INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 2 / 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 2 / 2011"

Transkript

1 INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 2 / 2011 björn och mattias installerar ramböll i toppskiktet e4 sundsvall propplösning på väg tema: rustning för framtiden är vi redo för det nya klimatet?

2 InBlick # InBlick ges ut av Ramböll i Sverige, Krukmakargatan 21, Box 17009, Stockholm, Rambölls verksamhet i Sverige består av: Ramböll Sverige AB, Ramboll Natura AB och Ramböll Management Consulting AB. Ansvarig utgivare: Yvonne Ronnerfors, Kommunikationschef. Redaktion: Nord Karin Lundgren Mitt Anders Welin Öst Louise Kjellin Väst Karin Sjöberg Syd Ann-Charlotte Engstrand Proj.ledn. Pernilla Lundblad Ramböll Management Kerstin Wallin E-postadresserna till samtliga ovanstående är: Produktion: Grapevine Communications, Stockholm. Tryckeri: Danagårds grafiska, Ödeshög. InBlick ges ut två gånger per år till Rambölls kunder och anställda. Artiklar får särtryckas med tillåtelse av Yvonne Ronnerfors. Upplaga: ex. Deadline: Nästa nummer kommer under våren 2012 och deadline för material är i februari Adressändringar skickas till: Louise Kjellin, Ramböll Sverige AB Box Stockholm Omslagsbild: Johnér Bildbyrå. Foto: Olof Holdar, Drago Prvulovic, Ramböll och Trafikverket. Illustrationer: Sara Sundin, Karin Sjöberg, ABB och Projekthuset Monarken AB. Tekniken finns för att klara framtidens utmaningar Vårt samhälle står inför en rad utmaningar. En av de främsta och mest akuta är förstås klimatförändringen. Den kräver att vi ställer om vårt energisystem till förnybara energikällor. Att fler människor och mer gods lyfts från vägen till den redan ansträngda järnvägen. Att vi konstruerar och anpassar våra byggnader och vår infrastruktur med ett både blötare och varmare väder i åtanke. Den stora frågan är hur pass rustade vi är för att kunna möta dessa utmaningar? Vet vi ens hur pass omfattande de är och var behovet av investeringar är som störst? Våra nordiska grannar har gjort något mycket klokt. Med gemensam ansträngning har teknikkonsultbranscherna i Norge, Danmark och Finland tagit fram rapporter kallade State of the Nation för respektive land. Det är djuplodade summeringar av tillståndet på den samlade infrastrukturen. Rapporterna har rönt stor medial uppmärksamhet och varit mycket effektiva. I Norge har pengar nu öron- märkts för såväl VA-systemen som järnvägen åtgärder som sannolikt hade dröjt betydligt längre om ingen hade redovisat hur verkligheten faktiskt ser ut och vilka konsekvenserna blir av att skjuta på investeringarna. Även i Sverige behöver vi lyfta blicken. Vi saknar förvisso en samlad analys av läget, men det finns ingen anledning att tro att tillståndet hos oss skiljer sig radikalt från våra grannländer. Tvärtom vet vi exempelvis att även våra gamla VA-system är tickande bomber med stort spill av dricksvatten och läckande avloppsrör som riskerar påverka grundvattnet. Vårt föråldrade elnät är likaså den främsta flaskhalsen för fortsatt utbyggnad av förnybar energi. Behoven är stora på flera håll, men ju längre vi skjuter besluten framför oss desto dyrare blir det. Som rådgivare kan vi bidra med många av de innovativa lösningar som fordras för att möta klimatutmaningarna. Tekniken och idéerna finns nu behöver vi bara tillåtelsen att få använda dem. Här kan vi göra skillnad! MILJÖMÄRKT 341 TRYCKSAK 196 Bent Johannesson, VD Ramböll Sverige

3 # INNEHÅLL de installerar ramböll i toppskiktet 06 en ömsesidig investering 15 på gång på ramböll tema: rustning för framtiden 08 är vi redo för det nya klimatet? Att rusta för klimatförändringarna är samhällsbyggarnas största utmaning. 11 Dags att gå från ord till handling! Klimatdebattören Anders Wijkman ryter till om passiviteten i klimatarbetet. 12 dynapeaq höjer elnätets iq Förnybar energi kräver smartare elnät. 13 nu ökar vi spårkapaciteten Ramböll satsar offensivt för att delta i upprustningen av järnvägen. 14 propplösning på väg i sundsvall Ramböll löser trafikinfarkten på E4:an.

4 4 INBLICK #2 2011

5 INBLICK # DE SKA INSTALLERA RAMBÖLL I TOPPSKIKTET Från ett sakta sjudande har nu Stockholms installationsbransch nått absoluta kokpunkten. Rambölls El- och VVSenheter är inne i en stor expansionsfas. Mattias Haag och Björn Kyhlberg har tillsammans antagit utmaningen att flytta fram positionerna ytterligare. Det är de exceptionellt många och riktigt stora fastighetsprojekten i Stockholm just nu som slukar installationskonsulter. Stockholm växer dessutom med helt nya områden, som Kvarnholmen och Norra Djurgårdsstaden. Därtill kommer upprustningen av miljonprogramsområdena med all nybyggnation av infrastruktur som det för med sig. Just nu arbetar vi bland annat med SL:s nya depåer och Citybanan, berättar Björn Kyhlberg, nytillträdd enhetschef för Elteknik på Rambölls stockholmskontor. De sammanlagda budgetarna är helt klart rekordstora. Med mer än 30 års erfarenhet från elbranschen i Stockholm vet Björn vad han talar om. Han ser stor potential för fortsatt tillväxt för Ramböll och målet är att inom en snar framtid vara en av de största aktörerna. Till sin hjälp har han Mattias Haag, som i vintras axlade rollen som enhetschef för VVS på Ramböll. Vi är redan väl positionerade för fortsatt expansion och ambitionen är att hela installationssidan ska växa ytterligare till årsskiftet, berättar han. Gränslös samverkan Det är en tuff uppgift de tar sig an, inte minst på grund av bristen på installationstekniker. De är anmärkningsvärt familjära och bekväma i varandras närvaro, i synnerhet med tanke på att Björn klev ombord så sent som i maj. Vi har ett gemensamt förflutet, avslöjar Björn. Vi har varit kollegor i flera år innan vi kom hit, men Mattias hann före mig med några månaders marginal, fortsätter han med en gliring åt Mattias håll. Det finns en påtaglig men kollegial tävlingsanda mellan dem och det kommer att behövas för att trigga varandra. Ambitionen är nämligen att enheterna i större utsträckning än tidigare ska arbeta tillsammans över teknikområdesgränserna och ta gemensamma installationsuppdrag. Eftersom den kompetens vi har på installationssidan spänner över hela spektrat av el, tele-, data- och VVS-tjänster har vi möjlighet att kunna ta totalprojekt, säger Björn. Sett ur ett ännu större perspektiv kan vi leverera tjänster för varje del i ett fastighetsprojekt: konstruktion, landskap, akustik och så vidare. Införsäljning av den typen av totalprojekt ska bli oerhört spännande att jobba med. Nya kliv att ta Utöver affärsutveckling och försäljning ligger även planering och arbetsledning på enhetschefernas bord. För Mattias är det fullständiga resultatansvaret en ny erfarenhet. Det var den aspekten som var mest lockande, säger han. Teknikbiten kan jag, men att få utveckla nya affärer, arbetsleda och se till att alla i teamet trivs och är motiverade är en ny utmaning. Tiden var mogen att ta nästa steg i utvecklingen. Har han då hunnit fundera över hur han vill vara som chef? Nja, jag är nog ganska lyhörd och inlyssnande, svarar han efter en stunds betänketid. Jag är ingen bossig typ, men kan säga ifrån när det behövs. Björn beskriver sitt ledarskap på ett liknande sätt. Högt i tak mycket morötter och så få pekpinnar som möjligt, säger han. Utöver viss åldersskillnad är likheterna mellan dessa installationsspecialister faktiskt påfallande många. Båda beskriver sig själva som lugna, i grunden positiva och raka personer. Båda gjorde sitt karriärval tidigt i livet, med sommarjobb som inkörsport, och båda spenderar helst en sommardag på golfbanan. Så vem är bäst på greenen? Sist vi möttes vill jag minnas att vi faktiskt delade segern, konstaterar Mattias och skrattar.

6 6 INBLICK # "En ömsesidig investering som lyfter både kunden och Ramböll" Drygt ett år har förflutit sedan Ramböll lanserade kampanjen Nöjd Kund, en strategisk satsning på kvalitet i dialog med kunderna. Målsättningen är glasklar. Att bli Sveriges kvalitetsledande teknikkonsult. Generellt upplevs det att kvaliteten i branschen har försämrats de senaste åren, berättar Patrik Schelin, regionchef och en av initiativtagarna till Rambölls kvalitetssatsning. Den trenden måste brytas. Ska vi kunna flytta fram vår position på marknaden måste vi ta ett grepp kring kvalitetsfrågorna och arbeta med åtgärder som ger effekt. Här är dialogen med våra kunder den i särklass viktigaste faktorn. Sondering av terrängen Själva grunden i kvalitetsbegreppet är förstås kundernas förväntningar på Ramböll och de tjänster som levereras. Just därför är kundernas engagemang centralt i kampanjen. För att kunna identifiera den bästa vägen framåt behövde vi en referenspunkt att förhålla oss till, förklarar Patrik. Vi har därför bjudit in kunder till seminarier och workshops för att fånga in deras tankar om hur de uppfattar oss och det vi levererar. Resultaten av alla samtal och seminarier har sedan sammanställts, analyserats och presenterats. Glädjande nog är omdömena överlag mycket goda. Våra kunder anser att vi har hög teknisk kompetens, att vi klarar våra leveranser inom uppsatta tidsramar och att det dessutom är trevligt Urval av åtgärder Ramböll har tagit fram en handlingsplan för kvalitetsarbetet Här är några av åtgärderna: Förbättrad granskningsprocess. Ökad närvaro av kunder vid uppstartsmöten och projektavslut. Fler uppstartsmöten. Varje projekt som omfattar fler än två konsulter ska hålla uppstartsmöten. Synliggöra goda exempel. Kvalitetspriset Nöjd Kund ska tilldelas den medarbetare som gör något utöver det vanliga och blir ett föredöme för andra i branschen. Kontinuerliga kundseminarier för bättre samverkan. att arbeta med oss, avslöjar Patrik. När fel uppstår är det ofta fråga om slarvfel och ibland förekommer även brister i kommunikationen. Detta tar vi nu till oss och resultatet kommer att vara vägledande i det fortsatta förbättringsarbetet. Lennart Sjölin, Specialfastigheter och Per-Johan Åström, Trafikverket. Vad tycker kunderna? En av de kunder som deltagit i Rambölls workshops under året är Per-Johan Åström, enhetschef för Väg på Trafikverket region Mitt. Han uppskattar initiativet och är själv engagerad i branschens kvalitetsarbete genom projektet BESK Beställarens Effektiva Samverkan med Konsult. Branschen behöver överlag bli bättre på att arbeta med kvalitetsfrågor, säger Per-Johan. Jag tycker det är starkt att Ramböll lyfter den här frågan det gör att de sticker ut, visar att de är lyhörda och att det finns en vilja att förändra. Att hög kvalitet är önskvärt och efterfrågas är egentligen självklart, men vad som menas med det konkret är svårare att sätta fingret på. För en beställare som Trafikver-

7 INBLICK # Vi har bjudit in kunder till seminarier och workshops för att fånga in deras tankar om hur de uppfattar oss och det vi levererar." ket har kvalitet flera dimensioner, förklarar Per-Johan. Det är dels en fråga om hur pass kreativa och innovativa lösningarna är. För oss är det värdefullt att man kommer bort från det fyrkantiga tänkandet med standardlösningar. Sedan handlar det också om hur pass bra och fullständigt det levererade underlaget är. Ytterligare en aspekt är teknikutveckling och hur långt leverantören har kommit i arbetet med BIM och digitala modeller. Lennart Sjölin på Specialfastigheter, ett statligt fastighetsbolag som bland annat äger och förvaltar Kriminalvårdens fastigheter, har arbetat med Ramböll i flera år och är en nöjd kund. Personkemin är viktig när man jobbar nära varandra och efter så många års samarbete känner vi varandra väl. Det gör att arbetet löper på bra, berättar han. Lennart vill även framhålla förutsägbarhet som en bärande kvalitetsaspekt. Som projektledare är det viktigt för mig att få handlingar som är väl projekterade, det vill säga att det inte dyker upp några oförutsedda kostnader i projektet. Att handlingarna levereras på utsatt tid är också viktigt. Förseningar har varit ett utbrett branschproblem, men jag tycker mig se en tydlig förändring de senaste åren. Förr tog många konsulter på sig för mycket jobb, vilket gjorde det svårt att hinna leverera. Nu har man blivit bättre på att vara tydlig redan från början med hur tidsramen ser ut. Det är en ökad professionalisering man ser till att sköta de kunder man har. Nära 90% av våra uppdrag kommer från återkommande beställare, konstaterar Patrik Schelin. Att satsa på kvalitet genom att förbättra och fördjupa dialogen kan därför betraktas som en ömsesidig investering som vi och våra kunder gör i varandra. Det är något vi måste göra tillsammans för att det ska bli framgångsrikt, men också något vi alla drar nytta av. Ramböll gör hall till arena Luleås Pontushall ska bli Pontus Arena och det är Ramböll som står för konstruktionen. Projektet är mycket efterlängtat inte minst av stadens basketentusiaster, som ser fram emot att få se sina elitlag triumfera i hemmamatcherna. Projektet, som har en budget på 130 miljoner kronor, omfattar bland annat en restaurang och nya läktare som ökar publikkapaciteten i A-hallen med 700 personer. Även B-hallen och utrymmena i källaren ska renoveras. Uppdraget är komplext eftersom hänsyn ska tas till såväl befintlig konstruktion som gammal arkitektur och spelarnas önskemål. Den nya fasaden blir spektakulär med en stor LCD-skärm och oregelbundna fönsterband. Gestaltningen präglas även av det intilliggande Pontusbadet som är ett byggnadsminne. Badhusets repetitiva former återkommer i det nya arenakonceptet. Projektet drivs tillsammans med Arkitekthuset Monarken AB och hallen beräknas vara klar för uppkast till säsongen 2012/2013.

8 8 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN ÄR VI REDO FÖR DET NYA KLIMATET? Vårt klimat håller på att förändras. Översvämningar, torka och jordskred är bara några av de utmaningar som samhället står inför. Frågan är hur pass rustade vi är för att kunna möta dem? Mildare vintrar och varmare somrar. Det är vad vi kan vänta oss i Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter några riktigt bistra vintrar kanske det inte känns som en helt obehaglig utveckling. Ett varmare klimat för dock med sig en rad oönskade effekter. Ingen vet exakt hur framtidens klimat blir, men det vi med säkerhet kan säga är att nederbörden dels kommer att öka och dels kommer att bli mer kraftig, förklarar Charlotte Cederbom, chef för avdelningen geoplanering och klimatanpassning på Statens geotekniska institut (SGI), en expertmyndighet med ansvar för miljögeotekniska frågor i Sveriges klimatanpassningsarbete. Med stor sannolikhet kommer också havsnivån och vattennivåerna i sjöar och andra vattendrag att stiga. Den ökade mängden nederbörd kan redan nu skönjas. Sveriges södra och sydvästra delar har upplevt några av sina blötaste somrar de senaste åren och problemen med översvämningar blir allt värre. Vädervarningarna från SMHI har stått som spön i backen och Falsterbo hade i år den regnigaste sommaren sedan Stor utmaning men lösningar finns Effekterna av klimatförändringen lämnar inte någon del av samhället opåverkad. Ökad risk för ras och skred ställer nya krav på var och hur vi bygger, infrastrukturen behöver dimensioneras för att klara större vattenmängder och sjukvården måste kunna hantera för Sverige helt nya sjukdomar. Detta utgör förstås en stor utmaning, men också en stor möjlighet för alla samhällsbyggare. Det positiva är att de tekniska lösningarna faktiskt finns för att klara en stor del av utmaningarna vi står inför, säger Kristina Hargelius, uppdragsledare på Rambölls miljöavdelning i Göteborg. Klimatdimensionen finns med i snart sagt varje uppdrag Ramböll har. Därför satsar vi nu ännu mer på att närma oss uppdragen från ett helikopterperspektiv, med större integrering mellan teknikområdena. Vi tror att efterfrågan på totallösningar kommer att öka dramatiskt eftersom åtgärder behöver optimeras utifrån ett systemtänk.

9 INBLICK # Det positiva är att de tekniska lösningarna faktiskt finns för att klara en stor del av utmaningarna vi står inför." Nationell strategi saknas Samtidigt är det många som fortfarande efterlyser just ett helhetsgrepp kring klimatfrågan. Trots stora påfrestningar för samhället saknar Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. Åsikterna om huruvida en sådan verkligen behövs går dock isär. Såväl strategiskt som operativt arbete pågår brett i samhället och ansvaret delas mellan flera myndigheter, organisationer och företag, förklarar Cecilia Nyström som är chef på avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Men det finns också behov av bättre samordning för att skynda på och effektivera insatserna. Kommunerna, som till syvende och sist är de som måste fatta beslut om åtgärder och stå för notan, är betydligt mer kritiska. För oss innebär avsaknaden av en övergripande strategi att arbetet blir kortsiktigt och ryckigt, berättar Carola Gunnarsson, 3:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och centerpartistisk kommunalpolitiker i Sala. Allting blir väldigt projektorienterat, vilket sväljer onödigt mycket resurser. Istället vore det bättre med ett mer långsiktigt helhetsgrepp, men sådana investeringar ryms mycket sällan i den kommunala budgeten Karlstad tar skydd För många kommuner är just översvämningsproblematiken den mest påtagliga effekten av klimatförändringen. I Karlstad har situationen blivit riktigt besvärlig. Med ett läge precis intill Klarälvens utlopp i Vänern är stadens Centralsjukhus mycket sårbart vid höga vattennivåer. På uppdrag av Landstinget i Värmland har Ramböll därför gjort en övergripande förstudie om förutsättningarna för och konsekvenserna av en översvämning. Förutom att det är en samhällskritisk verksamhet är också sjukhuset en av Karlstads största arbetsplatser med närmare anställda, berättar Piotr Kozakowski, hydrogeolog och uppdragsledare på Rambölls miljöavdelning i Göteborg. Det är också ett mycket modernt sjukhus som i närtid rustats för miljontals kronor. Rambölls utredning visade att även relativt låga vattennivåer i Klarälven riskerar att äventyra sjukhusets funktion. Två alternativa skyddsnivåer samt lämpliga åtgärder har presenterats. Även för de enklaste förslagen på skyddsåtgärder handlar det om en investering på upp mot 20 miljoner kronor. Men kommunen tänker mer långsiktigt och vi har nu fått i uppdrag att precisera vilka kostnaderna skulle bli för ett mer utökat skydd, berättar Piotr. Istället för att endast använda spont som barriär vill Karlstad titta på möjligheten att också införliva en drygt 1,3 kilometer lång gång- och cykelväg längs barriären. Kostnaden har preliminärt uppskattats till 60 miljoner. I nästa etapp överväger man vidare att utöka skyddsgränsen till ett närliggande bostadsområde. Att närma sig skyddsåtgärder på ett sådant kreativt sätt har hittills varit ovanligt. Men Karlstad kommun har visat prov på nytänkande på fler sätt. Utöver fasta åtgärder som spontning överväger kommunen att också använda mer mobila lösningar. Piotr förklarar. Det handlar om utrustning som man kan ha i lager och som installeras vid behov. Det här är betydligt vanligare i Sydeuropa och USA, men är än så länge sällsynt i Norden. Fördelarna är att det inte förstör landskapet och dessutom kan det vara en billigare lösning. Framförallt blir flexibiliteten större, vilket är bra när det finns motstridiga viljor. Vissa vill ha så starka skyddsbarriärer som möjligt, medan andra vill ha större tillgång till vattendragen. Trots riskerna vill vi människor gärna bo nära vatten. Det kommer inte att ändras och därför måste vi lära oss att bygga så säkert som möjligt.

10 10 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN Vad säger experterna? utan att man vet eller ens har tänkt på hur de påverkar nästgårds. Charlotte Cederbom, avdelningschef geoplanering och klimatanpassning, SGI. 1. Hur medvetna är kommunerna om klimatförändringens effekter? MSB: Kommunerna är i stor utsträckning medvetna. Det är dock en sak att förstå att konkreta, förebyggande åtgärder måste vidtas och en annan att arbeta för att också minska sårbarheten genom att planera och bygga med mer marginal. Det kan exempelvis handla om att dimensionera dagvattensystem för ökade regnmängder och helt enkelt säkerställa att den samhällsviktiga verksamheten fungerar på lång sikt. SKL: Å ena sidan kan vi se att det görs en hel del på området. Å andra sidan förekommer det fortfarande diskussioner om hur pass allvarliga effekterna egentligen är. Det är självklart svårt att fatta beslut om investeringar som måste göras nu, men där nyttan blir tydlig först långt i framtiden. Cecilia Nyström, avdelningschef risk- och sårbarhetsreducerande arbete, MSB. Carola Gunnarson, tredje vice ordförande, SKL. SGI: Det är väldigt olika. Vissa är mycket engagerade, medan andra är helt ointresserade. Det är skillnad mellan regioner som sedan tidigare är mer sårbara, som kustnära kommuner, och regioner som hittills inte drabbats så hårt av klimatrelaterade problem. 2. Hur pass rustade är vi för att klara klimatförändringarna? MSB: I Sverige vet vi relativt väl var exempelvis skredrisker finns, var risk för översvämning kan uppstå och hur olika klimatrelaterade händelser kan påverka samhällsviktig verksamhet. Men vi behöver veta mer. Just nu pågår implementeringen av översvämningsdirektivet som kommer att leda till mer kunskap och bättre möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra översvämningar. SKL: Jag tror vi står ganska väl rustade, men det finns också mycket kvar att göra. Det samlade greppet saknas fortfarande. Det behövs om vi ska nå klimatmålen. SGI: Den samlade bilden saknas så det är svårt att besvara. Vi måste förbättra samordningen över kommungränserna och länen. När vi talar om översvämningsåtgärder är det viktigt att titta på hela avrinningsområdet. Ibland genomförs åtgärder 3. På vilket sätt borde vi arbeta med klimatanpassning? MSB: En av de största utmaningarna är att omsätta kunskap om klimatförändringarnas konsekvenser till konkreta förebyggande åtgärder. SKL: Vi tycker att Norge är ett föregångsland och skulle gärna se ett liknande program här i Sverige. Där arbetar man med Klimatmiljarden, en slags överenskommelse mellan stat och kommuner där staten köper klimatåtgärder av kommunerna. På så vis kommer klimatarbetet in i den ordinarie verksamheten och de bästa insatserna utifrån lokala förutsättningar prioriteras. Vissa kommuner kan exempelvis satsa på mer fjärrvärme medan andra kan jobba med fler förnybara energikällor. SGI: Det är svårt att vara kategorisk, eftersom det finns så stor osäkerhet i prognoserna. Just därför behöver man jobba med lösningar som är väldigt flexibla, som tillåter för stor osäkerhet och som kan modifieras i efterhand. Det är också viktigt att kommunerna använder sig av de beslutsverktyg som finns och att man gör en metodisk utvärdering av olika beslutsalternativ. Bättre samordning över gränserna behövs såväl geografiskt som mellan myndigheterna. Kristallen blir guld I Lund planerar kommunen att bygga en helt ny förvaltningsbyggnad med plats för drygt 500 arbetsplatser. Huset, som placeras mellan Lunds livliga stadskärna och Bjer- edsparkens lugna stråk, får en iögonfallande gestaltning i form av en facetterad kristall. Byggnaden klassas som miljöbyggnad guld, vilket betyder att man valt den högsta ambitionsnivån av miljökrav på samtliga entreprenörer. Ramböll har utfört rambeskrivningen till en total-entreprenad för el-, tele- och hissanläggningar. Byggnaden ska värmas upp och kylas indirekt med elenergi via värmepumpar och ett bergvärmelager. Elkraftförsörjningen sker via högspänningsservis och en transformatorstation som byggs in under en planerad gång- och cykelbro. Hela byggnaden ska också kunna drivas med reservkraft vid ett eventuellt strömavbrott. På taket installeras solpaneler på en yta om drygt 450 kvadratmeter.

11 INBLICK # det är dags att gå från ord till handling! Vi måste hitta en ny modell för att mäta välfärd och en gång för alla avliva myten om en evig tillväxt som inget kostar. Det menar Anders Wijkman, en av Sveriges mest ihärdiga klimatdebattörer. Ska vi rädda klimatet och vår välfärd från en fullständig kollaps måste vi handla nu. Anders Wijkman har under de senaste 20 åren varit en av Sveriges starkaste röster i miljö- och klimatdebatten, först som riksdagsman och europaparlamentariker men på senare år utanför politiken i forum som Tällberg Foundation, FN, Röda Korset och Naturskyddsföreningen. I höst är han aktuell med nya boken Den stora förnekelsen och som föreläsare på Rambölls Hållbarhetsdagar. Varför ger klimatfrågan upphov till en så utbredd strutsmentalitet? Det beror förstås på många saker, men en av de viktigaste är att vi ända sedan upplysningstiden har haft en föreställning om att utvecklingen bara kan gå framåt. Att bara vi har tillväxt är allting positivt. Våra ekonomiska modeller är uppbyggda kring denna föreställning och ger därför inte rätt signaler in i beslutssystemen om vad som egentligen händer och vad tillväxten kostar oss. Det bidrar till passiviteten. Sett med en större dos cynism handlar det också om att man än så länge tjänat mycket på att förstöra planeten. Dessutom är vi som människor rent evolutionärt kortsiktiga i vårt handlande. Så fort vi börjar tala om behovet av att ändra vårt sätt att leva uppfattas det som hotfullt, vilket ger upphov till ångest. Alltså fortsätter man att ducka för de stora frågorna och besluten. Vad behöver vi göra för att ändra kursen? Vi måste överge BNP-begreppet, det säger ingenting om den faktiska välfärdsutvecklingen. Istället måste vi hitta ett mer rättvisande begrepp som också väger in uttaget av jordens resurser. Vi måste se hela systemet och hur det hänger ihop, sätta ett värde på ekosystemet och dess tjänster. Sedan måste vi också på allvar börja diskutera vår kultur och konsumtionens roll i den. Konsumtion är idag alltmer en fråga om livsstil. Vi måste överge efterkrigstidens slit-och-slängmentalitet. Vår räddning kommer sannolikt att vara eskalerande energi- och råvarupriser i takt med att dessa resurser blir allt mer knappa. Vilket ansvar tycker du att samhällsbyggare som Ramböll har? Det ansvaret är jättestort, eftersom Ramböll har så mycket kompetens och därmed möjlighet att identifiera olika lösningar som kan påverka utvecklingen. Alla företag eller organisationer som har ett stort kunnande och som kan bidra till en positiv utveckling har ett ansvar att i betydligt högre utsträckning göra sina röster hörda. Vad måste göras på internationell och nationell nivå, och vad kan vi som individer göra? Internationellt gäller det att inte släppa ambitionen om ett internationellt klimatavtal. Man borde testa tre saker överenskommelse om en internationell skatt på koldioxid, avskaffande av subventioner till fossila bränslen samt skarpa förslag på hur de areella näringarna kan utvecklas som kolsänkor. Nationellt vore det bra om Sverige slutade upp med att kalla sig för världsmästare på låga koldioxidutsläpp. Självklart ska vi inte bara mäta våra fysiska utsläpp inom landet, utan även räkna in utsläpp som importerade varor ger upphov till. Som individer är det bästa vi kan göra att tänka till kring vår egen konsumtion. Sedan gäller det att bråka med våra politiker, att sätta tummen i ögat på dem och visa att det finns ett opinionstryck för förändring. Ring, skriv brev, ställ frågor var till riktigt besvär!

12 12 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN DynaPeaQ höjer elnätets IQ Omställningen till förnybar energi ställer helt nya krav på våra elnät. De behöver bli smartare. Svenska ABB är världsledande på området och Ramböll deltar i utvecklingen av framtidens elnät. Merparten av världens elnät är flera decennier gamla. När de byggdes var olja den dominerande energikällan. Ett halvt sekel senare befinner vi oss i början av omställningen till förnybar energi. För att till fullo utnyttja förnybara energikällor som vind-, sol- och vågkraft krävs ett smartare elnät. En central aspekt i visionen om ett smartare elnät är en decentralisering av elproduktionen. Principen är enkel. Framtidens elproduktion kommer att ske med en kombination av stora kraftverk som kontinuerligt matar ut el till nätet och många mindre förnybara, geografiskt utspridda, kraftkällor med varierande produktion. För det Lagrad el en förutsättning Morgondagens elkonsumenter kan inte längre räkna med en stadig försörjning från kraftverk med en jämn produktion. Väderberoende energikällor kommer att ge upphov till toppar och dalar som måste utjämnas för att möta efterfrågan. I Eskilstuna samarbetar Ramböll och ABB i ett utvecklingsprojekt som har stor potential att hantera denna komplexitet. Det handlar om det mycket uppmärksammade lagringssystemet DynaPeaQ. Med hjälp av system som DynaPeaQ blir belastningsvariationerna hanterbara, förklarar Anders Geerd. Genom att fungera som en buffert i högspänningssystemet hjälper batterilagret till att utjämna över- och underproduktion genom att ömsom lagra och ömsom leverera energi från lagret. En basversion av systemet täcker en yta på 50x60 meter och liknar en mindre kraftstation till utseendet. Anläggningens hjärta består av batterimoduler placerade i rum som kan skalas upp och ned i olika kombinationer efter behov. Batterierna är av litium-jontyp och möjliggör en omedelbar kraftuttömning av upp till 50 MW under en timme. Ramböll utvecklar kylsystemet till anläggningen. Batteriernas uppbyggnad gör dem oerhört effektiva, men anläggningens storlek gör att även några få procents värmeförluster per batteri totalt sett ändå behöver hanteras, säger Anders. Tillsammans med stora variationer i klimat och användning ställer detta höga krav på att optimera kylsystemet. krävs ett betydligt mer flexibelt elnät. Det måste vara lätt att installera, driftsäkert Copyright ABB. Det är inte bara på produktionssidan och dessutom fungera i såväl heta ökenklimat som förändringar sker, påpekar Anders Geerd, som i Alaska. uppdragsledare på Ramböll i Eskilstuna, som är specialist på energifrågor. I ett smart elnät blir även konsum- beräknat de dynamiska kylförloppen för att kunna opti- I nära samarbete med ABB i Västerås har Ramböll tionen smartare, eftersom elanvändningen kan styras i mera kylsystemet. Ett system konstruerat på det vanliga högre utsträckning. System hjälper till att automatiskt statiska sättet hade blivit betydligt större och dyrare. starta tvättmaskinen eller ladda elbilen när tillgången För att säkerställa att allt får plats och samverkar på el är stor. Kalla vinterdagar då belastningen på nätet med högspänningsdelarna, har vi gjort en 3D-modell av är stor signalerar din lokala elcentral att du bör se över hela batterilagret där vi arbetat in kylsystemet. energianvändningen. Laos skyddar biologisk mångfald Laos är ett land känt för sin rika biologiska mångfald med stora orörda skogsområden och ett traditionellt jordbruk som odlar ursprungliga grödor. En stor del av befolkningen lever i avlägsna bergsområden av en blandning av svedjebruk, permanent jordbruk och olika produkter som skogen ger. Genom att skriva under den internationella konventionen för biologisk mångfald har landet åtagit sig att skydda det traditionella jordbruket, men också att säkra befolkningens rätt till avkastning från den mångfalden och därmed minska fattigdomen. Ramboll Natura har fått i uppdrag av den statliga utvecklingsorganisationen SDC i Schweiz att genomföra ett utvecklingsprogram för att stödja landet i att leva upp till dessa åtaganden. I ett antal bergsbyar ska hållbara metoder utvecklas som sedan införlivas i landets miljölagstiftning.

13 INBLICK # nu ökar vi spårkapaciteten Järnvägens kapacitetstak har för länge sedan passerats. Investeringarna kan inte skjutas på framtiden mycket längre och flera stora projekt bara väntar på att startskottet ska gå. Ramböll gör nu en rejäl satsning på järnvägskompetens för att kunna möta framtidens behov. Aldrig tidigare har så många resenärer och så mycket gods färdats med tåg. Och aldrig förr har så många spaltkilometer skrivits om järnvägssystemets behov av upprustning och nyinvesteringar. För att stå redo att konkurrera om alla stora projekt som nu planeras arbetar Ramböll för fullt för att bygga ut sin järnvägskompetens. Ett viktigt första steg togs redan i våras då Per Corshammar rekryterades för att leda satsningen. Det här är en av de mest spännande utmaningarna jag har föresatt mig, berättar han ska Ramböll ha 100 konsulter med järnvägsspecifik kompetens idag är vi totalt 30 utspridda över hela landet. Redan till hösten ligger flera intressanta projekt i startgroparna, bland annat Varbergtunneln. Järnvägsspecialister hett villebråd Att uppnå målsättningen med en tillväxt på 200% över tre år kommer inte att bli en promenadseger. Utbudssidan av kompetensförsörjningen är, milt sagt, ansträngd. För det första står vi precis inför ett stort generationsskifte där stora pensionsavgångar kommer att lämna ett väldigt vakuum bakom sig, förklarar Per. Det finns inte tillnärmelsevis så mycket kompetens att fylla på med som kommer att krävas för att möta efterfrågan på kort sikt. För det andra har järnvägsutbildningarna inte varit direkt heta de senaste decennierna, just eftersom investeringarna uteblivit. Ingen har velat satsa flera års utbildning på ett område som går mot en högst tveksam framtid. Idag är situationen radikalt annorlunda och intresset för dessa utbildningar ökar snabbt. För att klara målsättningen har Ramböll en bred rekryteringsplan där man arbetar på flera fronter. Just nu ligger fokus på rekrytering av specialister inom såväl ban som el, signal, tele och kanalisation. Även mer långsiktiga satsningar ryms i planen, som ett närmare samarbete med utbildningsväsendet. Vi jobbar med både Campus Varberg och Campus Helsingborg 2014 ska Ramböll ha 100 konsulter med järnvägsspecifik kompetens." avseende yrkesinriktade högskoleutbildningar inom järnvägsområdet. Det är en fantastisk möjlighet att kunna vara med från näringslivet och påverka utbildningen så att studenternas kompetens faktiskt matchar arbetsmarknadens behov. Omättligt behov Och behov finns det. Snart sagt varje del av järnvägssystemet behöver massiva satsningar. Enligt en rapport från Trafikverket från början av året åldras järnvägarna snabbare än vad dagens underhållsnivåer förmår motverka. Många delar av systemet körs på övertid och under de närmaste fem åren krävs reinvesteringar på miljarder kronor för att hålla jämna steg med förslitningen. Utöver detta tillkommer behovet av nya spår för att åtgärda kapacitetsbristen. Branschen väntar med spänning på den kapacitetsutredning som ska läggas fram för Näringsdepartementet under hösten. Den förväntas bland annat innehålla förslag på hur man kommer vidare med Götalandsbanan. Troligtvis kommer vi att nå samma slutsats som i Norge att vi behöver komplettera med höghastighetsspår, siar Per. Hur det än blir måste vi tänka långsiktigt. Enligt beräkningar skulle en satsning på 150 miljarder räcka till 2020 innan kapacitetstaket nåtts igen. För 350 miljarder skulle man istället kunna bygga en höghastighetsbana, vilket innebär att vi klarar kapaciteten åtminstone fram till 2060.

14 14 INBLICK # TEMA: RUSTNING FÖR FRAMTIDEN Propplösning på väg i Sundsvall Ökad trafiksäkerhet, kortare pendlingsavstånd och minskade köer. Det finns många positiva effekter av att Sveriges mest efterlängtade väg nu äntligen byggs. Efter att den norra etappen av nya E4 Sundsvall färdigprojekterats har Ramböll fått förnyat förtroende att också ta sig an den södra. Den nya E4:an genom Sundsvall har av många kallats Sveriges mest angelägna vägprojekt. Den befintliga vägen, som idag går rätt igenom staden är olycksdrabbad och har stora begränsningar i framkomligheten. Från Helsingborg upp till Myre, en sträcka på drygt 920 kilometer, finns inte ett enda trafikljus. Mellan Myre och Skönsberg, cirka 22 kilometer, finns hela tolv. Det är inte så konstigt att Sundsvallsområdet är en riktig trafikpropp. Problemen har varit kända ända sedan 60-talet, men beslut om åtgärder dröjde till 2007 då arbetsplanerna togs fram. Entreprenaden avseende den norra delen av sträckan är redan igång och i våras blev det klart att Ramböll ska projektera även den södra delen, mellan Myre och Skönsmo. Uppdragsgivare är PEAB, som har totalentreprenaden för sträckan. Förbifarten innebär stora förbättringar, inte minst för Sundsvallsborna, berättar Christer Carlsson, uppdragsledare för Rambölls brodel i projektet. Trafiksäkerheten ökar väsentligt när den tunga trafiken leds förbi stadskärnan och flera omgärdande bostadsområden. Själva vägsträckan kortas betänkligt och tillsammans med en allmänt förbättrad framkomlighet innebär det mycket kortare restider det handlar om minst 30 minuter i rusningstid. Trettiotal broar E4 Sundsvall är ett av de allra största infrastrukturprojekten som genomförts i södra Norrland i vår tid. Rambölls uppdrag omfattar projektering av den drygt 17 kilometer långa sträckan söder om Sundsvallsfjärden. Nästan två tredjedelar består av broprojektering och resterande del av vägprojektering, berättar Christer. Det är ovanligt. Totalt handlar det om ett trettiotal broar, från större samverkansbroar till betydligt enklare gångbroar i trä. Även för vägprojektörerna har projektet sina utmaningar. Magnus Wedin, uppdragsledare för Rambölls vägdel, berättar. En stor del av vägen går genom orörd och mycket kuperad terräng. Dessutom löper den nya vägen längs en av Sundsvalls två vattentäkter, liksom ett stort samlat fornlämningsområde. I båda fallen har vi lyckats med en bra kompromiss för att komma framåt. Totalt sysselsätter projektet mellan 30 och 35 av Rambölls konsulter fram till Flera teknikområden deltar: Väg, Bro, VA, Miljö och Geoteknik. Unikt på många sätt På många sätt är E4 Sundsvall ett mycket speciellt projekt. För Rambölls vägprojektörer innebär det en helt ny erfarenhet. Att vägprojektörer arbetar med projekt som är i ett byggskede är mycket ovanligt, förklarar Magnus. Det är oerhört lärorikt att få komma så nära entreprenören. Vi har en tät och mycket bra dialog med PEAB:s projektledare. Även broprojektörerna har fått ge sig ut på outforskade områden. Det här är det första projektet i Sverige i vilket man arbetar enligt det nya regelverket Eurocode europagemensamma byggnadstekniska regler som även omfattar nya bronormer, berättar Christer. Det betyder att vi arbetar med helt nya processer och rutiner och att Ramböll på sätt och vis är med och utformar dessa. Därmed får vi en unik erfarenhet och ett försprång som är till stor nytta i framtida projekt.

15 INBLICK # PÅ GÅNG PÅ RAMBÖLL NORDENS MEST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE Ramböll är det företag som blivande ingenjörer i Norden helst vill jobba åt. Det visar Nordic Ideal Employer-rankingen från Universum. Ingenjörsstudenter rankar Ramböll som den mest attraktiva arbetsgivaren i Norden före Siemens och ABB. Teknikkonsulter börjar bli mer attraktiva både i Norge och Danmark medan intresset är oför- ändrat i Sverige och sjunker något i Finland. Ingenjörsstudenter associerar de tre högst rankade företagen med en kreativ och dynamisk arbetsmiljö, professionell utbildning och utveckling, goda förutsättningar för framtida inkomster och marknadsmässiga löner. Resultatet i undersökningen baseras på the Universum Student Survey 2011 i vilken över studenter på de främsta universiteten i Sverige, Danmark, Norge och Finland har fått välja den bästa arbetsgivaren. Välkommen till våra Hållbarhetsseminarier! Du missar väl inte att Rambölls Hållbarhetsseminarier har rullat igång? Under en heldag diskuterar vi klimatanpassning, hållbart byggande och transportplanering. Anders Wijkman, Sveriges ihärdigaste miljödebattör, öppnar seminariet. På plats finns också Göran Cars, professor och avdel- ningschef för Urbana och regionala studier på KTH samt Olle Hådell och Håkan Johansson från Trafikverket, som arbetar med framtidens transportsystem och infrastruktur. Den 27:e oktober kommer vi till Uppsala och den 7:e november avslutas seminarieserien i Stockholm. Varmt välkomna! RAMBÖLLHUSET FICK GRÖNA LANSEN 2011 Ramböllhuset i Malmö (Kontorshuset Jungmannen) belönades med Gröna Lansen vid Stadsbyggandets dag i augusti. Huset är idag är ett av Sveriges mest energieffektiva. Juryns motivering är att huset är ett exempel på hur man kan tillvarata tidigare kompetenser och tekniker i kombination med ett långsiktigt perspektiv på hållbarhetsfrågorna i nära dialog med ny forskning. Annika Holmqvist, Ramböll och Karin Skiöld, Midroc.

16 Plats för adress: Medarbetarfokus: Hur viktigt är engagemanget, Jonas? Enligt flera undersökningar är värdegrunden och ett starkt samhällsengagemang några av de viktigaste faktorerna när unga människor väljer arbetsplats. För Jonas Novén på Ramboll Natura är det naturligt att förena ett personligt engagemang med yrkesrollen. På vilket sätt sammanfaller dina hjärtefrågor med din roll som konsult? På Ramboll Natura arbetar vi med hållbar samhällsutveckling i utvecklingsländer. Jag är i grund och botten lantmätare och jobbar mycket med landrättighetsfrågor, till exempel i länder som Laos och Vietnam. Det som tidigt väckte mitt intresse var just hur man kan arbeta med frågor om hushållning av naturresurser nära människorna som verkligen berörs av våra insatser alltifrån lokalbefolkning till myndighetspersonal. Vad är det du brinner mest för i din yrkesroll? Det måste vara mötet med människorna vi jobbar med. Det ger otroligt mycket energi när man märker att det vi gör uppskattas och ger resultat. Självklart kan det vara svårt ibland, det är inget nio till fem-jobb. Ofta är det mycket som ska åstadkommas på kort tid och det blir bitvis oerhört intensivt. Men man lär sig efterhand hur man ska fungera i dessa miljöer. Det är både oförutsägbart och spännande! Känner du att Ramböll kan erbjuda möjligheter att arbeta med det som engagerar dig? Ja, i allra högsta grad. Det är få teknikkonsulter som har arbetat så länge med den här typen verksamhet som Ramboll Natura gjort. Just långsiktigheten är viktig när man arbetar med utvecklingsprojekt. Vi har varit länge på platser som exempelvis Laos och visat att vi kan leverera resultat. Det tar tid att bygga upp ett förtroende eftersom man måste kunna bevisa att det lönar sig att genomföra arbetet. Det har Ramböll lyckats med. Finns det några risker med att förena sin passion med yrkeslivet är det svårt att hålla en bra balans mellan arbete och fritid? Både ja och nej. När man brinner för något brukar det också bli bra. Eller omvänt jag tror det är en stor fördel att välja ett jobb man verkligen är intresserad av. Jag kan bara tala för mig själv, och jag tycker att det är värt varenda minut. Det är fantastiskt att få ge sig hän eftersom man får så mycket tillbaka. rekrytering pågår! På vår webbsida hittar du de senaste jobb erbjudandena. Där går det även att registrera sitt CV för kommande lediga tjänster.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Nytänkande effektivt samarbete

Nytänkande effektivt samarbete Nytänkande effektivt samarbete HELHETSLÖSNINGAR FÖR TEKNISKA INSTALLATIONER Behov av nya lösningar Bygg- och installationsbranschen utvecklas snabbt. Idag är fastigheter mer tekniskt krävande än tidigare.

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Följ med på en spännande resa!

Följ med på en spännande resa! Följ med på en spännande resa! » Idag är vi en av Sveriges största teknikkonsulter inom el- och säkerhetsområdet. En utveckling som inte hade varit möjlig utan våra engagerade och kompetenta medarbetare.

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Så ska vi öka produktiviteten i anläggningsbranschen Trafikverket gör varje år affärer på anläggningsmarknaden för mer än 35 miljarder kronor.

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Att förändra en värld... The future of drainage.

Att förändra en värld... The future of drainage. Att förändra en värld... The future of drainage. BEHOVET AV AVVATTNING FÖRÄNDRAS -både globalt och i Sverige ACO har identifierat tre viktiga faktorer som påverkar vårt synsätt på hur vi skall ta oss an

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen, till golfbanan

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1.

Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1. Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING 2016-04-25 (v 1.0) ÖRAT MOT RÄLSEN - Swedish Rail Skills Forum Bakgrund Årets Forum

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Nykvarnspartiets VALLISTA 2014

Nykvarnspartiets VALLISTA 2014 Nykvarnspartiets VALLISTA 2014 En presentation av våra kandidater inför valet till Nykvarns kommunfullmäktige En politik för Nykvarn i tiden, för framtiden! Vår utgångspunkt är att kommunalpolitik till

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer