Lokalt tillväxtprogram 2012 Kristinehamns kommun

Transkript

1 Lokalt tillväxtprogram 2012 Kristinehamns kommun

2 Innehåll Bakgrund och process...3 Innehåll enligt processplanen... 3 Struktur... 3 Fokusområden...4 Inriktningsmål... 4 Åtaganden... 5 Roller... 5 Koppling till andra styrdokument, projekt och processer... 5 Horisontella perspektiv... 5 Integrering av landsbygdsfrågor... 6 Uppföljning mot jämförelsekommuner... 6 Fokusområde 1: Regionförstoring, kommunikationer och transporter... 7 Lokal-, regional-, och interregional kollektiv... 7 Strategiska allianser för transportinfrastrukturåtgärder... 7 Intermodalt logistikcentrum... 7 IT-infrastruktur... 8 Fokusområde 2: Attraktiv livsmiljö... 9 Attraktivitet som tillväxtfaktor... 9 Fokusområde 3: Profilering, identitet och ökad stolthet Stadsutveckling utifrån platsens särart Platsmarknadsföring Evenemang Delaktighet Fokusområde 4: Näringslivsklimat och kompetensförsörjning Anpassat utbildningsutbud Entreprenörskap och företagsstöd Invandring för tillväxt Planberedskap för nyetableringar

3 Bakgrund och process En processplan för revidering av det lokala tillväxtprogrammet (LTP) antogs av kommunstyrelsen (KS) i september Enligt processplanen skulle revideringen vara slutförd innan utgången av 2011, vilket var en omöjlighet eftersom beredningen inför beslut i kommunfullmäktige (KF) skulle uppta hela den tiden. Ett förslag till reviderat upplägg och tidsplan presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) i januari Där bestämdes att förslag till nya fokusområden och tillväxt-/inriktningsmål skulle presenteras på ett extra KSAU med målsättningen att inriktningen i LTP skulle kunna integreras i budgetprocessen. Beslut om LTP skulle kunna fattas senare. Innehåll enligt processplanen Enligt processplanen ska tillväxtprogrammet definiera tillväxt ur ett kommunalt perspektiv samt beskriva vad som ska göras för att nå dit. Enligt processplanen ska LTP utgå från kommunens vision och de av kommunfullmäktiges mål sin har anknytning till tillväxt. I den omvärldsanalys som har genomförts som ett underlag inför revideringen av LTP framgår att flera av de tidigare fokusområdena bör ändras. Det framgår också att det kan finnas anledning att se över kommunens vision (med målår 2015) samt kommunfullmäktiges mål. Detta ingår dock inte i uppdraget att revidera LTP, men gör samtidigt att LTP inte fullt ut kommer att kopplas till vision och KF-mål. Kristinehamns kommun har tidigare arbetat med LTP som en del av den kommunala styrningen. Syftet med tidigare LTP har särskilt varit att styra och samordna fysiska investeringar. Syftet med den nya LTP:n är att även försöka hantera de tillväxtfrågor som inte berörs av den kommunala investeringsbudgeten. Detta gör att denna LTP förutom rena investeringar även innehåller driftsåtaganden. Struktur LTP och budget är tänkt att fungera som grunden i kommunens styrning och bidra till att skapa en god budgetberedskap. För en effektiv styrning krävs att LTP är ett flexibelt styrdokument som ändå anger en långsiktig inriktning. Fokusområdena och inriktningsmålen är därför tänkt att aktualitetsprövas en gång per mandatperiod, medan nämndernas åtaganden som revideras årligen. 3

4 KF vision KF mål med koppling till tillväxt Tillsvidare Aktualitetsprövas varje mandatperiod Planeringshorisont ca 10 år Endast tillväxtfrågor Underlag till budget Årlig revidering Nämnder inkommer med åtaganden som prioriteras av LTPgrupp mot LTP:s inriktningsmål + KF kärnvärden och värdeord Ansvarsfördelning LTP 4 fokusområden med 4-8 inriktningsmål per fokusområde Kostnadsbeskrivna nämndåtaganden per inriktningsmål Budget år plan Investeringsbudget år utblick Mandatperiod Årligen T.ex. Näringslivspolicy, Naturvårdsprogram, Drogpolicy m.m. Policys och handlingsplaner Vid behov Fokusområden Enligt processplanen för revideringen av LTP ska hänsyn tas till inriktningen i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) samt relevanta utvecklingsprogram i omgivande regioner. Efter en genomgång av omgivande regionala utvecklingsprogram framgår att det i första hand är Örebro läns regionala översiktsplanering som berör Kristinehamns kommun. Förslagen till fokusområdena härstammar huvudsakligen från kommunens tidigare LTP, WSP:s omvärldsanalys för revideringen av LTP, Region Värmlands RUP samt Örebro regionförbunds regionala översiktsplanering. Fokusområdena har ändrats något jämfört med tidigare LTP. Två nya fokusområden har tillförts och de två återstående har justerats. Fokusområdet Profilering, identitet och stolthet har tillförts och syftar till att utveckla kommunens utifrån dess särart, tradition och identitet. Fokusområdet Näringslivsklimat och kompetensförsörjning har tillförts och syftar till att stärka kommunens näringsliv, företagsklimat, entreprenörskap och innovationsförmåga. Fokusområdet Skola utgår som eget fokusområde. Frågorna inriktas istället mer mot kompetensförsörjning och integreras i Näringslivsklimat och kompetensförsörjning. Fokusområdena Boende och Fritid har slagits ihop till Attraktiva livsmiljöer och fokusområdet Infrastruktur och kommunikationer har döpts om till Regionförstoring, kommunikationer och transporter för att tydliggöra transporternas betydelse för den lokala arbetsmarknadens förutsättningar. Inriktningsmål För att precisera fokusområdena har ett antal inriktningsmål tagits fram per område. Målen ska vara styrande för vilka åtaganden som sedan prioriteras. Under varje fokusområde finns 4

5 upp till åtta inriktningsmål. Flera av inriktningsmålen är helt nya och åtaganden kommer att tillkomma vid de årliga revideringarna. Åtaganden För att uppfylla inriktningsmålen kan nämnderna ges åtaganden inom ramen för LTP:s inriktning. Ett åtagande är en aktivitet av strategisk betydelse för kommunen och därmed för LTP:s måluppfyllelse. Ett åtagande ska vara så konkret att det går att följa i delårsbokslut och årsredovisning. Det ska även vara avgränsat i tid att det går att genomföra inom budgetperioden. Ett åtagande kan kopplas till ett eller flera inriktningsmål i LTP. Ett åtagande är inte ett detsamma som ett mål eller en viljeinriktning. Politiska initiativ som kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har tilldelat nämnden kan med fördel föras in som ett åtagande. LTP är en viktig del av kommunens styrmodell och det är därmed en fördel att samla så många åtaganden som möjligt i samma dokument. I kommunens budget för 2013 finns följande medel avsatta till LTP: Senare Investeringar, Mkr 15,1 22, ,1 Driftkostnader, Mkr 4,1 En precisering av kostnaderna redovisas i bilaga 1. Roller Det är kommunstyrelsens uppgift att ange övergripande riktlinjer om kommunens utveckling och styrning. Det mer detaljerade arbetet utförs av kommunens facknämnder. Under den årliga revideringsprocessen tillfrågas nämnderna om vilka åtaganden de kan genomföra under budgetperioden för att uppfylla LTP:n inriktningsmål. Därefter prioriteras åtagandena och av kommunstyrelsen och anpassas mot kommunens finansiella förutsättningar i budgetprocessen. Kommunstyrelsens arbetsutskott är polisk styrgrupp och kommunfullmäktige antar slutligen LTP:n. Kommunchefen är ansvarig tjänsteman och planeringschefen är projektledare. Arbetsgruppen har bestått av kommunchefen, förvaltningscheferna, planeringschef, ekonomichef och chefen för näringslivssamverkan. Koppling till andra styrdokument, projekt och processer Inom Kristinehamns kommun och Näringslivssamverkan pågår ett kontinuerligt arbete för att skapa tillväxt och stärka kommunen. Detta sker i många olika sammanhang. I uppdraget att revidera LTP har det inte ingått att integrera allt detta i LTP. Det finns alltså pågående satsningar som skulle kunna inrymmas i LTP men som idag inte gör det. Ambitionen är att i kommande revideringar integrera dessa i LTP. Ett exempel är satsningar som lever vidare till följd av projektet Ett attraktivare Kristinehamn. Horisontella perspektiv Vid den årliga prioriteringen av åtaganden värderas förslagen utifrån hur de påverkar de horisontella perspektiven miljö, trygghet, säkerhet, jämställdhet, integration, funktionsnedsättning, ålder och EU-frågor. 5

6 Integrering av landsbygdsfrågor Under februari har sex träffar på landsbygden genomförts. De förslag som har inkommit och som har strategisk karaktär integreras i LTP. Liknande landsbygdsträffar kommer att genomföras årligen och relevanta frågor inkluderas i den årliga prioriteringen av åtaganden. Den rekommenderade modellen för integrering av landsbygdsfrågor i kommunens utvecklingsarbete ser ut som följande: Landsbygdsträffar (december-januari) Årlig revidering av LTP (februari-april) Budgetprocess (maj-juni) Uppföljning mot jämförelsekommuner Det är ofta svårt att formulera smarta övergripande mål med indikatorer som går att följa upp. I denna LTP har inriktningsmål valts istället för kvantitativa mål. Inför den årliga revideringen av LTP:s åtaganden sker istället en uppföljning mot utvecklingen i ett antal jämförelsekommuner. Kommunerna är ungefär lika stora som Kristinehamn och alla utom Arvika är dessutom kategoriserade som kommuner i tätbefolkad region och delar därmed många förutsättningar. Arvika kategoriseras som varuproducerande kommun men ligger i Värmland och delar i övrigt många av Kristinehamns förutsättningar. Inför varje årlig revidering jämförs befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och lönesummans utveckling med jämförelsekommunerna och målsättningen är att vara över genomsnittet bland dessa. Uppföljningsmetod resulterar i en rättvis jämförelse där makrofaktorer som är svåra för enskilda kommuner att påverka inte får genomslag i utvärderingen. Ett kvantitativt mål om t.ex. befolkningsökning kan exempelvis vara svårt att nå om en nationell politik förs som motverkar att mindre kommuner utanför storstadsområden växer. Uppföljningsexempel mot jämförelsekommuner Kommun Invånare 2011 Befolkningsu tveckling % Förändring sysselsättningsgrad % Kristinehamn Ulricehamn Mariestad Skara Falköping Sala Arvika Lönesummeutveckling 6

7 Fokusområde 1: Regionförstoring, kommunikationer och transporter Lokal-, regional-, och interregional kollektiv Aktuell forskning inom lokal- och regional utveckling (ofta kallad Den nya ekonomiska geografin ) visar tydligt att stora orter och regioner växer snabbare än små. Orsakerna är bl.a. skalfördelar och tillgång till stödjande branscher och en större tillgång till lämplig arbetskraft. Små och/eller glesbebyggda regioner kan kompensera detta genom regionförstoring, dvs. satsningar förbättrade kommunikationer så att en resenär når längre per restid. Detta leder till att det är lättare för arbetstagare att hitta en arbetsgivare och arbetsgivare att hitta rätt kategori av arbetskraft. I Kristinehamns fall är det till exempel mycket viktigt att vara en del av Karlstads- och på sikt även Örebros lokala arbetsmarknader. Vidare visar transportforskning att kollektivtrafik med hög turtäthet, i synnerhet spårbunden kollektivtrafik, ökar pendlingsviljan. Minimerat antal byten, samordnade tidtabeller och enkelhet att byta mellan transportslag gynnar också pendlingsviljan med kollektiva färdmedel. 1.1: Täta tågförbindelser till Karlstad på under 15 min, till Örebro på under 60 min, till Stockholm på under 105 min, till Göteborg på under 120 min och till Oslo på under 150 min innan år : Täta tågförbindelser till Örebro på under 40 min och till Stockholm på under 90 min inom år. 1.3: God kollektivtrafik med tåg och buss för arbetspendling till inom arbetsmarknaderna i östra Värmland, Örebro och Karlstad. 1.4: Förbättrad samordning mellan lokal och regional kollektivtrafik. Strategiska allianser för transportinfrastrukturåtgärder Transportinfrastruktur är kostsamt och finansieras huvudsakligen av staten. För att få finansiering och prioritering av satsningar krävs det samsyn mellan kommuner och regioner för att kunna påverka staten. Därför är det av största vikt att kommunen aktivt engagerar sig i olika strategiska allianser i syfte att finansiera och prioritera infrastrukturåtgärder. Dessa allianser bör i första hand inrikta sig på väg- och järnvägskommunikationer mot Örebro- Stockholm, Karlstad-Oslo samt på förutsättningar godstransporter på järnväg och sjöfart via Bergslagen mot Göteborg. 1.5: Aktivt engagemang i strategiska allianser för transportinfrastrukturåtgärder Intermodalt logistikcentrum Kristinehamn anses ha ett gynnsamt geografiskt läge mellan Oslo och Stockholm och Karlstad och Örebro för bl.a. logistik och transportföretag. Detta beror på ortens läge vid E18, Värmlandsbanan och Inlandsbanan med en modern hamnanläggning vid Vänern. Just intermodaliteten (möjligheten till omlastning mellan transportslag) anses vara extra viktig när transporter blir dyrare och det blir allt trängre inom flera transportslag (väg- och lastbiltransporter). Kristinehamn bör aktivt satsa på att bli den ledande hamnen kring Vänern. 7

8 1.6: Kristinehamn ska vara en intermodal transportnod 1.7: Kristinehamns hamn ska vara Värmlands- och Örebro läns regionala huvudhamn i Vänern IT-infrastruktur Bredband via fiber kommer att bli en förutsättning för kommunens invånare och företag. Kommunen bör fortsatt bidra till att stötta fiberanslutning, i synnerhet på lansbygden där det kommersiella intresset är mindre. 1.8: Möjlighet till fiberanslutning i hela kommunen 8

9 Fokusområde 2: Attraktiv livsmiljö Attraktivitet som tillväxtfaktor Förutsättningarna för tillväxt har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Idag består en större andel av produktionen av kunskap istället för råvaror, energi och arbetskraft. Det gör att företag etablerar sig där rätt arbetskraft finns och idag är det oftast specialiserad och/eller högutbildad arbetskraft som efterfrågas. Detta gör att många företag söker sig till storstadsregioner och universitetsorterna. Företagen flyttar alltså dit arbetskraften finns och arbetskraften söker sig i allt högre grad dit de trivs och där de anser sig kunna tillfredställa sina preferenser. Även för orter utan en kunskapsintensiv arbetsmarknad är attraktivitet viktigt för att kunna locka besökare, nya invånare och inte minst för att behålla sina nuvarande invånare. Sammantaget kan man säga att inga kommuner numer har råd att avstå från att satsa på att förbättra dess attraktivitet. Kristinehamn kan locka med ett mer prisvärt boende i en vacker stad med attraktiva livs- och besöksmiljöer. Genom att samtidigt arbeta för regionförstoring kan Kristinehamn erbjuda ett prisvärt och attraktivt boende inom Örebros och Karstads arbetsmarknadsregioner. För att nuvarande invånare ska trivas krävs dessutom bra rekreationsområden och ett bra nöjes-, kultur- och idrottsutbud. Kristinehamns satsning på konst bör fortsätta. 2.1: Ett vackrare och mer levande centrum 2:2: Attraktiva boendemiljöer och rekreationsområden 2:3: Ett välutvecklat utbud av kultur, idrott, motion och nöjen 2:4: Ett rikt konstutbud Turism och besöksnäringen Globaliseringen och ökade inkomster har resulterat i en växande turism- och besöksnäring. Turism och besöksnäringen har stor potential avseende arbetstillfällen och ökad konsumtion av varor tjänster. Den lokala turismnäringen gynnas av satsningar på ökad attraktivitet. Kommunen har gjort stora satsningar på turismen och kommunen bör fortsätta att verka för detta. 2.5: Stimulera turismnäringen Skola och barnomsorg Enligt kommunens vision är ambitionen att öka antalet barnfamiljer i kommunen. Barnomsorg och skola är viktiga faktorer för att barnfamiljer ska trivas och därmed bo kvar inom kommunen. 2.6: Barnomsorg och skola ska vara bättre än i jämförelsekommunerna 9

10 Fokusområde 3: Profilering, identitet och ökad stolthet Stadsutveckling utifrån platsens särart Tack vare globaliseringens sprider sig trender snabbare och städerna blir alltmer lika varandra. Lokala traditioner och särarter försvinner i takt med att butikskedjor, arkitekter och byggbolag verkar nationellt och internationellt. Det som byggs blir alltmer likt då standardiserade byggnadstyper används för att kapa byggkostnader. Detta är en något paradoxal utveckling eftersom besökare och hushåll i allt högre grad söker det unika när de väljer boende eller besöksmål. Med den konkurrens som idag råder om arbetskraft, invånare och besökare är det därför en viktig utmaning att försöka utveckla en egen identitet och särart. Kristinehamn har gamla anor och en rik tradition kopplat till järntransporter, handel, sjöfart, fiske och maritim industri. Även institutioner som Mariebergs sjukhus och regementet A9 har tydligt präglat staden. Denna kulturhistoria skulle kunna avspeglas mer i stadsutvecklingen, marknadsföring, turistsatsningar och evenemang. 3.1: Utveckla kulturhistoriskt intressanta platser och stråk Platsmarknadsföring Utvecklingen av en platsidentitet går aktivt att påverka med hjälp av platsmarknadsföring. Det är mycket som tyder på att en stark lokal identitet, tradition och särart också leder till en ökad stolthet, vilket i sin tur leder till ett positivt laddat varumärke. Det är mycket viktigt att de egna invånarna trivs och känner stolthet för Kristinehamn. Platsmarknadsföring kopplad till kommunens identitet, tradition och särart syftar till att locka besökare, nya invånare och för att kommunens nuvarande invånare ska trivas och vara goda ambassadörer för Kristinehamn. 3.2: Vidareutveckla Kristinehamns varumärke utifrån dess särart 3.3: Profilering genom platsmarknadsföring Evenemang Olika typer av evenemang attraherar besökare till Kristinehamn, engagerar det lokala näringslivet och gläder kommunens invånare. Störst nytta gör evenemang som samtidigt förmedlar den bild av orten som kommunen önskar. 3.4: Minst ett stort evenemang av regionalt intresse per år kopplat till kommunens varumärke, kulturhistoriska identitet, tradition och särart Delaktighet Många kommunala beslut överklagas, vilket kan vara ett tecken på brist på insyn och medborgarinflytande. För att öka invånarnas förtroende och stolthet bör medborgarinflytandet och transparensen i det kommunala beslutsfattandet öka. 10

11 3.5: Öka det lokala medborgarinflytandet 11

12 Fokusområde 4: Näringslivsklimat och kompetensförsörjning Anpassat utbildningsutbud Dagens varu- och tjänsteproduktion blir alltmer specialiserad. Näringslivet i kommunen är beroende av att kunna rekrytera specialiserad arbetskraft. Inriktning och mål avseende för-, grund- och gymnasieskolans verksamheters beslutas nationellt. Det är kommunens uppgift att uppfylla dessa. Det är därför inte självklart att skolans inriktning är anpassad till det lokala näringslivets behov. Det åligger därmed på kommunerna att försöka tillgodose det lokala näringslivets behov av kompetens. Det kan handla om att rätt utbildningar finns inom kommunen eller regionen samt att de kommunala utbildningarna lockar tillräckligt många elever. 4.1: Förbättra näringslivets och offentliga sektorns tillgång till rätt arbetskraft Entreprenörskap och företagsstöd Kristinehamns arbetsmarknad har traditionellt dominerats av stora privata och offentliga arbetsgivare. Idag har flera av dessa lagt ned eller flyttat och det blir samtidigt alltmer ovanligt med nyetableringar av nya stora arbetsplatser. De flesta nya företag som startas eller etableras är i regel små och medelstora. För att fler ska våga satsa på sina idéer och starta företag är det viktigt att främja entreprenörskap och nyföretagande. Flera viktiga företag inom kommunen är familjeföretag eller drivs av enskilda eldsjälar. Det är av stor vikt att dessa företag klarar kommande generationsväxlingar så att de inte säljs eller avvecklas. Dessa företag har sällan tid och resurser att lägga på utveckling, mentorskap och liknande och det är därför viktiga att detta stöd finns på annat håll. 4.2: Främja entreprenörskap och stöd till företag och nyföretagande Invandring för tillväxt Enligt WSP:s omvärldsanalys kommer den ökande andelen äldre invånare inom kort att leda till allvarlig arbetskraftsbrist i Kristinehamn och många andra kommuner. Samtidigt har Kristinehamns kommun en låg andel invandrare jämfört med övriga kommuner i Sverige. Kristinehamns kommun bör därför aktivt satsa på att attrahera invandrare för att kunna besätta tjänster inom de sektorer där brist kommer att råda. Detta kommer att handla om omsorgssektorn, men det kan även handla om andra områden. Ökad arbetskraftsinvandring leder dels till att arbetskraften kan lindras och att inflyttning sker, vilket leder till ökad konsumtion av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till bättre näringsklimat. I WSP:s omvärldsanalys prognostiseras ett scenario där Kristinehamn fram till 2030 får en proportionell andel av invandringen till Sverige i förhållande till befolkningen. Jämfört med scenariot där andelen invandrare år 2030 är på samma nivå som idag skulle scenariot med ökad invandring medföra en ökning av befolkningen med 1500 personer, minskad arbetskraftbrist med 750 personer och ökade kommunala skatteintäkter med 100 miljoner kr. 4.3: Ökad arbetskraftsinvandring till yrkesområden med kommande arbetskraftsbrist 12

13 4.4: Andelen invandrare ska var minst lika stor som i jämförelsekommunerna Planberedskap för nyetableringar Det är av stor vikt att kommunen har erforderlig planberedskap då företag vill etablera sig, flytta eller expandera. LTP:s omvärldsanalys pekar på att Kristinehamn har ett geografiskt läge som medför komparativa fördelar för företag som behöver stora ytor i goda trafiklägen, mogna kunskapsföretag som söker kostnadseffektiva lokaler samt vissa handelsetableringar. Det är av stor vikt att rätt typ av mark avsetts för olika typer av branscher och verksamheter. 4.5: God planberedskap i attraktiva lägen för kontor, lager, industri och handel 13

14 Bilaga 1: Lokalt tillväxtprogram 2012 för Kristinehamns kommun, investerings- och driftsåtaganden LTP Regionförstoring, kommuniktationer och transporter 1.1 Tågförbindelser kort sikt Inv 2013 Drift 2013 Inv 2014 Inv 2015 Inv efter Tågförbindelser lång sikt 1.3 God kollektivtrafik i förstorad region Strategisk medverkan i de båda kollektivtrafikmyndigheterna Samverkan lokal och regional kollektivtrafik Förbättring RC ny DP mm fastighetsfrågor Strategiska allianser Strategisk medverkan i de båda kollektivtrafikmyndigheterna Intermodalt logistikcentrum 1.7 Regional huvudhamn i Vänern för Värmland och Örebro 1.8 Möjlighet till fiberanslutning i hela kommunen 2. Attraktiv livsmiljö 2.1 Vackrare och levande centrum

15 Nedre Station utemiljö Inre hamn trädäck bryggor 400 KRUT2020 centrumutveckling 100 Förstudie installation Norra torget Boende och rekreation vatten och Vänerkontakt Genomförande detaljplan Vålösundet GC längs Tranvägen Genomförande detaljplan Vålösundet Genomförande detaljplan Vålösundet Genomförande detaljplan Vålösundet Merkostnad vägar Vålösundet detaljplan 1-3 (förlängning lokalgator) 500 Skärgårdsutveckling Våtmark och rekreation Sanna Riktlinjer hemsändningsbidrag och varuförsörjningsplan 200 Förstudie turbåt centrum - skärgården Utvecklat utbud kultur, idrott, motion och nöjen Utveckla idrottsanläggningar och lekplatser i samarbete med skola föreningsliv stimulera till hälsofrämjande aktiviteter (fokus landsbygd). Bollplaner på Sanna på gamla tippen, forts utbygg gcm-nät Utv skyttecenter för nationell och nordisk tävlingsstatus 700 Markköp endurobana Budget i reserv Sommarutställningar och programutveckling konstmuseet Ett rikt konstutbud 2.5 Stimulera turismnäringen

16 2.6 Attraktiv barnomrsorg och skola 3. Profilering, identitet och ökad stolthet 3.1 Utveckla kulturhistoriska platser och stråk 3.2 Evenemang kopplade till identitet, tradition och särart Ambitionshöjning event i samverkan med KRUT Profilering genom platsmarknadsföring Öka lokala medborgarinflytandet 4. Näringslivsklimat och kompetensförsörjning 4.1 Förbättrad arbetskraftsförsörjning/matchning 4.2 Främja företagsstöd, nyföretagande och entreprenörskap 4.3 Arbetskraftsinvandring till bristyrken 4.4. Öka andelen invandrare till riksgenomsnitt 4.5 Planberedskap verksamheter m.m Utredning och planläggning Svinvallen/Broängen 500 Genomförande av detaljplan kv Motorn m.m. i Drevsta Plan- och fastighetsöversyn Broängen/bangårdsområdet 200 Prognos/behovsutredning handel och verksamhetsmark 200 Kvar från "Attraktivare Kristinehamn" 700

17 Summa LTP