Projektplan Nattens Klarhet 2010 projektledare: Erik Aalto, konstnär Lundagatan 44 C, Stockholm

Transkript

1 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm PROJEKTRAPPORT Konceptutvecklingav NattensKlarheturbanaberättelseromnaturensväsen. Projektledare Erik Aalto 1

2 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm Bakgrund I april 2010 tilldelades vi medel från Innovativ Kultur för att utveckla konceptet Nattens Klarhet urbana berättelser om naturens väsen. Sedan dess har vi genom workshops och skissarbete fortsatt att förtydliga och utveckla särskilt de konstnärliga och kommunikativa aspekterna samt sett över hur projektet kan komma att genomföras. Projektet tar sin utgångspunkt i hur naturvärden återspeglas inom stadsplanering och syftar till att problematisera den rådande, ofta statiska och tillbakablickande, bilden av naturen i samhället. Inspirerade från samtida teorier inom naturresurshushållning och systemekologi vill vi undersöka och synliggöra alternativa naturupplevelser och berättelser i staden. Arbetet skall utmynna i en serie verk bestående av två audiovisuella installationer i stadsrummet i Stockholm samt en hub. Projektets inledande fas sker i ett initierat samarbete med Arkitekturmuseet och Akademiska hus. Processen Som ett första led i processen anordnade vi en serie seminarier då vi diskuterade konceptet utifrån potentialer, kvalitéer, eventuell problematik och konstnärliga aspekter. Parallellt med dessa seminarier har vi även utvecklat hur projektet skall fungera rent praktiskt genom platsbesök och fotodokumentation, skissarbete och skapandet av två prototyp-filmer. Här följer en redovisning av hur processen hittills har sett ut, uppdelad i tre underrubriker:1) Konstnärliga och kommunikativa aspekter 2) Ekologi och 3)Teknik/konstnärlig gestaltning. Medverkande i samtal, seminarier och möten har varit Erik Aalto, konstnär, Hanna Erixon, arkitekt och forskare inom stadsbyggnad, Gunilla Bandolin, konstnär och professor i konst på Konstfack, Erik Andersson, doktor i naturresurshushållning och ekolog, Nils Friden och David Giese, videoanimatörer. 1)Konstnärliga och kommunikativa aspekter Som offentlig konst lyfter projektet tillfälliga, immateriella kvalitéer samt bär en berättelse i och om staden snarare än att den manifesterar sig själv som konstobjekt. Den parallella processen med textförfattandet kring artificiell natur vill öppna upp för nya tankar kring stad i natur snarare än att komma med ett expert-dominerat perspektiv. Syftet är att förenkla kommunikationen genom att inbjuda till en diskussion om stad och natur och på samma gång ge betraktaren en konst och naturupplevelse. En viktig aspekt i projektet är just att konstverket är autonomt där inspiration från diskussioner ger input till uttrycket i installationerna. Konstverket skall ha en konstnärlig kvalitet som står på egna ben både som uttryck och upplevelse. En aspekt som kom upp i samtal med Gunilla Bandolin var att vidare utveckla den interdisciplinära aspekten av projektet mellan konst och forskning. Hon såg en stark potential i detta eftersom projektet redan i denna fas använder sig av en designbaserad forskning som utgångspunkt. Genom att använda sig av dessa 2

3 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm forskningsverktyg där teori och praktik arbetar i en sammansmält process gör detta projekt intressant både som forskningspraktik och konstproduktion. Potential att koppla sociala konstruktioner med natursyn: protective stories. När vi skapar natur och berättelser om natur skulle det också vara intressant att utvidga rollspelet till invånarna/näringsidkarna/konsumenterna i området och på så sätt använda rollspelet fullt ut. Om man är överrens om att projektionerna är natur, i en bemärkelse, eftersom att de manifesterar en naturupplevelse så kan man också ta steget till att involvera människan i rollspelet. Vi frågade oss: kan man få individen eller kanske en grupp av människor att engagera sig i bevarandet av denna naturupplevelse genom en historia? Ett intressant begrepp som kom upp under våra seminarier var skyddande berättelser. Det har myntats av Henrik Ernstson och Sverker Sörlin som använder det för att beskriva hur sociala aktörer från experter, organisationer till stadens enskilda invånare väver narrativ som förklarar och legitimiserar behovet av att skydda naturen i staden. Dessa tankar som visar hur stor roll civilsamhället spelar när det gäller att artikulera och bevara de värden urbana grönområden är ett spår som kan vara mycket intressant att fördjupa i förhållande till vårt projekt. Utifrån denna kontext frågade vi oss vidare: Skulle man kunna skapa opinion kring naturskydd genom att skydda artificiell natur? Genom ett sådant rollspel och simulation så kommunicerar man själva grundförutsättningarna och strukturerna för mekanismerna i människans förhållande till naturen och till skydd av naturen. Det skulle även kunna vara ett sätt att studera hur dessa skyddande berättelser fungerar. Här testades tanken att dra projektet till en extrem: genom att iscensätta en demonstration för att behålla den artificiella naturen man skapat, skulle aspekten kommuniceras att naturen är en mänsklig konstruktion och att människans naturskyddande ofta också är ett skyddande av idén om naturen. Hub-öppet seminarium Genom att bjuda in till ett öppet seminarium så vill vi fördjupa oss teoretiskt i ämnet urban natur med fokus på naturupplevelser och konst genom att bjuda in ett antal experter på området. I samband med detta ger vi ut en katalog som beskriver dels konstprojektet och dels diskussionen och debatten i ämnet. Arkitekturmuseet ställer sig positiva till ett samarbete i den pedagogiska och kommunikativa delen av projektet. Viktigt att påpeka är att denna del också kommer att utvecklas parallellt med den konstnärliga processen i projektet. Målet är inte att skapa ett seminarium för experter utan att skapa en diskussion som är begriplig och tillgänglig för en bredare publik. Detta kan man balansera genom att välj en lämplig blandning av expertis samt ha ett mycket tydligt spår i seminariet. Val av plats Eftersom själva greppet i projektet har en rad arkitektoniska/sociala/kulturella potentialer så finns en rad olika tankar om placering i stadsrummet. I vilken slags område skall projektionerna visas? Hur tillgänglig skall installationen vara? Dessa och en hel rad andra frågor kom upp i tankar och diskussioner. Ett scenario som prövades var att projektionerna skulle kunna visas i bostadsområden där de digitala habitaten flyttade in jämsides med människan. En fördel med detta skulle vara att bostadsområden är ganska lugna platser och projektionernas audiouvisuella aspekter skulle framträda väl. En annan positiv aspekt är att männiksor rör sig främst på kvällen - då 3

4 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm projektionerna syns bäst. En aspekt som är av stor vikt är att en installation i ett bostadsområde kommenterar själva bostadsområdet med allt vad detta innebär. Detta kan dock ta fokus ifrån projektets kärna. Därför ställde vi oss frågan om det kan vara bättre att visa installationerna på mer offentlig plats, för att poängtera att detta är en installation som finns till för alla, och att diskussionen tillhör alla. I ljuset av dessa funderingar tittade vi efter andra lämpliga områden och fann att KTH:s campusområdet skulle kunna vara ett bra alternativ. Det är en utmärkt plats för projektioner eftersom det är relativt avskilt och tyst, det rör sig mycket människor i området, det är lättillgängligt för alla intresserade och arkitekturen bjuder på bra möjligheter för projektioner. Ytterligare fördelar är att området ligger i Nationalstadsparken där frågor kring stad och natur ofta står på agendan och att Akademiska hus, som är fastighetsägare i området är mycket intresserade av att stödja projektet. fotomontage från KTH:s campusområde. Copyright Erik Aalto 2) Ekologi I detta seminarium talade vi mycket om stadsmiljön som ekosystem och biotop. Det var ett mycket inspirerande samtal där också frågor kring olika arters anpassningsförmåga i stadsmiljön kom upp. I realtion till det digitala habitatet i projektet poängterade ekologen Erik Andersson att det finns en omedelbar kvalitet i att skapa en naturupplevelse i staden, genom att man ger ett kvarter en ny invånare. Stadsmänniskans naturupplevelser är ofta begränsat till bilder i media, och stora djur 4

5 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm ser man nästan aldrig i tät stadsmiljö. Att skapa en närvaro av dessa djur ger en kvalitet som ett substitut till en riktig naturupplevelse. Sammanfattningsvis talade vi vidare om att ekosystem är ständigt föränderliga. Kvalitéer som traditionellt inte blir synliga är t.ex. parasitering, förmultning förruttnelse sjukdom etc. Ekosystem har inga klimaxstadier utan förändras hela tiden. Estetiskt är det här superintressant, eftersom bilden av naturen i konsten ofta är bilden av en uppfattning av naturens relation till människan. Urbana djur: Det finns arter som drar sig till staden eftersom det är något varmare i staden än på landsbygd, en del fåglar flyttar inte på vintern på grund av detta. En annan aspekt är att det finns viss mat som förekommer mer i stadsmiljö, t.ex. har duvhöken specialiserat sig på att fånga stadsduvor. Stadsduvor är extremt lätta byten eftersom deras beteende anpassat sig efter stadsmiljö och deras skyddsbeteende har blivit totalt rubbat. Duvorna i sin tur, trivs i staden på grund av matrester från människan. Annars är det vanligt med möss, ekorrar, kaniner, harar och råttor. Räven är ett ganska frekvent urbant djur. Kattugglan finns i Stockholmsområdet, och Berguv har häckat i vid gasklockorna vid Värtahamnen. Vi talade vidare om ugglors egenskaper och utbredning. All information om ugglors beteende kommer att hjälpa oss i konstnärliga lösningar som baserar sig på Erik Anderssons kunskaper om ekologi och ekosystem där ett visst beteende eller egenskap visar sig mycket lämpad i en konstnärlig gestaltning. 3)Teknik och konstnärlig gestaltning Denna del redogör för samtal i gruppen angående realisering av projektet vad gäller de tekniskt-konstnärliga aspekterna i de två installationerna digitalt habitat och växtlighet. Animationen för växtlighet Vi utforskade olika tekniska möjligheter och fann att det finns färdiga plug-ins som kan simulera växande grenar och liknande. Resultatet riskerar dock att se väldigt massproducerat ut med denna metod. Eventuellt kan man använda sig av den här tekniken i vissa moment men det bästa vore att göra animationerna manuellt i programmet After Effects. Man kan också tänka sig att blanda teknikerna med fördel. Den manuella animationen är mer tidskrävande men blir så mycket bättre. 5

6 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm utdrag från video nattens klarhet copyright Erik Aalto Animation för digitalt habitat I animationen digitalt habitat skall vi projicera en uggla på husfasader, och andra ytor i det offentliga rummet. Här följer tankar om tekniska och konstnärliga aspekter i utformandet. Det absolut bästa sättet att få en frilagd uggla vore faktiskt att filma en riktig uggla mot mörk bakgrund. Vi talade om hur det skulle kunna gå till, och fann att det i gruppen fanns en viss erfarenhet från att filma djur, faktiskt fåglar. En variant är att använda en tam uggla och ta hjälp av en djurskötare som känner djurets beteende. Djuret kan filmas när det flyger fram och tillbaka t.ex. i en gymnastiklokal som man preparerat med svart tyg i bakgrunden. Ett videomaterial där en uggla filmas med en kamera som rör sig parallellt med ugglan skulle vara optimalt eftersom det då blir minst förvrängningar i materialet. Videomaterialet skulle sedan kunna blandas med befintligt arkivmaterial och animationer eftersom längre flygscener kan vara svårare att filma än stillasittade eller uppflygande fåglar. 6

7 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm utdrag ur video nattens klarhet copyright Erik Aalto Projicering av båda installationerna Projektorerna finns inomhus i fönster som projicerar på motsatt fasad. Vi kommer antagligen arbeta med ett program som heter WatchOut som gör det möjligt att sätta ihop ett antal projektorers projektionsyta till en gemensam stor yta, vilket gör att vi har en större frihet och flexibilitet i projektionen. Detta kräver en viss programmering men är förhållandevis enkelt. En kostnad är dock själva program-licensen. En annan teknisk lösning som kan vara bra att ha med i processen är möjligheten att ha en bil som är preparerad med en projektor som kastar projektioner på väggar. Denna teknik har använts av så i så kallade guerilla-projections. Det vill säga gatukonstnärer som med en skåpbil och en projektor åker runt i stadslandskapet och projicerar bilder på husfasader. Denna teknik gör dock att man tappar precision i bilden. En sekvens i projektionerna av ugglan är när dess skugga sveper över marken. De aspekter man bör tänka på är att man måste placera projektor högt upp i en ganska brant vinkel. Detta kräver ett specialstativ som man förankrar från tak. Det finns också möjligheter att utnyttja arkitekturen på plats genom att hitta överskjutande partier i fasad eller liknande. Om projektorerna skall placeras utomhus måste casings ordnas till projektorerna för att skydda mot väder och vind. Stöldrisken kommer vara minimal på grund av att de placeras så högt. Casinget eller höljet skall ha en frostvakt dvs. ett litet värmeelement som håller höljet tempererat och fuktfritt eftersom projektet skall visas i november. I de övriga delarna i video-installationerna behövs inte casings på grund av att vi kan placera teknik inomhus. Projektionen kan ske genom fönster. 7

8 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm Skiss för Nattens Klarhet copyright Erik Aalto Vi filmade på ett flertal platser i Stockholm och gjorde videomontage föreställande projektioner på fasaderna för att få en första bild av hur gestaltningen skulle kunna se ut. Detta resulterade i två korta filmer. (Se bifogad länk i mail). Genom att göra dessa filmer såg vi direkt mer och mindre intressanta kvalitéer i gestaltningen. Vi insåg den stora vikten av timing, exakt skala och placering och dramaturgi. 8

9 ProjektplanNattensKlarhet2010projektledare:ErikAalto,konstnärLundagatan44C,11727Stockholm Slutsatser från seminarier och skissarbete. Genom diskussionen och skissarbetet fattade vi en rad beslut för att gå vidare med gestaltningen och genomförandet av projektet. Vårt mål är att skapa konst som både ger en upplevelse samtidigt som den tar upp ämnet om människans syn på natur i staden. Sociala strategier och fenomenet skyddande berättelser utgör en inspiration för det vidare arbetet i projektet och för att koppla gestaltningen närmare kärnkonceptet. Animationerna skall göras med blandteknik. Både eget filmat material, arkivmaterial och datorgenererat material skall användas. Projektionerna skall ske med totalt ca 14 st. projektorer. Dessa seriekopplas med programmet WatchOut. Projektet skall visas i november 2011, gärna i samarbete med Arkitekturmuseet och Akademiska hus. Projektet skall visas på KTHs campusområde som är centralt, tillgängligt, och har mycket bra arkitektoniska möjligheter för projektioner. Vi skall befästa de initierade samarbetena och sätta en gemensam tidsplan innan årsskiftet, samt diskutera möjligheter till medfinansiering. Vi skall sätta igång en parallell produktion av textmaterial och fullskaligt videomaterial i februari Bifogade filer: Projektplan, Nattens Klarhet. Länk till prototyp-filmerna i . Ekonomiskredovisningskickatseparatperpost 9