Allt om hur det är att plugga på Göteborgs universitet GÖTEBORG! LANDA I

Transkript

1 Allt om hur det är att plugga på Göteborgs universitet GÖTEBORG! LANDA I

2 NAMN: Anna Larsson NAMN: Carl-Johan Lindqvist NAMN: Mattias Bolin LÄSER: Folkhälsovetenskapligt program LÄSER: Engelska, fristående kurser LÄSER: Musiklärarprogrammet HEJ! KOMMER FRÅN: Lidköping BOR: I hyresrätt i Majorna. DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG: Jag ville till en lite större stad. Dessutom kände jag folk i Göteborg som rekommenderade mig att plugga här. FRAMTIDSPLANER: Jag ska förändra människors liv. KOMMER FRÅN: Göteborg BOR: Tillsammans med två kompisar i en fyra i Linnéstan. DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG: För att jag trivs bra på hemmaplan. FRAMTIDSPLANER: Jag vill inte ge upp mina konstnärsdrömmar redan nu. Därför valde jag att läsa fristående kurser istället för ett helt program. KOMMER FRÅN: Hässleholm BOR: I studentlägenhet vid Marklandsgatan. DÄRFÖR VALDE JAG GÖTEBORG: Jag sökte både till Malmö och Göteborg och kom in här. FRAMTIDSPLANER: Någon form av musikkarriär. Vi får se hur långt det räcker. VI ÄR DINA GUIDER TILL GÖTEBORGS UNIVERSITET BÖRJA HÄR! Funderar du på att plugga i Göteborg? Då är det säkert en massa saker du undrar över. Vi har bett studenterna Anna, Carl-Johan och Mattias att dela med sig av sina bästa tips och funderingar kring brännande frågor, som hur man fixar en bostad, hur det är att plugga på universitet och var man kan ha kul i studentstaden Göteborg. Dessutom kan du läsa intervjuer med studenter från olika utbildningar. Kanske får du några bra tips, om du är osäker på vilken väg du ska gå. 2 3

3 Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får man studielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten. CARL-JOHAN: Vi bor tre killar i en fyrarummare. Jag ett storkok men glömde grytan. Köket brann ner så kallar det för delat boende. Man måste vara fler än vi fick ha köksvagn på gården i flera veckor. fyra stycken för att det ska räknas som ett kollektiv tycker jag. Fast en kille gör lumpen nu och är bara hemma på helgerna så egentligen är vi bara två. Mitt tips är att hitta några att dela med. Då blir det billigare och dessutom lättare att hitta nåt nära stan. ANNA: Jag stod i kö på en massa olika ställen. Sen MATTIAS: Jag får gage om jag spelar ute och sen jobbar jag extra på Ikea ibland. I höst har jag musikerjobb inbokade och det blir alltid fler. Det kan vara allt möjligt från bröllop och mingelmusik på konferenser till spelningar på Sticky med nåt popeller rockband. Den första terminen var det ju näs- BOPLATS GÖTEBORG På Boplats Göteborg hittar du många lägenheter som passar dig som studerar, säger Shahbaz Khan på Boplats Göteborg. Varje sommar ordnar vi också en boutställning speciellt för studenter. åkte jag till England ett halvår och då tappade jag tan ingenting. Men sen bygger man upp ett nätverk köplatsen. Mitt första boende var ett studentrum på och så börjar det hända saker. Hade jag bara levt på Johanneberg. Läget var bra men det var rätt sunkigt. studiebidraget hade det blivit tufft. Mer än hälften En bra grej med SGS är att man får behålla sin kö- går till hyran. Men jag vill inte leva på nudlar. Det plats om man bara får ett studentrum. Till slut blev livet passar inte mig. jag erbjuden en studentlägenhet. Men en vecka efter att jag hade flyttat in fick jag erbjudande om en riktig lägenhet, en 2:a i Majorna. Så det blev ett snabbt flyttlass igen. Totalt tog det bara två år för mig att gå från studentrum till förstahandskontrakt. MATTIAS: För mig var det rätt knepigt att få bostad. Eftersom jag var ny i stan och inte hade några kon- CARL-JOHAN: Jag jobbar i kassan på Hemköp på helgerna och en del vardagkvällar. Det funkar, fast det gäller att plugga effektivt. Men visst. Det gäller att hålla i pengarna och inte äta pizza tre gånger i veckan eller fika ute jämt. Fast jag tycker det hör till studentlivet att vara lite fattig. SGS Ställ dig i bostadskö på vår webbsida så fort du funderar på att läsa i Göteborg. Det är kötiden som räknas, säger Gunnar Wikehult på SGS Studentbostäder. takter så jag gick till Boplats Göteborg och ställde BÄSTA BOSTADSTIPSEN Ställ dig i kö tidigt. Du behöver inte ha kommit in på en utbildning för att få stå i kö. Kom ihåg att uppdatera din köplats regelbundet. Särskilt om du åker utomlands eller ändrar mejladress. Hur hittar man en lägenhet i Göteborg och hur får man studielånet att räcka? Här kommer några historier ur verkligheten. mig i kö. Det var typ i maj när jag fick reda på att jag hade kommit in. När det var en vecka kvar tills jag skulle börja, fick jag besked om att jag hade fått en lägenhet i Backa. Just då var jag glad över att få något överhuvudtaget, men jag trivdes aldrig riktigt där. Nu har jag flyttat till en studentlägenhet på Marklandsgatan som är jättefin, så jag är grymt nöjd. ANNA: Man måste inte käka nudlar för att äta billigt. Linssoppa är billigt och gott. Det är mycket billigare att göra storkok än att äta fastfood. När jag bodde i studentkorridoren var det en kille som skulle göra ANNA: En rätt stor utgiftspost är alla böckerna som du ska köpa. Ett bra tips är att börja leta böcker redan innan kursen börjar. Ibland är det t ex kö på vissa böcker på biblioteket. Sen ordnar man bokbord också i början av terminen. Då säljer 2:orna sina böcker till 1:orna. CARL-JOHAN: När det gäller kurslitteratur så är adressen bra att känna till. Det är typ som studentlitteraturens Blocket. UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Böcker är en stor utgift när du studerar. Ett tips är att låna kurslitteratur på Universitetsbiblioteket (UB). Tänk bara på att vara ute i god tid. 4 5

4 Bästa fiken! Frank s Coffe & Co på Kungsportsplatsen. Dom har mycket gott kaffe. Cigarren på Järntorget, bra kaffe, bra personal, bra läge. En solig höstdag i Göteborg är det lätt att älska Göteborg. Men det finns massor att göra även en regnig tisdagkväll i januari. Café Zenith i Majorna. Grym couscous sallad och sköna människor. ANNA: Oavsett om du är student eller inte så finns det alltid något att göra här i Göteborg. Att kunna ANNA: Om man gärna vill ha mer studentliv är ett bra sätt att engagera sig i kårverksamhet. Jag är t ex med gå ut en tisdagkväll t ex, det är underbart. Det finns och ordnar fester och introducerar nya studenter. inte i min hemstad. MATTIAS: Det finns många bra uteställen här och en CARL-JOHAN: En sak som är bra med Göteborg är att man kan cykla överallt. Man sparar mycket pengar NÄRHET TILL HAVET Med spårvägen kommer du snabbt ut till havet och öarna. ganska fin musikscen. Nefertiti är speciellt för på det för kollektivtrafiken är ganska dyr. Göteborg. Där finns inte bara bra jazz utan även reggae, house mm. Varje tisdag har dom jam-kväll. Då kan vem som helst gå upp och lira. ANNA: Havet är en sak som jag verkligen uppskattar med Göteborg. Jag gillar att ta 11:an till Saltholmen och fortsätta ut i skärgården med båtarna. NY STAD, NYA VÄNNER ANNA: Första halvåret var jag mycket på Avenyn. Men inte nu längre. Nu blir det mer Linné och Magasinsgatan. Det är bra drag på Tranquillo. Dom har jättegoda mojitos. På Viktoriagatan finns också många bra ställen med okej priser, Vasastan t ex. CARL-JOHAN: Vi har inte så mycket studentliv med nationer och så. Men det finns ju ett otroligt utbud av nöjen som inte är arrangerade av universitetet. Ställen med billig öl och bra klubbar med vettiga inriktningar. Reggae-scenen är större än någon annanstans. Och Scratch på Pustervik är lätt den bästa hip-hop-klubben i Sverige. På djungeltrumman.se hittar du bra tips om klubbar. CARL-JOHAN: Jag hittar det jag kan begära här i Göteborg. Det är ju inte som skivaffärerna i NY kanske, men om man gillar böcker och skivor som jag gör, så finns det massor av bra ställen. Det finns också gott om småbutiker med annorlunda klädmärken. Kolla in Andra Långgatan, där finns det massor med roliga affärer. ANNA: Mitt tips är att hänga med på alla nollningsaktiviteter, typ stadsvandringar och pubrundor och sånt. Speciellt om du inte känner någon i stan. KULT Genom KULT, kulturnyheter för studenter, får Göteborgs studenter förmånliga erbjudanden till bl a teater, dans, spelningar, vernissage. Vi jobbar med många av Göteborgs kulturarrangörer som gärna ser studenter i publiken, säger Ingela Clarholm, ansvarig för KULT. VÄLKOMSTFEST I september anordnar Göteborgs universitet, Chalmers, GFS (Göteborgs Förenade Studentkårer) och Göteborg & Co en stor välkomstfest för alla nya studenter i stan. Vill du läsa mer om vad Göteborg har att erbjuda sina studenter, gå in på 6 7

5 Hur stor skillnad är det mellan gymnasiet och universitetet? Är det lättare att plugga på biblioteket än hemma? Guiderna berättar. ANNA: Det är ju en lite annan studiesituation jämfört MATTIAS: För mig är det lite annorlunda. Jag har ju i med gymnasiet. På universitetet kan du ha princip inga läsläxor. Däremot måsta jag öva mycket sidor litteratur i en kurs och sen är det upp till dig på gitarren. Vi har särskilda övningsrum på Musik- att sålla ut det som är viktigt. högskolan. Dessutom finns det replokaler som är CARL-JOHAN: Det är färre schemalagda lektionstimmar öppna till kl 24. jämfört med gymnasiet så det blir mycket fritid. CARL-JOHAN: Centralbiblioteket vid Humanisten är ANNA: Försök att inte tänka på föreläsningsfria dagar som lediga dagar. Det är dom inte. Du behöver den tiden för att plugga. Ett tips är att diskutera med kompisar. Flera huvuden är ju ofta klokare än ett. CARL-JOHAN: Fast tänk på att om man sitter ett gäng klasskompisar så blir det lätt att samtalet glider in på annat, en fest eller någon lärare. min favorit. Där finns det sköna läsrum och det är rätt lite folk. Annars tycker jag att lärarna är den stora skillnaden mot gymnasiet. Där blev jag positivt överraskad. ANNA: Överlag har vi haft väldigt bra föreläsare. Vi har t ex haft Bengt Johansson, förre landslagstränaren i handboll, som föreläsare. Fast en gång hade vi en lärare i statistik som bara bläddrade PowerPoint- FRÅGA STUDIEVÄGLEDNINGEN Jag får ofta frågan, vad det är för skillnad mellan kurser och program, berättar studievägledare Christer Ek. Lite förenklat kan man säga att all universitetsutbildning består av kurser, men det finns två sätt att läsa på. Du kan själv kombinera fristående kurser till en examen eller följa ett program där kurserna är bestämda i förväg. Läs mer på sid 31. ANNA: Acceptera att du inte hinner läsa allt. Man bilder och läste innantill. Det var inte kul. måste skumma sig igenom och försöka plocka upp det som känns intressant och viktigt. Men en sak som är enklare är att du bara läser ett ämne i taget. MATTIAS: Alla mina lärare är riktigt duktiga musiker. Några är faktiskt världsmusiker. Anders Jormin är t ex en riktig guru på kontrabas. Men det är klart att BÄSTA PLUGGTIPSEN: att koncentrera sig hemma så är det smart att sitta jag nog att dom äldre lärarna är bättre på att lära ut. CARL-JOHAN: Om man vet med sig att man har svårt alla är ju inte bra pedagoger. Rent generellt tycker Plugga ihop. Flera är klokare än en. Du hinner inte läsa allt. Skumma och plocka ut det viktiga. Föreläsningsfria dagar är inte lediga dagar. kvar i universitetets lokaler, eller på typ biblioteket. ANNA: Jag tycker att Handels bibliotek eller KTB (Kurs- och tidningsbiblioteket) är absolut bäst. Där finns det stora, tysta läsesalar. Man känner sig inte instängd. CARL-JOHAN: I engelskan har vi också några rätt tunga namn, folk som har skrivit läroböcker och så. STUDENTHÄLSAN Det är mycket som är nytt och ovant när man börjar på universitetet, säger Jennie Skoglund på Studenthälsan. Då kan det vara till stor hjälp att delta i någon av våra gruppverksamheter för studenter, t ex våga-tala-kurser. Läs mer på 8 9

6 Nu har du fått en liten inblick i hur det är att plugga på Göteborgs universitet. Nu kommer en snabb genomgång av de olika inriktningar som det finns att välja mellan. Faktum är att det finns cirka olika kurser och program 10 11

7 Konst Satsa på din konstnärlighet Ett typiskt TV-barn, uppväxt på MTV. Så beskriver Gabriela Pichler sig själv. Drömmen om att bli regissör kom sent, först efter gymnasiet förstod hon att den var möjlig. Mamma: städerska från Bosnien med fyra års skolgång. Pappa: lastbilschaufför från Österrike. Det var det första jag ville bli, lastbilschaufför, som pappa, säger Gabriela Pichler. Att läsa vidare var ingen självklarhet. Ingen i hennes släkt hade gjort det tidigare. hade jag nog velat det länge, men inte vågat erkänna det. Gabriela var inte ensam. Hälften av eleverna var tjejer. Flera hade aldrig filmat tidigare. De sa till oss att gå ut och filma. Skosnören och moln. Rakt på. Det gjorde att man tappade respekten för mediet. Regissörsdrömmen började gro. När det var dags för examensfilm gjorde Gabriela en kortfilm om en arbetslös man i hennes hemort Örkelljunga. Jag ville skildra en vanlig människa som inte gör Vid Göteborgs universitet finns den enda konstnärliga fakulteten i Sverige, med en unik bredd av utbildningar internationellt sett. Fakulteten består av HDK (Högskolan för design & konsthantverk), Högskolan för fotografi, Filmhögskolan, Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning, Högskolan för scen och musik och Göteborg Organ Art Center. För 100 år sedan kanske jag hade velat bli författare, men hur ska jag uttrycka mig idag om inte genom rörliga bilder? Gabriela Pichler, som läser på Filmhögskolan Jag trodde länge att skolan slutade efter nian. Det var först när kompisarna började söka till gymnasiet som jag fattade att man skulle läsa vidare. När vännerna sökte humanistisk linje med språkinriktning gjorde Gabriela det också. Alla hamnade i samma klass. Det blev ändå bra. Jag hade ett stort språkintresse. Hemma blandade vi svenska, tyska och bosniska. Efter gymnasiet funderade hon på vad hon skulle göra med sitt liv. Skulle hon läsa något klokt och logiskt? Något som ledde till ett säkert och tryggt liv? Eller skulle hon följa sina drömmar? Hon bestämde sig för det senare och började läsa filmvetenskap på högskolan i Halmstad år Där fick jag se film jag aldrig sett innan. Fransk, japansk, svartvit film från Indien Hollywoodnormen upplöstes helt. Jag förstod att det finns många sätt att berätta på, att det inte finns några regler. Drömmen om att bli regissör hade inte slagit rot ännu. Det skulle dröja ett par år till. Efter att ha läst filmvetenskap ett par år började hon på Ölands dokumentärfilmskola Det blev, som hon säger, hennes räddning. Jag hade aldrig hållit i en kamera tidigare. Egentligen något spektakulärt. Hans tankar om livet och framtiden. En film utan konflikter. Inför höstterminen 2005 sökte hon in på Filmhögskolan vid Göteborgs universitet och skickade med den som arbetsprov. Det är inte lätt att komma in. Tvåhundra söker vartannat år, fem kommer in. Om jag inte lyckats vet jag inte vad jag hade gjort. Jag hade inget annat alternativ. Filmhögskolan har totalt 15 elever och ett tiotal lärare. Så stämningen är mer familjär än på andra delar av universitetet. Vi hjälper varandra mycket. Det ingår liksom. Nyligen var jag produktionsledare för en examensfilm som görs av en student som går klassen över min. Hon tjänar på att jag hjälper till och jag tjänar på att lära mig något nytt. Utbildningen består delvis av teori, men mest praktik. Det får man aldrig för mycket av, menar Gabriela. Hon och studiekamraterna kan få ett par dagar på sig att gå ut och undersöka (ett ord som ofta används på skolan när man filmar) saker, platser, människor osv. Sedan får de en dag på sig att klippa. Ofta sitter man hela nätterna innan deadline. Men det är bra träning att arbeta snabbt. Efteråt diskuterar vi igenom filmerna. Vad var bra? Vad kan göras bättre nästa gång? Ofta är det enkla saker man kommer på, som att man borde använt stativ för den eller den scenen. Annars är det mycket upp till en själv vad man vill åstadkomma under de tre åren på skolan. Vissa vill till Hollywood medan andra bara vill syssla med experimentell film. Göran du Reés, professor och konstnärlig ledare på Filmhögskolan, berättar att den digitala tekniken har förändrat förutsättningarna för filmskapande på ett radikalt sätt. Rörliga bilder har blivit ett sätt att kommunicera. Det räcker att ha en enkel kamera och en dator för att börja. Sedan kan man visa sina filmer på internet eller ge ut på egna dvd-skivor. Det digitala mediet har gjort samma sak för filmen som elgitarren gjorde för musiken. Plötsligt kan alla hålla på med det, säger han och fortsätter: Tjejer brukar ha ett lite friare och mer sökande förhållningssätt. De vill i första hand utforska någonting, berätta om sig själva. Killar härmar oftare sina filmiska inspirationskällor. Själv är Gabriela inte riktigt säker på vilken typ av film hon vill göra. Hon är dock säker på vad hon inte vill göra. Svensk film av idag är ganska tråkig. Den utgår oftast från en lyckad medelklass och deras problem och konflikter. Det säger mig ingenting. Jag vill göra film med öppnare ramar, med ett modigare berättarsätt. Jag vill visa människor i min omgivning. Deras liv och konflikter. Om det blir spel- eller dokumentärfilm beror på idén. Just nu är en lyckad kortfilm som håller i 30 minuter nog för mig. INOM KONST KAN DU STUDERA Design Filmregi Fotografi Fri konst Konsthantverk Litterär gestaltning Musik Musikal Opera Teater Filmproducent Filmregissör Fotograf Författare Grafisk designer Inredningsarkitekt Jazzmusiker Keramikkonstnär Klädformgivare, kostymdesigner Komponist Konstnär Lärare med inriktning musik, bild, form Medlem i symfoniorkester Metallkonstnär Musikalartist Möbelformgivare, möbelsnickare Operasångare Organist Produkt/Industriell designer Skulptör Skådespelare Smyckekonstnär Studiomusiker Textilkonstnär Världsmusikartist

8 Naturvetenskap Om du vill förstå hur allt hänger ihop Gasexplosioner, industriolyckor, giftutsläpp och frätande syror Kemi förknippas ofta med dåliga saker, menar Anders Ekstrand. Det folk inte tänker på är att kemin också ger oss mycket bra saker som vi tar för givet: läkemedel, plast, energi och mycket annat. Kemiska reaktioner styr och påverkar allt levande. om man vill känna på hur det är att studera vid universitetet. Han kom in och hade kunnat börja. Om han inte åkt hem till Växjö under några sommarveckor vill säga. I brevlådan i Göteborg låg nämligen ett antagningsbesked och väntade. Det hade ett sista svarsdatum. Anders missade det. Min plats vandrade iväg till någon annan och jag var helt plötsligt sysslolös. Jag gick in på nätet och letade Naturvetenskapen är byggstenen som ligger till grund för förståelsen för allt liv. Ny teknik, förbättrade läkemedel, miljövänliga alternativ. För att inte tala om kunskapen om vårt klimat, våra växter och djur och om de processer som skapar alla fenomen i naturen. Jag har satt ihop en egen utbildning och läst de kurser som intresserat mig. Då blir det mesta roligt. Anders Ekstrand, som läser kemi Han har full förståelse för gymnasister som tycker kemi är torrt och bara såååå tråkigt. Det tyckte han själv en gång. Han minns med fasa rabblandet av periodiska systemet och korvstoppandet av kemiska beteckningar. Men han försäkrar: kemin på universitet och den på gymnasiet har inte mycket med varandra att göra. Här sätts kemin in i ett större sammanhang. När man väl förstår den hur elektroner bygger upp precis allt omkring oss så förstår man också världen. Man förstår varför himlen är blå, varför något är flytande medan annat är fast, varför något går över från en form till en annan. Han beskriver aha-upplevelsen från första baskursen i kemi som en av de största han haft i sitt liv. Och han som inte ens hade tänkt läsa kemi. Jag sorterade paket på en godsterminal efter gymnasiet. Det var inte direkt min grej. Så jag fattade att jag måste plugga. Men vad, det var jag inte säker på. Kanske fysik eller något med politik, som statsvetenskap eller idéhistoria. Jag flyttade till Göteborg för att det fanns ett så stort utbud av kurser att välja på här. Han bestämde sig för engelska ett bra ämne att läsa efter lediga platser på andra utbildningar och såg att det fanns på baskursen i kemi. Det var rena slumpen att jag hamnade här. Han hade inte alltför stora förväntningar; trodde att han skulle begravas i böcker med konstiga formler och obegripligheter. Men det var inte så svårt. Istället fick han otroliga kickar av att få lära sig så mycket om hur världen fungerar. Han bestämde sig för att fortsätta och för att bättra på sina kunskaper i matte ett ämne han avskydde på gymnasiet. Jag behövde det för att bli mer effektiv och kunna bli en riktigt bra kemist. Han upptäckte också att matten inte var något att vara rädd för. Det tycker inte heller Kristina Sundell, professor och lärare i zoofysiologi, att man ska vara. Det är klart att matte ingår och det är bra att ha med sig matte D från gymnasiet. Men på de flesta naturvetenskapliga utbildningar är inte matten svårare än den som krävs när man räknar ut vad det kostar att köpa en TV på avbetalning. Däremot är mycket av tiden på naturvetenskapliga utbildningar schemalagd. Speciellt de första två åren då man får räkna med att halva arbetsveckan ägnas åt föreläsningar, gruppundervisning och laborationer. Men vi försöker alltid ha en verklighetsanknytning i undervisningen. Om man utgår från sig själv och sin omgivning, till exempel funderar över varför fiskarna i haven dör eller varför man får ont i magen, så blir allt så mycket mer intressant. En naturvetare är inte någon som sitter inne på sitt rum och hittar på formler, säger Kristina Sundell. Det kan Anders skriva under på. Kemiundervisningen på Göteborgs universitet är känd för att ha mycket laborationer och under sina fyra år på universitetet har han tillverkat allt från supraledare till smärtstillande tabletter och rent koffein. Vem som helst kan blanda två saker, men det krävs mer för att bli bra på att labba. Det är ett hantverk som kräver både noggrannhet och en speciell känsla. Själv har han dock blivit tillräckligt bra på kemi för att få en doktorandplats. Formellt krävs det 120 poäng (tre års heltidsstudier) men de flesta har läst mer. Anders har läst 180. Men inte på något av de två program Kemiprogrammet eller Läkemedelsprogrammet som finns på institutionen för kemi. Jag har satt ihop en egen utbildning. Läst de kurser som intresserat mig. Då blir det mesta roligt. Men jag är medveten om att kemi inte passar alla. Jag brukar säga som prästerna säger om sitt yrke: Det är inte du som väljer kemin, det är den som väljer dig. INOM NATURVETENSKAP KAN DU STUDERA Biologi Farmaci Fysik Geovetenskaper Kemi Kulturvård det vill säga att skydda viktiga kulturvärden som byggnader och konst från bland annat miljöförstöring Marin vetenskap Matematik Miljövetenskap Med en naturvetenskaplig utbildning kan du arbeta inom en rad olika branscher. Här följer ett axplock av de jobb som våra utbildningar kan leda till. Bebyggelseantikvarie Biolog, till exempel naturvårdsbiolog inom reservatsskötsel Bygg- och trädgårdshantverkare Forskare vid universitet i Sverige eller utomlands Fysiker, till exempel sjukhusfysiker inom hälso- och sjukvården Geovetare, till exempel oceanograf eller klimatolog Kemist, till exempel läkemedelskemist på ett företag Konservator Konsult, inom exempelvis miljöbranschen Lärare (kräver vidareutbildning i pedagogik) Matematiker Molekylärbiolog, till exempel inom bioteknikindustrin Projektledare Receptarie

9 Handelshögskolan När världen förändras i allt snabbare takt När hon, mest av en slump, hamnade på inriktningen företagargymnasiet hemma i Örebro förstod hon direkt vad hon ville syssla med i framtiden. Vi fick kontakt med folk från näringslivet och vi arbetade i projekt mot befintliga företag. Det var otroligt kul att se hur den världen fungerade. Jag fastnade helt för ekonomi och började här på Handels direkt efter gymnasiet, säger Anna Fernlund. Nu är hon inne på sitt andra år på Civilekonomprogrammet med analytisk inriktning. Det innebär att hon framför allt läser mer statistik än de som till exempel väljer någon av de språkliga inriktningarna. Kinesiska är väldigt populärt just nu, men jag är mer matematiskt lagd. Min tanke är att bli revisor, att få jobba med bokföring och redovisning i något större företag. Anna trivs bra på Handelshögskolan. Att hon var några år yngre än en del andra kursare har inte spelat någon roll. Alla är ju nybörjare, oavsett ålder och man hittar en gemenskap i det. Mottagningen av nya studenter, nollningen, var fantastisk. Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor och att ha roligt tillsammans. För mig som inte kände någon i stan betydde det enormt mycket och jag har själv engagerat mig som huvudfadder under årets nollning. En bra sammanhållning gör studierna så mycket roligare. Anna är också aktiv inom studentkåren. Som ordförande för utbildningsutskottet ansvarar hon för att studenternas intressen kring utbildningen tillvaratas. När olika nämnder sammanträder sitter hon med bland professorer Mottagningen av nya studenter, nollningen, var fantastisk. Ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor och att ha roligt tillsammans. Anna Fernlund, som läser Civilekonomprogrammet och andra lärare. Och de lyssnar på vad hon har att säga. Det känns som om Handels är en skola som vill framåt, som vill utvecklas och som tycker studenternas perspektiv är viktigt. Vill du få din röst hörd så finns det möjligheter. Kårarbetet tar mycket tid, men ger också mycket. Hon har besökt andra universitet och lärt känna deras studentrepresentanter. Och genom några tidigare kårmedlemmar fick hon sommarjobb uppe i Stockholm. Det var kul. Kåren är väldigt bra på att få olika människor, till exempel från olika utbildningar, att mötas och ha roligt tillsammans. Det kan man också ha glädje av efter studietiden. Yrkeslivet bygger ju mycket på kontakter. Handelshögskolans två huvudområden är ekonomi och juridik. Efter examen är våra studenter verksamma i svenska och internationella företag och organisationer som både påverkar och påverkas av den samhällsutveckling som sker. Därför är det viktigt att studenterna lär sig att förhålla sig till komplexa problem, kan tänka kreativt och vågar ta ansvar. Tolerans, förståelse och vidsynthet är andra egenskaper som vi vill förstärka hos våra studenter. Framöver blir det troligtvis också en utlandsvistelse för Anna. På Civilekonomprogrammet har studenterna nämligen möjlighet att under en termin förlägga studierna till ett utländskt universitet. Jag behöver bättra på min engelska så jag skulle vilja läsa i ett engelskspråkigt land, gärna England eller USA. Här hemma tycker hon att studierna ligger på en lagom nivå. Den stora skillnaden mot gymnasiet är att man ansvarar för upplägget av studierna själv, att man inte har undervisning mellan åtta och fyra på dagen. Vi har föreläsningar ungefär tre timmar per dag. Kurserna innehåller också oftast en eller flera inlämningsuppgifter som man löser själv eller i grupp. Själva examinationen sker genom tentor. Då gäller det att planera sina studier så man inte måste sitta och råplugga kvällar och helger precis innan tentorna. Christina Ramberg, professor på juridiska institutionen, menar att en annan stor skillnad mot gymnasiet är att man på universitet kan välja att läsa det man är intresserad av. Och är man intresserad, ja då blir studierna enklare. Det som krävs är intresse och självdisciplin. Har man det, så är det kul och inte så svårt att läsa på Handels. På Civilekonomprogrammet är det mest genom traditionella salstentor man tar sin poäng. För Anna brukar det gå bra. Hur mycket man pluggar beror helt klart på vilka mål man har. Siktar man på VG så får man plugga lite hårdare. INOM HANDELSHÖGSKOLAN KAN DU STUDERA Ekonomisk geografi Ekonomisk historia Företagsekonomi Juridik Kulturgeografi Nationalekonomi Statistik Handelshögskolans Civilekonomprogram och Juristprogrammet är basen i Handelshögskolans utbildningsutbud. Här finns även Handelshögskolans logistikprogram och Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram samt ett antal program på avancerad nivå. Ekonomi och juridik är breda utbildningar som ger många möjligheter efter examen, både i Sverige och utomlands. Du kan exempelvis jobba som: Advokat Biståndsarbetare Chef Controller Diplomat Domare Ekonom Entreprenör Finansanalytiker Forskare Företagare Företagsjurist Kreatör Marknadsförare Revisor Samhällsplanerare Utredare Åklagare

10 Samhällsvetenskap För att kunna förstå och tolka världen Inom de samhällsvetenskapliga ämnena ligger fokus på att förstå männikans villkor och hur samhällen fungerar. Alla borde läsa samhällsvetenskapliga ämnen en tid i livet. Inte minst för att man blir medveten om sina fördomar. Louise Pekkanen, som läser på Socionomprogrammet På gymnasiet skrapade undervisningen i samhällskunskap Rädd för att misslyckas, rädd för att inte förstå. Men hon bara på ytan, säger Louise Pekkanen som läser tredje året insåg snart att hon inte behövde oroa sig. Visst, det var på Socionomprogrammet. tufft i början, hon hade inte med sig det akademiska språket hemifrån och studietekniken var annorlunda, men när Vi fick lära oss hur det ser ut och vilka problem som finns i vårt samhälle. Här går man ett par steg längre. hon väl lärt sig knepen gick det lättare. Diskuterar orsakerna och vad man kan göra åt dem. Vi Det är begreppen som är främmande. Vi läser ju studenter måste ju förberedas och få förståelse för de mycket utvecklingspsykologi och sociologi. Psykologi vet problem vi ska kunna lösa när vi kommer ut i arbetslivet. ju alla vad det är, men sociologi det hade jag ingen Det handlar om att skapa förståelse. aning om vad det var. Själv har hon med sig en grundläggande förståelse Men sociologin låg närmare henne än vad hon trodde. hemifrån. Hon växte upp i ett litet västsvenskt samhälle Det är en samhällsvetenskap som försöker förstå och förklara olika samhällsförhållanden och hur dessa påverkar med sin mamma och två syskon. De ekonomiska resurserna var knappa. Hennes mamma arbetade som undersköterska och ingen i familjen hade tidigare satt sin fot på relationer, könsrelationer, social ojämlikhet, etniska människors levnadsvillkor. Sociologer forskar om makt- ett universitet. Det skulle inte Louise heller göra. konflikter, ungdomskultur, barns utveckling, brottslighet, Universitet var ju bara till för superintelligenta. Och det arbetsliv, boende och mycket annat. var ju inte Louise. Toppbetygen lös med sin frånvaro och Sociologin gav mig en aha-upplevelse. Jag fick en hon var dessutom skoltrött. Men hon hade ett drömyrke förklaring till varför universitetsstudier inte varit någon hon ville, i en slags kuratorsroll, arbeta med barn och ungdomar som kom från utsatta miljöer. arvet än om intelligens. självklarhet för mig; att det handlar mer om det sociala Jag visste inte att man behövde vara socionom för Hon har lärt sig mycket om sig själv. Speciellt under en det. När jag väl förstod det läste jag upp mina betyg kurs i utvecklingspsykologi. Den bästa hon gått, men under ett år, säger Louise. samtidigt också den jobbigaste. Hon var en rädd 22-åring när hon började på universitetet. Man bearbetar och reflekterar över sin egen uppväxt samtidigt som man ska ta in all information. Men det är nödvändigt. Om man senare i sitt arbete ska vara ett stöd för andra som farit illa är det viktigt att man är färdig med sig själv. I de samhällsvetenskapliga ämnena läser man mycket. Maria Oskarson, universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen, menar att man får vara beredd att ta sig igenom sidor i veckan. Det är mer än på de flesta andra delar av universitetet. Mycket är dessutom på engelska. Så det blir intensivt. Men man läser inte på samma sätt som på gymnasiet. Här gäller det att förstå sammanhang, att kunna problematisera och analysera. På senare tid har vi också alltmer gått ifrån de regelrätta salstentorna. Istället ägnar sig studenterna mer åt grupparbeten och att skriva hemtentor, PM och uppsatser för att visa att de har förstått. Louise tycker att alla borde läsa samhällsvetenskapliga ämnen en tid i livet. Inte minst för att man blir medveten om sina fördomar; man får lära sig hur de fungerar och varför man har dem. Att också journalister och psykologer utbildas inom Samhällsvetenskapliga fakulteten tycker hon är logiskt. Men de flesta ämnena är egentligen inte inriktade mot något speciellt yrke, utan är en bra bas för många olika arbeten. Andra vanliga jobb för samhällsvetare är till exempel utredare, informatör, personaladministratör, handläggare, forskare och lärare. Det är viktigt att man vet hur samhället fungerar, vare sig man är journalist eller handläggare på försäkringskassan. INOM SAMHÄLLSVETENSKAP KAN DU STUDERA Afrikakunskap Asienkunskap Europakunskap Freds- och utvecklingsstudier Humanekologi Hälso- och sjukvårdsadministration Internationella relationer Journalistik Kriminologi Medie- och kommunikationsvetenskap Mellanösternkunskap Mänskliga rättigheter Offentlig förvaltning Personal och arbetsliv Psykologi Regional utveckling och planering Socialantropologi Socialt arbete, nationell eller internationell inriktning Sociologi Statsvetenskap Utveckling och internationellt samarbete Administratör/handläggare inom kommun eller företag Informatör inom företag, organisationer eller kommuner/regioner Journalist, exempelvis Mellanösternkorrespondent Personalansvarig Psykolog Sakkunnig inom intresseorganisation eller ett politiskt parti Socionom, exempelvis socialassistent Utredare/tjänsteman inom exempelvis ett FN-organ eller offentlig förvaltning

11 IT-universitetet Mjukvara i den hårda verkligheten Marcus Lindholm arbetar i projekt. Uppdragen, som ofta kommer från företag, handlar om att designa smarta och effektiva IT-lösningar. Klockan nio varje vardagsmorgon är han på plats i IT-universitetets moderna lokaler på Lindholmen och går sällan hem före fem. Det här är inte som vanliga universitetsstudier. Här arbetar alla tillsammans: studenter, forskare, lärare och handledare från näringslivet. En webbkamera. Ett teleskop. En dator. Webbkameran sätts på teleskopet och riktas mot stjärnhimlen. Kamerans bilder behandlas i datorn och på en skärm skapas en karta där varje stjärna är identifierad. Dataprogrammet som gör det möjligt är det senaste projektet Marcus Lindholm varit med att utveckla. Kartan arbetar otroligt snabbt. Identifierar alla stjärnor som finns med i realtid. Vad jag vet, har det inte gjorts tidigare. Det är lätt att projekten suger tag i en; att man blir sittandes långt in på kvällar och programmerar och testar problemlösningar. Sedan har man alltid en deadline att följa. I det här projektet jobbade vi nästan dygnet runt mot slutet för att hinna klart i tid. Examinering sker oftast i samband med projektredovisning. Software Engineering and Management heter programmet som Marcus läser. På ren gammalsvenska kan man säga att det handlar om projektledning i mjukvaruutveckling. Men det gör man inte. IT-universitetet har en internationell prägel med stor del utländska studenter från hela världen. Marcus har lärt känna både kineser och indier. All undervisning sker på engelska. Det är ju språket som gäller inom branschen och de flesta facktermer kan man innan. Så det gör det inte svårare. Men utbildningen är ändå tuff, faktiskt tuffare än vad Marcus trodde. Kan man inte vissa saker innan, som till exempel HTML, får man lära sig det på egen hand vid sidan av kursen. Det är också en fördel om man sysslat Det här är inte som vanliga universitetsstudier. Här arbetar alla tillsammans: studenter, forskare, lärare och handledare från näringslivet. Marcus Lindholm, som läser på IT-universitetet en del med programmering innan. Jämfört med den dataekonomiutbildning som jag hade tänkt läsa på Högskolan i Borås så läser vi nog dubbelt så fort här. Borås? Jo, egentligen är det rena slumpen att Marcus hamnade på IT-universitetet i sin gamla hemstad Göteborg. Några år innan hade han träffat en tjej från Södertälje och flyttade dit. Samtidigt hade han tröttnat på sitt elektrikerjobb och ville göra något mer stimulerande. När flickvännen började plugga på högskolan i Borås flyttade Marcus med och läste ekonomiskt basår på komvux. När det sedan var dags för studier på högre nivå så fick det gärna bli något IT-relaterat. På IT-universitetet studerar ekonomer och ingenjörer tillsammans med designers och lärare alla med ett gemensamt intresse för tillämpningen av IT. Undervisningen bygger på projektoch problembaserat lärande och sker i nära samarbete med näringslivet. Jag höll på med datorer redan på grundskolan. Skickade virus till lärarna som ändrade deras uppstartsfiler och så, säger Marcus och skrattar. Men så bestämde sig flickvännen för att läsa till apotekare i Göteborg. Glöm dataekonomiutbildningen. Glöm Borås. Istället blev det IT-universitetet. Men det har han inte ångrat. För samtidigt som det är krävande är det också himla roligt. Och lärorikt. Förutom de rena praktiska kunskaperna så lär man sig också en hel del om att arbeta i grupp. Alla är ju olika personer med olika bakgrund. Någon kan bygga hemsidor, en annan kan programmera medan en tredje har vissa kunskaper i logik. De flesta är självlärda, har suttit på sina rum och lärt sig. Helena Holmström, programledare på IT-universitetet, menar att en problembaserad undervisningsmiljö där lärarna mer fungerar som handledare har flera fördelar. Studenterna får känna av en miljö som till stor del liknar den de senare kommer att möta ute i arbetslivet. De får arbeta i projektgrupper, där man inte alltid får välja vem man arbetar med, och de får själva ta ansvar för hur de löser ett problem. Det tror vi leder till ökad motivation. I framtiden kommer säkert flera av Marcus kurskamrater att arbeta som software engineers på storföretag som Volvo eller Ericsson själv har han andra planer. Just nu är jag inne på att läsa vidare på Handels. Entreprenörskap. Efter det kan jag tänka mig att starta eget. Kanske kring utveckling av logistiksystem. Men vem vet, jag kanske ändrar mig. PÅ IT-UNIVERSITETET KAN DU STUDERA Datavetenskap Lärande, undervisning och IT Software Engineering and Management Systemvetenskap: IT, människa och organisation Designer Entreprenör, IT-strateg IT-arkitekt, IT-chef IT-ingenjör Interaktionsdesigner Konsult Mjukvaruingenjör Programmerare Projektledare Systemarkitekt Systemutvecklare Verksamhetsutvecklare Studier på IT-universitetet ger också möjligheter att arbeta med utveckling och problemlösning inom vården, industrin, miljöområdet, konsten, skolan, media, transporter, polisen mm

12 Utbildningsvetenskap Hur lär vi, och hur lär vi andra? Man blir nästan mörkrädd av alla felaktiga bantningskurer som sprids i media. En kvällstidning gick till exempel ut med Linda Rosings stenhårda diet. Två veckor senare kollapsade hon. Hennes dagliga kaloriintag rymdes inte ens i en normal frukost. Att vara smal är inte lika med att må bra. Det säger Camilla Oldberg, som just har börjat sitt tredje år på Kost- och friskvårdsprogrammet. Hon ger inte mycket för bantningskurer. De gör bara att man snabbt går ner några kilo kilon som man lika snabbt går upp igen när man slutar med den tillfälliga dieten. Camilla Oldberg talar redan som den friskvårdspedagog hon tänker arbeta som i framtiden. På frågan om det inte är så att vissa har anlag för att bli feta svarar hon snabbt: Till viss del spelar det genetiska in, men det är inte hela sanningen. Oavsett anlag kan man behöva se över sina kostvanor. Och sin livsstil. Inaktivitet är en större riskfaktor för hälsan än övervikt, säger Camilla. Christina Berg, lärare på utbildningen, tycker det är positivt att Camilla är kritisk till alla modedieter som figurerar i media. Att granska och reflektera över olika budskap är en del av utbildningen, menar hon. Många studenter har en felaktig bild om kost och hälsa när de börjar sina utbildningar hos oss. När de tagit del av vetenskapliga fakta och övat sig i att vara reflekterande och kritiska så brukar deras uppfattning förändras. För att kunna ge råd kring kost och friskvård krävs en bredare och djupare utbildning än vad många tror. Camilla har fått läsa allt från kemi till psykologi. I början var det mycket kemi; organisk, oorganisk och biokemi. Man undrar, vad har citronsyracykeln med kost att göra? Men när man senare lär sig om hur näringsämnen bryts ner i kroppen och blir energi, faller allt på plats. De första terminerna betas mycket teori av med vanliga salstentor, men sedan blir det lite mer variation. Camilla har till exempel fått testa på tai-chi, jujutsu, vattengympa, pilates, curling och wet west training allt för att hon ska veta vad de fysiskt kräver av en person. Hur ska hon annars kunna rekommendera de olika träningsmetoderna för framtida klienter? Vi tränade ganska intensivt i några veckor. Det var kul och jag skulle vilja testa på fler saker. Hon gillar sport. Spelade handboll och fotboll under uppväxten hemma i Eskilstuna och hade egentligen tänkt bli sportjournalist. Därför började hon läsa medie- och Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första bästa utbildning efter gymnasiet. Då är det bättre att arbeta och fundera. Camilla Oldberg, som läser på Kost- och friskvårdsprogrammet Nu mitt i stan! kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Men efter ett år, då hon tänkt söka in på journalisthögskolan, ändrade hon sig. Jag kände att det inte riktigt var min grej. Det är inte lätt att få jobb och man måste armbåga sig fram. Kanske är det ändå bäst att ha sporten som ett fritidsintresse, säger Camilla som nu håller aerobicpass på ett gym ett par gånger i veckan. Efter gymnasiet reste hon och jobbade en del, bland annat i Australien där hon träffade en göteborgare. Snart var hon sambo i Göteborg och jobbade på Föreningssparbanken. När hon lade sportjournalistiken på hyllan gick hon tillbaka till det jobbet och funderade ytterligare ett år. Jag tycker inte att man bara ska hoppa på första bästa utbildning efter gymnasiet. Då är det bättre att arbeta och fundera. Och flytta hemifrån. Det är viktigt att bli självständig. Hon var 23 år när hon till sist hittade rätt utbildning. Men för Camilla och hennes kurskamrater är framtiden inte självklar. Som yrke är kost- och friskvårdspedagog ganska nytt och arbetsmarknaden har ännu inte riktigt fått upp ögonen för det. Vi kommer själva att få söka upp jobben och tala om att vi finns. Men jag tror det löser sig. Företag och organisationer behöver hjälp med alltifrån personlig rådgivning kring kost och motion till hur maten på personalrestaurangen kan förbättras. Helst skulle hon vilja ha en fast anställning, men är också beredd på att starta eget. Bara hon får syssla med det hon vill. Jag har varit i kontakt med Drivhuset* här på universitetet, som hjälper studenter att starta eget. Jag har lite tankar om en konsultverksamhet, men ingenting utarbetat. Vi får se vad framtiden bär med sig. * Drivhuset i Göteborg ger studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers hjälp och stöd att utveckla idéer och starta livskraftiga företag eller projekt. På Utbildningsvetenskapliga fakulteten utbildas lärare, arbetsledare och rådgivare inom vitt skilda områden från restaurangbranschen till skola och friskvård. Nyligen flyttade de utbildningsvetenskapliga utbildningarna från Mölndal in i nya moderna lokaler mitt i Göteborg, och därmed finns hela universitetet samlat i de centrala delarna av Göteborg. INOM UTBILDNINGSVETENSKAP KAN DU STUDERA Arbetsvetenskap Barn- och ungdomsvetenskap Didaktik (konsten att undervisa i olika ämnen) Idrottsvetenskap Kost- och friskvård Kostekonomi med inriktning mot ledarskap Lärande, kommunikation och IT Pedagogik Restaurangmanager Specialpedagogik Ämnesdidaktik Här läser blivande lärare ett stort antal inriktningar inom lärarutbildningen, det allmänna utvecklingsområdet samt ett antal specialiseringar mot tidigare åldrar. Arbeten inom utbildnings- och undervisningssektorn, privat och offentligt Handläggare inom det beteendevetenskapliga fältet Hälsopedagog Idrottsledare Kost- och friskvårdspedagog Kostrådgivare/kostchef Lärare på t ex förskola, fritidshem, grundskola eller gymnasium Projektkoordinator Projektledare, inom privat och offentlig verksamhet Restaurangmanager Specialpedagog, inom skolan Säljare/inköpare inom restaurangbranschen

13 Lärarutbildningen Konsten att lära och leda Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga sig på sofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare. Andreas Karlberg, som läser till gymnasielärare Läraryrket handlar om att leda barns och elevers lärande så att de kan växa och utvecklas, från det lilla barnets upptäckande av världen till gymnasieelevers intresse för t ex ekonomi, språk, teknik eller musik. Han har gått en intensiv språkkurs och praktiserat som lärare i Norge. I höst läser han engelska i England. Det finns många och roliga möjligheter att ta vara på när man läser lärarprogrammet, säger Andreas Karlberg. Tillsammans med fyra kursare har han bestämt sig för att läsa andra terminen i engelska i Brighton. De har fått kronor var i stipendium att dryga ut studielånet med. Vi åker över några dagar innan kursen börjar och kollar efter rum. Sånt brukar lösa sig, säger Andreas. Att vara ifrån flickvännen Eva i fyra månader är kanske inte så kul, men får man möjligheten att läsa engelska i dess rätta miljö måste man ta den. Och från Brighton till London tar det bara en timme med tåg. Bara en sån sak. Språkkursen i Norge var väldigt givande. Vi hade norska föreläsare som guidade oss i språket och landets kultur och historia. Det är en helt annan sak att läsa ett språk där det talas och används. Andreas har tänkt att bli gymnasielärare med svenska och engelska som huvudämnen. Det är därför han har fått möjlighet att läsa utomlands. Engelskkursen i Brighton är öppen för alla som är behöriga och språkkurser i Norge, Danmark och Finland kan sökas av studenter som läser sitt modersmål. Under kursen i Norge fick han ett tips om att han kunde göra en del av sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i Norge. Det ledde till ett par veckor som lärare i Lofoten en miljö som skiljde sig ganska kraftigt ifrån den skola i en Göteborgsförort där han praktiserat i flera omgångar. Det är inte lätt när man som ganska oerfaren lärarstudent blir satt att undervisa i en stökig skola. Man kan inga namn och eleverna försöker hela tiden testa en. Man känner sig maktlös. Som tur var hade jag en bra handledare på skolan som stöttade mig. Andreas bestämde sig ganska sent för att bli lärare. Under gymnasietiden, då han läste medieprogrammet, var det ungefär det sista han ville bli. Farsan var ju lärare, säger han. Men efter att ha gjort lumpen och testat på diverse ströjobb så stod han plötsligt där i 25-årsåldern och insåg att han behövde utbilda sig. Men till vad? Då insåg han att det roligaste jobbet han hade haft, var när han, under några månader efter gymnasiet, hjälpte till på en skola för elever med koncentrationssvårigheter. Det sitter väl i generna. Jag tycker det är kul att jobba med ungdomar, att bidra till att de blir goda samhällsmedborgare. Det är också ett dynamiskt arbete där man möter nya människor hela tiden. Studierna har varit roligare och lättare än han trodde. Speciellt svenskan. Ett intresse för litteratur har väckts och han har alltid tyckt att det har varit roligt att skriva. Man utvecklas hela tiden. Man får lättare att formulera sig, att strukturera och veta hur man ska använda tecken och lägga upp en uppsats. Och ju lättare, desto roligare. För att bli en bra lärare är det också viktigt att man är trygg i sig själv, menar Annika Lantz-Andreasson, universitetsadjunkt och lärare. Och tanken är att utbildningen ska få studenten att reflektera över sig själv och på så sätt successivt göra honom eller henne mer säker i sin yrkesroll. Man ska försöka utveckla kvaliteter man redan har i sin personlighet. Du kanske är en god lyssnare eller en estradör. Det spelar ingen roll. Vem du än är blir du proffs på att hjälpa andra att lära, förstå och utvecklas inom vitt skilda områden. Är man ingen lustigkurre så ska man inte försöka bli det. Det är ingen idé att försöka slå knut på sig själv. Olika typer av lärare behövs, säger hon. På lärarprogrammet går man inte i en och samma klass hela tiden. Istället läser man på olika delar av universitetet beroende på vilken inriktning man väljer. För Andreas har det inneburit att han studerat svenska och engelska på Humanisten mitt i Göteborg, medan han läst pedagogik och andra ämnen som tillhör det allmänna utbildningsområdet (AUO) för lärare ute på Pedagogen i Mölndal. Men från och med i höst slipper alla lärarstudenter pendlandet mellan Göteborg och Mölndal eftersom Pedagogen flyttat till fräscha, moderna lokaler mitt i centrala Göteborg. För Andreas egen del kommer flytten dock inte att betyda så mycket. Efter Englandssejouren har han bara ett halvår kvar på sin fyra år långa utbildning. Sedan räknar han med att det blir ganska lätt att få en tjänst som gymnasielärare. Jag kommer ju ut precis när 40-talisterna börjar lägga sig på sofflocket. Nu är precis rätt tid att läsa till lärare. LÄRARUTBILDNING För att få en lärarexamen krävs 3,5 till 5,5 års studier på Lärarprogrammet. Med utgångspunkt från egna intressen och vilken åldersgrupp man vill arbeta med, finns en mängd olika inriktningar att välja mellan. Samtidigt som man ansöker till Lärarprogrammet söker man också sin första inriktning. Ytterligare val görs under utbildningens gång. Det går också att uppnå en lärarexamen genom ämnesstudier via fristående kurser och därefter ansöka till Korta lärarprogrammet, som omfattar tre terminers helfartsstudier alternativt sex terminers halvfartsstudier inom pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning. Korta lärarprogrammet kan även ge en lärarexamen mot gymnasieskolans yrkesämnen för den som har minst fyra års yrkeserfarenhet och relevanta yrkesinriktade högskolestudier. Lärare inom olika verksamheter: Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskolans tidigare år Grundskolans senare år Gymnasieskolan Inom lärarutbildningen ryms även påbyggnadsutbildningar, som t ex Specialpedagogiska programmet. För att kunna antas till det Specialpedagogiska programmet krävs lärarexamen samt minst tre års yrkeserfarenhet från pedagogiskt verksamhetsområde

14 Humaniora Se världen lär språken förstå kulturerna Han har ingen tydlig yrkesdröm. Det skulle han inte må bra av. Istället vill han lära sig så mycket som möjligt om hur samhället fungerar och, som han säger, skaffa sig verktygen för att kunna ta sig fram och verka i det. Därför läser Hunar Adabanijan fristående kurser. Det kommer att leda mig till ett yrke. Jag vet inte vilket, men det är ganska uppenbart att jag inte kommer att bli någon slipsklädd tjänsteman. Det bästa jobbet han har haft var på ett äldreboende. Att hjälpa människor, öga mot öga, och mötas av deras tacksamhet kändes både roligt och meningsfullt. Därför tänkte han plugga till sjuksköterska. Men så märkte han hur påtagliga makthierarkierna var inom sjukvården. Det fick honom på andra tankar. I framtiden hoppas han kunna hjälpa människor på ett annat sätt, kanske genom politiken som han är engagerad i. Mina politiska visioner är kopplade till feminism, antirasism och sociala rättigheter. Därför läser jag både humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Vad som är humaniora och vad som är samhällskunskap är ofta svårt att avgöra. Ämnena går in och ut i varandra. På Samhällsvetenskapliga fakulteten har han till exempel läst statsvetenskap och sociologi. Han har också planer på att läsa juridik och nationalekonomi. Förklarar det med att juridiken förmedlar politikens spelregler och att nationalekonomiska aspekter ofta ligger bakom politiska beslut. På Humanistiska fakulteten dit de språkvetenskapliga och historisk filosofiska ämnena hör tänker han läsa genusvetenskap, praktisk filosofi och idéhistoria. Hittills har han hunnit med två språk arabiska och engelska. Språken är grunden för att kunna ta till sig information i samhället. Och engelska är världens huvudspråk. Jag vill framför allt bli bättre på att skriva det. Även om man Språken är grunden för att kunna ta till sig information i samhället. Och engelska är världens huvudspråk. Hunar Adabanijan, som läser fristående kurser på Humanisten förstår och läser mycket engelska så blir det aldrig liktydigt med att skriva bra. Arabiskan har han ett lite annorlunda förhållningssätt till. Först och främst kan det ge tillgång till förstahandsinformation från arabvärlden. Mycket av det vi i Sverige tar till oss om Irakkriget och Palestinakonflikten har passerat genom västerländska filter. Jag vill kunna ta del av en utsaga på arabernas egna villkor. Det är viktigt att kunna se världen med olika språk. Arabiskan är också det språk, även om han inte själv behärskar det, som har präglat hans uppväxt. Det är nämligen hans föräldrars modersmål. De flydde från hemlandet Irak till Ukraina, där Hunar föddes för 24 år sedan. Några år senare kom familjen till Sverige. På grund av min hudfärg har jag aldrig känt mig riktigt svensk och kommer heller aldrig att kunna göra det, vilka koder jag än anammar. Jag känner mig ganska statslös. Jag ser inte det som något problem, men jag tror att det De humanistiska utbildningarna tar sin utgångspunkt i språk, kultur, människans levnadsförhållanden och historia. skulle kännas ganska fel att bara kunna svenska när jag är 40. Hunar tror att alla med en liknande bakgrund som hans förr eller senare hamnar i en identitetskris. Och då kan universitetsstudier hjälpa till att finna svar. Utbildning behöver inte bara leda till arbete, utan precis som i ordets rätta bemärkelse, kan det förstås också handla om bildning, om att lära för livet. Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, tror att det är viktigare än någonsin. Det handlar om kulturell orientering. I vår tid, då vi måste lära oss att hantera en situation där allt fler kulturer pockar på uppmärksamhet, har alla på något sätt nytta av det. Idag står begreppet bildning för ökad förståelse en kompetens som kan förena människor och kulturer. Så var det inte förr, menar Alf Björnberg. Då urskiljde sig de bildade från den stora massan. Bildning var vad man skulle ha för att framstå som en kvalificerad medborgare. Humanistiska fakulteten är den del av universitetet där bildning kanske förekommer mest. Majoriteten av studenterna läser fristående kurser och trots att det är en av de största fakulteterna så finns det bara två utbildningsprogram med en klar yrkesinriktning. Humaniora är så brett, säger Hunar. Därför är det en bra startgrop om man vill känna på vad universitetsstudier är för något. För många som börjar här handlar det om att ta reda på vad man vill bli. INOM HUMANIORA KAN DU STUDERA Allmän språkvetenskap Antikens kultur och samhällsliv Arkeologi Arkivvetenskap Barn- och ungdomskultur Dramatik Etnologi Filmvetenskap Filosofi Fonetik Genusvetenskap Historia Idé- och lärdomshistoria Kognitionsvetenskap Kommunikation Konst- och bildvetenskap Kulturvetenskap Latinamerikakunskap Litteraturvetenskap Logik Musikvetenskap Religionsvetenskap Språk Språkteknologi Sydösteuropeiska kulturer och språk Vetenskapsteori Översättarutbildning Här läser blivande lärare inriktningar inom språk, historia, religionskunskap, svenska samt kultur och språk för tidigare åldrar. Språkkunskaper och kulturkännedom är en ovärderlig tillgång inom många yrken, både inom privat näringsliv och inom offentlig förvaltning. Studier inom humaniora kan bland annat leda till arbete som: Administratör/handläggare inom offentlig förvaltning Arkeolog Arkivarie Informatör/kommunikatör Konst- och kulturkonsulent och liknande inom kultursektorn Lärare Museipedagog, intendent och andra yrken inom museisektorn Omvärldsanalytiker Präst Redaktör och andra yrken inom massmedia Skribent Språkgranskare Språkteknolog Utredare/tjänsteman inom offentlig förvaltning Översättare

15 Sahlgrenska akademin Med mål att förbättra hälsa och livskvalitet Hon gick upp kvart i fem varje morgon. Tränade nio till elva gånger i veckan. Det gav ett guld i junior-sm, och både silver och brons i senior-sm. Men 21 år gammal valde Frida Wallin att sluta med simningen för att istället satsa på universitetsstudier. Inte så konstigt att det blev något med koppling till människokroppen. Jag var helt fokuserad på simningen och på gymnasiet valde jag därför att läsa vanlig naturvetenskaplig linje i fyra år istället för tre. Simhallen låg intill skolan. Det går an att hålla drömmen vid liv och simma på elitnivå under tonåren och gymnasietiden, men sedan blir det svårare, menar Frida. Det är mycket man får uppoffra: studier, resor, nöjen och andra saker man vill göra som ung. Dessutom behöver man sponsring om man ska klara sig ekonomiskt. Hon hade egentligen alltid vetat att hon skulle plugga vidare efter gymnasiet, men inte riktigt gjort klart för sig hur hon skulle kombinera det med simningen. Efter hand förstod hon att det inte skulle gå och hon valde att satsa på utbildning. Frågan var bara vad hon skulle plugga. Ganska länge var jag inne på att bli civilingenjör. Men så insåg jag att jag tyckte biologi och kemi var så mycket roligare än matte. Och människokroppen hade alltid fascinerat mig. Det fick bli något kring biomedicin. Hon sökte till det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet och kom in. Men i samma veva frågade hennes faster och farbror om hon inte ville komma och bo med dem i Australien ett år. När hon kom hem igen hade programmet lagts ner. Först då fick hon klart för sig att det sedan några år tillbaka också fanns ett femårigt apotekarprogram. De sju första terminerna läser man exakt samma saker som på det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet, säger Frida och fortsätter: Egentligen tycker jag att namnet Apotekarprogrammet är lite missvisande. När jag berättar vad jag studerar brukar folk fråga om man verkligen behöver läsa fem år för att jobba på apotek. Då får man förklara att det är mest apotekstekniker och receptarier som arbetar med försäljning på apoteken. Själv hoppas Frida att få jobba med forskning och Det är inte så att man sitter med näsan i böckerna varje dag, men det är helt upp till dig själv hur du lägger upp dina studier. Frida Wallin, som läser på Apotekarprogrammet utveckling inom läkemedelsindustrin i framtiden. Som apotekare har hon också möjlighet att arbeta som läkemedelsinformatör eller som läkemedelsspecialist med gransknings- och utredningsuppgifter vid olika myndigheter. En fördel med apotekarprogrammet är att man faktiskt får en yrkesexamen. Det får man inte om man bara läser biomedicin, som jag egentligen är mest intresserad av. Om jag hade valt att göra det hade jag nog varit tvungen att doktorera för att få ett arbete efteråt. Det tar ju flera år till. Frida har just påbörjat sitt tredje år på programmet. Vid Sahlgrenska akademin handlar studierna om att förstå människokroppen, oavsett om man i framtiden kommer att arbeta som exempelvis sjuksköterska, tandläkare eller audionom. Vad tycker hon om studierna hittills? Jag tycker det är skoj. Men alla kurser har inte varit toppen. Det kommer man aldrig att tycka. Första terminen läste vi till exempel kemi. Då kände jag mig inte alls säker på att det var det här jag ville göra. Men nu förstår jag att det var nödvändigt. Allt har ju sin grund i kemin och man måste ha det med sig för att förstå saker som farmakologi och biomedicin. Det är någonting som egentligen gäller för alla medicinarutbildningar, menar Gunnar Tobin, lärare på Apotekarprogrammet: Den klassiska indelningen på medicinarstudier är att man börjar med anatomi och biokemi. Man går från de små byggstenarna till de större; från de minsta substanserna till människokroppen och arbetet på kliniken. Det svåra är att skapa en helhetssyn, att få studenterna att sätta in allt i ett sammanhang; hur kemin och deras kommande yrkesutövning hör ihop. Så här efteråt tror Frida att hennes hårda satsning på simningen faktiskt har gynnat henne som student. Träningen har helt enkelt smittat av sig på personligheten och hon beskriver sig som disciplinerad och målmedveten. Det behövs ibland. Hittills har alla kurserna på Apotekarprogrammet avslutats med traditionella salstentor. Inför dem gäller det att plugga ganska hårt. Hur du lägger upp dina studier är helt upp till dig själv. Ingen annan kommer att se till att du går på föreläsningarna eller klarar dina tentor. Men det är ju inte så att man måste sitta med näsan i böckerna varje dag. INOM SAHLGRENSKA AKADEMIN KAN DU STUDERA Farmaci kunskap om läkemedel Medicin kunskap om människokroppen Odontologi kunskap om munhålan Vårdvetenskap kunskap om omvårdnad De flesta av våra program leder till en yrkesexamen. Många av våra yrken är legitimationsyrken. På hittar du mer information om legitimation. Apotekare Audionom Barnmorska Biomedicinsk analytiker Dietist Folkhälsoplanerare Logoped Läkare Receptarie Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjukhusfysiker Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker

16 Till sist Inför steget att börja studera och kanske flytta till en ny stad infinner sig naturligt en massa frågor. Till Studentavdelningen kan du vända dig med alla dina frågor. Vi kan svara på det mesta som handlar om studier och studentliv. Tveka inte att ta kontakt med oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen! STUDIEVÄGLEDNING Om du inte riktigt vet vad du vill läsa, vad som krävs för en viss utbildning eller om det är kurser eller program som skulle passa dig bäst kan det vara bra att prata med en studievägledare. Vid vår centrala studievägledning finns studievägledare som du kan prata med om just din situation. Centrala studievägledningen Tel: , må to 9 12 ( fr o m 2007) E-post: study.info@gu.se STUDIEINFORMATIONEN/INFORMATIONSHALLEN Har du mer allmänna frågor om studier kan du vända dig till studieinformationen. I Informationshallen på Karl Gustavsgatan 29 kan du själv söka information om studier både i Sverige och utomlands. Här finns också studieinformatörer som kan svara på dina frågor och ge personlig service. Studieinformationen Tel: , må fr 9 12 ( fr o m 2007) E-post: study.info@gu.se UTBILDNINGSKATALOGEN Universitetets alla kurser och program kan du läsa om i vår utbildningskatalog. Den kommer ut i mars och du kan beställa den via telefon, , eller ladda ner från BESÖKSDAGEN I mars har vi öppet hus på Göteborgs universitet. Vi kallar det Besöksdagen och alla som funderar på att börja studera är välkomna hit och få information om våra olika kurser och program. Läs mer om Besöksdagen på På våra webbsidor finns information för dig som funderar på att börja läsa. Här kan du själv hitta svar på många frågor om studier och studentliv. INFORMATIONSHALLEN Många studenter kommer till Informationshallen på Karl Gustavsgatan 29. Här kan du använda våra datorer för att söka information eller anmäla dig till kurser och program. Snart börjar det! Produktion: Studentavdelningen/Lena Hallgren Innehåll och grafisk form: Lars Nicklason Reportage, Frank&Earnest Foto: Erik Berglin (student vid Högskolan för fotografi), Peter Brundin, Göran Olofsson, Getty Images, Pressens Bild Illustration: Claes Stridsberg Tryck: Elanders Infologistics AB, Tryckt på miljövänligt papper, 130 g Arctic silk 30 Göteborgs universitet Studentavdelningen Box 100, Göteborg Besöksadress: Karl Gustavsgatan 29 Tel E-post study.info@gu.se 31

17