Beslut. Marks kommun Kinna (6) Dnr :3074

Transkript

1 Beslut Marks kommun Kinna (6) Genomförd utbildningsinspektion i Marks kommun Skolverket har genomfört inspektion i Marks kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 17 februari till 22 april Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola samt en samlad rapport om förskoleverksamheten. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 16 december 2004 skall Marks kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Skolverket bedömer att Marks kommun har en väl fungerande verksamhet som i de flesta avseenden håller en god kvalitet. Flertalet elever utvecklar normer och värden i enlighet med läroplanen och resultatet är av god kvalitet. Barn, elever och studeranden tar ansvar inom de ramar som verksamheterna ger och de flesta barn och ungdomar är trygga i skolan. Många barn och elever visar att de har lust att lära. Eleverna når goda resultat i skolan, men resultatet varierar. Arbetsmiljön har god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten är av god kvalitet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Ledningen av Marks förskolor och skolor fungerar väl. Tillgång till förskola och skola är mycket god. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - styrningen utifrån mål och resultat, uppföljningar och utvärderingar av förskoleverksamhetens samt skolornas kvalitet jämte arbetet med kvalitetsredovisningar så att de i större utsträckning ger en helhetsbild av skolornas resultat och blir ett fungerande skolförbättringsverktyg, - tydliggöra hur förskoleverksamheten förväntas bidra i strävan mot målen i skolplanen, - grundskolorna bör lokalt bearbeta och tolka målen i läroplan och kursplanerna och tydliggöra dem för elever och föräldrar samt öka elevernas inflytande över lärandets innehåll och arbetsformer, - tolkning och tillämpning av nationella och lokala kursplaner samt med den samlade pedagogiska utvecklingen; analysen och utvecklingen av arbetsformer vid gymnasieskolan, - arbetet för en likvärdig och rättvis betygsättning och kvalitetssäkring av betygsättning vid grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, - utformningen av handlingsprogrammen mot kränkande behandling samt elever och föräldrars kännedom om grundskolans och gymnasieskolans rutiner i dessa frågor, - samverkan med elever och föräldrar, t.ex. om elevers attityder vad det gäller kränkande behandling och rasism, - samverkan mellan verksamhets och skolformer, - variationerna i arbetsmetoder och förhållningssätt inom förskolan, - åtgärder för att höja andelen av personal med adekvat högskoleutbildning,

3 Beslut (6) - rutiner för att förbättra utredningsunderlaget inför beslut om mottagande av elever i särskolan, - rutiner för att följa upp den garanterade undervisningstiden, - tillgång till och användandet av datorer, - hjälpmedel för elever med funktionshinder i träningsskolan, - ledning, planering och samordning av utbildningen vid gymnasiesärskolan samt - utformningen av de lokala kurserna vid vuxenutbildningen. På följande skolor/förskolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - uppföljning av elevers resultat samt andel elever som når målen i årskurs 5 vid Parkskolan, Stommenskolan, Strömskolan, Torestorpskolan, Ubbhultskolan, Tingvallaskolan Örbyskolan samt Öxabäcksskolan, - systemet med kamratstödjare vid Berghemskolan, - att skolans information, arbetsplan, bearbetningar av kursplaner och betygskriterier är målgruppsanpassade vid Fritslaskolan, samt att elever och föräldrar bereds möjlighet att delta i fastställande av arbetsplanen, - den pedagogiska och personalledande funktionen samt lärarnas samsyn på lärande och undervisning vid Hyssnaskolan, - rektorns styrning och ledning av verksamheten vid Sätilaskolan 7-9 och Parkskolan, - de individuella studieplanerna för elever i särskolan, - att de pedagogiska diskussionerna bland annat utgår från styrdokumentens mål att sträva mot vid Parkskolan, - formerna för och information om elevens val vid Parkskolan, Sätilaskolan 7-9 och Gullbergsskolan, - skolavslutningarnas utformning och innehåll vid Parkskolan, Ubbhultsskolan och Örbyskolan, - skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet vid Stommenskolan, - registerkontroll vid alla nyanställningar vid Stommenskolan, - metoder för att identifiera elever i behov av särskilt stöd vid Sätilaskolan 7-9, Torestorpskolan och Stommenskolan, samt att särskilt stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör vid Stommenskolan, - utvecklingssamtalen under vårterminen i årskurs 9 vid Sätilaskolan 7-9 samt informationen till föräldrar och elever inför valet till gymnasieskolan vid Sätilaskolan 7-9,

4 Beslut (6) - skolbiblioteket bör utvecklas vid Ubbhultsskolan, - utveckling av språkvalet för elever som väljer svenska eller engelska och har goda kunskaper i dessa ämnen vid Ängsskolan, - standard på lokaler och utrustning vid Öxabäckskolan samt - konkretisering av kursplaner inom gymnasiesärskolan. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Förskolan bidrar inte till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål (läroplan för förskolan, avsnitt 1). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utöva tillsyn av enskild förskoleverksamhet (2a kap. 15 skollagen). - Uppsökande verksamhet för att ta reda vilka barn som behöver anvisas plats för att de behöver särskilt stöd i sin utveckling bedrivs inte (2a kap. 9 skollagen). - Samtliga elever som skolor bedömer vara i behov av särskilt stöd får inte detta (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 5 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolornas skriftliga kvalitetsredovisning upprättas inte i enlighet med författningen (1 och 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Alla elever ges inte möjlighet till fördjupning och breddning genom ett eget val av ämnen (elevens val) (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Lokalt måldokument i form av en arbetsplan samt uppföljning och utvärdering av skolornas verksamhet brister (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges inte enligt författningarnas krav (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut av rektorn om att avvikelser görs i timplan för de elever som är mottagen i särskolan men integrerad i en klass i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Elevens vårdnadshavare informeras inte omedelbart när en elev blivit utsatt för kränkande behandling (förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

5 Beslut (6) - Personalen vid de särskilda undervisningsgrupperna, Kråkebacka och Högsäter saknar pedagogisk ledning (2 kap. 2 skollagen och förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet avsnitt 2.8). - Rektorerna till elever vid de särskilda undervisningsgrupperna Kråkebacka och Högsäter saknar förtrogenhet med det dagliga arbetet vid de särskilda undervisningsgrupperna (2 kap. 2 skollagen). - De resor, t.ex. idrottsresor, som anordnas av Ängskolan innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därmed inte förenliga med författningarnas krav på att undervisningen skall vara avgiftsfri för eleverna (1 kap. 2 och 4 kap. 4 skollagen). - Ängskolan har två rektorer med gemensamt ansvar för all verksamhet (2 kap. 2, skollagen). - Ubbhults skola har otillåtna disciplinära åtgärder då elever bryter mot skolans ordningsregler (6 kap grundskoleförordningen). - I arbetet mot kränkande behandling tillämpas ett arbetssätt som innebär att skolan väntar med att kontakta föräldrar. Skolan har ett ansvar för att föräldrar till elever under 18 år får insyn i elevernas skolgång (förordning om läroplan för de frivilliga skolformerna). - En avgift för prövning på kronor, som tas ut av elever som gått i en annan skola än Marks gymnasieskola (2 förordningen om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Eleverna på gymnasiesärskolan får inte den garanterade undervisningstiden (6 kap. 11 skollagen). - Kommunen erbjuder och informerar inte om särvux fullt ut (12 kap. 3 skollagen). - Sfi-studerande har inte möjlighet att studera engelska inom den grundläggande vuxenutbildningen (11 kap. 10 skollagen). - Kortutbildade vuxna har inte tillgång till utbildning inom hela den grundläggande vuxenutbildningen. De får inte heller information om sin rätt till hela utbildningen. Sfistuderande alfabetiseras inte inom grundläggande vuxenutbildning (11 kap skollagen och SKOLFS 1994:24).

6 Beslut (6) - Unga invandrare som inte talar svenska, är under 20 år och bosatta i kommunen har inte möjlighet att studera i gymnasieskolan (5 kap. 13 skollagen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Liselotte Hakeberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Maria Mindhammar Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

7 Utbildningsinspektion i Marks kommun Utbildningsinspektion i Marks kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

8 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola Gymnasieskola Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Kommunal vuxenutbildning, komvux 462 Förskoleklass 341 Obligatoriska särskola 89 Svenskundervisning för invandrare, sfi 70 Gymnasiesärskola 19 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 1 Marks kommun har cirka invånare. Kommunen består av ett flertal små och medelstora orter varav Kinna är störst med ca invånare. Marks kommun ligger i södra delen av Västra Götaland. Barn och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheten i förskolan, grundskolan, skolbarnsomsorgen och obligatorisk särskola. Det finns en skolchef som är ansvarig för Barn- och ungdomsförvaltningen. Förskola och grundskola är organiserade i fyra geografiska distrikt, Kinna, Skene, Sätila och Örby som leds av fyra distriktschefer. Enligt Skolverkets statistik från år 2003 har 78 procent av alla barn i Marks kommun mellan 1 och 5 år en plats i förskoleverksamheten. Det finns 27 kommunala och 4 enskilda förskolor. Dessutom finns det 23 familjedaghem. Det finns 21 skolor fördelade på 20 rektorsområden i kommunen. Fritidshem finns på skolorna med undervisning för elever från förskoleklass till årskurs 6. Det finns tre centrala särskilda undervisningsgrupper i kommunen. Obligatorisk särskola är lokalintegrerad på Lyckeskolan, Tingvalla skolan, Sätilaskolan och Strömskolan. Det finns dessutom elever i särskolan som är individintegrerade i grundskolan. I varje distrikt finns Elevhälsan som har en samlad kompetens av skolsköterskor, kuratorer, psykologer samt specialpedagoger. Distriktscheferna är ansvariga för Elevhälsan. Utbildningsnämnden är ansvarig för verksamheten inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den grundläggande vuxenutbildningen, gymnasial vuxenutbildning och sfi. Det finns en utbildningschef som ansvarar för utbildningsförvaltningen Utbildningen vid Marks gymnasieskola omfattar 13 nationella program, specialutformat program - Entreprenörsprogrammet, individuellt program och gymnasiesärskola. Förutom gymnasial ungdomsutbildning finns också vuxenutbildning samt kommunens kulturskola i skolan. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och sfi. 2

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun I Marks kommun finns fyra fristående grundskolor: Montessoriskolan i Skene, Skogsbrynets skoldaghem, Marks Kristna Skola, Montessoriskolan Carpe Diem. Dessa skolor har också inspekterats. Genomförandet av inspektionen i Marks kommun Skolverket sände den 1 december 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Erik Bergeå, Hans Enckell, Elisabeth Fogelberg, Liselotte Hakeberg, Maria Hamström, Eva Jönsson, Thomas Nilsson, Eva-Louise Peterson Lundgren, Helén Svelid, Agneta Wennberg samt experten Astrid Halling. Besöken i verksamheterna varade mellan den 17 februari 2004 och den 22 april Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Marks kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med elever, föräldrar, personal, skolledningar och distriktschefer. Samtliga skolor i kommunen har besökts. Inspektörerna har besökt fyra förskolor: Stommens förskola, Assbergs förskola, Ekgården och förskolan i Tostared. Rapporten grundar sig även på ett frågeformulär om åtgärdsprogram, vilket skickats till och fyllts i av grundskolans rektorer och specialpedagoger. Skolverket har tidigare, under , gjort en nationell kartläggning av åtgärdsprogram i syfte att studera och analysera förekomsten, användningen och innehållet i åtgärdsprogram. ( Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskola. Skolverket 2003, Stockholm.) Frågorna i det nu aktuella formuläret är hämtade från kartläggningen. Inspektörerna har också tagit del av skolornas åtgärdsprogram. Vidare grundar sig rapporten även på en skolbildsundersökning med frågeformulär, vilka skickats till och fyllts i av föräldrar med barn i förskoleklass samt i grundskolans årskurs 2, 6 och 9 i Marks skolor. Skolverket gör regelbundna attitydundersökningar bland elever och lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och allmänhet i syfte att få information om olika intressentgruppers syn på, bilder av och attityder till skolan. Inspektörerna har också tagit del 3

10 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET av föräldrarnas egna kommentarer under övriga synpunkter i frågeformuläret. Frågorna i det nu aktuella formuläret är hämtade från den nationella undersökningen Attityder till skolan Enkäten har besvarats av 870 föräldrar (50 procent) i de utvalda årskurserna. Svarsfrekvensen varierar mellan skolorna. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Intrycken från besöken i förskolorna och intervjuer med föräldrar och personal är att barnen har grundläggande demokratiska värderingar. I takt med sin ålder och mognad visar barnen hänsyn, känner empati och uppfattar människors lika värde. Föräldrar uppger att barnen lär sig att klara sig själva, att fungera socialt i grupp och att ta hänsyn till och hjälpa yngre barn. Barnens möjligheter att ta ansvar och utöva inflytande över verksamheten varierar mellan de besökta förskolorna. Men på alla förskolor får barnen större frihet och ansvar i takt med att de blir äldre. Inspektörerna uppfattar att barnen i allmänhet känner sig trygga och trivs på förskolan, såväl föräldrar som personal ger uttryck för samma uppfattning. Barn- och ungdomsutbildning Grundskolornas resultat av arbetet med normer och värden är av god eller mycket god kvalitet. Skolorna arbetar målinriktat och engagerat med värdegrundsfrågor vilket givit bra eller mycket bra resultat. På skolorna är flertalet elever trygga och nöjda. Barn och ungdomar trivs med sina skolor och visar lust att lära. Då endast hälften av de tillfrågade föräldrarna i Marks kommun har svarat på den föräldraenkät som skickades ut (870 av 1 754) är det svårt att dra några säkra slutsatser av materialet, men av skolbildsundersökningen i Marks kommun framkommer att föräldrar tycker att skolan förmedlar samhällets grundläggande värden och traditioner i högre utsträckning än de svarande i riket vid Skolverkets attitydundersökning I frågeställningar som gäller den sociala miljön vid skolorna är föräldrarna i Marks kommun mer positiva än motsvarande resultat på riksnivå. Majoriteten av föräldrarna i Marks kommun (90 %) instämmer i påståendet Du känner Dig mest lugn och trygg när Ditt barn är i skolan. Färre föräldrar i Marks kommun tycker att deras barn är utsatt för mobbning än de svarande i Attityd 2003, men det finns barn och ungdomar i Marks kommun som upplever sig mobbade av elever och personal enligt föräldrarnas svar i enkäten. 4

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun I Barn och ungdomsnämndens Mål och resursplan finns följande mål: - Tanken på ett livslångt lärande skall prägla organisationens arbete och omfattas av alla. Åtgärder för att nå detta mål är bland annat, att ge alla barn och ungdomar möjlighet att planera och ta ansvar för sitt lärande och att göra dem medvetna om hur man lär sig och vilka metoder som passar den enskilda eleven. I samtal visar eleverna att de lärt sig de demokratiska principerna och att de kan utöva inflytande i den dagliga verksamheten genom klassrådsverksamhet och elevråd. På flertalet skolor fungerar det formella inflytandet bra. Grundskolorna i Marks kommun kan dock vidareutveckla elevernas möjlighet till inflytande, både informellt och formellt för att ytterligare förbättra måluppfyllelsen vad det gäller normer och värden. Inspektionen ger en bild av att elevernas inflytande över sitt lärande är ett utvecklingsområde. Många elever tar ansvar för och utövar inflytande över sin utbildning när det gäller planering. På flertalet skolor, men inte alla, får eleverna vara med och planera sitt arbete utifrån givna ramar. De har möjligheter att delvis planera sitt lärande under veckan och viss tid av dagen. Inflytande över lärandets innehåll och arbetsformer bör ökas. Arbetet när det gäller kränkande behandling, rasism och elevernas attityder i dessa frågeställningar kan utvecklas genom att kartlägga elevers attityder och trivsel i skolan. Vidare kan samverkan med elever och föräldrar för att upptäcka kränkande behandling ökas. I samtal med elever framkommer att de oftast har ett förhållningssätt som innebär att de inte tolererar kränkande behandling. Trots de övervägande goda eller mycket goda resultaten av arbetet med normer och värden finns det barn och ungdomar i Marks kommun som i intervjuer säger att de känner sig kränkta eller mobbade i skolan. Flera föräldrar svarar i föräldraenkäten att deras barn är utsatt för mobbning. Kommunen bör kartlägga förhållandena närmare för eleverna vad det gäller kränkande behandling. Kommunen genomförde en stor kartläggning av mobbningsförekomst på samtliga skolor 2001 och skolorna fick då i uppgift att göra åtgärder. Vid lektionsbesök i särskolan märks elevernas trygghet och trivsel. Det råder en positiv anda. Eleverna i särskolan accepteras och respekteras. I Marks gymnasieskola pågår en aktiv och medveten satsning för att eleverna skall utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Eleverna känner till demokratins principer. Vidare uppfattar inspektörerna att elevernas möjligheter att påverka i ett specifikt ämne eller kurs varierar mellan olika program och sektorer. De elever som tillhör gymnasiesärskolan har samma möjlighet att påverka sitt lärande som övriga elever på skolan. I intervjuer med elever framkommer att de känner tolerans samt respekt för andras egenvärde och människors lika värde i Marks gymnasieskola. Inspektörerna uppfattar att det råder en positiv anda i gymnasiesärskolan. Mycket arbete läggs ned på arbete kring de grundläggande demokratiska värdena och för att utveckla ett medvetet etiskt förhållningssätt samt trygghet och en lust att lära. 5

12 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET Vuxenutbildning Vid Vuxenutbildningen i Marks kommun anser de intervjuade studerande att de bemöter varandra på ett tolerant och hänsynsfullt sätt. Personalens förhållningssätt präglas också av tydlighet och hänsyn. Enligt de studerande och personalen förekommer ingen mobbning. Värderingar diskuteras vid olika tillfällen, bland annat i sfi-utbildningen. Diskussionerna utgår ofta från vad som händer i samhället. De studerande i grundläggande vuxenutbildning kan påverka sin utbildning direkt genom att tala med sin lärare eller rektorn. Inte alla studerande vill ta ansvar när de börjar studera, men detta förändras under studierna. Också de studerande inom gymnasial vuxenutbildning anser att de oftast kan påverka. De har fått lära sig mötesteknik och diskuterar i olika kurser hur utbildning och provtillfällen kan anpassas till deras behov. Sådana diskussioner förekommer dock inte i alla kurser. De studerande har goda möjligheter att direkt påverka sin utbildning och utöva inflytande. De utvecklar sin förmåga att påverka och ta ansvar. Studeranderåd saknas dock, men har tidigare funnits. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen tar ansvar och utövar inflytande inom de ramar som personalen sätter upp. Inspektörerna uppfattar också att barnen känner sig trygga och trivs på förskolan. Grundskolornas resultat av arbetet med normer och värden är av god kvalitet eller av mycket god kvalitet. Eleverna utvecklar normer och värden enligt de nationella målen i läroplanen. Kommunen bör fortsätta att utveckla arbetet med normer och värden vad det gäller kränkande behandling, rasism och elevernas attityder i dessa frågeställningar genom att kartlägga elevers attityder och trivsel i skolan och utveckla samverkan med elever och föräldrar för att upptäcka kränkande behandling. Elevernas möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer bör utvecklas i grundskolan. Eleverna inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utvecklar normer, värden och förhållningssätt väl i linje med kraven i skollag och läroplan. Inspektörerna bedömer att de studerande vid vuxenutbildningen utvecklar ansvar och lust att lära samt att de påverkar sin utbildning genom direkt inflytande. 6

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Omsorg, omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet i kommunens förskoleverksamhet. Personalen visar medvetenhet om att barn lär hela tiden och i alla situationer. Såväl föräldrar som personal anser att barnen lär sig mycket i förskolan. Leken ges stort utrymme och anses vara ett viktigt verktyg för barnens utveckling och lärande. Barnens sociala, emotionella, motoriska och språkliga utveckling är särskilt tydlig. Det är också framträdande att barnen lär mycket om naturen och närmiljön. Däremot framkommer få exempel på att personalen medvetet satsar på att stimulera och utmana barnens intresse för skapande verksamhet. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas medvetenhet om målen för undervisningen skiftar. Skolorna bör därför ytterligare arbeta för att tydliggöra målen för eleverna. Särskilt viktigt är det eftersom Marks kommun deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. I Marks kommun genomförs de nationella proven för årskurs 5 för samtliga elever i årskursen. Enligt grundskolornas rapporter till inspektörerna når flertalet elever målen i svenska, engelska och matematik. Det sammanlagda resultatet som inspektörerna samlat in från kommunens skolor för år 2003 visar att 89 procent av eleverna har nått målen i svenska, 88 procent har nått målen i engelska och 85 procent har nått målen i matematik. Sjöbyskolan, Tingvallaskolan, Torestorpskolan och Örbyskolan, har procentuellt ett lägre antal elever som når målen i årskurs 5, än kommunen i övrigt. Enligt kommunens kvalitetsredovisning 2003 har inte samtliga skolor lämnat in sammanställning på skolans resultat till kommunen. Men kommunen konstaterar att det finns stor spridning i resultaten allt ifrån 3 procent som inte klarar målen till 50 procent som inte klarar målen i svenska, matematik och engelska. Kommunen bedömer att eleverna har störst svårigheter i matematik. Förslag till åtgärd är kompetensutveckling för personalen samt att samla in provresultat och lärares bedömningar hur eleverna når målen i samtliga ämnen. 7

14 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET Uppföljningar och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska redovisas enligt skolorna vid utvecklingssamtalen med elever och föräldrar. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 var 202,7 läsåret 2002/03. Motsvarande siffra för riket var 205,4. Av eleverna var 93,6 procent behöriga till gymnasieskolan, motsvarande siffra för riket var 89,9 procent. Andelen elever som ej har uppnått målen i ett eller flera ämnen var 13,9 procent i Marks kommun och 15,4 procent i riket. Kommunen har fem betygssättande grundskolor. Det är stor spridning vad det gäller det genomsnittliga meritvärdet av betygen från Ängskolans 192 till Örbyskolans 222. I särskolan följer lärarna elevernas utveckling genom att inför utvecklingssamtalen dokumentera elevernas kunskapsutveckling samt sociala utveckling. Alla elever i träningsskolan har individuella studieplaner. Eleverna arbetar på olika sätt efter individuell utveckling och förmåga. Eleverna vid gymnasieskolan visar goda och ibland mycket goda kunskaper. De har möjlighet att utveckla kunskaper av olika slag. De tar ansvar för sitt lärande och lär sig samarbeta och arbeta på egen hand. Inom gymnasiesärskolan har eleverna olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Eleverna på fordons- och industriprogrammen får undervisning av lärare på Marks gymnasieskola. Eleverna som finns på det specialutformade programmet med inriktning omvårdnad eller barn- och fritidsprogrammet undervisas av egen lärare med erfarenhet och utbildning för denna undervisning. Vid inspektionen kan konstateras att eleverna arbetar med olika arbetsuppgifter och att resultaten av deras arbete ligger i nivå med kursernas mål. Vuxenutbildning Vid Vuxenutbildningen i Marks kommun känner de studerande väl till målen för utbildningen. De studerande lär sig lära och tillägnar sig olika slags kunskaper som är användbara i vardagsliv, för fortsatta studier och arbete. De flesta studerande gör det med sikte på arbete eller fortsatta studier. Deltagare berättar att de direkt kan använda de kunskaper de förvärvat under utbildningen. Skolverkets statistik från 2003 visar att de studerande på gymnasial nivå i Marks kommun slutför sina kurser i förhållandevis hög grad, 86 procent. Motsvarande siffra för samtliga kommuner är 77 procent. I Marks kommun fick de studerande i gymnasial vuxenutbildning, år 2003, i genomsnitt något högre betyg på kurserna svenska A, engelska A och matematik A, jämfört med hela riket. Sammanfattning Förskoleverksamheten är rolig och lärorik för barnen. Vid inspektionen ges flera exempel på att barnen utvecklas och lär sig mycket i förskolan. Inspektörerna anser dock att barns intresse för skapande verksamhet kan stimuleras och utmanas ytterligare. Inspektionen i grundskolan visar att resultaten avseende kunskaper varierar. Flertalet av eleverna når målen i utbildningen. Elevernas medvetenhet om må- 8

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun len för undervisningen skiftar. Skolorna bör därför ytterligare arbeta för att tydliggöra målen för eleverna. Inspektörerna bedömer att eleverna vid gymnasieskolan i Marks kommun väl når kunskapsmålen för flertalet kurser och fullföljer utbildningen inom avsedd studietid. Vid vuxenutbildningen känner de studerande till utbildningarnas mål och de kan se sina framsteg och får allsidiga kunskaper som de kan använda sig av. Jämförelsevis många studerande inom gymnasial vuxenutbildning når kursens mål. Skolverkets statistiska uppföljning visar att de studerande vid gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt fick högre betyg i Mark än i hela landet (år 2003). 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På alla besökta förskolor diskuteras arbetssätt och förhållningssätt och flera ur personalen menar att omsorg, omvårdnad och barnens trygghet är grunden för att skapa en god miljö. Dagsrytmen är väl avvägd för att ge intellektuell stimulans, motoriska aktiviteter, mat och vila. Fri lek och barnens deltagande i vardagssysslor ges stort utrymme. Både personal och föräldrar upplever den fysiska miljön som trygg och säker för barnen. En del föräldrar påtalar dock farhågor över utemiljön. Samverkan mellan personal och föräldrar tycks fungera bra. De intervjuade hänvisar i första hand till den dagliga kontakten och bemötandet i tamburen, men även till utvecklingssamtal och föräldramöten. En av de besökta förskolorna har ett enhetsråd. Det är den enda förskolan som har något formellt samverkansorgan med föräldrarna. Barn- och ungdomsutbildning Vid kommunens grundskolor råder en bra arbetsmiljö och elever och föräldrar har möjlighet till inflytande över verksamheten. I alla verksamheter arbetar personalen med att främja en god arbetsmiljö och att motverka förekomsten av kränkande behandling. Vid besök i skolorna är intrycket att verksamheterna kännetecknas av öppenhet och vänlighet. Regelbundet undersöks elevernas delaktighet och inflytande vid grundskolorna. Första undersökningen genomfördes

16 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET Ett aktivt arbete för att motverka kränkande behandlig pågår vid kommunens skolor. Trots detta finns det elever som känner sig mobbade både av elever och personal enligt föräldrarnas svar i den enkät som gjorts i samband med inspektionen. Det framkommer även i intervjuer att elever säger att de är kränkta eller att de vet andra elever som kränks på skolorna. Flertalet skolor har ett aktuellt skriftligt handlingsprogram för arbetet mot mobbning. Några program bygger på den s.k. Farstamodellen där inte föräldrar informeras i ett inledande skede vilket skall ske enligt läroplanen. Handlingsprogrammen tar inte upp det vidare begreppet kränkande behandling eller vilka rutiner som skall tillämpas om elev kränks av skolans personal eller elever kränker personalen. Många skolor arbetar förebyggande med kompissamtal och några har kamratstödjare. Eleverna på en del av skolorna har dålig kännedom om handlingsprogrammen. Kommunen bör öka elevernas kännedom om skolornas rutiner när elever utsätts för kränkande behandling och bör aktualisera och förtydliga handlingsplanerna. Alla skolor har ett formellt elevinflytande genom klassråd, skolråd och i en del fall stormöten. Kommunen genomförde 2003 en utredning angående elevernas inflytande. Resultatet visade att elevernas inflytande kan öka. Även inspektörerna anser att elevernas inflytande över lärandet kan öka vid skolorna. Eleverna kan i många fall påverka planeringen i tid för sitt arbete, men lärarna bestämmer innehåll och arbetsformer. Ängskolan har dock ett mycket aktivt arbete av mycket hög kvalitet med elevinflytande och värdegrundsfrågor. Samverkan mellan hem och skola sker på alla skolor, men mer eller mindre aktivt. På många skolor finns råd, föreningar och i något fall styrelse. Vid några skolor är det svårt att engagera föräldrarna att komma till skolan. Samverkan vad det gäller skolornas arbetsplaner och kvalitetsredovisning brister i några fall. Marks gymnasieskola innefattar en stor verksamhet med många elever. Intervjuer och dokument visar att eleverna tar ansvar och utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Vidare har eleverna möjlighet att påverka och känner till de formella samverksansformerna elevråd, klassråd, programråd samt skolkonferens. I intervjuer med eleverna framkommer det dock att informella kanaler är viktiga för att få möjligheter till inflytande och påverkan. Inspektörerna konstaterar att skolledare och lärare vid det samhällsvetenskapliga programmet med stor tydlighet delger sina elever information om arbetet för samverkan. Gymnasieskolan arbetar aktivt mot kränkande behandling. I elevärenden som handlar om kränkande behandling arbetar skolan efter den s.k. Farstamodellen. Inspektörerna har inga synpunkter på vilken eventuell modell skolan bör använda. Tillämpningen av den aktuella metoden innebär dock att skolan väntar med att kontakta föräldrarna. Gymnasiesärskolans elever på Marks gymnasieskola finns i olika grupper. Eleverna får kurser i karaktärsämnen tillsammans med gymnasieskolans elever, men kärnämnen i egen grupp. De ges samma möjligheter som skolans övriga elever att påverka sitt arbete. Vuxenutbildning Vid Vuxenutbildningen i Marks kommun gör lärarna i regel en studieplan för kursen men de studerande anser oftast att de hela tiden kan påverka planeringen. De sfi-studerande får lämna synpunkter på när de vill ha prov. På gymnasial 10

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun nivå har de studerande i varierande grad inflytande över kursen. I flera kurser lämnar läraren en färdig studieplan som sedan ligger fast. Deltagarna vid Vuxenutbildningen i Marks kommun har inget studeranderåd. Tidigare år fanns sammanhållna utbildningar och då fanns också ett fungerande studeranderåd. De studerande kan framföra sina åsikter direkt till lärare eller rektor men representativt inflytande saknas. Det kan vara svårt att skapa studeranderåd eftersom utbildningen är kursutformad och många deltagare endast läser en eller två terminer. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskolorna utgör en trygg och säker miljö. Samverkan med föräldrarna fungerar bra men formella samverkansorgan är ovanliga. Grundskolorna i kommunen arbetar på olika sätt för att skapa en god arbetsmiljö för barn och elever och för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Arbetsmiljön vid Marks gymnasieskola och gymnasiesärskola är mycket god. Skolan bedöms vara en lugn, trygg miljö för lärande. En skriftlig planering i form av handlingsprogram mot kränkande behandling finns inom i stort sett alla grundskoleenheter, men innehållet, förankringen och spridningen av dessa program bör utvecklas och förbättras. Detta är inte minst viktigt för att alla som berörs skall få insikt i skolornas arbete och därmed få ökade möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Programmen behöver också förtydligas och i några fall aktualiseras. Gymnasieskolan behöver utveckla handlingsprogrammet mot kränkande behandling. Skolans tillämpning av Farstamodellen, att vänta med att kontakta föräldrar är inte acceptabel. Detta gäller även de grundskolor som arbetar enligt Farstamodellen. Deltagarna i vuxenutbildningen har i regel mycket goda möjligheter att direkt framföra sina åsikter och påverka utbildningen. De är dock beroende av att läraren är positivt inställd till deltagarinflytande och anser att det är viktigt att de studerande påverkar utformningen av utbildningen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg De besökta förskolorna har relativt fast struktur för verksamheten. Det finns rutiner som följs varje dag och en grundplanering över återkommande aktiviteter. De besökta förskolorna visar stor variation både avseende hur lång tid som avsätts till planering och hur stor del av innehållet som är rutinmässigt. 11

18 Utbildningsinspektion i Marks kommun SKOLVERKET Personalen uppger att läroplanen för förskolan i hög grad är styrande för verksamheten. Varje distrikt har ett elevvårdsteam. I dessa team finns bland annat specialpedagogisk kompetens. Alla intervjuade anser att de får bra handledning för att forma verksamheten utifrån barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling på grund av funktionshinder eller av andra orsaker. Barn med annat modersmål än svenska erbjuds inte vare sig modersmålsstöd eller särskilt stöd för att utveckla det svenska språket. Inspektörerna uppfattar stor variation i personalens arbetsmetoder och förhållningssätt. Verksamheten beskrivs med olika utgångspunkter. På en av de besökta förskolorna finns en tydlig vision och idé som utgör grunden för all verksamhet. På en annan utgår personalens beskrivningar från enskilda barn, i synnerhet barn som behöver särskilt stöd. På en tredje förskola återfinns stora skillnader mellan avdelningarna, avseende hur den pedagogiska verksamheten genomförs. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år. Inför utvecklingssamtalen intervjuas barnen. Barnens utveckling följs och dokumenteras. Flera förskolor har eller håller på att utveckla portfolios. Samverkan med förskoleklass, fritidshem och grundskola förekommer men är begränsad. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörsteamets intryck är att eleverna i Marks grundskolor överlag får en undervisning som främjar deras utveckling och egna sätt att lära. Inspektörerna har sett många exempel på undervisning som väcker elevers lust att lära. Enstaka exempel på motsatsen har också kunnat noteras. Denna variation kan förekomma både mellan skolor och inom en skola vilket närmare beskrivs i skolrapporterna. Arbetet med att lokalt bearbeta och tolka målen i kursplanerna bör utvecklas vid skolorna. Grundskolorna behöver göra såväl läroplanens som kursplanernas mål tydliga för elever och föräldrar. Detta är särskilt viktigt eftersom flertalet skolor deltar i försöket med utbildning utan timplan. Som tidigare redovisats under avsnittet Kunskaper har eleverna i Marks kommun skiftande resultat och vid ett par av skolorna mycket bra resultat. Resultaten behöver emellertid närmare analyseras och värderas utifrån frågan om betygssättningen är likvärdig och rättvis i kommunen. Skolorna har möjlighet att anpassa stödinsatserna till elevernas behov. Eleverna kan undervisas i mindre grupper och elever får även enskild stödundervisning av lärare. Som stöd för arbetet med att identifiera, utreda och vidta åtgärder för elever med studiesvårigheter finns i varje distrikt ett gemensamt centralt team, elevhälsan. Teamet består av specialpedagoger, talpedagoger, psykologer, studie och yrkesvägledare och kurator. Samtliga skolor genomför regelbundna utvecklingssamtal med eleverna. Utvecklingssamtalen dokumenteras och följs upp i stor utsträckning. Alla grundskolor i kommunen har svarat på ett frågeformulär om utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram från skolor i Marks kommun har också granskats som ett led i inspektionen. 12

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Marks kommun Det finns en god uppfattning i skolorna om hur många elever som är i behov av särskilt stöd för att nå målen. Skolorna ger dock inte i samtliga fall stöd till de elever man identifierat. Skolorna är medvetna om att det stöd man erbjuder, inte är tillräckligt för alla elever. Inte heller upprättas åtgärdsprogram för alla elever som behöver stöd. Vilka som deltar när åtgärdsprogrammen upprättas skiljer sig åt beroende på situation men även beroende på vilken skola det gäller. Vårdnadshavare, elev och klasslärare deltar oftast när åtgärdsprogrammen utarbetas. Det som beskrivs i åtgärdsprogrammen är vanligtvis elevens individuella problematik. Åtgärdsprogrammen är i första hand ett stöd i den pedagogiska verksamheten, som underlag för utvärdering av elevens utveckling och för att tydliggöra vad som överenskommits mellan elev, vårdnadshavare och skola. Det är generellt sett ovanligt att åtgärdsprogrammen används för utvärdering av skolans insatser. De åtgärder man kommit överens om i åtgärdsprogrammen genomförs i stor utsträckning vid skolorna och leder i hög grad till de uppställda målen. Åtgärdsprogrammen följs upp regelbundet. Enligt skolchefen är det klart uttalat att åtgärdsprogram skall skrivas för elever i behov av särskilt stöd. Det har också utarbetats, genom ett utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete, en gemensam mall för hur åtgärdsprogram skall se ut och vilket innehåll ett sådant program skall ha. Det finns utlagt såväl mall som anvisningar på kommunens interna nät, vilket all personal kan komma åt. I Marks gymnasieskola förekommer i varierande grad lokala tolkningar och konkretiseringar av de nationella kursplanerna. Vanligtvis tar lärarna upp kursplan och betygskriterier med eleverna vid kursstart. I några av programmen finns kursmålen anslagna i salarna. Några intervjuade elever säger att målen delas ut när kursen startar. En av rektorerna anser sig inte vara helt säker på att målen faktiskt styr undervisningen. Några av de intervjuade eleverna uppger också att målstyrningen är något otydlig. Arbetsformerna vid Marks gymnasieskola varierar beroende på programmets och kursens mål samt elevernas behov och förutsättningar. Integration mellan kärnämnen och karaktärsämnen genomförs i varierande grad. Arbetsformerna är ofta sådana att eleverna utvecklar kunskap om sitt sätt att lära och förmåga att utvärdera sitt lärande. Ibland blir studierna dock relativt ensidigt inriktade på att eleverna skall inhämta faktakunskaper. Skolan bör försäkra sig om att studierna i alla kurser är så varierade att de leder till kunskaper av olika slag i överensstämmelse med kursplan och läroplan. Utbildningen vid Marks gymnasieskola omfattar många olika program. Det innebär att elever studerar på olika sätt och kommer i kontakt med olika värderingar, kunskaps- och yrkesområden. Verksamheten präglas av öppenhet och allsidighet. Skolan bedriver ett ambitiöst arbete med att ge särskilt stöd till elever. Skolans specialpedagoger och elevvårdspersonal har en central roll och arbetar på ett mycket bra sätt med detta. Vid intervjuer framkommer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever som skulle behöva ett sådant. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, men enligt några intervjuade elever, ibland alltför sent. Vid ett av programmen förs samtalet enbart med mentorn vilket gör att eleven inte får en samlad bild av sin utveckling. Betygen kvalitetssäkras i något eller några ämnen, men långt ifrån alla, genom samarbete med gymnasieskolor i grannkommuner. Bl.a. sker detta vid gemen- 13