Vård i livets slutskede

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård i livets slutskede"

Transkript

1 Äldeomsorgskontoret Vård i livets slutskede Slutrapport Projektledare. Eva Nykvist Wallberg (tom juni 2010) Siv Drott Tolf (från augusti 2010) Du betyder något för att Du är Du Du betyder något till det sista ögonblicket i Ditt liv Och vi ska göra allt vi kan för att inte bara hjälpa Dig att dö i frid utan även leva tills Du dör. Dame Cicely Saunders, St Christophers Hospice i England, 1967

2 Inledning...3 Definitioner...3 Vårdprogram...3 Brytpunkt...3 Bakgrund...4 Inspiration till innehållet i vårdprogrammet...4 Att vara döende grundregler för en bra död...5 Palliativ vård...5 Definition av palliativ vård enligt WHO, De fyra hörnstenarna för palliativ vård...6 Syfte och mål med det lokala vårdprogrammet...6 Metod...7 Aktiviteter, planerade och utförda samt resultat...7 Aktiviteter under Aktiviteter våren Utbildning under våren Aktiviteter under hösten 2010 och tills projektets slut våren Det lokala vårdprogrammet...9 Distributionslista för Vårdprogrammet vård i livets slutskede...9 Styrgruppsmöten och projektmöten...9 Utvärdering av pilotprojektet...10 Utbildning i det lokala vårdprogrammet vård i livets slutskede...10 Synpunkter om vård i livets slutskede...11 Implementering...14 Sammanfattande diskussion...15 Litteraturförteckning...16 Bilaga

3 Inledning I bakgrunden till projektet Vård i livets slutskede hänvisas till att det är kommunen uppdrag att erbjuda de som bor i vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun en basal palliativ vård i livets slutskede. De äldre som bor i vård- och omsorgsboende är stor utsträckning multisjuka ofta i kombination med en hög ålder. För att kunna möta de äldres behov av både goda omsorgs- och omvårdnadsinsatser krävs det utveckling av vården och att arbetet kvalitetssäkras. Samverkansinsatser är en viktig del för att den äldre ska få uppleva en god kvalitet på den vård och omsorg som ges och därigenom kunna få ett tryggt och värdigt slut på livet. Erfarenhetsmässigt kan vi uppleva att det talas för lite om döden på våra vård- och omsorgsboende fast både de boende, närstående och personal är medvetna om att tiden är begränsad. Vi vet också att det i princip aldrig är någon som flyttar ut från ett vård- och omsorgsboende, undantag är av naturliga skäl det enda korttidsboendet som finns i kommunen. I avhandlingen När livsrummet krymper vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede av Jane Österlind, legitimerad sjuksköterska, som disputerade i september 2009 vid Örebro universitet kan vi ta del av värdefull forskning i detta angelägna ämne. Huvudresultat sammanfattas med att de äldres död omgavs av en kompakt tystnad. Tystnaden i den studien förklarades av Jane Österlund med personalens rädsla för döden och bristande stöd i arbetet med döende personer. Personalen saknade utbildning om palliativ vård och hade inte tillgång till handledning i dessa frågor. Ett annat resultat var att personalen försökte distansera sig från döden genom att inte tala om den. Definitioner Vårdprogram Vårdprogram definieras i Socialstyrelsens termbank som riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp patienter. Vårdprogrammen kan vara lokala, regionala eller nationella. För att kunna försäkra en patient som befinner sig i livets slutskede ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad, individuell vårdplan, i vilken den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. (SOSFS 1 996:32 Vård i livets slutskede) Brytpunkt Genom att fastställa brytpunkten för var och en som drabbas av försämring i sitt tillstånd så dras en gräns där vården ändrar inriktning från kurativ till symtomlindrande behandling. Ställningstagandet till brytpunkt kräver en medicinsk bedömning, vilket innebär att det är en läkaruppgift. Dessutom ska beslutet vara väl förankrat hos den äldre/patienten, närstående och kommunicerat med övrig personal. Dokumentation om att vården har ändrat inriktning till vård i livets slutskede görs i både hälso- och sjukvårdsjournal och i den sociala journalen. 3

4 Bakgrund Från 1950-talet och fram till början på 1990-talet dog cirka 90 % av befolkningen på sjukhus och på långvårdskliniker. I Sverige började vård i livets slutskede uppmärksammas alltmer under 1970-talet då den inspirerande hospicevården i England blev omtalad och uppmärksammad. All vård- och omsorg av äldre blev en kommunal angelägenhet 1992 genom Ädelreformen där kommunerna fick ett fullständigt ansvar för särskilda boendeformer. Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män till 78,59 år och med 3,19 år för kvinnor till 83,26 år. I början på 1900-talet var medellivslängden 54,5 år för män och 57 år för kvinnor och då var endast 12 % över 80 år. Varje år dör ca personer i Sverige och av dessa är mer än 60 % över 80 år. Drygt personer i åldern 65 år och äldre bodde permanent i vård- och omsorgsboende den 1 oktober I Södertälje kommun avled 696 personer under 2009 och av dem bodde 154 personer på vård- och omsorgsboende. I den offentliga utredningen Vårdens svåra val (SOU 1995:5) finns uttalat att vården i livets slutskede ska prioriteras. År1997 tillsatte staten en utredning vars huvuduppgifter var att lämna förslag till hur livskvaliteten skulle kunna förbättras och hur inflyttandet skulle kunna öka för de svårt sjuka och döende samt för deras närstående. Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Lindring av smärta eller andra obehag, kärleksfull omvårdnad och en fridfull miljö är viktiga inslag. Personliga önskemål ska tillgodoses så långt det är möjligt. Hjälpen ska finnas där man är, ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen ska behöva dö ensam. (Regeringens proposition, 1997/98:113) I slutbetänkandet Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6) konstaterades att det råder stora brister framförallt när det gäller de medicinska insatserna, bemötande, information och stöd till närstående. Forskning och utbildning i palliativ vård var också svagt utvecklade områden i Sverige. Kommitténs huvud förslag är att alla patienter oavsett diagnos ska tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor över hela landet. Det Nationella rådet för palliativ vård bildades 2004 och i anslutning till detta gav regeringen uppdrag till Socialstyrelsen att se över utvecklingen av vården i livets slutskede inom både landsting och kommuner samt att redovisa en bedömning. I rapporten Vård i livets slutskede (2006) redovisades att tillgången till palliativ vård har ökat över hela landet men att det fortfarande är geografiskt ojämnt fördelat. Det kvarstår brister inom kompetens i vård och omhändertagande, inom etik och bemötande. Inspiration till innehållet i vårdprogrammet Att vara döende Döden är en del av livet och varje människas död är unik för just den personen och de närstående. Det fysiska döendet är en naturlig biologisk process och det är svårt att med säkerhet fastställa när döden ska inträffa men oftast kan man med erfarenhet dra slutsatsen att livet närmar sig slutet. 4

5 Men oberoende av ålder och diagnos är självbestämmande med bevarande av individens integritet, delaktighet i beslut och att det sociala nätverket fungerar betydelsefulla inslag. Betydelsen av symtomlindring för att en döende och dess omgivning ska uppleva en värdig död. Undersökningar visar att det oftast inte är döden som kan upplevas som skrämmande utan rädslor och oro för smärta, ångest och andra obehagliga symtom. Vid vård i livets slutskede krävs dessutom att alla behandlas med respekt, oberoende av religiös, kulturell, språklig och etnisk tillhörighet. 11 grundregler för en bra död (British Geriatrics Society, Palliative and End of Life Care of Older People) 1. Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta 2. Att behålla kontrollen över vad som händer 3. Att få behålla värdighet och integritet 4. Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom 5. Att ha valmöjligheter att kunna bestämma var man ska dö, det vill säga hemma eller på sjukhus 6. Att få andliga eller religiösa behov tillgodosedda 7. Att ha rätt till palliativ vård, inte bara på sjukhus 8. Att ha kontroll över vem eller vilka som är närvarande på slutet 9. Att ha möjlighet att sätta upp direktiv som garanterar att önskningar respekteras 10. Att ha tid att ta farväl och bestämma andra viktiga tidpunkter 11. Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening. Palliativ vård Ordet palliativ kommer från det latinska ordet pallium som betyder kappa eller mantel. Det symboliserar sjukvårdens lindrande funktion som ett uttryck för beskydd, omsorg och djup medmänsklig solidaritet. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående genom att förebygga och lindra lidandet genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med en livshotande sjukdom. Att se hela människan utifrån medicinska, psykologiska, sociala och andliga/existentiella behov betonas av WHO. Palliativ vård kan ges under lång tid och även parallellt med kurativ behandling men så småningom kommer en brytpunkt då kurativ behandling avbryts och då den palliativa vården går in i en sen fas. Det kan då röra sig om dagar eller veckor. Att fastställa brytpunkten där vården ändrar inriktning vare sig överlevnaden beräknas till månader eller veckor är en uppgift för ansvarig läkare. Beslutet grundar sig på information från den nära vårdande personalen, sjuksköterskans bedömning och samtal med den boende och de närstående. 5

6 Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienten och familjens behov samt tillhandahåller, om det behövs även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (Svensk översättning: E. Kenne-Sarenmalm, B-M Ternestedt, CJ Furst, P Strang) De fyra hörnstenarna för palliativ vård 1. Teamarbete, en effektiv organisation där alla professioner samarbetar runt den boende för en god vård och omsorg. 2. Symtomlindring avser lindring av fysiska och psykiska symtom samt lindring och stöd vid existentiella, andliga och sociala problem. 3. Kommunikation med den boende, närstående och i vårdteamet är grunden för ett respektfullt bemötande för att den döende och deras närstående ska kunna behålla sin värdighet och integritet. 4. Stöd till närstående under tiden i livets slut och i sorgearbetet är en integrerad del av god palliativ vård. Syfte och mål med det lokala vårdprogrammet Syfte Att den äldre på våra vård- och omsorgsboende ska få en trygg och värdig vård i livets slutskede och för många äldre är vården i livets slutskede en naturlig fortsättning på den vård de fått i ett tidigare skede. De flesta människor vill dö i sitt eget hem, vilket innebär att äldre vårdas i sitt hem av hemtjänstens personal eller i sitt hem på ett vård- och omsorgsboende. Under den senaste femtonårsperioden har denna förskjutning skett från att dö på sjukhus till att få möjlighet att vårdas i livets slutskede på ett vård- och omsorgsboende eller i det egna hemmet. Men trots denna förbättring så är det fortfarande många äldre som av olika anledningar skickas till sjukhuset för fortsatt vård och även avlider på sjukhus. För att de boende på kommunens vård- och omsorgsboende ska få en så god livskvalitet som möjligt under den sista tiden i livet krävs mod från legitimerad personal samt tydlighet i samtal och information med den äldre, närstående och i samarbetet mellan all inblandad personal. 6

7 Mål 1. Att upprätta ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede inom Södertälje kommuns vård och omsorgsboende 2. Utbildning och implementering i verksamheten Metod Mål 1 Projektgruppen ska inventera hur vården i livets slutskede ser ut på våra vård- och omsorgsboende. Hur de olika professionerna, läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden, undersköterskor och paramedicinare arbetar runt den döende personen, hur kommunikationen ser ut med boende och de närstående. Om de närstående har de blivit tillfrågade om behov av stöd från anhörigcenter. Hur den äldres självbestämmande, integritet och delaktighet har beaktats och om det finns stöd i existentiella och andliga frågor. Om vilken symtomlindring som finns att få ordinerats och hur man tar reda på hur de besvärande symtomen påverkar den döende. Projektgruppens deltagare ska genom egna och andras erfarenheter, studiebesök, litteraturstudier, internetutbildning och aktuella rapporter utforma ett vårdprogram som omfattar en god vård i livets slutskede och som utgår från de fyra hörnstenarna som finns definierade för palliativ vård; kommunikation, teamarbete, symtomlindring och stöd till närstående. Mål 2 Under våren 2010 gavs information till chefer och andra berörda personer. Utbildning i vårdprogrammet startar på Artursbergs korttidsboende i mars 2010 som kommer att arbeta utifrån vårdprogrammet i ett pilotprojekt från den 1 april tom 31 augusti. Det framtagna materialet ska sedan utvärderas. Personalen på Hälso- och sjukvårdsenheten utbildas i april och maj. Vårdprogrammet kommer att utvärderas under tiden och projektgruppen arbetar vidare med att se över vad som ska revideras för att kunna färdigställa vårdprogrammet till årets slut. Under hösten 2010 utbildas undersköterskor och vårdbiträden på alla tio vård- och omsorgsboende. Aktiviteter, planerade och utförda samt resultat Aktiviteter under 2009 Styrgruppen har träffats två gånger och projektgruppen sju gånger under Projektledaren och uppdragsgivaren har gått en två dagars utbildning i praktisk projektledning och halv dags coachningskurs arrangerat av Academic House. Studiebesök har gjorts på ASIH, Södertälje sjukhus, Vidarkliniken och Strandgården, Stortorps äldrecentrum. Föreläsningar: Sorgens ansikte och äldreomsorgsdagarna med temat I dödens närhet pågår livet. Litteraturstudier och journalgranskning har genomförts. En av projektdeltagarna har deltagit i en internetbaserad kurs i palliativ vård som omfattade två och en halv dag fördelat på fyra veckor. Möten med företrädare för svenska kyrkan, syrisk-ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och den islamiska föreningen i Södertälje har genomförts samt kontakt och samtal med kostorganisationen om önskekost i samband med vård i livets slutskede. 7

8 Information till resultatenhetschefer samt hälso- och sjukvårdsenhetens personal har gjorts. Diskussion och möte rörande dokumentation, Procapita HSL och genomförandeplan enligt SoL har förekommit. Aktiviteter våren 2010 Under våren leddes arbetet av projektledare Eva Nyqvist Wallberg Det genomfördes två styrgruppsmöten och åtta projektmöten under våren. Information har skett till det kommunala pensionärsrådet, KPR och äldreomsorgsnämden, ÄON. Utbildningar som har gett mer kunskap till projektdeltagare har omfattat Sorgbearbetning av kurator på Anhörigcenter i Södertälje. Genomförda utbildningar genom externa föreläsningar: Ersta om symtomlindring, för sex personer och Mindfulness för två personer. Utbildning i att arbeta med det palliativa registret har skett med målgrupp alla sjuksköterskor, läkare och chefer. Nationell konferens för palliativ vård under två dagar för projektgruppens och styrgruppens medlemmar. Ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede var färdigt den sista februari 2010 som ett arbetsmaterial att testa och utvärdera i pilotprojektet och att använda i utbildningen under våren. Vårdprogrammet bestod av en checklista med tillhörande manual som är det samlade dokumentet som ska säkerställa att de individuella vårdinsatserna och omsorgen planeras och samordnas utifrån den boendes behov samt sju rutiner och hänvisning till ett fördjupningsmaterial. Information och utbildning påbörjades i mars 2010 på Artursbergs korttidsboende och sedan på Hälso- och sjukvårdsenheten under april och maj. Under hösten fortsätter utbildningsinsatserna för undersköterskor och vårdbiträden på de övriga tio vård- och omsorgsboende som finn si kommunen. Utbildning under våren 2010 Under våren genomfördes utbildning på Artursbergs korttidsboende inför starten av pilotprojektet. All personal var inbjuden., omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal samt läkare. För att vara rustade för det kommande pilotprojektet. Utbildningen pågick under mars 2010 vid fem tillfällen av ansvarig projektledare med undertecknad som medhjälpare i utbildningarna under våren. Totalt deltog 48 personer. Förhoppningen med pilotprojektet var att kunna genomföra en utvärdering av hur det utarbetade materialet och direktiven fungerade samt synliggöra effekterna för brukare, närstående och teamet. Dessutom utbildades hälso- och sjukvårdsenheten, alla sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare var inbjudan att delta under april-maj för att kunna vara förberedda till pilotprojektet och inför införandet på samtliga vård- och omsorgsboende som kommer att ske så snart all personal är utbildad under hösten Synpunkter på vårdprogrammets innehåll har framförts och kommer att tas emot under hela utbildningsperioden. 8

9 Aktiviteter under hösten 2010 och tills projektets slut våren 2011 Inför hösten 2010 slutade Eva Nyqvist Wallberg som projektledare men anledning av nya arbetsuppgifter inom kommunen. Siv Drott Tolf, som var delaktig i all utbildning av personal under våren 2010 har tagit över som projektledare. Planerna för hösten 2010 och våren 2011 var att genomföra utbildningar för personal som arbetar på vård- och omsorgsboende samt att se över materialet och revidera det som behövdes. Det lokala vårdprogrammet Vårdprogrammet vård i livets slutskede resulterade i ett överskådligt material som återfinns i en pärm med tydlig märkning på varje bostadsgrupp, hos sjuksköterskorna och hos ansvarig chef på enheten. Materialet innehåller en checklista som är det central dokumentet i vårdprogrammet och där läkaren och sjuksköterskan har ansvar för att den påbörjas och kommuniceras till övriga personalgrupper. Vårdprogrammet innehåller 9 rutiner som ska bidra till att vården av boende i livets slutskede kan kvalitetssäkras. Materialet gäller för all yrkesgrupper som finns kring den boende. Varje bostadsgrupp har också fått en vit låda för förvaring av material som kan behövas vid omhändertagande efter döden. Projektledaren har iordningställt drygt 70 pärmar som har överlämnats till respektive resultatenhet genom att sammankalla chef, gruppchefer och all hälsooch sjukvårdspersonal på enheten. Pärmen med vårdprogrammet överlämnades efter en genomgång av allt material och hur det bör används för att nå bästa resultat. Chefen på varje enhet har ansvar för att hålla pärmarna uppdaterade efter instruktioner från dem som är ansvariga för materialet. Ansvar för och revidering av materialet har verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska enligt beslut i styrgruppen. Distributionslista för Vårdprogrammet vård i livets slutskede Verksamhet Antal Verksamhet Antal Mariekällgården 12 Heikensköldska gården 6 Lillängen 4 Wijbacken 3 Solgläntan 4 Slåttergården 5 Artursberg 6 Tallhöjden 6 Ljungbacken 8 Oxbackshemmet, Cederströmska 11 gården Hälso- och sjukvårdsenheten 2 Styrgruppens medlemmar 4 Projektledare 2 73 pärmar finns spridda i verksamheterna Styrgruppsmöten och projektmöten Vi har haft två styrgruppsmöten under hösten och ett avslutande i februari Styrgruppsmötenas fokus var att fatta beslut om det slutgiltiga materialet som det kommunala vårdprogrammet skall innehålla samt att komma till beslut om hur det ska hanteras och leva vidare då projekttiden har löpt ut. Vi har haft fyra projektmöten, två på hösten och två under den avslutande fasen Projektgruppsmötena var mer frekventa under utvecklingen av vårdprogrammet under 2009 och våren Under projektmötena diskuterade vi oss fram till hur det slutgiltiga materialet borde 9

10 vara utformat. Vi har också ägnat stort engagemang till hur Vårdprogrammet bäst kan leva vidare i verksamheten efter projekttidens slut. I den avslutande diskussionen kommer finns det en redovisning av förslag till fortlevnad av projektet. Utvärdering av pilotprojektet Utvärderingen av pilotprojektet skulle ske under första delen av hösten för att ta lärdom inför det fortsatta arbetet med både utbildning och färdigställande av materialet. Under den tid som pilotprojektet pågick avled 11 personer. Inför starten av pilotprojektet fanns materialet tillgängligt för all personal i pärmar på varje bostadsgrupp. Tyvärr så användes materialet endast vid ett av elva tillfällena. Fem personer avled efter att de hade blivit inlagda på det lokal sjukhuset och fem personer avled så snabbt att ingen hade hunnit påbörja vårdprogrammet vård i livets slutskede vilket gjorde att undertecknad inte såg något behov av annan utvärdering än att redovisa resultatet av hur mycket det har använts. Under höstens stora utbildningssatsning har jag som föreläsare ändå kunnat använda mig av resultat från pilotprojektet genom att för det första uppmuntra till att våga fatta beslut om brytpunkt för vård i livets slutskede i ett tillräckligt tidigt skede så att den boende bättre ska kunna få en kvalitativ god vård under den sista tiden i livet. För det andra att genom att arbeta med vårdprogrammet med den inställningen att det bara kan bli bättre genom att involvera både den boende och närstående. Med stor sannolikhet kan detta bidra till att inge trygghet där en trolig effekt kan bli att färre vill åka till sjukhuset i ett försämrat tillstånd. Det krävs mod och kunskap av all personal för att få detta arbetssätt implementerat i verksamheten. Utbildning i det lokala vårdprogrammet vård i livets slutskede Som ny projektledare för projektet vård i livets slutskede var uppdraget att genomföra samtliga utbildningar för personal inom vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun, revidera materialet utifrån synpunkter som kommer fram. Färdigställa materialet i pärmar och se till att verksamheterna får tillgång till materialet och därmed kan komma igång och arbeta efter det. All personal har bjudits in till en tretimmars utbildning i vårdprogrammet vård i livets slutskede. Föreläsningarna har varit välbesökta och deltagarna har visat stort intresse för ämnet och materialet som finns som underlag för arbete med vård i livets slutskede. Den engagerade personalen har bidragit till att materialet har fått sin slutgiltiga utformning. Under hösten har det anordnats 24 tretimmarsutbildningar för 440 personer och under våren utbildades 110 personal vid tio olika tillfällen. 34 utbildningstillfällen för 550 personer där all personal har varit inbjudna och i princip all personal har genomgått utbildningen vare sig man arbetar som vårdbiträde, undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller är chef. 10

11 Synpunkter om vård i livets slutskede Under alla utbildningstillfällen har personalen fått svara på vad de är bra på och vad de kan bli bättre på i vården i livets slutskede. Det är ett stort material som jag kommer att kommentera och summera på följande sätt. Svar från hälso- och sjukvårdsenheten, från personal på Artursberg redovisas separat och till dem ställde vi tre frågor som syns nedan under 1 och 2. De övriga grupperna redovisas tillsammans under punkt 3. Detta material kan mycket väl användas vid en framtida utvärdering av vilka effekter som det har blivit av införandet av ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede. 1. Pilotprojektet Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slut Se helheten och omsorgen, skapa trygghet för brukare och anhöriga och stötta varandra. Påtala smärtlindring för sjuksköterskorna Vi har en bra kontakt med ssk. att prata om boendes sista tid Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slut Saknar resurser och tid för att stanna hos den döende. Bättre på att stött anhöriga. Saknar dialog och samarbete mellan olika yrkesgrupper. Problem med smärtlindring på alla tider utom dagtid Mera kunskap om vad som händer när döende har bestämt sig för att sluta äta och dricka Flyttar till sjukhus med mycket kort tid kvar i livet. Hur gör man avslut? Detta önskar jag för att göra vård i livets slut ännu bättre Kunskap om olika kulturer och döden. Inte lämna en döende ensam. God symtomlindring samt få tillåtelse att dö. Bättre smärtlindring nattetid. Smärtpump Önskar spegling när det är jobbiga situationer. Samarbete Aktivare läkarinsatser. Utbildning t.ex. akupunktur Övernattningsrum för anhöriga med ett litet pentry 11

12 2. Hälso- och sjukvårdsenheten Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slut Bemötande, lyhörd, närvaro empati Omhändertagande Se helheten kring patienten Samarbete Symtomlindring till viss del Kommunicera med anhöriga Stöd till personal Hjälpmedel för att lindra Munvård Göra bra bedömningar Att känna igen brytpunkten Ssk tillgänglig dygnet runt alla dagar Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slut Tid att kommunicera med personalen om vård i livets slut Anhörigstöd trösta i sorgen Svåra samtal - att anhöriga kan få prata med läkare även på helgerna. Boende är ensamma Ta reda på hur patienten vill ha det i god tid innan. Våga prata om döden Att inte själv bli ledsen Smärtlindring Involvera paramedicinare Vad kan jag göra som sjukgymnast? Mera kompetent omv.personal Att omvårdnadspersonalen kan ge bättre bild av patienten Informationsöverföring Gemensamt möte med alla inblandade när beslutet om palliativ vård tas. Inställelsetiden, finnas där när vi behövs och förebygga Läkare/ssk avsluta behandling i tid. Kunskap om vad som händer efter döden med transporter bårhus, begravningsbyrå. Skapa ett lugnt harmoniskt klimat och visa hänsyn på bostadsgruppen inte skratta och tala högt utanför lägenheten. Detta önskar jag för att göra vård i livets slut ännu bättre Kunskap om religioner och samtal om döden Minnesstund Visa respekt Inte behöva dö ensam Dö utan ångest Fler ssk. kväll och natt Roll i teamet, bättre teamarbete, professionellt team, samverkan i teamet. Att få läkaren med sig Klara besked om ordinationer och att medicinska insatser och smärtlindring kan ges snabbt. Rutin för smärtlindring ångestlindring Bättre utbildad omvårdnadspersonal Att all personal tar del av HSinfo i pärmen Delta i omvårdnaden som ssk Inte behöva strida för att få extra vak Sammankalla vårdplaneringsmöte snabbt (de hinner ofta dö före) Kurator i kommunen Återkommande utbildning för ssk Hålla det vi lärt oss vid liv! 12

13 2. Synpunkter från personal på vård- och omsorgsboende Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slutskede Se brukarens behov av smärtlindring Bedöma tillståndet, bra på att se och upptäcka smärta och oro i tid Se sinnesförändringar Kommunicera med ssk och anhöriga God kontakt med anhöriga Närvarande i stunden Bra bemötande mot anhöriga och döende Vi är mycket flexibla Både omvårdnadspersonal och ssk ger stöd Lyssnar, finnas till, lyhördhet och tålamod Prioritering Professionell yrkesroll God och kärleksfull omvårdnad, smörjer, vänder, munvård Beröring Bra teamarbete för att tillgodose personens all behov och önskemål Bra på kommunikation med ssk, usk, läkare Uppmärksammar den döendes individuella behov bekvämlighet för anhöriga Ger kärlek och pratar och tröstar bemöter på ett bra sätt Vi är bra på att sätta personen som befinner sig i livets slut i centrum Vi är bra på att se och fånga upp när det börjar närma sig slutet Vi är bra på att finnas där hela tiden och att brukare och anhöriga vet att vi är precis där för dem om de vill Dokumentera i GP Respektera och förstå olika kulturer Att respektera varandras olust till att ta hand om döende Ingen behöver dö ensam Att brukare i livets slut finns i våra tankar även om vi inte kan vara hos dem hela tiden Nöjda anhörig Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slutskede Bli bättre på att bemöta och ha kontakt med anhöriga Kontakt med anhöriga på natten Anhörigbemötande Stöd till anhöriga efter livets slut. Avslutssamtal Pytsar in i det sista Sätta in extrapersonal hos en döende Att de ska få smärtlindring som de behöver Symtomlindring Svårt att få till en bra kommunikation mellan personal och syrror/läkare För litet info från läkare och sjuksköterskor om de sista timmarna Tar för lång tid att få ssk att komma Dålig samverkan Bli lyssnade på när man påtalar brukarens symtom Att teamet ska komma till boendet i stället för att säga inte tid just nu Bättre trygghet för personal, anhöriga och brukaren på kvällar, nätter och helger Bättre stöd från patrullen vad det gäller smärtlindring Ssk mer lyhörd och bli bättre på smärtlindring Temaarbetet mellan ssk och läkaren kan bli bättre Tid för eftertanke avslut för personalen Respektera olika religioner och kulturella behov Närvaromarkering kan upplevas störande- fördela jobbet och informera anhöriga som finns hos den döende Bli bättre på att skapa trygghet för den boende och närstående Vad som händer efter döden, vi har inte tagit reda på det och kunna förklara för anhöriga Presentera sig bättre Att förhålla sig till existentiella frågor 13

14 I tabellerna ovan finns en summering om vad all personal har för synpunkter på vården i livets slutskede innan utbildningen är påbörjad. Personalen ombads att skriva ner sina synpunkter om vad de tycker fungerar bra och vad som kan förbättras i vården i livets slutskede. Alla synpunkter redovisades inför gruppen innan genomgången av vårdprogrammet. Under punkt två finns HSenheten som hade lättare för att hitta vad som behöver förbättras än att visa vad de är bra på. Under utbildningen pratade vi om att det var betydligt svårare att berätta vad man är bra på än vad som behöver bli bättre. I det ovan redovisade syns att den legitimerade personalen var bra på göra bra bedömningar och att känna igen brytpunkten. Under förbättringar fanns allt från önskemål att omvårdnadspersonalen skulle bli bättre på att kunna beskriva förändringar hos brukaren och att det behövdes mer utbildning av personalen till att stödet till anhöriga behöver förbättras och om svårigheterna att prat om döden till att förbättra teamets samarbete och även specifikt med läkarna. Det är glädjande att se på vilket sätt, många av synpunkterna från grupperna där i princip alla var omvårdnadspersonal, utstrålar stolthet över sitt yrkeskunnande och en tydlig beskrivning av vad de är bra på i den nära omvårdnaden. Det är allt från beröring, anhörigkontakt till att uppmärksamma den döendes individuella behov och bekvämlighet för anhöriga. I alla grupperna fanns önskemål om att få mera stöd från sjuksköterskor och läkare och att patrullerna skulle komma till boendet oavsett tid på dygnet. Det fanns också önskemål om förbättrad symtomlindring och då nämndes främst smärtlindring. Dessutom fanns det önskemål om tid till eftertanke. Många av de förbättringar som beskrivs finns det stora möjligheter till snar förbättring då vårdprogrammet motsvarar dessa önskemål. Implementering Implementeringsfasen påbörjas i och med att varje vård- och omsorgsboende får tillgång till materialet. Pärmen med det lokala vårdprogrammet överlämnades efter en grundlig genomgång av allt material och hur det bör används för att nå bästa resultat. Chefen på varje enhet har ansvar för att hålla pärmarna uppdaterade. Chefen på varje enhet har ansvar för att det lokala vårdprogrammet används i vården. Det är nu under våren 2011 som det stora arbetet börjar med att arbeta strukturerat kring vård i livets slutskede startar. 14

15 Sammanfattande diskussion Det lokala vårdprogrammet för vård i livets slutskede har blivit ett väl genomarbetat material som troligtvis kommer att få stor genomslagskraft på bostadsgrupperna. Vårdprogrammet innehåller en checklista som är det centrala dokumentet i vårdprogrammet där läkaren och sjuksköterskan har ansvar för att den påbörjas och kommuniceras till övriga personalgrupper. Vårdprogrammet innehåller dessutom 9 rutiner som ska bidra till att vården av boende i livets slutskede kan kvalitetssäkras. Materialet gäller för all yrkesgrupper som finns kring den boende, vilket innebär att inga andra rutiner och riktlinjer behövs för detta ändamål. Under de många utbildningstillfällena och genom möten med 550 personal finns det ett stort intresse och sug efter ett strukturerat arbetsmaterial och arbetssätt. Behovet av att kunna påverka vården av de svårast sjuka är viktigt och angeläget för den nära vårdpersonalen på bostadsgrupperna. Det finns ett stort behov av och vilja att förbättra samarbetet mellan alla professioner och att olika yrkesgrupper blir respekterade och lyssnade till. Att på bästa sätt möta den boende och kunna bistå med att lindra symtom av fysisk, psykisk, social och existentiell karaktär är viktigt för samtliga yrkesgrupper och kan bästa ske genom att samsyn och samarbete fungerar dygnet runt. När detta material är förankrat och implementerat i verksamheten kommer det med all säkerhet att bli enklare och tryggare att samtala och stötta både närstående och boende. Enligt synpunkter från många och helt oberoende av vilket ansvar man har så anses det svårt att samtal med boende och närstående om frågor som rör livets slutskede. Det finns goda möjligheter att kunna uppfylla de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som är symtomlindring, teamarbete, kommunikation för att befrämja livskvaliteten och stöd till närstående genom ett idogt arbete med det lokala vårdprogrammet. Några frågor och påståenden som kan behöva belysas i framtiden: Kommer det att behövas någon specifik person som ansvarar för att materialet följs upp? På vilket sätt kan personalen lämna synpunkter på materialet? På vilket sätt och av vem kan verksamheterna få stöd i uppkomna frågor? Kommer det att finnas behov av att träffas och utveckla arbetssättet kring vård i livets slutskede? Kommer det att finnas behov av palliativa ombud? Betydelsen av att alla yrkesgrupper arbetar efter vårdprogrammets intentioner. Kommer det att finnas behov av handledning av personal i dessa frågor? Hur kommer resultat från det palliativa registret att redovisas till personalen? 15

16 Litteraturförteckning Rapporter och avhandlingar Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut, slutbetänkande (SOU 2001:1) God vård i livets slut en kunskapsöversikt, (Socialstyrelsen 2004) Vård i livets slutskede - Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner, 2006 Nationella kvalitetsindikatorer, (Socialstyrelsen 2009) Palliativ vård, vårdprogram, Onkologiskt Centrum Stockholm- Gotland 2006 Kide Pär, Vård vid livets slut, (3: e reviderade upplagan 2008) Ekblad Solveig, Emilsson Maria, Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede 1999 Palliativ vård, vägledning för vårdpersonal, Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2006 Österlind Jane, När livsrummet krymper, Vård- och omsorg om äldre personer i livets slutskede 2009 Informationsmaterial Palliativguiden, nationella rådet för palliativ vård 2010 Hur gör jag nu, Sveriges begravningsbyråers förbund När tiden stannar till, Fonus Respekt och hänsyn, Fonus Mångkulturellt begravningsskick, Sveriges begravningsbyråers förbund, 2009 Handbok för hälso- och sjukvård, Sjukvårdsrådgivningen Sveriges kommuner och landsting, 2009 Litteratur Ardeby Siv, När orden inte räcker (Ambosantus 2007) Beck-Friis, Barbro, Palliativ medicin (Liber AB 1995) Josefsson, Karin, Sjuksköterskan i kommunens äldrevård o äldreomsorg (Gothia förlag 2009) Lundmark, Annkristin, Sorgens olika ansikten (Columbus förlag 2007) Westlund Peter, Arne Sjöberg, Antonovsky inte Maslow 2005 Frymark Ulla, Hallgren Lilian, Reisberg Ann-Charlotte Sjukgymnastik i palliativ vård (Palliativt centrum, Stockholms sjukhem 2009) Söderström, Ulla, Livets sista tid 2009 Bilaga Se samlat material som tillhör Vårdprogrammet Vård i livets slutskede. 16

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg Cirkulärnr: 1994:227 Diarienr: 1994:3208 Handläggare: Avdsek: Alwa Nilsson Lena Sandström Vård Komrätt Datum: 1994-12-21 Mottagare: Rubrik: Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Primärvården Skaraborg och Skaraborgs Sjukhus i samarbete RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: april 2011 Revideras: april 2012 Ansvarig: Arbetsgruppen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd Helena Ekegren Hällgren Specialistsjuksköterska inom onkologi Diplomerad palliativ sjuksköterska Axlagården Umeå Hospice AB Palliativ vård Axlagården

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer