Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

2

3 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

4 Innehåll INLEDNING...4 Återrapportering och resultatredovisning...6 Intern styrning och kontroll...7 RESULTATREDOVISNING SPECIALPEDAGOGISKT STÖD...9 Strategisk samverkan med skolhuvudmän...11 Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd...13 Specialpedagogisk rådgivning...14 Prestationer...14 Effekter...23 Anordna och medverka i kompetensutveckling...27 Prestationer...28 Effekter...31 Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet...34 Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området...36 Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter...38 Prestationer...38 Effekter...40 Utbildning och information vid resurscenter...40 LÄROMEDEL...41 Främjande och produktionsstödsarbete...43 Prestationer...43 Effekter...43 Egen utveckling och anpassning av läromedel...46 Prestationer...46 Effekter...50 Läromedelsinformation...52 Behovskartläggningar och andra undersökningar...54 SPECIALSKOLA...55 Undervisning i specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem...57 Prestationer...57 Effekter...62 Åtgärder som vidtagits för att fler elever ska nå kunskapskraven och övrig kvalitetsutveckling inom specialskolan...67 Elevutvecklingen totalt i specialskolan Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

5 Boende och fritid för specialskolans elever...71 Prestationer...71 Fritidsaktiviteter...71 Kvalitetsutveckling inom boende och fritid...72 STATLIGA STÖD OCH BIDRAG...74 Prestationer...77 Effekter...81 Samlad redovisning av kostnader för administration av statliga stöd och bidrag...96 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar Hur myndigheten sprider information om den egna verksamheten European Agency for Special Needs and Inclusive Education (EA) Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen Samverkan med berörda myndigheter och samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning MOTTAGANDE AV ELEVER I SPECIALSKOLAN OCH FÖR RH-ANPASSAD UTBILDNING UPPDRAG I REGLERINGSBREV OCH ANDRA REGERINGSUPPDRAG Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Jämställdhetsintegrering i myndigheter Övriga regeringsuppdrag KOSTNADER OCH INTÄKTER OCH TRANSFERERINGAR PERSONALREDOVISNING KOMPETENSFÖRSÖRJNING SJUKFRÅNVARO EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

6 Inledning Efterfrågan på myndighetens stöd i specialpedagogiska frågor var under 2016 fortsatt hög, vilket statistik från de olika prestationerna bekräftar. Under året har myndigheten bland annat tagit fram en ny tjänst benämnd Fråga en rådgivare. Via webbformulär och telefon ställs frågor som besvaras av erfarna rådgivare. Tjänsten har varit i drift i tre kvartal och under den tiden har frågor besvarats. En intressant iakttagelse är att den på ett bra sätt kompletterar myndighetens arbete med rådgivningsuppdrag då statistiken visar att både frågeställningar och frågeställare delvis följer ett annat mönster. Myndigheten har också fortsatt arbetet med stödmaterial och studiepaket på myndighetens webbplats. Under året har tre studiepaket lanserats, av vilka Studiepaket NPF blivit det mest välbesökta. Ny webbaserad tjänst kompletterar arbetet med rådgivningsuppdrag Inom läromedelsverksamheten har den digitala söktjänsten, Hitta läromedel, för specialpedagogiska läromedel satts i full drift under året. Vid slutet av 2016 innehöll den läromedel och hade över besökare per månad. Arbetet med videoplattformen, SPSM-Play, för webbaserade läromedel har fortsatt under året. Läromedlen i SPSM-Play vänder sig i huvudsak till elever som använder teckenspråk och innehöll vid slutet av 2016 ett 100-tal läromedel. Specialskolorna har under året fokuserat processarbetet på trygghet, måluppfyllelse, studiero och kommunikation. Man har arbetat med såväl Matematiklyftet som Läslyftet som åtgärder för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Parallellt med processarbetet fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet inom specialskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till likvärdighet mellan skolorna och bygger på att skapa en samsyn kring olika utvecklingsområden. Den kraftiga elevökningen vid specialskolorna har fortsatt under Ökningen har främst skett vid Hällsboskolan i Stockholm och Hällsboskolan i Umeå, men även flera av de regionala specialskolorna för döva och hörselskadade elever har haft ökande elevunderlag. Elevökningen har varit så kraftig avseende Hällsboskolan att elevers möjligheter att gå vid skolenheten i Stockholm inte fullt ut kunnat mötas eftersom de lokaler myndigheten där disponerar inte helt räckt till. Anskaffning av större skollokaler i Umeå har initierats under 2016 för att kunna erbjuda kommande elever utbildningsplats där. 4 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 Inledning Behovet av de bidrag som myndigheten fördelar i syfte att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att studera och bli fullt delaktiga i samhällslivet är generellt högt. Flera av anslagen räcker inte till full kostnadstäckning för de behov som de bidragssökande anger. Detta innebär att myndigheten måste prioritera bland ansökningarna. En utgångspunkt i detta arbete har varit och är att utveckla ett arbetssätt som leder till att bidrag ges där de bäst behövs, inte till den som är bäst på att söka. Fokus på fortsatt ökad digitalisering av verksamheten Fokus under de senaste åren för myndighetens kompetensförsörjning har varit behöriga lärare i specialskolan. Detta görs genom vidareutbildning av lärare till speciallärare och för utökad behörighet i ämnen, samt att säkra och utveckla den teckenspråkiga kompetensen vid berörda skolor. Myndigheten ser med tillfredsställelse på att undervisningstiden med fullt behöriga lärare fortsätter att öka, men ser samtidigt svårigheter att fortsätta med samma höga kompetensutvecklingstakt för att samtliga lärare ska vara behöriga 2018/19. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera och kvalitetssäkra de interna processerna. Detta görs bland annat genom arbetet med att införa en processorienterad styrning. Vidare har myndigheten haft fokus på fortsatt och ökad digitalisering av verksamhetens olika delar. SPSM har inte fullt ut förbrukat den tilldelade anslagsramen under året och har ett ackumulerat anslagssparande som något överskrider 3 procent. Sammantaget är min bedömning att SPSM har en god kontroll över ekonomin samt en god kontinuitet i verksamhetens samlade utveckling. Greger Bååth Generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

8 Inledning Återrapportering och resultatredovisning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) redovisar årets resultat i enlighet med den övergripande indelning i fyra verksamhetsområden som finns i myndighetens instruktion. Myndighetens bedömning är att de återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet är uppfyllda. Den övergripande strukturen för resultatredovisningen är i huvudsak densamma som föregående år. I vissa fall finns inte full jämförbarhet för tre år bakåt, i dessa fall anges avvikelser och orsaker till detta. När rubriken obligatoriska skolformer används avses förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola och fritidshem. Under gymnasieskola redovisas gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom vuxenutbildning redovisas kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare om inget annat anges i respektive avsnitt. Nedlagd tid redovisas inom alla verksamheter för att ge en övergripande bild av hur tid fördelas mellan olika verksamheter och utvecklingen över tid. SPSM redovisar prestationer med volymer och kostnader under respektive verksamhetsområde. Under de flesta verksamheter redovisas även effekter. Figur 1. SPSM:s redovisningsmodell. Resurser/ förutsättningar Aktiviteter Prestationer Effekter Resurser beskriver vilka förutsättningar myndigheten har för verksamheten, aktiviteter är de interna delarna av verksamheten. Det som kommer ut av verksamheten, resultaten, delas upp i två delar; Prestationer, som är den del av verksamheten som levereras eller exponeras till extern aktör; Effekter, som är resultat verksamheten har bidragit till externt genom sina prestationer, på kort eller lång sikt. Under varje verksamhetsområde har prestationer identifierats. Inom alla verksamhetsområden finns också resonemang kring effekter. Under rubriken effekter beskrivs kvantitativa och kvalitativa effektindikatorer där myndigheten kan konstatera att prestationerna har bidragit till ett önskat eller förändrat tillstånd inom ett specifikt område, även om inte alltid rena orsakssamband kan fastslås. Inom specialpedagogiskt stöd finns effektindikatorer i form av enkätut- 6 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

9 Inledning värderingar av ett antal insatser under året. För läromedelsområdet gäller att vissa effekter på kort sikt redovisas utifrån kvantitativa uppgifter kopplat till prestationer. Även statsbidragsområdet redovisar vissa kvantitativa indikatorer på kort sikt, dock inte under varje anslag. Inom specialskolan redovisas framförallt kunskapsresultat. Intern styrning och kontroll Den övergripande interna styrningen och kontrollen beskrivs i myndighetens policy för tillämpning av intern styrning och kontroll. En grupp bestående av myndighetens processägare ansvarar för att verksamhetsstyrningens olika processer samordnas inom myndigheten. Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med de riskanalyser som avdelningarna lämnar i samband med sina verksamhetsplaner. Utifrån föregående års risker och årets riskanalyser sammanställs de risker som verksamheterna bedömer som väsentliga för myndigheten. I samma process formuleras även kontrollåtgärder för dessa risker. Gruppen med processägare anlägger ett myndighetsperspektiv på riskerna och kompletterar verksamheternas riskbedömningar. Ledningen gör sedan en värdering och prioritering av riskerna för att fastställa vilka som är myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden för var och en av myndighetens väsentligaste risker. Resultatet av denna självutvärdering sammanställs och lämnas till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering. Internrevisionen granskar och bedömer verksamheten ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Utifrån en analys av verksamhetens risker granskar internrevisionen om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av tredje paragrafen i myndighetsförordningen. Internrevisionen lämnade under året följande rapporter: Granskning av etik och säkerhetsmedvetenhet vid myndigheten. Uppföljning av efterlevnad av styrdokument mot kränkande behandling. Granskning av hur myndighetens it-risker hanteras. Översyn av organisationsförändring och processinförande. Samtliga dessa delar ingår i den dokumentation som utgör en del av underlaget för generaldirektörens bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll i samband med undertecknandet av årsredovisningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

10 Foto: Daniel Håkansson Resultatredovisning

11 Specialpedagogiskt stöd Ur instruktionen: 2 Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän 3 Myndigheten ska vad gäller sådana verksamheter som avses i 2 1. anordna och medverka i kompetensutveckling 2. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet, och 3. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området 5 Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter. I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Inom specialpedagogiskt stöd redovisas prestationer enligt nedan. Dessutom redovisas effekter inom verksamheten och även viss övrig information. Prestationer: Samverkan med skolhuvudman, volymer och kostnader Specialpedagogisk rådgivning fördelat per funktionsnedsättning, kön och utbildningsform, volymer och kostnader Kompetensutveckling antal tillfällen och deltagare fördelat på typ av aktivitet, funktionsnedsättning och utbildningsform, volymer och kostnader Stödmaterial, kostnader och kvalitetsbeskrivning Specialpedagogiska utredningar fördelat per resurscenter, utbildningsform och kön, volymer och kostnader. SPSM ger råd och stöd till skolans huvudmän genom flera olika stödformer. De huvudsakliga stödformerna kan indelas i rådgivningsuppdrag samt kompetensutveckling. Myndigheten bedriver också specialpedagogisk utvecklingsverksamhet samt sammanställer och sprider resultat av forskning inom det aktuella området. Vid resurscenter erbjuds specialpedagogiska utredningar för barn och ungdomar samt information till personal hos skolhuvudmän och till vårdnadshavare. Inom ramen för den processorganisation som infördes under 2014 sker ett utvecklingsarbete för att myndigheten ska kunna möta de behov målgrupperna har nu och i framtiden. Organisationen innebär att en processägare har ansvaret för att utveckla området specialpedagogiskt stöd. Arbetet sker tillsammans med en processledningsgrupp med representation från samtliga avdelningar. Under 2016 har ytterligare ett antal gemensamma processer Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

12 Specialpedagogiskt stöd kartlagts för att förbättra kvaliteten och uppnå en likvärdighet över landet. Bland dessa kan nämnas utveckling av stödmaterial och hantering av externa specialpedagogiska frågor. Ett annat arbete som slutförts är utvecklingen av en funktion för de så kallade kortärenden som myndigheten hanterar. Kortärenden är när myndigheten besvarar enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via telefon, webbformulär eller e-post. Tjänsten Fråga en rådgivare startade i början av april och besvarade sedan under året cirka specialpedagogiska frågor. Syftet med utvecklingen av tjänsten var bland annat att öka tillgängligheten för myndighetens frågeställare genom fler kontaktvägar och förenklad kontakt. Tabell 1. Prestationer inom specialpedagogiskt stöd. Prestation Antal samverkansmöten Antal specialpedagogiska rådgivningsuppdrag Antal kompetensutvecklingstillfällen Antal deltagare Antal specialpedagogiska utredningar Antal kompetensutvecklingstillfällen och deltagare 2015 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisning. 2 Antal utredningar 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar. 3 Antal deltagare 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar. Tabell 2. Tid inom specialpedagogiskt stöd, fördelad på prestation. Prestation Samverkan med skolans huvudmän 10% 11% 12% Specialpedagogisk rådgivning 48% 48% 48% Extern kompetensutveckling 32% 30% 29% Stödmaterial 1% 1% 0% Specialpedagogiska utredningar 9% 10% 11% Totalt 100% 100% 100% Indelningen av tid på prestationer har förändrats jämfört med föregående år. Fördelningen för 2015 och 2014 har räknats om. Den totala tid som lagts ned på specialpedagogiskt stöd är cirka timmar. Detta är något mer tid jämfört med den tid som myndigheten lade ner på specialpedagogiskt stöd Fördelningen mellan de olika prestationerna inom området har dock inte ändrat sig nämnvärt. 10 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

13 Specialpedagogiskt stöd Tabell 3. Kostnader inom specialpedagogiskt stöd, fördelade på prestation, tkr Kostnader Samverkan med skolans huvudmän Specialpedagogisk rådgivning Extern kompetensutveckling Stödmaterial Specialpedagogiska utredningar Totala kostnader Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av kostnader per prestation vilket innebär att jämförelsetal mot 2015 och 2014 saknas. I de totala kostnaderna ingår rådgivning, samverkan med skolhuvudman, kompetensutveckling, utvecklingsverksamhet och spridande av forskningsresultat samt specialpedagogiska utredningar inom resurscenter. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt stöd har ökat något sedan föregående år. Strategisk samverkan med skolhuvudmän För att nå ut till skolhuvudmännen och visa vilket stöd myndigheten kan utgöra, bedriver SPSM strategisk samverkan med skolhuvudmän. Det innebär att myndigheten via respektive region systematiskt kontaktar skolhuvudmän i syfte att åstadkomma ett möte. Målet är att ge en bild av vilket stöd myndigheten kan erbjuda och att skaffa en uppfattning om skolhuvudmännens behov, förutsättningar och kompetens i specialpedagogiskt arbete. Mötena kan resultera i konkreta överenskommelser om framtida rådgivande insatser. Samverkan med skolhuvudman sker enligt en fastställd processbeskrivning för att säkerställa likvärdighet över landet och samverkan utvärderas regelbundet tillsammans med skolhuvudmannen. Under 2016 har myndigheten påbörjat ett utvecklingsarbete som innebär att man övergått till att identifiera prioriterade kommuner och fristående skolhuvudmän. Därmed har mer behovsanpassade möten genomförts, vilket i sin tur innebär att det totalt sett genomförts färre möten. Istället för att möta alla skolhuvudmän har man arbetat för att identifiera och möta de som är i störst behov av stöd i specialpedagogiska frågor. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

14 Specialpedagogiskt stöd Antalet möten med fristående skolhuvudmän är markant lägre jämfört med föregående år. När det gäller fördelningen mellan kommunala och fristående skolhuvudmän inom rådgivningsuppdrag kan myndigheten dock konstatera att ungefär 15 procent riktats till fristående huvudmän under perioden 2014 till Denna andel motsvarar ungefär fördelningen av elever på de två olika typerna av huvudmän för grundskolan i riket. Tabell 4. Antal samverkansmöten med skolhuvudmän. Skolhuvudmän Antal möten Kommunala skolhuvudmän Fristående skolhuvudmän Totalt Myndigheten har under året träffat 193 skolhuvudmän, av totalt cirka kommunala och cirka fristående skolhuvudmän. Fristående skolhuvudmän kan i vissa fall vara en stor koncern med flera skolor i olika regioner, medan det i andra fall kan vara mycket små helt fristående skolor. I denna kategori inryms också enskilda förskolor, där vissa kan vara mycket små. Under året har myndigheten erbjudit samverkansmöten till drygt 190 skolhuvudmän och genomfört 193 möten totalt. Fördelningen av möten mellan åren kan vara ganska ojämn. 1 Att antalet kommunala skolhuvudmän överstiger antalet kommuner i Sverige beror bland annat på att ett antal kommuner gått samman och gemensamt bedriver till exempel gymnasial utbildning i ett kommunalförbund. Detta kommunalförbund är då en kommunal skolhuvudman. 12 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

15 Specialpedagogiskt stöd Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd En stödinsats inleds med en förfrågan om specialpedagogiskt stöd till myndigheten. Därefter sker en orientering tillsammans med den som inkommit med förfrågan, då man i samråd avgör vilken typ av insats som ger bäst stöd. Det kan resultera i ett rådgivningsuppdrag, men även exempelvis i en fördjupad specialpedagogisk utredning kring en elev. Efter genomfört stöd, sker en uppföljning, då man i samråd utvärderar om målet med insatserna är uppnådda. Sedan 2013 genomför myndigheten en effektmätning av rådgivningsuppdrag, genom att effekten av genomförda insatser mäts på ett systematiskt sätt. Sedan 2014 har en liknande effektmätning införts för kompetensutveckling som myndigheten anordnar. Båda dessa mätningar redovisas under respektive avsnitt. Figur 2. Process för insatser inom specialpedagogiskt stöd. Förfrågan Orientering Överenskommelse Genomförande Uppföljning Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

16 Specialpedagogiskt stöd Specialpedagogisk rådgivning En förfrågan där skolhuvudmannen behöver fördjupa sina kunskaper om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar och utveckla strategier för att möta dessa behov, leder ofta till en överenskommelse om ett rådgivningsuppdrag. I orienteringsfasen av ett sådant uppdrag kommer myndigheten och skolhuvudmannen överens om hur insatserna ska utföras. Förutom att ta tillvara den kompetens som redan finns hos skolhuvudmannen, är myndighetens mål också att skolhuvudmannen efter uppdraget ska kunna tillämpa de nya kunskaperna. Rådgivningsuppdraget kategoriseras så långt som möjligt i termer av bland annat huvudsaklig funktionsnedsättning, kön och utbildningsform. Kategoriseringen grundar sig på en bedömning som görs tillsammans med skolhuvudmannen. Det går dock inte alltid att göra den kategoriseringen av uppdrag, eftersom de i flera fall genomförs på en mer övergripande nivå, där insatserna exempelvis kan rikta sig till skolan som organisation för att förbättra förutsättningarna för att möta elevers behov på olika sätt. Det kan handla om hur skolan systematiskt arbetar med betygssättning och bedömningsverktyg eller hur skolan utvecklar elevhälsans förebyggande arbete och stödjande struktur. Prestationer Tabell 5. Antal specialpedagogiska rådgivningsuppdrag Nya rådgivningsuppdrag Aktiva rådgivningsuppdrag Antalet rådgivningsuppdrag har ökat något sedan föregående år, både vad gäller antal under året inkomna uppdrag och antal uppdrag som myndigheten har arbetat med under året. Antalet rådgivningsuppdrag ska inte översättas till antal elever som genom rådgivning får stöd riktat till sin lärmiljö. Det finns stora variationer i vilken typ av rådgivning som ges. Många uppdrag riktar sig direkt till enskilda elevers eller gruppers lärmiljö, medan andra uppdrag som är av övergripande karaktär ofta vänder sig till 14 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

17 Specialpedagogiskt stöd skolan som organisation. Antalet elever som nås av stöd via dessa uppdrag är alltså betydligt fler än själva antalet uppdrag. Förutom de specifika rådgivningsuppdragen tillhandhåller myndigheten specialpedagogiskt stöd genom att besvara enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via telefon eller e-post, så kallade kortärenden. Arbetet med kortärenden fick tydligare ramar och ökad tillgänglighet inom myndigheten från och med april 2016 när tjänsten Fråga en rådgivare startade. Denna tjänst besvarar större delen av sina frågor via telefon samt webbformulär (65 respektive 24 procent av frågorna har besvarats via dessa kontaktkanaler) och har successivt skapat en frågebank på myndighetens webbplats. I och med denna frågebank ersätter tjänsten också den tidigare, och helt webbaserade, frågetjänsten Frågor och svar. Mellan april och december besvarade tjänsten cirka specialpedagogiska frågor. Tjänsten omfattar fyra heltidstjänster som bemannas av handläggare, vilka till sin hjälp har arbetsgrupper med sakkunniga inom olika områden. Ungefär 20 procent av frågorna har ställts av vårdnadshavare medan resten i huvudsak kommer från skolpersonal. Mer än 60 procent av vårdnadshavarnas frågor rör områdena neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt tal- och språksvårighet. Tabell 6. Antal frågor till Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag Frågor till Fråga en rådgivare Rådgivningsuppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

18 Specialpedagogiskt stöd Tabell 7. Antal och andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar inom rådgivningsuppdrag, fördelade på funktionsnedsättningsområde. Funktionsnedsättning Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Övergripande uppdrag 331 6% 308 5% 336 6% Dövblindhet 109 2% 127 2% 110 2% Dövhet/hörselnedsättning 239 4% 268 5% 262 5% Förvärvad hjärnskada 64 1% 68 1% 63 1% Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 445 7% 484 8% 488 8% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar % % % Rörelsehinder 360 6% 371 6% 396 7% Synnedsättning % % % Tal- och språksvårigheter % % % Utvecklingsstörning 418 7% 441 7% 455 8% Matematiksvårigheter 190 3% 200 3% 250 4% Övriga funktionsnedsättningar 555 9% 509 9% 446 8% Totalt % % % Tabellen ovan visar det sammanlagda antalet och andelen frågeställningar kring kategoriserade funktionsnedsättningar inom samtliga rådgivningsuppdrag. Det vill säga i hur många uppdrag det finns frågeställningar kring varje enskild funktionsnedsättning. I tabellen kan varje rådgivningsuppdrag finnas i flera kategorier och summan blir därför högre än det totala antalet uppdrag. I samtliga rådgivningsuppdrag är det en bedömning myndighetens personal gör tillsammans med skolhuvudmannen som ligger till grund för kategoriseringen. Inom flera av dessa områden finns normalt en diagnos på funktionsnedsättningen sedan tidigare, inom andra områden görs endast en bedömning. Därmed finns en viss osäkerhet i kategoriseringen. I kategorin övriga funktionsnedsättningar ryms ett antal uppdrag angående pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar som inte faller in under någon annan gruppering, men även ett antal svårbedömda ärenden där man inte kunnat kategorisera funktionsnedsättningen tydligt. 16 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

19 Specialpedagogiskt stöd Förändringarna i antalet uppdrag inom respektive funktionsnedsättning och fördelning mellan olika funktionsnedsättningar är förhållandevis små mellan 2015 och Sett över en längre mätperiod är det en tydlig trend att antal uppdrag som rör neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar. I likhet med föregående år ser myndigheten några möjliga förklaringar till ökningen. Bland annat har det i omvärlden varit ett relativt stort fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med ökad diagnostisering som följd. Det kan ha gjort att skolan är mer observant och också har en vilja att bli bättre på att hantera pedagogiska utmaningar som kommer av den här funktionsnedsättningen. Sedan 2012 har myndigheten årligen producerat en lägesrapport som fokuserar på aktuella frågor inom svensk skola. Lägesrapport från 2016 har fokuserat på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: adhd. Där anges att antal utredningar för adhd har ökat i Sverige under en femårsperiod samt att antal barn med diagnosen adhd har fördubblats under samma period. Kategorin läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har fortsatt att minska under det senaste året. Myndigheten noterar också en ökande trend för uppdrag kategoriserade som övriga funktionsnedsättningar, vilka exempelvis kan handla om allergier eller psykisk ohälsa. Det finns idag inga tillgängliga data som kan belägga varför det är så. Antalet frågeställningar i varje rådgivningsuppdrag är en indikator på graden av komplexitet i uppdraget. I 27 procent av rådgivningsuppdragen finns det frågeställningar kring mer än en funktionsnedsättning. Det finns en svagt vikande trend för rådgivningsuppdrag med frågeställningar kring fler än en funktionsnedsättning med cirka en procentenhet per år under de senaste fyra åren. En annan indikator är den tid som läggs ned på ett uppdrag. Nedlagd tid kan skilja sig åt i olika uppdrag, alltifrån några timmar till flera hundra timmar. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

20 Specialpedagogiskt stöd Tabell 8. Antal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag, fördelade på funktionsnedsättningsområde Funktionsnedsättning Fråga en rådgivare Antal frågor Andel frågor 2016 Rådgivningsuppdrag Totalt antal uppdrag Andel uppdrag Övergripande uppdrag 87 4% 218 5% Dövblindhet 6 0% 69 1% Döv/hörselnedsättning 88 4% 115 3% Förvärvad hjärnskada 13 1% 27 1% Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi % 113 3% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar % % Rörelsehinder 97 4% 113 3% Synnedsättning 155 7% % Tal och språksvårigheter % % Utvecklingsstörning 170 7% 115 3% Matematiksvårigheter 76 3% 60 2% Övriga funktionsnedsättningar 77 3% 357 9% Kombinationer av funktionsnedsättningar 78 4% % Övriga frågeställningar % Totalt Som tabell åtta visar gäller de största skillnaderna mellan fördelningen bland frågorna som ställts till Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag funktionsnedsättningsområdena synnedsättning samt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Andelen frågor som rör synnedsättningar är lägre hos Fråga en rådgivare medan de är avsevärt högre inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Att andelen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är högre bland frågorna hos Fråga en rådgivare kan bland annat bero på att pedagoger själva i högre utsträckning söker kunskap inom tjänsten. Det här är i så fall kunskapsbrister vilka inte är så stora att de skulle rendera i en förfrågan om rådgivning. Inom tjänsten Fråga en rådgivare finns det ett relativt stort antal frågor som inte kan hänföras till någon särskild kategori. De kan röra allt från personer som vill komma i kontakt med någon inom myndigheten till studenter som söker information till examinationsuppgifter och personer som önskar juridiskt stöd. 18 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

21 Specialpedagogiskt stöd Tabell 9. Antal och andel rådgivningsuppdrag, fördelade på kön. Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Flickor % % % Pojkar % % % Blandade grupper % % % Totalt % % % Inom gruppen blandade grupper finns både uppdrag som vänder sig till grupper med båda könen representerade, men framförallt övergripande uppdrag som riktar sig huvudsakligen mot skolans organisation och inte direkt mot någon elevgrupp. Myndigheten noterar att under de senaste åren är fördelningen mellan pojkar, flickor och blandade grupper oförändrad. Över tid (framförallt om man går mer än fem år tillbaka) har minskningen av andelen rådgivningsuppdrag klassificerade som blandade grupper planat ut. Andelen rådgivningsuppdrag som riktas till blandade grupper skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. Tabell 10. Antal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag, fördelade på kön Fråga en rådgivare 2016 Rådgivningsuppdrag Kön Antal frågor Andel frågor Antal uppdrag Andel uppdrag Flickor % % Pojkar % % Blandade grupper % % Ej individrelaterat % Totalt % % Det är betydligt ovanligare att frågor som ställs till Fråga en rådgivare rör enskilda individer jämfört med rådgivningsärenden, 45 procent respektive 74 procent. Väljer man att enbart titta på fördelningen mellan flickor och pojkar är den emellertid likartad mellan Fråga en rådgivare och rådgivningsförfrågningar ungefär två tredjedelar handlar om pojkar. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

22 Specialpedagogiskt stöd Tabell 11. Andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar inom rådgivningsuppdrag, fördelade på kön och funktionsnedsättningsområde Funktionsnedsättning Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Övergripande uppdrag 11% 11% 78% 11% 20% 69% 11% 21% 68% Dövblindhet 43% 46% 11% 43% 45% 12% 43% 48% 9% Dövhet/hörselnedsättning 37% 42% 21% 34% 41% 25% 34% 42% 24% Förvärvad hjärnskada 38% 50% 12% 40% 46% 14% 49% 38% 13% Läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi 19% 45% 36% 17% 47% 36% 19% 45% 36% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 15% 55% 30% 14% 56% 30% 14% 54% 32% Rörelsehinder 39% 52% 9% 38% 51% 11% 38% 52% 10% Synnedsättning 43% 51% 6% 42% 51% 7% 43% 50% 7% Tal- och språksvårigheter 26% 50% 24% 24% 50% 26% 24% 52% 1 24% Utvecklingsstörning 25% 47% 28% 21% 43% 36% 24% 45% 31% Matematiksvårigheter 31% 31% 38% 34% 39% 27% 37% 37% 26% Övriga funktionsneds. 19% 34% 47% 20% 35% 45% 22% 32% 46% 1. Andelen har korrigerats efter kvalitetssäkring. 20 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

23 Specialpedagogiskt stöd Tabell 12. Andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar riktade mot enskild elev respektive flera elever, fördelat per funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Enskild elev Flera elever Enskild elev Flera elever Enskild elev Flera elever Övergripande uppdrag 22% 78% 31% 69% 32% 68% Dövblindhet 89% 11% 88% 12% 91% 9% Dövhet/hörselnedsättning 79% 21% 75% 25% 76% 24% Förvärvad hjärnskada 88% 12% 86% 14% 87% 13% Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 64% 36% 64% 36% 64% 36% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 70% 30% 70% 30% 69% 31% Rörelsehinder 91% 9% 89% 11% 90% 10% Synnedsättning 94% 6% 93% 7% 93% 7% Tal och språksvårigheter 76% 24% 74% 26% 76% 24% Utvecklingsstörning 72% 28% 64% 36% 69% 31% Matematiksvårigheter 62% 38% 73% 27% 74% 1 26% 1 Övriga funktionsnedsättningar 53% 47% 55% 45% 54% 46% Totalt 72% 28% 72% 28% 72% 28% 1 Fördelningen mellan enskild och flera elever 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar. SPSM:s stödinsatser utgör alltid ett komplement till skolhuvudmannens egna resurser och syftar till att bidra till utveckling av huvudmannens egen förmåga vad gäller att utveckla elevers lärmiljö. Utformningen av insatserna sker i samråd med skolhuvudmannen utifrån dess kompetens och resurser på olika nivåer. Med utgångspunkt i andelen frågeställningar som kategoriseras som blandade grupper, gör myndigheten bedömningen att drygt 70 procent av alla rådgivningsuppdrag under 2016 riktade sig mot enskilda elevers lärmiljö, medan övriga riktade sig mot lärmiljön för grupper av elever. Myndigheten bedömer också att andelen uppdrag som riktar sig mot enskilda elever är i samma omfattning som föregående år, men har ökat om man räknar flera år bakåt. Fördelningen mellan rådgivningsuppdrag som riktas mot enskild respektive grupper, skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. Av tabellen framgår att rådgivningsuppdrag inom kategorierna dövblindhet, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder och synnedsättning i hög utsträckning riktar sig mot enskilda elever. Rådgivningsuppdragen inom exempelvis kategorierna övergripande, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt matematiksvårigheter riktar sig i betydligt högre utsträckning mot grupper av elever. Generellt sett är stödinsatser som handlar om enskilda elevers lärmiljö mer frek- Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

24 Specialpedagogiskt stöd venta när det gäller funktionsnedsättningar som är mindre vanliga och vice versa. Inom området specialpedagogiska utredningar gäller samtliga stödinsatser enskilda barn och elever. Resurscentren inom SPSM har under 2016 genomfört 130 sådana utredningar. Tabell 13. Antal och andel rådgivningsuppdrag, fördelade på utbildningsform Utbildningsform Antal Andel Antal Andel Antal Andel Förskola % % % Obl. skolformer % % % Gymnasiet % % % Vuxenutbildning 111 3% 94 2% 78 2% Övrigt el. kombination 92 2% 76 2% 68 2% Totalt % % % Om man relaterar antalet rådgivningsuppdrag inom de olika utbildningsformerna till det totala antalet elever i skolan i stort, får man en indikation på vilken efterfrågan som finns inom respektive utbildningsform. De obligatoriska skolformerna har den klart högsta representationen av uppdrag sett till antal elever, medan vuxenutbildningen har den lägsta representationen. Av avsnittet Anordna och medverka i kompetensutveckling, framgår att en något högre andel av deltagare i myndighetens kompetensutvecklingsinsatser hör till förskolan, jämfört med den andel som når dessa skolformer genom rådgivningsuppdrag. Däremot hör en lägre andel av deltagare i myndighetens kompetensutvecklingsinsatser till de obligatoriska skolformerna jämfört med den andel som når dessa skolformer genom rådgivningsuppdrag. 22 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

25 Specialpedagogiskt stöd Tabell 14. Antal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag, fördelade på utbildningsform. Fråga en rådgivare 2016 Rådgivningsuppdrag Utbildningsform Antal frågor Andel frågor Antal uppdrag Andel uppdrag Förskola 156 7% % Obligatoriska skolformer % % Gymnasiet % % Vuxenutbildning 109 5% 111 3% Övrigt eller kombination 215 9% 92 2% Kan ej kopplas till specifik skolform 28 1% Totalt % % Fråga en rådgivare har fått in en mindre andel frågor som rör förskola men däremot en högre andel som rör gymnasiet och vuxenutbildningen. Varför skolformerna som vänder sig till äldre elever och vuxna skulle vara mer benägna att ta kontakt med Fråga en rådgivare går i nuläget inte att svara på. Effekter Under 2016 har myndigheten, för fjärde året i rad, undersökt kundnyttan av rådgivningsuppdrag genom en enkätundersökning. I frågorna ombads skolorna på olika sätt bedöma den upplevda nyttan av de insatser som SPSM bidragit med. Undersökningen för 2016 baseras på utskickade enkäter med en svarsfrekvens på 48 procent. Bortfallsanalysen ger inte några skäl att misstänka att inkomna svar beskriver rådgivningsuppdrag som systematiskt och väsentligt skiljer sig från samtliga rådgivningsuppdrag. Med hjälp av data från undersökningarna för de tre senaste åren har myndigheten undersökt om det skett någon förändring i den upplevda kundnyttan under åren 2014 till Kundnyttan uttrycks dels i specifik nytta, det vill säga den upplevda nyttan för elever med funktionsnedsättning, och dels i generell nytta, det vill säga upplevd nytta för samtliga elever som påverkats av uppdraget. Resultatet presenteras i nedanstående diagram. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

26 Specialpedagogiskt stöd Diagram 1. Specifik nytta för elever med funktionsnedsättning % 67% 70% 68% 69% 71% 61% 63% 66% Nytta för enskild elev Nytta för pedagoger Nytta för organisationen Diagram 2. Generell nytta för samtliga elever % 54% 53% 49% 45% 43% 44% 42% 44% Nytta för enskild elev Nytta för pedagoger Nytta för organisationen Resultatet visar att den upplevda nyttan ökar under perioden 2014 till Ökningen för både specifik och generell nytta över de tre åren är statistiskt säkerställd. Upplevd tydlighet i överenskommelsen resulterar liksom tidigare år i högre kundnytta. Elevers delaktighet i insatserna ger högre specifik nytta men har ingen mätbar effekt på generell nytta. Varken upplevd tydlighet eller elevers delaktighet ökar under perioden och kan inte identifieras som orsaker till den ökade kundnyttan. 24 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

27 Specialpedagogiskt stöd Behov av specialpedagogisk kompetens hos förskollärare och lärare I regleringsbrevet för 2016 fick myndigheten i uppdrag att redovisa och analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos förskollärare och lärare utifrån myndighetens arbete med råd och stöd till huvudmän. Undersökningen har byggt på material som genererats inom myndighetens arbete med rådgivning, vilket analyserats kvantitativt och kvalitativt genom statistisk analys och diskussioner. Undersökningen redovisas i sin helhet i en separat rapport. 2 Det är viktigt att påpeka att undersökningen inte kan svara på hur specialpedagogiska kompetensbehov generellt ser ut bland lärare i svenska skolan, utan enbart bland de lärare som SPSM kommit i kontakt med. Rapporten identifierar ett antal kompetensområden där underlaget visar att det kan föreligga behov: Generell specialpedagogisk kompetens I underlaget framträder bilden av en lärarkår som är i stort behov av att få diskutera och bolla specialpedagogiska tankar och idéer. Här handlar det om en slags generell specialpedagogisk kompetens som till stor del går ut på att läraren måste kunna avläsa både elever och situationer och sedan omsätta den informationen i insatser som hjälper eleven i dennes lärmiljö. Sökarkompetens Det är inte rimligt att förvänta sig att lärare i allmänhet ska besitta djupgående kunskap och kompetens om pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Det som däremot skulle kunna förväntas är att de besitter kunskap och kompetens att veta vart de kan vända sig för att få hjälp. Underlaget antyder att så inte alltid är fallet. It-kompetens Även här tycks det föreligga söksvårigheter för lärare eftersom underlaget visar att de behöver stöd att både hitta och hantera program samt appar som kan förbättra lärsituationen för elever med funktionsnedsättning. Sakkompetens Det kan vara så att kompetensbehov inom funktionsnedsättningsområden med små målgrupper (exempelvis synnedsättning) med större sannolikhet kan tillgodoses genom SPSM:s rådgivningsutbud. Underlaget ger emellertid inga entydiga svar i detta avseende. 2 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Behov av specialpedagogisk kompetens hos förskollärare och lärare (2016). Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

28 Specialpedagogiskt stöd Förutom de här kompetensområdena kan de verksamheter som söker stöd hos SPSM behöva hjälp med att upprätta eller förändra en redan existerande organisation kring sitt specialpedagogiska stöd, antingen generellt eller i förhållande till en viss elevgrupp. Det är dock inte ett ansvar som ligger hos individuella lärare, utan på en högre organisatorisk nivå. Inom sökarkompetensen och med avseende på skolornas organisation bedömer SPSM att situationen för lärare som upplever specialpedagogiska kompetensbehov eventuellt skulle underlättas om elevhälsan och arbete med det specialpedagogiska stödet var organiserat på ett likartat sätt i landet. Det går att peka på enskilda områden som skulle behöva uppmärksammas mer vad gäller fortbildningsinsatser (it, NPF) men på det stora hela tycks lärarkåren främst behöva ges möjlighet att skapa sig en fingertoppskänsla för att hantera en heterogen elevgrupp så att alla barn, elever och vuxna får möjlighet till en likvärdig utbildning. 26 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

29 Specialpedagogiskt stöd Anordna och medverka i kompetensutveckling SPSM erbjuder kompetensutveckling till personal inom alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. De främsta målgrupperna är pedagoger och skolledare, men vissa kurser och andra aktiviteter vänder sig till vårdnadshavare och till barn och ungdomar inom resurscentrens målgrupper. Förutom traditionell kursverksamhet ges även nätbaserade kurser för att öka tillgängligheten och ge större flexibilitet. Dessutom anordnar myndigheten konferenser och seminarier. Nätverk av olika slag ordnas för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kurser, konferenser och seminarier planeras och genomförs med utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av stöd inom respektive region. Kartläggning av dessa behov sker bland annat i strategisk samverkan med skolhuvudmän och genom omvärldsanalys. Det finns generella kurser som vänder sig till breda grupper och kurser som vänder sig till specifika yrkeskategorier eller skolformer. Myndighetens kompetensutvecklingsinsatser ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet, gällande styrdokument samt ha ett tydligt barnperspektiv. Insatserna handlar i första hand om kunskaper kring utveckling av lärmiljön för att öka möjligheterna till en likvärdig utbildning, med utgångspunkt i pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Under året har SPSM erbjudit generella kurser med inriktning mot nästan alla funktionsnedsättningsområden. Fokus har legat på lärande, anpassning och tillgänglighet. En del av dessa kurser har samordnats över skolforms-, kommun- och länsgränser. På så sätt skapar myndigheten mötesplatser för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Under året har myndigheten gjort en särskild satsning på nätbaserade utbildningar för elevhälsoteam. Myndigheten har dessutom genomfört sju dialogkonferenser på olika platser i landet, Att höja skolans elevhälsokompetens. Elevhälsoteamen har av myndigheten identifierats som en strategiskt viktig målgrupp för skolans förmåga att erbjuda en likvärdig utbildning för barn och elever med funktionsnedsättning. När SPSM arbetar fram en utbildning utgår man från de mål som finns i myndighetens process Anordna extern kompetensutveckling. Enligt denna process ska kompetensutvecklingsinsatser syfta till att enskilda anställda hos skolhuvudmannen ska: höja sin specialpedagogiska kompetens inom ett visst område öka sin förmåga att klara av olika krav som ställs i en viss specialpedagogisk situation i en viss verksamhet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

30 Specialpedagogiskt stöd Framförallt grundkurser kännetecknas därför av ett kursupplägg, där deltagarna ska kunna ta upp sådana situationer som de möter i sin yrkesvardag. Kursinnehållet betonar möjligheten att anpassa pedagogiken och lärmiljön i ett enskilt fall eller för en elevgrupp. SPSM medverkar också i kompetensutvecklingsinsatser som anordnas tillsammans med andra eller i annans regi. Det kan ske exempelvis i form av föreläsningar eller deltagande i någon form av konferens eller seminarium. När myndigheten deltar i kompetensutveckling med andra utbildningsanordnare, ställs krav på att utgångspunkten ska vara specialpedagogisk, att kursen tydligt ska rikta sig till myndighetens målgrupper med målsättningen att stärka målgruppens förmåga. Den ska även vara förenlig med SPSM:s kärnvärden delaktighet, tillgänglighet och respekt för individen. Prestationer Tabell 15. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, fördelad på typ av aktivitet Aktivitet Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Kurs Nätbaserade kurser Seminarium Pedagogisk träff Tematräff Konferens Föräldrakurs Elevkurser Webbseminarium Nätverksträff Totalt Nätbaserade kurser har tidigare benämnts distanskurser. Från och med 2016 används en ny kategorisering av kompetensutvecklingsinsatser. De tidigare Seminarium och Pedagogisk träff sammanfattas nu i Tematräff. Nätverksträff är en ny kategori. Antalet nätbaserade kurser är fortfarande högt och en orsak till detta är en stor andel uppdragsutbildningar. Utbildningarna är kurser riktade till en kommun, som genomförs efter överenskommelse med skolhuvudman, ofta i form av nätbaserade kurser. 28 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

31 Specialpedagogiskt stöd Av de kursdeltagare som redovisas i tabellerna, är cirka 85 procent från kommunala skolhuvudmän. Bland övriga ryms fristående skolhuvudmän samt deltagare från exempelvis landsting, föräldrakooperativ och folkhögskolor. Elev- och föräldrakurser anordnas av resurscentren. Efterfrågan på föräldrakurser vid resurscenter syn har minskat under senare år, men ökade igen under Från och med 2015 redovisas också föräldrakurser vid resurscenter dövblind och resurscenter döv/hörsel. Detta har inte gjorts fullt ut tidigare år och det är denna verksamhet som står för ökningen i antal deltagare Tabell 16. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, antal tillfällen för respektive kategori samt andel av totala antalet tillfällen. Funktionsnedsättning Antal Andel Antal Andel Antal Andel Funktionsnedsättningar övergripande 44 6% 42 4% 2 0% Dövblindhet 25 4% 49 5% 38 4% Dövhet/hörselnedsättning 64 9% 96 10% 88 10% Förvärvad hjärnskada 42 6% 62 7% 61 7% Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 55 7% 76 8% 66 7% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 72 10% % % Rörelsehinder 64 9% 75 8% % Synnedsättning % % % Tal- och språksvårigheter % % % 1 Utvecklingsstörning 76 11% 91 10% 90 10% Matematiksvårigheter 24 3% 45 5% 36 4% Övriga funktionsnedsättningar 38 5% 69 7% 72 8% 1. Andelen har korrigerats efter kvalitetssäkring. Tabellen redovisar samtliga av myndigheten anordnade aktiviteter en gång för varje funktionsnedsättning som finns representerad i aktiviteten. Därmed är antal aktivitetstillfällen i tabellen högre än det totala antalet aktiviteter. Sett till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar framgår av tabellen att i 9 procent av kompetensutvecklingstillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av dövhet eller hörselnedsättning och att det i cirka 6 procent av tillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av en förvärvad hjärnskada. Det ska jämföras med rådgivningsuppdragen, där cirka 4 procent av rådgivningsuppdragen hanterar frågeställningar kring dövhet eller hörselnedsättning, respektive 1 procent för förvärvad hjärnskada. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

32 Specialpedagogiskt stöd Tabell 17. Antal och andel deltagare på kompetensutveckling anordnad av myndigheten, fördelade på utbildningsform Utbildningsformer Antal deltagare Andel Antal deltagare Andel Antal deltagare Andel Förskola % % % Obligatoriska skolformer inklusive förskoleklass % % % Gymnasieutbildning % 920 9% 817 8% Vuxenutbildning 469 5% 546 5% 476 5% Annan pedagogisk verksamhet 306 3% 277 3% 403 4% Övrigt eller ej angivit 731 7% 922 8% 843 8% Totalt % % % I tabellen redovisas deltagare fördelat på de skolformer som de representerar. Även i år kan myndigheten notera att kompetensutveckling är en stödform som är mer intressant för förskola och vuxenutbildning, relativt andra utbildningsformer, än vad rådgivningsuppdrag är, även om en utjämning har skett jämfört med tidigare år vad gäller förskolan. Det omvända gäller för de obligatoriska skolformerna. Tabell 18. Kompetensutveckling som myndigheten medverkat i, fördelat på typ av aktivitet. Aktivitet Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Universitets-, högskolekurser Kurser Seminarier och konferenser Nätverk Summa Det totala antalet deltagare vid kompetensutvecklingstillfällen som myndigheten har medverkat i har minskat något sedan de två föregående åren. Deltagarantalet kan dock variera relativt mycket mellan enskilda år, beroende på storleken på de kompetensutvecklingstillfällen som myndigheten deltar i. 30 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

33 Specialpedagogiskt stöd Effekter En enkätutvärdering har gjorts bland alla deltagare i de av myndighetens kurser som avslutades mellan 1 januari och 30 juni Enkäter skickades ut till deltagare fördelade på 89 olika kurser. Antalet svar som kom in var 1 211, vilket ger en svarsfrekvens på 58 procent. Denna svarsfrekvens är nästan en fördubbling mot tidigare år. Detta beror till stor del på på att det under 2016 var möjligt att skicka påminnelser till respondenterna. De variabler som i olika utsträckning kunde förklara skillnader i upplevd nytta för deltagarna var främst funktionsnedsättning (inriktning på kursen), typ av kommun och skolform. Tillsammans förklarade de här variablerna cirka 15 procent av skillnader i deltagarnas upplevda nytta. Variabeln funktionsnedsättning hade den högsta förklaringsgraden av de tre. Skillnader i den sammanlagda nyttan kunde alltså till största delen (relativt sett) förklaras av vilket funktionsnedsättningsområde som kursen hade behandlat. Drygt 65 procent av kursdeltagarna svarade att de instämmer i att kunskap från kursen har bidragit till att ge elever med funktionsnedsättning möjligheter att utvecklas, vilket är ungefär samma nivå som 2015 (65 procent). Deltagare på kurser med fokus på syn (en kategorisering som respondenterna själva fått göra) upplevde störst nytta, medan det omvända gäller för kurser utan fokus på något särskilt funktionsnedsättningsområde vilket visas i nedanstående diagram. Det ska dock noteras att deltagare som gått kurser som kan hänföras till exempelvis funktionsnedsättningsområdena syn och hörsel var förhållandevis aktiva respondenter jämfört med kurser inom exempelvis området övrigt. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

34 Specialpedagogiskt stöd Diagram 3. Respondenters svar på huruvida SPSM:s kurs har bidragit till att ge elever med funktionsnedsättning möjligheter att utvecklas, fördelat på funktionsnedsättningsområde Gett elever möjligheter att lyckas 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Instämmer Instämmer inte 20% 10% 0% Syn Hörsel Tal och språk Kombinationer mellan flera olika Utvecklingsstörning NPF Läs och skriv Övrigt Inget fokus på något särskilt Drygt 50 procent av kursdeltagarna svarade att de instämmer med att kunskap från kursen har påverkat planering av undervisningen utifrån barn, elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Det är en något lägre andel jämfört med 2015 då motsvarande andel var 53 procent. Kursdeltagare verksamma i förskoleklass upplever störst nytta i det här avseendet vilket visas i nedanstående diagram. 32 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

35 Specialpedagogiskt stöd Diagram 4. Respondenters svar på huruvida SPSM:s kurs har påverkat deltagarnas planering av undervisningen utifrån barn, elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning, fördelat på skolform Påverkat planering av undervisning 100% 90% 80% 70% Instämmer Instämmer inte 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förskoleklass Förskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Grundskola Gymnasieskola En ytterligare indikation som utvärderingen ger är att spridningseffekten till kollegor är fortsatt hög. Cirka 80 procent av deltagarna anger att de spridit sina nyvunna kunskaper till kollegor. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

36 Specialpedagogiskt stöd Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet En förutsättning för att myndigheten ska kunna hålla hög kompetens och professionalitet i sitt specialpedagogiska stöd, är att en kontinuerlig kunskapsutveckling äger rum. SPSM har i uppdrag att bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet när det gäller den verksamhet hos skolhuvudmän där myndigheten ska ge specialpedagogiskt stöd. Myndigheten har under 2016 valt att fokusera på några strategiska områden. Inom arbetet med tillgänglighet har myndigheten genomfört ett större utvecklingsarbete. En revidering av tillgänglighetsmaterialet och värderingsverktyget för tillgänglig utbildning för att bättre kunna möta de behov olika verksamheter har av att få stöd i sitt arbete med att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Myndigheten har också genomfört en undersökning för att synliggöra vilka effekter användandet av Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning fått för barn och elever med funktionsnedsättning i de verksamheter som använt sig av materialet. Undersökningen visar att när verksamheterna som använder verktyget arbetar strukturerat med utvecklingsarbetet och när all personal är delaktig, bidrar verktyget till förändraringar av lärmiljön. Myndigheten har vidare medverkat på ett flertal kurser, konferenser och seminarier och föreläst om tillgängliga lärmiljöer eller presenterat tillgänglighetsmodellen och värderingsverktyget. I detta sammanhang har myndigheten beskrivit hur man med stöd av värderingsverktyget kan arbeta för att uppfylla de krav skollagen och diskrimineringslagen ställer på att utbildningen ska vara tillgänglig för alla barn och elever. I myndighetens alla nätbaserade utbildningar är det nu också ett moment kring tillgänglighet som är obligatoriskt i alla kurser. Många enskilda skolenheter, men även hela kommuner har börjat använda verktyget som en del i sitt systematiska kvalitetsarbete. Myndigheten har fortsatt samverka med Handikappförbunden genom deras projekt DATE Nya målgrupper. Inom området auditiv miljö har myndigheten under året tagit fram ett observationsschema om skolans auditiva miljö. Observationsschemat är ett hjälpmedel till skolans personal för att tydliggöra hur förutsättningarna på skolan ser ut för hörteknik, pedagogik och ljudmiljö. Genom tydliggörandet kan skolan vidta 34 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

37 Specialpedagogiskt stöd åtgärder som utvecklar tillgängligheten i lärmiljön för elever med hörselnedsättning. Behovet av materialet blev tydligt efter undersökningen Hörteknik och dess användning i skolan som genomfördes i Stockholms läns skolor, den så kallade HODAstudien. Arbetet med stödmaterial och studiepaket på myndighetens webbplats har fortsatt under året. Studiepaket NPF, Studiepaket Vuxen och Studiepaket Utvecklingstörning har under året publicerats. Det innebär att myndigheten vid årsskiftet hade sju stödmaterial och studiepaket på webbplatsen. De har tillsammans besökts cirka gånger under året. I samband med att studiepaketen används erbjuds användarna att delta i en frivillig utvärdering genom en webbenkät. Till studiepaketet NPF har cirka 275 utvärderingsenkäter inkommit. Enkätsvaren visar att 75 procent av användandet sker i grupp. 95 procent av respondenterna menar att användandet av studiepaketet kommer att påverka deras sätt att arbeta. Vid sidan av de webbaserade stödmaterialen och studiepaketen har myndigheten tagit fram ett tryckt stödmaterial under Under 2016 sändes sju externa webbseminarier kring aktuella utvecklingsfrågor. Deltagare på seminarierna fanns på totalt 444 platser vid sändningstillfället och därefter på ytterligare platser där man tittat på seminarierna vid ett senare tillfälle. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

38 Specialpedagogiskt stöd Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området Uppdraget att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området genomförs både explicit som särskilt riktade aktiviteter och implicit inom ramen för myndighetens övriga uppdrag. Myndigheten arbetar systematiskt med att internt sprida och förankra kopplingen mellan den egna verksamheten och aktuella forskningsresultat samt att utveckla former för ett vetenskapligt förhållningssätt i myndighetens specialpedagogiska stöd. Myndighetens medarbetare sprider sedan i sin tur på olika sätt kunskap om relevant forskning i sitt arbete inom rådgivningsuppdrag, specialpedagogiska utredningar och andra externa insatser. Det sker med ambitionen att rådgivare synliggör den vetenskapliga förankringen i rådgivningsuppdragen, och myndighetens kompetensutvecklingsverksamhet ges information och kunskap om forskning och om hur vetenskapligt utvecklad kunskap kan utgöra stöd och utveckla kursdeltagarnas praktiska arbete hos skolhuvudmannen. SPSM har utvecklat sitt samarbete med Skolverket med att sammanställa relevant specialpedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping har haft det operativa uppdraget att bevaka och sammanställa aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet. SPSM medverkar i ett skolmyndighetsnätverk kring vetenskapligt stöd och evidens i pedagogisk verksamhet tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen. Fler effekter av samarbetet är dels att det finns en samsyn mellan skolmyndigheterna när det gäller forskningsbaserat arbetssätt, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt att nya samarbetsområden har uppstått. SPSM samverkar med högskolor och universitet för att sprida kunskap om forskning, bland annat ges årliga konferenser för rektorer och förvaltningschefer. Deltagarna i konferenserna får ta del av aktuell forskning samtidigt som det diskuteras hur forskning kan tillämpas i det praktiska arbetet i förskola och skola. Myndigheten samverkar också årligen i en specialpedagogisk konferens 36 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

39 Specialpedagogiskt stöd med tre universitet i Sverige, Norge och Danmark. Det är också ett forskarnätverk i specialpedagogik knutet till konferensen. På flera ställen i landet medverkar SPSM i universitetens och högskolornas regionala utvecklingscentrum. SPSM samarbetar med Umeå Universitet för att öka kunskaperna om genus och funktionsnedsättningar, när det gäller flickors och pojkars stödbehov. Som ett led i detta har myndigheten stöttat och universitetet tagit ett initiativ till att bilda ett nationellt forskarnätverk av forskare som arbetar med frågor om genus och funktionsnedsättningar, för att årligen kunna sammanställa det aktuella forskningsläget. Under året har myndigheten publicerat lägesrapporten Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med adhd. Den har fokus på frågan hur elever med adhd kan uppleva sin skoltid. Sex elever med adhd intervjuas och åtta rådgivare från SPSM uttalar sig om sina erfarenheter av vad elever med adhd behöver för att få en god skolgång. Den har laddats ner från externwebben 539 gånger under året. Under 2016 gavs FoU-skriften Med ljudet som omvärld ut. Den handlar om att alla elever har rätt att känna sig delaktiga i skolan, och ger ett vidgat perspektiv på ljudmiljöns betydelse i skolan för elever med synnedsättning. Den har laddats ner 274 gånger från SPSM:s webbplats och 25 gånger i versionen anpassad för punktskriftsläsare och talsyntes beställningar av den fysiska skriften har gjorts. Myndigheten deltar i internationell samverkan och skolutveckling via European Agency. Bland annat i projektet Inclusive education, Raising achievement for all. Det omfattas av representanter från ett 30-tal europeiska länder. Under 2016 har projektet omfattat skolutvecklingsbesök i Skottland, Italien och Polen, och forsknings- och utvecklingsöversikter från varje land har tagits fram. Fokus är på hur man kan arbeta inkluderande, för att nå ökad kunskapsuppfyllelse för alla elever är projektets sista år, då kommer ett avslutningsmöte att hållas där projektets slutresultat presenteras. Ett nordiskt nätverk bestående av representanter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har varit verksamt under En arbetsgrupp i nätverket har haft ett seminarium i Sverige, där en gemensam text skapades gällande inkludering i allmänhet i respektive land samt en fallstudie av ett framgångsrikt exempel på inkluderingsprocess. På SPSM:s webbplats och i den rikstäckande tidningen Lika värde sprids kunskap om specialpedagogisk forskning. Under 2016 har myndigheten presenterat flera intervjuer med forskare, över 20 avhandlingar och nästan lika många artiklar. Forsknings- och utvecklingssidorna på SPSM:s webbplats har haft besökare, varav av dem har tagit del av artiklar. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

40 Specialpedagogiskt stöd Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter Vid resurscentren finns fördjupad och tvärprofessionell kompetens för de målgrupper som anges i myndighetens instruktion: barn och elever med synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättning barn och elever med tidigt inträffad dövblindhet barn och elever som är döva eller med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning barn och elever med grav språkstörning. En förfrågan om specialpedagogiskt stöd kan resultera i en överenskommelse om en specialpedagogisk utredning vid resurscenter, som en del i uppdraget. Syftet med utredningen är att utveckla lärmiljön. Utredningen involverar hela lärmiljön kring barnet eller eleven. Vårdnadshavare inbegrips alltid i utredningen. Skolhuvudmannen är mottagare av utredningen. Resultatet av en specialpedagogisk utredning är att skolhuvudmannen får verktyg för att utveckla och anpassa lärmiljön för att möta det enskilda barnets behov. Det kan exempelvis handla om anpassning av lärmiljön, inklusive lärverktyg. Det kan också handla om kommunikationsstrategier och om stöd i frågor om delaktighet. Prestationer Tabell 19. Antal specialpedagogiska utredningar fördelat på resurscenter. Resurscenter Syn Dövblind Döv/hörsel Tal och språk Totalt Under perioden 2009 till 2016 har antalet specialpedagogiska utredningar varierat mellan 110 och 170 individer per år. Den minskning som har skett sedan föregående år bedömer myndigheten faller inom ramen för de normala variationer i antalet barn och elever som finns i förskola och skola. 38 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

41 Specialpedagogiskt stöd Antalet utredningar som rör synområdet har minskat förhållandevis kraftigt jämfört med föregående år, men det är ännu för tidigt för att kunna avgöra om minskningen är av varaktig natur. En förklaring till minskningen skulle kunna vara att ett större antal förfrågningar, genom nära samverkan mellan resurscenter och regionala rådgivare, resulterar enbart i rådgivningsinsatser. Antalet utredningar som rör tal- och språkområdet har ökat i förhållande till tidigare antal utredningar. En förklaring till ökningen skulle kunna vara ökad kännedom om målgruppen, vilket i sin tur resulterat i en större medvetenhet om kompetensbrister när det gäller specialpedagogiskt stöd till just denna målgrupp. Tabell 20. Antal specialpedagogiska utredningar fördelade på utbildningsform. Utbildningsform Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasiet Totalt Variationerna i antal utredningar inom respektive utbildningsform bedöms vara inom det normala spannet. Tabell 21. Antal och andel specialpedagogiska utredningar, fördelade på kön. Kön Flickor 45 (35%) 53 (37%) 53 (46%) Pojkar 85 (65%) 89 (63%) 63 (54%) Totalt 130 (100%) 142 (100%) 116 (100%) Cirka 65 procent av de specialpedagogiska utredningar som handläggs vid resurscenter rör pojkars lärmiljöer. Andelen varierar mellan de olika resurscentren. Fördelningen följer i stort samma mönster som gäller för rådgivningsuppdragen. När det gäller tal- och språkområdet finns en tydlig övervikt för pojkar, samma tydlighet syns inte vid övriga resurscenter. Fördelningen är emellertid den omvända inom de elevkurser som anordnas av Resurscenter Syn i Stockholm, där cirka 65 procent av deltagarna 2016 utgjordes av flickor. Även inom de föräldrakurser som riktar sig till barn i förskoleåldern och där barn medföljer var 60 procent av de deltagande barnen flickor. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

42 Specialpedagogiskt stöd Effekter Under 2016 gjordes telefonintervjuer med tio specialpedagoger och lärare vilka varit berörda av specialpedagogiska utredningar. Respondenterna valdes från olika resurscenter och intervjuerna skedde tre månader efter avslutad utredning. Respondenterna är samstämmiga i att utredningen bidragit till nya kunskaper som ökat barnets eller elevens möjligheter till lärande och att den gett förutsättningar att skapa en tillgänglig lärmiljö. Många respondenter anger också att utredningen gav dem en bättre förståelse för, och kommunikation med, barnet eller eleven. Utbildning och information vid resurscenter I resurscentrens uppdrag ingår även att informera och utbilda lärare, annan personal och vårdnadshavare. Utöver dessa utbildnings- och informationsinsatser, deltar resurscentren även i interna och externa kompetensutvecklingsinsatser med specifik kompetens inom funktionsnedsättningsområdena. Vissa av dessa kurser har erbjudits inom myndighetens fasta kursutbud och redovisas även i avsnittet Anordna och medverka i kompetensutveckling. Medarbetare från de olika resurscentren har utbildat cirka (2 500) deltagare vid 100 (93) tillfällen, varav merparten skett som nätbaserade utbildningar. Det är en ökning med cirka 300 deltagare sedan föregående år. Medarbetare från samtliga resurscenter samverkar även i regionalt anordnade kurser och i internationella nätverk och konferenser inom respektive område. 40 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

43 Läromedel Ur instruktionen: 6 Myndigheten ska när det gäller sådana verksamheter som avses i 2 främja och informera om tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Myndigheten får utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella läromedelsmarknaden. Enligt Regleringsbrevet 2016 ska myndigheten redovisa utbetalat produktionsstöd för läromedelsframställning, eventuell förändring av utbetalningar jämfört med tidigare år och en analys av förändringen. Inom läromedel redovisas prestationer enligt nedan. Dessutom redovisas effekter och även viss övrig information. Prestationer: Främjande och produktionsstödsarbete, utbetalat produktionsstöd, volymer, kostnader och tid Egen utveckling och anpassning av läromedel uppdelat på utbildningsformer, volymer, kostnader och tid Läromedelsinformation, kvalitetsbeskrivning, kostnader och tid SPSM uppfyller sitt uppdrag inom läromedelsområdet genom: Att främja produktion av läromedel hos kommersiella förlag Att utveckla, anpassa och producera läromedel som inte görs av kommersiella förlag Att utveckla nya symboler för Alternativ och kompletterande kommunikation Att informera om tillgången till relevanta läromedel. Myndigheten genomför löpande kartläggningar för att få kännedom om läromedelsbehoven. Tabell 22. Antal läromedel per prestation Produkter utvecklade genom produktionsstöd Egenutvecklade produkter Anpassade produkter Totalt Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

44 Läromedel Tabell 23. Tid inom läromedel, fördelad per prestation Främjande och produktionsstödsarbete 14% 10% 11% Egen utveckling och anpassning av läromedel 57% 54% 54% Läromedelsinformation 29% 36% 35% Totalt 100% 100% 100% Tabell 24. Kostnader inom läromedel, fördelade per prestation, tkr Främjande och produktionsstödsarbete Egen utveckling och anpassning av läromedel Läromedelsinformation Totalt Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av kostnader per prestation vilket innebär att jämförelsetal mot 2015 och 2014 saknas. Den totala nedlagda tiden på läromedelsverksamhet under 2016 är cirka timmar, vilket är en minskning med cirka timmar sedan föregående år. Under 2016 har myndigheten fortsatt använda tid till utvecklandet av tjänsten Hitta läromedel, men inte i samma omfattning som föregående år. Tjänsten ger pedagoger goda möjligheter att hitta läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang. Myndigheten har under 2016 lagt mer tid på det främjande arbetet som stöd till förlagen. Inom ramen för det arbetet har informationen på myndighetens webbplats utvecklats. Utvecklingen har handlat om att förtydliga instruktioner, ge vägledning kring ansökningsförfarandet samt att utveckla sidorna om hur förlagen kan producera tillgängliga läromedel för myndighetens målgrupper. Detta har lett till mer kvalitativa ansökningar vilket har bidragit till att andelen beviljade ansökningar har ökat. Under 2016 har myndigheten fortsatt att arbetet med att utveckla webbshopen för läromedel och andra produkter. Under året har myndigheten marknadsfört webbshopen som en ny försäljningskanal för myndighetens läromedel och övriga produkter. De redovisade kostnaderna har ökat under 2016 som en följd av omläggningen till en ny redovisningsplan. Den nya redovisningsplanen ger möjlighet att redovisa samtliga kostnader som härrör till prestationerna och inte enbart kostnader som uppstår inom organisatoriska enheter. 42 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

45 Läromedel Främjande och produktionsstödsarbete SPSM har till uppgift att främja tillgången till läromedel för barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning och därigenom underlätta för skolhuvudmannen att skapa en likvärdig skola. För att stimulera produktionen av läromedel som kan vara lämpliga i specialpedagogiska sammanhang, kan förlag på den kommersiella marknaden få stöd från myndigheten. Stödet består av att beskriva behov, ge konsultativt stöd för att bland annat öka läromedlens tillgänglighet samt ekonomiskt bidrag i form av produktionsstöd för de merkostnader som de tillgängliggörande egenskaperna medför. Produktionsstöd lämnas till kostnader för förstudier, utveckling av metoder för läromedelsframställning, anpassning och utveckling av enskilda läromedel samt till marknadsföring. Prestationer Tabell 25. Utbetalt produktionsstöd Utbetalat produktionsstöd, tkr I ovanstående tabell visas under året utbetalat produktionsstöd. Redovisningen är en nettoredovisning, vilket innebär att 534 tkr dragits ifrån bruttosumman på grund av återbetalt produktionsstöd. Produktionsstödet redovisas som en transferering. Tabell 26. Antal sökta respektive beviljade produktionsstöd Ansökta, antal Beviljade, antal Antalet ansökningar om produktionsstöd har minskat i år jämfört med tidigare år. En orsak till minskningen kan vara att flera av förlagen har produktionsstödsprojekt på gång som löper över en längre tid varför de inte har ansökt om stöd under Flera av ansökningarna har varit omfattande bland annat avseende digitala Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

46 Läromedel lösningar och plattformar som på sikt kommer att generera ett stort antal tillgängliga läromedel. Det ansökta beloppet per ansökan har också ökat i år. Antalet beviljade ansökningar är högre jämfört med föregående år i förhållande till antalet ansökningar. Att ansökningar inte beviljas, kan förutom storleken på ansökan även bero på att de inte ryms inom myndighetens uppdrag eller att den pedagogiska och eller tekniska anpassningen inte uppfyller myndighetens krav. Effekter Tabell 27. Läromedel utvecklade genom produktionsstöd Läromedel utvecklade genom produktionsstöd, antal I tabellen redovisas antal läromedel som utvecklats med hjälp av produktionsstöd. Dessa läromedel ses som en effekt av prestationen utbetalt produktionsstöd, på så sätt att framställningen av läromedlen är en direkt följd av att produktionsstöd har utbetalats till förlagen. Dock finns ingen direkt koppling mellan ett enskilt års produktionsstöd och samma års utvecklade läromedel, eftersom tidsspannet från utbetalt produktionsstöd till utvecklat läromedel ofta sträcker sig över mer än ett år. En annan faktor som påverkar antalet är läromedlens omfattning. Stora material som kräver omfattande resurser medför att antalet läromedel blir färre. En förklaring till minskningen av antal läromedel är att under 2015 genererade flera produktionsstödsprojekt många läromedel vilket inte på samma sätt är fallet under Antalet inläsningar gjorda med hjälp av produktionsstöd är också lägre än föregående år, 109 jämfört med 141 år Inlästa läromedel kan användas av flera elevgrupper som behöver uppläst text. Minskningen av inlästa läromedel kan bland annat förklaras med att flera av titlarna i år inte bara är en inläsning utan en digital version av läromedlet som följer bokens layout och har textmedföljning. 44 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

47 Läromedel Tabell 28. Antal läromedel utvecklade genom produktionsstöd lämpliga för olika utbildningsformer Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasium Vuxenutbildning Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform. Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli större än det faktiska antalet utvecklade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i tabell 27. Förlagen söker bidrag utifrån de behov som myndigheten beskriver, men också utifrån de utvecklingsplaner som förlagen själva har. Det gör att antalet läromedel som är lämpliga för olika utbildningsformer varierar från år till år. Ett produktionsstöd inom ämnet svenska har under 2016 resulterat i 64 läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter inom grundskolan. Läromedlen som riktar sig till gymnasiet är främst inlästa läromedel, med inriktning mot de yrkesförberedande programmen. Många av dessa läromedel kan även användas i vuxenutbildning. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

48 Läromedel Egen utveckling och anpassning av läromedel För de målgrupper där den kommersiella marknaden inte tillgodoser behoven av läromedel utvecklar, anpassar och producerar SPSM läromedel. Denna produktion avser elever som använder teckenspråk eller elever som behöver läromedel med specifika specialpedagogiska egenskaper på grund av hörselnedsättning, synnedsättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. SPSM utvecklar dessutom läromedel med bildkommunikationsstöd, som till exempel bliss, pictobilder eller ritade tecken. Prestationer Tabell 29. Antal egenutvecklade och anpassade läromedel Egenutvecklade läromedel Anpassade läromedel Totalt Egenutvecklade läromedel Egenutvecklade läromedel redovisas som de läromedel som utvecklats under året och som myndigheten har förlagsrätt till. Ett läromedel definieras som en säljbar del av ett material eller materialpaket. Genom att läromedlen kan vara av mycket olika omfång och komplexitet, kan antalet läromedel skilja sig åt mellan enskilda år. Antalet egenutvecklade läromedel har ökat jämfört med föregående år. Under 2016 har myndigheten fortsatt utvecklingen av videoplattformen SPSM-Play för webbaserade läromedel. Under året har omkring 20 läromedel tillgängliggjorts i denna. Läromedlen i SPSM-Play vänder sig i huvudsak till elever som använder teckenspråk eller elever med hörselnedsättning och totalt finns nu omkring 100 läromedel i videoplattformen. Majoriteten av läromedlen är riktade till förskola och de obligatoriska skolformernas yngre elever. I stort sett samtliga material är tvåspråkigt, det vill säga att de kan användas både i teckenspråksundervisning och i svenska. 46 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

49 Läromedel Under året har myndigheten även arbetat med omfattande revideringar av läromedel. Inom ämnet matematik har bland annat en omfattande revidering skett av produkter med abakusräkning för elever med synnedsättning. Tabell 30. Antal egenutvecklade läromedel lämpliga för olika utbildningsformer Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasium Vuxenutbildning Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform. Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli större än det faktiska antalet utvecklade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i tabell 29. Antal egenutvecklade pedagogiska material för förskola ligger i nivå med föregående år. Antalet läromedel för grundskolan har ökat något medan antalet produkter för gymnasieskola och vuxenutbildning har minskat sedan föregående år. För barn i förskolan är det pedagogiska materialet vanligen laborativt och till stora delar bildbaserat. De egenutvecklade materialen för förskolan är i huvudsak utvecklade för både förskola och grundskolans årskurs 1-3. För elever med svår synnedsättning eller blindhet har ett läromedel utvecklats som tränar den första punktskriftsinlärningen för barn och elever i förskola, grund- och grundsärskola samt SFI. Ett material har utvecklats för nyanlända elever med funktionsnedsättning. Materialet kan användas av både förskolan samt grundskolan. Av de egenutvecklade läromedlen är elva utvecklade för elever i träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program. Fem webbaserade läromedel har utvecklats för elever med hörselnedsättning, bland annat inom naturorienterande ämnen samt ett nybörjarmaterial i teckenspråk. För elever med synnedsättning har 33 läromedel utvecklats. Flera av dessa läromedel innehåller svällpappersbilder. Sex lättlästa titlar har under året utvecklats som en satsning på unga vuxna och vuxenstuderande som läser punktskrift inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

50 Läromedel Anpassade läromedel Som anpassade produkter redovisas de produkter SPSM anpassat under året enligt Upphovsrättslagen 17. I huvudsak är detta anpassningar av förlagsutgivet material för barn, ungdomar och vuxna med svår synnedsättning eller blindhet. Anpassade läromedel kan levereras i olika format, såsom e-bok med olika sorters anpassningar (pedagogisk, bild, text) eller tryckt punktskrift. Om ett anpassat läromedel har levererats i olika format har varje format räknats som en anpassning. Att anpassa ett läromedel innebär en anpassning av innehållet så att eleven kan följa med i övningar och löpande text. Det ritas även illustrationer som sedan görs till taktila bilder. Anpassade produkter levereras oftast som e-böcker. För de lägre årskurserna dominerar dock tryckt punktskrift. Antalet anpassade läromedel har minskat något jämfört med tidigare år. En anledning är att myndigheten har fått in färre ansökningar från skolor om anpassade läromedel. Ansökningar om anpassning av läromedel ökade efter skolreformerna 2011 då det som en följd av reformerna producerades många nya läromedel av läromedelsförlagen. Myndigheten har idag ett brett utbud av anpassade läromedel i många ämnen. Produktionstakten hos förlagen har nu återgått till en mer normal nivå och myndigheten har dessutom ökat informationen till pedagoger om myndighetens utbud av redan anpassade läromedel vilket också bedöms vara bidragande orsaker till minskningen. Skolorna beställer i större utsträckning taktila bilder till läromedlen vilket kan bero på ökad kännedom hos pedagoger om vikten av taktilt material till målgruppen. Under året har myndigheten ritat och producerat omkring taktila bilder. Under 2016 har myndigheten utarbetat, förbättrat och tillgängliggjort 127 anvisningar med pedagogiska tips för pedagoger, kopplade till taktila bilder. Tabell 31. Antal anpassade läromedel lämpliga för olika utbildningsformer Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasium Vuxenutbildning Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform. Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli större än det faktiska antalet anpassade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i tabell Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

51 Läromedel Myndigheten kan inte påverka vad skolorna ansöker om för läromedel och därför kan antalet produkter som är lämpliga för respektive utbildningsform variera från år till år. Av de 156 produkter som anpassats för de obligatoriska skolformerna är omkring 10 procent avsedda för årskurs 1-3, 45 procent avsedda för årskurs 4 6, 45 procent för årskurs 7 9. Inom grundskolans årskurs 1 3 är de anpassade läromedlen utvecklade i ämnena svenska och matematik. Av de anpassade titlarna för grundskolans årskurs 4 6 är majoriteten läromedel inom svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Inom årskurs 7 9 är ämnena engelska, moderna språk och samhällsorienterande ämnen i majoritet. Majoriteten av de läromedel som har anpassats för gymnasieskolan är också lämpliga att användas inom vuxenutbildningen. Utvecklade symboler inom Alternativ och kompletterande kommunikation För att underlätta för externa producenter att utveckla läromedel med bildkommunikationsstöd tillgängliggör myndigheten bliss, pictobilder och ritade tecken via de webbaserade språk- och symboltjänsterna BlissOnline, Picto online och Ritade tecken. Tabell 32. Antal utvecklade symboler Piktogram Ritade tecken Myndigheten utvecklar pictobilder och ritade tecken. Förutom de pictobilder och ritade tecken som utvecklades under 2016 reviderades 42 pictobilder och 45 ritade tecken. Antal nya blissord i BlissOnline är beroende av hur många blissord som godkänts av Blissymbolics Communication International (BCI). Revideringar av innehållet i databaserna sker löpande. I slutet på 2016 innehöll Picto online pictobilder, Ritade tecken tecken och BlissOnline symboler. BlissOnline finns tillgängligt på 20 språk. För att möta behovet från pedagoger som arbetar med nyanlända elever med funktionsnedsättning har under året symboltjänsten Picto online översatts till somaliska och dari och innehållet i den finns nu tillgängligt på 20 språk. Under året har myndigheten arbetat med information om hur Picto online kan användas i mötet Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

52 Läromedel med nyanlända personer samt hur pictobilder kan användas i kommunikation och språkinlärning. Symboltjänsten Ritade tecken har under året genomgått en stor revidering och en app har utvecklats vilket gör att användare numera kan söka och få ritade tecken presenterade på sina mobiltelefoner. Det samarbete som påbörjades under 2011 med SIS (Swedish Standards Institute) om standardisering av piktogram har fortsatt. Samarbetet har lett till att utvalda pictobilder numera ingår i standarden för publika informationssymboler, vilket kommer att bidra till ett mer tillgängligt samhälle. Arbetet i den internationella arbetsgruppen för standardisering av pictobilder har fortsatt under året. Målet är att de länder som utvecklar pictobilder ska enas om gemensamma riktlinjer när det gäller placering, grafik och liknande samt utbyta erfarenheter och kunskaper utifrån de målgrupper som pictobilder utvecklas för. Effekter Tabell 33. Antal beställda och distribuerade läromedel Egenutvecklade läromedel Anpassade läromedel Totalt I tabellen redovisas efterfrågan som effektmått, illustrerat av antal beställda och distribuerade produkter. Efterfrågan ses som en effekt av att ett läromedel framställts av myndigheten. Även prestationen läromedelsinformation har inverkan på denna effekt. Antal beställda och distribuerade produkter har ökat jämfört med De produkter som utvecklats för grundsärskolan fortsätter att beställas och distribueras i hög utsträckning. Tabell 34. Antal sålda licenser inom AKK Bliss Pictogram Ritade tecken Antal sålda licenser fortsätter att öka då kännedomen om produkterna ökar. När det gäller typ av licens är det fortfarande en- och femanvändarlicenser som är mest frekventa. I statistiken medräknas inte förskrivningslicenser, som tecknas av habiliteringar för att kunna installera delar av produkternas innehåll på målgruppernas kommunikationsverktyg. För externa aktörer som önskar använda 50 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

53 Läromedel pictobilder eller ritade tecken i sin produktion tecknas speciella produktionsavtal. Antal sålda licenser och eller abonnemang av webbaserade läromedel för teckenspråkiga elever eller elever med hörselnedsättning visar på ett fortsatt positivt mottagande. Produkterna säljs som årsabonnemang för olika antal användare. Skollicenserna har ökat under 2016 medan individuella användaralternativ har minskat något jämfört med föregående år Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

54 Läromedel Läromedelsinformation Myndigheten informerar om de egna läromedlen genom flera kanaler; via webb, läromedelskatalog, webbshop, konferenser och mässor samt genom nyhetsbrev. Information om egenutvecklade läromedel sprids också via myndighetens webbplats. Under 2016 har myndigheten även börjat marknadsföra läromedel i sociala medier. Myndigheten har också permanenta läromedelsutställningar som är öppna för besökare. Myndigheten trycker en läromedelskatalog som presenterar myndighetens läromedel. Den har i år tryckts i exemplar. Katalogen skickas direkt till skolor, läromedelscentraler, specialpedagogiska centra, skolbibliotek och andra intressenter. Övriga kataloger distribueras i samband med mässor och konferenser samt egna läromedelsutställningar. Det finns också möjlighet att ladda ner katalogen i digital form, en form som efterfrågas mer och som ökar jämfört med beställningar av den tryckta katalogen. Under 2016 har myndigheten gett ut två digitala nyhetsbrev om egenutvecklade läromedel. För att öka kännedomen om nyhetsbreven hos pedagoger har myndigheten annonserat om dessa i såväl webbsom papperstidningar. Under 2016 har myndigheten arbetat med att marknadsföra webbshopen. Antalet läromedel i webbshopen är cirka Under året har tjänsten haft omkring unika besökare. Försäljningskanalen ger möjlighet att marknadsföra ett mer aktuellt produktutbud i jämförelse med den tryckta katalogen, som ges ut en gång per läsår. Myndighetens möjligheter att presentera läromedlen på ett mer informativt sätt är också större i webbshopen. Webbshopen har under året utvecklats bland annat genom att förbättra och förenkla ansökningsförfarandet vid ansökning om anpassning av förlagsutgivna läromedel. Målet är att stötta och leda läraren rätt inför och genom ansökningsprocessen. En kundundersökning visar att lärare upplever det nya ansökningsförfarandet som både mer användbart och funktionellt. Myndigheten har även under 2016 fortsatt arbetet med att utveckla, lansera samt marknadsföra den digitala tjänsten, Hitta läromedel, som ger ett samlat utbud av läromedel för elever med olika funktionsnedsättningar. Under 2016 har fokus fortsatt legat på att lägga in fler läromedel. Under våren lades myndighetens egenutvecklade läromedel in och under hösten lades anpassade läromedel från företaget Inläsningstjänst in. Cirka läromedel finns inlagda i Hitta läromedel vid slutet av I och med den omfattande marknadsföringen under hösten 2016 har besöksanta- 52 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

55 Läromedel let till tjänsten ökat markant från cirka besökare per månad till över besökare i månaden. Uppföljning av användandet av tjänsten visar också att besökarna har varit mer aktiva under hösten 2016 än tidigare. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

56 Läromedel Behovskartläggningar och andra undersökningar Under 2016 genomfördes en kartläggning om behovet av läromedel för elever med CVI (cerebral visual impairment) och elever med dövblindhet samt behovet av stödmaterial för pedagoger. Både elever och pedagoger har intervjuats. Det finns ett stort behov av läromedel för elever med CVI. En viktig egenskap hos läromedlen är att de ska vara lätta att anpassa efter den enskilda elevens förutsättningar. De största behoven av anpassade läromedel finns i matematik, engelska samt de samhällsorienterade ämnena. Pedagoger efterlyser också tillgång till bilder med hög upplösning som de kan använda i undervisningen. Det finns även behov av digitala läromedel som går att anpassa till elever med CVI. Med digitala läromedel finns det större möjligheter att anpassa både innehåll och utformning efter individens behov. Det finns ett även stort behov av läromedel för elever med dövblindhet. De flesta pedagoger anser att alla tryckta läromedel också borde finnas tillgängliga i digitalt format. Behoven av både läromedel och stödmaterial skiljer sig åt beroende på i vilken skolform och i vilken elevgrupp pedagogerna undervisar. 54 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

57 Specialskola Ur instruktionen: 1 Myndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan och i förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola. 7 Myndigheten ska särskilt verka för en ökad måluppfyllelse i specialskolan och i övrigt utveckla utbildningens kvalitet. Myndigheten ska erbjuda eleverna i specialskolan ett elevhemsboende med hög kvalitet och goda förutsättningar för en aktiv fritid. 8 Specialskolan ska ha skolenheter för elever från hela landet (riksskolor 3 ) och skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor). Prestationer: Elever i undervisningen, antal och kostnader. Elevresor, kostnader. Undervisningstid med behöriga lärare. Avgångselever totalt respektive i betygsstatistiken, antal. Elever i förskoleklass respektive fritidshem, antal och kostnader. Elever i boendet, antal och kostnader. Inom SPSM finns fem skolenheter med regionalt upptagningsområde, vars målgrupp är elever som är döva eller som har en hörselnedsättning: Kristinaskolan, Härnösand Manillaskolan, Stockholm Birgittaskolan, Örebro Vänerskolan, Vänersborg Östervångsskolan, Lund Det finns två skolenheter med nationellt upptagningsområde, vars målgrupper är elever med grav språkstörning: Hällsboskolan, Umeå Hällsboskolan, Stockholm Det finns en skolenhet med nationellt upptagningsområde, vars målgrupp är elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning: Ekeskolan, Örebro 3 Inom myndigheten används begreppet nationella skolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

58 Specialskola Dessutom finns en skolenhet med nationellt upptagningsområde, vars målgrupp är elever som är döva eller har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning samt elever med medfödd dövblindhet. Åsbackaskolan, Örebro Samtliga skolenheter utom Manillaskolan har en viss andel elever boende i elevhem i anslutning till skolan. Skolenheterna har också förskoleklass och fritidshem i anslutning till verksamheten. Tabell 35. Tid fördelad per aktivitet inom specialskolan. Aktiviteter inom specialskolan Undervisning 40% 39% 39% Övrigt elevstöd 32% 33% 31% Boende/fritid 18% 19% 22% Förskoleklass och fritidshem 10% 9% 8% Totalt 100% 100% 100% I nedlagd tid ingår all tid som arbetas inom specialskolan, det inkluderar utöver undervisning exempelvis boende och servicefunktioner inom området. Antalet timmar totalt inom specialskolan var cirka timmar, vilket är en ökning med timmar sedan föregående år. Ökningen har skett inom undervisning, övrigt elevstöd (vilket till största delen avser tid för elevassistenter) samt fritidshem. Det är främst på Hällsboskolorna, och då särskilt Hällsboskolan Stockholm, som denna ökning skett. Ökningen är relaterad till elevökningen på respektive skola. I övrigt elevstöd ingår utöver elevassistenters tid exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning (SYV) och elevresor. 56 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

59 Specialskola Undervisning i specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem Prestationer Tabell 36. Antal elever i undervisningen, inskrivna i specialskolan Antal Andel Antal Andel Antal Andel Flickor % % % Pojkar % % % Totalt inskrivna elever % % % Tabellen visar antalet inskrivna elever i specialskolan per 15 oktober respektive år (det mätdatum då skolorna lämnar statistik till Skolverket). Under 2016 har elevantalet i specialskolan ökat för fjärde året i rad. Ökningen beror till stor del på elevtillströmningen till Hällsboskolan Stockholm och Hällsboskolan Umeå. Även på Birgittaskolan har elevantalet ökat tydligt. Övriga regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever har ökat något eller haft oförändrat antal inskrivna elever mellan 2015 och De nationella skolorna, Ekeskolan och Åsbackaskolan, har i stort sett samma elevantal i år jämfört med föregående år. Drygt 30 procent av specialskolans elever är inskrivna på Hällsboskolorna. Sett till fördelning av elever per årskurs kan noteras att andelen elever är högre från och med årskurs 7 under åren 2010 till År 2016 går cirka 50 procent av specialskolans elever i årskurs 7 eller högre årskurs. En förklaring till detta är att många elever börjar i specialskolan i de senare årskurserna. När det gäller fördelningen mellan pojkar och flickor har det, i specialskolan, alltid funnits en mindre men ändå konstant överrepresentation med cirka 55 procent pojkar. I de regionala skolorna är fördelningen den nämnda medan det i Hällsboskolorna finns en betydande överrepresentation av pojkar, år 2016 var det 69 (66) procent pojkar på dessa skolor. Fördelningen mellan flickor och pojkar på Hällsboskolorna följer, över tid, samma mönster som Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

60 Specialskola myndigheten ser när det gäller rådgivningsuppdrag inom specialpedagogiskt stöd, där pojkar är kraftigt överrepresenterade i samband med frågeställningar som rör tal- och språksvårigheter. För att bli inskriven i specialskolan krävs ett beslut, att man har rätt att gå på specialskolan. I särskilda fall kan en elev få börja i specialskolan innan antagningsbeslutet är fattat. Det är fall när utgången av beslutet är givet redan vid ansökningstillfället, eleven blir då provplacerad. I samband med det ökade antalet nyanlända 2015/2016 ökade omfattningen av provplacerade elever i specialskolan. I oktober 2016 var 5 elever provplacerade i specialskolan. Tabell 37. Kostnader för undervisningen totalt och per elevplats Kostnaden för undervisningen totalt, tkr Antal elever Kostnad per elevplats, tkr Kostnader för undervisningen totalt i myndigheten har ökat med cirka sju procent jämfört med föregående år. Samtidigt har elevantalet i undervisningen ökat med hela 16 procent, vilket totalt ger en fortsatt minskning i kostnader per elev på drygt åtta procent. De om- och samlokaliseringar som inneburit vissa kostnadsökningar 2014 och 2015, har nu gett effekt vid berörda skolor. Tabell 38. Kostnader för undervisningen per skolenhet, tkr. Skolenhet Birgittaskolan Kristinaskolan Manillaskolan Vänerskolan Östervångsskolan Hällsboskolan i Umeå Hällsboskolan i Stockholm Åsbackaskolan Ekeskolan Totala undervisningskostnader Kostnaden har korrigerats efter kvalitetssäkring. 58 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

61 Specialskola Tabell 39. Kostnader för undervisningen per elevplats och skolenhet, tkr. Skolenhet Birgittaskolan Kristinaskolan Manillaskolan Vänerskolan Östervångsskolan Hällsboskolan i Umeå Hällsboskolan i Stockholm Åsbackaskolan Ekeskolan Totala kostnader per elevplats i undervisningen De flesta skolor har sänkt kostnadsnivån per elev de senaste åren. Åsbackaskolans kostnader har minskat kraftigt både totalt och per elev, vilket framförallt beror på att tidigare år inneburit särskilda kostnader förknippade med att verksamheten avvecklades i Gnesta och flyttade till Örebro. Birgittaskolan har under det gångna året arbetat med verksamhetsanpassningar som nu fått effekten att de totala kostnaderna har minskat trots en elevökning. Vid Östervångsskolan har kostnaderna totalt och även per elev ökat tydligt som en följd av att skolan i början av året genomförde en flytt och samlokaliserades med en kommunal skola i nya lokaler, något som har inneburit vissa initiala merkostnader. Vid Hällsboskolan i Stockholm liksom i Umeå har de totala kostnaderna ökat tydligt, samtidigt som kostnaden per elev minskat. Denna utveckling sammanhänger med en kraftig elevökning som krävt vissa kostnadsdrivande åtgärder, men den stora elevtillströmningen gör att kostnaden per elev trots detta minskat. Tabell 40. Kostnader för elevresor totalt och per elev Kostnader totalt, tkr Antalet elever som omfattas Kostnad per elev Antalet elever 2016 inkluderar de elever i förskoleklass som omfattas av elevresor. Tidigare år har dessa elever inte inkluderats fullt ut. De totala kostnaderna för elevresor har ökat med cirka 15 procent. Utslaget per elev har kostnaden dock minskat med sex procent. Antalet elever som reser har ökat kraftigt, framförallt gäller det Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

62 Specialskola elever vid Hällsboskolan i Stockholm, där resorna normalt inte är så långa och kostsamma. Detta har fått genomslag i kostnad per elev. Eftersom resor för elever inom specialskolan varierar mycket avseende både frekvens, avstånd och färdmedel, är skillnaderna per elev i realiteten mycket stora. Variationer mellan åren hänger därmed nära samman med hur många och vilka elever som omfattas det enskilda året. Cirkeldiagram 1. Total undervisningstid med lärare fördelat på behörighetskategorier. Behöriga speciallärare Behöriga grundskollärare Obehöriga och specialpedagoger ,9% 40,2% 11,6% 31,6% 15% 18,5% 43,9% 56,8% 66,5% Mätningen genomfördes efter tredje kvartalet och avser redovisad tid i undervisning med elev för den personal som i Skolverkets personalstatistik 15 oktober klassificerats som lärare. När myndigheten mäter den totala undervisningstid som lärare har med elever inom specialskolorna, uppgår andelen tid med behöriga speciallärare och specialpedagoger till 40,2 (31,6) procent. Denna andel har under 2016 fortsatt att öka jämfört med tidigare år tack vare en långsiktig kompetensutveckling av anställda lärare. Andelen undervisningstid med lärare som har behörighet för undervisning i grundskolan uppgår till ytterligare 43,9 (56,8) procent. Den andelen har minskat på grund av att flera lärare kompetensutvecklats till full behörighet för specialskolan. Andelen undervisningstid med obehöriga lärare har ökat och uppgår totalt till 15,9 (11,6) procent. Tack vare ett långsiktigt arbete med kompetensutveckling av lärare till full behörighet för specialskolan börjar nu andelen behöriga speciallärare att öka till 37 (24) procent, trots att många pensionsavgångar fortfarande sker inom kategorin behöriga speciallärare. 60 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

63 Specialskola Avgångselever Tabell 41. Antal avgångselever i betygsstatistiken och totalt Antal avgångselever i betygsstatistiken Antal avgångselever totalt Antalet avgångselever totalt i specialskolan har de senaste åtta åren varierat mellan 90 och 43 elever. Antalet avgångselever i betygsstatistiken är alltid färre, eftersom det finns ett antal elever inom specialskolan som följer grundsärskolans kursplan och dessa elever ingår inte i betygsstatistiken. Storleken på gruppen avgångselever i relation till totala antalet elever i specialskolan varierar stort mellan åren. Av avgångsklassen 2016 var 8 av 58 elever nyanlända (14 procent). Motsvarande andel för grundskolan var cirka 8 procent. Under 2016 var 43 procent av specialskolans elever berättigade till undervisning i modersmål. Motsvarande andel för grundskolan var cirka 24 procent. En sådan språklig bakgrund får betydelse i en elevgrupp där många antingen är i behov av teckenspråk eller har en grav språkstörning. För de teckenspråkiga eleverna innebär det att de behöver förhålla sig till ett tredje eller fjärde språk (utöver teckenspråk, svenska och engelska). Förskoleklass och fritidshem Tabell 42. Antal barn och elever i förskoleklass och fritidshem Antal barn i förskoleklasser Antal elever i fritidshem Tabell 43. Kostnader för förskoleklass och fritidshem. Kostnader, tkr Kostnad för förskoleklass Kostnad för fritidshem Kostnader för förskoleklass har ökat samtidigt som antalet elever i verksamheten ökat endast marginellt. Kostnaderna för fritidshem har ökat i takt med ett kraftigt ökat elevantal. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

64 Specialskola Effekter Betyg för avgångselever definieras som en effekt av prestationen undervisning i specialskolan, även om det finns en mängd faktorer som påverkar kunskapsresultaten utöver själva undervisningen. Myndigheten redovisar betygsresultaten uppdelat, på så sätt att resultaten vid de regionala specialskolorna och Hällsboskolorna redovisas var för sig. Orsaken till detta är att elevantalet på Hällsboskolorna ökat kraftigt de senaste åren vilket innebär att avgångseleverna från dessa utgör en allt större andel av det totala antalet avgångselever utgör avgångseleverna från Hällsboskolorna 15 procent av det totala antalet avgångselever i betygsstatistiken. Målgrupperna för de regionskolorna och Hällsboskolorna är helt olika, vilket innebär att förutsättningarna för måluppfyllelse skiljer sig väsentligt åt för eleverna i de båda grupperna av skolor. Betygsresultat för avgångselever på Ekeskolan och Åsbackaskolan redovisas inte då elever på dessa skolor endast i undantagsfall läser enligt specialskolans kursplaner. Betygsresultat i regionskolorna Diagram 5. Avgångselever vid regionskolorna med fullständiga betyg % 80% 60% 40% 20% 0% Diagrammet visar andelen avgångselever med fullständiga betyg vid varje enskilt år under perioden 1999 till Andelen elever som nått detta mål har pendlat mellan varje enskilt år, men legat ungefär mellan 25 och 40 procent över tid. Avgångsklassen 2016 ligger över den genomsnittliga måluppfyllelsen för perioden 1999 till Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

65 Specialskola Tabell 44. Avgångselever med behörighet till gymnasieskolan, vid regionskolorna Antal Andel Antal Andel Antal Andel Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program 17 50% 25 53% 28 62% Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program 17 50% 25 53% 28 62% Avgångselever utan behörighet 17 50% 22 47% 17 38% Summa avgångselever i betygsstatistik % % % Andel avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program är 2016 densamma som andelen med behörighet till yrkesgymnasium. Det indikerar att de elever som lyckas med kärnämnena, normalt även får godkänt i övriga ämnen. Statistiken bekräftar också att de elever som missar något kärnämne, ofta saknar betyg i flera ämnen. Antalet avgångselever har över tid varierat mycket mellan enskilda år, men det har alltid varit en relativt sett liten elevgrupp. Det ger en tydlig påverkan på betygsstatistiken för avgångselever mellan åren, eftersom en enskild elev utgör en så stor andel av den totala gruppen. Diagram 6. Betygsutveckling hos gruppen avgångselever vid regionskolorna ht 14 vt 15 ht 15 vt 16 0 Minst E i tsp Minst E i sv Minst E i en Minst E i ma Diagrammet redovisar betygsutvecklingen i antal elever som nått minst betyget E inom varje ämne för de elever i avgångsklassen 2016 som var inskrivna höstterminen 2014 och under hela den redovisade perioden. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

66 Specialskola Diagrammet visar terminsbetygen i de fyra ämnena teckenspråk, svenska, engelska och matematik över de fyra senaste terminerna för den grupp avgångselever som lämnade specialskolan i juni Av diagrammet framgår att gruppen avgångselever 2016 har haft en gradvis förbättring av kunskapsresultaten i svenska, engelska och matematik från höstterminen 2014 fram till avgångsbetyget vårterminen Detta är en vanlig förekommande trend hos de senaste årens avgångsklasser. Då antalet avgångselever är så få kan enskilda elever få ett stort genomslag på statistiken vilket är fallet med ämnet teckenspråk som visar på ett avvikande mönster. Tvåspråkighet Specialskolan ska tillhandahålla en utbildning motsvarande den i grund- och grundsärskolan samt, inom ramen för denna utbildning, även ge de elever som har behov av svenskt teckenspråk tillgång till en tvåspråkig undervisning och språkmiljö. Specialskolan för elever som är döva eller har hörselnedsättning erbjuder en miljö som ger möjlighet att utveckla teckenspråk i samspel med jämnåriga och få undervisning på svenskt teckenspråk eller svenska. Respekten för båda språken är viktig. I situationer där alla ska ha möjlighet att vara delaktiga blir teckenspråket det gemensamma kommunikationsspråket. I syfte att stärka elevernas språkutveckling arbetar specialskolorna bland annat utifrån ett dokument med konkreta riktlinjer, som ska leda till ett respektfullt språkklimat vid skolan och att alla elever får möjlighet att utveckla två språk. Inom samtliga specialskolor samarbetar också lärare med kompletterande språkkompetenser och man säkerställer att undervisningsspråken anpassas till elevernas kunskapsinhämtning. Tabell 45. Antal avgångselever med minst betyg E i svenska och teckenspråk vid regionskolorna Antal avgångselever i betygsstatistik Avgångselever med minst betyg E i svenska och teckenspråk I tabellen anges antalet elever som läst både svenska och teckenspråk samt hur många av dessa som uppnått minst betyget E i båda ämnena. 64 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

67 Specialskola Andelen avgångselever som läst både svenska och teckenspråk och som nått minst betyget E i båda språken följer i stort utfallet när det gäller andelen elever med fullständiga betyg och gymnasiebehörighet. Eftersom elevgruppen är så liten och man jämför olika elevgrupper mellan åren, är det dock svårt att dra några slutsatser av detta. Betygsresultat i Hällsboskolorna Diagram 7. Avgångselever vid Hällsboskolorna med fullständiga betyg Diagrammet visar andelen avgångselever med fullständiga betyg vid varje enskilt år under perioden 2009 till är första gången sedan myndigheten bildades som någon elev har lämnat Hällsboskolorna med fullständiga betyg. Tabell 46. Avgångselever med behörighet till gymnasieskolan, vid Hällsboskolorna Antal Andel Antal Andel Antal Andel Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program 1 17% 3 19% 1 33% Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program 1 17% 3 19% 1 33% Avgångselever utan behörighet 5 83% 13 81% 2 67% Summa avgångselever i betygsstatistik 6 100% % 3 100% Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

68 Specialskola Andel avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program är 2016 densamma som andelen med behörighet till yrkesgymnasium. Antalet avgångselever har över tid varierat mycket mellan enskilda år, men det har alltid varit en liten elevgrupp. Det ger en tydlig påverkan på betygsstatistiken för avgångselever mellan åren, eftersom en enskild elev utgör en så stor andel av den totala gruppen. Diagram 8. Betygsutveckling hos gruppen avgångselever vid Hällsboskolorna ht 14 vt 15 ht 15 vt 16 0 Minst E i sv Minst E i en Minst E i ma Diagrammet redovisar betygsutvecklingen i antal elever som nått minst betyget E inom varje ämne för de elever i avgångsklassen 2016 som var inskrivna höstterminen 2014 och under hela den redovisade perioden. Diagrammet visar terminsbetygen i de tre ämnena svenska, engelska och matematik över de fyra senaste terminerna för den grupp avgångselever som lämnade specialskolan i juni Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

69 Specialskola Åtgärder som vidtagits för att fler elever ska nå kunskapskraven och övrig kvalitetsutveckling inom specialskolan Ett antal åtgärder har vidtagits under de senaste åren i syfte att fler elever ska nå kunskapskraven i specialskolan Bland de åtgärder som vidtagits tidigare och bedöms ha haft effekt på resultatet för 2016 kan nämnas en långsiktig satsning på behöriga lärare som startades när de nya behörighetsreglerna beslutades. Det har bland annat inneburit att myndigheten möjliggör att anställda lärare vidareutbildas till speciallärare under vissa förutsättningar. Under året har cirka 1/6 av de i myndigheten anställda lärarna deltagit i speciallärarutbildning. Lärare kan uppfylla behörighetskraven men kan ändå sakna en viss spetskompetens, t ex olika kunskapsnivåer i teckenspråk. Under 2015 har upphandling gjorts för genomförande av kompetensutveckling i teckenspråk tillsammans med Stockholms universitet och nio medarbetare har påbörjat studierna under 2016 och beräknas vara klara under Flera av myndighetens specialskolor har tidigare år deltagit i den av Skolverket anordnade satsningen Matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande. Utifrån specialskolans förutsättningar har myndigheten, i linje med Matematiklyftet, tillsammans med Stockholms universitet initierat ett lärardrivet FoU-arbete med fokus på teckenspråkig tvåspråkig matematik och NO-undervisning. Vad detta innebär i undervisningspraktiken när tvåspråkighet i en klassrumsinteraktion uppmuntras och utvecklas har varit huvudfrågan. Det har handlat om att skapa arbetsformer för en lärardriven skolutveckling och undersöka och utveckla teckenspråkig tvåspråkig dialog i matematik och NO-undervisningen i syfte att höja resultaten. Tre skolor har deltagit under Flera av myndighetens specialskolor deltar i den av Skolverket anordnade satsningen Läslyftet. Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Med anledning av ett regeringsbeslut kring användningen av frekvensutrymmet för radioöverföring har myndigheten under året Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

70 Specialskola tagit fram ett underlag till upphandling av hörteknik för specialskolan och övriga verksamheter. Beslutet innebär att det frekvensutrymme som merparten av myndighetens trådlösa mikrofoner använder idag inte längre blir möjlig att använda från om med 2018 då reglerna träder i kraft. Genom uppgraderingen av hörtekniken ökas också likvärdigheten, en likvärdig hörteknik ger en förbättrad tillgänglighet. Det långsiktiga arbetet med att processorientera myndigheten har fortgått även under 2016 men det är svårt att härleda kortsiktiga effekter på elevnivå. Inom ramen för den processorganisation som infördes under 2014 sker ett utvecklingsarbete för att ge varje elev förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Organisationen innebär att en processägare har ansvaret för att utveckla området specialskola. Arbetet sker tillsammans med en processledningsgrupp med representation från samtliga avdelningar. Myndigheten har under året fokuserat sitt arbete på trygghet, måluppfyllelse, studiero och kommunikation och fastställt fyra processer under året. Tre bygger på att följa elevers kunskapsutveckling och den fjärde handlar om att hantera trakasserier och kränkande behandling. Skolorna har arbetat med att etablera den sedan tidigare fastställda processen Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Processen tydliggör elevhälsans och specialpedagogers roll och deras samordning med pedagogerna. Med syfte att få en likvärdig specialskola har samtliga skolor ändrat sitt arbetssätt och har nu en bättre struktur att följa eleverna. Parallellt med processarbetet fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet inom specialskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till likvärdighet mellan skolorna och bygger på att myndigheten identifierat och arbetar med att skapa en samsyn kring olika utvecklingsområden. Under året har myndigheten tagit fram en plan som beskriver hur arbetet med att stärka dessa områden ska gå till. Planen utgår från att lära av det som inte fungerar så att eleverna ska lyckas bättre i sitt lärande. I det systematiska kvalitetsarbetet har, under 2016, även ingått att hantera de påpekanden myndigheten fick i Skolinspektionens prioriterade tillsyn under vintern 2015/2016. Myndigheten har under året åtgärdat och fått godkänt när det gäller Skolinspektionens samtliga påpekanden. Myndigheten har en strategisk lokalförsörjningsplan och ser löpande över lokalbehovet ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Skollokalerna är en viktig faktor när det gäller att skapa en tillgänglig lärmiljö för elevgrupperna och under de senaste åren har omlokalisering av flera skolor skett. Under 2016 genomfördes 68 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

71 Specialskola en undersökning för att följa upp de flyttar av specialskolorna som genomfördes 2013 och Undersökningen hade som syfte att visa på de utmaningar som kvarstår i samband med flyttarna och som myndigheten arbetar vidare med. Det övergripande resultatet av undersökningen visar att i de skolor som har gjort lokalförändringar så trivs en övervägande majoritet av eleverna i sina lokaler. Elevutvecklingen totalt i specialskolan Tabell 47. Totalt antal elever i specialskolans verksamhet Inskrivna elever Deltidselever Elever inom teckespråk för syskon och barn till föräldrar som är döva Totalt Utöver de elever som är inskrivna i specialskolan, finns också ett antal andra elever i verksamheten. Det handlar främst om teckenspråksundervisning för syskon och barn till föräldrar som är döva, där undervisningen i möjligaste mån integreras med övrig verksamhet av både effektivitets- och kvalitetsskäl. Dessutom finns ett antal elever i verksamheten på deltid. Det rör sig om elever där det finns avtal med hemkommunen om deltidsvistelse i specialskolan i syfte att erbjuda eleverna individuella lösningar med inkluderande och flexibel lärmiljö, som ökar deras möjligheter att klara kunskapskraven. Specialskolorna arbetar med en gemensam process för deltidsutbildning. Den fokuserar till stor del på samarbete mellan pedagogerna i specialskolan och hemkommunen. Målen för utbildningen är att: eleverna erbjuds individuella lösningar så att deras möjligheter att nå kunskapskraven ökar. eleven har stärkt sin identitet och självkänsla samt fått en ökad hörselmedvetenhet. lärmiljön i specialskolan är inkluderande och flexibel. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

72 Specialskola Vid sidan av detta pågår också försöksverksamhet med nätbaserad undervisning i teckenspråk vid en regionskola som komplement till deltidsutbildningen. Vid årets slut omfattade den 20 (10) elever i två grupper. Grupperna erbjuds en lektion per vecka i form av interaktion via webbkamera. Tabell 48. Antal ansökningar till specialskolan Ansökningar till regionskolor Ansökningar till nationella skolor Totalt Tabellen redovisar antalet ansökningar under respektive kalenderår. Antalet ansökningar till specialskolorna har minskat lite under året efter ett antal år med kraftiga ökningar. 70 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

73 Specialskola Boende och fritid för specialskolans elever Prestationer Tabell 49. Boendeelever vid specialskolorna Antal Andel Antal Andel Antal Andel Flickor 34 44% 33 39% 38 44% Pojkar 43 56% 51 61% 48 56% Totalt antal boendeelever % % % Boende är en service och ett stöd till de elever som på grund av avstånd annars inte hade fått tillgång till specialskolan. Fördelningen av pojkar och flickor följer den fördelning som finns i specialskolan i stort. Tabell 50. Kostnader för boende och fritid och per boendeelev. Kostnader i boende och fritid Kostnader i boendet totalt, tkr Antal elever som omfattas Kostnad per boendeelev, tkr Kostnaderna totalt för boendet har minskat med sex procent, samtidigt som antalet boendeelever minskat. Kostnaden utslaget per elev har ökat tre procent. Antalet boendelever har minskat flera år i rad. Kostnaderna i boendet påverkades 2014 och även till viss del 2015 av Åsbackaskolans flytt från Gnesta och avveckling av de elevboenden som fanns där. Fritidsaktiviteter SPSM har ansvar för att arrangera fritidsaktiviteter för de elever som bor vid skolornas elevhem. Fritidsutbudet varierar till innehåll och form beroende på elevernas önskemål och utbud på orten. Syftet med fritidsaktiviteterna är, förutom avkoppling, att eleverna får möjlighet till en meningsfull fritid, lär sig ta ansvar samt utvecklar Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

74 Specialskola sin sociala kompetens. Eleverna får möjlighet att välja och utforma sina fritidsaktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar och detta sker i samverkan med föräldrarna. Fritidsaktiviteterna ordnas i egen regi eller i samverkan med lokala föreningar i kommunen. Vanligtvis är det idrottsaktiviteter som står till buds för barn och ungdomar, men även vissa kulturella aktiviteter är aktuella. Skolan följer upp elevernas fritidsaktiviteter och hälsa på individnivå i utvecklingssamtal, med föräldrar och vid personalmöten. En aktiv och meningsfull fritid skapar gemenskap bland eleverna och ger också en extra dimension i utvecklingen av elevernas tvåspråkighet och den teckenspråkiga miljön för de elever som behöver det. Kvalitetsutveckling inom boende och fritid Sedan flera år arbetar boendeverksamheten efter fastställda nationella mål. Utgångspunkten är att barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för den gemensamma miljön. Det finns en nationell policy för boendeverksamheten. Där anges att myndighetens arbete med boendeverksamheten ska leda till kontinuitet i relationer och kommunikation fungerande in-, över- och utskolning ansvar och delaktighet för vårdnadshavare samverkan boende hem undervisning. Genom exempelvis demokratimöten och husmöten arbetar elevhemmen med att lära barnen hur demokrati fungerar. Där får barnen och ungdomarna lära sig att behandla alla lika och att respektera varandra. Flera specialskolor erbjuder läxläsning i anslutning till skoltid för elever som så önskar. Detta sker i samarbete mellan berörda lärare och elever. Det innebär en medveten planering där elever som går i samma årskurs sitter tillsammans i elevhemmet och arbetar med läxläsning. Elevernas kunskapsutveckling har stärkts när de arbetat tillsammans och delat med sig av sina egna kunskaper. Med stöd av tekniken har eleverna kontakt med vårdnadshavare. Elevhemmen har tillgång till internetbaserad kommunikation vilket gör att elever och vårdnadshavare kan få kontakt vid behov. 72 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

75 Specialskola Kontakten med vårdnadshavare är en viktig del i det dagliga arbetet med barnen. Barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna till elevhemmen och delaktiga i den verksamhet och de beslut som berör barnen. Därför eftersträvar myndighetens boendeverksamhet en bra relation och en öppen dialog. Personalen gör hembesök för att få träffa barn och vårdnadshavare i deras hemmiljö. Utvecklingssamtalen, som genomförs gemensamt med skola, boende och vårdnadshavare, ska leda till en gemensam målsättning och synliggöra elevers och vårdnadshavares möjlighet att påverka verksamheten. Elevhemmen har genomgående under ett flertal år fått höga betyg av elever och vårdnadshavare i olika utvärderingar som genomförts, exempelvis i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

76 Statliga stöd och bidrag Ur instruktionen: 4 Myndigheten ska bistå de huvudmän som svarar för verksamheten med särskilda omvårdnadsinsatser för elever som går en sådan Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. skollagen (2010:800) med administrativa tjänster i samband med att hemkommuner och hemlandsting betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän enligt 15 kap. 40 skollagen. 10 Myndigheten ska administrera statliga stöd och bidrag enligt särskilda bestämmelser eller särskilda beslut. Myndigheten ska också följa upp och utvärdera de insatser för vilka statliga stöd och bidrag har lämnats. Inom statliga stöd och bidrag redovisas prestationer enligt nedan. Dessutom redovisas effekter inom verksamheten och även viss övrig information. Prestationer: Handläggning av respektive anslag, nedlagd tid. Uppföljning av respektive anslag, nedlagd tid. Verksamhetsbesök, antal. Beslut, antal och utbetalt belopp. 74 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

77 Statliga stöd och bidrag Tabell 51. Ramanslag och förbrukat anslag. Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5) Ram Förbrukat varav till utbildningsanordnare (ap 4.1) varav till deltagare (ap.4.2 och ap. 5) Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1) Ram Förbrukat Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3) Ram Förbrukat varav till Regionala utbildningsinsatser varav till Särskild undervisning på sjukhus varav till Utvecklingsprojekt varav till Mellanåret Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1) Ram Förbrukat varav till studerande inom folkbildningen och kommunal vuxenutbildning varav till elever inom Särskild utbildning för vuxna Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1) Ram Förbrukat varav till Folkhögskolor varav till Universitet och högskola varav till Synskadades Riksförbund (SRF) Anslaget 16:1:11 (bidrag till vissa studier) hade, enligt regleringsbrevet 2015, en ram på tkr. Det disponibla beloppet är mindre än det anslagsbeloppet som framgick i regleringsbrevet på grund av att man hade utnyttjat en anslagskredit på 379 tkr under Således är det disponibla beloppet tkr. 2. Anslaget 16:1:15 (särskilt utbildningsstöd) hade, enligt regleringsbrevet 2016, en ram på tkr. Det disponibla beloppet är mindre än det anslagsbeloppet som framgick i regleringsbrevet på grund av att man hade utnyttjat en anslagskredit på 420 tkr under Således är det disponibla beloppet tkr SPSM fördelar bidrag som syftar till att undanröja hinder och göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, och ibland deras anhöriga, att studera och i förlängningen bli fullt delaktiga i samhällslivet. Flera av myndighetens anslag räcker inte till full kostnadstäckning för de redovisade behov som de bidragssökande söker bidrag för. Detta innebär att myndigheten ibland måste prioritera mellan ansökningarna eller minska det beviljade beloppet för samtliga bidragsmottagare. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

78 Statliga stöd och bidrag Anslaget omvårdnadsinsatser är det bidrag där myndigheten inte fördelat hela anslaget och anledningen till att omkring 10 miljoner kronor av den tilldelade ramen ej använts har flera orsaker. En orsak är att huvudmännen har redovisat ett överskott, främst på grund av lägre personalkostnader. Huvudmännen har angett att tjänster som är vakanta, på grund av sjukskrivningar och föräldraledigheter, i många fall inte har tillsatts med vikarier. Orsaken till detta är att man upplever det som svårt att introducera ny personal för kortare tid för dessa ungdomar. En annan orsak är ersättning från kommun och landsting som påverkar utfallet för statsbidraget. För de elever som tillkommit senare under året uppkommer ett överskott i ersättningen vilket inte utbetalas till de huvudmän som redovisar ett totalt överskott av bidrag och ersättningar. De senaste åren har också elevunderlaget sjunkit. För bidraget Särskilt utbildningsstöd (16:1:15) till folkhögskolor har det redovisade behovet under flera år varit större än den tilldelade anslagsramen vilket inneburit att bidraget täcker knappt 80 procent av folkhögskolornas redovisade kostnader. Folkhögskolorna har svårigheter att minska kostnaderna. En konsekvens kan vara att kvaliteten i stödet till deltagarna sänks, vilket i förlängningen kan medföra att skolorna inte anser sig kunna ta emot personer med omfattande funktionsnedsättningar. Det pågår sedan 2015 en regeringssatsning inom folkbildningen som sträcker sig fram till 2019 och där Folkbildningsrådet har tilldelat folkhögskolorna nya folkhögskoleplatser. Satsningen ska ge unga personer utan slutbetyg från gymnasiet möjlighet att läsa vidare på folkhögskola. Bland de studerande som inte lyckas få slutbetyg finns troligtvis en större andel personer med dyslexi och neuropsykiatriska diagnoser (NPF) än i befolkningen i övrigt. Samtidigt som folkhögskoleplatser ökar har anslaget för särskilt utbildningsstöd minskat med tkr jämfört med I flera år har folkhögskolorna inte fått full täckning för sina utgifter för extra stöd till deltagare med funktionsnedsättning. Myndigheten ser en risk i att den satsning regeringen har gjort inte får avsedd effekt eftersom den inte når de studerande som är i behov av stöd. Myndighetens stödinsatser som fördelas via statsbidrag kan beviljas till insatser eller studerande inom flera olika skolformer vilket framgår i tabell Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

79 Statliga stöd och bidrag Tabell 52. Anslagen fördelade på skolformer. Anslag Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasieoch gymnasiesärskola Vuxenutbildning Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5) Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1) Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3) Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1) Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1) Prestationer Beslut utifrån ansökningar och påföljande utbetalningar är de prestationer som redovisas nedan. Mottagare av statsbidrag är skyldiga att inkomma med redovisning av hur bidraget använts. Redovisningarna granskas och kan föranleda korrigeringar av tidigare beslut om det visar sig att bidraget inte använts som det var avsett. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

80 Statliga stöd och bidrag Tabell 53. Antal ansökningar, beslut och beviljade belopp. Anslag Antal Belopp (tkr) Antal Belopp (tkr) Antal Belopp (tkr) Föräldrautbildning i teckenspråk Ansökt Anslag 15:1:5 Beviljat Omvårdnadsinsatser Ansökt 1 Anslag 16:1:6 ap.1 Beviljat Särskilda insatser på skolområdet Ansökt Anslag 16:1:6 ap.3 Beviljat Bidrag till vissa studier Ansökt Anslag 16:1:11 ap.1 Beviljat Särskilt utbildningsstöd Ansökt Anslag 16:1:15 ap.1 Beviljat Bidraget till omvårdnadsinsatser ansöks inte på samma sätt som övriga bidrag, utan beslutet baseras på en förhandling mellan huvudmännen och myndigheten där kostnadsnivåer och verksamhetens innehåll diskuteras. Bidraget avtalas sedan om i en överenskommelse mellan parterna. 2. Under 2016 har två tilläggsansökningar inkommit från två av huvudmännen 3. Summan för beviljat belopp exkluderar 11 beviljade ansökningar med ett totalbelopp på tkr. De 11 ansökningarna avser år 2017, men projekten startade under hösten 2016 och tidiga beslut och utbetalningar genomfördes därför i december Summan för beviljat belopp exkluderar nio beviljade ansökningar med ett totalbelopp på tkr. De nio ansökningarna avser år 2016, men projekten startade under hösten 2015 och tidiga beslut och utbetalningar genomfördes därför i december Anslaget särskilt utbildningsstöd är fördelat på tre bidrag. Summan av antal ansökningar 2016 består av 122 ansökningar från folkhögskolor, 23 ansökningar om utvecklingsprojekt, 15 från Universitet och högskola och en ansökan är från SRF. Det ansökta beloppet som redovisas i tabellen avser bidragsgrundande kostnader för samtliga. För de bidrag som sökts av folkhögskolor har beloppet justerats utifrån det lönetak som myndigheten har fastställt gällande vissa tjänster. Det faktiskt ansökta beloppet är alltså högre. 6. I motsvarande tabell i årsredovisningen 2015 redovisades inte utvecklingsprojekten i anslaget för särskilt utbildningsstöd. Detta har korrigerats i tabellen ovan i uppgifterna om antal ansökt och beviljat för Det totalt beviljade bidraget för vissa av statsbidragen kan skilja sig från det belopp som faktiskt förbrukats av anslaget. När det gäller bidraget för omvårdnadsinsatser (16:1:6) förhandlar myndigheten varje läsår fram en överenskommelse med huvudmännen om kostnaderna för elevhemmet och omvårdnad i elevhemmet samt för habilitering. Bidraget till omvårdnadsinsatser kan justeras under året på grund av att elevantalet ökar eller minskar vilket leder till att det faktiska belopp som förbrukas av anslaget förändras. Myndigheten administrerar dessutom ersättning till omvårdnadshuvudmännen från hemkommun för elevhem och omvårdnad i elevhemmet samt hemlandsting för habiliteringen. Ersättningen från respektive part motsvarar en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för respektive verksamhet. SPSM räknar ut den genomsnittliga kostnaden 78 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

81 Statliga stöd och bidrag för bidraget och ersättning gällande omvårdnadsinsatserna. I tabellen ovan går det att utläsa att det har tillkommit två ansökningar jämfört med föregående år men det är två tilläggsansökningar från två redan befintliga huvudmän. Tilläggsansökningarna beror på sent elevintag och ökade kostnader på grund av utrustning som gått sönder. För statsbidraget till teckenspråksutbildning för föräldrar redovisas i detta avsnitt enbart prestationerna gällande den del av bidraget som fördelas till utbildningsanordnarna. Den del av bidraget som går till kursdeltagarna handläggs av Centrala studiemedelsnämnden (CSN). I enlighet med bidragets förordning (SFS 1997:1158, 12 ) har myndigheten i början av året informerat berörda intresseorganisationer om vilka utbildningsanordnare som avser att tilldelas beslut. För att ge folkhögskolorna möjlighet att utveckla sin verksamhet för deltagare med olika funktionsnedsättningar har myndigheten medverkat till nätverk för folkhögskolornas personal. I nätverken ingår även representanter för intresseorganisationer. SPSM har under 2016 sammanlagt betalat ut 131 tkr till sex nätverksträffar. Representanter från myndigheten medverkade vid två av dessa träffar. SPSM kommer inte i fortsättningen att fördela medel till dessa nätverk då det bedöms att ligga utanför myndighetens uppdrag. Utöver de anslag som SPSM tilldelats i regleringsbrevet har myndigheten även i uppdrag att administrera Folkbildningsrådets förstärkningsbidrag till folkhögskolorna. Förstärkningsbidraget administreras i samma ansökan och redovisning som bidraget särskilt utbildningsstöd. Statsbidragen har under 2016 tagit ungefär arbetstimmar i anspråk. Inkluderat i detta är uppföljningen av statsbidragen som har tagit cirka arbetstimmar i anspråk vilket motsvarar drygt 20 procent av den totala arbetstiden. Den totala tid som lagts på hanteringen har minskat med knappt 600 timmar sedan föregående år och det fördelar sig jämnt mellan tid som lagts på hantering och uppföljning av de aktuella statsbidragen. Tabell 54. Tid för hantering och uppföljning av respektive anslag. Anslag Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5) 13% 7% 8% Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1) 14% 20% 8% Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3) 48% 35% 40% Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1) 11% 18% 19% Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1) 14% 20% 25% Totalt 100% 100% 100% Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

82 Statliga stöd och bidrag Den systematiska uppföljningen i syfte att kontrollera att bidragen har använts rätt ekonomiskt och innehållsmässigt utgörs i huvudsak av de redovisningar som bidragsmottagaren måste skicka till SPSM. Bidragsmottagarna redogör i dessa redovisningar för hur bidraget har använts. Uppföljningen av de utbetalda bidragen kan ske på olika sätt eftersom bidragen skiljer sig åt och det finns olika behov av att följa upp eller granska. Inom vissa bidrag görs fördjupade granskningar som syftar till att granska att bidraget har använts enligt regelverket. Exempel på sådana fördjupade granskningar kan vara utdrag från bidragsmottagarens bokföring, revisorsintyg och extern granskning genomförd av en revisionsbyrå i syftet att granska om huvudmannens inkomna redovisning överensstämmer med bidragsmottagarens bokföring. Andra typer av uppföljningar inom vissa bidrag är att det görs en avstämning vid halvårsskiftet för att stämma av hur mycket bidrag som hittills har använts. En del av uppföljningarna fokuserar istället på deltagarens uppfattning om verksamheten till exempel som den återkommande kursutvärderingen som görs inom bidraget för föräldrautbildning i teckenspråk. Förutom det löpande uppföljningsarbetet som dels är av ekonomisk karaktär och dels har fokus på verksamheten så arbetar myndigheten även med utvärderingar av bidragen. Utvärderingarna syftar till att belysa om insatsen har fått den effekt som var tänkt. De genomförs i form av punktinsatser där fokus skiftar från gång till gång. Resultatet av utvärderings- och uppföljningsarbetet redovisas nedan under effekter inom respektive anslag. Ett annat exempel på hur SPSM följer upp de verksamheter som har fått bidrag är myndighetens verksamhetsbesök, som även är ett prestationsmått. Verksamhetsbesök genomförs inom flertalet av bidragen. Innehållet i besöken kan se lite olika ut beroende på vad myndigheten bedömer vara av intresse att titta närmare på inom de olika anslagen. Inom vissa bidrag väljs verksamheterna ut baserat på vissa teman eller mot bakgrund av frågeställningar som uppkommit inom ramen för handläggningen av bidraget. Verksamhetsbesök är en av de former som finns för att ta reda på om bidragen använts på det sätt som avses. Andra kontakter är nätverksträffar, referensgrupper och samverkan med skolans huvudmän. 80 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

83 Statliga stöd och bidrag Tabell 55. Antal verksamhetsbesök. Anslag Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5) Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1) Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3) Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1) Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1) Totalt Utöver verksamhetsbesöken som redovisats ovan för bidraget till föräldrautbildning i teckenspråk genomförs årligen regionala TUFF-möten hos utbildningsanordnarna. Syftet är samverkan mellan TUFF utbildningsanordnare och landstingen som ansvarar för introduktionsutbildning i teckenspråk. Vid regionala TUFF-möten deltar även anslagsansvarig och eller sakkunnig inom TUFF. När det gäller omvårdnadsinsatser vid Rh-anpassad utbildning har myndigheten under året följt upp verksamheterna med tre av huvudmännen via vardera ett verksamhetsbesök. Under dessa besök har SPSM fört en dialog om verksamheternas insatser samt kostnaderna för innevarande läsår. Även huvudmännens planer till utveckling inför kommande läsår har tagits upp. Hos den fjärde huvudmannen gjordes tre besök under året där parterna har haft en dialog om en kommande flytt av utbildningen, elevhemmet samt habiliteringen. Dialogen gällde även huvudmannens behov av att förbättra kvaliteten och samverkan i elevhemmet. Samtliga dessa besök finns medräknande i tabellen ovan. Beträffande bidraget till vissa studier (16:1:11) beviljas bidraget till enskilda studerande och deltagare. Myndigheten gör inga uppföljningar riktat till enskilda deltagare Effekter I följande avsnitt presenteras en samlad bedömning av respektive bidrags effekter baserat på de uppföljningar och utvärderingar som genomförts. I förekommande fall redovisas också effektmått. Anslag 15:1:5 Föräldrautbildning i teckenspråk Myndigheten fördelar anslaget enligt förordningen (SFS 1997:1158) om statsbidrag till teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Utbildningen anordnas för föräldrar till barn Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

84 Statliga stöd och bidrag som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Statsbidrag får beviljas till anordnarna av utbildningen och kursdeltagarna. Bidrag till kursdeltagare beslutas av CSN. Bidrag till utbildningen (ap.4.1) Utbildningsanordnare som önskar genomföra TUFF enligt förordningen kan ansöka om medel för detta hos SPSM. Bidraget finansierar utbildningsanordnarnas alla kostnader för utbildningen. Bidraget är således en förutsättning för att utbildningen ska kunna erbjudas till ett antal föräldrar och vårdnadshavare, vars barn behöver teckenspråk för sin kommunikation. Antalet deltagande föräldrar och antal kurstimmar är myndighetens effektmått för bidraget. Ett ökat deltagarantal är positivt utifrån myndighetens perspektiv, eftersom det innebär att fler föräldrar förbättrar förutsättningarna att kommunicera med sina barn. Att ge barn teckenspråk är ett sätt att leva upp till artikel 21 om yttrandefrihet och åsiktsfrihet i funktionhinderskonventionen samt artikel 24 att erkänna och främja användning av teckenspråk. Tabell 56. Antal deltagande föräldrar och antal kurstimmar fördelat på kön. Deltagare Antal Antal Antal Kurstimmar Kurstimmar Kurstimmar Kvinnor Män Totalt TUFF har under året bedrivits vid fem folkhögskolor i landet. Sammanlagt har 436 föräldrar deltagit i utbildning. Vissa kan ha gått flera kurser under året, och tabellen visar antalet unika individer som deltagit per år samt hur många kurstimmar som genomförts. Av de deltagande föräldrarna är cirka 60 procent kvinnor. Tabellen visar att antalet föräldrar som går utbildning ligger förhållandevis stabilt. Myndigheten genomför en årlig kursuppföljning där deltagarna får svara på frågor om kursen. Uppföljningen är avsedd att ge en bild av vilken nytta deltagarna uppfattar att de haft av kursen. När det gäller hur nöjda sammantaget kursdeltagarna har varit de senaste åren med kursen så har det genomsnittliga resultatet varit 8,7 utifrån en tiogradig skala. 82 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

85 Statliga stöd och bidrag Bidrag till kursdeltagare (ap.4.2) Bidraget till kursdeltagare som deltar i TUFF utgörs av en ersättning för förlorad arbetsinkomst samt reseersättning för vissa resor i samband med utbildningen. Under flera år har förhållandevis få föräldrar använt möjligheten till ersättning från CSN. Många deltar i utbildningen utan att söka ersättning. Bidraget har beviljats till 159 föräldrar under året. Det är cirka en tredjedel av föräldrarna som deltagit i TUFF som har fått ersättning från CSN. Tabell 57. Antal individer som beviljats medel från bidraget fördelat på kön Kvinnor Män Totalt En större andel kvinnor än män ansöker om bidraget vilket även motsvarar könsfördelningen på deltagarna i utbildningen. Anslag 16:1:6 ap.1 Omvårdnadsinsatser Statsbidrag beviljas till huvudmän som driver omvårdnadsverksamheter vid gymnasieutbildning för elever med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad utbildning). Bidraget ska täcka kostnader för elevernas elevhemsplats och för omvårdnad i elevhemmet samt habilitering. Syftet är att medverka till att den enskilde eleven ges så goda förutsättningar som möjligt att genomföra sina gymnasiestudier. Myndigheten har inget effektmått för bidraget. Under 2015 och 2016 har SPSM formulerat ett vägledande dokument om kvalitet för elevhemsverksamheten och som bifogats överenskommelsen för läsåret 2016/2017 mellan huvudmännen och SPSM. Myndigheten har under 2016 fortsatt att arbeta med att ta fram ett vägledande dokument om kvalitet även för habiliteringsverksamheten i syfte att tydliggöra kvalitetskraven som utgör grund för statsbidragsutbetalning. SPSM har även börjat ett arbete för att revidera verksamhetsuppföljningen som kommer att fortgå under Myndigheten har i början av året tagit fram rapporten Elevprognos för Rh-anpassad utbildning i syftet att försöka bedöma hur många elever som skulle kunna tänkas vara intresserade av att ansöka till Rh-anpassad utbildning de kommande åren. Rapporten visar att det är svårt att ställa en prognos om framtiden då det är flera omvärldsfaktorer som förmodligen påverkar om presumtiva ungdomar väljer att studera vid Rh-anpassad utbildning. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

86 Statliga stöd och bidrag Läsåret 2013/2014 gjorde SPSM det möjligt för huvudmännen att ansöka om utvecklingsmedel utöver den ordinarie verksamheten. Tidigare kunde huvudmännen söka bidrag i ansökan för ordinarie verksamhet för att på olika sätt utveckla verksamheterna. För att bättre kunna göra en mer likvärdig bedömning av huvudmännens kostnader för den ordinarie verksamheten beslutade SPSM att särskilja utvecklingsmedel utifrån uppställda kriterier. Läsåret 2015/2016 ansökte två huvudmän om utvecklingsmedel varav en ansökan beviljades. Umeå kommun blev beviljade utvecklingsmedel för läsåret 2015/2016 och de använde bidraget för att undersöka om habiliteringens kanaler för att informera om RgRh är tillräckliga eller om de behöver förbättras. Kommunen önskade att få en ökad kunskap om vilka möjligheter som finns för ungdomar med svåra rörelsehinder att välja att gå på gymnasiet på hemorten. Underlaget kan bidra till att göra en prognos för hur antalet sökande till RgRh i Umeå kommer att vara i framtiden. Kommunens insamling visar att Rh-anpassad utbildning till stor del är känd både hos studieoch yrkesvägledare och personalen i habiliteringen i norra regionen. Antalet ungdomar som kan tillhöra målgruppen för att söka till Rh-anpassad utbildning är mycket begränsad, endast 34 procent av hela målgruppen. Projektet visar att det är svårt att göra en tillförlitlig prognos för antal sökande till RgRh med det kan antas att antalet elever inte kommer att öka nämnvärt. Myndigheten har under hösten 2016 anlitat revisionsbyrån KPMG för att granska och ge förslag på en reviderad fördelningsmodell av anslaget. Detta för att förbättra den nuvarande fördelningsmodellen som är från år KPMG ska leverera en rapport i början av första kvartalet SPSM har idag ett digitalt systemstöd för majoriteten av myndighetens anslag när det gäller bidragshanteringen. Under hösten har en förstudie inletts för att undersöka hur bidraget omvårdnadsinsatser skulle kunna hanteras i myndighetens digitala systemstöd. Syftet med förstudien är att säkerställa om det fortsatta arbetet med digitaliserad hantering är möjligt och att hanteringen blir rättssäker och effektiv. 84 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

87 Statliga stöd och bidrag Tabell 58. Antal avtalade elever inom habilitering och elevhem fördelat på anordnare. Omvårdnadsverksamhet Habilitering Elevhem 2016/ / / / / /15 Göteborg Kristianstad Stockholm Umeå Totalt Under läsåret 2016/2017 har mottagarna av bidraget tagit emot 110 elever inom habiliteringen och 59 elever i elevhemmen. Könsfördelningen är 59 procent pojkar och 41 procent flickor både inom elevhem och i habilitering. Anslag 16:1:6 ap.3 Särskilda insatser på skolområdet, SIS Enligt förordningen (SFS 1991:931) får statsbidrag beviljas till skolhuvudmän för insatser av regional art i form av särskild undervisning på sjukhus (enligt 24 kap. 17 skollagen 2010:800) och regionala utbildningsinsatser. Inom samma anslag fördelar SPSM även bidrag till utvecklingsprojekt inom skolväsendet och det så kallade mellanåret för ungdomar med svår synskada, som är i behov av ett extra skolår före starten av gymnasial utbildning. Regionala utbildningsinsatser Bidrag till regionala utbildningsinsatser kan beviljas till merkostnader för undervisning och till särskilt stora kostnader för elevhälsa eller andra elevstödjande åtgärder. Eftersom bidraget täcker en mycket liten del av verksamheternas kostnader är det svårt att följa upp vilka effekter just SPSM:s bidrag har. Myndigheten har i dagsläget inga effektmått för detta statsbidrag. Verksamheterna som beviljats bidraget i år har nått 1127 elever. Dessa elever är fördelade på 31 verksamheter som drivs av 19 skolhuvudmän. Verksamheterna är regionala då 42 procent av eleverna kommer från en annan kommun än den kommun som driver verksamheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

88 Statliga stöd och bidrag Tabell 59. Elever inom regionala utbildningsinsatser fördelat på hemkommun. Elevgrupp Antal Andel Antal Andel Antal Andel Från anordnarens kommun % % % Från annan kommun % % % Totalt % % % Av tabellen framgår att antalet elever i regionala utbildningsinsatser har ökat något sedan år 2015, och ligger nu på liknande nivå som år Utifrån de inlämnade redovisningarna framgår att andelen pojkar som deltar i de regionala utbildningsinsatserna är 58 procent och andelen flickor är 42 procent för Könsfördelningen har legat på ungefär 40 procent flickor och 60 procent pojkar de senaste tre åren. Även andelen elever från annan kommun än anordnarkommunen ligger på en liknande nivå i jämförelse med de senaste åren. Under året har tre verksamhetsbesök gjorts vid regionala utbildningsinsatser som beviljats bidrag från anslaget. Behovet av verksamhetsbesök hos regional utbildningsanordnare är begränsat eftersom myndigheten för kontinuerliga dialoger med verksamheterna. Uppföljningsdialog sker både genom kontinuerliga kontakter och vid myndighetens samverkan med skolans huvudmän. Särskild undervisning på sjukhus Bidrag beviljas till skolhuvudmän som bedriver särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande institution för elever som på grund av sjukdom under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete. Statsbidraget till sjukhusundervisning beviljades under året till 37 skolhuvudmän med skolverksamhet inom somatisk sjukvård, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och behandlingshem knutna till BUP. Bidraget beviljas för kostnader för lärartjänster inom sjukhusundervisningen. SPSM administrerar statsbidrag till särskild undervisning på sjukhus utifrån de inlämnade uppgifterna vid ansökningar och redovisningar. I dessa uppgifter lämnar den sökande kommunen beskrivningar av verksamheten och elevernas delaktighet vilka ligger till grund för bedömningen av bidraget. Vid ökat resursbehov i form av lärartjänster sker alltid en dialog med huvudmannen om orsakerna utifrån pedagogiska och specialpedagogiska behov. Bidraget täcker merparten av verksamheternas lönekostnader för undervisning och är i hög grad en förutsättning för verksamheten. Genom verksamheten får elever undervisning under sin sjukhusvistelse. Antal elever och elevdagar är på så sätt effektmått för detta 86 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

89 Statliga stöd och bidrag bidrag. Elev är i detta sammanhang unika individer, de räknas endast en gång även om de återkommer till verksamheten under året. Elevdagar definieras som antal dagar som lärarledd undervisning bedrivs med en elev. Tabell 60. Elever och elevdagar fördelat på verksamhetsområde Elever Elevdagar Elever Elevdagar Elever Elevdagar Behandlingshem Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Somatisk sjukvård Totalt Som framgår av tabellen har somatisk sjukvård fler elever men i förhållande till Barn- och ungdomspsykiatrin, färre elevdagar. Orsaken är att elever inom somatisk sjukvård vistas på sjukhuset under kortare tidsperioder medan vårdtiden inom Barn- och ungdomspsykiatrin är längre. Antalet elever såväl som elevdagar har minskat något under år Av eleverna kommer ungefär 51 procent från en annan kommun än den kommun som anordnar sjukhusundervisningen. SPSM anordnar en konferens varje år där skolledarna för sjukhusundervisning deltar. Årets konferens hade 30 deltagare. Konferensen är ett forum för dialog och utveckling för särskild undervisning på sjukhus. SPSM får möjlighet till kontinuerlig kontakt och uppföljning av verksamheterna genom konferensen. På årets konferens var fokus på de allmänna råd som Skolverket tagit fram samt den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen påbörjade under Utvecklingsprojekt Bidrag kan beviljas till utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning. Medel beviljas för projekt som bedöms vara utöver skolans ordinarie utvecklingsarbete. Bidraget täcker en större del av projektkostnaderna och tidigare uppföljningar har visat att bidraget har en stor betydelse för att de aktuella utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras. Sammanlagt har 137 utvecklingsprojekt påbörjats eller genomförts under året med hjälp av bidrag från anslaget. Under 2016 har det funnits två ansökningsperioder för bidrag till utvecklingsprojekt. Orsaken till att SPSM öppnade upp för ett ytterligare tillfälle under året att söka bidrag var att förskolan, utifrån en ny skrivning i regleringsbrevet, numera är behöriga att söka bidrag för Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

90 Statliga stöd och bidrag utvecklingsprojekt. Den extra ansökningsomgången genomfördes under våren 2016 och var endast riktad till förskolan. Tabell 61. Antal ansökningar och beviljade utvecklingsprojekt. Antal Ansökningar Beviljade varav 103 ansökningar lämnades in under den extra ansökningsomgången riktat till förskolan 2. varav 50 ansökningar beviljades under den extra ansökningsomgången riktat till förskolan Under en treårsperiod har det totala antalet ansökningar för utvecklingsprojekt ökat. Det kan konstateras att antalet ansökningar och beviljade ansökningar inte ökat under 2016 åt trots en extra ansökningsomgång, dock har antalet ansökningar ökat med 61 procent från Ur ett längre perspektiv kan vi se att både antalet lämnade ansökningar och beviljade ansökningar har ökat markant. Sedan 2010 har antalet inlämnade ansökningar om utvecklingsprojekt ökat med 75 procent. Andelen beviljade ansökningar har ökat från 47 procent 2014 till 56 procent Ökningen sammanhänger med strategiska informationsinsatser på regional och nationell nivå för att göra verksamheten känd och efterfrågad. SPSM har under våren 2016 genomfört riktade informations- och kommunikationsinsatser till förskolan inför den extra ansökningsomgången. Det resulterade i att 103 ansökningar om utvecklingsprojekt lämnades av förskoleverksamheter. De flesta projekt var inriktade på verksamheter där det finns barn i behov av språkstimulerande insatser eller projekt där målgruppen är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under 2016 beviljades och påbörjades 50 projekt inom förskolan. Under 2016 har SPSM tagit fram en rapport där den geografiska spridningen av beviljade och avslagna ansökningar kartlagts under perioden Syftet med kartläggningen var att identifiera vilka kommuner och fristående skolhuvudmän i kommunen, som inte söker eller beviljas SIS-medel för utvecklingsprojekt från SPSM. Kartläggningen visar att ett trettiotal kommuner aldrig har beviljats medel under tidsperioden som kartläggningen omfattar, varav 18 inte sökt medel alls. Av dessa kan vi se att det framförallt är mindre kommuner och skolhuvudmän som ligger i mindre kommuner som inte söker SIS-medel för utvecklingsprojekt. Kartläggningen visar även att friskolor både söker och beviljas medel i mindre utsträckning än kommunala. Under våren 2017 kommer en riktad kommunikationsinsats att genomföras för att informera om bidraget till de huvudmän som tidigare inte har sökt. 88 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

91 Statliga stöd och bidrag En del av uppföljningen av utvecklingsprojekten har bestått av verksamhetsbesök, nätverksträffar och spridningsseminarier. I vissa fall har besöken även inneburit samtal med elever. Totalt har myndigheten gjort 66 verksamhetsbesök med 66 utvecklingsprojekt. Utifrån verksamhetsbesöken kan vi se att projektägarna uppger att de inte hade genomfört utvecklingsarbetet utan statsbidraget. En framgångsfaktor är just att det finns avsatt tid i tjänster för att fokusera på förändringsarbetet. Förändringarna i projekten har skett i både miljö, förhållningsätt och bemötande. Flera av projekten har arbetat med att utveckla en tillgänglig lärmiljö, vilket har lett till en positiv utveckling för verksamheterna och eleverna. Flera av projekten har prövat nya arbetssätt och innehöll kompetenshöjningsinsatser i form av lärande samtal eller fortbildning. Mellanåret I myndighetens regleringsbrev anges att anslagsposten Särskilda insatser på skolområdet får belastas med högst tkr för stöd till särskilt anordnad utbildning för ungdomar med svår synskada. Utbildningen riktar sig till ungdomar vilka efter grundskolan behöver ett så kallat mellanår före starten av gymnasial utbildning. Utöver bidraget får utbildningsanordnarna ersättning från elevens hemkommun. Principen är att denna ersättning ska täcka kostnader för undervisningen medan statsbidraget ska täcka kostnader för kost, logi och elevassistans. Under 2016 har endast en utbildningsanordnare, Glimåkra folkhögskola, sökt och beviljats medel för mellanåret. Tabell 62. Antal elever inom utbildningen för synskadade ungdomar (mellanåret) Flickor Pojkar Totalt lade Ågesta folkhögskola ner verksamheten för mellanåret och därmed finns endast en utbildningsanordnare som erbjuder den här verksamheten. Under 2016 har sammanlagt fyra elever gått utbildningen hos Glimåkra folkhögskola. Elevantalet har minskat i antal över tre år, men gruppen är så liten att förändringen är svår att analysera. Tidigare utvärderingar och uppföljningar visar att utbildningen har en positiv effekt på ungdomarnas upplevda självständighet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

92 Statliga stöd och bidrag Anslag 16:1:11 ap.1 Bidrag till vissa studier Enligt förordningen (SFS 2007:1345) får myndigheten lämna bidrag för kost, logi, resor, samt bidrag per timme till enskilda personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Bidrag kan beviljas till personer över 18 år för studier vid folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller i studieförbund. Dessutom kan bidraget beviljas i form av timersättning till studerande inom Särskild utbildning för vuxna. Syftet med statsbidraget är att ge personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga ökade ekonomiska förutsättningar att delta i vissa studier. Bidrag till deltagare vid folkhögskolor, studieförbund och kommunal vuxenutbildning Bidraget till deltagare vid folkhögskolor beviljas i form av ett bidrag per timme under studierna samt ett bidrag till kostnader för resor, kost och logi (internatbidrag). Det så kallade internatbidraget är den största av dessa bidragsdelar utgjorde totalsumman för internat cirka 70 procent av det totala belopp som betalas ut i form av detta bidrag. Tabell 63. Antal deltagare som beviljats medel från bidraget. Kön Bidrag per timme Internatbidrag Kvinnor Män Totalt Bidrag till elever inom särskild utbildning för vuxna Personer med utvecklingsstörning kan beviljas timersättning vid studier i särskild utbildning för vuxna om de inte under samma tid som bidraget avser, får studiestöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, hel omfattning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Tabell 64. Antal individer som beviljats medel från bidraget. Kön Kvinnor Män Totalt Inom Särskild utbildning för vuxna är det fler studerande som påbörjar och går längre yrkesinriktade utbildningar. Dessa utbildning- 90 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

93 Statliga stöd och bidrag ar omfattar fler utbildningstimmar än andra kurser vilket innebär att högre belopp söks. Ökningstakten har stannat av och minskat något senaste tre åren. Efter en kraftig ökning av antalet studerande under perioden ses under en utplaning. Anslag 16:1:15 ap.1 Särskilt utbildningsstöd Anslaget får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd. Bidraget kan beviljas inom två utbildningsområden, till folkhögskolor samt till universitet och högskolor. Dessutom får Synskadades Riksförbund (SRF) beviljas bidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor Särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor består av bidrag till stödpersoner vid folkhögskolor och bidrag till särskilda utbildningsinsatser för studerande med funktionsnedsättningar. Av det beviljade bidraget har 76 procent utgått som bidrag till stödpersoner medan 24 procent gått till andra särskilda kostnadskrävande utbildningsinsatser. Syftet med statsbidraget är att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att kunna bedriva och genomföra studier vid folkhögskola. Det finns i dagsläget inget effektmått för bidraget till stödpersoner. I genomsnitt har under året deltagare per termin vid 101 folkhögskolor fått stöd av stödperson som finansierats med bidraget. Tabell 65. Antal deltagare och deltagarveckor med stöd från stödperson Deltagare Deltagarveckor Måttet deltagare i tabellen visar det totala antalet kursplatser på folkhögskola vilket innebär att det inte går att urskilja antalet unika individer. Det finns deltagare som till exempel har läst flera korta kurser under året och därmed finns med flera gånger i rapporteringen. Tabellen visar att det har skett en ökning av antalet kursplatser och deltagarveckor jämfört med tidigare år. Kursdeltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den största gruppen sett till deltagarveckor. År 2016 utgjorde gruppen 32 procent av Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

94 Statliga stöd och bidrag stödbehovet beräknat i deltagarveckor, medan kursdeltagare med hörselnedsättning eller rörelsehinder står för den största ökningen. Folkhögskornas angivna behov av särskilt utbildningsstöd till stödpersoner överstiger, precis som tidigare år, tillgängliga medel. Bidraget har täckt cirka 79 procent av folkhögskolornas kostnader för stödpersoner. Det är en något lägre kostnadstäckning än föregående år. Skolornas sammanlagda kostnader översteg tillgängliga medel med drygt 28 mkr. För skolor med särskild inriktning och omfattande verksamhet för deltagare med funktionsnedsättning, kan det innebära att de behöver finansiera stora belopp på annat sätt. Flera folkhögskolor har signalerat ett större behov av särskilt utbildningsstöd på grund av att andelen deltagare med stöd från kommun och Försäkringskassan minskar. SPSM har tillfrågat de folkhögskolor som tilldelats särskilt utbildningsstöd hur vanligt det är att deras deltagare med funktionsnedsättning har med sig ett personligt stöd från hemkommunen eller Försäkringskassan. Majoriteten av folkhögskolorna har angett att det är ytterst få deltagare som har ett sådant stöd med sig till folkhögskolan. Förutom bidraget till stödperson har 94 folkhögskolor under året dessutom beviljats bidrag för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för deltagare med funktionsnedsättning. Tabell 66. Bidrag som beviljats till särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser. Elevgrupp Antal skolor Belopp (tkr) Antal skolor Belopp (tkr) Antal skolor Belopp (tkr) Anpassning av teknisk utrustning Handledning Kursstödjare Merkostnader läromedel och studiematerial Merkostnader studieresa personal Tillgängliga transporter Tolkar Övriga insatser Störst andel av medlen ungefär 50 procent har beviljats för kostnader för teckenspråkstolk men sett till antal mottagande folkhögskolor är det flest som beviljats bidrag till anpassning av teknisk utrustning och merkostnader för läromedel och studiematerial. 92 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

95 Statliga stöd och bidrag Utveckla lärmiljön på folkhögskola SPSM har enligt myndighetens regleringsbrev 2016 fått rätt att använda högst tkr av anslaget till att analysera och utveckla lärmiljöerna på folkhögskolor. Tabell 67. Antal ansökningar och beviljade utvecklingsprojekt. Antal Antal Belopp (tkr) Antal Belopp (tkr) Ansökningar Beviljade Det totala utbetalda beloppet 2016 för utvecklingsprojekt är tkr på grund av att vissa utvecklingsprojekt inte har genomfört samtliga beviljade insatser 2. Det totala utbetalda beloppet 2015 för utvecklingsprojekt är tkr på grund av att vissa utvecklingsprojekt inte har genomfört samtliga beviljade insatser De ansökningar som har fått avslag har främst rört sig om att projekten varit en fortbildningsinsats som inte ansetts ligga inom folkhögskolans ordinarie verksamhet. De inkomna ansökningarna inför 2016 års projektomgång handlade flertalet om kompetensutveckling kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och insatser för att förbättra lärmiljön för denna grupp. Genomförda utvecklingsprojekt 2015 som slutredovisats 2016 De genomförda utvecklingsprojekten under år 2015 som har slutredovisats under 2016 handlade till största del om kompetensutveckling för pedagoger om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur lärmiljön kan anpassas för dessa deltagare. Flera folkhögskolor har i både i ansökningar för 2015 och 2016 beskrivit att antalet deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat markant under en relativt kort tid. De insatser som, baserat på de resultat som presenterats i projektrapporterna från 2015, verkar ha fungerat väl för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är flera. Förkortade och fler lektionspass har bidragit till bättre kontinuitet och att till deltagarna inte hinner glömma vad de gjorde under senaste passet. Tillgång till information på flera olika sätt; både verbalt och skriftligt, ofta digitalt, har förenklat för de deltagare som har svårt att ta till sig exempelvis muntlig information. Digitala lärresurser har bidragit till en ökad tydlighet och struktur kring lärsituationen. Lugna studieplatser och mindre störande inredning är andra exempel på insatser som flera folkhögskolor genomfört och som bidragit till en förbättrad lärmiljö. Sammanfattningsvis ter sig folkhögskolornas behov av kompetensutveckling om funktionsnedsättningar, främst neuropsykiatriska sådana, som fortsatt stort. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

96 Statliga stöd och bidrag Särskilt utbildningsstöd till universitet och högskolor Bidrag kan beviljas till universitet och högskolor för stöd till studenter i form av mentorskap, anteckningshjälp samt till stöd vid förflyttning för studenter med rörelsehinder och, eller psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studenterna kan beviljas fler än en stödinsats, exempelvis kan en student tilldelas mentorsstöd samt anteckningshjälp. Studenter med funktionsnedsättning och som är i behov av särskilt pedagogiskt stöd i studiesituationen, kan utöver det stöd som ges inom ramen för bidraget även få stöd från det lärosäte där de studerar. Stödet finansieras dels via lärosätenas egen budget och dels från de nationella medel som hanteras av Stockholms universitet. Under 2016 har SPSM beviljat 15 lärosäten bidrag för att ge stöd till 1100 studenter. Antalet studenter med funktionsnedsättning som är i behov av stöd har ökat och uppgår sedan 2015 till över 1000 stycken. Av dessa har gruppen studenter med psykiska och, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i behov av stöd ökat stadigt sedan Lärosätena har de senaste åren sökt medel för allt större belopp vilket resulterat i att kostnadstäckningen successivt har minskat uppgick kostnadstäckningen till 91 procent, att jämföra med kostnadstäckningen 2016 som uppgick till 76 procent. Tabell 68. Antal studenter fördelat på funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar Rörelsehinder Psykiska Neuropsykiatriska Totalt procent av studenterna som tar emot stöd är kvinnor och förra året var motsvarande siffra 57 procent. Antalet stödinsatser fördelar sig relativt jämt mellan könen, i genomsnitt har män 1,2 stödinsatser och kvinnor 1,1 stödinsatser. 94 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

97 Statliga stöd och bidrag Bidrag till Synskadades Riksförbund, SRF Av anslaget får tkr utbetalas som bidrag till Synskadades Riksförbund (SRF) för teknisk anpassning av studiematerial för personer med synnedsättning eller dövblindhet inom folkbildningen både studieförbund och folkhögskola. Antal producerade exemplar ses i detta sammanhang som effekten av statsbidraget. Anpassningar produceras endast på beställning, vilket innebär att det alltid finns en deltagare som mottagare av varje exemplar. Samma deltagare kan dock vara mottagare av flera exemplar av olika titlar. Totalt har SRF under året producerat exemplar av 185 titlar. Av dessa exemplar var nyproducerade, det vill säga anpassningar av nya titlar. De flesta titlar anpassas till Daisy-format. Andra vanliga format är punktskrift och storstil. Under 2016 har studieförbunden efterfrågat ett mindre antal titlar men i större upplagor jämfört med tidigare år. När det gäller årets beställningar från folkhögskolor så har de varit betydligt lägre än föregående år. Förklaringen till de färre beställningarna från folkhögskolorna är att det under 2015 fanns ett fåtal deltagare som efterfrågade ett stort antal anpassade titlar. Dessa deltagare läser inte längre på folkhögskola. Tabell 69. Producerade exemplar fördelade på beställare Studieförbund Folkhögskola Totalt Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

98 Statliga stöd och bidrag Samlad redovisning av kostnader och kontrollinsatser för statliga stöd och bidrag SPSM administrerade under 2016 sex olika bidrag, inklusive produktionsstöd för läromedel som redovisas under avsnittet för läromedel. De fem bidragen som redovisas under avsnittet för statliga stöd och bidrag omfattade totalt tkr. Beloppet inkluderar förutom statliga anslag transferering av medel som myndigheten får via kommun och landsting. I uppdraget att fördela statsbidrag för särskilt utbildningsstöd ingår även att administrera ett förstärkningsbidrag till folkhögskolor på uppdrag från Folkbildningsrådet. I de huvudsakliga momenten för handläggningen av bidrag (förutom produktionsstöd) ingår förberedelser, bedömning, beslut och utbetalning. Utöver detta görs ett särskilt arbete kring uppföljning och utvärdering för att bevaka att bidragen används i enlighet med aktuella regelverk och att de får den effekt som avses. I förberedelserna och uppföljningen ingår information och kontaktverksamhet samt utvecklingsarbete. All denna hantering sammantaget utgör administration av bidragen. Varje del i handläggningen innehåller kontrollinsatser för att säkerställa hög kvalitet i hanteringen och att bidragen används enligt regelverket. Handläggningen av ansökningarna för de olika anslagen tar varierande tid i anspråk, beroende på mängden och dess komplexitet samt att ansökningsrutiner skiljer sig åt för respektive anslag. Hanteringen av de olika anslagen skiljer sig åt, men i huvudsak ingår tolv delmoment. 96 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

99 Statliga stöd och bidrag Figur 3. Processen för hantering av statsbidrag exklusive produktionsstöd. Uppstartsmöte med generaldirektör Utbetalning Redovisning Budgetmöte för respektive anslag Beslut Avslut av ärende Årlig genomgång av rutiner Bedömning av ansökan Sammanställning och uppföljning Information om krav på mottagare av bidrag Registrering av inkommen ansökan Återrapportering till regeringen SPSM:s uppdrag att främja kommersiella förlag att omfatta elever och studerande med särskilda behov i sina läromedelskoncept består av två delar; konsultativt stöd och bidragsgivning. Arbetsprocessen kring produktionsstödshanteringen skiljer sig något från den övriga statsbidragshanteringen. Den består av fem huvudsakliga faser: Figur 4. Processen för hantering av produktionsstöd. Kontakter knyts med förlagen, konsultativt stöd ges Ansökan kommer in, bereds och beslutas Villkor skickas och kontaktperson knyts till projektet Produktion Slutredovisning SPSM har utvecklat ett systemstöd för bidragshantering i syfte att öka säkerheten och kontrollerna i den interna hanteringen, men också för att öka insynen från medborgaren i de egna ärendena. Den som söker bidrag ska kunna lämna ansökan via bidragsportalen, följa ärendet och slutredovisa bidraget i samma gränssnitt, medan myndigheten ska använda systemstödet till handläggning, beräkning och utbetalning. Fyra av de sex anslagen är anslutna till systemstödet. Eftersom kraven kopplat till hantering av produktionsstöd skiljer sig en del från övriga statsbidrag, utvecklas ett eget systemstöd för denna process. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

100 Statliga stöd och bidrag Redovisning och analys av kostnaderna för administrationen av samtliga statliga stöd och bidrag Tabell 70. Redovisning av anslagens omfattning och kostnader för administration av respektive statsbidrag. Anslag Anslagsmedel (tkr) Kostnad (tkr) Anslagsmedel (tkr) Kostnad (tkr) Anslagsmedel (tkr) Kostnad (tkr) Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5) Läromedel, utbetalt produktionsstöd (16:1:3 ap.1 del av förvaltningsanslaget) Omvårdnadsinsatser (16:1:6, ap.1) Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3) Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1) Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1) Totalt I tabellen redovisas totala kostnader för verksamheten att hantera och fördela statsbidrag. Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av kostnader per prestation vilket innebär att jämförbarheten mot 2015 och 2014 brister när det gäller framförallt anslaget Särskilda insatser på skolområdet. Tidigare år har de kostnader som redovisats enbart avsett den hantering som skett vid Statsbidragsavdelningen, medan beloppet 2016 inkluderar även den hantering av anslaget som sker vid regionerna. Nedlagd tid på hantering, utveckling och uppföljning av bidragen följer, av naturliga skäl, i högre grad fördelningen av antal ansökningar och komplexiteten i ärendena som hanteras snarare än bidragens storlek. Kostnaden för hantering av anslaget för föräldrautbildning i teckenspråk har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna för hantering av bidrag till vissa studier har minskat något. Under året har en del utvecklingsarbete genomförts inom föräldrautbildning i teckenspråk medan en effektivisering av hanteringen har genomförts inom bidrag till vissa studier. 98 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

101 Statliga stöd och bidrag Omfattningen och resultatet av kontrollinsatserna för att säkerställa att statsbidraget används enligt regelverket Myndigheten har bedömt att de största riskerna i bidragshanteringen ligger i följande moment: Bedömning av ansökan. Risken för att bevilja en ansökan som inte ligger inom ramen för det som är avsikten med bidraget. Systemstöd för bidragshantering. Risken för att rutiner inte fungerar genom hela handläggnings- och betalningskedjan. Utbetalning. Risken för felaktiga utbetalningar. Uppföljning. Risken för att bidraget inte används som avsett och, eller inte får önskad effekt. För att begränsa dessa risker sker följande kontroller: Varje ansökan kontrolleras mot formaliakrav för respektive bidrag. I bedömning av ändamålsbeskrivning i ansökan är minst två personer involverade. Historik, rimlighet och tidigare redovisningar kontrolleras. Systemstödet utvecklas i samverkan med leverantören. Kompletterande manuella kontroller läggs in där systemet inte ger tillräckligt stöd. Utbetalningsunderlag och utbetalningar följer de kontrollrutiner som gäller för myndighetens samtliga utbetalningar. Uppföljning är det moment där myndigheten kontrollerar att regelverken efterlevs och att bidragen kommer målgrupperna tillgodo. Därför genomförs för de flesta bidrag ett antal verksamhetsbesök. När det gäller bidrag till utvecklingsprojekt och produktionsstöd följer en kontaktperson från SPSM projektet under hela projekttiden, med vissa inlagda kontrollpunkter. Verksamhetsbesöken ger ofta värdefull återkoppling på användningen av bidragen och kan ibland föranleda förändringar i riktlinjer, kontroller eller rutiner hos myndigheten. Myndigheten har en systematik för uppföljning av bidragens användning och har också vidtagit korrigerande åtgärder i de fall där brister framkommit. Med utgångpunkt i detta bedömer myndigheten att omfattningen av kontrollinsatserna är tillräcklig och att resultaten av insatserna med rimlig säkerhet tryggar efterlevnad av regelverken. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

102 Övrig återrapportering Inom teckenspråk för syskon och barn till föräldrar som är döva redovisas följande prestationer: Elever i verksamheten, volymer och kostnader. Kvalitetsbeskrivning. Inom European Agency for Special Needs and Inclusive Education redovisas följande: Aktiviteter, resultat och kostnader. Under avsnitten Hur myndigheten sprider information, Mänskliga rättigheter, Samverkan med berörda myndigheter samt Mottagande av elever redovisas kvalitetsbeskrivningar av verksamheten. 100 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

103 Övrig återrapportering Teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar De specialskolor som berörs i framställningen är de fem regionskolorna samt Åsbackaskolan. Verksamheten bedrivs inte vid Ekeskolan och Hällsboskolorna. Barn som går i grundskolan eller gymnasiet och som har teckenspråkiga syskon har möjlighet att få teckenspråksutbildning vid specialskolorna inom myndigheten. Det har också barn i grundskola eller gymnasiet som har teckenspråkiga föräldrar (CODA, Child of Deaf adult). Kortfattat kan sägas att barn som i sitt hem använder teckenspråk har möjlighet att på skoltid få teckenspråksundervisning likvärdigt modersmålsundervisning. Teckenspråksundervisningen vänder sig både till nybörjare och till de som redan använder teckenspråk. Förutom undervisning i teckenspråk får eleverna vistas i en teckenspråkig miljö, ta del av sitt syskons vardag och träffa andra barn och ungdomar som också har syskon eller föräldrar som är döva. Undervisningen syftar till att utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera på teckenspråk, att använda teckenspråket i olika situationer och att reflektera över livsvillkoren för personer som är döva eller har hörselnedsättning ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. De flesta skolor använder modellen att deltagarna kommer till skolorna för teckenspråksutbildning en vecka per termin. Tabell 71. Antal elever och kostnader för teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar Kostnader totalt, tkr Antal elever som omfattas Kostnad per elev, tkr Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

104 Övrig återrapportering En viss ökning av antalet elever kan noteras jämfört med den temporära minskningen föregående år. Orsaken till den temporära minskningen 2015 var att en region organiserade om verksamheten vilket innebar en nedgång i antalet elever som omfattades av verksamheten. Kostnaderna för verksamheten har minskat kraftigt för andra året i rad, vilket kan spåras till tidigare års verksamhetsanpassningar med anledning av det tidigare vikande elevantalet. 102 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

105 Övrig återrapportering Hur myndigheten sprider information om den egna verksamheten Inom myndighetens kärnverksamheter möter myndigheten årligen ett stort antal personer inom skolvärlden genom olika aktiviteter. Som exempel kan nämnas specialpedagogisk rådgivning, specialpedagogisk kompetensutveckling, specialskolan, hantering av statsbidrag och myndighetens främjande läromedelsverksamhet. Varje sådant möte är en möjlighet att sprida information om den egna verksamheten och vilket stöd myndigheten kan erbjuda. Vid sidan av detta erbjuder myndigheten sedan några år tillbaka ett antal tjänster via myndighetens webbplats. Där finns bland annat information om pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar och olika former av stödmaterial och tjänster. Myndigheten noterar en kraftig ökning, på cirka 20 procent sedan föregående år, av antalet besök på webbplatsen och tolkar det som att efterfrågan på information och stöd via webben fortsätter att öka. Tabell 72. Antal besökare på myndighetens webbplats Besök på webbplatsen Myndigheten informerar löpande om läromedel genom flera kanaler. Myndigheten har också 16 permanenta läromedelsutställningar öppna för besökare. SPSM:s ger ut tidning Lika värde med fyra nummer per år som distribueras i drygt exemplar. Antal distribuerade exemplar har kunnat minskas med cirka exemplar sedan förra året genom en effektivare hantering av adressregistret utan att påverka tidningens spridning. Huvudsakligt syfte med tidningen är att sprida lärande exempel från skolor som arbetar framgångsrikt för likvärdig utbildning för alla, oavsett funktionsförmåga. Lika värde skickas bland annat ut till alla förskolor med fler än fem anställda, till alla grundskolor, gymnasieskolor, grundsär- och gymnasiesärskolor, komvux, skolchefer och skolnämnder. Närvaron i de sociala mediekanalerna Facebook och Twitter har stärkts ytterligare under Störst trafik är det på Facebook där myndighetens sida kompletteras med att nästan alla myndighetens Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

106 Övrig återrapportering skolor har en Facebooksida, vilket ger stor spridning totalt. Myndighetens Facebooksida följdes vid årsskiftet 2016/2017 av knappt personer vilket är en ökning med drygt personer sedan årsskiftet 2015/2016. Denna ökning genererar även en betydelsefull ökning av besökare på myndighetens webbplats. Publiceringar i media har minskat under 2016 främst på grund av att myndigheten inte har släppt någon rapport under 2016 som fått publik spridning. Tabell 73. Antal publiceringar där myndigheten nämns i media Publiceringar i media Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

107 Övrig återrapportering European Agency for Special Needs and Inclusive Education (EA) Kostnaderna för verksamheten EA har under 2016 sammantaget uppgått till 1251 tkr. Under året har EA hållit två stora arbetsmöten med styrelse och samordnare med representanter från samtliga medlemsländer. Temat för vårens möte i Amsterdam var The role of inclusive education in response to the migrant crises across Europe. How can education effectively respond to newcomer and/ or refugee pupils? Temat för höstens möte i Reykjavik var Decentralisation within the education system: trends, challenges and opportunities. Under 2016 har Sverige deltagit i följande projekt inom ramen för EA: Financing Policies for Inclusive Education Systems, FPIES. Treårigt projekt som pågår Inom projektet observerar och följer Sverige åtta pilotländer. Projektet genomförs i samarbete med Universitat Ramon Llull, Barcelona Country Policy Review and Analysis (CPRA) Arbetet pågår enligt framtagen metod. Sverige observerar och följer sex pilotländer i deras arbete. Inclusive Early Childhood Education, IECE. Treårigt projekt som genomförs under Under 2016 ägde erfarenhetsutbyten från svensk sida rum i samband med studiebesök i Wales och Irland. Raising the Achievement of All Learners in Inclusive Education. Treårigt projekt som pågår Organisation of Provision to Support Inclusive Education. Projektets webbplats har under 2016 översatts till svenska. European Agency Statistics on Inclusive Education, EASIE. Projektet pågår Skolverket medverkar som sakkunniga och i analysarbetet deltar även Myndigheten för delaktighet. Under 2016 har rapporten tagits fram som ligger till grund för den gemensamma datainsamlingen. När det gäller effekten i Sverige av deltagande i det europeiska samarbetet kan noteras att rapporterna röner ett fortsatt stort intresse hos bland annat kommuner och lärarutbildningar. En annan effekt är att enskilda projektteman främjar fortsatt utveckling på nationell nivå. Detta märks bland annat genom att i pedagogiska Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

108 Övrig återrapportering debatter, avhandlingar, utbildningsfilmer och betänkanden hänvisas till rapporter publicerade av EA och de europeiska erfarenheterna. Det kommer även många frågor, från lärare i andra länder, om svensk skola. Det kommer även frågor från lärare i Sverige med anledning av de projekt som drivs och de rapporter som ges ut av EA. Översättningen av webplattformen, Organisation of Provision to Support Inclusive Education, inspirerar till utveckling av inkluderande lärmiljöer och ökar kunskaperna på både skol- och huvudmannanivå. Sakkunniga i Raising Acheivement for All Learners in Inclusive Settings har medverkat ibland annat UR:s program, Skolministeriet, Särskolan och inkluderingstanken. En annan effekt är att ett nordiskt samarbete har vuxit fram under projekttiden vilket bidrar till det gemensamma resultatet. Erfarenheterna från, Hearing, 2015 Inclusive Education: Take Action! Luxembourg Recommendations, där tre svenska ungdomar medverkade sprids nu via filmen Nothing About Us Without Us på Youtube. 106 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

109 Övrig återrapportering Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen SPSM har för sitt arbete med mänskliga rättigheter och jämställdhetsperspektivet en policy för lika rättigheter och möjligheter. Policyn anger övergripande mål för lika rättigheter och möjligheter och gäller alla anställda vid myndigheten. Under 2016 har myndighetens plan för lika rättigheter och möjligheter reviderats och omfattar nu även området tillgänglighet. Planen omfattar alla diskrimineringsgrunderna och beskriver ett antal olika aktiviteter riktade mot arbetsförhållanden, föräldraskap, trakasserier, rekrytering, kompetensutveckling samt lön och anställningsvillkor. Aktiviteterna syftar till att skapa attraktiva och rättvisa arbetsplatser för alla medarbetare. Under 2016 har en arbetsgrupp tillskapats som ska utveckla och förbättra myndighetens interna tillgänglighetsarbete. SPSM har tagit fram en gemensam mall för skolornas likabehandlingsplaner för att säkerställa att myndigheten arbetar på ett likvärdigt sätt för barnens rättigheter. Mallens syfte är att verka som ett stöd för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkningar i skolan. SPSM arbetar efter en nationell plan och en särskild policy för implementering av två konventioner; FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter. Under året har planen utvärderats. En särskild checklista används i verksamheten för att säkerställa att barnrättsperspektivet är beaktat i alla beslut. Den nationella planen innebär att samtliga anställda erbjuds fortlöpande kompetensutveckling avseende de båda konventionerna, för att på ett lämpligt sätt kunna tillämpa dem i det vardagliga arbetet inom olika verksamheter. Inom respektive verksamhet arbetas med konkreta planer på hur man ska öka delaktigheten hos de elevgrupper som berörs av myndighetens verksamhet, för att säkerställa att barnrättsperspektivet och perspektivet mänskliga rättigheter beaktas. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

110 Övrig återrapportering Samverkan med berörda myndigheter och samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning SPSM har överenskommelser om samverkan med Skolinspektionen och Skolverket. Av överenskommelserna framgår att respektive myndighet förbinder sig att samverka på flera sätt. Myndigheten bedömer att ett resultat av skolmyndigheternas samverkan är en ökad förståelse för och kunskap om varandras respektive ansvarsområden, vilket också ger förutsättningar för en ökad effektivitet och kvalitet i det samlade statliga stödet inom området. I samverkan med Skolinspektionen finns också specificerat på vilket sätt myndigheterna ska samverka genom informationsutbyte när det gäller nationell respektive regional nivå samt en kontaktperson per myndighet inom respektive region. För Skolverkets del anges särskilda samverkansområden och kontaktpersoner per samverkansområde. För båda överenskommelserna gäller att regelbunden uppföljning av samverkan ska ske. SPSM har också samverkat med den nationella samordnare som regeringen tillsatt för att stärka kvaliteten i utbildningen för elever inom specialskolans målgrupp. Myndigheten har inlämnat ett yttrande över betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, SOU 2016:46. Under senare delen av 2015 påbörjade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning där rådgivare från SPSM medverkat. Granskningen resulterade i kvalitetsgranskningsrapporten Skolans arbete med extra anpassningar. Både SPSM och Skolinspektionen har sett denna samverkan som modellskapande för framtiden. SPSM har också deltagit i olika samråd i Skolverkets uppdrag. Där kan nämnas de uppdrag som Skolverket har kring Samverkan för bästa skola och Specialpedagogik för lärande. På uppdrag av Skolverket anpassar myndigheten nationella prov för målgruppen elever med synnedsättning eller blindhet och under 2016 har 167 delprov anpassats. Proven tillgängliggörs och 108 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

111 Övrig återrapportering bearbetas pedagogiskt i e-textformatet Textview och tryckt punktskrift med tillhörande taktila bilder. För att säkerställa kvaliteten har särskilda riktlinjer och rutiner för den här produktionen tagits fram, samt utbildningar hållits för interna och externa aktörer som arbetar med att anpassa de nationella proven. Under 2016 beslutade Skolverket att göra ett uppehåll avseende framtagning av inspirationsmaterial för nationella prov för elever med hörselnedsättning i år 9 i ämnet svenska. SPSM har även haft samråd med Skolkommissionen och lämnat synpunkter till dem utifrån det direktiv som kommissionen har. SPSM har under året, tillsammans med andra myndigheter, deltagit i de samråd för företrädare för de fem nationella minoritetsspråken som Skolverket bjuder in till. Samråden samordnas med Länsstyrelsen i Stockholms möten med företrädarna. Inom ramen för myndighetens statsbidragshantering finns ett nära samarbete med Folkbildningsrådet rörande hantering och uppföljning av statsbidragen till folkhögskolorna, så som olika former av tekniskt tillgängliggörande. En aktiv samverkan med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har skett under ett flertal år. SPSM deltar i MTM:s råd och upphandlar tillsammans med MTM och andra nordiska aktörer vissa delar av produktionen för anpassning av läromedel. Myndigheten deltar i Punktskriftsnämnden och punktskriftsnämndens barngrupp, samt nämndens matematikgrupp. Myndigheten medverkar tillsammans med flera andra myndigheter i Myndighetssamverkan IT- tillgänglighet. Målsättningen är att myndigheternas målgrupper, oavsett förmåga, ska kunna ta del av information och tjänster. Myndigheterna arbetar aktivt med att utveckla kunskap om hur myndigheter ska säkra den digitala tillgängligheten. Myndigheten och Utbildningsradion (UR) träffas regelbundet för att samverka på olika sätt. Under året har myndigheternas samverkan bland annat skett genom samproduktion av vissa delar av teckenspråkiga TV-program och läromedel. Myndigheten och UR har under året genomfört ett antal workshops för att se hur samverkan kan utvecklas. Skolfederation är en tjänst hos internetstiftelsen som möjliggör att eleven har en inloggning till alla internetbaserade läromedel hen har tillgång till. Allt fler kommuner ansluter sig och de stora läromedelsförlagen har anslutit sig till Skolfederation. För elever med funktionsnedsättning är det viktigt att få tillgång till läromedel på ett likvärdigt sätt. Myndigheten har därför anslutit sig till tjänsten, både som skolhuvudman och som tjänsteleverantör. Arbete med att ansluta de digitala läromedlen till tjänsten genomförs fortlöpande. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

112 Övrig återrapportering Myndigheten deltar i en kommitté hos Swedish Standards Institute (SIS), som behandlar digitala lärresurser och övriga standarder kring läromedel och skola. Myndighetens deltagande har haft fokus på digitala lärresurser över internet där områden som metadatauppmärkning, paketering, inloggning och tillgänglighet avhandlas. SIS förvaltar en vägledning riktad mot både skolhuvudmän och tjänsteleverantörer. Myndigheten har deltagit i utformningen av vissa delar av en uppdatering av vägledningen, speciellt delen om tillgänglighet. SPSM samverkar med intresseorganisationer som företräder personer med funktionsnedsättning genom det intresseråd som myndigheten inrättat. I intresserådet finns representation från dryga tiotalet olika intresseorganisationer och där redovisas och diskuteras övergripande aktuella frågor. Dessutom eftersträvar myndigheten en dialog kring strategiskt och principiellt viktiga frågor i detta forum. Rådet har under 2015 haft tre möten och förutom att SPSM informerat löpande om sin verksamhet och intresseorganisationerna varit bidragande i arbetet med myndighetens omvärldsanalys har till exempel grundskoleutredningen varit aktuell under året. Myndigheten har också enligt samma modell ett nationellt föräldraråd kopplat till specialskolorna som sammanträder fyra gånger per år. SPSM samverkar också med Ågrenska stiftelsen, Nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser, och kan vid behov använda sig av den unika kunskap som stiftelsen har inom sitt område, pedagogiska konsekvenser av sällsynt diagnos. 110 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

113 Mottagande av elever i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning Ur instruktionen: 20 Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Nämnden ska pröva frågor om 1. mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 skollagen (2010:800), och 2. antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap. 36 skollagen. Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning är ett särskilt beslutsorgan inom Specialpedagogiska skolmyndigheten som svarar för mottagande av elever till specialskolan och för antagning till Rh-anpassad utbildning. Nämnden prövar frågor om mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 Skollagen (2010:800), och prövar frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap 36 Skollagen (2010:800). I nämnden ska det finnas företrädare för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt för personer med rörelsehinder. Nämnden består av en ordförande och nio ledamöter. Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning har under 2016 haft åtta sammanträden. Totalt antal fattade beslut avseende ansökningar till specialskolan är 212 stycken, av dessa är 54 fattade av ordföranden (ordföranden har fattat beslut om omprövning och beslut om mottagande). Av de 212 besluten är 67 beslut om avslag. Totalt antal fattade beslut avseende ansökningar till Rh-anpassad utbildning är 37 stycken. Av dessa beslut har ordföranden fattat sex beslut. Ordföranden har fattat beslut om omprövning, elevhemsplats och om antagning. Av de 37 besluten är 13 beslut om avslag. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

114 Uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsuppdrag Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken I oktober 2011 fick skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen och SPSM) regeringens uppdrag att arbeta för att uppnå delmål i funktionshinderpolitiken under perioden Skolmyndigheterna har samverkat i uppdraget som årligen har rapporteras till regeringen den 15 mars. Skolmyndigheterna lämnade en slutrapport den 15 mars Skolmyndigheternas samlade bedömning är att myndigheternas genomförda insatser och uppföljningar har haft betydelse för förskolors och skolors arbete med barn och elever med funktionsnedsättning. Insatserna bör ha ökat deras möjligheter att skapa en tillgänglig utbildning för målgruppen. Skolmyndigheternas slutsats, utifrån redovisad statistik, mätningar och undersökningar är att det varken går att utläsa en positiv eller negativ förändring på en övergripande nationell nivå avseende inriktningsmålen. Däremot kan myndigheterna se en utveckling till det bättre när det kommer till de delmål som omfattar ökad kunskap om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga och om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Myndigheterna kan även utläsa en ökad kännedom om var skolor kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning. Skolmyndigheterna gör samtidigt bedömningen att det kvarstår arbete för såväl myndigheter som huvudmän och skolor innan elever med funktionsnedsättning får en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten har inlämnat ett yttrande över remiss gällande En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet, 2016/04598/FST. 112 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

115 Uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsuppdrag Jämställdhetsintegrering i myndigheter Specialpedagogiska skolmyndigheten fick i sitt regleringsbrev 2016 regeringens uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I enlighet med uppdraget redovisade myndigheten en plan till Regeringskansliet över på vilket sätt jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet den 31 oktober Myndigheten kommer att redovisa genomförda aktiviteter och resultat i sina årsredovisningar för 2017 och Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

116 Uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsuppdrag Övriga regeringsuppdrag Statens institutionsstyrelse (SiS) och SPSM utarbetade och prövade på uppdrag av regeringen under en projektperiod , en modell för obruten skolgång för placerade barn och ungdomar. Projektet och modellen som gavs namnet SiSam, modell för skolsamverkan, genomfördes i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola. I mars 2016 lämnades en slutrapport till regeringen. I slutrapporten noteras att SiS och SPSM på regeringens uppdrag utvecklat och prövat en modell för skolsamverkan för elever som placeras på särskilda ungdomshem. Modellen för skolsamverkan genomförs mellan tre parter: SiS ungdomshem, socialtjänsten och skolan. Målet är att de placerade ungdomarnas skolgång ska löpa på utan avbrott, så att de får den utbildning de har rätt till och behöver. SiSam-modellen har använts sedan 1 januari Projektet är nu avslutat, men kommuner fortsätter att ingå avtal med SiS. Fram till den sista februari 2016 har SiS tecknat avtal med 50 kommuner. Implementering tar tid, men en uppföljning efter 9 respektive 22 månader in i projektet visar positiva tendenser. Efter projektstarten får ungdomshemmen oftare skoluppdrag och skoldokument från socialtjänsten och de samverkar oftare för att planera ungdomarnas skolgång både under och efter placeringen. Av de elever som skrivits ut från SiS ungdomshem under projektperioden går något fler i skola efter utskrivningen jämfört med tidigare elever. Övergången från ungdomshemmet till skolan efter placeringen har visat sig vara den svagaste länken i samverkan. Om en elev skrivs ut utan att ha en plats klar i skolan är det angeläget att det finns en beredskap i den mottagande kommunen. 114 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

117 Kostnader, intäkter och transfereringar Fördelning av kostnader, intäkter och transfereringar Tabell 74. Kostnader fördelade på verksamheter, tkr. Verksamhet Undervisning Förskoleklass Fritidshem Teckenspråk för syskon Boende Specialpedagogiskt stöd Läromedel Statsbidrag Totalt Kostnader för specialpedagogiskt stöd redovisas från 2016 inklusive kostnader för specialpedagogiska utredningar. Tidigare redovisades kostnad för myndighetens resurscenter inklusive specialpedagogiska utredningar separat. Redovisningen för tidigare år har också ändrats i konsekvens med detta. Det ökade elevantalet inom specialskolan avspeglas i att de totala kostnaderna ökat inom både undervisning, förskoleklass och fritidshem jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet boendeelever minskat och totalkostnaden inom boendet har också minskat med cirka fem procent. Kostnadsredovisningen inom det specialpedagogiska stödet har förändrats jämfört med tidigare år, i och med en ny redovisningsplan har träffsäkerheten ökat i kostnadsfördelningen. Kostnad per prestation återfinns i resultatredovisningen. I fördelningen ovan ingår kostnaderna för hela det specialpedagogiska stödet inklusive samtliga prestationer. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt stöd har ökat något. Kostnadsfördelningen avseende statsbidrags- och läromedelsverksamheten har inte full jämförbarhet över tid som en konsekvens av den utvecklade kostnadsfördelningen. Tidigare år har kostnaderna endast avsett den verksamhet som har bedrivits vid statsbidrags- respektive läromedelsavdelningen inkluderas alla hantering oavsett organisatorisk hemvist, vilket förklarar ökningen från föregående år. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

118 Kostnader, intäkter och transfereringar Tabell 75. Kostnader fördelade på verksamheter och skolformer, tkr. Verksamhet Förskola Obligatoriska skolformer Gymnasiet Vuxenutbildning Totalt Undervisning Förskoleklass Fritidshem Teckenspråk syskon Boende Specialped. stöd Läromedel Statsbidrag Totalt Alla skolformer är inte representerade inom varje verksamhet. En fördelning per skolform har skett inom respektive verksamhet. Förskoleklass, fritidshem och teckenspråk för syskon och barn till döva ingår i denna fördelning i obligatoriska skolformer. 86 procent av verksamheten avser obligatoriska skolformer. Tabell 76. Intäkter fördelade på verksamheter, tkr. Verksamhet Anslag Övriga intäkter Anslag Övriga intäkter Anslag Övriga intäkter Undervisning Förskoleklass Fritidshem Teckenspråk syskon Boende Specialpedagogiskt stöd Läromedel Statsbidrag Totalt Intäkterna är fördelade på anslag respektive övriga intäkter per verksamhet. 116 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

119 Kostnader, intäkter och transfereringar Andelen anslagsintäkter inom undervisningen har minskat över tid, vilket beror på att elevavgifter som faktureras kommunerna för plats i specialskolan höjdes kraftigt höstterminen 2012 enligt förordning SKOLFS 1997:1. Under samma tidsperiod har även antalet elever i myndighetens skolor ökat, vilket också påverkat andelen anslagsintäkter inom verksamheten. Verksamheterna förskoleklass samt fritidshem är helt avgiftsfinansierade. Tabell 77. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr. Avgiftsintäkter Totala kostnader Andel finansierat via anslag Årets resultat Ackumulerat resultat Specialskola m.m Förskoleklass och fritidshem Assistans enligt avtal med kommuner Kost och inkvartering Läromedel Avgift för administration Summa avgiftsintäkter enligt ovan I avgiftsintäkterna inkluderas samtliga intäkter av avgifter inom specialskolan, exklusive intäkter för assistans samt kost och inkvartering. 2. I årets resultat finns inkluderat 15 tkr i bidragsintäkter. 3. För dessa poster har det inte varit möjligt för myndigheten att särskilja kostnaderna i redovisningen. 4. Beräkning av ackumulerat resultat har korrigerats jämfört med I årets resultat finns inkluderat 15 tkr i bidragsintäkter. Under specialskola redovisas bland annat elevavgifter som enligt förordning SKOLFS 1997:1 faktureras kommuner för elever i specialskolan. För denna verksamhet redovisas inte något resultat, eftersom verksamheten endast till del finansieras av avgifter. För förskoleklass och fritidshem finns krav på full kostnadstäckning och särredovisning och där finns ett ackumulerat resultat. För administrationsbidraget har ett resultat beräknats för 2015, det har dock inte kunnat göras tidigare år. För övriga verksamheter har myndigheten hittills inte haft någon möjlighet att särskilja kostnaderna och därmed heller inte till hur stor del verksamheterna anslagsfinansierats. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

120 Kostnader, intäkter och transfereringar Tabell 78. Transfereringar, utbetalat under året, tkr Produktionsstöd Särskilda insatser på skolområdet Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Bidrag till vissa studier Särskilt utbildningsstöd Omvårdnadsinsatser Donationsmedel Övriga bidrag Totalt Varav -143 tkr avser ej inbetalt återkrav. 118 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

121

122 Foto: Daniel Håkansson Personalredovisning

123 Kompetensförsörjning Personalredovisning för myndigheten, nuvarande kompetensförsörjning Tabell 79. Antal anställda totalt. Antal anställda totalt Antal personer Antal personer Antal personer Årsarbetare Årsarbetare Årsarbetare Kärnkompetens Ledningskompetens Stödkompetens Summa Under 2016 har också 187 (199) personer haft en timanställning inom myndigheten motsvarande 12 (15) årsarbetare. I gruppen kärnkompetens ingår personal med sakområdeskompetens inom SPSM:s verksamhetsgrenar, det vill säga specialpedagogiskt stöd, undervisning, boende och fritid, läromedel samt hantering av olika statsbidrag. I gruppen stödkompetens ingår personal inom administration och service, samt personal med stödkompetens inom kärnverksamheten. Antalet anställda inom myndigheten har under det senaste året ökat något jämfört med föregående år 1118 (1112), men samtidigt har årsarbetskraften minskat 891 (917). Antalet anställda inom området stödkompetens har ökat något 210 (203), sett till årsarbetskraften är det en liten ökning 175 (174). Under 2015 genomfördes en organisationsförändring i myndigheten, som innebar att vissa myndighetsgemensamma funktioner samlats organisatoriskt och numera klassificeras som stödverksamhet. Ingen förändring av arbetsuppgifterna har dock skett i samband med omflyttningen, men det kan ge en förklaring av tidigare års ökning av antalet anställda inom området stödkompetens. Bland de medarbetare som slutat är avgångsorsakerna, pensionsavgångar 21 (18) procent, uppsägningar på grund av arbetsbrist 1 (29) procent samt övriga avgångar 78 (52) procent, det vill säga uppsägning på egen begäran eller tidsbegränsade anställningar som upphör. Personalomsättningen inom myndigheten var under år (12) procent, en ökning har skett med 2 procent jämfört med tidigare år. En förklaring till ökad personalomsättning i myndighetens kärnverksamhet är att tillgången på speciallärare och specialpedagoger är otillräcklig i landet, vilket bidrar till ökad konkurrens. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

124 Kompetensförsörjning Tabell 80. Antal anställda fördelat på ålder. Antal anställda < 40 år år år > 59 år Totalt fördelat på ålder Kärnkompetens Ledningskompetens Stödkompetens Summa: Andel i procent SPSM har en åldersstruktur där 50 procent av myndighetens medarbetare är 50 år eller äldre. Fördelningen av anställda mellan de olika åldersgrupperna är i stort sett oförändrad sedan föregående år. Personalens genomsnittsålder är 49 år, vilket är densamma som Tabell 81. Antal anställda fördelat på kön. Antal anställda fördelat på kön Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kärnkompetens 661 (78%) 188 (22%) 674 (80%) 173 (20%) 700 (79%) 185 (21%) Ledningskompetens 40 (68%) 19 (32%) 43 (69%) 19 (31%) 42 (74%) 15 (26%) Stödkompetens 149 (71%) 61 (29%) 140 (69%) 63 (31%) 125 (67%) 61 (33%) Totalt 850 (76%) 268 (24%) 857 (77%) 255 (23%) 867 (77%) 261 (23%) SPSM har en ojämn könsfördelning inom alla kompetenskategorier, 76 procent av personalen är kvinnor och 24 procent är män. Fördelningen har visat sig bestå även när antalet anställda ökar, trots att myndigheten arbetar för att öka mångfalden framförallt i samband med rekryteringar. Tabell 82. Antal anställda med utländsk bakgrund Andelen anställda med utländsk bakgrund* 9,8% 8,9% 9,6% *Utländskbakgrund enligt SCB:s definition: utrikesfödda eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar SPSM har som mål att uppnå en jämnare fördelning vad avser mångfald. Myndigheten följer därför särskilt utvecklingen av andelen anställda med utländsk bakgrund. Andelen har ökat jämfört med föregående år. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att tillsammans med övriga myndigheter ordna praktikplatser åt nyanlända arbetssökande från Arbetsförmedlingen under tiden 1 april december 2018, vilket på sikt kan bidra till att öka andelen med utländsk bakgrund. 122 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

125 Kompetensförsörjning Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder 2016 Målet för kompetensförsörjningen för 2016, liksom för år 2015 var att upprätthålla kompetensnivån inom kärnverksamheten att uppnå en jämnare fördelning vad avser mångfald. Kompetensförsörjning Myndigheten har en åldersstruktur som gör att kompetensförsörjningen inom främst kärnverksamheterna, specialpedagogiskt stöd samt specialskola är en stor utmaning. Under de kommande 10 åren kommer cirka en tredjedel av myndighetens 1118 medarbetare att gå i pension. Av behöriga lärare samt speciallärare är det 41 pensionsavgångar och inom specialpedagogiskt stöd är det 128 pensionsavgångar på 10 års sikt. Pensionsavgångarna är beräknade fram till och med 65 års ålder. Utmaningen med myndighetens kompetensförsörjning är att arbeta parallellt med rekrytering och kompetensutveckling till efterfrågad kompetens, samtidigt som omställningsarbete fortlöpande pågår utifrån förändrade uppdrag, arbetsformer och förutsättningar. Myndigheten har även fortsatt att vidareutbilda lärare till speciallärare och utökad behörighet i ämnen, samt genomfört satsningar på speciallärartrainees och karriärtjänster utifrån de direktiv som regeringen fastställt genom behörighetsförordning och satsningar på skolan. Det har skett en stadig ökning av antal elever som ansöker till specialskolorna, Hällsboskolan i Stockholm, Birgittaskolan i Örebro, samt Östervångskolan i Malmö, vilket krävt ökade resurser för att upprätthålla kompetensförsörjning, en effektiv organisation och ledningsstöd. Myndigheten har en strategisk plan för försörjning av behöriga lärare i specialskolan. Målet är att samtliga lärare i specialskolan ska vara behöriga speciallärare senast den 30 juni I planen ingår aktiviteter som att alla lärare inom specialskolan måste ansöka om legitimation till speciallärare samt att de som har möjlighet ska ansöka om behörighet enligt övergångsregler för legitimation till speciallärare. För dem som inte omfattas av övergångsreglerna finns möjlighet till kompetensutveckling, genom vidareutbildning under 3 år på halvfart vid reguljär universitetsutbildning eller genom Lärarlyftet som är en uppdragsutbildning via Skolverket. Under 2016 har ett antal lärare inom specialskolan fått behörighet att undervisa i specialskolan utifrån övergångsbestämmelser. Från Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

126 Kompetensförsörjning och med hösten 2016 är det 29 lärare vid myndigheten som läser till speciallärare. Myndigheten fattade under 2013 även beslut om karriärtjänster inom specialskolan som började tillämpas under Det ger möjlighet att anställa speciallärartrainees med tillsvidareanställning samt förstelärare med tillsvidareförordnande. Speciallärartrainee är en behörig lärare som vidareutbildas till speciallärare. När utbildningen är färdig får traineen söka en tjänst som lärare i specialskolan. Sedan hösten 2014 är det 26 speciallärartrainees som påbörjat studier till speciallärare, varav 12 som påbörjat studier from Inom speciallärarutbildning finns inriktning mot utvecklingsstörning, grav språkstörning eller döv och hörselnedsättning. Det har saknats speciallärarutbildning med inriktning mot synnedsättning, vilket försvårat för myndigheten att bedriva verksamhet och uppnå de mål som satts i enlighet med regeringens ambitioner. Stockholms universitet kommer nu att bedriva speciallärarutbildning med inriktning mot synnedsättning som uppdragsutbildning från och med hösten Myndighetens strategiska plan för försörjning av behöriga lärare i specialskolan omfattar specialskolornas tillsvidareanställda lärare. Av dessa är det 47 (34) procent som uppfyller behörighetskraven för specialskolan, 16 (25) procent som håller på att kompetensutvecklas till speciallärare, 17 procent är behöriga lärare och övriga saknar plan för kompetensutveckling eller är obehöriga. Lärare kan uppfylla behörighetskraven men kan ändå sakna en viss spetskompetens, till exempel olika kunskapsnivåer i teckenspråk. Under 2015 har upphandling gjorts för genomförande av kompetensutveckling i teckenspråk tillsammans med Stockholms universitet och nio medarbetare har påbörjat studierna under 2016 och beräknas vara klara under Inom verksamheten specialpedagogiskt stöd har de senaste åren många rådgivare rekryterats. Nyrekryteringarna har gjort det möjligt att i högre grad anpassa kompetens utifrån efterfrågan. Myndighetens satsning på ett utökat digitaliserat stöd har till viss del förändrat kompetensbehovet inom verksamheten. Myndigheten arbetar systematiskt med effektivisering av stödverksamheten. De omlokaliseringar som beslutats och genomförts inom skolverksamheten har skapat förutsättningar för ytterligare effektivisering. Samarbete har också inletts mellan skolor på samma ort när det gäller servicefunktioner som vaktmästeri och kök. De senaste åren har administration och servicefunktioner samordnats i allt högre grad. När det gäller exempelvis inköp och fakturahantering arbetar myndigheten med att införa nya former för samarbete över geografiska gränser och avdelningsgränser för att 124 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

127 Kompetensförsörjning öka kvalitet och likvärdighet samt effektivisera hanteringen. Under 2014 gjordes en internrevision av myndighetens arbete kring strategisk kompetensförsörjning, som utmynnade i en granskningsrapport med rekommendationer. Myndigheten har tagit fasta på rekommendationerna och fortsatt arbetet i syfte att få en tydligare strategisk plan på myndighetsnivå och en ökad myndighetssamordning av frågorna. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

128 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid Tabell 83. Sjukfrånvaro i procent av respektive grupps årsarbetstid, fördelad på kön. Sjukfrånvaro i procent fördelad på kön Kvinnor 5,9% 5,6% 4,9% Män 2,8% 3,4% 2,6% Samtliga 5,1% 5,0% 4,4% Sjukfrånvaro mer än 60 dagar i förhållande till sammanlagd arbetstid för sjukfrånvaro Tabell 84. Andel av sjukfrånvaron som avser minst 60 dagars sammanhängande frånvaro. Sjukfrånvaro i procent fördelad på kön Kvinnor 51% 51,5% 45,1% Män 19,3% 43,2% 42,3% Samtliga 47% 50,3% 44,7% Sjukfrånvaro per åldersgrupp i förhållande till sammanlagd arbetstid per åldersgrupp Tabell 85. Sjukfrånvaro i procent av respektive grupps årsarbetstid, fördelad på ålder. Sjukfrånvaro i procent fördelad på ålder < 30 6,6% 9,0% 8,9% år 5,5% 5,3% 4,5% > 49 år 4,8% 4,5% 3,9% I underlaget för sjukfrånvaro ingår anställda som under året varit anställda med månadslön. Sjukfrånvaron under 2016 har ökat, dock mycket marginellt, (från 5,0 till 5,1 procent) jämfört med föregående år. Männens sjukfrånvaro har minskat något medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat. När det gäller sjukfrånvaro fördelat på åldersgrupper, har sjukfrånvaron i gruppen yngre än 30 år minskat jämfört med föregående år (från 9,0 till 6,6 procent). De övriga åldersgrupperna har en något högre sjukfrånvaro under 2016 jämfört med föregående år. Andelen med sjukfrånvaro mer än 60 dagar 126 Årsredovisning 2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

129 Sjukfrånvaro har minskat, dock mycket marginellt, jämfört med föregående år med från 51,5 till 51,0 procent. Den största minskningen har skett bland männen i den gruppen (från 43,2 till 19,3 procent). En analys av sjukfrånvarostatistiken visar på att den högsta sjukfrånvaron fortfarande är inom kärnverksamheten och då främst inom specialskolorna. Vissa avdelningar och specialskolor har genomgående en högre sjukfrånvaro under året och då med en större andel långa sjukfall. Bidragande faktorer på arbetsmiljön inom specialskolorna kan i viss mån vara den satsning på kompetensutveckling till speciallärare, vilket inneburit att cirka en tredjedel av lärarna har varit i kompetensutveckling 50 procent av sin arbetstid vilket i sig inneburit en ökad arbetsbelastning på övriga medarbetare inom specialskolan. Inför 2017 har beslut fattats om att dra ner på takten i kompetensutveckling av personal inom specialskolorna. På så sätt skapas en bättre arbetssituation för medarbetare på skolorna där även fördelning av medel höjs för att kunna ta in vikarier. Vidare har en analys av sjukorsaker vid långa sjukfall inom myndigheten gjorts (för de första två kvartalen 2016 i jämförelse med försäkringskassan statistik på hela befolkningen). Fördelningen av de långa sjukfallen visar följande: Psykiska besvär 49 procent (Hela befolkningen: 44 procent) Övriga sjukdomar 35 procent (Hela befolkningen: 37 procent) Rörelseapparaten 16 procent (Hela befolkningen: 19 procent) Sifforna för myndigheten är relativt lika försäkringskassans sammanställning över hela befolkningens sjukorsaker. I 6 av 10 långa sjukfall finns rehabiliteringsutredningar gjorda. Under 2016 har ett arbete pågått att förbereda fördjupningsseminarium till chefer i anpassning och rehabilitering. Vidare kommer alla chefer att genomgå en distansutbildning i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där bland annat fördjupningspass gällande arbetsbelastning och kränkande särbehandling ingår. En pilotgenomgång har också förberetts under 2016, som innebär att myndigheten kan genomföra medarbetarundersökning via app eller webblänk med fokus på medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation och hälsa. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

130 Foto: Daniel Håkansson Ekonomisk redovisning