Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning 2012

2

3 Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning 2012

4 Innehåll INLEDNING...4 Återrapportering och resultatredovisning...8 Intern styrning och kontroll...9 RESULTATREDOVISNING SPECIALPEDAGOGISKT STÖD...13 Rådgivning...15 Förskola...21 Obligatoriska skolformer...23 Gymnasiet...27 Vuxenutbildning...30 Anordna och medverka i kompetensutveckling...33 Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet...36 Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området...37 Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter...39 Specialpedagogiska utredningar inom förskola...42 Specialpedagogiska utredningar inom obligatoriska skolformer...43 Specialpedagogisk utredning inom gymnasiet...44 Informera och utbilda...44 LÄROMEDEL...46 Förskola...55 Obligatoriska skolformer inklusive förskoleklass och fritidshem...56 Gymnasieskola...57 Vuxenutbildning...58 SPECIALSKOLA...59 Undervisning inom specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem...61 Boende och fritid för specialskolans elever...71 STATLIGA STÖD OCH BIDRAG...75 Anslag 16:01:6 Särskilda insatser inom skolområdet...77 Omvårdnadsinsatser vid riksgymnasier för elever med svåra rörelsehinder...78 Särskilda insatser på skolområdet, SIS...80 SIS-medel till regionala undervisningsinsatser...80 SIS-medel till särskild undervisning på sjukhus...82 SIS-medel till utvecklingsprojekt SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

5 Anslag 16:01:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet med mera...87 Särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor...88 Särskilt utbildningsstöd till universitet och högskolor...91 Bidrag till Synskadades Riksförbund, SRF...92 Anslag 16:01:12 Bidrag till vissa studier...94 Bidrag till deltagare vid folkhögskolor, studieförbund och komvux...94 Bidrag till elever inom särskild utbildning för vuxna...96 Anslag 15:01:4 Bidrag till kostnader vid teckenspråksutbildning för vissa föräldrar...97 Bidrag till kursdeltagare...97 Bidrag till utbildningen...98 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Teckenspråksutbildning Hur myndigheten sprider information European Agency Hur myndigheten använt medel från anslaget 1: Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen Samverkan med berörda myndigheter MOTTAGANDE AV ELEVER I SPECIALSKOLAN OCH FÖR RH-ANPASSAD UTBILDNING UPPDRAG I REGLERINGSBREV Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken KOSTNADER OCH INTÄKTER PERSONALREDOVISNING KOMPETENSFÖRSÖRJNING SJUKFRÅNVARO EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

6 Inledning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har under sitt femte verksamhetsår 2012 fortsatt att aktivt bidra till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö för barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning. Detta har skett inom ramen för våra fyra verksamhetsområden, specialpedagogiskt stöd, specialskolor, statsbidrag och läromedel. SPSM har en fortsatt aktiv skolhuvudmannasamverkan, vilket innebär att vi under året har mött en mycket hög andel av landets kommuner i samtal kring specialpedagogiska stödinsatser. I samverkan skapas naturliga kontaktvägar och de årliga samverkansträffarna bidrar till att skolhuvudmän får bättre kännedom om vilka former av stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten kan erbjuda. Enligt utvärderingar tillsammans med skolhuvudmannen är denna samverkan ett uppskattat arbetssätt. Myndigheten noterar vidare en fortsatt stor efterfrågan på specialpedagogiskt stöd i olika former. Antalet rådgivningsärenden och specialpedagogiska utredningar ligger på en fortsatt hög nivå likväl som antalet deltagare i SPSM:s kurser och konferenser. Myndigheten har under året haft rådgivningsuppdrag i 99 procent av landets kommuner. Myndigheten har under året haft rådgivningsuppdrag i 99 procent av landets kommuner SPSM har konstaterat att det finns ett behov hos folkhögskolorna av att kunna vända sig till myndigheten inte enbart för att erhålla statsbidrag, utan också för specialpedagogiskt stöd. Vi lämnar därför ett förslag till regeringen innebärande att SPSM får i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad studie för att på ett bättre sätt kunna ringa in omfattningen av det specialpedagogiska stöd som kan riktas mot folkhögskolorna. Inom läromedelsområdet pågår flera utvecklingsarbeten, bland annat gällande en digital tjänst för att pedagoger och andra i skolan lätt ska kunna hitta lämpliga specialpedagogiska läromedel. Den är beräknad att tas i drift under Det finns stor efterfrågan på samlad information om detta, då man idag är hänvisad till de olika förlagen för att söka information. 4 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

7 INLEDNING Specialskolan har under 2012 fortsatt sitt kvalitetsutvecklingsarbete, vilket bidragit till en högre grad av måluppfyllse jämfört med föregående år. En intern utredning genomförd under 2012 har resulterat i en rad förslag till utvecklad styrning av specialskolan, vilket ger goda förutsättningar att möta elevers och vårdnadshavares efterfrågan och krav. Under året har även tagits beslut om att flytta verksamheten vid Åsbackaskolan i Gnesta till Örebro, en flytt som ska genomföras Detta beslut föregicks av interna utredningar och samråd i olika former. Beslutet att flytta Åsbackaskolan var lika nödvändigt som svårt att lägga fast, men gjordes utifrån ambitionen att skapa bästa möjliga förutsättningar för att bevara och utveckla en nationell skola för de aktuella målgrupperna. Även beslut om flytt av Hällsboskolan från Sigtuna till Stockholm togs under Främsta anledningen var svårigheten att finna adekvata skollokaler i Sigtuna. Även denna flytt ska genomföras med start Besluten om omställning vid specialskolorna innebär höga engångskostnader Beslutet att flytta Åsbackaskolan var lika nödvändigt som svårt att lägga fast För elever som är inskrivna vid specialskolan och som följer särskolans styrdokument helt eller delvis, finns fortfarande vissa oklarheter i skollag och skolförordning. SPSM föreslår därför att regeringen ser över skollagen i syfte att förbättra rättssäkerheten för målgruppen genom bland annat förtydliganden av kunskapskraven, av rätten till betyg och av kraven på utredningar inför beslut. Inom statsbidragshanteringen har myndigheten under 2012 fortsatt att lägga stort fokus på uppföljning av beviljade statsbidrag, dels för att kontrollera att statsbidragen används till avsett ändamål, dels för att öka vår kunskap om bidragens träffsäkerhet och effekt inför framtida beslut om tilldelning av bidrag. En ny extern webbplats lanserades i slutet av året efter ett omfattande förberedelsearbete. En ny flexibel webb är en viktig ingrediens i den framtida utvecklingen av hela myndighetens SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

8 INLEDNING arbete. Genom den nya webbplatsen och den ovan nämnda digitala tjänsten avseende läromedel, kan myndigheten tillgodose målgruppernas behov än mer effektivt. Myndighetens kompetensförsörjning har i huvudsak inriktats på två saker under året; omställningsarbete i form av uppsägningar på grund av arbetsbrist vid vissa specialskolor samt vidareutbildning av lärare till speciallärare och utökad behörighet i ämnen. Antalet årsarbetare har ökat inom området kärnkompetens samtidigt som antalet anställda inom stödområdet minskat. Resultatet av omställningsarbetet är att 47 personer har berörts av uppsägningar på grund av arbetsbrist. Dessa förändringar har ännu inte påverkat personalredovisningen eftersom uppsägningstiderna fortsätter in i år När det gäller lärares kompetensutveckling har myndigheten under året gjort en satsning som innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet att läsa på halvfart inom ramen för tjänsten. Det gäller i första hand grundskollärare som läser vidare till speciallärare eller grundskollärare med behov av utökad behörighet. En flexibel webbplats är en viktig ingrediens i den framtida utvecklingen av hela myndighetens arbete Inom verksamheten specialpedagogiskt stöd har under 2012 precis som de senaste två åren en relativt stor nyrekrytering av rådgivare skett, främst med anledning av pensionsavgångar. Nyrekryteringarna har gjort det möjligt att anpassa myndighetens samlade kompetens utifrån omvärldens förändrade efterfrågan. SPSM arbetar kontinuerligt med att effektivisera och kvalitetssäkra de interna processerna. Ett led i detta är e-handelsprojektet, som förutom att uppfylla myndighetskraven på e- handel också syftar till att effektivisera inköpsprocesserna och förbättra den interna styrningen och kontrollen. Inom ramen för detta projekt har myndigheten även sett över möjligheten att ansluta sig till Statens servicecenter. En förnyad översyn av alternativet Statens servicecenter finns inplanerad på ett par års sikt. Under 2012 har en ny intern arbetsmiljöundersökning genomförts. Resultatet är bra och visar att myndigheten utvecklats i 6 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

9 INLEDNING sitt ledarskap. Även inom områdena internkommunikation och organisation är resultatet förbättrat jämfört med motsvarande undersökning för två år sedan. En särskild styrgrupp ansvarar för att den interna styrningen och kontrollens olika processer samordnas inom myndigheten. Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med att väsentliga risker i verksamheten sammanställs och ledningen värderar, prioriterar och fastställer myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför sedan varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden av dessa väsentliga risker. Resultatet av självutvärderingen sammanställs och lämnas till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering. Myndigheten har under 2012 förbrukat cirka tkr av det anslagssparande som fanns vid årets början. Sammantaget är min bedömning att SPSM har en god kontroll över ekonomin, en god kontinuitet i verksamheten och en god intern styrning och kontroll. Greger Bååth Generaldirektör SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

10 INLEDNING Återrapportering och resultatredovisning SPSM har valt att redovisa årets resultat i enlighet med den övergripande indelning i fyra verksamhetsområden som finns i myndighetens gällande instruktion. De återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet är uppfyllda. Strukturen för resultatredovisningen är i huvudsak densamma som föregående år. I vissa fall finns inte full jämförbarhet för tre år bakåt, i dessa fall anges avvikelser och orsaker till detta. Under rubriken obligatoriska skolformer redovisas förskoleklass, grundskola, obligatoriska särskolan, sameskola, specialskola och skolbarnsomsorg. Under gymnasieskola redovisas gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom vuxenutbildning redovisas kommunal vuxenutbildning, särskild vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi) om inget annat anges i respektive avsnitt. Tid redovisas inom alla verksamheter, men bara i vissa avsnitt finns jämförbarhet över tre år, eftersom tidredovisningen infördes i två steg 2010 och Tidredovisningen ger framförallt en övergripande bild av hur tid fördelas mellan verksamheter och utgör en bas för jämförelse över tid. SPSM redovisar prestationer med volymer och kostnader under respektive verksamhetsområde så som myndigheten bedömt rättvisande och väsentligt och även under vissa verksamheter effekter. Under 2012 har myndigheten vidareutvecklat sin verksamhetsstyrningsmodell och bland annat fastställt en systematisk redovisningsmodell. Modellen införs nu gradvis i myndighetens redovisning. Figur 1. Redovisningsmodell Resurser/ förutsättningar Aktiviteter Prestationer Effekter Resurser beskriver vilka förutsättningar myndigheten har för verksamheten, aktiviteter är de interna delarna av verksamheten. Det som kommer ut av verksamheten, resultaten, delas upp i två delar; Prestationer, som är den del av verksamheten som levereras eller exponeras till extern aktör; Effekter, som är resultat 8 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

11 INLEDNING verksamheten har bidragit till externt genom sina prestationer. Effekter kan ses på kort sikt eller på längre sikt. Under varje verksamhetsområde har prestationer identifierats. Inom vissa verksamhetsområden har effekter eller indikatorer på effekter identifierats. Effekter redovisas i högre utsträckning än föregående år, men inte för varje verksamhetsområde och inte heller avseende varje prestation. För specialpedagogiskt stöd baserar sig redovisningen av effekter på en samlad bedömning som myndigheten gör utifrån en mängd utvärderingsdokumentation av kvalitativ karaktär. För läromedelsområdet gäller att effekter på kort sikt redovisas utifrån kvantitativa uppgifter kopplat till prestationer. Även statsbidragsområdet redovisar kvantitativa effektmått på kort sikt, dock inte för varje anslag. Inom specialskolan redovisas detta år inga effekter, endast prestationer. Intern styrning och kontroll Den övergripande interna styrningen och kontrollen beskrivs i myndighetens verksamhetsstyrningsmodell. En särskild styrgrupp ansvarar för att verksamhetsstyrningens olika processer samordnas inom myndigheten. Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med de riskanalyser som avdelningarna lämnar i samband med sina verksamhetsplaner. Utifrån föregående års risker, årets riskanalyser och i dialog med verksamhetsansvariga sammanställs de risker som verksamheterna bedömer som väsentliga. I samma process formuleras även kontrollåtgärder för samma risker. Ledningen gör sedan en värdering och prioritering av dessa risker för att fastställa vilka som är myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden för varje väsentlig risk. Resultatet av denna självutvärdering sammanställs och lämnas till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering. Internrevisionen lämnade under året en rapport om granskning av skolornas måluppfyllelse, avrapporterade en granskning av upphandlingen och har även genomfört en uppföljande granskning av verksamhetsstyrningen, vilken slutrapporteras i början av SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

12 INLEDNING Samtliga dessa delar ingår i den dokumentation som utgör underlag för generaldirektörens bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll i samband med undertecknandet av årsredovisningen. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera och kvalitetssäkra interna processer. Under 2012 har ett projekt för e-handel inletts för att uppfylla kraven på att myndigheten ska ha anslutit sig till e-handel under Projektet har även syftet att effektivisera inköpsprocessen och förbättra den interna styrningen och kontrollen när det gäller denna process. Inom ramen för projektet har även en utvärdering genomförts av alternativet anslutning till Statens servicecenter för tjänsten e-handel. Myndigheten fann vid utvärderingen att den interna processen i första steget bör förtydligas och effektiviseras och att anslutning till Statens servicecenter blir aktuellt först när detta genomförts. Därför kommer myndigheten att när arbetet med inköpsprocessen är slutfört och fullt implementerat, genomföra en förnyad utvärdering av alternativet anslutning till Statens servicecenter för tjänsten e-handel. 10 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

13 INLEDNING SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

14 Resultatredovisning 12 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

15 Specialpedagogiskt stöd Ur instruktionen: 2 Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän. 3 Myndigheten ska vad gäller sådana verksamheter som avses i 2 1. anordna och medverka i kompetensutveckling, och 2. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet. 3. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området 5 Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter. I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Inom specialpedagogiskt stöd redovisas följande prestationer: Rådgivningsuppdrag fördelat per utbildningsform och funktionsnedsättning, volymer och kostnader. Kurser och deltagare inom kompetensutveckling, volymer. Specialpedagogiska utredningar fördelat per utbildningsform och resurscenter, volymer och kostnader. Övrig information som redovisas särskilt: Tid fördelat på verksamheter inom specialpedagogiskt stöd Skolhuvudmannasamverkan, beskrivning av arbetssätt och resultat Deltagande i specialpedagogiskt utvecklingsarbete, beskrivning av måluppfyllelse Spridande av kunskap om forskningsresultat, beskrivning av arbetssätt Under 2012 har myndigheten genomfört ett kvalitetsarbete i syfte att uppnå likvärdighet i det samlade specialpedagogiska stödet. Inom ramen för detta införde myndigheten en samlad förfrågningsrutin för specialpedagogiskt stöd, där stödinsatsen från SPSM avgörs först efter att en orientering tillsammans med skolhuvudmannen skett. Stödinsatsen kan då bli ett rådgivningsuppdrag, men även exempelvis en fördjupad specialpedagogisk utredning kring eleven. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

16 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tidredovisning inom specialpedagogiskt stöd Tabell 1. Tid fördelad per kategori av specialpedagogiskt stöd Kategori Rådgivningsuppdrag 21% 21% 19% Samverkan med huvudman 2% Kompetensutveckling 29% 27% 24% Specialpedagogisk utredning 16% 18% 18% Utvecklingsarbete inom specialpedagogik 4% 4% 3% Övrigt specialpedagogiskt stöd 28% 30% 36% Totalt 100% 100% 100% Utöver den tid som redovisas specifikt för de olika formerna av specialpedagogiskt stöd, finns också en andel tid som redovisas som övrig. Detta är tid som läggs på gemensam planering, uppföljning och arbete gentemot externa intressenter och som inte kan härledas specifikt till någon av de övriga kategorierna. I kategorin Utvecklingsarbete inom specialpedagogik ingår dessutom spridning av kunskap om forskningsresultat, men även visst allmänt arbete såsom remisser och utredningar. Den totala tid som redovisats under specialpedagogiskt stöd är cirka timmar. Samverkan med skolhuvudman har tidigare ingått i kategorin Övrigt specialpedagogiskt stöd, därför finns inga jämförande siffror för den kategorin. Andel tid som läggs på att anordna och delta i kompetensutveckling har ökat över tid, något som även avspeglas i antal kurstillfällen och antal kursdeltagare. 14 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

17 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Rådgivning Rådgivningsuppdrag inleds med en förfrågan från skolhuvudmannen om specialpedagogiskt stöd, där skolhuvudmannen behöver fördjupa skolans kunskaper om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar och lära sig strategier för att möta dessa behov. Skolhuvudmannen äger frågeställningen och processen är ömsesidig. Figur 2. Process för rådgivningsuppdrag Förfrågan Orientering/ överenskommelse Genomförande Uppföljning Efter förfrågan sker orientering, då parterna ingår en överenskommelse om hur uppdraget ska genomföras och vilka mål bägge parter vill uppnå. Varje uppdrag följs upp och utvärderas i efterhand och då värderas också måluppfyllelse i uppdraget. Efter att överenskommelsen är klar, klassificeras uppdraget i termer av bland annat funktionsnedsättning och utbildningsform. Stödet riktas mot tre specialpedagogiska nivåer hos skolhuvudmannen elevens lärande, pedagogens arbetssätt och skolans organisation. Ofta är stödinsatsen riktad mot två nivåer och ibland mot alla tre nivåer. Uppdrag som riktas huvudsakligen mot elevens lärande har fokus på att öka skolhuvudmannens kunskaper om vilka konsekvenser funktionsnedsättningen har för elevens lärande, kommunikation och samspel med omgivningen. Kring två tredjedelar av samtliga uppdrag har något inslag av detta. Uppdrag riktade mot pedagogens arbetssätt syftar huvudsakligen till att ge pedagogen kunskaper om hur bemötande, attityd och pedagogiska strategier kan användas för att förbättra elevens lärmiljö. I princip av alla uppdrag har något inslag av detta. Uppdrag riktade mot skolans organisation har sitt fokus främst på strukturella förutsättningar inom skolan, exempelvis hur skolan systematiskt arbetar med betygssättning och bedömningsverktyg eller hur man hittar samarbetsformer med elevhälsan. Drygt hälften av de totala uppdragen har inslag av detta. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

18 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tabell 2. Antal rådgivningsuppdrag totalt Rådgivning Antalet rådgivningsuppdrag ligger på en nivå jämförbar med föregående år. Kortärenden ingår inte i statistiken. Kortärenden är förfrågningar på telefon eller e-post som i varierande grad är relaterat till specialpedagogiskt stöd. Rådgivning ges också i form av frågor och svar på myndighetens webbplats, där det också finns information om pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Under 2012 hade myndigheten unika besök på denna webbsida, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Utöver detta tillhandahåller myndigheten också ett tjugotal skrifter med information om hur studiesituationen kan anpassas för olika målgrupper. Tabell 3. Rådgivningsuppdrag per funktionsnedsättningsområde och utbildningsform 2012 Förskola Obl. skolformer Gymnasiet Vuxenutbildning Övrigt el. kombination Totalt Totalt Funktionsnedsättning Antal Antal Antal Antal Antal Antal Andel Övergripande uppdrag ,9% Dövblindhet ,9% Dövhet/hörselskada ,4% Förvärvad hjärnskada ,9% Läs- och skrivsv./dyslexi ,2% Neuropsyk ,8% Rörelsehinder ,0% Synnedsätning ,3% Tal- och språksvårighet ,7% Utvecklingsstörning ,6% Matematiksvårigheter ,2% Övriga funktionsneds ,7% Kombinationer ,6% Totalt ,0% Andel av total 10,6% 71,6% 9,3% 1,8% 6,8% 100,0 100,0% Jämförande siffror över tid återfinns senare i redovisningen under respektive utbildningsform. I fördelningen ingår en schablonfördelning av de nyligen registrerade uppdrag som inte klassificerats i systemet då de inte nått orienteringsfasen ännu. 16 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

19 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Analys av prestation I Stockholmsregionen finns ett köp- och säljsystem med interna stödteam inom den kommunala förvaltningen, vilket innebär att skolhuvudmannen inte söker myndighetens stöd i samma utsträckning som i vissa andra regioner. I norra regionen finns de flesta uppdragen och där finns ofta få stödfunktioner hos skolhuvudmännen. Där har myndigheten också noterat förändringar inom elevhälsan som antas påverka efterfrågan på en viss typ av stöd. Myndigheten bedömer att dessa uppdrag utgör ett mer grundläggande stöd. Under 2012 har SPSM utfört rådgivningsuppdrag i totalt 287 kommuner, vilket är samma nivå som föregående år. Detta innebär att myndigheten haft uppdrag i 99 procent av samtliga kommuner. Uppdrag som klassificeras som en kombination av flera funktionsnedsättningar utgör fortfarande en hög andel men har minskat i antal med 127 uppdrag sedan förra året. Minskningen har huvudsakligen skett inom de obligatoriska skolformerna. Dessa uppdrag kan handla om att en elev har en funktionsnedsättning med flera olika pedagogiska konsekvenser för lärandet. Uppdragen kan också handla om en elevgrupp där förfrågan om stöd innebär att skolhuvudmannen behöver kunskap om konsekvenser av flera olika funktionsnedsättningar för att förbättra lärmiljön för en hel elevgrupp. Ibland finns en diagnos med i bilden för de elever som uppdragen utgår ifrån, men många gånger är det inte så. Det område som har ökat mest är övergripande uppdrag, en ökning med 197 uppdrag sedan föregående år. Dessa uppdrag handlar ofta om skolans styrdokument, betyg och bedömning och hur man arbetar systematiskt med åtgärdsprogram. Just skolans nya styrdokument och de tillhörande reformerna är en tydlig orsak till ökningen inom detta område. SPSM samarbetar med Skolverket och Skolinspektionen i syfte att stödja skolhuvudmän i detta arbete. Myndigheten har också ett särskilt samarbete med Skolverket när det gäller att ta fram allmänna råd för åtgärdsprogram. Rådgivningsuppdrag dokumenteras enligt en fastlagd struktur där det är möjligt att följa varje del i uppdragsprocessen. Idag är de flesta effektvariabler kvalitativa. Myndigheten har inlett ett SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

20 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD arbete med att systematisera och kvantifiera uppföljning av rådgivningsuppdragen. I dokumentationen följer myndigheten upp om skolhuvudmannen är nöjda med stödet har accepterat och formulerat den aktuella situationen har börjat tänka på ett nytt sätt har börjat arbeta på ett nytt sätt kan visa att elevsituationen förbättrats har skapat hållbara strukturer och processer framåt i tiden En effekt som finns dokumenterad i en stor del av uppdragen, är att en perspektivförskjutning uppnås hos de berörda pedagogerna. I en inkommande förfrågan ligger fokus många gånger på en elevs svårigheter. Efter genomfört uppdrag visar det sig ofta att pedagogerna genom att förändra sitt eget arbetssätt bedömer att eleverna har avsevärt mindre svårigheter. Myndigheten har identifierat följande framgångsfaktorer för att rådgivningsuppdrag ska nå god effekt: att stödet sker över tid, i ett sammanhang, där alla berörda är involverade att det sker ett kollegialt lärande i praktiken att fokus är på elevers situation och utveckling att rektor eller förskolechef är involverad att specialpedagog är involverad och tar ett ansvar att elevhälsoteam finns med som resurs hos skolhuvudmannen att myndighetens företrädare är tydliga med förväntningar och vad som krävs för att nå effekter Strategisk samverkan med skolhuvudmän För att skaffa en god uppfattning om olika skolhuvudmäns förutsättningar och kompetens i specialpedagogiskt arbete arbetar SPSM med skolhuvudmannasamverkan, som inte specifikt delas in i utbildningsformer eller funktionsnedsättningsområden. Skolhuvudmannasamverkan är en ömsesidig strategisk samverkansform. Myndighetens målsättning är att genomföra detta minst vartannat år med skolhuvudmän inom respektive regions upptagningsområde. Arbetssättet ger också skolhuvudmännen en bild 18 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

21 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD av vilken form av stöd som myndigheten kan erbjuda. Skolhuvudmannasamverkan utvärderas regelbundet tillsammans med skolhuvudmannen. För perioden har myndigheten haft målet att samtliga kommunala skolhuvudmän och så många fristående skolhuvudmän som möjligt ska ha fått erbjudande från SPSM. Erbjudandet gäller att ingå en överenskommelse om hur man tillsammans ska arbeta med ökad tillgänglighet i skolan samt hur man ska öka kunskaperna om de pedagogiska konsekvenserna för barn, unga och vuxna med en funktionsnedsättning. Resultat Antal skolhuvudmän som under perioden träffat representanter från SPSM i strategisk skolhuvudmannasamverkan: Fristående: 351 (i siffran ingår representanter för koncerner, vilka i sin tur kan innehålla flera skolenheter) av kända huvudmän Kommunala: 214 av 295 (i totalsiffran ingår förutom kommuner vissa särskilda förvaltningar för vuxenutbildning) När det gäller målsättningen att träffa skolhuvudmän och erbjuda överenskommelser om samarbete, är måluppfyllelsen god. Nästan samtliga skolhuvudmän som man mött i samverkan har fått erbjudande om överenskommelse. Drygt 500 erbjudanden har resulterat i knappt 200 överenskommelser. Överenskommelserna är inte alltid specifikt inriktade på att samverka kring tillgänglighet, utan handlar mer om vad myndigheten kan bidra med till skolhuvudmannen. Att möta alla fristående skolhuvudmän är mer komplicerat, eftersom de är många och inte har någon enhetlig organisation. Myndigheten prövar kontinuerligt olika strategier för att nå ut till så många fristående skolhuvudmän som möjligt. Samverkan sker enligt en fastställd processbeskrivning för att säkra likvärdighet över landet och möjliggöra jämförelser. Dokumentationen upprättas gemensamt med skolhuvudmannen och innehåller uppgifter om skolans utvecklingsområden, tillgänglighetsfrågor, barnrättsperspektivet samt uppföljning av tidigare träffar. Träffarna mynnar ut i en överenskommelse på både kort och lång sikt. Myndigheten följer upp och dokumenterar SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

22 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD hur överenskommelserna efterlevs och kan konstatera ett flertal effekter av samverkan med skolhuvudman såsom: Skolhuvudmännen anser att genomgången av den egna verksamheten ger nya perspektiv och ökad allmän kompetens för den egna personalen. Skolhuvudmännen känner en trygghet i att SPSM:s kompetens är ett tillgängligt stöd i situationer när man ställs inför frågeställningar kopplade till elevers funktionsnedsättning. Samverkan har också bidragit till att öka skolhuvudmannens kännedom om SPSM vilket har gett resultat i den senaste kännedomsmätningen. Dessutom ger träffarna myndigheten bra återkoppling på tidigare insatser, vilket är värdefullt i planering och styrning av verksamheten. Kostnader för rådgivningsuppdrag Tabell 4. Kostnad för rådgivningsuppdrag Rådgivningsuppdrag, tkr Antal rådgivningsuppdrag Totala kostnader Kostnaderna har ökat med 1,5 procent samtidigt som antalet rådgivningsuppdrag är i princip oförändrat. De totala kostnader som redovisas under denna post, omfattar även vissa andra former av specialpedagogiskt stöd, såsom att anordna och medverka i kompetensutveckling inom området, skolhuvudmannasamverkan samt kortärenden och utveckling av stöd via externa webben. 20 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

23 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Förskola Inom förskolan har 404 uppdrag genomförts, vilket är i princip samma nivå som Detta utgör 10,6 procent av det totala antalet uppdrag. Andelen uppdrag som riktar sig specifikt mot flickor har ökat något (27 procent 2011), men andelen uppdrag riktade mot blandade grupper är det som ökat mest (21 procent 2011). Cirkeldiagram 1. Könsmässig fördelning av rådgivningsuppdrag inom förskola Flickor 31% Pojkar 41% Blandade grupper 28% Tabell 5. Rådgivningsuppdrag per funktionsnedsättningsområde i förskolan Antal Andel av Antal Andel av Antal Andel av Funktionsnedsättningsområde total total total Övergripande uppdrag 28 0,7% 28 0,7% 6 0,2% Dövblindhet 5 0,1% 23 0,6% 3 0,1% Dövhet/hörselskada 20 0,5% 18 0,5% 28 0,8% Förvärvad hjärnskada 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Läs- och skrivsv./dyslexi 0 0,0% 13 0,3% 0 0,0% Neuropsyk. funkt. nedsättningar 54 1,4% 56 1,4% 22 0,7% Rörelsehinder 13 0,3% 23 0,6% 3 0,1% Synnedsätning 71 1,9% 83 2,1% 83 2,5% Tal- och språksvårighet 49 1,3% 24 0,6% 37 1,1% Utvecklingsstörning 6 0,2% 9 0,2% 10 0,3% Matematiksvårigheter 0 0,0% 0 0,0% Övriga funktionsnedsättningar 25 0,7% 26 0,7% 18 0,5% Kombinationer 133 3,5% 116 3,0% 87 2,6% Totalt ,6% ,7% 297 8,9% Matematiska svårigheter klassificerades inte som egen kategori I fördelningen ingår en schablonfördelning av nyligen registrerade uppdrag som inte klassificerats i systemet då de inte nått orienteringsfasen ännu. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

24 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Analys av prestation Andelen och antalet uppdrag som rör förskolan ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Under den period som uppdragen mätts på detta sätt, har andelen uppdrag inom förskolan legat på ungefär denna nivå. En tredjedel av uppdragen i förskolan gäller kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Andelen och antalet sådana uppdrag har ökat tydligt över tid. Dessa uppdrag avser ofta grupper av elever. Det behöver alltså inte gälla enskilda elever med kombinerad problematik. Antalet enskilt bedrivna förskolor ökar framförallt inom storstadsregionerna. Detta påverkar myndighetens strategier för att nå ut, eftersom det saknas etablerade kontaktvägar. Rådgivningsuppdragens inriktning Vad gäller inriktning på det stöd som ges i förskolan, är det vanligt med frågor om hur man skapar tillgängliga lärmiljöer för eleverna. En inte ovanlig problematik inom förskolan är att barngruppernas storlek, lokaltillgång och flexibilitet kan utgöra en begränsning när alla barns behov ska mötas. I förfrågan från skolhuvudmannen anges ofta att det finns behov av stöd kring att anpassa pedagogiken utifrån ett enskilt barn. Uppdraget blir många gånger bredare än så och kommer att handla om bemötande, pedagogiskt arbetssätt och tillgänglig lärmiljö för en hel grupp. Effekter och måluppfyllelse Utifrån de dokumenterade uppföljningarna, är myndighetens bedömning att man i de allra flesta fall nått överenskomna mål. I vissa fall kan man också se att insatserna fått positiva effekter på förskolan som organisation. När pedagogerna får verktyg för att möjliggöra elevens samspel med omgivningen, utvecklas ofta hela lärmiljön på ett positivt sätt. 22 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

25 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Obligatoriska skolformer Inom barn och ungdomsutbildning har rådgivningsuppdrag genomförts, vilket är en liten minskning sedan föregående år. Det utgör 71,7 procent av det totala antalet uppdrag. Andelen uppdrag som riktar sig specifikt mot pojkar är nästan den dubbla jämfört med uppdrag riktade mot flickor, vilket är samma mönster som föregående år. Cirkeldiagram 2. Könsmässig fördelning av rådgivningsuppdrag inom obligatoriska skolformer Flickor 25,8% Pojkar 45,9% Blandade grupper 28,3% Tabell 6. Rådgivningsuppdrag per funktionsnedsättningsområde inom obligatoriska skolformer Antal Andel av Antal Andel av Antal Andel av Funktionsnedsättningsområde total total total Övergripande uppdrag 153 4% 66 1,7% 120 3,6% Dövblindhet 18 0,5% 121 3,1% 24 0,7% Dövhet/hörselskada 83 2,2% 157 4,0% 87 2,6% Förvärvad hjärnskada 25 0,7% 26 0,7% 21 0,6% Läs- och skrivsv./dyslexi 125 3,3% 150 3,8% 152 4,5% Neuropsyk. funkt. nedsättningar ,0% ,0% 326 9,7% Rörelsehinder 160 4,2% 143 3,6% 181 5,4% Synnedsätning 298 7,8% 360 9,2% 256 7,6% Tal- och språksvårighet 257 6,7% 148 3,8% 234 6,9% Utvecklingsstörning 130 3,4% 77 2,0% 135 4,0% Matematiksvårigheter 69 1,8% 10 0,3% Övriga funktionsnedsättningar 98 2,6% 153 3,9% 167 5,0% Kombinationer ,7% ,3% ,5% Totalt ,7% ,2% ,0% Matematiska svårigheter klassificerades inte som egen kategori I fördelningen ingår en schablonfördelning av nyligen registrerade uppdrag som inte klassificerats i systemet då de inte nått orienteringsfasen ännu. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

26 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Analys av prestation Den absolut största andelen av uppdragen, 867, gäller kategorin kombinationer av flera funktionsnedsättningar, även om andelen har minskat sedan föregående år. Dessa uppdrag kan handla om enskilda elever med en kombination av flera funktionsnedsättningar, eller att en elev har en funktionsnedsättning med flera olika pedagogiska konsekvenser för lärandet. I samma klassificering ingår också uppdrag som rör elevgrupper där förfrågan rör lärmiljön för hela grupper. En fortsatt stor andel av uppdragen gäller gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP). Dessa uppdrag har också ökat över tid. Myndigheten bedömer att medvetenheten om behovet av stöd för att förbättra lärmiljöerna för denna grupp har ökat. Under 2012 tog myndigheten beslut om att inrätta ett centralt fördjupningsområde kring just neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i syfte att stärka myndighetens samlade kompetens inom området. Många uppdrag är av övergripande karaktär och den kategorin har också ökat i antal. Dessa uppdrag kan ofta handla om hur skolhuvudmannen ska arbeta med tillgänglighet och anpassningar utifrån skolans styrdokument. Myndigheten gör bedömningen att det är skolans förändrade styrdokument som är en direkt anledning till att denna typ av uppdrag har ökat. Matematiksvårigheter utgör endast en liten enskild andel av uppdragen men återfinns även i många av uppdragen under rubriken kombinationer av funktionsnedsättningar. Det är ett omfattande begrepp som innefattar allt ifrån diagnostiserade svårigheter som dyskalkyli till generella svårigheter att ta till sig de abstrakta begreppen inom matematik. Rådgivningsuppdragens inriktning De flesta uppdrag rör hur man ska anpassa pedagogiken för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Till skillnad från förskolan är fokus ofta på kunskapsmål och måluppfyllelse. Vidare finns på denna nivå också ett ökande inslag av att pedagogerna vill fördjupa sina kunskaper om elevens lärande utifrån de konsekvenser funktionsnedsättningen har. Skolans organisation är också en oftare förekommande inriktning av stödet än i förskolan. Skolan kan exempelvis behöva an- 24 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

27 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD passa sitt sätt att använda befintliga resurser för att förbättra förutsättningarna för att alla elevers behov möts på ett bra sätt. Ofta finns inte de möjligheter till utökade resurser som personalen kan se som en lösning, men ändrade arbetssätt kan göra att motsvarande resultat kan nås med befintliga resurser. Det finns ett ökat intresse för it i lärandet och alternativa lärverktyg, men kunskapen om detta för elever med funktionsnedsättning är fortfarande låg. Behov av stöd i dessa frågor har tydligt börjat synas i förfrågningar till myndigheten. Effekter och måluppfyllelse Med utgångspunkt i de uppföljningar av genomförda uppdrag som skett inom denna utbildningsform, bedömer myndigheten att målen nås i de allra flesta fall och insatserna får överlag goda omdömen. Myndighetens samlade bedömning är att måluppfyllelsen och omdömena är bäst i uppdrag som riktas mot samtliga nivåer hos skolhuvudmannen mot både elevens lärande, pedagogens arbetssätt och skolans organisation. Kortsiktiga effekter syns i form av ökad kompetens kring elevens lärande, pedagogens arbete och organisationens betydelse. Uppdragen väcker i många fall ett intresse och en medvetenhet och kan leda till att pedagoger söker ny kunskap även på andra sätt. För att konkreta effekter på elevens lärande ska synas som ett direkt resultat av ett rådgivningsuppdrag, krävs att uppdraget löper över en längre tid. Den kortsiktiga effekten i uppdragen är att pedagoger ändrar sitt arbetssätt och att elevens samspel med omgivningen ökar, medan mätbara effekter på lärandet tar längre tid att se. Pedagogerna saknar ofta kunskap om anpassade läromedel och alternativa verktyg för lärande, vilket framkommer i uppdragen inom denna utbildningsform. Många uppdrag får till effekt en ökad medvetenhet hos pedagogerna om att dessa faktorer förbättrar lärmiljön för elever på ett relativt enkelt sätt. En framgångsfaktor för goda resultat inom dessa uppdrag är att alla berörda personalkategorier, arbetslag samt rektor, specialpedagog och även elevhälsa involveras. Hos fristående skolhuvudmän saknas dock ofta specialpedagog som mottagare av SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

28 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD stödet, vilket försämrar förutsättningarna för goda resultat. Det är lättare att nå goda resultat med de yngre eleverna, beroende på att i dessa uppdrag är fler personer hos skolhuvudmannen involverade i uppdraget jämfört med när det gäller äldre elever. Ett exempel på ett framgångsrikt stöd till en skolhuvudman, är Nossebro skola, som på några år gick från ett bottenresultat avseende måluppfyllelse till att rankas som en av de tio bästa grundskolorna i landet. Där har SPSM funnits med i både rådgivningsuppdrag och med föreläsningar och analysstöd under flera år, allt i syfte att genom mer tillgängliga lärmiljöer öka måluppfyllelsen hos samtliga elever. 26 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

29 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Gymnasiet Inom gymnasiet har SPSM genomfört 354 uppdrag, vilket är en minskning med 51 uppdrag sedan föregående år, men ur ett längre tidsperspektiv kan sägas vara en normalnivå. Det utgör 9,3 procent av det totala antalet uppdrag. Andelen uppdrag som riktar sig mot pojkar har ökat (35 procent 2011), medan andelen uppdrag med blandade grupper har minskat (40 procent 2011). Cirkeldiagram 3. Könsmässig fördelning av rådgivningsuppdrag inom gymnasiet Flickor 22,5% Pojkar 56% Blandade grupper 21,5% Tabell 7. Rådgivningsuppdrag per funktionsnedsättningsområde i gymnasiet Antal Andel av Antal Andel av Antal Andel av Funktionsnedsättningsområde total total total Övergripande uppdrag 33 0,9% 11 0,3% 30 0,9% Dövblindhet 7 0,2% 9 0,2% 2 0,1% Dövhet/hörselskada 6 0,2% 35 0,9% 14 0,4% Förvärvad hjärnskada 9 0,2% 5 0,1% 1 0,0% Läs- och skrivsv./dyslexi 19 0,5% 22 0,6% 23 0,7% Neuropsyk. funkt. nedsättningar 56 1,5% 62 1,6% 40 1,2% Rörelsehinder 13 0,3% 15 0,4% 23 0,7% Synnedsätning 33 0,9% 57 1,5% 34 1,0% Tal- och språksvårighet 18 0,5% 9 0,2% 5 0,1% Utvecklingsstörning 15 0,4% 32 0,8% 28 0,8% Matematiksvårigheter 8 0,2% 5 0,1% Övriga funktionsnedsättningar 8 0,2% 16 0,4% 30 0,9% Kombinationer 129 3,4% 127 3,2% 77 2,3% Totalt 354 9,3% ,3% 307 9,1% Matematiska svårigheter klassificerades inte som egen kategori I fördelningen ingår en schablonfördelning av nyligen registrerade uppdrag som inte klassificerats i systemet då de inte nått orienteringsfasen ännu. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

30 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Analys av prestation Antalet rådgivningsuppdrag som rör gymnasieområdet har minskat med 51 uppdrag sedan föregående år. De största kategorierna är fortsatt övergripande uppdrag, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Den största skillnaden mot föregående år är att antalet övergripande uppdrag har ökat med 22 uppdrag. Myndigheten bedömer att den största orsaken är skolans ändrade styrdokument och ett ökat behov av kunskaper om hur gymnasieskolan på bästa sätt ska tillämpa de ändrade styrdokumenten för att skapa tillgängliga lärmiljöer för eleverna. Rådgivningsuppdragens inrikting Inom gymnasiet är uppdragens inriktning ungefär densamma som i obligatoriska skolformer. Frågor om kunskapsmål och tolkning av läroplaner är mer frekvent förekommande än i andra utbildningsformer. Ofta handlar det om bedömning och betyg såväl avseende enskilda elever som grupper av elever. Dessutom finns i gymnasiet, oftare än när det gäller yngre elever, frågor om anpassningar av material, läromedel och vilka alternativa verktyg som kan stödja lärandet såväl generellt som inom specifika ämnen, exempelvis matematik. Effekter och måluppfyllelse Myndigheten bedömer att man når god måluppfyllelse i rådgivningsuppdragen inom gymnasiet. Den pedagogiska dialogen är en viktig utgångspunkt, då kunskapen om anpassningar och tillgänglighet generellt sett är lägre inom gymnasieskolan än inom de obligatoriska skolformerna. I rådgivningsuppdragen inom gymnasiet finns en ökad komplexitet jämfört med förskola och obligatoriska skolformer, på så sätt att eleverna här ofta har mötts av misslyckanden i de tidigare utbildningsformerna. En del elever blir myndiga under gymnasietiden, vilket gör att eleven själv involveras i högre utsträckning och de kan ibland komma med förslag kring anpassningar av undervisning och lärmiljö. Måluppfyllelsen i uppdragen ökar om eleven själv är involverad. 28 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

31 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Ämneslärarsystemet på gymnasiet kan försvåra lärarnas möjlighet att delta i samtal och rådgivning. Det finns också högre krav på självständighet i denna utbildningsform. Specialpedagogen har inte alltid motsvarande roll i gymnasiet som i de obligatoriska skolformerna. Gymnasiet är oftast inte kopplat till centrala elevhälsan i kommunen och det är vanligt att elevhälsan inte har någon tydlig roll. En effekt man kan läsa ut av uppdrag inom gymnasiet är att skolan genom stödet hittar arbetssätt där elevhälsan ingår. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

32 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen har myndigheten haft 68 uppdrag, vilket är en minskning sedan föregående år med 24 uppdrag. Uppdragen utgör endast 1,8 procent av det totala antalet uppdrag. Andelen uppdrag som riktar sig mot blandade grupper har ökat tydligt (44 procent 2011). Cirkeldiagram 4. Könsmässig fördelning av rådgivningsuppdrag inom vuxenutbildning Kvinnor 15,7% Män 22,8% Blandade grupper 61,5% Tabell 8. Rådgivningsuppdrag per funktionsnedsättningsområde i vuxenutbildning Antal Andel av Antal Andel av Antal Andel av Funktionsnedsättningsområde total total total Övergripande uppdrag 7 0,2% 0 0,0% 3 0,1% Dövblindhet 2 0,1% 5 0,1% 1 0,0% Dövhet/hörselskada 4 0,1% 5 0,1% 6 0,2% Förvärvad hjärnskada 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Läs- och skrivsv./dyslexi 1 0,0% 9 0,2% 7 0,2% Neuropsyk. funkt. nedsättningar 6 0,2% 6 0,2% 3 0,1% Rörelsehinder 4 0,1% 6 0,2% 3 0,1% Synnedsätning 19 0,5% 26 0,7% 22 0,7% Tal- och språksvårighet 0 0,0% 0 0,0% 1 0,0% Utvecklingsstörning 5 0,1% 5 0,1% 13 0,4% Matematiksvårigheter 1 0,0% 0 0,0% Övriga funktionsnedsättningar 2 0,1% 9 0,2% 10 0,3% Kombinationer 17 0,4% 21 0,5% 17 0,5% Totalt 68 1,8% 92 2,3% 86 2,6% Matematiska svårigheter klassificerades inte som egen kategori I fördelningen ingår en schablonfördelning av nyligen registrerade uppdrag som inte klassificerats i systemet då de inte nått orienteringsfasen ännu. 30 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

33 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Analys av prestation Myndigheten har få uppdrag inom vuxenutbildning, vilket gör det svårt att dra några slutsatser av resultaten. Antalet uppdrag inom vuxenutbildningen har också minskat överlag och i en av storstadregionerna har myndigheten endast ett sådant uppdrag. Någon enskild faktor som orsakat minskningen har inte kunnat identifieras. De största kategorierna utgörs av uppdrag som rör synnedsättning samt kombinationer av olika funktionsnedsättningar. Uppdragen inom vuxenutbildningen är mer komplexa än inom övriga utbildningsformer, då många förutsättningar skiljer sig från andra utbildningsformer. Det rör bland annat skolans organisation, där i likhet med gymnasiet elevhälsan inte har samma självklara roll och inte heller specialpedagog alltid finns hos skolhuvudmannen. Uppdrag från sfi-undervisningen ökar, vilket delvis kopplas till en ökad medvetenhet hos pedagoger i denna verksamhet om möjligheten till stöd. I dessa uppdrag finns ytterligare faktorer som gör uppdragen komplexa, då funktionsnedsättningar är kombinerade med annan språklig och kulturell bakgrund. Måluppfyllelse Målen i uppdragen uppnås i hög grad, vilket framgår av de uppföljningar som dokumenterats. Några slutsatser om effekter har inte dragits avseende vuxenutbildningen, eftersom antalet uppdrag varit få och de dokumenterade effekterna inte utgjort tillräckligt underlag för en samlad bedömning av vilka effekter som uppnåtts. Vuxenutbildningen har generellt sett inte samma struktur för det specialpedagogiska stödet som andra utbildningsformer. Antalet förfrågningar har också över tid varit få, vilket begränsar förutsättningarna att vidareutveckla kompetensen internt när det gäller vuxenutbildningen. Specialpedagogiskt stöd till folkhögskolor Under 2012 har SPSM gjort en mindre utredning av förändrat stöd till folkhögskolor i syfte att orientera sig om behovet av att även folkhögskolor ska kunna få specialpedagogiskt stöd från SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

34 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD myndigheten. Hos de tiotalet folkhögskolor som intervjuades i utredningen, framgår att det finns ett tydligt behov av rådgivningsinsatser. I utredningens uppdrag ingick att belysa konsekvenserna för myndigheten av en utökning av målgruppen till att även inkludera folkhögskolorna. Det behov som framkommit, ligger inom ramen för det uppdrag som myndigheten har idag när det gäller exempelvis kommunal vuxenutbildning. En sådan utökning av myndighetens målgrupp skulle i övrigt inte innebära någon förändrad inriktning av myndighetens verksamhet. En utökad målgrupp skulle dock innebära en större efterfrågan på insatser gällande vuxnas lärande, vilket skulle behöva beaktas i myndighetens kompetensförsörjningsplan. Utredningen har även visat att flera av folkhögskolorna är mycket kompetenta i att ge stöd till studenter med särskilda behov. En utökning av myndighetens målgrupp skulle med största sannolikhet även tillföra värdefull kunskap och erfarenhet till myndigheten. Myndigheten föreslår därför att regeringen ger SPSM i uppdrag att genomföra en fördjupad studie för att på ett bättre sätt kunna ringa in omfattningen av det specialpedagogiska stöd som kan riktas mot folkhögskolorna. En del av detta uppdrag skulle kunna vara att en region inom SPSM under en försökperiod på något år erbjuder stöd till folkhögskolor. 32 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2012

35 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Anordna och medverka i kompetensutveckling Kompetensutveckling anordnas som kurser och konferenser, men även som nätverksträffar och tematräffar. Av kurserna anordnas en viss del i form av distansutbildningar. Myndigheten medverkar också i kompetensutvecklingsinsatser som anordnas tillsammans med andra eller i annan regi genom att exempelvis ge föreläsningar och seminarier. Kurser och fortbildningar planeras och genomförs med utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av stöd inom respektive region. Kartläggning av dessa behov sker bland annat i skolhuvudmannasamverkan och genom omvärldsanalys. Det finns generella kurser som vänder sig till breda grupper och riktade kurser som vänder sig till specifika yrkeskategorier eller skolformer. Fortbildningsinsatserna handlar i första hand om kunskaper kring utveckling av lärmiljön för att öka möjligheterna till en likvärdig utbildning, med utgångspunkt i pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Under året har SPSM erbjudit generella utbildningsdagar med inriktning mot nästan alla funktionsnedsättningsområden med fokus på lärande, anpassning och tillgänglighet. En del av dessa utbildningar har samordnats över skolforms-, kommun- och länsgränser. Därigenom har myndigheten skapat arenor för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. När SPSM arbetar fram en utbildning i form av flera dagars grundkurs, utgår man från de mål som finns i myndighetens nationella kurspolicy. Där beskrivs hur enskilda anställda hos skolhuvudmännen ska kunna klara vissa krav i en specialpedagogisk situation. Därför kännetecknas grundkurserna av ett processinriktat kursupplägg, där deltagarna ska kunna ta upp sådana situationer som de möter i sin yrkesvardag. Kursernas utformning varierar med föreläsningar, gruppdiskussioner och exempel från specialpedagogiska situationer i olika verksamheter. Kursinnehållet betonar möjligheten att anpassa pedagogiken och lärmiljön i ett enskilt fall eller för en elevgrupp. Under senare år har inslag kring tillgänglighet och rättighetsperspektiv utifrån styrdokument fått en ökad del i kursernas innehåll. SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING