Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv"

Transkript

1 Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv Jan Sundin, Christer Hogstedt, Jakob Lindberg, Henrik Moberg (red) statens folkhälsoinstitut

2

3 Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv Jan Sundin, Christer Hogstedt, Jakob Lindberg, Henrik Moberg (red)

4 Statens folkhälsoinstitut R 2005:8 ISBN: x ISSN: Grafisk form och produktion: AB Typoform Omslagsfoto från vänster: IBL Bildbyrå, ImageState/IBL Bildbyrå, Per Plåtare/Pressens Bild, Nordiska Muséet och Karl Sander/IBL Bildbyrå Tryck: Edita 2005

5 Innehållsförteckning Förord Författarpresentationer Sammanfattning Summary in English Inledande kommentarer christer hogstedt, jakob lindberg, bernt lundgren, henrik moberg, bosse pettersson, jan sundin Bakgrund och syfte Sannolika utvecklingstendenser Tidigt offentligt engagemang inom hälso- och sjukvården Bota eller förebygga Folkhälsa, välfärd och jämlikhet Referenser Hälso- och samhällsutvecklingen i Sverige sam willner Inledning Den demografiska och epidemiologiska transitionen Krig, koppor och hungersnöd Folkökning och proletarisering Industriellt genombrott och folkhemspolitik Välfärdssamhället Kontinuitet och förändringar i folkhälsan under de senaste 250 åren Referenser Barnhälsans politiska historia magdalena bengtsson levin Inledning Barnhälsans förändring Kampen för barnhälsan den inledande fasen från 1750 till cirka Nya arenor för barns hälsa, cirka Barnhälsa i folkhemmet Folkhälsoinsatser riktade mot barn Referenser

6 4. Kampen mot kopporna preventivmedicinens genombrott peter sköld Smittkoppor den nya tidens stora farsot Koppympning Vaccination Referenser Alkoholpolitik och hälsa hos kvinnor och män sam willner Inledning Alkoholen i det traditionella jordbrukarsamhället Brännvinshanteringens frihetsperiod Skärpt alkohollagstiftning och industriellt genombrott Motboksperioden Liberaliserad alkoholpolitik och ökat välstånd Sammanfattning Referenser Appendix Arbetarskydd och samhällsförändring i Sverige annette thörnquist Inledning Före det moderna arbetarskyddets utveckling Det statliga arbetarskyddet växer fram Den svenska modellen och arbetarskyddet I den andra internationella reformvågens efterdyningar: och 1980-talen Den tredje internationella reformvågen och den svenska modellen: 1990-talet Sammanfattning Referenser

7 7. Tobaksrökning och hälsa i Sverige under 1900-talet anders nordlund Inledning Tobaksvanor i Sverige Epidemiologi Prevention att få folk att sluta, låta bli att börja samt förbjuda rökning Vetenskapliga bevis, och 1960-talen Preventionsarbete från 1970-talet och framåt Marknad, monopol, reklam och tobaksbranschens agerande Åtgärder i andra länder Avslutande kommentarer Referenser Folkhälsa och folkhälsopolitik jan sundin Inledning Folkhälsopolitikens första exempel i Sverige pestepidemierna tal: Centralstat, merkantilism och upplysningstid tal: Proletarisering, industrialisering, urbanisering och hygienism Industrialism och hygienism, omkring talet: Välfärdsstatens triumf och kris En historisk återblick Svensk folkhälsa i ett europeiskt perspektiv Referenser Lästips om folkhälso- och välfärdspolitik Appendix Folkhälsopolitik är aldrig okontroversiell gunnar ågren

8 Förord Folkhälsan har ständigt förbättrats under de senaste århundradena mätt i ökad medellivslängd och minskande förtida dödlighet. Denna utveckling går att tillskriva en mångfald av specifika folkhälsopolitiska insatser men också, och kanske främst, en ökad levnadsstandard till följd av övergripande social- och välfärdspolitiska åtgärder som till exempel sociala trygghetsnät, hög utbildningsstandard, högt arbetskraftsdeltagande för kvinnor, fri mödra- och barnavård, bostadssubventioner, regionala utjämningssystem, en restriktiv alkoholpolitik, aktiva insatser mot tobak, framgångsrika skadeförebyggande insatser och ett effektivt arbetsmiljöarbete. Syftet med denna antologi är att diskutera och analysera hur sambandet mellan samhällsförändring och hälsoutveckling sett ut i Sverige de senaste 250 åren. Utöver en övergripande översikt av hälso- och samhällsutvecklingen belyses ett antal specifika områden där politiska insatser haft en betydande inverkan på folkhälsans utveckling. Folkhälsoarbetet bör vara en levande process med en ömsesidig interaktion mellan samhället och individen. Samhället har ett ansvar för att skapa likvärdiga utgångspunkter och förutsättningar för individerna att göra sina egna val. Individen har ett grundläggande ansvar för sin egen och sina närmastes hälsa men behöver samtidigt ofta stöd av samhälleliga åtgärder, dels för att kunna vidta individuella förändringar, exempelvis att sluta röka, dels för att påverka förhållanden som ligger bakom den enskildes möjligheter, till exempel tillgången till säkra livsmedel och rent vatten. Insatser för att främja en god hälsa är en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt: för individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet, för samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd, exempelvis genom ökad tillväxt, minskad sjukfrånvaro och minskad utslagning från arbetslivet. Antologin har arbetats fram i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut och Institutionen för hälsa och samhälle (IHS) vid Linköpings universitet. Medverkande skribenter kommer även från Umeå och Örebro universitet samt Arbetslivsinstitutet. Jakob Lindberg, tidigare bland annat överdirektör vid Folkhälsoinstitutet, har varit medredaktör. Varje författare svarar för sina egna kapitel. Ett särskilt tack riktas till professo- 6 förord

9 rerna Urban Janlert, Lennart Köhler och Lars-Göran Tedebrand, docenterna Sören Edvinsson, Per Frånberg och Bill Sund samt utredare Paul Nordgren för deras värdefulla synpunkter som granskare på olika kapitel. Vi är även tacksamma för Charli Erikssons textruta om Statens institut för folkhälsa i kapitel 8. Ytterligare aktuellt material från Statens folkhälsoinstitut av relevans för dessa frågeställningar är skriften Globalisering, hållbar utveckling och folkhälsa (författad av Tord Kjellström, Carin Håkansta och Christer Hogstedt) som utkommer samtidigt som denna bok, och ett supplement till Scandinavian Journal of Public Health (volym 32, supplement 64, december 2004) benämnt The Swedish Public Health Policy and the National Institute of Public Health (red. C Hogstedt, B Lundgren, H Moberg, B Pettersson, G Ågren) som ger bakgrunden till den aktuella folkhälsopolitiken och Folkhälsoinstitutets roll. Den svenska folkhälsovetenskapens historia har beskrivits i ett annat supplement (nr 65) till Scandinavian Journal of Public Health nr tillsammans med resultaten av en kartläggning och internationell utvärdering av svensk folkhälsoforskning. Folkhälsoinstitutet har också deltagit i finansieringen av ytterligare en skrift om folkhälsa och samhällsförändringar som redovisar intressanta internationella jämförelser, Health and Social Change Past and Present Evidence (red. M Chopra, J Sundin, S Willner) Hygiea Internationalis 4, No 1, Special issue. Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet, 2005 (också tillgänglig via Vi hoppas att denna bok ska vara värdefull för folkhälsoarbetare, studerande, politiker, tjänstemän och ideella organisationer. Vi avser att bearbeta skriften till en internationell lärobok på engelska eftersom det finns ett stort intresse för den historiska bakgrunden till de folkhälsopolitiska resultaten i Sverige. Gunnar Ågren Generaldirektör Christer Hogstedt Avdelningschef förord 7

10 Författarpresentationer Magdalena Bengtsson Levin är lektor i historia vid Örebro universitet. Magdalena Bengtsson Levin fick sin forskarutbildning vid tema hälsa och samhälle vid Linköpings universitet och disputerade 1996 på en avhandling om spädbarns- och barnadödlighetens förändringar i talets Sverige. Christer Hogstedt, professor, är chef för Avdelningen för folkhälsovetenskap vid Statens folkhälsoinstitut. Christer Hogstedt var tidigare professor i yrkesmedicin vid Arbetslivsinstitutet och klinikchef för Yrkesmedicinska enheten på Karolinska sjukhuset. Jakob Lindberg var under 1980-talet departementsråd i Socialdepartementet med ansvar för bland annat socialtjänsten samt alkohol- och narkotikapolitiken. Han var Folkhälsoinstitutets överdirektör under åren I dag är han bland annat ledamot av styrelsen för Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) vid Stockholms universitet. Bernt Lundgren, socionom och ekonomisk historiker, är chef för Enheten för folkhälsopolitisk analys vid Statens folkhälsoinstitut och ansvarar bland annat för arbetet med Folkhälsopolitisk rapport. Bernt Lundgren var tidigare huvudsekreterare i Nationella folkhälsokommittén, som lade grunden till Sveriges nya folkhälsopolitik i betänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91). Henrik Moberg, politices magister, är verksam som utredare på Enheten för folkhälsopolitisk analys vid Statens folkhälsoinstitut. Henrik Moberg arbetar framför allt med komparativa analyser av folkhälsopolitiska jämlikhetsstrategier. Anders Nordlund, filosofie doktor, är statistiker/epidemiolog och forskarassistent på Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet. Anders Nordlund disputerade 1998 på avhandlingen Smoking and cancer among Swedish women. 8 författarpresentationer

11 Bosse Pettersson är strategichef och ställföreträdande generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut. Bosse Pettersson arbetar med sektorsövergripande folkhälsoarbete på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Han har i olika sammanhang under de senaste 30 åren aktivt bidragit till utvecklingen av den svenska folkhälsopolitiken och har bland annat representerat Sverige inom både EU och WHO. Peter Sköld är professor i historia vid Umeå universitet samt föreståndare för Centrum för Samisk forskning (CeSam). Peter Sköld disputerade 1996 på avhandlingen The Two Faces of Smallpox: A Disease and its Prevention in Eighteenth- and Nineteenth-Century Sweden. Jan Sundin är historiker och professor i tema hälsa och samhälle vid Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet. Han har framför allt forskat kring historiska och demografiska ämnen, rättsoch kriminalhistoria samt folkhälsans historia. Annette Thörnquist, docent i historia, är anställd som forskare vid Arbetslivsinstitutet, enheten för Arbetets organisering och marknad. Annette Thörnquist forskar kring arbetsmarknadsrelationernas utveckling med avseende på bland annat arbetsmiljö och arbetarskydd. Sam Willner, filosofie doktor, har för närvarande en tjänst som forskarassistent i demografi, finansierad av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, vid tema hälsa och samhälle i Linköping. Hans nuvarande forskning är framför allt inriktad på studier kring sambandet mellan regionala mortalitetsskillnader och socioekonomiska förhållanden och samhällsförändringar i ett historiskt perspektiv. Gunnar Ågren, läkare och doktor i medicinsk vetenskap, är sedan 1999 generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut. Gunnar Ågren har bland annat varit landstingsråd med ansvar för folkhälsofrågor i Stockholm samt ledamot i Nationella folkhälsokommittén. författarpresentationer 9

12 Sammanfattning Sverige har i ett internationellt perspektiv en lång tradition av att bedriva det som nu kallas folkhälsopolitik. Den mångfald av insatser som genomförts har påverkat både hälsan och medellivslängden, vilken fördubblats sedan mitten av 1700-talet. Denna utveckling går dock inte enbart, eller ens främst, att tillskriva folkhälsopolitiska insatser. Förändringar i befolkningens hälsa, sjuklighet och dödlighet måste ses i relation till samhällets struktur i olika skeden och samhällsutvecklingen i bred mening. De första tecknen på en mer medveten folkhälsopolitik i Sverige kan urskiljas under 1700-talet. Merkantilismen, som lade stor vikt vid ett lands folkökning, kom att bli en viktig drivkraft för mer systematiska insatser för att förbättra det som i dag betecknas som folkhälsa. Omhändertagandet av sjuka före 1700-talet var huvudsakligen en fråga om att isolera dem som redan var sjuka av spetälska, pest och andra epidemiska sjukdomar. Det handlade i bästa fall om social omsorg, ofta utstötning, sällan bot. Under 1700-talet försköts emellertid intresset i riktning mot försök dels att förebygga sjukdomar, dels att göra sjuka personer till produktiva arbetare igen. Ett framträdande drag i denna förskjutning var att hela befolkningens hälsa och välbefinnande blev till ett av den politiska maktens viktigaste mål. De samhälleliga insatser som genomfördes på den här tiden, exempelvis inrättandet av Tabellverket (en föregångare till nuvarande Statistiska centralbyrån) samt krav på utbildade barnmorskor i varje socken, låg i linje med en optimism om att man med kunskap och rationellt handlande skulle kunna förbättra livet i Sverige. Under 1800-talet kom utbyggnaden av hälsoväsendet igång och den medicinska vetenskapen utvecklades och specialiserades under inflytande av internationella impulser. Olika råd om amning och hygien i barnavården kom nu att förverkligas med hjälp av kampanjer från provinsialläkare och barnmorskor. Massvaccinationen mot smittkoppor, som startade vid seklets början, blev medicinens dittills största triumf. Koleran, som nådde Europa på 1830-talet, bidrog till att öka intresset för en renare stad och hygienismen, både en sundhetslära och praktisk politik, skördade framgångar, när detta intresse fick praktiska konsekvenser. Detta bar frukt särskilt under seklets sista decennier, då Sverige 10 sammanfattning

13 fick sin första hälsovårdsstadga, som föreskrev att det skulle finnas hälsovårdsnämnder i varje stad. De sociala problemen och lättåtkomligt brännvin bidrog, särskilt under 1800-talets första hälft, till ett ökat fylleri, vilket satte spår i de vuxna männens dödlighetssiffror. Statliga regleringar, ett socialt stabilare samhälle och en alltmer aktiv nykterhetsrörelse bidrog under århundradets andra hälft till att detta problem minskade. En paternalistisk, och inte sällan socialt kontrollerande, filantropi växte fram i takt med industrisamhällets etablering. Samtidigt kom nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och arbetarrörelsen att ge arbetarklassen ett nytt självmedvetande och modeller för det välfärdssamhälle som skulle realiseras under 1900-talet. Utvecklingen av svenska folkets hälsa under 1900-talet har självklart präglats av det exempellöst snabbt växande välståndet, demokratiseringen, välfärdsstaten, den vetenskapliga utvecklingen och en fortlöpande ekonomisk strukturomvandling. Sambandet mellan samhällsförändring och folkhälsa är dock komplext och det är uppenbart att de faktorer som nämnts ovan har varit ömsesidigt beroende av varandra. Industrialiseringen möjliggjorde det växande välståndet, men skapade dessutom en ny medelklass och en arbetarklass som gick i spetsen för demokratiseringen. Det låg i dess intresse att arbeta för ett system baserat på lika rösträtt, demokrati och kollektiva trygghetslösningar, där folkhemmet blev ett samlande begrepp. Vetenskapliga framsteg möjliggjorde tekniska framsteg, som i sin tur skapade nya resurser till välfärdens och vetenskapens fromma. Under 1900-talet fortsatte även satsningarna på barnavården och distriktssköterskorna blev landsbygdens främsta representanter för prevention och primärvård, inte minst som aktörer i kampen mot tuberkulosen under seklets första hälft. Redan under 1800-talets slut började å andra sidan socialdarwinistiska och rasbiologiska tankar att infiltrera synen på hur befolkningens hälsa skulle försvaras. Sin främsta konkreta utformning fick dessa idéer i Sverige i form av steriliseringslagarna. Men även i mindre drastiska former framträdde socialmedicinare och samhällsdebattörer med anspråk på att kunna forma den fysiskt och mentalt friska människan, anspråk som i eftervärldens ljus avslöjar en naiv övertro på vetenskapens förmåga. Samtidigt utvecklades den svenska modellen, symboliserad i Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare 1938, ett socialt kontrakt, som länge kom att prägla det politiska landskapet när det gällde såväl sociala trygghetssystem i allmänhet som hälso- och sjukvården. I den svenska folkhälsohistorien framstår Brattsystemet och regleringen sammanfattning 11

14 av alkoholen som en viktig fråga, en reglering som efter inträdet i EU kan komma att bli en knappt 90-årig parentes. Vilka tentativa slutsatser kan man då dra beträffande den svenska folkhälsopolitikens utveckling de senaste 250 åren? För det första kan man konstatera att de största framstegen i folkhälsoarbetet har skett när man uppnått synergieffekter i form av ett samspel mellan aktörer på olika samhällsnivåer. Den svenska modellen för hälsoarbete har ofta inneburit samverkan mellan den centrala statsapparaten och lokala aktörer med viss folklig förankring och legitimitet. Påbuden uppifrån kunde på så vis också förmedlas till lokalsamhället. I samband med det demokratiska genombrottet under 1900-talets början förstärktes legitimiteten för det lokala arbetet kraftigt genom att företrädare för de stora folkrörelserna fick kommunala förtroendeuppdrag och kunde driva hälsofrågor i nykterhets-, social- och barnavårdsnämnder eller landstingsfullmäktige. Detta är sannolikt en förklaring till att folkhälsoarbetet haft en högre grad av legitimitet i Sverige än i många andra länder, där påbud från myndigheter ofta bemötts med misstänksamhet. För det andra kan man konstatera att folkhälsopolitiken stått som starkast när man har åstadkommit en bred förankring bland olika intressegrupper. Social organisering som byggs upp underifrån har mycket större betydelse för folkhälsan än en utvecklad medicinsk teknologi. Ett exempel är arbetet för att minska arbetsskadorna, där man tidigt fick till stånd ett samarbete mellan fackföreningar, arbetsgivare och lagstiftare som visade sig mycket framgångsrikt. Den tredje slutsatsen är att folkhälsoarbetet aldrig kommer att bli okontroversiellt. Å ena sidan uppfattas hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, å andra sidan berör folkhälsans bestämningsfaktorer samhällets grundläggande maktförhållanden och ekonomiska strukturer. Denna spänning ger folkhälsoarbetet och folkhälsopolitiken en stark, och oundviklig, politisk sprängkraft. Även i framtiden kommer därför folkhälsopolitiken att med stor sannolikhet stå i politikens brännpunkt. 12 sammanfattning

15 Summary in English the health of the swedish people a historical perspective In an international perspective, Sweden has a long tradition of pursuing what is now referred to as 'public health policy'. The wide diversity of measures implemented over the years has impacted on both people's health and their life expectancy; the latter having doubled since the mid-18th century. This development cannot, however, be put down to public health measures alone. Indeed, they are not even its primary cause. Changes in the health, morbidity and mortality of the population must be seen in relation to both social structures at different periods of time and to how society has developed in a broader sense. Looking back, the first signs of a more conscious public health policy in Sweden were discernable as early as the 18th century. Mercantilism, which placed considerable importance on a country's population growth, became an important driving-force in the development of more systematic ways to improve what we now call public health. Before the 18th century, taking care of the sick was primarily a case of isolating those who had already been struck down by leprosy, the plague and other epidemic diseases. It was at best a question of social care, often as outcasts, and seldom a case of trying to cure them. The 18th century, however, saw a shift in interest towards both trying to prevent diseases and returning sick people to the productive workforce. A prominent characteristic of this shift was that the health and well-being of the entire population became one of the most important political goals of the era. The societal measures implemented at that time, such as the establishment of Tabellverket (a predecessor to what is now Statistics Sweden) and the requirement for trained midwives in every parish, were in line with a widely felt optimism that it was possible to improve life in Sweden through knowledge and rational actions. During the 19th century, the health service began to take shape and medical science was developed and began to specialise, spurred on by international impulses. With the help of campaigns run by provincial summary in english 13

16 doctors and midwives, different kinds of advice on breastfeeding and infant hygiene came to fruition. Mass vaccination against smallpox, which began at the turn of the century, was hailed as the greatest medical triumph to date. Cholera, which reached Europe in the 1830s, helped to increase interest in cleaner towns and cities, and hygienism, both as a lesson in salubrity and as a practical policy, began to gain ground when the practical consequences of this interest became apparent. This bore fruit particularly during the latter stages of the century when Sweden passed its first public health act, which prescribed the establishment of health care committees in every town and city. Social problems and easily accessible strong liquor aggravated the problem of public drunkenness, especially during the first half of the 19th century. This naturally had a lasting effect on adult male mortality. Government regulations, a more socially stable society and an increasingly active temperance movement helped to reduce this problem in the latter part of the century. A paternalistic, and often socially authoritarian, philanthropy began to emerge concurrently with the establishment of the industrial society. The temperance movement, free churches and the labour movement began at the same time to instil the working class with a new sense of self-assurance and provide models for the welfare society which were to come to fruition in the 20th century. Health trends among the Swedish population during the 20th century have naturally been characterised by the unprecedented rapid increase in prosperity, democratisation, the welfare state, scientific development and the continuous structural transformation of the economy. The relationship between social change and public health is, however, complex and it is clear that the above-mentioned factors have been interdependent. Not only did industrialisation contribute to the growth in prosperity but it also created a new middle class and a working class, who were in the vanguard of democratisation. It was in their interest to promote a system based on equal suffrage, democracy and collective security, for which the Swedish Welfare State or "folkhemmet" became the common denominator. Scientific progress led to technological advancements, which in turn created new resources for the benefit of the welfare system and science. Investments in childcare continued throughout the 20th century and district nurses became the primary representatives of prevention and primary care in Sweden's rural communities, not least through their involvement in the fight against tuberculosis during the first half of the century. As early as the end of the 19th century, on the 14 summary in english

17 other hand, Social Darwinism and racial biology began to permeate the approach to how the health of the population was to be safeguarded. In its most concrete guise, this approach manifested itself in the form of Sweden's sterilisation laws. Social medicine experts and leading figures in the public debate also claimed, albeit in less drastic terms, to be able to fashion the perfectly healthy human being both mentally and physically. Claims which, in the light of posterity, revealed a naive overconfidence in the capabilities of science. The Swedish Model developed concurrently, symbolised in the Saltsjöbaden Agreement between employers and trade unions signed in 1938; a social contract that left its mark on the Swedish political landscape for years to come concerning both social security systems in general and the health service in particular. From a Swedish public health perspective, the Bratt System and the regulation of alcohol stand out as an important issue, a regulation that, after Sweden's entry into the EU, may well turn out to be an interpolation of almost 90 years. So, what tentative conclusions can we draw regarding the development of Swedish public health policy over the past 250 years? Firstly, we can ascertain that the best progress in public health work has been achieved when synergy effects in the form of cooperation among different actors on different levels of society have been accomplished. The Swedish public health model has often involved cooperation between central government and local actors possessing a certain amount of public advocacy and legitimacy. In this way, top-down decrees could also be communicated to the local community. In connection with the full emergence of democracy in the early stages of the 20th century, the legitimacy of local measures was powerfully reinforced as a result of major popular movement representatives being elected to positions of trust. This gave them the opportunity to put health issues high on the agendas of local temperance, social and childcare committees or of regional elected assemblies. This probably explains why public health has enjoyed a higher degree of legitimacy in Sweden than in many other countries, where authority decrees have often been viewed with suspicion. Secondly, we can also ascertain that public health policy has been at its strongest when broad advocacy has been achieved among various stakeholder groups. A well-underpinned, well-organised society is much more important for public health than advancements in medical technology a case in point being the efforts to reduce work injuries, where summary in english 15

18 it was possible to establish what proved later to be very fruitful cooperation among trade unions, employers and legislators. The third conclusion is that public health work will never be without controversy. On the one hand, health is considered a basic human right; while on the other, public health determinants affect the fundamental balances of power and economic structures in our society. This tension makes public health work and policy a strong, and unavoidable, explosive political force. As a result, public health policy will, in all likelihood, continue to be the focal point of politics in years to come. 16 summary in english

19

20

21 1. Inledande kommentarer christer hogstedt, jakob lindberg, bernt lundgren, henrik moberg, bosse pettersson och jan sundin

22 Bakgrund och syfte Bilder på föregående uppslag. Vänster sida: Stavgång Höger sida: Backstugusittare i Torsås socken. Foto: Per Plåtare/ Pressens Bild respektive Nordiska Muséet För 250 år sedan levde genomsnittssvensken inte ens hälften så länge som i dag. Den främsta orsaken var den extremt höga spädbarns- och barnadödligheten, men även för vuxna utgjorde infektionssjukdomar och tätt återkommande epidemier ett ständigt hot. Nu kan de flesta av oss räkna med en standardiserad livslängd kring 80 år eller ännu mer. Materiell välfärd har avlöst fattigdom och nöd. Ett syfte bakom denna skrift har varit att analysera sambanden mellan dessa dramatiska förändringar av folkhälsan å ena sidan och det vi i dag kallar folkhälsopolitiken å den andra. Syftet har också varit att betrakta detta skeende i ett bredare samhällsperspektiv. Vilka drag i samhällsutvecklingen har varit av särskild betydelse för hur det svenska folkets hälsa har förändrats? I detta inledande avsnitt gör vi också några reflektioner kring sannolika utvecklingstendenser inom delar av det folkhälsopolitiska området och kompletterar den övriga texten med några snabba penndrag över hälso- och sjukvårdens utveckling, som i långa stycken inspirerats av Rolf Å Gustafssons studie från 1987 om Traditionernas ok (1), och om jämlikhetstanken i historiskt perspektiv. Denna skrift är ett resultat av ett samarbete och en stimulerande dialog mellan en grupp svenska historiker och Statens folkhälsoinstitut. Med tanke på ämnets vidd och bristen på tidigare synteser har tiden varit kort ungefär ett och ett halvt år från idé till tryckt produkt. Det slutliga verket gör inte anspråk på att förmedla en heltäckande bild av den svenska folkhälsans och folkhälsopolitikens historia. Detta gäller såväl teman och frågeställningar som kronologisk fullständighet. Vi har till exempel valt att lägga störst vikt vid tiden fram till första världskriget, eftersom den perioden i flera avseenden är mer utforskad och sammanfattad än 1900-talet (med några teman, kapitlen om arbetshälsa och tobak som hälsorisk, som undantag). I boken hämtas många exempel på hälsovillkor och lokala folkhälsoinsatser från Linköping och andra, mindre, orter i Linköpings närhet. Orsaken är inte bara, eller ens främst, att bokens historiska delar är skrivna av forskare som är eller har varit verksamma vid Linköpings universitet. En viktigare förklaring är att det från Linköping med omnejd föreligger ett stort datoriserat källmaterial från kyrkobokföringen och andra källor. Detta rika källmaterial, som saknar motsvarigheter 20 inledande kommentarer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

Hur har folkhälsan utvecklats. Folkhälsans historia 2011-08-31. Under 1800-talet inleddes en dramatisk förbättring av folkhälsan

Hur har folkhälsan utvecklats. Folkhälsans historia 2011-08-31. Under 1800-talet inleddes en dramatisk förbättring av folkhälsan medellivslängd (år) 211-8-31 Hur har folkhälsan utvecklats Folkhälsans historia Gunnar Ågren 211-9-2 Ingen stor förändring av medellivslängden mellan stenåldern och början av 18-talet, den låg på 25-35

Läs mer

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt E-post: katrien@arenafortillvaxt.se Tel: 08-4527515 Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Arena för Tillväxt En oberoende

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer