Rätt att färdas väl genom livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt att färdas väl genom livet"

Transkript

1 Rätt att färdas väl genom livet Motionerna nummer Motioner i huvudsak om Vårt val av välfärdsmodell ( ) Barnen främst ( ) En skola som ger kunskap och trygghet åt alla ( ) Ett liv i hälsa ( ) Allt äldre och allt friskare ( ) Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 34e ordinarie kongress, den 5-11 november 2001 i Västerås, i stadgeenlig ordning inlämnade motioner samt partistyrelsens utlåtanden och övriga förslag. Denna bok är utgiven av Socialdemokraterna Tryck: EO print, Stockholm, 2001 Layout & produktion: AiP Sidverkstad, 2001 Omslag: Hjärtsjö Reklambyrå ISBN: X 3

2 Vårt val av välfärdsmodell MOTION 344 MALMÖ ARBETAREKOMMUN Den generella välfärden Det var de, som nu är äldre, som byggde upp den generella välfärden. Det svenska systemet studerades och beundrades av andra länder. Trygghetssystemen var så täta att knappast någon föll genom maskorna. När maskorna i vårt gemensamma skyddsnät blir allt glesare, faller de äldre, som byggde upp välfärden under stora uppoffringar, genom maskorna. Äldrevården måste stå överst på listan för förbättringar. Många i arbetsför ålder klarar sig inte på de ersättningar som betalas ut av a-kassan och sjukförsäkring. Den generella välfärdspolitiken är det medel med vilket vi vill skapa lika möjligheter för alla medborgare. Den generella välfärdspolitiken, där bland annat omsorgerna, hälso- och sjukvården och socialförsäkringarna ingår - skall vara så utformade att de omfattar alla medborgare och inte bara dem som har de bästa resurserna och privata försäkringar. Detta synsätt leder till att alla medborgare får del av god sjukvård, bra sjukförsäkring och förhoppningsvis goda pensionsvillkor. Tankarna om ett gott liv för alla medborgare är att alla medborgare ska ha lika villkor utan att någon förlorar på detta. Alla har ett intresse av ett jämlikt och solidariskt samhälle. Men den generella välfärdspolitiken som utgångsläge, bör vi ta itu med de återstående bristerna. Vi måste ägna kvarboendefrågorna mer uppmärksamhet. Under miljonprogrammets dagar var huvudmotivet att bygga bort bostadsbristen i Sverige. Nu, trettio - fyrtio år senare har kraven på en bra bostad ökat. Målet måste vara att alla kan bo kvar i sina lägenheter livet ut. Ingen skall behöva flytta för att man inte orkar gå i trappor. Ålderskrämpor eller andra handikapp skall inte behöva leda till att man skall flytta från sin bostad som man kanske bott i sedan ungdomen. Hela nittiotalet har Sverige levat med upprivna trygghetssystem. Socialdemokratin har tidigare stått som garant för den generella välfärden, det parti som bäst klarat att sköta sjukvården, äldreomsorgen, pensioner, sjukförsäkring och a-kassa. Ingen har vetat hur sjukförsäkringen, a-kassan, äldreomsorg, bostadsbidrag, sjukvårdstaxor eller pensionen skall se ut från halvår till halvår från månad till månad. Detta skapade en stigande misstro. Det säljs idag fler privata "välfärdsförsäkringar" än någonsin tidigare. De privata försäkringsbolagen vädrar morgonluft, men vittring på en marknad som beräknas kunna omsluta kanske femtio miljarder årligen, i den mån 4

3 nedrustningen av det generella välfärdssystemet fortsätter. Vill svenska folket överge en av hörnstenarna i det som kommit att kallas den svenska modellen? Vi vill gå in i ett samhälle där allt fler ordnar sin sociala trygghet på egen hand, medan de som inte har råd får nöja sig med en andra rangens välfärd? Det blir dessutom svårare att motivera de som själva har klarat sin trygghet, att betala skatt till de gemensamma trygghetssystemen. Vill vi inte ha den utvecklingen så gäller det att agera i tid! Den sociala skälet är uppenbart. Man förebygger segregationen och växande klassklyftor. Sjukvård och äldrevård styrs av behov och inte av hur mycket den ene eller den andre betalat i privata försäkringar. Det finns också ett samhällsekonomiskt motiv. De allmänna, obligatoriska försäkringssystemen är faktiskt billigare. Kostnaderna för administrationen blir lägre per individ, samordningsvinsterna blir stora. Den generella välfärden måste åter rustas upp, när nu ekonomin åter börjar komma i balans. Ersättningarna måste upp i en nivå som gör det ointressant med privata tilläggsförsäkringar. Men det brådskar! Tiden håller på att rinna ut för förtroendet för regeringens förmåga. Låt vallöftet inför 2002 års val bli: Socialdemokratin slår vakt om den generella välfärden! Vi kräver: 1) att kongressen beslutar att slå vakt om den generella välfärden 2) att äldrevården måste stå överst på listan för förbättringar 3) att ersättningarna måste upp i en nivå som gör det ointressant med privata kompletteringsförsäkringar Livs avd 5 i Malmö S-klubben Oddmar Joensen. ordf Malmö Arbetarekommuns representantskap har vid sitt sammanträde den 3 maj beslutat att översända motionen till den 34:e ordinarie partikongressen som Arbetarekommunens egen. MOTION 345 STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN Utveckla välfärden i stället för skattesänkningar En stark ekonomin ekologisk hållbar tillväxt, ett folk i arbete och utbildning är grundläggande förutsättningar för att vi skall kunna behålla och utveckla välfärdssamhället talet var ett förlorat årtionde. Ekonomisk kris och arbetslöshet 5

4 präglade så gott som hela decenniet. Efter tre katastrofala borgerliga år (91-94) tog vi socialdemokrater över makten igen. Vår första uppgift var att som vanligt att få ordning och reda på landets ekonomi. Detta lyckades har vi nu lyckats med. Detta arbete har inte skett utan uppoffringar från alla samhällslager. Höjda skatter, besparingar i kommuner och landsting samt försämrade vilkor i socialförsäkringssystemen har varit några av de åtgärder vi nödgats använda för att få landet på fötter igen. Idag är landet på fötter, vi har även lyckats med att få ned den öppna arbetslösheten till under 4 procent och målet är full sysselsättning. Sverige går bra fler arbetar och skattepengar strömmar in. Idag har vi överskott i statsfinanserna. Nu är det dags ställa frågan: Vilka områden ska vi prioritera, hur ska vi utveckla välfärden? Självklart så ska pengar till skola, vård och omsorg prioriteras. Men det är även viktigt att människor inte slås ut av ett många gånger stressigt och fysiskt krävande arbetsliv. Därför är det viktigt att man har råd att vara hemma när man är sjuk samt att privatekonomin inte raseras om man blir arbetslös eller arbetsoförmögen- där en följd i slutändan ändå blir ökade kostnader för kommuner och landsting. Därför är det viktigt att vi förutom den direkta verksamheten i kommuner och landsting även har ett socialt skyddsnät värdigt ett modernt välfärdssamhälle. Vi vill därför att kongressen beslutar: 1) att socialdemokraterna under kommande mandatperiod prioriterar utvecklad välfärd framför skattesänkningar. 2) att socialdemokraterna under den kommande mandatperioden prioriterar att genomföra solidariska reformer inom sjuk, arbetskadeoch arbetslöshetsförsäkringssystemen, som syftar till att människor säkras en skadefri ekonomisk försäkring enligt inkomstbortfallsprincipen. 3) att ovanstående systemen ersätter inkomstbortfall med 90 procent. 4) att inkomstbortfall ersätts från första sjuk/arbetslöshetsdagen. Det vill säja: Inga karrensdagar. 5) att riksnormen för förbehållsbelopp skall vara miniminivå i landets kommuner. (se kronofogden). Kommunal Buss Socialdemokratiska Fackklubb SL Tjänstemännens Socialdemokratiska fackklubb SL Sossen/GM Johnny Sellmar Stockholms arbetarekommun antog motionen som sin egen. 6

5 MOTION 346 LUNDS ARBETAREKOMMUN Mot privatisering av sjukvården Socialdemokraternas honnörsord har alltid varit - RÄTTVISA- JÄMLIKHET - SOLIDARITET - VÄRNANDET AV GAMLA, SJUKA OCH EKONOMISKT BEROENDE. Nu ser detta svenska välfärdssystem ut att urholkas totalt. Vi socialdemokrater kan inte stillatigande låta detta fortgå, ännu mindre medverka till detta. Sjukvården genomgår en sådan utveckling just nu och detta måste stoppas. Sjukhus skall privatiseras, primärvård och åldringsvård likaså. Alltså skall alla dessa grupper vi har värnat om i all år bli föremål för marknadens nycker, där det enda som betyder något i slutändan är utdelningen till aktieägarna. Hur blir det i framtiden? Skall vi betala marknadsmässiga hyror om vi läggs in på sjukhus, vem har råd till det? Följden blir att bara de som har råd till dyra försäkringar kommer att kunna gå till läkaren. Är detta en utveckling socialdemokraterna vill ha? Är det i linje med vår ideologi? Vi tycker inte att så är fallet och kräver krafttag innan det är för sent!!! En del menar att vården inte kan drivas effektivt om den inte är konkurrensutsatt. Vi menar att detta är fel, det går att driva offentlig verksamhet effektivt. Vi yrkar 1) att Socialdemokraterna kraftfullt visar att vården är till för alla på samma villkor. 2) att man verkar för en offentlig allmän sjukvård. Medlemsmötet beslutade att anta motionen som arbetarekommunens egen. MOTION 347 KARLSKRONA ARBETAREKOMMUN Privatiseringar Partiet måste ta en klarare ställning mot den obalans som skett när det gäller marknaden och medierna. Marknaden har tagit över och politikerna tappar makt. Man måste ha en valfrihet så inte samhällets resurser flyter bort åt olika håll, det vill säga politisk kontroll över hur pengarna används. 7

6 Man konkurrensutsätter allt på bekostnad av vård och omsorg. Man privatiserar allmännyttan, säljer ut sjukhusen och öppnar friskolor. Vi socialdemokrater måste ta mera hänsyn till de enskilda människorna, alla ensamstående mammor, pappor, de lågavlönade barnfamiljerna, pensionärer med låg pension, arbetslösa, sjuka och handikappade, listan kan göras lång. Vi skall sträva efter jämlikhet, trygghet och gemenskap, vi skall värna om vår välfärd. Vi skall solidariskt finansiera tjänster som skola, vård och omsorg och ta upp kampen mot privatiseringsivern. Vi föreslår kongressen besluta: 1) att verka för att skolor, vård och omsorg inte privatiseras 2) att Karlskrona Arbetarekommun antar motionen som sin egen samt skickar den vidare till den Socialdemokratiska partikongressen RASP-gruppen LO-facken i Karlskrona Metall avd. 96 Karlskrona Byggnads Blekinge Bo Andersson Karl-Erik Håkansson Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade den 23 april 2001 att anta motionen som sin egen samt att motionen sänds till partikongressen MOTION 348 VÄXJÖ ARBETAREKOMMUN, ENSKILD Värna arbetare i lågstatusyrken, motverka privatisering Under rubriken Lågstatusjobben måste gå att leva på i tidskriften Aktuellt i Politiken (nr 49/00) framhåller skribenten Anne-Marie Lindgren vikten av att även de som finns i arbetaryrkena skall ha hyggliga villkor, kunna försörja sig och ge sina barn en bra start i livet. Påpekandet manar till eftertanke. En del av de så kallade lågstatusyrkena (huvudsakligen kvinnodominerade) återfinns än så länge i den offentliga sektorn men är i accelererande takt genom upphandling av tjänster på väg över till privat sektor. Löne-, anställnings- och arbetsmiljövillkor i offentlig anställning regleras utöver lagstiftning av kollektivavtal slutna mellan arbetsgivare (den politiska ledningen) och berörd facklig organisation. Vid egenregiverksamhet ligger ansvaret för utformningen av arbetsorganisationen, chefsurvalet, arbetsmiljö och övriga anställningsvillkor för personalen samt anskaffandet av medel för verksamhetens bedrivande på den politiska ledningen.

7 Konkurrensupphandling syftar till att pressa kostnaderna för verksamheten nedåt i förhållande till kostnaden för egenregiverksamheten. När avtal träffas med anbudsgivare finns inget arbetsgivaransvar kvar för den politiska ledningen och följaktligen ej heller någon påverkansmöjlighet beträffande organisation, chefstillsättning, arbetsmiljö eller personalens löne- och anställningsvillkor. I personalintensiva verksamheter som ju upphandlingen mestadels berör är personalkostnaden den dominerande delen (ca.75 80%). I personalintensiva verksamheter som ju upphandlingen mestadels berör är personalkostnaden den dominerande delen (ca.75 80% ). Det är väl en inte alltför djärv gissning att anta att anbudsgivaren måste pressa kostnaderna genom återhållsamhet med personal- och arbetsmiljöfrämjande åtgärder. På senare tid har larmrapporter rörande ökad sjukfrånvaro (såväl kortsom långtidssjukdom) duggat tätt. Samhällets kostnader för ohälsa har ökat med miljardbelopp. Arbetsmiljösituationen är således i dessa lågstatusyrken redan nu alarmerande och risk föreligger för ytterligare påspädning vid en fortsatt accelererande konkurrensupphandling på bekostnad av minskad egenregiverksamhet. Med hänvisning till ovanstående föreslås: 1) att förtroendevalda socialdemokrater på alla nivåer intensifierar sina ansträngningar att bibehålla egenregiverksamheten inom främst områdena skola, vård och omsorg. Växjö Arbetarekommun kan inte ställa sig bakom att socialdemokrater skall motverka alla försök till alternativa driftsformer. Därför beslutade representantskapet att sända motionen till distriktskongressen som enskild. MOTION 349 JÖNKÖPINGS ARBETAREKOMMUN Socialdemokratins uppgift för den gemensamma välfärden Arbetarrörelsens värderingar sprungna ur socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens gemensamma uppdrag, har i grunden omdanat vårt land till ett tryggare samhälle på arbetsplatser, som enskild i samhället, som barn, äldre och förälder. Livet har blivit lättare för de många människorna. Så upplevdes omdaningen från den tid alla genom rösträtten blev myndiggjorda. 9

8 10 Målet för socialdemokratin som politisk företrädare för arbetarrörelsen var och är att befria människor från tvång och förtryck. Att ge alla möjlighet att både längta och leva. Historiskt har arbetarrörelsens strävan efter de klassiska idealen om Frihet, Jämlikhet och Solidaritet strävat i två olika traditioner. Den mer frihetsorienterade, som utvecklat ABF, egna bibliotek, pensionskassor, kooperationen, tidningar och annat skilt från det borgerliga och kapitalistiska samhället. Den mer statsorienterade, som med parlamentarisk makt kunnat bygga likvärdig skola, arbetarskydd, pensionsförmåner och annat. Enligt vår uppfattning skapas ibland onödiga och oförstående uppfattningar kring dessa traditioner. Båda behövs. Men ingen av dem har varit i närheten av vinstintressets bejakande. Medlems och samhällsnytta har varit drivande. Under en tio och kanske tjugoårsperiod har socialdemokratin varit på reträtt och ideologiskt underläge i en rad centrala politiska frågor. Den politiska högerns misslyckande, eller medvetna handlingar, till ekonomiskt moras och skapade ett helt annat samhällsklimat i vårt land. Diskussionen om förbättringar för löntagare, som ofta var långsamma och tvekande, förbyttes till försämringar för att klara statsfinanser och mer långsiktiga mål. I grunden har vi ingen kritik mot detta. Arbetarrörelsen i Jönköping ställde upp för plågsamma och nödvändiga beslut. Historien är aldrig rättvis eftersom vi inte vet vad alternativet blivit. Men vi konstaterar att ett stort förtroendekapital för socialdemokratin såldes ut under denna period. Många medlemmar, såväl fackligt som politiskt upplevde sig svikna och avslutade sitt aktiva engagemang. Vi har fått uppleva det vidare i bristande rekrytering och aktivitet i arbetarrörelsens skilda organisationer. Detta beskrivna är i sig allvarligt, men kan återtagas i en annan politisk situation. Desto allvarligare är att socialdemokratin tappade den ideologiska debatten under krisåren och delvis lät högern få hela utrymmet. In i socialdemokratiska tankar och diskussioner började den gemensamma sektorn omformas till kunder och service i stället för medborgare och demokrati. I princip alla verksamheter fick prägel av att konsumenten jagade lägre eltaxa, teletaxa och annan taxa i en marknadsliberal tro om egen lycka. En oreflekterad avreglering och utförsäljning har satts igång. Vi konstaterar nu att en koncentration och monopolisering kommer medföra att förväntade taxesänkningar uteblir. Det ansågs också att anbudsförfarande eller vidare upphandling inom

9 välfärdssektorn skulle leda till ökad ekonomisk effektivitet. Vi konstaterar att det skapat otrygghet bland anställda och utflöde av resurser från det gemensamma till privata s k investerare i skola, vård och omsorg. Frågan om valfrihet, där diskussionen inom socialdemokratin ofta hänvisat till partiets frihetliga eller folkrörelseorienterade tradition, som vi tidigare nämnt, äger ingen relevans för den stora omdaningen av den gemensamt finansierade sektorn, som nu sker. Det är inte idéorienterade sammanslutningar utan företag verksamma som aktiebolag, med ett uttalat intresse, vinstmaximering, som övertar drift av gymnasieskolor, äldreomsorg och sjukvård. Valfriheten för den enskilde torde heller inte öka för att en annan huvudman driver sjukhuset eller äldreboendet. Om socialdemokratin accepterar att huvudmannaskapet är ointressant kommer vi inte heller klara nästa marknadsliberala angrepp, som blir att valfriheten endast kan skapas med värdecheckar som den enskilde disponerar för att välja skola eller i äldreomsorg av valfri producent. En tid kan solidarisk finansiering upprätthållas i en sådan ekonomi, men den kommer malas ned genom krav på att egeninsatser skall tillåtas. Detta blir välfärdsstatens sammanbrott avseende rättvisa och fördelning. Det marknadsliberala samhället, som vi närmat oss har enligt vår uppfattning inget stöd hos folkopinionen. En väl fungerade gemensam skola, vård och omsorg har ett brett stöd hos svenska folket. Därför är det glädjande att socialdemokratin efter krispolitiken kunnat ta initiativ till mer resurser åt landsting och kommuner. Ett problem för den gemensamma och demokratiska sektorns trovärdighet på sikt är de alltför dåliga löne- och anställningsvillkor, som finns för stora kvinnodominerade grupper. Detta är naturligtvis en partsfråga mellan arbetsgivare och facklig organisation. Men en önskvärd förbättring av löne- och anställningsvillkor får direkta effekter på verksamhetens omfattning och kvalité om inte en resursöverföring sker till landsting och kommuner. Detta kan ske med olika teknik under förutsättning att resurser används till heltidsanställningar och lönevillkor. Våra uttryckta farhågor för utveckling inom den gemensamma sektorn finns också för socialförsäkringssystemen. De kompletterande försäkringar, som nu växer fram på grund av för låga ersättningsnivåer hotar legitimiteten för A-kassa och sjukförsäkring. Det är därför angeläget att genomföra förbättringar avseende främst s k tak, som onödiggör denna utveckling. Med ovanstående bakgrundsbeskrivning vill vi föreslå partikongressen besluta: 1) att prioritera ytterligare satsningar på gemensam välfärd innan skattelättnader genomföres, 11

10 2) att gemensamt finansierade verksamheter i vård, skola och omsorg ej får ha vinstintresse i mening uttag av ekonomiska medel från verksamheten, 3) att gemensamma sektorns behov av resurser för möjliggörande av förbättrade löne- och anställningsvillkor ges hög prioritet, samt 4) att nivån i socialförsäkringssystemen förbättras i avsikt att minska behov av privata försäkringar. Peter Persson, ordf Jönköpings arbetarekommun, Conny Holm, ordf LO-facken, Jönköping Jönköpings arbetarekommun har vid representantskapsmöte den 3 mars beslutat översända motionen till partikongressen som arbetarekommunens egen. MOTION 350 KUNGSBACKA ARBETAREKOMMUN Angående den femte driftsformen Det finns idag fyra driftsformer för offentligt finansierad verksamhet i Sverige: stiftelse, kooperativ, bolag och förvaltningsdrift. De är sprungna ur, eller som de ser ut idag, formade av industrisamhällets framväxt. De är anpassade efter den stora omvandling som steget från jordbrukssamhälle till industrisamhälle innebar. Samhället är i ständig förändring. Det betyder att vi idag behöver nya verktyg för att lösa de klassiska problemen, som att alla människor ska ges utrymme och möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. De ska inte begränsas av när, var och av vem man är född. Inte av vilket kön, vilken klass eller vilken livsåskådning man tillhör. Men när vi söker dessa verktyg trevar vi runt i en gammal verktygslåda som innehåller dessa fyra välkända, beprövade men kanske också otidsenliga verktyg. De har alla sina nackdelar. Några har en struktur som inte öppnar sig för demokratisk insyn. Några har en inneboende drift mot allt större, oöverblickbara och svårstyrda enheter för verksamhet. Några riskerar att sluta sig i egennytta och suboptimering. Vi ser att nya mönster för samarbete och organisation nu börjar formas. En stor del av denna process sker i den kommersiella sektorn. Vi behöver nu söka nya organisationsformer som är väl formade för offentlig verksamhet. Några av de egenskaper som bör eftersträvas är: Genomskinlighet. Organisationsformen ska gynna demokratiutveckling och ska öppna sig för demokratisk insyn och styrning, men också ge goda möjigheter till inflytande från brukare och personal. Småskalighet. Organisationsformen ska gynna små, överblickbara 12

11 verksamhetsenheter i samarbete. Decentralisering. Beslut skall fattas så nära vardagen som möjligt. Samarbetsförmåga. Organisationsformen skall gynna samarbete över gränser och motarbeta uppbyggnad av hierarkier. Effektivitet. Eftersom det är gemensamma resurser som används är det viktigt att de spenderas så eftertänksamt och effektivt som möjligt. Långsiktig hållbarhet. Varsamhet med både medarbetare och miljö skall premieras av organisationsformens strukturella uppbyggnad. Vi kan konstatera att det i industrisamhällets framväxt fanns energi att frambringa de fyra driftsformer vi ännu idag är hänvisade till. Några av dem växte fram i arbetarrörelsens sammanhang. För oss som har en materialistisk samhällssyn som tror att samhället formas av de ekonomiska krafter och organisationsformer det har är det nödvändigt att söka former som på ett bättre sätt möter dagens behov. Vi yrkar därför 1) att partiet initierar ett arbete för att utveckla nya organisationsformer för offentlig verksamhet. Anna Berger Kettner Bengt Ingvarsson Motionen antagen på arbetarekommunens medlemsmöte den 23 april 2001 för Socialdemokraterna i Perstorp. MOTION 351 BORÅS ARBETAREKOMMUN All verksamhet kan inte privatiseras Inför valet 1998 gav vi vallöften som skulle rätta till brister i välfärden som kampen mot nittiotalets kris skapat. Den nödvändiga saneringen är nu genomförd och vi kan påbörja byggandet av det nya folkhemmet. För oss socialdemokrater är välfärd att färdas väl genom livet och att välfärden finns där för oss när den behövs. De kommande tre åren kommer vi att öka resurserna med ytterligare 7 miljarder till skola, vård och omsorg. För oss socialdemokrater är det viktigt att dessa medel används så effektivt som möjligt och inte används som rena vinstpengar till privata företag. Därför anser vi: 1) att all verksamhet inom skola, vård och omsorg skall drivas i offentlig regi. 2 att utförsäljning och vinstsyfte inte får förekomma inom skola, vård och omsorg. 13

12 3) att konkurrensutsättning ej skall få förekomma inom skola, vård och omsorg. 4) att motionen översänds till partistyrelsen för åtgärd. Rose-Marie L Andersson Sandered Sjömarken socialdemokratiska förening. Borås arbetarekommun antog motionen som sin egen MOTION 352 BORÅS ARBETAREKOMMUN För ett solidariskt och sammanhållet samhälle Det finns många olika samhällen i världen. De rådande värderingarna är olika från land till land. I Sverige har den rådande uppfattningen varit att det är bra att hålla ihop samhället. Detta har gällt såväl ekonomiskt som socialt. Det har förts en politik som har strävat efter att utjämna ekonomiska skillnader, visserligen har vägen inte varit spikrak, men ändock. Attackerna mot denna utjämningspolitik har inte ändrat själva inriktningen. Det finns tydligen de som tror att samhället blir bättre med större skillnader det tror inte vi. På det sociala området dit man bl a kan räkna boende, utbildning, vård och omsorg finns flera skillnader. Det talas om segregation utifrån boende, social bakgrund osv. Helst vill vi att sammanhållningen ökar, absolut inte blir mindre. Tyvärr finns flera olika inslag som på sikt minskar sammanhållningen. Vi ser hur delar av gemensamma angelägenheter privatiseras eller läggs ut på s k entreprenad. Hittills har våra gemensamma angelägenheter sköts av föreningslivet eller inom den gemensamma (offentliga) sektorn i bl a kommuner. Detta har gjorts bl a för att alla ska omfattas. Nu vill flera privata företag ta över. Varför, kan man fråga sig. Är det så alla marknadsandelar är intecknade när det gäller att tillverka och sälja saker samt tjänster? Är förklaringen att företagen behöver nya marknader för att få nya vinster? Troligtvis finns en del av svaret att söka i dessa orsaker. Men det finns även rent politiska skäl där vissa politiker driver denna linje stenhårt av ideologiska skäl. Värderingarna styr hur vi ser på vår omgivning och vilket samhälle vi vill ha. Ett samhälle som kan innehålla solidaritet och sammanhållning eller så lite av detta som möjligt. Dessa värderingar skaffar vi oss bl a genom kamrater, föräldrar och utbildning. Den som vill ha ett mer tudelat samhälle har inget att invända mot t ex att utbildning sköts av privata bolag eller skolor uppdelade efter religion osv. Vi tror på att vi får ett bättre samhälle där sammanhållning är ledstjärnan. Alla privatiseringar eller s k entreprenader motverkar detta på sikt. 14

13 Sakta, men säkert. Detta kan ske med avgiftskonstruktioner. Det sker också med sponsring där givaren själv väljer ut var belöningen ska hamna. Det sker också en likriktning av personalen på respektive ställe. Men framför allt kommer människorna att skiljas ut utifrån ekonomisk, eller religiös bakgrund. Detta leder inte till ökad förståelse för varandra. Vi föreslår kongressen besluta: 1) att vi ska verka för att vård och omsorg samt utbildning bedrivs i offentlig regi. Micael Svensson, Lennart Bäck, Yvonne Lundell Sjöquist Borås arbetarekommun beslutade att anta motionen som sin egen. MOTION 353 HALLSBERGS ARBETAREKOMMUN Tydligt politiskt ställningstagande för gemensamt ansvar samt profilering av förskola, skola, vård och omsorg. Nu och då blossar debatten upp om friskolors positiva och negativa effekter för barnen, för skolan och för samhället. I debatten finns socialdemokrater för friskolor och socialdemokrater mot friskolor. Vi har svårt att se några positiva effekter, framförallt på lång sikt, av friskolor. Det är bra att ett parti kan hålla högt i tak och rymma många människor engagemang. Utan att förringa någons engagemang anser vi att det är dags att vi som parti tydligare tar ställning. I förslaget till partiprogram berörs alternativa driftsformer i flera avsnitt utan att tydligt ange vilken väg som partiet ska föredra. Nu är det dags. Vi instämmer i partiprogrammets beskrivning av människor som. å ena sida vill ha frihet att göra egna val, å andra sidan, starkt sluter upp bakom ett solidariskt samhälle. Till det vill vi koppla bilden av ett Sverige som brottas med att allt fler människor känner sig främmande eller i alla fall inte delaktiga i samhället. Vi vill påstå att det är inte mindre av solidaritet och gemenskap som människor behöver i ett socialdemokratiskt Sverige, utan mer. Vi anser att friskolor söndrar mer än de enar, om inte på kort sikt så framförallt på lång sikt. Vi vill fortsätta att bygga ett samhälle som präglas av gemenskap och solidaritet vilket kräver att vi ser den gemensamma kommunala skolan och även förskola, vård och omsorg som framtidens möjlighet. En möjlighet som förtjänar ett fortsatt tydligt socialdemokratiskt stöd då dessa verksamheter under gemensamt ansvar skapar ett mervärde till gemenskapen som vi anser är nödvändigt. Det är inte tillräckligt att hävda att en gemenskap, ett välfärdssamhälle för alla, byggs enbart genom att alla betalar skatt och alla får något i gengäld. Det 15

14 är visserligen grundläggande men för ett positivt delaktigt samhälle krävs mer för att känna gemenskap. I stället för friskolevägen vill vi att partiet ska välja profileringsvägen. Ett sätt att bibehålla något bra gemenskapsbyggande men också möta människor som vill ha frihet att välja. Partiet ska aktivt medverka till att utveckla den kommunala skolan, förskolan, vården och omsorgen genom att uppmuntra profilering. Uppmuntra och stödja att någon av kommunens förskolor arbetar utifrån exempelvis Montessoripedagogik, en annan arbetar med språket, en tredje med samspel. De föräldrar som vill välja kan då välja mellan olika kommunala förskolor med olika profilering. Ett annat exempel kan vara att stödja en av kommunens skolor att jobba med inriktningen musik och att tillse att barn inom kommunen får möjlighet att välja den skolan och inriktningen. Vi vill at partiet ska ta ett tydligt politiskt ställningstagande att stödja och berika ett gott system istället för att slå sönder detsamma. Det finns idag inga formella hinder för kommunens förskola, skola, vård och omsorg att profilera sig, det som krävs är politisk vilja. Vi föreslår därför kongressen besluta: 1 att partiet med tydlig politisk vilja tar ställning för ett solidariskt samhälle som gemensamt tar ansvar för verksamheter såsom förskola, skola, vår d och omsorg, samt tar ställning för att utveckla verksamheterna genom profilering för att ge möjlighet till egna val. 2) att partiet väljer att ta ställning för att berika ett gott system istället för att slå sönder detsamma. Hallsbergs arbetarekommunmöte den 3 maj 2001 beslutade att sända motionen till 2001 årssocialdemokratiska partikongress såsom arbetarekommunens egen. MOTION 354 VÄRMDÖ ARBETAREKOMMUN 16 Socialdemokratin och den tredje sektorn (den sociala ekonomin) Vi beskriver ofta Sverige som ett land som byggts upp av våra stora folkrörelser och där hundratusentals föreningar av olika slag spelat en viktig roll för såväl vår demokrati som för människors möjligheter att ta tillvara och utveckla sina intressen. Men alltför ofta beskriver vi detta främst som en historisk företeelse och bekymrar oss över att vi idag istället brottas med minskande engagemang och krympande medlemsantal i flera av våra klassiska folkrörelser och föreningar. Visst är det riktigt att vi inom stora delar av folkrörelse- och föreningssverige brottas med betydande problem, men genom att fokusera

15 enbart på detta riskerar vi att missa de stora dragen i samhällsutvecklingen och därmed lura oss själva. En annan sida är nämligen att föreningsengagemanget bland människor aldrig varit större än nu, och att det stadigt fortsätter att öka! Givetvis ser det idag delvis annorlunda ut än tidigare och det utvecklas hela tiden i takt med tidsandan och människors värderingar och intressen, precis som det alltid har gjort. Icke desto mindre är föreningssektorn - den tredje sektorn - även för framtiden en väsentlig kraft i vårt gemensamma samhällsbygge. För oss socialdemokrater är det viktigt att vi, som ett parti i tiden, förmår se den nya utvecklingen och sätta in den i vår politiska vision. Den tredje sektorn - den sociala ekonomin Genom Sveriges medlemskap i EU den 1 januari 1995 blev begreppet social ekonomi en officiell term också i vårt land. Inom EU har den använts sedan 1989 som en beskrivning på den tredje sektorn då den uppträder i form av framför allt ideella föreningar, kooperativa föreningar, allmännyttiga stiftelser och ömsesidiga bolag. Den praktiska betydelsen har främst varit vid fördelning av stöd ur EU:s strukturfonder, där behovet av att stödja den sociala ekonomins utveckling har ägnats särskild uppmärksamhet över hela Europa. I Sverige är det naturligt att föra samman arbetet med att stödja den sociala ekonomin med den svenska folkrörelsetraditionen. Av bl.a. detta skäl behövs en svensk definition av begreppet social ekonomi, vilken har formulerats på följande sätt: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta och medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Runt om i landet bedrivits idag ett allt mer omfattande arbete för att starta och utveckla verksamheter inom den sociala ekonomin. Befintliga organisationer har vidgat sina verksamhetsfält och nya har startat. Detta har ofta skett tack vare stöd och rådgivning från de lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) som under senare år utvecklats till ett rikstäckande nätverk. Också idrottsrörelsen har under senare år gjort stora insatser för att markera sin tillhörighet till den sociala ekonomin, något som är särskilt viktigt för en verksamhet som annars riskerar att styras av kommersiella intressen. Särskilt framgångsrik har utvecklingen av den social ekonomin varit i län som Jämtland, Värmland, och Västerbotten men på senare år har det också skett en hel del framsteg i storstadsregionerna. Den sociala ekonomin omfattar också allt fler områden och traditionella föreningar spränger allt oftare sina gränser genom att driva kvalificerad verksamhet som 17

16 18 tidigare bedrevs av offentliga eller privata aktörer. Ett exempel är missbrukarvården där engagemanget från människor med egen erfarenhet visat sig vara vida överlägset andra alternativ. Offentligt eller privat? - Den tredje sektorn behöver sin egen plats! Den starka utvecklingen av den tredje sektorn/den sociala ekonomin leder till stora gränsdragningsproblem mellan å ena sidan den sociala ekonomin och å andra sidan den offentliga sektorn resp. den privata sektorn. Dessvärre saknar vi idag tillräckliga juridiska, ekonomiska och politiska instrument för att klara detta. En orsak är sannolikt att vi under lång tid ensidigt koncentrerat vårt synsätt till att det endast finns två samhällssektorer - den offentliga och den privata. Aktuella kartläggningar visar att detta synsätt genomsyrar vår samhällsadministration och beslutsapparat då det gäller bl.a. ekonomi, lagstiftning, utbildning, forskning och statistik. Därmed har det politiska arbetet koncentrerats så mycket på konflikten mellan privat och offentligt att vi glömt bort den samhällsresurs den tredje sektorn kan utgöra på en mängd olika områden. Utvecklingen inom den sociala ekonomin har därmed inte fått något eget självständigt utrymme. Då den har uppmärksammats har den ofta definierats som privatisering med betydande identitetsproblem som följd. Detta är direkt missvisande, och har sannolikt varit en starkt bidragande orsak till socialdemokratins ambivalenta hållning gentemot utvecklingen av s.k. alternativa driftsformer. Detta är djupt olyckligt! Vårt alternativ till privatisering Under senare år har flera verksamheter övergått från att drivas av den offentliga sektorn till att drivas av den tredje sektorn/den sociala ekonomin. Den mest omfattande utvecklingen har skett inom barnomsorgen där ett stort antal föräldrakooperativ bidragit till en aktiv förskoleutbyggnad i landet. Likaså bedrivs allt fler typer av behandlingsverksamhet framgångsrikt inom den sociala ekonomin. Det är viktigt att denna utveckling inte blandas samman med den privatisering och kommersialisering som aggressivt drivs av moderaterna på en renodlat ideologisk grund. I själva verket drivs dessa två utvecklingstrender av helt olika motiv och utgör i praktiken varandras direkta motsatser. Moderaternas ideologiska privatiseringar syftar främst till att skapa nya kommersiella marknader och därmed minska det demokratiska inflytandet över verksamheter som är viktiga för att åstadkomma jämlikhet och rättvisa. I de privatiserade verksamheterna utgörs drivkraften av strävan efter vinst medan verksamheterna i sig är metoden för att åstadkomma denna vinst, en klassisk förklaringsmodell. När verksamhet däremot överförs till den sociala ekonomin, och därmed organiseras av medborgarna själva, är syftet att förbättra verksamhetens kvalitet och/eller fördjupa demokratin. I dessa verksamheter utgörs drivkraften av strävan att använda verksamheten för att på bästa sätt lösa sina gemensamma behov,

17 medan ekonomin är ett medel för detta. Här finns ingen koppling till att skapa någon ny kommersiell marknad. Däremot har den sociala ekonomin tydliga likheter med såväl privat som offentlig sektor. Ett sätt att beskriva den sociala ekonomin är att den försöker förena de bästa bitarna ur dessa båda. Å ena sidan bygger den på samma demokratiska ideal som den politiskt styrda offentliga sektorn, och å andra sidan förmår den ta tillvara människors privata engagemang i kollektiva former. Därmed förenar den demokratisk ambition med uppmuntran av engagemang och entreprenörskap. Socialdemokratin behöver en strategi för den tredje sektorn/den sociala ekonomin I Värmdö arbetarekommun, där vi lever i en kombination av storstadsmiljö och renodlad landsbygd, ser vi det som angeläget att socialdemokratin nu går vidare och formulerar en samhällsstrategi för den tredje sektorn/den sociala ekonomin. Vi ser det som viktigt att vi mer aktivt värdesätter den tredje sektorn, och utvecklar vårt politiska synsätt på den. Då skulle vi sannolikt också kunna lösa många av de problem som kommer upp då vi behandlar konflikten mellan privat och offentligt. I det vidare arbetet är det av central betydelse att ha en kärna som identifierar vad som är den tredje sektorn/den sociala ekonomin. I den svenska definitionen ligger tyngdpunkten på syftet, inte formen, med själva verksamheten. Om syftet är att åstadkomma vinst, t.ex. avkastning på satsat kapitel, så tillhör verksamheten inte den sociala ekonomin. Samtidigt finns det verksamhetsformer där vinstbegreppet inte längre är lika okomplicerat som den klassiska definitionen. Här krävs ytterligare arbete med såväl definitioner som att formulera en politisk strategi som ligger i takt med tiden. Uppgiften skulle kunna sammanfattas som att formulera en samhällsstrategi för gemensam och rättvis välfärd, med förmåga att ta tillvara människors engagemang och entreprenörskap men mot privatisering och kommersialisering! Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi: 1) att partikongressen uttalar sitt principiella stöd för det förhållningssätt till den tredje sektorn (den sociala ekonomin) som redovisats i motionen ovan 2) att partistyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett principprogram om den tredje sektorn (den sociala ekonomin) och dess möjligheter att bidra till välfärd, demokrati och tillväxt under 2000-talet. Styrelsen för Värmdö Arbetarekommun Vid medlemsmöte för Värmdö Arbetarekommun den 23 april 2001 beslutades att motionen ska sändas till partikongressen som arbetarekommunens egen. 19

18 MOTION 355 VÄSTERVIKS ARBETAREKOMMUN Välfärdstjänster Jag anser att valfriheten inom den offentliga är god och kan utvecklas samt att man där kan jämföra olika metoder och arbetssätt. Privata företag ska inte driva verksamhet med kommunala medel. Insyn från den kommunala sidan i det privata företaget som bedriver verksamheten är lika med noll. Utsortering av barn, mygel med bidrag, vanvård av äldre och påhittade barnomsorgsköer har förekommit. Om företaget skall gå omkull så får den offentliga sektorn rycka in. Detta ser jag som omoraliskt, men har oftast aldrig gått att göra något åt eftersom vi har de regler vi har idag i Sverige. Om jag hade velat ha en valfrihet i den offentliga sektorn hade jag istället valt något av de borgerliga partierna att engagera mig i. Jag anser att Socialdemokraterna framhäver partiets socialistiska ideologi och lämnar ny- liberalismen åt andra. Privata friskolor, privat barnomsorg eller privat äldreomsorg urholkar den offentliga ekonomin. Detta innebär att det är de som har tex. barn på offentliga skolor som drabbas av detta. Denna valfrihet skapar inget nytt! Jag anser att vi Socialdemokrater ska arbeta för en frihet för alla istället för valfrihet åt ett fåtal. Därför anser jag att meningen på sidan 39 stycke 9 Välfärdstjänster, Styck indelning 3, stryks och även andra meningar som omfattas av denna liberala valfrihet omformuleras eller stryks i partiprogrammet. 20 Därför anser jag 1) att denna mening ska strykas Rätten till valfrihet innefattar också möjligheten till ekonomiskt stöd för verksamheter som drivs av annan huvudman än kommun/landsting, men villkoren är att följa samma regler som de kommunala. 2) att lydelsen vidare i texten ska formuleras om i den andemeningen som motionen beskriver. 3) att Socialdemokraterna ska skilja mellan privat verksamhet och offentliga medel. 4) att privata företag inte ska driva vård, skola och omsorg med offentliga medel. 5) att initiera till olika metoder /pedagogiker inom den offentliga verksamheten och ta vara på den kompetens som de anställda har. Björn Andersson

19 Med hänvisning till ovanstående föreslås representantskapet besluta att punkt 1 avslås samt att punkt 2 5 tillstyrks samt att motionen antages som arbetarekommunens egen Västerviks Arbetarekommuns styrelse John Westby MOTION 356 SÖDERHAMNS ARBETAREKOMMUN, ENSKILD Alternativa driftsformer Vård, skola omsorg är offentliga angelägenheter. Vi upplever att friskolor, privata vårdhem och sjukhus inte ger bättre ekonomi eller kvalitet. Självklart skall dessa få finnas men inte finansieras med skattemedel. De som av någon anledning väljer att använda dessa privata tjänster kan betala detta själv utan att belasta offentliga finanser. Istället för att privatisera så skall vård, skola och omsorg utvecklas och medarbetarnas engagemang och kreativitet bättre tas tillvara. Vi föreslår kongressen besluta, 1) att ge partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att verka för att skattemedel inte skall finansiera alternativa driftsformer inom vård, skola och omsorg. Åsa Lindestam Tommy Berglöf Hasse Källarsson Birgitta Tapper Söderhamns arbetarekommun beslutade att inte ställa sig bakom motionen, och att motionären skickar den som enskild. MOTION 357 SÖDERHAMNS ARBETAREKOMMUN Allmänt ägd infrastruktur Telekommunikationer, elkraft, vägar, järnvägar, utbildningsväsende osv är exempel på infrastruktur som är av nationellt värde. Vi kräver att dessa strukturer skall vara i offentlig ägo. Vi föreslår kongressen besluta 1) att kraftfullt beordra våra förtroendevalda agera för laglig stopp för utförsäljning av offentliga egendomar. Söderhamn april 2001 Tommy Berglöf Birgitta tapper Åsa Lindestam Hasse Källarsson 21

20 MOTION 358 STOCKHOLMS LÄNS PARTIDISTRIKT Socialdemokrati för fortsatt förnyelse av offentlig sektor Den framgångsrika saneringen av statsfinanserna under 1990-talet har en baksida vars effekter vi nu kan se tydligt i form av kraftfulla attacker mot den svenska välfärdsmodellen. Dessa attacker regisseras av krafter i samhället som ser möjligheter att skapa nya marknader på områden som tidigare varit helt dominerade av den offentliga sektorn. Det är inte förvånande att de kommer men en allvarlig utmaning för socialdemokratin. Under 90-talet fick välfärdens bärare, kommunerna och landstingen, genomföra en lång rad nödvändiga åtstramningar inom snart sett varje område. Alla medborgare berördes av saneringspolitiken och därför är det inte konstigt att kritiken och frustrationen var omfattande. Det är fullt förståeligt att ett missnöje mot den offentliga sektorns förmåga att erbjuda tjänster av god kvalitet spred sig. Därför var det också naturligt att partikongressen i Sundsvall 1997 mycket tydligt slog fast att när statsfinanserna successivt förbättras, är det allra viktigast att tillföra resurser till vården, skolan och omsorgen. När statsfinanserna successivt sanerats har också omfattande insatser gjorts för att återföra resurser till landsting och kommuner. Omfattande reformer som maxtaxa på dagis och högkostnadsskydd för äldre i tandvården är nu beslutade eller på väg. Sjukvården kommer de närmaste åren att få ökade statsbidrag. Socialdemokratin arbetar efter den dagordning som tidigare kongresser lagt fast, även om en del fortfarande återstår att göra. Däremot har socialdemokratin inte tillräckligt väl lyckats hantera den debatt som tagit fart under krisåren, och som handlat om den generella välfärdspolitikens utformning. I hägnet av saneringspolitiken har ett stort debattutrymme skapats för de krafter i samhället som vill ändra färdriktning i välfärdspolitiken. Från generella/gemensamma lösningar till individuella. Kännetecknande för alla debattvarianter på detta tema är att samtliga står för en idé om att den parlamentariska demokratin endast har som syfte att leverera ett visst urval av tjänster till medborgarna/kunderna. Politiken bör spela en mer nedtonad roll. Beklagligt nog har dessa krafter både satt dagordningen och valt formerna för diskussionen. I denna debatt har socialdemokratin haft svårt att positionera sig och fastnat i en intern diskussion om formerna för att driva verksamheterna i den offentlig sektorn. En följd av detta är att socialdemokratins diskussion om behovet av att utveckla verksamheternas innehåll och kvalitet har kommit i skymundan. Kritikerna tar visserligen felaktigt, men likväl ändå högljutt detta till intäkt för att socialdemokratin saknar visioner för framtiden. 22

21 Förändring och utveckling av verksamheterna pågår ständigt. Förtroendevalda politiker i kommuner och landsting arbetar målmedvetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling men det som dominerar debatten är de förändringar som sker tydligast i Stockholmsregionen, men också i viss utsträckning på andra håll i landet. Allt mer av sjukvården, barnomsorgen och äldreomsorgen privatiseras och/eller upphandlas av privata entreprenörer. Friskolor etablerar sig i en allt högre takt. Socialdemokratin måste därför nu fokusera sitt intresse på hur vi vill utveckla skola, vård och omsorg kvalitetsmässigt. Hur skall vi hitta vägar för att skapa utveckling, klara uppföljning och samtidigt öka medborgarnas engagemang och inflytande? Och inte minst viktigt, hur skall den offentliga sektorn utvecklas för att vara en attraktiv arbetsgivare? Vi måste se till att medborgarna ser vår vision tydligt så att de krafter i samhället som vill byta färdriktning inte vinner ytterligare framgångar Några vägar till en ny debatt om fortsatt förnyelse Socialdemokratin, och dess företrädare, måste ändra förhållningssätt till den offentliga sektorns verksamheter. Allt är inte bra. Socialdemokratin ska alltid ta medborgarnas parti för behovet av förändring. Socialdemokratin måste bättre ta tillvara den förändringskraft som finns inom den offentliga sektorns verksamheter. Socialdemokratin måste vara samhällskritisk. Socialdemokratin måste föra dialog med medborgarna om fördelen med gemensam finansiering och fördelning efter behov. Socialdemokratin måste levandegöra poängen med ett sammanhållet samhälle, och bristerna med ett segregerat. Socialdemokratin måste samtala med medborgarna om såväl medborgerliga rättigheter som skyldigheter. Socialdemokratin måste gå i bräschen för ett förändringsarbete inom skola, vård och omsorg där fokus riktas mot medborgarnas veklighet och behov och mindre hänsyn tas till etablerade hierarkier och rutiner i de stödsystem som byggts upp för att serva medborgarna. Socialdemokratin måste söka samarbete med goda krafter i politiken. Traditionell blockpolitik lämpar sig illa för att åstadkomma en stabil grund för förnyelsearbetet i den svenska välfärdmodellen. Ett gott exempel på detta förhållningssätt är den nationella planen för hälso- och sjukvården som riksdagen antog i bred enighet. Socialdemokratin måste definiera begreppet vinstintresse när det används i debatten om möjliga driftformer. Socialdemokratin måste klargöra synen på ekonomiska drivkrafter som ett medel för att hushålla med gemensamma resurser eller åstadkomma bättre kvalitet, såväl inom offentliga verksamheter/bolag som inom privata. Socialdemokratin måste definiera skillnaden mellan å ena sidan de peng- och checksystem som införs i moderatledda kommuner och å andra sidan de resursfördelningsmodeller som används i socialdemokratiskt ledda kommuner. 23

22 Socialdemokratin måste ta initiativet till en kraftfull satsning på att utveckla den offentliga sektorn som arbetsgivare. Ta tillvara den förändringskraft som finns och skapa tydlighet i fråga om ansvar och befogenheter. Utveckla stimulerande arbetsmiljöer, satsa på kompetensutveckling och hitta system för att möjliggöra uppskattning av goda arbetsinsatser såväl individuellt som kollektivt. Socialdemokratin måste medverka till ökad variation inom den offentliga sektorn. Först och främst handlar det om att genomföra verkliga förändringar i de verksamheter som drivs i egen regi. Dessa måste inte se exakt lika ut eller fungera likadant överallt. Däremot måste utgångspunkten självfallet vara att alla medborgare skall garanteras en likvärdig kvalitet. Variationsrikedomen kan också öka genom att utveckla/pröva fler former för verksamheterna än ren förvaltningsdrift eller kommunala och/eller privata aktiebolag. Icke vinstgivande företag, stiftelser och ideella sammanslutningar kan vara en väg att pröva liksom den kooperativa idén som säkert kan utvecklas mer i detta sammanhang. Vi föreslår mot bakgrund av ovanstående: 1) att partikongressen uppdrar till partistyrelsen att till förtroenderådet våren 2002 presentera ett förslag till inriktningsprogram för fortsatt förnyelse av offentlig sektor i enlighet med motionens anda MOTION 359 ÖREBRO ARBETAREKOMMUN, ENSKILD 24 Den offentliga sektorn Majoritetsskiften i riksdag, landsting eller kommuner innebär ofta att det sker stora förändringar inom den offentliga sektorn. Systemförändringarna kan variera mellan att välfärden skall privatfinansieras, att skolor, sjukhus, äldreboende, kommunala bostadsbolag allt skall säljas ut och privatiseras eller att allt skall bedrivas i samhällets egen regi. När moderater vill sälja sjukhus, skolor och kommunala bostadsbolag i Stockholm svarar många socialdemokrater med krav om stopplagar eller förslag om att aktiebolag inom vård och utbildning inte får tjäna pengar på skattebetalarnas bekostnad. Men det är inte bara vid majoritetsskiften som komplikationer uppstår. De uppstår också när samhällsmedborgarna engagerar sig för att mindre byskolor eller när vissa skolor profileras och utvecklas till friskolor. Då träder statsbäraransvaret fram i partiet. Då uppstår konflikter mellan samhällsmedborgare som vill engagera sig och ta ett eget privat ansvar. Då ställs detta mot socialdemokratins likställighets- och rättviseprinciper. Den parlamentariska situation som för närvarande råder förenklar heller inte problemen.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 2009-05-25 2007/KS0795 1 (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här:

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här: I vårt parti kan medlemmar göra sin röst hörd i många olika sammanhang. Grundläggande för påverkan är förstås möjligheter att mötas och diskutera politiska frågor och lösningar i den socialdemokratiska

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Motioner till Partikongressen 2015

Motioner till Partikongressen 2015 SOCIALDEMOKRATERNA Motioner till Partikongressen 2015 Framtidens folkrörelse REPRESENTANTSKAPSMÖTE 29 JANUARI 2015 Finansiering av den sociala ekonomin och idéstyrda sektorn (bland annat folkrörelser).

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Jens Nilsson. Europaparlamentariker (S) Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation.

Jens Nilsson. Europaparlamentariker (S) Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation. Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation. Vad gör Europaparlamentet? Europaparlamentet kan liknas vid Europas riksdag. 754 ledamöter från 27 länder sitter i Europaparlamentet.

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? I Täby har Moderaterna genom flera mandatperioder av egen majoritet kunnat forma politiken utan att ta hänsyn till andra partier.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Datum. Synpunkter på programkommissionens remissförslag till Partiprogram 2013

Datum. Synpunkter på programkommissionens remissförslag till Partiprogram 2013 1 (5) GAMLA GARDET Datum Org. nr: 802437-0853 2012-12-10 Till Socialdemokraterna Programkommissionen Umeå Arbetarekommun f.k. Synpunkter på programkommissionens remissförslag till Partiprogram 2013 De

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer