Rätt att färdas väl genom livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt att färdas väl genom livet"

Transkript

1 Rätt att färdas väl genom livet Motionerna nummer Motioner i huvudsak om Vårt val av välfärdsmodell ( ) Barnen främst ( ) En skola som ger kunskap och trygghet åt alla ( ) Ett liv i hälsa ( ) Allt äldre och allt friskare ( ) Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 34e ordinarie kongress, den 5-11 november 2001 i Västerås, i stadgeenlig ordning inlämnade motioner samt partistyrelsens utlåtanden och övriga förslag. Denna bok är utgiven av Socialdemokraterna Tryck: EO print, Stockholm, 2001 Layout & produktion: AiP Sidverkstad, 2001 Omslag: Hjärtsjö Reklambyrå ISBN: X 3

2 Vårt val av välfärdsmodell MOTION 344 MALMÖ ARBETAREKOMMUN Den generella välfärden Det var de, som nu är äldre, som byggde upp den generella välfärden. Det svenska systemet studerades och beundrades av andra länder. Trygghetssystemen var så täta att knappast någon föll genom maskorna. När maskorna i vårt gemensamma skyddsnät blir allt glesare, faller de äldre, som byggde upp välfärden under stora uppoffringar, genom maskorna. Äldrevården måste stå överst på listan för förbättringar. Många i arbetsför ålder klarar sig inte på de ersättningar som betalas ut av a-kassan och sjukförsäkring. Den generella välfärdspolitiken är det medel med vilket vi vill skapa lika möjligheter för alla medborgare. Den generella välfärdspolitiken, där bland annat omsorgerna, hälso- och sjukvården och socialförsäkringarna ingår - skall vara så utformade att de omfattar alla medborgare och inte bara dem som har de bästa resurserna och privata försäkringar. Detta synsätt leder till att alla medborgare får del av god sjukvård, bra sjukförsäkring och förhoppningsvis goda pensionsvillkor. Tankarna om ett gott liv för alla medborgare är att alla medborgare ska ha lika villkor utan att någon förlorar på detta. Alla har ett intresse av ett jämlikt och solidariskt samhälle. Men den generella välfärdspolitiken som utgångsläge, bör vi ta itu med de återstående bristerna. Vi måste ägna kvarboendefrågorna mer uppmärksamhet. Under miljonprogrammets dagar var huvudmotivet att bygga bort bostadsbristen i Sverige. Nu, trettio - fyrtio år senare har kraven på en bra bostad ökat. Målet måste vara att alla kan bo kvar i sina lägenheter livet ut. Ingen skall behöva flytta för att man inte orkar gå i trappor. Ålderskrämpor eller andra handikapp skall inte behöva leda till att man skall flytta från sin bostad som man kanske bott i sedan ungdomen. Hela nittiotalet har Sverige levat med upprivna trygghetssystem. Socialdemokratin har tidigare stått som garant för den generella välfärden, det parti som bäst klarat att sköta sjukvården, äldreomsorgen, pensioner, sjukförsäkring och a-kassa. Ingen har vetat hur sjukförsäkringen, a-kassan, äldreomsorg, bostadsbidrag, sjukvårdstaxor eller pensionen skall se ut från halvår till halvår från månad till månad. Detta skapade en stigande misstro. Det säljs idag fler privata "välfärdsförsäkringar" än någonsin tidigare. De privata försäkringsbolagen vädrar morgonluft, men vittring på en marknad som beräknas kunna omsluta kanske femtio miljarder årligen, i den mån 4

3 nedrustningen av det generella välfärdssystemet fortsätter. Vill svenska folket överge en av hörnstenarna i det som kommit att kallas den svenska modellen? Vi vill gå in i ett samhälle där allt fler ordnar sin sociala trygghet på egen hand, medan de som inte har råd får nöja sig med en andra rangens välfärd? Det blir dessutom svårare att motivera de som själva har klarat sin trygghet, att betala skatt till de gemensamma trygghetssystemen. Vill vi inte ha den utvecklingen så gäller det att agera i tid! Den sociala skälet är uppenbart. Man förebygger segregationen och växande klassklyftor. Sjukvård och äldrevård styrs av behov och inte av hur mycket den ene eller den andre betalat i privata försäkringar. Det finns också ett samhällsekonomiskt motiv. De allmänna, obligatoriska försäkringssystemen är faktiskt billigare. Kostnaderna för administrationen blir lägre per individ, samordningsvinsterna blir stora. Den generella välfärden måste åter rustas upp, när nu ekonomin åter börjar komma i balans. Ersättningarna måste upp i en nivå som gör det ointressant med privata tilläggsförsäkringar. Men det brådskar! Tiden håller på att rinna ut för förtroendet för regeringens förmåga. Låt vallöftet inför 2002 års val bli: Socialdemokratin slår vakt om den generella välfärden! Vi kräver: 1) att kongressen beslutar att slå vakt om den generella välfärden 2) att äldrevården måste stå överst på listan för förbättringar 3) att ersättningarna måste upp i en nivå som gör det ointressant med privata kompletteringsförsäkringar Livs avd 5 i Malmö S-klubben Oddmar Joensen. ordf Malmö Arbetarekommuns representantskap har vid sitt sammanträde den 3 maj beslutat att översända motionen till den 34:e ordinarie partikongressen som Arbetarekommunens egen. MOTION 345 STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN Utveckla välfärden i stället för skattesänkningar En stark ekonomin ekologisk hållbar tillväxt, ett folk i arbete och utbildning är grundläggande förutsättningar för att vi skall kunna behålla och utveckla välfärdssamhället talet var ett förlorat årtionde. Ekonomisk kris och arbetslöshet 5

4 präglade så gott som hela decenniet. Efter tre katastrofala borgerliga år (91-94) tog vi socialdemokrater över makten igen. Vår första uppgift var att som vanligt att få ordning och reda på landets ekonomi. Detta lyckades har vi nu lyckats med. Detta arbete har inte skett utan uppoffringar från alla samhällslager. Höjda skatter, besparingar i kommuner och landsting samt försämrade vilkor i socialförsäkringssystemen har varit några av de åtgärder vi nödgats använda för att få landet på fötter igen. Idag är landet på fötter, vi har även lyckats med att få ned den öppna arbetslösheten till under 4 procent och målet är full sysselsättning. Sverige går bra fler arbetar och skattepengar strömmar in. Idag har vi överskott i statsfinanserna. Nu är det dags ställa frågan: Vilka områden ska vi prioritera, hur ska vi utveckla välfärden? Självklart så ska pengar till skola, vård och omsorg prioriteras. Men det är även viktigt att människor inte slås ut av ett många gånger stressigt och fysiskt krävande arbetsliv. Därför är det viktigt att man har råd att vara hemma när man är sjuk samt att privatekonomin inte raseras om man blir arbetslös eller arbetsoförmögen- där en följd i slutändan ändå blir ökade kostnader för kommuner och landsting. Därför är det viktigt att vi förutom den direkta verksamheten i kommuner och landsting även har ett socialt skyddsnät värdigt ett modernt välfärdssamhälle. Vi vill därför att kongressen beslutar: 1) att socialdemokraterna under kommande mandatperiod prioriterar utvecklad välfärd framför skattesänkningar. 2) att socialdemokraterna under den kommande mandatperioden prioriterar att genomföra solidariska reformer inom sjuk, arbetskadeoch arbetslöshetsförsäkringssystemen, som syftar till att människor säkras en skadefri ekonomisk försäkring enligt inkomstbortfallsprincipen. 3) att ovanstående systemen ersätter inkomstbortfall med 90 procent. 4) att inkomstbortfall ersätts från första sjuk/arbetslöshetsdagen. Det vill säja: Inga karrensdagar. 5) att riksnormen för förbehållsbelopp skall vara miniminivå i landets kommuner. (se kronofogden). Kommunal Buss Socialdemokratiska Fackklubb SL Tjänstemännens Socialdemokratiska fackklubb SL Sossen/GM Johnny Sellmar Stockholms arbetarekommun antog motionen som sin egen. 6

5 MOTION 346 LUNDS ARBETAREKOMMUN Mot privatisering av sjukvården Socialdemokraternas honnörsord har alltid varit - RÄTTVISA- JÄMLIKHET - SOLIDARITET - VÄRNANDET AV GAMLA, SJUKA OCH EKONOMISKT BEROENDE. Nu ser detta svenska välfärdssystem ut att urholkas totalt. Vi socialdemokrater kan inte stillatigande låta detta fortgå, ännu mindre medverka till detta. Sjukvården genomgår en sådan utveckling just nu och detta måste stoppas. Sjukhus skall privatiseras, primärvård och åldringsvård likaså. Alltså skall alla dessa grupper vi har värnat om i all år bli föremål för marknadens nycker, där det enda som betyder något i slutändan är utdelningen till aktieägarna. Hur blir det i framtiden? Skall vi betala marknadsmässiga hyror om vi läggs in på sjukhus, vem har råd till det? Följden blir att bara de som har råd till dyra försäkringar kommer att kunna gå till läkaren. Är detta en utveckling socialdemokraterna vill ha? Är det i linje med vår ideologi? Vi tycker inte att så är fallet och kräver krafttag innan det är för sent!!! En del menar att vården inte kan drivas effektivt om den inte är konkurrensutsatt. Vi menar att detta är fel, det går att driva offentlig verksamhet effektivt. Vi yrkar 1) att Socialdemokraterna kraftfullt visar att vården är till för alla på samma villkor. 2) att man verkar för en offentlig allmän sjukvård. Medlemsmötet beslutade att anta motionen som arbetarekommunens egen. MOTION 347 KARLSKRONA ARBETAREKOMMUN Privatiseringar Partiet måste ta en klarare ställning mot den obalans som skett när det gäller marknaden och medierna. Marknaden har tagit över och politikerna tappar makt. Man måste ha en valfrihet så inte samhällets resurser flyter bort åt olika håll, det vill säga politisk kontroll över hur pengarna används. 7

6 Man konkurrensutsätter allt på bekostnad av vård och omsorg. Man privatiserar allmännyttan, säljer ut sjukhusen och öppnar friskolor. Vi socialdemokrater måste ta mera hänsyn till de enskilda människorna, alla ensamstående mammor, pappor, de lågavlönade barnfamiljerna, pensionärer med låg pension, arbetslösa, sjuka och handikappade, listan kan göras lång. Vi skall sträva efter jämlikhet, trygghet och gemenskap, vi skall värna om vår välfärd. Vi skall solidariskt finansiera tjänster som skola, vård och omsorg och ta upp kampen mot privatiseringsivern. Vi föreslår kongressen besluta: 1) att verka för att skolor, vård och omsorg inte privatiseras 2) att Karlskrona Arbetarekommun antar motionen som sin egen samt skickar den vidare till den Socialdemokratiska partikongressen RASP-gruppen LO-facken i Karlskrona Metall avd. 96 Karlskrona Byggnads Blekinge Bo Andersson Karl-Erik Håkansson Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade den 23 april 2001 att anta motionen som sin egen samt att motionen sänds till partikongressen MOTION 348 VÄXJÖ ARBETAREKOMMUN, ENSKILD Värna arbetare i lågstatusyrken, motverka privatisering Under rubriken Lågstatusjobben måste gå att leva på i tidskriften Aktuellt i Politiken (nr 49/00) framhåller skribenten Anne-Marie Lindgren vikten av att även de som finns i arbetaryrkena skall ha hyggliga villkor, kunna försörja sig och ge sina barn en bra start i livet. Påpekandet manar till eftertanke. En del av de så kallade lågstatusyrkena (huvudsakligen kvinnodominerade) återfinns än så länge i den offentliga sektorn men är i accelererande takt genom upphandling av tjänster på väg över till privat sektor. Löne-, anställnings- och arbetsmiljövillkor i offentlig anställning regleras utöver lagstiftning av kollektivavtal slutna mellan arbetsgivare (den politiska ledningen) och berörd facklig organisation. Vid egenregiverksamhet ligger ansvaret för utformningen av arbetsorganisationen, chefsurvalet, arbetsmiljö och övriga anställningsvillkor för personalen samt anskaffandet av medel för verksamhetens bedrivande på den politiska ledningen.

7 Konkurrensupphandling syftar till att pressa kostnaderna för verksamheten nedåt i förhållande till kostnaden för egenregiverksamheten. När avtal träffas med anbudsgivare finns inget arbetsgivaransvar kvar för den politiska ledningen och följaktligen ej heller någon påverkansmöjlighet beträffande organisation, chefstillsättning, arbetsmiljö eller personalens löne- och anställningsvillkor. I personalintensiva verksamheter som ju upphandlingen mestadels berör är personalkostnaden den dominerande delen (ca.75 80%). I personalintensiva verksamheter som ju upphandlingen mestadels berör är personalkostnaden den dominerande delen (ca.75 80% ). Det är väl en inte alltför djärv gissning att anta att anbudsgivaren måste pressa kostnaderna genom återhållsamhet med personal- och arbetsmiljöfrämjande åtgärder. På senare tid har larmrapporter rörande ökad sjukfrånvaro (såväl kortsom långtidssjukdom) duggat tätt. Samhällets kostnader för ohälsa har ökat med miljardbelopp. Arbetsmiljösituationen är således i dessa lågstatusyrken redan nu alarmerande och risk föreligger för ytterligare påspädning vid en fortsatt accelererande konkurrensupphandling på bekostnad av minskad egenregiverksamhet. Med hänvisning till ovanstående föreslås: 1) att förtroendevalda socialdemokrater på alla nivåer intensifierar sina ansträngningar att bibehålla egenregiverksamheten inom främst områdena skola, vård och omsorg. Växjö Arbetarekommun kan inte ställa sig bakom att socialdemokrater skall motverka alla försök till alternativa driftsformer. Därför beslutade representantskapet att sända motionen till distriktskongressen som enskild. MOTION 349 JÖNKÖPINGS ARBETAREKOMMUN Socialdemokratins uppgift för den gemensamma välfärden Arbetarrörelsens värderingar sprungna ur socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens gemensamma uppdrag, har i grunden omdanat vårt land till ett tryggare samhälle på arbetsplatser, som enskild i samhället, som barn, äldre och förälder. Livet har blivit lättare för de många människorna. Så upplevdes omdaningen från den tid alla genom rösträtten blev myndiggjorda. 9

8 10 Målet för socialdemokratin som politisk företrädare för arbetarrörelsen var och är att befria människor från tvång och förtryck. Att ge alla möjlighet att både längta och leva. Historiskt har arbetarrörelsens strävan efter de klassiska idealen om Frihet, Jämlikhet och Solidaritet strävat i två olika traditioner. Den mer frihetsorienterade, som utvecklat ABF, egna bibliotek, pensionskassor, kooperationen, tidningar och annat skilt från det borgerliga och kapitalistiska samhället. Den mer statsorienterade, som med parlamentarisk makt kunnat bygga likvärdig skola, arbetarskydd, pensionsförmåner och annat. Enligt vår uppfattning skapas ibland onödiga och oförstående uppfattningar kring dessa traditioner. Båda behövs. Men ingen av dem har varit i närheten av vinstintressets bejakande. Medlems och samhällsnytta har varit drivande. Under en tio och kanske tjugoårsperiod har socialdemokratin varit på reträtt och ideologiskt underläge i en rad centrala politiska frågor. Den politiska högerns misslyckande, eller medvetna handlingar, till ekonomiskt moras och skapade ett helt annat samhällsklimat i vårt land. Diskussionen om förbättringar för löntagare, som ofta var långsamma och tvekande, förbyttes till försämringar för att klara statsfinanser och mer långsiktiga mål. I grunden har vi ingen kritik mot detta. Arbetarrörelsen i Jönköping ställde upp för plågsamma och nödvändiga beslut. Historien är aldrig rättvis eftersom vi inte vet vad alternativet blivit. Men vi konstaterar att ett stort förtroendekapital för socialdemokratin såldes ut under denna period. Många medlemmar, såväl fackligt som politiskt upplevde sig svikna och avslutade sitt aktiva engagemang. Vi har fått uppleva det vidare i bristande rekrytering och aktivitet i arbetarrörelsens skilda organisationer. Detta beskrivna är i sig allvarligt, men kan återtagas i en annan politisk situation. Desto allvarligare är att socialdemokratin tappade den ideologiska debatten under krisåren och delvis lät högern få hela utrymmet. In i socialdemokratiska tankar och diskussioner började den gemensamma sektorn omformas till kunder och service i stället för medborgare och demokrati. I princip alla verksamheter fick prägel av att konsumenten jagade lägre eltaxa, teletaxa och annan taxa i en marknadsliberal tro om egen lycka. En oreflekterad avreglering och utförsäljning har satts igång. Vi konstaterar nu att en koncentration och monopolisering kommer medföra att förväntade taxesänkningar uteblir. Det ansågs också att anbudsförfarande eller vidare upphandling inom

9 välfärdssektorn skulle leda till ökad ekonomisk effektivitet. Vi konstaterar att det skapat otrygghet bland anställda och utflöde av resurser från det gemensamma till privata s k investerare i skola, vård och omsorg. Frågan om valfrihet, där diskussionen inom socialdemokratin ofta hänvisat till partiets frihetliga eller folkrörelseorienterade tradition, som vi tidigare nämnt, äger ingen relevans för den stora omdaningen av den gemensamt finansierade sektorn, som nu sker. Det är inte idéorienterade sammanslutningar utan företag verksamma som aktiebolag, med ett uttalat intresse, vinstmaximering, som övertar drift av gymnasieskolor, äldreomsorg och sjukvård. Valfriheten för den enskilde torde heller inte öka för att en annan huvudman driver sjukhuset eller äldreboendet. Om socialdemokratin accepterar att huvudmannaskapet är ointressant kommer vi inte heller klara nästa marknadsliberala angrepp, som blir att valfriheten endast kan skapas med värdecheckar som den enskilde disponerar för att välja skola eller i äldreomsorg av valfri producent. En tid kan solidarisk finansiering upprätthållas i en sådan ekonomi, men den kommer malas ned genom krav på att egeninsatser skall tillåtas. Detta blir välfärdsstatens sammanbrott avseende rättvisa och fördelning. Det marknadsliberala samhället, som vi närmat oss har enligt vår uppfattning inget stöd hos folkopinionen. En väl fungerade gemensam skola, vård och omsorg har ett brett stöd hos svenska folket. Därför är det glädjande att socialdemokratin efter krispolitiken kunnat ta initiativ till mer resurser åt landsting och kommuner. Ett problem för den gemensamma och demokratiska sektorns trovärdighet på sikt är de alltför dåliga löne- och anställningsvillkor, som finns för stora kvinnodominerade grupper. Detta är naturligtvis en partsfråga mellan arbetsgivare och facklig organisation. Men en önskvärd förbättring av löne- och anställningsvillkor får direkta effekter på verksamhetens omfattning och kvalité om inte en resursöverföring sker till landsting och kommuner. Detta kan ske med olika teknik under förutsättning att resurser används till heltidsanställningar och lönevillkor. Våra uttryckta farhågor för utveckling inom den gemensamma sektorn finns också för socialförsäkringssystemen. De kompletterande försäkringar, som nu växer fram på grund av för låga ersättningsnivåer hotar legitimiteten för A-kassa och sjukförsäkring. Det är därför angeläget att genomföra förbättringar avseende främst s k tak, som onödiggör denna utveckling. Med ovanstående bakgrundsbeskrivning vill vi föreslå partikongressen besluta: 1) att prioritera ytterligare satsningar på gemensam välfärd innan skattelättnader genomföres, 11

10 2) att gemensamt finansierade verksamheter i vård, skola och omsorg ej får ha vinstintresse i mening uttag av ekonomiska medel från verksamheten, 3) att gemensamma sektorns behov av resurser för möjliggörande av förbättrade löne- och anställningsvillkor ges hög prioritet, samt 4) att nivån i socialförsäkringssystemen förbättras i avsikt att minska behov av privata försäkringar. Peter Persson, ordf Jönköpings arbetarekommun, Conny Holm, ordf LO-facken, Jönköping Jönköpings arbetarekommun har vid representantskapsmöte den 3 mars beslutat översända motionen till partikongressen som arbetarekommunens egen. MOTION 350 KUNGSBACKA ARBETAREKOMMUN Angående den femte driftsformen Det finns idag fyra driftsformer för offentligt finansierad verksamhet i Sverige: stiftelse, kooperativ, bolag och förvaltningsdrift. De är sprungna ur, eller som de ser ut idag, formade av industrisamhällets framväxt. De är anpassade efter den stora omvandling som steget från jordbrukssamhälle till industrisamhälle innebar. Samhället är i ständig förändring. Det betyder att vi idag behöver nya verktyg för att lösa de klassiska problemen, som att alla människor ska ges utrymme och möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. De ska inte begränsas av när, var och av vem man är född. Inte av vilket kön, vilken klass eller vilken livsåskådning man tillhör. Men när vi söker dessa verktyg trevar vi runt i en gammal verktygslåda som innehåller dessa fyra välkända, beprövade men kanske också otidsenliga verktyg. De har alla sina nackdelar. Några har en struktur som inte öppnar sig för demokratisk insyn. Några har en inneboende drift mot allt större, oöverblickbara och svårstyrda enheter för verksamhet. Några riskerar att sluta sig i egennytta och suboptimering. Vi ser att nya mönster för samarbete och organisation nu börjar formas. En stor del av denna process sker i den kommersiella sektorn. Vi behöver nu söka nya organisationsformer som är väl formade för offentlig verksamhet. Några av de egenskaper som bör eftersträvas är: Genomskinlighet. Organisationsformen ska gynna demokratiutveckling och ska öppna sig för demokratisk insyn och styrning, men också ge goda möjigheter till inflytande från brukare och personal. Småskalighet. Organisationsformen ska gynna små, överblickbara 12

11 verksamhetsenheter i samarbete. Decentralisering. Beslut skall fattas så nära vardagen som möjligt. Samarbetsförmåga. Organisationsformen skall gynna samarbete över gränser och motarbeta uppbyggnad av hierarkier. Effektivitet. Eftersom det är gemensamma resurser som används är det viktigt att de spenderas så eftertänksamt och effektivt som möjligt. Långsiktig hållbarhet. Varsamhet med både medarbetare och miljö skall premieras av organisationsformens strukturella uppbyggnad. Vi kan konstatera att det i industrisamhällets framväxt fanns energi att frambringa de fyra driftsformer vi ännu idag är hänvisade till. Några av dem växte fram i arbetarrörelsens sammanhang. För oss som har en materialistisk samhällssyn som tror att samhället formas av de ekonomiska krafter och organisationsformer det har är det nödvändigt att söka former som på ett bättre sätt möter dagens behov. Vi yrkar därför 1) att partiet initierar ett arbete för att utveckla nya organisationsformer för offentlig verksamhet. Anna Berger Kettner Bengt Ingvarsson Motionen antagen på arbetarekommunens medlemsmöte den 23 april 2001 för Socialdemokraterna i Perstorp. MOTION 351 BORÅS ARBETAREKOMMUN All verksamhet kan inte privatiseras Inför valet 1998 gav vi vallöften som skulle rätta till brister i välfärden som kampen mot nittiotalets kris skapat. Den nödvändiga saneringen är nu genomförd och vi kan påbörja byggandet av det nya folkhemmet. För oss socialdemokrater är välfärd att färdas väl genom livet och att välfärden finns där för oss när den behövs. De kommande tre åren kommer vi att öka resurserna med ytterligare 7 miljarder till skola, vård och omsorg. För oss socialdemokrater är det viktigt att dessa medel används så effektivt som möjligt och inte används som rena vinstpengar till privata företag. Därför anser vi: 1) att all verksamhet inom skola, vård och omsorg skall drivas i offentlig regi. 2 att utförsäljning och vinstsyfte inte får förekomma inom skola, vård och omsorg. 13

12 3) att konkurrensutsättning ej skall få förekomma inom skola, vård och omsorg. 4) att motionen översänds till partistyrelsen för åtgärd. Rose-Marie L Andersson Sandered Sjömarken socialdemokratiska förening. Borås arbetarekommun antog motionen som sin egen MOTION 352 BORÅS ARBETAREKOMMUN För ett solidariskt och sammanhållet samhälle Det finns många olika samhällen i världen. De rådande värderingarna är olika från land till land. I Sverige har den rådande uppfattningen varit att det är bra att hålla ihop samhället. Detta har gällt såväl ekonomiskt som socialt. Det har förts en politik som har strävat efter att utjämna ekonomiska skillnader, visserligen har vägen inte varit spikrak, men ändock. Attackerna mot denna utjämningspolitik har inte ändrat själva inriktningen. Det finns tydligen de som tror att samhället blir bättre med större skillnader det tror inte vi. På det sociala området dit man bl a kan räkna boende, utbildning, vård och omsorg finns flera skillnader. Det talas om segregation utifrån boende, social bakgrund osv. Helst vill vi att sammanhållningen ökar, absolut inte blir mindre. Tyvärr finns flera olika inslag som på sikt minskar sammanhållningen. Vi ser hur delar av gemensamma angelägenheter privatiseras eller läggs ut på s k entreprenad. Hittills har våra gemensamma angelägenheter sköts av föreningslivet eller inom den gemensamma (offentliga) sektorn i bl a kommuner. Detta har gjorts bl a för att alla ska omfattas. Nu vill flera privata företag ta över. Varför, kan man fråga sig. Är det så alla marknadsandelar är intecknade när det gäller att tillverka och sälja saker samt tjänster? Är förklaringen att företagen behöver nya marknader för att få nya vinster? Troligtvis finns en del av svaret att söka i dessa orsaker. Men det finns även rent politiska skäl där vissa politiker driver denna linje stenhårt av ideologiska skäl. Värderingarna styr hur vi ser på vår omgivning och vilket samhälle vi vill ha. Ett samhälle som kan innehålla solidaritet och sammanhållning eller så lite av detta som möjligt. Dessa värderingar skaffar vi oss bl a genom kamrater, föräldrar och utbildning. Den som vill ha ett mer tudelat samhälle har inget att invända mot t ex att utbildning sköts av privata bolag eller skolor uppdelade efter religion osv. Vi tror på att vi får ett bättre samhälle där sammanhållning är ledstjärnan. Alla privatiseringar eller s k entreprenader motverkar detta på sikt. 14

13 Sakta, men säkert. Detta kan ske med avgiftskonstruktioner. Det sker också med sponsring där givaren själv väljer ut var belöningen ska hamna. Det sker också en likriktning av personalen på respektive ställe. Men framför allt kommer människorna att skiljas ut utifrån ekonomisk, eller religiös bakgrund. Detta leder inte till ökad förståelse för varandra. Vi föreslår kongressen besluta: 1) att vi ska verka för att vård och omsorg samt utbildning bedrivs i offentlig regi. Micael Svensson, Lennart Bäck, Yvonne Lundell Sjöquist Borås arbetarekommun beslutade att anta motionen som sin egen. MOTION 353 HALLSBERGS ARBETAREKOMMUN Tydligt politiskt ställningstagande för gemensamt ansvar samt profilering av förskola, skola, vård och omsorg. Nu och då blossar debatten upp om friskolors positiva och negativa effekter för barnen, för skolan och för samhället. I debatten finns socialdemokrater för friskolor och socialdemokrater mot friskolor. Vi har svårt att se några positiva effekter, framförallt på lång sikt, av friskolor. Det är bra att ett parti kan hålla högt i tak och rymma många människor engagemang. Utan att förringa någons engagemang anser vi att det är dags att vi som parti tydligare tar ställning. I förslaget till partiprogram berörs alternativa driftsformer i flera avsnitt utan att tydligt ange vilken väg som partiet ska föredra. Nu är det dags. Vi instämmer i partiprogrammets beskrivning av människor som. å ena sida vill ha frihet att göra egna val, å andra sidan, starkt sluter upp bakom ett solidariskt samhälle. Till det vill vi koppla bilden av ett Sverige som brottas med att allt fler människor känner sig främmande eller i alla fall inte delaktiga i samhället. Vi vill påstå att det är inte mindre av solidaritet och gemenskap som människor behöver i ett socialdemokratiskt Sverige, utan mer. Vi anser att friskolor söndrar mer än de enar, om inte på kort sikt så framförallt på lång sikt. Vi vill fortsätta att bygga ett samhälle som präglas av gemenskap och solidaritet vilket kräver att vi ser den gemensamma kommunala skolan och även förskola, vård och omsorg som framtidens möjlighet. En möjlighet som förtjänar ett fortsatt tydligt socialdemokratiskt stöd då dessa verksamheter under gemensamt ansvar skapar ett mervärde till gemenskapen som vi anser är nödvändigt. Det är inte tillräckligt att hävda att en gemenskap, ett välfärdssamhälle för alla, byggs enbart genom att alla betalar skatt och alla får något i gengäld. Det 15

14 är visserligen grundläggande men för ett positivt delaktigt samhälle krävs mer för att känna gemenskap. I stället för friskolevägen vill vi att partiet ska välja profileringsvägen. Ett sätt att bibehålla något bra gemenskapsbyggande men också möta människor som vill ha frihet att välja. Partiet ska aktivt medverka till att utveckla den kommunala skolan, förskolan, vården och omsorgen genom att uppmuntra profilering. Uppmuntra och stödja att någon av kommunens förskolor arbetar utifrån exempelvis Montessoripedagogik, en annan arbetar med språket, en tredje med samspel. De föräldrar som vill välja kan då välja mellan olika kommunala förskolor med olika profilering. Ett annat exempel kan vara att stödja en av kommunens skolor att jobba med inriktningen musik och att tillse att barn inom kommunen får möjlighet att välja den skolan och inriktningen. Vi vill at partiet ska ta ett tydligt politiskt ställningstagande att stödja och berika ett gott system istället för att slå sönder detsamma. Det finns idag inga formella hinder för kommunens förskola, skola, vård och omsorg att profilera sig, det som krävs är politisk vilja. Vi föreslår därför kongressen besluta: 1 att partiet med tydlig politisk vilja tar ställning för ett solidariskt samhälle som gemensamt tar ansvar för verksamheter såsom förskola, skola, vår d och omsorg, samt tar ställning för att utveckla verksamheterna genom profilering för att ge möjlighet till egna val. 2) att partiet väljer att ta ställning för att berika ett gott system istället för att slå sönder detsamma. Hallsbergs arbetarekommunmöte den 3 maj 2001 beslutade att sända motionen till 2001 årssocialdemokratiska partikongress såsom arbetarekommunens egen. MOTION 354 VÄRMDÖ ARBETAREKOMMUN 16 Socialdemokratin och den tredje sektorn (den sociala ekonomin) Vi beskriver ofta Sverige som ett land som byggts upp av våra stora folkrörelser och där hundratusentals föreningar av olika slag spelat en viktig roll för såväl vår demokrati som för människors möjligheter att ta tillvara och utveckla sina intressen. Men alltför ofta beskriver vi detta främst som en historisk företeelse och bekymrar oss över att vi idag istället brottas med minskande engagemang och krympande medlemsantal i flera av våra klassiska folkrörelser och föreningar. Visst är det riktigt att vi inom stora delar av folkrörelse- och föreningssverige brottas med betydande problem, men genom att fokusera

15 enbart på detta riskerar vi att missa de stora dragen i samhällsutvecklingen och därmed lura oss själva. En annan sida är nämligen att föreningsengagemanget bland människor aldrig varit större än nu, och att det stadigt fortsätter att öka! Givetvis ser det idag delvis annorlunda ut än tidigare och det utvecklas hela tiden i takt med tidsandan och människors värderingar och intressen, precis som det alltid har gjort. Icke desto mindre är föreningssektorn - den tredje sektorn - även för framtiden en väsentlig kraft i vårt gemensamma samhällsbygge. För oss socialdemokrater är det viktigt att vi, som ett parti i tiden, förmår se den nya utvecklingen och sätta in den i vår politiska vision. Den tredje sektorn - den sociala ekonomin Genom Sveriges medlemskap i EU den 1 januari 1995 blev begreppet social ekonomi en officiell term också i vårt land. Inom EU har den använts sedan 1989 som en beskrivning på den tredje sektorn då den uppträder i form av framför allt ideella föreningar, kooperativa föreningar, allmännyttiga stiftelser och ömsesidiga bolag. Den praktiska betydelsen har främst varit vid fördelning av stöd ur EU:s strukturfonder, där behovet av att stödja den sociala ekonomins utveckling har ägnats särskild uppmärksamhet över hela Europa. I Sverige är det naturligt att föra samman arbetet med att stödja den sociala ekonomin med den svenska folkrörelsetraditionen. Av bl.a. detta skäl behövs en svensk definition av begreppet social ekonomi, vilken har formulerats på följande sätt: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta och medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Runt om i landet bedrivits idag ett allt mer omfattande arbete för att starta och utveckla verksamheter inom den sociala ekonomin. Befintliga organisationer har vidgat sina verksamhetsfält och nya har startat. Detta har ofta skett tack vare stöd och rådgivning från de lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) som under senare år utvecklats till ett rikstäckande nätverk. Också idrottsrörelsen har under senare år gjort stora insatser för att markera sin tillhörighet till den sociala ekonomin, något som är särskilt viktigt för en verksamhet som annars riskerar att styras av kommersiella intressen. Särskilt framgångsrik har utvecklingen av den social ekonomin varit i län som Jämtland, Värmland, och Västerbotten men på senare år har det också skett en hel del framsteg i storstadsregionerna. Den sociala ekonomin omfattar också allt fler områden och traditionella föreningar spränger allt oftare sina gränser genom att driva kvalificerad verksamhet som 17

16 18 tidigare bedrevs av offentliga eller privata aktörer. Ett exempel är missbrukarvården där engagemanget från människor med egen erfarenhet visat sig vara vida överlägset andra alternativ. Offentligt eller privat? - Den tredje sektorn behöver sin egen plats! Den starka utvecklingen av den tredje sektorn/den sociala ekonomin leder till stora gränsdragningsproblem mellan å ena sidan den sociala ekonomin och å andra sidan den offentliga sektorn resp. den privata sektorn. Dessvärre saknar vi idag tillräckliga juridiska, ekonomiska och politiska instrument för att klara detta. En orsak är sannolikt att vi under lång tid ensidigt koncentrerat vårt synsätt till att det endast finns två samhällssektorer - den offentliga och den privata. Aktuella kartläggningar visar att detta synsätt genomsyrar vår samhällsadministration och beslutsapparat då det gäller bl.a. ekonomi, lagstiftning, utbildning, forskning och statistik. Därmed har det politiska arbetet koncentrerats så mycket på konflikten mellan privat och offentligt att vi glömt bort den samhällsresurs den tredje sektorn kan utgöra på en mängd olika områden. Utvecklingen inom den sociala ekonomin har därmed inte fått något eget självständigt utrymme. Då den har uppmärksammats har den ofta definierats som privatisering med betydande identitetsproblem som följd. Detta är direkt missvisande, och har sannolikt varit en starkt bidragande orsak till socialdemokratins ambivalenta hållning gentemot utvecklingen av s.k. alternativa driftsformer. Detta är djupt olyckligt! Vårt alternativ till privatisering Under senare år har flera verksamheter övergått från att drivas av den offentliga sektorn till att drivas av den tredje sektorn/den sociala ekonomin. Den mest omfattande utvecklingen har skett inom barnomsorgen där ett stort antal föräldrakooperativ bidragit till en aktiv förskoleutbyggnad i landet. Likaså bedrivs allt fler typer av behandlingsverksamhet framgångsrikt inom den sociala ekonomin. Det är viktigt att denna utveckling inte blandas samman med den privatisering och kommersialisering som aggressivt drivs av moderaterna på en renodlat ideologisk grund. I själva verket drivs dessa två utvecklingstrender av helt olika motiv och utgör i praktiken varandras direkta motsatser. Moderaternas ideologiska privatiseringar syftar främst till att skapa nya kommersiella marknader och därmed minska det demokratiska inflytandet över verksamheter som är viktiga för att åstadkomma jämlikhet och rättvisa. I de privatiserade verksamheterna utgörs drivkraften av strävan efter vinst medan verksamheterna i sig är metoden för att åstadkomma denna vinst, en klassisk förklaringsmodell. När verksamhet däremot överförs till den sociala ekonomin, och därmed organiseras av medborgarna själva, är syftet att förbättra verksamhetens kvalitet och/eller fördjupa demokratin. I dessa verksamheter utgörs drivkraften av strävan att använda verksamheten för att på bästa sätt lösa sina gemensamma behov,

17 medan ekonomin är ett medel för detta. Här finns ingen koppling till att skapa någon ny kommersiell marknad. Däremot har den sociala ekonomin tydliga likheter med såväl privat som offentlig sektor. Ett sätt att beskriva den sociala ekonomin är att den försöker förena de bästa bitarna ur dessa båda. Å ena sidan bygger den på samma demokratiska ideal som den politiskt styrda offentliga sektorn, och å andra sidan förmår den ta tillvara människors privata engagemang i kollektiva former. Därmed förenar den demokratisk ambition med uppmuntran av engagemang och entreprenörskap. Socialdemokratin behöver en strategi för den tredje sektorn/den sociala ekonomin I Värmdö arbetarekommun, där vi lever i en kombination av storstadsmiljö och renodlad landsbygd, ser vi det som angeläget att socialdemokratin nu går vidare och formulerar en samhällsstrategi för den tredje sektorn/den sociala ekonomin. Vi ser det som viktigt att vi mer aktivt värdesätter den tredje sektorn, och utvecklar vårt politiska synsätt på den. Då skulle vi sannolikt också kunna lösa många av de problem som kommer upp då vi behandlar konflikten mellan privat och offentligt. I det vidare arbetet är det av central betydelse att ha en kärna som identifierar vad som är den tredje sektorn/den sociala ekonomin. I den svenska definitionen ligger tyngdpunkten på syftet, inte formen, med själva verksamheten. Om syftet är att åstadkomma vinst, t.ex. avkastning på satsat kapitel, så tillhör verksamheten inte den sociala ekonomin. Samtidigt finns det verksamhetsformer där vinstbegreppet inte längre är lika okomplicerat som den klassiska definitionen. Här krävs ytterligare arbete med såväl definitioner som att formulera en politisk strategi som ligger i takt med tiden. Uppgiften skulle kunna sammanfattas som att formulera en samhällsstrategi för gemensam och rättvis välfärd, med förmåga att ta tillvara människors engagemang och entreprenörskap men mot privatisering och kommersialisering! Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi: 1) att partikongressen uttalar sitt principiella stöd för det förhållningssätt till den tredje sektorn (den sociala ekonomin) som redovisats i motionen ovan 2) att partistyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett principprogram om den tredje sektorn (den sociala ekonomin) och dess möjligheter att bidra till välfärd, demokrati och tillväxt under 2000-talet. Styrelsen för Värmdö Arbetarekommun Vid medlemsmöte för Värmdö Arbetarekommun den 23 april 2001 beslutades att motionen ska sändas till partikongressen som arbetarekommunens egen. 19

18 MOTION 355 VÄSTERVIKS ARBETAREKOMMUN Välfärdstjänster Jag anser att valfriheten inom den offentliga är god och kan utvecklas samt att man där kan jämföra olika metoder och arbetssätt. Privata företag ska inte driva verksamhet med kommunala medel. Insyn från den kommunala sidan i det privata företaget som bedriver verksamheten är lika med noll. Utsortering av barn, mygel med bidrag, vanvård av äldre och påhittade barnomsorgsköer har förekommit. Om företaget skall gå omkull så får den offentliga sektorn rycka in. Detta ser jag som omoraliskt, men har oftast aldrig gått att göra något åt eftersom vi har de regler vi har idag i Sverige. Om jag hade velat ha en valfrihet i den offentliga sektorn hade jag istället valt något av de borgerliga partierna att engagera mig i. Jag anser att Socialdemokraterna framhäver partiets socialistiska ideologi och lämnar ny- liberalismen åt andra. Privata friskolor, privat barnomsorg eller privat äldreomsorg urholkar den offentliga ekonomin. Detta innebär att det är de som har tex. barn på offentliga skolor som drabbas av detta. Denna valfrihet skapar inget nytt! Jag anser att vi Socialdemokrater ska arbeta för en frihet för alla istället för valfrihet åt ett fåtal. Därför anser jag att meningen på sidan 39 stycke 9 Välfärdstjänster, Styck indelning 3, stryks och även andra meningar som omfattas av denna liberala valfrihet omformuleras eller stryks i partiprogrammet. 20 Därför anser jag 1) att denna mening ska strykas Rätten till valfrihet innefattar också möjligheten till ekonomiskt stöd för verksamheter som drivs av annan huvudman än kommun/landsting, men villkoren är att följa samma regler som de kommunala. 2) att lydelsen vidare i texten ska formuleras om i den andemeningen som motionen beskriver. 3) att Socialdemokraterna ska skilja mellan privat verksamhet och offentliga medel. 4) att privata företag inte ska driva vård, skola och omsorg med offentliga medel. 5) att initiera till olika metoder /pedagogiker inom den offentliga verksamheten och ta vara på den kompetens som de anställda har. Björn Andersson

19 Med hänvisning till ovanstående föreslås representantskapet besluta att punkt 1 avslås samt att punkt 2 5 tillstyrks samt att motionen antages som arbetarekommunens egen Västerviks Arbetarekommuns styrelse John Westby MOTION 356 SÖDERHAMNS ARBETAREKOMMUN, ENSKILD Alternativa driftsformer Vård, skola omsorg är offentliga angelägenheter. Vi upplever att friskolor, privata vårdhem och sjukhus inte ger bättre ekonomi eller kvalitet. Självklart skall dessa få finnas men inte finansieras med skattemedel. De som av någon anledning väljer att använda dessa privata tjänster kan betala detta själv utan att belasta offentliga finanser. Istället för att privatisera så skall vård, skola och omsorg utvecklas och medarbetarnas engagemang och kreativitet bättre tas tillvara. Vi föreslår kongressen besluta, 1) att ge partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att verka för att skattemedel inte skall finansiera alternativa driftsformer inom vård, skola och omsorg. Åsa Lindestam Tommy Berglöf Hasse Källarsson Birgitta Tapper Söderhamns arbetarekommun beslutade att inte ställa sig bakom motionen, och att motionären skickar den som enskild. MOTION 357 SÖDERHAMNS ARBETAREKOMMUN Allmänt ägd infrastruktur Telekommunikationer, elkraft, vägar, järnvägar, utbildningsväsende osv är exempel på infrastruktur som är av nationellt värde. Vi kräver att dessa strukturer skall vara i offentlig ägo. Vi föreslår kongressen besluta 1) att kraftfullt beordra våra förtroendevalda agera för laglig stopp för utförsäljning av offentliga egendomar. Söderhamn april 2001 Tommy Berglöf Birgitta tapper Åsa Lindestam Hasse Källarsson 21

20 MOTION 358 STOCKHOLMS LÄNS PARTIDISTRIKT Socialdemokrati för fortsatt förnyelse av offentlig sektor Den framgångsrika saneringen av statsfinanserna under 1990-talet har en baksida vars effekter vi nu kan se tydligt i form av kraftfulla attacker mot den svenska välfärdsmodellen. Dessa attacker regisseras av krafter i samhället som ser möjligheter att skapa nya marknader på områden som tidigare varit helt dominerade av den offentliga sektorn. Det är inte förvånande att de kommer men en allvarlig utmaning för socialdemokratin. Under 90-talet fick välfärdens bärare, kommunerna och landstingen, genomföra en lång rad nödvändiga åtstramningar inom snart sett varje område. Alla medborgare berördes av saneringspolitiken och därför är det inte konstigt att kritiken och frustrationen var omfattande. Det är fullt förståeligt att ett missnöje mot den offentliga sektorns förmåga att erbjuda tjänster av god kvalitet spred sig. Därför var det också naturligt att partikongressen i Sundsvall 1997 mycket tydligt slog fast att när statsfinanserna successivt förbättras, är det allra viktigast att tillföra resurser till vården, skolan och omsorgen. När statsfinanserna successivt sanerats har också omfattande insatser gjorts för att återföra resurser till landsting och kommuner. Omfattande reformer som maxtaxa på dagis och högkostnadsskydd för äldre i tandvården är nu beslutade eller på väg. Sjukvården kommer de närmaste åren att få ökade statsbidrag. Socialdemokratin arbetar efter den dagordning som tidigare kongresser lagt fast, även om en del fortfarande återstår att göra. Däremot har socialdemokratin inte tillräckligt väl lyckats hantera den debatt som tagit fart under krisåren, och som handlat om den generella välfärdspolitikens utformning. I hägnet av saneringspolitiken har ett stort debattutrymme skapats för de krafter i samhället som vill ändra färdriktning i välfärdspolitiken. Från generella/gemensamma lösningar till individuella. Kännetecknande för alla debattvarianter på detta tema är att samtliga står för en idé om att den parlamentariska demokratin endast har som syfte att leverera ett visst urval av tjänster till medborgarna/kunderna. Politiken bör spela en mer nedtonad roll. Beklagligt nog har dessa krafter både satt dagordningen och valt formerna för diskussionen. I denna debatt har socialdemokratin haft svårt att positionera sig och fastnat i en intern diskussion om formerna för att driva verksamheterna i den offentlig sektorn. En följd av detta är att socialdemokratins diskussion om behovet av att utveckla verksamheternas innehåll och kvalitet har kommit i skymundan. Kritikerna tar visserligen felaktigt, men likväl ändå högljutt detta till intäkt för att socialdemokratin saknar visioner för framtiden. 22

21 Förändring och utveckling av verksamheterna pågår ständigt. Förtroendevalda politiker i kommuner och landsting arbetar målmedvetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling men det som dominerar debatten är de förändringar som sker tydligast i Stockholmsregionen, men också i viss utsträckning på andra håll i landet. Allt mer av sjukvården, barnomsorgen och äldreomsorgen privatiseras och/eller upphandlas av privata entreprenörer. Friskolor etablerar sig i en allt högre takt. Socialdemokratin måste därför nu fokusera sitt intresse på hur vi vill utveckla skola, vård och omsorg kvalitetsmässigt. Hur skall vi hitta vägar för att skapa utveckling, klara uppföljning och samtidigt öka medborgarnas engagemang och inflytande? Och inte minst viktigt, hur skall den offentliga sektorn utvecklas för att vara en attraktiv arbetsgivare? Vi måste se till att medborgarna ser vår vision tydligt så att de krafter i samhället som vill byta färdriktning inte vinner ytterligare framgångar Några vägar till en ny debatt om fortsatt förnyelse Socialdemokratin, och dess företrädare, måste ändra förhållningssätt till den offentliga sektorns verksamheter. Allt är inte bra. Socialdemokratin ska alltid ta medborgarnas parti för behovet av förändring. Socialdemokratin måste bättre ta tillvara den förändringskraft som finns inom den offentliga sektorns verksamheter. Socialdemokratin måste vara samhällskritisk. Socialdemokratin måste föra dialog med medborgarna om fördelen med gemensam finansiering och fördelning efter behov. Socialdemokratin måste levandegöra poängen med ett sammanhållet samhälle, och bristerna med ett segregerat. Socialdemokratin måste samtala med medborgarna om såväl medborgerliga rättigheter som skyldigheter. Socialdemokratin måste gå i bräschen för ett förändringsarbete inom skola, vård och omsorg där fokus riktas mot medborgarnas veklighet och behov och mindre hänsyn tas till etablerade hierarkier och rutiner i de stödsystem som byggts upp för att serva medborgarna. Socialdemokratin måste söka samarbete med goda krafter i politiken. Traditionell blockpolitik lämpar sig illa för att åstadkomma en stabil grund för förnyelsearbetet i den svenska välfärdmodellen. Ett gott exempel på detta förhållningssätt är den nationella planen för hälso- och sjukvården som riksdagen antog i bred enighet. Socialdemokratin måste definiera begreppet vinstintresse när det används i debatten om möjliga driftformer. Socialdemokratin måste klargöra synen på ekonomiska drivkrafter som ett medel för att hushålla med gemensamma resurser eller åstadkomma bättre kvalitet, såväl inom offentliga verksamheter/bolag som inom privata. Socialdemokratin måste definiera skillnaden mellan å ena sidan de peng- och checksystem som införs i moderatledda kommuner och å andra sidan de resursfördelningsmodeller som används i socialdemokratiskt ledda kommuner. 23

22 Socialdemokratin måste ta initiativet till en kraftfull satsning på att utveckla den offentliga sektorn som arbetsgivare. Ta tillvara den förändringskraft som finns och skapa tydlighet i fråga om ansvar och befogenheter. Utveckla stimulerande arbetsmiljöer, satsa på kompetensutveckling och hitta system för att möjliggöra uppskattning av goda arbetsinsatser såväl individuellt som kollektivt. Socialdemokratin måste medverka till ökad variation inom den offentliga sektorn. Först och främst handlar det om att genomföra verkliga förändringar i de verksamheter som drivs i egen regi. Dessa måste inte se exakt lika ut eller fungera likadant överallt. Däremot måste utgångspunkten självfallet vara att alla medborgare skall garanteras en likvärdig kvalitet. Variationsrikedomen kan också öka genom att utveckla/pröva fler former för verksamheterna än ren förvaltningsdrift eller kommunala och/eller privata aktiebolag. Icke vinstgivande företag, stiftelser och ideella sammanslutningar kan vara en väg att pröva liksom den kooperativa idén som säkert kan utvecklas mer i detta sammanhang. Vi föreslår mot bakgrund av ovanstående: 1) att partikongressen uppdrar till partistyrelsen att till förtroenderådet våren 2002 presentera ett förslag till inriktningsprogram för fortsatt förnyelse av offentlig sektor i enlighet med motionens anda MOTION 359 ÖREBRO ARBETAREKOMMUN, ENSKILD 24 Den offentliga sektorn Majoritetsskiften i riksdag, landsting eller kommuner innebär ofta att det sker stora förändringar inom den offentliga sektorn. Systemförändringarna kan variera mellan att välfärden skall privatfinansieras, att skolor, sjukhus, äldreboende, kommunala bostadsbolag allt skall säljas ut och privatiseras eller att allt skall bedrivas i samhällets egen regi. När moderater vill sälja sjukhus, skolor och kommunala bostadsbolag i Stockholm svarar många socialdemokrater med krav om stopplagar eller förslag om att aktiebolag inom vård och utbildning inte får tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad. Men det är inte bara vid majoritetsskiften som komplikationer uppstår. De uppstår också när samhällsmedborgarna engagerar sig för att mindre byskolor eller när vissa skolor profileras och utvecklas till friskolor. Då träder statsbäraransvaret fram i partiet. Då uppstår konflikter mellan samhällsmedborgare som vill engagera sig och ta ett eget privat ansvar. Då ställs detta mot socialdemokratins likställighets- och rättviseprinciper. Den parlamentariska situation som för närvarande råder förenklar heller inte problemen.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Socialdemokratin kan redovisa goda resultat av 80-talets regeringspolitik.

Socialdemokratin kan redovisa goda resultat av 80-talets regeringspolitik. TILL VÄLJARNA I HÖSTENS VAL VALET GÄLLER RÄTTVISAN Socialdemokratins uppgift inför valet är att skapa klarhet om vår praktiska politik och om de värderingar som styr socialdemokratin. Vi vill skapa förståelse

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motion: tydliggör företagens ansvar De svenska börsnoterade

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: En motionsskola från Norra Socialdemokratiska föreningen i Uddevalla skriva

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006

Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006 Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Högfors 2004-08-31 Allians för Sverige Samverkan för maktskifte 2006 Sverige är värt en bättre regering. Sverige behöver

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE 9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE ETT LÄTTARE VAL När det finns folk som offrar livet för att få rösta, är valet att utnyttja sin rösträtt rätt enkelt. Praktiskt är det också lätt att rösta. Att välja parti

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer