INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 2 / 2011

Transkript

1 INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 2 / 2011 björn och mattias installerar ramböll i toppskiktet e4 sundsvall propplösning på väg tema: rustning för framtiden är vi redo för det nya klimatet?

2 InBlick # InBlick ges ut av Ramböll i Sverige, Krukmakargatan 21, Box 17009, Stockholm, Rambölls verksamhet i Sverige består av: Ramböll Sverige AB, Ramboll Natura AB och Ramböll Management Consulting AB. Ansvarig utgivare: Yvonne Ronnerfors, Kommunikationschef. Redaktion: Nord Karin Lundgren Mitt Anders Welin Öst Louise Kjellin Väst Karin Sjöberg Syd Ann-Charlotte Engstrand Proj.ledn. Pernilla Lundblad Ramböll Management Kerstin Wallin E-postadresserna till samtliga ovanstående är: fornamn.efternamn@ramboll.se Produktion: Grapevine Communications, Stockholm. Tryckeri: Danagårds grafiska, Ödeshög. InBlick ges ut två gånger per år till Rambölls kunder och anställda. Artiklar får särtryckas med tillåtelse av Yvonne Ronnerfors. Upplaga: ex. Deadline: Nästa nummer kommer under våren 2012 och deadline för material är i februari Adressändringar skickas till: Louise Kjellin, Ramböll Sverige AB Box Stockholm louise.kjellin@ramboll.se Omslagsbild: Johnér Bildbyrå. Foto: Olof Holdar, Drago Prvulovic, Ramböll och Trafikverket. Illustrationer: Sara Sundin, Karin Sjöberg, ABB och Projekthuset Monarken AB. Tekniken finns för att klara framtidens utmaningar Vårt samhälle står inför en rad utmaningar. En av de främsta och mest akuta är förstås klimatförändringen. Den kräver att vi ställer om vårt energisystem till förnybara energikällor. Att fler människor och mer gods lyfts från vägen till den redan ansträngda järnvägen. Att vi konstruerar och anpassar våra byggnader och vår infrastruktur med ett både blötare och varmare väder i åtanke. Den stora frågan är hur pass rustade vi är för att kunna möta dessa utmaningar? Vet vi ens hur pass omfattande de är och var behovet av investeringar är som störst? Våra nordiska grannar har gjort något mycket klokt. Med gemensam ansträngning har teknikkonsultbranscherna i Norge, Danmark och Finland tagit fram rapporter kallade State of the Nation för respektive land. Det är djuplodade summeringar av tillståndet på den samlade infrastrukturen. Rapporterna har rönt stor medial uppmärksamhet och varit mycket effektiva. I Norge har pengar nu öron- märkts för såväl VA-systemen som järnvägen åtgärder som sannolikt hade dröjt betydligt längre om ingen hade redovisat hur verkligheten faktiskt ser ut och vilka konsekvenserna blir av att skjuta på investeringarna. Även i Sverige behöver vi lyfta blicken. Vi saknar förvisso en samlad analys av läget, men det finns ingen anledning att tro att tillståndet hos oss skiljer sig radikalt från våra grannländer. Tvärtom vet vi exempelvis att även våra gamla VA-system är tickande bomber med stort spill av dricksvatten och läckande avloppsrör som riskerar påverka grundvattnet. Vårt föråldrade elnät är likaså den främsta flaskhalsen för fortsatt utbyggnad av förnybar energi. Behoven är stora på flera håll, men ju längre vi skjuter besluten framför oss desto dyrare blir det. Som rådgivare kan vi bidra med många av de innovativa lösningar som fordras för att möta klimatutmaningarna. Tekniken och idéerna finns nu behöver vi bara tillåtelsen att få använda dem. Här kan vi göra skillnad! MILJÖMÄRKT 341 TRYCKSAK 196 Bent Johannesson, VD Ramböll Sverige

3 # INNEHÅLL de installerar ramböll i toppskiktet 06 en ömsesidig investering 15 på gång på ramböll tema: rustning för framtiden 08 är vi redo för det nya klimatet? Att rusta för klimatförändringarna är samhällsbyggarnas största utmaning. 11 Dags att gå från ord till handling! Klimatdebattören Anders Wijkman ryter till om passiviteten i klimatarbetet. 12 dynapeaq höjer elnätets iq Förnybar energi kräver smartare elnät. 13 nu ökar vi spårkapaciteten Ramböll satsar offensivt för att delta i upprustningen av järnvägen. 14 propplösning på väg i sundsvall Ramböll löser trafikinfarkten på E4:an.

4 4 INBLICK #2 2011

5 INBLICK # DE SKA INSTALLERA RAMBÖLL I TOPPSKIKTET Från ett sakta sjudande har nu Stockholms installationsbransch nått absoluta kokpunkten. Rambölls El- och VVSenheter är inne i en stor expansionsfas. Mattias Haag och Björn Kyhlberg har tillsammans antagit utmaningen att flytta fram positionerna ytterligare. Det är de exceptionellt många och riktigt stora fastighetsprojekten i Stockholm just nu som slukar installationskonsulter. Stockholm växer dessutom med helt nya områden, som Kvarnholmen och Norra Djurgårdsstaden. Därtill kommer upprustningen av miljonprogramsområdena med all nybyggnation av infrastruktur som det för med sig. Just nu arbetar vi bland annat med SL:s nya depåer och Citybanan, berättar Björn Kyhlberg, nytillträdd enhetschef för Elteknik på Rambölls stockholmskontor. De sammanlagda budgetarna är helt klart rekordstora. Med mer än 30 års erfarenhet från elbranschen i Stockholm vet Björn vad han talar om. Han ser stor potential för fortsatt tillväxt för Ramböll och målet är att inom en snar framtid vara en av de största aktörerna. Till sin hjälp har han Mattias Haag, som i vintras axlade rollen som enhetschef för VVS på Ramböll. Vi är redan väl positionerade för fortsatt expansion och ambitionen är att hela installationssidan ska växa ytterligare till årsskiftet, berättar han. Gränslös samverkan Det är en tuff uppgift de tar sig an, inte minst på grund av bristen på installationstekniker. De är anmärkningsvärt familjära och bekväma i varandras närvaro, i synnerhet med tanke på att Björn klev ombord så sent som i maj. Vi har ett gemensamt förflutet, avslöjar Björn. Vi har varit kollegor i flera år innan vi kom hit, men Mattias hann före mig med några månaders marginal, fortsätter han med en gliring åt Mattias håll. Det finns en påtaglig men kollegial tävlingsanda mellan dem och det kommer att behövas för att trigga varandra. Ambitionen är nämligen att enheterna i större utsträckning än tidigare ska arbeta tillsammans över teknikområdesgränserna och ta gemensamma installationsuppdrag. Eftersom den kompetens vi har på installationssidan spänner över hela spektrat av el, tele-, data- och VVS-tjänster har vi möjlighet att kunna ta totalprojekt, säger Björn. Sett ur ett ännu större perspektiv kan vi leverera tjänster för varje del i ett fastighetsprojekt: konstruktion, landskap, akustik och så vidare. Införsäljning av den typen av totalprojekt ska bli oerhört spännande att jobba med. Nya kliv att ta Utöver affärsutveckling och försäljning ligger även planering och arbetsledning på enhetschefernas bord. För Mattias är det fullständiga resultatansvaret en ny erfarenhet. Det var den aspekten som var mest lockande, säger han. Teknikbiten kan jag, men att få utveckla nya affärer, arbetsleda och se till att alla i teamet trivs och är motiverade är en ny utmaning. Tiden var mogen att ta nästa steg i utvecklingen. Har han då hunnit fundera över hur han vill vara som chef? Nja, jag är nog ganska lyhörd och inlyssnande, svarar han efter en stunds betänketid. Jag är ingen bossig typ, men kan säga ifrån när det behövs. Björn beskriver sitt ledarskap på ett liknande sätt. Högt i tak mycket morötter och så få pekpinnar som möjligt, säger han. Utöver viss åldersskillnad är likheterna mellan dessa installationsspecialister faktiskt påfallande många. Båda beskriver sig själva som lugna, i grunden positiva och raka personer. Båda gjorde sitt karriärval tidigt i livet, med sommarjobb som inkörsport, och båda spenderar helst en sommardag på golfbanan. Så vem är bäst på greenen? Sist vi möttes vill jag minnas att vi faktiskt delade segern, konstaterar Mattias och skrattar.

6 6 INBLICK # "En ömsesidig investering som lyfter både kunden och Ramböll" Drygt ett år har förflutit sedan Ramböll lanserade kampanjen Nöjd Kund, en strategisk satsning på kvalitet i dialog med kunderna. Målsättningen är glasklar. Att bli Sveriges kvalitetsledande teknikkonsult. Generellt upplevs det att kvaliteten i branschen har försämrats de senaste åren, berättar Patrik Schelin, regionchef och en av initiativtagarna till Rambölls kvalitetssatsning. Den trenden måste brytas. Ska vi kunna flytta fram vår position på marknaden måste vi ta ett grepp kring kvalitetsfrågorna och arbeta med åtgärder som ger effekt. Här är dialogen med våra kunder den i särklass viktigaste faktorn. Sondering av terrängen Själva grunden i kvalitetsbegreppet är förstås kundernas förväntningar på Ramböll och de tjänster som levereras. Just därför är kundernas engagemang centralt i kampanjen. För att kunna identifiera den bästa vägen framåt behövde vi en referenspunkt att förhålla oss till, förklarar Patrik. Vi har därför bjudit in kunder till seminarier och workshops för att fånga in deras tankar om hur de uppfattar oss och det vi levererar. Resultaten av alla samtal och seminarier har sedan sammanställts, analyserats och presenterats. Glädjande nog är omdömena överlag mycket goda. Våra kunder anser att vi har hög teknisk kompetens, att vi klarar våra leveranser inom uppsatta tidsramar och att det dessutom är trevligt Urval av åtgärder Ramböll har tagit fram en handlingsplan för kvalitetsarbetet Här är några av åtgärderna: Förbättrad granskningsprocess. Ökad närvaro av kunder vid uppstartsmöten och projektavslut. Fler uppstartsmöten. Varje projekt som omfattar fler än två konsulter ska hålla uppstartsmöten. Synliggöra goda exempel. Kvalitetspriset Nöjd Kund ska tilldelas den medarbetare som gör något utöver det vanliga och blir ett föredöme för andra i branschen. Kontinuerliga kundseminarier för bättre samverkan. att arbeta med oss, avslöjar Patrik. När fel uppstår är det ofta fråga om slarvfel och ibland förekommer även brister i kommunikationen. Detta tar vi nu till oss och resultatet kommer att vara vägledande i det fortsatta förbättringsarbetet. Lennart Sjölin, Specialfastigheter och Per-Johan Åström, Trafikverket. Vad tycker kunderna? En av de kunder som deltagit i Rambölls workshops under året är Per-Johan Åström, enhetschef för Väg på Trafikverket region Mitt. Han uppskattar initiativet och är själv engagerad i branschens kvalitetsarbete genom projektet BESK Beställarens Effektiva Samverkan med Konsult. Branschen behöver överlag bli bättre på att arbeta med kvalitetsfrågor, säger Per-Johan. Jag tycker det är starkt att Ramböll lyfter den här frågan det gör att de sticker ut, visar att de är lyhörda och att det finns en vilja att förändra. Att hög kvalitet är önskvärt och efterfrågas är egentligen självklart, men vad som menas med det konkret är svårare att sätta fingret på. För en beställare som Trafikver-

7 INBLICK # Vi har bjudit in kunder till seminarier och workshops för att fånga in deras tankar om hur de uppfattar oss och det vi levererar." ket har kvalitet flera dimensioner, förklarar Per-Johan. Det är dels en fråga om hur pass kreativa och innovativa lösningarna är. För oss är det värdefullt att man kommer bort från det fyrkantiga tänkandet med standardlösningar. Sedan handlar det också om hur pass bra och fullständigt det levererade underlaget är. Ytterligare en aspekt är teknikutveckling och hur långt leverantören har kommit i arbetet med BIM och digitala modeller. Lennart Sjölin på Specialfastigheter, ett statligt fastighetsbolag som bland annat äger och förvaltar Kriminalvårdens fastigheter, har arbetat med Ramböll i flera år och är en nöjd kund. Personkemin är viktig när man jobbar nära varandra och efter så många års samarbete känner vi varandra väl. Det gör att arbetet löper på bra, berättar han. Lennart vill även framhålla förutsägbarhet som en bärande kvalitetsaspekt. Som projektledare är det viktigt för mig att få handlingar som är väl projekterade, det vill säga att det inte dyker upp några oförutsedda kostnader i projektet. Att handlingarna levereras på utsatt tid är också viktigt. Förseningar har varit ett utbrett branschproblem, men jag tycker mig se en tydlig förändring de senaste åren. Förr tog många konsulter på sig för mycket jobb, vilket gjorde det svårt att hinna leverera. Nu har man blivit bättre på att vara tydlig redan från början med hur tidsramen ser ut. Det är en ökad professionalisering man ser till att sköta de kunder man har. Nära 90% av våra uppdrag kommer från återkommande beställare, konstaterar Patrik Schelin. Att satsa på kvalitet genom att förbättra och fördjupa dialogen kan därför betraktas som en ömsesidig investering som vi och våra kunder gör i varandra. Det är något vi måste göra tillsammans för att det ska bli framgångsrikt, men också något vi alla drar nytta av. Ramböll gör hall till arena Luleås Pontushall ska bli Pontus Arena och det är Ramböll som står för konstruktionen. Projektet är mycket efterlängtat inte minst av stadens basketentusiaster, som ser fram emot att få se sina elitlag triumfera i hemmamatcherna. Projektet, som har en budget på 130 miljoner kronor, omfattar bland annat en restaurang och nya läktare som ökar publikkapaciteten i A-hallen med 700 personer. Även B-hallen och utrymmena i källaren ska renoveras. Uppdraget är komplext eftersom hänsyn ska tas till såväl befintlig konstruktion som gammal arkitektur och spelarnas önskemål. Den nya fasaden blir spektakulär med en stor LCD-skärm och oregelbundna fönsterband. Gestaltningen präglas även av det intilliggande Pontusbadet som är ett byggnadsminne. Badhusets repetitiva former återkommer i det nya arenakonceptet. Projektet drivs tillsammans med Arkitekthuset Monarken AB och hallen beräknas vara klar för uppkast till säsongen 2012/2013.

8 8 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN ÄR VI REDO FÖR DET NYA KLIMATET? Vårt klimat håller på att förändras. Översvämningar, torka och jordskred är bara några av de utmaningar som samhället står inför. Frågan är hur pass rustade vi är för att kunna möta dem? Mildare vintrar och varmare somrar. Det är vad vi kan vänta oss i Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter några riktigt bistra vintrar kanske det inte känns som en helt obehaglig utveckling. Ett varmare klimat för dock med sig en rad oönskade effekter. Ingen vet exakt hur framtidens klimat blir, men det vi med säkerhet kan säga är att nederbörden dels kommer att öka och dels kommer att bli mer kraftig, förklarar Charlotte Cederbom, chef för avdelningen geoplanering och klimatanpassning på Statens geotekniska institut (SGI), en expertmyndighet med ansvar för miljögeotekniska frågor i Sveriges klimatanpassningsarbete. Med stor sannolikhet kommer också havsnivån och vattennivåerna i sjöar och andra vattendrag att stiga. Den ökade mängden nederbörd kan redan nu skönjas. Sveriges södra och sydvästra delar har upplevt några av sina blötaste somrar de senaste åren och problemen med översvämningar blir allt värre. Vädervarningarna från SMHI har stått som spön i backen och Falsterbo hade i år den regnigaste sommaren sedan Stor utmaning men lösningar finns Effekterna av klimatförändringen lämnar inte någon del av samhället opåverkad. Ökad risk för ras och skred ställer nya krav på var och hur vi bygger, infrastrukturen behöver dimensioneras för att klara större vattenmängder och sjukvården måste kunna hantera för Sverige helt nya sjukdomar. Detta utgör förstås en stor utmaning, men också en stor möjlighet för alla samhällsbyggare. Det positiva är att de tekniska lösningarna faktiskt finns för att klara en stor del av utmaningarna vi står inför, säger Kristina Hargelius, uppdragsledare på Rambölls miljöavdelning i Göteborg. Klimatdimensionen finns med i snart sagt varje uppdrag Ramböll har. Därför satsar vi nu ännu mer på att närma oss uppdragen från ett helikopterperspektiv, med större integrering mellan teknikområdena. Vi tror att efterfrågan på totallösningar kommer att öka dramatiskt eftersom åtgärder behöver optimeras utifrån ett systemtänk.

9 INBLICK # Det positiva är att de tekniska lösningarna faktiskt finns för att klara en stor del av utmaningarna vi står inför." Nationell strategi saknas Samtidigt är det många som fortfarande efterlyser just ett helhetsgrepp kring klimatfrågan. Trots stora påfrestningar för samhället saknar Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. Åsikterna om huruvida en sådan verkligen behövs går dock isär. Såväl strategiskt som operativt arbete pågår brett i samhället och ansvaret delas mellan flera myndigheter, organisationer och företag, förklarar Cecilia Nyström som är chef på avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Men det finns också behov av bättre samordning för att skynda på och effektivera insatserna. Kommunerna, som till syvende och sist är de som måste fatta beslut om åtgärder och stå för notan, är betydligt mer kritiska. För oss innebär avsaknaden av en övergripande strategi att arbetet blir kortsiktigt och ryckigt, berättar Carola Gunnarsson, 3:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och centerpartistisk kommunalpolitiker i Sala. Allting blir väldigt projektorienterat, vilket sväljer onödigt mycket resurser. Istället vore det bättre med ett mer långsiktigt helhetsgrepp, men sådana investeringar ryms mycket sällan i den kommunala budgeten Karlstad tar skydd För många kommuner är just översvämningsproblematiken den mest påtagliga effekten av klimatförändringen. I Karlstad har situationen blivit riktigt besvärlig. Med ett läge precis intill Klarälvens utlopp i Vänern är stadens Centralsjukhus mycket sårbart vid höga vattennivåer. På uppdrag av Landstinget i Värmland har Ramböll därför gjort en övergripande förstudie om förutsättningarna för och konsekvenserna av en översvämning. Förutom att det är en samhällskritisk verksamhet är också sjukhuset en av Karlstads största arbetsplatser med närmare anställda, berättar Piotr Kozakowski, hydrogeolog och uppdragsledare på Rambölls miljöavdelning i Göteborg. Det är också ett mycket modernt sjukhus som i närtid rustats för miljontals kronor. Rambölls utredning visade att även relativt låga vattennivåer i Klarälven riskerar att äventyra sjukhusets funktion. Två alternativa skyddsnivåer samt lämpliga åtgärder har presenterats. Även för de enklaste förslagen på skyddsåtgärder handlar det om en investering på upp mot 20 miljoner kronor. Men kommunen tänker mer långsiktigt och vi har nu fått i uppdrag att precisera vilka kostnaderna skulle bli för ett mer utökat skydd, berättar Piotr. Istället för att endast använda spont som barriär vill Karlstad titta på möjligheten att också införliva en drygt 1,3 kilometer lång gång- och cykelväg längs barriären. Kostnaden har preliminärt uppskattats till 60 miljoner. I nästa etapp överväger man vidare att utöka skyddsgränsen till ett närliggande bostadsområde. Att närma sig skyddsåtgärder på ett sådant kreativt sätt har hittills varit ovanligt. Men Karlstad kommun har visat prov på nytänkande på fler sätt. Utöver fasta åtgärder som spontning överväger kommunen att också använda mer mobila lösningar. Piotr förklarar. Det handlar om utrustning som man kan ha i lager och som installeras vid behov. Det här är betydligt vanligare i Sydeuropa och USA, men är än så länge sällsynt i Norden. Fördelarna är att det inte förstör landskapet och dessutom kan det vara en billigare lösning. Framförallt blir flexibiliteten större, vilket är bra när det finns motstridiga viljor. Vissa vill ha så starka skyddsbarriärer som möjligt, medan andra vill ha större tillgång till vattendragen. Trots riskerna vill vi människor gärna bo nära vatten. Det kommer inte att ändras och därför måste vi lära oss att bygga så säkert som möjligt.

10 10 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN Vad säger experterna? utan att man vet eller ens har tänkt på hur de påverkar nästgårds. Charlotte Cederbom, avdelningschef geoplanering och klimatanpassning, SGI. 1. Hur medvetna är kommunerna om klimatförändringens effekter? MSB: Kommunerna är i stor utsträckning medvetna. Det är dock en sak att förstå att konkreta, förebyggande åtgärder måste vidtas och en annan att arbeta för att också minska sårbarheten genom att planera och bygga med mer marginal. Det kan exempelvis handla om att dimensionera dagvattensystem för ökade regnmängder och helt enkelt säkerställa att den samhällsviktiga verksamheten fungerar på lång sikt. SKL: Å ena sidan kan vi se att det görs en hel del på området. Å andra sidan förekommer det fortfarande diskussioner om hur pass allvarliga effekterna egentligen är. Det är självklart svårt att fatta beslut om investeringar som måste göras nu, men där nyttan blir tydlig först långt i framtiden. Cecilia Nyström, avdelningschef risk- och sårbarhetsreducerande arbete, MSB. Carola Gunnarson, tredje vice ordförande, SKL. SGI: Det är väldigt olika. Vissa är mycket engagerade, medan andra är helt ointresserade. Det är skillnad mellan regioner som sedan tidigare är mer sårbara, som kustnära kommuner, och regioner som hittills inte drabbats så hårt av klimatrelaterade problem. 2. Hur pass rustade är vi för att klara klimatförändringarna? MSB: I Sverige vet vi relativt väl var exempelvis skredrisker finns, var risk för översvämning kan uppstå och hur olika klimatrelaterade händelser kan påverka samhällsviktig verksamhet. Men vi behöver veta mer. Just nu pågår implementeringen av översvämningsdirektivet som kommer att leda till mer kunskap och bättre möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra översvämningar. SKL: Jag tror vi står ganska väl rustade, men det finns också mycket kvar att göra. Det samlade greppet saknas fortfarande. Det behövs om vi ska nå klimatmålen. SGI: Den samlade bilden saknas så det är svårt att besvara. Vi måste förbättra samordningen över kommungränserna och länen. När vi talar om översvämningsåtgärder är det viktigt att titta på hela avrinningsområdet. Ibland genomförs åtgärder 3. På vilket sätt borde vi arbeta med klimatanpassning? MSB: En av de största utmaningarna är att omsätta kunskap om klimatförändringarnas konsekvenser till konkreta förebyggande åtgärder. SKL: Vi tycker att Norge är ett föregångsland och skulle gärna se ett liknande program här i Sverige. Där arbetar man med Klimatmiljarden, en slags överenskommelse mellan stat och kommuner där staten köper klimatåtgärder av kommunerna. På så vis kommer klimatarbetet in i den ordinarie verksamheten och de bästa insatserna utifrån lokala förutsättningar prioriteras. Vissa kommuner kan exempelvis satsa på mer fjärrvärme medan andra kan jobba med fler förnybara energikällor. SGI: Det är svårt att vara kategorisk, eftersom det finns så stor osäkerhet i prognoserna. Just därför behöver man jobba med lösningar som är väldigt flexibla, som tillåter för stor osäkerhet och som kan modifieras i efterhand. Det är också viktigt att kommunerna använder sig av de beslutsverktyg som finns och att man gör en metodisk utvärdering av olika beslutsalternativ. Bättre samordning över gränserna behövs såväl geografiskt som mellan myndigheterna. Kristallen blir guld I Lund planerar kommunen att bygga en helt ny förvaltningsbyggnad med plats för drygt 500 arbetsplatser. Huset, som placeras mellan Lunds livliga stadskärna och Bjer- edsparkens lugna stråk, får en iögonfallande gestaltning i form av en facetterad kristall. Byggnaden klassas som miljöbyggnad guld, vilket betyder att man valt den högsta ambitionsnivån av miljökrav på samtliga entreprenörer. Ramböll har utfört rambeskrivningen till en total-entreprenad för el-, tele- och hissanläggningar. Byggnaden ska värmas upp och kylas indirekt med elenergi via värmepumpar och ett bergvärmelager. Elkraftförsörjningen sker via högspänningsservis och en transformatorstation som byggs in under en planerad gång- och cykelbro. Hela byggnaden ska också kunna drivas med reservkraft vid ett eventuellt strömavbrott. På taket installeras solpaneler på en yta om drygt 450 kvadratmeter.

11 INBLICK # det är dags att gå från ord till handling! Vi måste hitta en ny modell för att mäta välfärd och en gång för alla avliva myten om en evig tillväxt som inget kostar. Det menar Anders Wijkman, en av Sveriges mest ihärdiga klimatdebattörer. Ska vi rädda klimatet och vår välfärd från en fullständig kollaps måste vi handla nu. Anders Wijkman har under de senaste 20 åren varit en av Sveriges starkaste röster i miljö- och klimatdebatten, först som riksdagsman och europaparlamentariker men på senare år utanför politiken i forum som Tällberg Foundation, FN, Röda Korset och Naturskyddsföreningen. I höst är han aktuell med nya boken Den stora förnekelsen och som föreläsare på Rambölls Hållbarhetsdagar. Varför ger klimatfrågan upphov till en så utbredd strutsmentalitet? Det beror förstås på många saker, men en av de viktigaste är att vi ända sedan upplysningstiden har haft en föreställning om att utvecklingen bara kan gå framåt. Att bara vi har tillväxt är allting positivt. Våra ekonomiska modeller är uppbyggda kring denna föreställning och ger därför inte rätt signaler in i beslutssystemen om vad som egentligen händer och vad tillväxten kostar oss. Det bidrar till passiviteten. Sett med en större dos cynism handlar det också om att man än så länge tjänat mycket på att förstöra planeten. Dessutom är vi som människor rent evolutionärt kortsiktiga i vårt handlande. Så fort vi börjar tala om behovet av att ändra vårt sätt att leva uppfattas det som hotfullt, vilket ger upphov till ångest. Alltså fortsätter man att ducka för de stora frågorna och besluten. Vad behöver vi göra för att ändra kursen? Vi måste överge BNP-begreppet, det säger ingenting om den faktiska välfärdsutvecklingen. Istället måste vi hitta ett mer rättvisande begrepp som också väger in uttaget av jordens resurser. Vi måste se hela systemet och hur det hänger ihop, sätta ett värde på ekosystemet och dess tjänster. Sedan måste vi också på allvar börja diskutera vår kultur och konsumtionens roll i den. Konsumtion är idag alltmer en fråga om livsstil. Vi måste överge efterkrigstidens slit-och-slängmentalitet. Vår räddning kommer sannolikt att vara eskalerande energi- och råvarupriser i takt med att dessa resurser blir allt mer knappa. Vilket ansvar tycker du att samhällsbyggare som Ramböll har? Det ansvaret är jättestort, eftersom Ramböll har så mycket kompetens och därmed möjlighet att identifiera olika lösningar som kan påverka utvecklingen. Alla företag eller organisationer som har ett stort kunnande och som kan bidra till en positiv utveckling har ett ansvar att i betydligt högre utsträckning göra sina röster hörda. Vad måste göras på internationell och nationell nivå, och vad kan vi som individer göra? Internationellt gäller det att inte släppa ambitionen om ett internationellt klimatavtal. Man borde testa tre saker överenskommelse om en internationell skatt på koldioxid, avskaffande av subventioner till fossila bränslen samt skarpa förslag på hur de areella näringarna kan utvecklas som kolsänkor. Nationellt vore det bra om Sverige slutade upp med att kalla sig för världsmästare på låga koldioxidutsläpp. Självklart ska vi inte bara mäta våra fysiska utsläpp inom landet, utan även räkna in utsläpp som importerade varor ger upphov till. Som individer är det bästa vi kan göra att tänka till kring vår egen konsumtion. Sedan gäller det att bråka med våra politiker, att sätta tummen i ögat på dem och visa att det finns ett opinionstryck för förändring. Ring, skriv brev, ställ frågor var till riktigt besvär!

12 12 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN DynaPeaQ höjer elnätets IQ Omställningen till förnybar energi ställer helt nya krav på våra elnät. De behöver bli smartare. Svenska ABB är världsledande på området och Ramböll deltar i utvecklingen av framtidens elnät. Merparten av världens elnät är flera decennier gamla. När de byggdes var olja den dominerande energikällan. Ett halvt sekel senare befinner vi oss i början av omställningen till förnybar energi. För att till fullo utnyttja förnybara energikällor som vind-, sol- och vågkraft krävs ett smartare elnät. En central aspekt i visionen om ett smartare elnät är en decentralisering av elproduktionen. Principen är enkel. Framtidens elproduktion kommer att ske med en kombination av stora kraftverk som kontinuerligt matar ut el till nätet och många mindre förnybara, geografiskt utspridda, kraftkällor med varierande produktion. För det Lagrad el en förutsättning Morgondagens elkonsumenter kan inte längre räkna med en stadig försörjning från kraftverk med en jämn produktion. Väderberoende energikällor kommer att ge upphov till toppar och dalar som måste utjämnas för att möta efterfrågan. I Eskilstuna samarbetar Ramböll och ABB i ett utvecklingsprojekt som har stor potential att hantera denna komplexitet. Det handlar om det mycket uppmärksammade lagringssystemet DynaPeaQ. Med hjälp av system som DynaPeaQ blir belastningsvariationerna hanterbara, förklarar Anders Geerd. Genom att fungera som en buffert i högspänningssystemet hjälper batterilagret till att utjämna över- och underproduktion genom att ömsom lagra och ömsom leverera energi från lagret. En basversion av systemet täcker en yta på 50x60 meter och liknar en mindre kraftstation till utseendet. Anläggningens hjärta består av batterimoduler placerade i rum som kan skalas upp och ned i olika kombinationer efter behov. Batterierna är av litium-jontyp och möjliggör en omedelbar kraftuttömning av upp till 50 MW under en timme. Ramböll utvecklar kylsystemet till anläggningen. Batteriernas uppbyggnad gör dem oerhört effektiva, men anläggningens storlek gör att även några få procents värmeförluster per batteri totalt sett ändå behöver hanteras, säger Anders. Tillsammans med stora variationer i klimat och användning ställer detta höga krav på att optimera kylsystemet. krävs ett betydligt mer flexibelt elnät. Det måste vara lätt att installera, driftsäkert Copyright ABB. Det är inte bara på produktionssidan och dessutom fungera i såväl heta ökenklimat som förändringar sker, påpekar Anders Geerd, som i Alaska. uppdragsledare på Ramböll i Eskilstuna, som är specialist på energifrågor. I ett smart elnät blir även konsum- beräknat de dynamiska kylförloppen för att kunna opti- I nära samarbete med ABB i Västerås har Ramböll tionen smartare, eftersom elanvändningen kan styras i mera kylsystemet. Ett system konstruerat på det vanliga högre utsträckning. System hjälper till att automatiskt statiska sättet hade blivit betydligt större och dyrare. starta tvättmaskinen eller ladda elbilen när tillgången För att säkerställa att allt får plats och samverkar på el är stor. Kalla vinterdagar då belastningen på nätet med högspänningsdelarna, har vi gjort en 3D-modell av är stor signalerar din lokala elcentral att du bör se över hela batterilagret där vi arbetat in kylsystemet. energianvändningen. Laos skyddar biologisk mångfald Laos är ett land känt för sin rika biologiska mångfald med stora orörda skogsområden och ett traditionellt jordbruk som odlar ursprungliga grödor. En stor del av befolkningen lever i avlägsna bergsområden av en blandning av svedjebruk, permanent jordbruk och olika produkter som skogen ger. Genom att skriva under den internationella konventionen för biologisk mångfald har landet åtagit sig att skydda det traditionella jordbruket, men också att säkra befolkningens rätt till avkastning från den mångfalden och därmed minska fattigdomen. Ramboll Natura har fått i uppdrag av den statliga utvecklingsorganisationen SDC i Schweiz att genomföra ett utvecklingsprogram för att stödja landet i att leva upp till dessa åtaganden. I ett antal bergsbyar ska hållbara metoder utvecklas som sedan införlivas i landets miljölagstiftning.

13 INBLICK # nu ökar vi spårkapaciteten Järnvägens kapacitetstak har för länge sedan passerats. Investeringarna kan inte skjutas på framtiden mycket längre och flera stora projekt bara väntar på att startskottet ska gå. Ramböll gör nu en rejäl satsning på järnvägskompetens för att kunna möta framtidens behov. Aldrig tidigare har så många resenärer och så mycket gods färdats med tåg. Och aldrig förr har så många spaltkilometer skrivits om järnvägssystemets behov av upprustning och nyinvesteringar. För att stå redo att konkurrera om alla stora projekt som nu planeras arbetar Ramböll för fullt för att bygga ut sin järnvägskompetens. Ett viktigt första steg togs redan i våras då Per Corshammar rekryterades för att leda satsningen. Det här är en av de mest spännande utmaningarna jag har föresatt mig, berättar han ska Ramböll ha 100 konsulter med järnvägsspecifik kompetens idag är vi totalt 30 utspridda över hela landet. Redan till hösten ligger flera intressanta projekt i startgroparna, bland annat Varbergtunneln. Järnvägsspecialister hett villebråd Att uppnå målsättningen med en tillväxt på 200% över tre år kommer inte att bli en promenadseger. Utbudssidan av kompetensförsörjningen är, milt sagt, ansträngd. För det första står vi precis inför ett stort generationsskifte där stora pensionsavgångar kommer att lämna ett väldigt vakuum bakom sig, förklarar Per. Det finns inte tillnärmelsevis så mycket kompetens att fylla på med som kommer att krävas för att möta efterfrågan på kort sikt. För det andra har järnvägsutbildningarna inte varit direkt heta de senaste decennierna, just eftersom investeringarna uteblivit. Ingen har velat satsa flera års utbildning på ett område som går mot en högst tveksam framtid. Idag är situationen radikalt annorlunda och intresset för dessa utbildningar ökar snabbt. För att klara målsättningen har Ramböll en bred rekryteringsplan där man arbetar på flera fronter. Just nu ligger fokus på rekrytering av specialister inom såväl ban som el, signal, tele och kanalisation. Även mer långsiktiga satsningar ryms i planen, som ett närmare samarbete med utbildningsväsendet. Vi jobbar med både Campus Varberg och Campus Helsingborg 2014 ska Ramböll ha 100 konsulter med järnvägsspecifik kompetens." avseende yrkesinriktade högskoleutbildningar inom järnvägsområdet. Det är en fantastisk möjlighet att kunna vara med från näringslivet och påverka utbildningen så att studenternas kompetens faktiskt matchar arbetsmarknadens behov. Omättligt behov Och behov finns det. Snart sagt varje del av järnvägssystemet behöver massiva satsningar. Enligt en rapport från Trafikverket från början av året åldras järnvägarna snabbare än vad dagens underhållsnivåer förmår motverka. Många delar av systemet körs på övertid och under de närmaste fem åren krävs reinvesteringar på miljarder kronor för att hålla jämna steg med förslitningen. Utöver detta tillkommer behovet av nya spår för att åtgärda kapacitetsbristen. Branschen väntar med spänning på den kapacitetsutredning som ska läggas fram för Näringsdepartementet under hösten. Den förväntas bland annat innehålla förslag på hur man kommer vidare med Götalandsbanan. Troligtvis kommer vi att nå samma slutsats som i Norge att vi behöver komplettera med höghastighetsspår, siar Per. Hur det än blir måste vi tänka långsiktigt. Enligt beräkningar skulle en satsning på 150 miljarder räcka till 2020 innan kapacitetstaket nåtts igen. För 350 miljarder skulle man istället kunna bygga en höghastighetsbana, vilket innebär att vi klarar kapaciteten åtminstone fram till 2060.

14 14 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN Propplösning på väg i Sundsvall Ökad trafiksäkerhet, kortare pendlingsavstånd och minskade köer. Det finns många positiva effekter av att Sveriges mest efterlängtade väg nu äntligen byggs. Efter att den norra etappen av nya E4 Sundsvall färdigprojekterats har Ramböll fått förnyat förtroende att också ta sig an den södra. Den nya E4:an genom Sundsvall har av många kallats Sveriges mest angelägna vägprojekt. Den befintliga vägen, som idag går rätt igenom staden är olycksdrabbad och har stora begränsningar i framkomligheten. Från Helsingborg upp till Myre, en sträcka på drygt 920 kilometer, finns inte ett enda trafikljus. Mellan Myre och Skönsberg, cirka 22 kilometer, finns hela tolv. Det är inte så konstigt att Sundsvallsområdet är en riktig trafikpropp. Problemen har varit kända ända sedan 60-talet, men beslut om åtgärder dröjde till 2007 då arbetsplanerna togs fram. Entreprenaden avseende den norra delen av sträckan är redan igång och i våras blev det klart att Ramböll ska projektera även den södra delen, mellan Myre och Skönsmo. Uppdragsgivare är PEAB, som har totalentreprenaden för sträckan. Förbifarten innebär stora förbättringar, inte minst för Sundsvallsborna, berättar Christer Carlsson, uppdragsledare för Rambölls brodel i projektet. Trafiksäkerheten ökar väsentligt när den tunga trafiken leds förbi stadskärnan och flera omgärdande bostadsområden. Själva vägsträckan kortas betänkligt och tillsammans med en allmänt förbättrad framkomlighet innebär det mycket kortare restider det handlar om minst 30 minuter i rusningstid. Trettiotal broar E4 Sundsvall är ett av de allra största infrastrukturprojekten som genomförts i södra Norrland i vår tid. Rambölls uppdrag omfattar projektering av den drygt 17 kilometer långa sträckan söder om Sundsvallsfjärden. Nästan två tredjedelar består av broprojektering och resterande del av vägprojektering, berättar Christer. Det är ovanligt. Totalt handlar det om ett trettiotal broar, från större samverkansbroar till betydligt enklare gångbroar i trä. Även för vägprojektörerna har projektet sina utmaningar. Magnus Wedin, uppdragsledare för Rambölls vägdel, berättar. En stor del av vägen går genom orörd och mycket kuperad terräng. Dessutom löper den nya vägen längs en av Sundsvalls två vattentäkter, liksom ett stort samlat fornlämningsområde. I båda fallen har vi lyckats med en bra kompromiss för att komma framåt. Totalt sysselsätter projektet mellan 30 och 35 av Rambölls konsulter fram till Flera teknikområden deltar: Väg, Bro, VA, Miljö och Geoteknik. Unikt på många sätt På många sätt är E4 Sundsvall ett mycket speciellt projekt. För Rambölls vägprojektörer innebär det en helt ny erfarenhet. Att vägprojektörer arbetar med projekt som är i ett byggskede är mycket ovanligt, förklarar Magnus. Det är oerhört lärorikt att få komma så nära entreprenören. Vi har en tät och mycket bra dialog med PEAB:s projektledare. Även broprojektörerna har fått ge sig ut på outforskade områden. Det här är det första projektet i Sverige i vilket man arbetar enligt det nya regelverket Eurocode europagemensamma byggnadstekniska regler som även omfattar nya bronormer, berättar Christer. Det betyder att vi arbetar med helt nya processer och rutiner och att Ramböll på sätt och vis är med och utformar dessa. Därmed får vi en unik erfarenhet och ett försprång som är till stor nytta i framtida projekt.

15 INBLICK # PÅ GÅNG PÅ RAMBÖLL NORDENS MEST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE Ramböll är det företag som blivande ingenjörer i Norden helst vill jobba åt. Det visar Nordic Ideal Employer-rankingen från Universum. Ingenjörsstudenter rankar Ramböll som den mest attraktiva arbetsgivaren i Norden före Siemens och ABB. Teknikkonsulter börjar bli mer attraktiva både i Norge och Danmark medan intresset är oför- ändrat i Sverige och sjunker något i Finland. Ingenjörsstudenter associerar de tre högst rankade företagen med en kreativ och dynamisk arbetsmiljö, professionell utbildning och utveckling, goda förutsättningar för framtida inkomster och marknadsmässiga löner. Resultatet i undersökningen baseras på the Universum Student Survey 2011 i vilken över studenter på de främsta universiteten i Sverige, Danmark, Norge och Finland har fått välja den bästa arbetsgivaren. Välkommen till våra Hållbarhetsseminarier! Du missar väl inte att Rambölls Hållbarhetsseminarier har rullat igång? Under en heldag diskuterar vi klimatanpassning, hållbart byggande och transportplanering. Anders Wijkman, Sveriges ihärdigaste miljödebattör, öppnar seminariet. På plats finns också Göran Cars, professor och avdel- ningschef för Urbana och regionala studier på KTH samt Olle Hådell och Håkan Johansson från Trafikverket, som arbetar med framtidens transportsystem och infrastruktur. Den 27:e oktober kommer vi till Uppsala och den 7:e november avslutas seminarieserien i Stockholm. Varmt välkomna! RAMBÖLLHUSET FICK GRÖNA LANSEN 2011 Ramböllhuset i Malmö (Kontorshuset Jungmannen) belönades med Gröna Lansen vid Stadsbyggandets dag i augusti. Huset är idag är ett av Sveriges mest energieffektiva. Juryns motivering är att huset är ett exempel på hur man kan tillvarata tidigare kompetenser och tekniker i kombination med ett långsiktigt perspektiv på hållbarhetsfrågorna i nära dialog med ny forskning. Annika Holmqvist, Ramböll och Karin Skiöld, Midroc.

16 Plats för adress: Medarbetarfokus: Hur viktigt är engagemanget, Jonas? Enligt flera undersökningar är värdegrunden och ett starkt samhällsengagemang några av de viktigaste faktorerna när unga människor väljer arbetsplats. För Jonas Novén på Ramboll Natura är det naturligt att förena ett personligt engagemang med yrkesrollen. På vilket sätt sammanfaller dina hjärtefrågor med din roll som konsult? På Ramboll Natura arbetar vi med hållbar samhällsutveckling i utvecklingsländer. Jag är i grund och botten lantmätare och jobbar mycket med landrättighetsfrågor, till exempel i länder som Laos och Vietnam. Det som tidigt väckte mitt intresse var just hur man kan arbeta med frågor om hushållning av naturresurser nära människorna som verkligen berörs av våra insatser alltifrån lokalbefolkning till myndighetspersonal. Vad är det du brinner mest för i din yrkesroll? Det måste vara mötet med människorna vi jobbar med. Det ger otroligt mycket energi när man märker att det vi gör uppskattas och ger resultat. Självklart kan det vara svårt ibland, det är inget nio till fem-jobb. Ofta är det mycket som ska åstadkommas på kort tid och det blir bitvis oerhört intensivt. Men man lär sig efterhand hur man ska fungera i dessa miljöer. Det är både oförutsägbart och spännande! Känner du att Ramböll kan erbjuda möjligheter att arbeta med det som engagerar dig? Ja, i allra högsta grad. Det är få teknikkonsulter som har arbetat så länge med den här typen verksamhet som Ramboll Natura gjort. Just långsiktigheten är viktig när man arbetar med utvecklingsprojekt. Vi har varit länge på platser som exempelvis Laos och visat att vi kan leverera resultat. Det tar tid att bygga upp ett förtroende eftersom man måste kunna bevisa att det lönar sig att genomföra arbetet. Det har Ramböll lyckats med. Finns det några risker med att förena sin passion med yrkeslivet är det svårt att hålla en bra balans mellan arbete och fritid? Både ja och nej. När man brinner för något brukar det också bli bra. Eller omvänt jag tror det är en stor fördel att välja ett jobb man verkligen är intresserad av. Jag kan bara tala för mig själv, och jag tycker att det är värt varenda minut. Det är fantastiskt att få ge sig hän eftersom man får så mycket tillbaka. rekrytering pågår! På vår webbsida hittar du de senaste jobb erbjudandena. Där går det även att registrera sitt CV för kommande lediga tjänster.