Vård i livets slutskede

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård i livets slutskede"

Transkript

1 Äldeomsorgskontoret Vård i livets slutskede Slutrapport Projektledare. Eva Nykvist Wallberg (tom juni 2010) Siv Drott Tolf (från augusti 2010) Du betyder något för att Du är Du Du betyder något till det sista ögonblicket i Ditt liv Och vi ska göra allt vi kan för att inte bara hjälpa Dig att dö i frid utan även leva tills Du dör. Dame Cicely Saunders, St Christophers Hospice i England, 1967

2 Inledning...3 Definitioner...3 Vårdprogram...3 Brytpunkt...3 Bakgrund...4 Inspiration till innehållet i vårdprogrammet...4 Att vara döende grundregler för en bra död...5 Palliativ vård...5 Definition av palliativ vård enligt WHO, De fyra hörnstenarna för palliativ vård...6 Syfte och mål med det lokala vårdprogrammet...6 Metod...7 Aktiviteter, planerade och utförda samt resultat...7 Aktiviteter under Aktiviteter våren Utbildning under våren Aktiviteter under hösten 2010 och tills projektets slut våren Det lokala vårdprogrammet...9 Distributionslista för Vårdprogrammet vård i livets slutskede...9 Styrgruppsmöten och projektmöten...9 Utvärdering av pilotprojektet...10 Utbildning i det lokala vårdprogrammet vård i livets slutskede...10 Synpunkter om vård i livets slutskede...11 Implementering...14 Sammanfattande diskussion...15 Litteraturförteckning...16 Bilaga

3 Inledning I bakgrunden till projektet Vård i livets slutskede hänvisas till att det är kommunen uppdrag att erbjuda de som bor i vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun en basal palliativ vård i livets slutskede. De äldre som bor i vård- och omsorgsboende är stor utsträckning multisjuka ofta i kombination med en hög ålder. För att kunna möta de äldres behov av både goda omsorgs- och omvårdnadsinsatser krävs det utveckling av vården och att arbetet kvalitetssäkras. Samverkansinsatser är en viktig del för att den äldre ska få uppleva en god kvalitet på den vård och omsorg som ges och därigenom kunna få ett tryggt och värdigt slut på livet. Erfarenhetsmässigt kan vi uppleva att det talas för lite om döden på våra vård- och omsorgsboende fast både de boende, närstående och personal är medvetna om att tiden är begränsad. Vi vet också att det i princip aldrig är någon som flyttar ut från ett vård- och omsorgsboende, undantag är av naturliga skäl det enda korttidsboendet som finns i kommunen. I avhandlingen När livsrummet krymper vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede av Jane Österlind, legitimerad sjuksköterska, som disputerade i september 2009 vid Örebro universitet kan vi ta del av värdefull forskning i detta angelägna ämne. Huvudresultat sammanfattas med att de äldres död omgavs av en kompakt tystnad. Tystnaden i den studien förklarades av Jane Österlund med personalens rädsla för döden och bristande stöd i arbetet med döende personer. Personalen saknade utbildning om palliativ vård och hade inte tillgång till handledning i dessa frågor. Ett annat resultat var att personalen försökte distansera sig från döden genom att inte tala om den. Definitioner Vårdprogram Vårdprogram definieras i Socialstyrelsens termbank som riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp patienter. Vårdprogrammen kan vara lokala, regionala eller nationella. För att kunna försäkra en patient som befinner sig i livets slutskede ett tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad, individuell vårdplan, i vilken den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. (SOSFS 1 996:32 Vård i livets slutskede) Brytpunkt Genom att fastställa brytpunkten för var och en som drabbas av försämring i sitt tillstånd så dras en gräns där vården ändrar inriktning från kurativ till symtomlindrande behandling. Ställningstagandet till brytpunkt kräver en medicinsk bedömning, vilket innebär att det är en läkaruppgift. Dessutom ska beslutet vara väl förankrat hos den äldre/patienten, närstående och kommunicerat med övrig personal. Dokumentation om att vården har ändrat inriktning till vård i livets slutskede görs i både hälso- och sjukvårdsjournal och i den sociala journalen. 3

4 Bakgrund Från 1950-talet och fram till början på 1990-talet dog cirka 90 % av befolkningen på sjukhus och på långvårdskliniker. I Sverige började vård i livets slutskede uppmärksammas alltmer under 1970-talet då den inspirerande hospicevården i England blev omtalad och uppmärksammad. All vård- och omsorg av äldre blev en kommunal angelägenhet 1992 genom Ädelreformen där kommunerna fick ett fullständigt ansvar för särskilda boendeformer. Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män till 78,59 år och med 3,19 år för kvinnor till 83,26 år. I början på 1900-talet var medellivslängden 54,5 år för män och 57 år för kvinnor och då var endast 12 % över 80 år. Varje år dör ca personer i Sverige och av dessa är mer än 60 % över 80 år. Drygt personer i åldern 65 år och äldre bodde permanent i vård- och omsorgsboende den 1 oktober I Södertälje kommun avled 696 personer under 2009 och av dem bodde 154 personer på vård- och omsorgsboende. I den offentliga utredningen Vårdens svåra val (SOU 1995:5) finns uttalat att vården i livets slutskede ska prioriteras. År1997 tillsatte staten en utredning vars huvuduppgifter var att lämna förslag till hur livskvaliteten skulle kunna förbättras och hur inflyttandet skulle kunna öka för de svårt sjuka och döende samt för deras närstående. Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Lindring av smärta eller andra obehag, kärleksfull omvårdnad och en fridfull miljö är viktiga inslag. Personliga önskemål ska tillgodoses så långt det är möjligt. Hjälpen ska finnas där man är, ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen ska behöva dö ensam. (Regeringens proposition, 1997/98:113) I slutbetänkandet Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6) konstaterades att det råder stora brister framförallt när det gäller de medicinska insatserna, bemötande, information och stöd till närstående. Forskning och utbildning i palliativ vård var också svagt utvecklade områden i Sverige. Kommitténs huvud förslag är att alla patienter oavsett diagnos ska tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor över hela landet. Det Nationella rådet för palliativ vård bildades 2004 och i anslutning till detta gav regeringen uppdrag till Socialstyrelsen att se över utvecklingen av vården i livets slutskede inom både landsting och kommuner samt att redovisa en bedömning. I rapporten Vård i livets slutskede (2006) redovisades att tillgången till palliativ vård har ökat över hela landet men att det fortfarande är geografiskt ojämnt fördelat. Det kvarstår brister inom kompetens i vård och omhändertagande, inom etik och bemötande. Inspiration till innehållet i vårdprogrammet Att vara döende Döden är en del av livet och varje människas död är unik för just den personen och de närstående. Det fysiska döendet är en naturlig biologisk process och det är svårt att med säkerhet fastställa när döden ska inträffa men oftast kan man med erfarenhet dra slutsatsen att livet närmar sig slutet. 4

5 Men oberoende av ålder och diagnos är självbestämmande med bevarande av individens integritet, delaktighet i beslut och att det sociala nätverket fungerar betydelsefulla inslag. Betydelsen av symtomlindring för att en döende och dess omgivning ska uppleva en värdig död. Undersökningar visar att det oftast inte är döden som kan upplevas som skrämmande utan rädslor och oro för smärta, ångest och andra obehagliga symtom. Vid vård i livets slutskede krävs dessutom att alla behandlas med respekt, oberoende av religiös, kulturell, språklig och etnisk tillhörighet. 11 grundregler för en bra död (British Geriatrics Society, Palliative and End of Life Care of Older People) 1. Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta 2. Att behålla kontrollen över vad som händer 3. Att få behålla värdighet och integritet 4. Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom 5. Att ha valmöjligheter att kunna bestämma var man ska dö, det vill säga hemma eller på sjukhus 6. Att få andliga eller religiösa behov tillgodosedda 7. Att ha rätt till palliativ vård, inte bara på sjukhus 8. Att ha kontroll över vem eller vilka som är närvarande på slutet 9. Att ha möjlighet att sätta upp direktiv som garanterar att önskningar respekteras 10. Att ha tid att ta farväl och bestämma andra viktiga tidpunkter 11. Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening. Palliativ vård Ordet palliativ kommer från det latinska ordet pallium som betyder kappa eller mantel. Det symboliserar sjukvårdens lindrande funktion som ett uttryck för beskydd, omsorg och djup medmänsklig solidaritet. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående genom att förebygga och lindra lidandet genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med en livshotande sjukdom. Att se hela människan utifrån medicinska, psykologiska, sociala och andliga/existentiella behov betonas av WHO. Palliativ vård kan ges under lång tid och även parallellt med kurativ behandling men så småningom kommer en brytpunkt då kurativ behandling avbryts och då den palliativa vården går in i en sen fas. Det kan då röra sig om dagar eller veckor. Att fastställa brytpunkten där vården ändrar inriktning vare sig överlevnaden beräknas till månader eller veckor är en uppgift för ansvarig läkare. Beslutet grundar sig på information från den nära vårdande personalen, sjuksköterskans bedömning och samtal med den boende och de närstående. 5

6 Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienten och familjens behov samt tillhandahåller, om det behövs även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (Svensk översättning: E. Kenne-Sarenmalm, B-M Ternestedt, CJ Furst, P Strang) De fyra hörnstenarna för palliativ vård 1. Teamarbete, en effektiv organisation där alla professioner samarbetar runt den boende för en god vård och omsorg. 2. Symtomlindring avser lindring av fysiska och psykiska symtom samt lindring och stöd vid existentiella, andliga och sociala problem. 3. Kommunikation med den boende, närstående och i vårdteamet är grunden för ett respektfullt bemötande för att den döende och deras närstående ska kunna behålla sin värdighet och integritet. 4. Stöd till närstående under tiden i livets slut och i sorgearbetet är en integrerad del av god palliativ vård. Syfte och mål med det lokala vårdprogrammet Syfte Att den äldre på våra vård- och omsorgsboende ska få en trygg och värdig vård i livets slutskede och för många äldre är vården i livets slutskede en naturlig fortsättning på den vård de fått i ett tidigare skede. De flesta människor vill dö i sitt eget hem, vilket innebär att äldre vårdas i sitt hem av hemtjänstens personal eller i sitt hem på ett vård- och omsorgsboende. Under den senaste femtonårsperioden har denna förskjutning skett från att dö på sjukhus till att få möjlighet att vårdas i livets slutskede på ett vård- och omsorgsboende eller i det egna hemmet. Men trots denna förbättring så är det fortfarande många äldre som av olika anledningar skickas till sjukhuset för fortsatt vård och även avlider på sjukhus. För att de boende på kommunens vård- och omsorgsboende ska få en så god livskvalitet som möjligt under den sista tiden i livet krävs mod från legitimerad personal samt tydlighet i samtal och information med den äldre, närstående och i samarbetet mellan all inblandad personal. 6

7 Mål 1. Att upprätta ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede inom Södertälje kommuns vård och omsorgsboende 2. Utbildning och implementering i verksamheten Metod Mål 1 Projektgruppen ska inventera hur vården i livets slutskede ser ut på våra vård- och omsorgsboende. Hur de olika professionerna, läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden, undersköterskor och paramedicinare arbetar runt den döende personen, hur kommunikationen ser ut med boende och de närstående. Om de närstående har de blivit tillfrågade om behov av stöd från anhörigcenter. Hur den äldres självbestämmande, integritet och delaktighet har beaktats och om det finns stöd i existentiella och andliga frågor. Om vilken symtomlindring som finns att få ordinerats och hur man tar reda på hur de besvärande symtomen påverkar den döende. Projektgruppens deltagare ska genom egna och andras erfarenheter, studiebesök, litteraturstudier, internetutbildning och aktuella rapporter utforma ett vårdprogram som omfattar en god vård i livets slutskede och som utgår från de fyra hörnstenarna som finns definierade för palliativ vård; kommunikation, teamarbete, symtomlindring och stöd till närstående. Mål 2 Under våren 2010 gavs information till chefer och andra berörda personer. Utbildning i vårdprogrammet startar på Artursbergs korttidsboende i mars 2010 som kommer att arbeta utifrån vårdprogrammet i ett pilotprojekt från den 1 april tom 31 augusti. Det framtagna materialet ska sedan utvärderas. Personalen på Hälso- och sjukvårdsenheten utbildas i april och maj. Vårdprogrammet kommer att utvärderas under tiden och projektgruppen arbetar vidare med att se över vad som ska revideras för att kunna färdigställa vårdprogrammet till årets slut. Under hösten 2010 utbildas undersköterskor och vårdbiträden på alla tio vård- och omsorgsboende. Aktiviteter, planerade och utförda samt resultat Aktiviteter under 2009 Styrgruppen har träffats två gånger och projektgruppen sju gånger under Projektledaren och uppdragsgivaren har gått en två dagars utbildning i praktisk projektledning och halv dags coachningskurs arrangerat av Academic House. Studiebesök har gjorts på ASIH, Södertälje sjukhus, Vidarkliniken och Strandgården, Stortorps äldrecentrum. Föreläsningar: Sorgens ansikte och äldreomsorgsdagarna med temat I dödens närhet pågår livet. Litteraturstudier och journalgranskning har genomförts. En av projektdeltagarna har deltagit i en internetbaserad kurs i palliativ vård som omfattade två och en halv dag fördelat på fyra veckor. Möten med företrädare för svenska kyrkan, syrisk-ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och den islamiska föreningen i Södertälje har genomförts samt kontakt och samtal med kostorganisationen om önskekost i samband med vård i livets slutskede. 7

8 Information till resultatenhetschefer samt hälso- och sjukvårdsenhetens personal har gjorts. Diskussion och möte rörande dokumentation, Procapita HSL och genomförandeplan enligt SoL har förekommit. Aktiviteter våren 2010 Under våren leddes arbetet av projektledare Eva Nyqvist Wallberg Det genomfördes två styrgruppsmöten och åtta projektmöten under våren. Information har skett till det kommunala pensionärsrådet, KPR och äldreomsorgsnämden, ÄON. Utbildningar som har gett mer kunskap till projektdeltagare har omfattat Sorgbearbetning av kurator på Anhörigcenter i Södertälje. Genomförda utbildningar genom externa föreläsningar: Ersta om symtomlindring, för sex personer och Mindfulness för två personer. Utbildning i att arbeta med det palliativa registret har skett med målgrupp alla sjuksköterskor, läkare och chefer. Nationell konferens för palliativ vård under två dagar för projektgruppens och styrgruppens medlemmar. Ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede var färdigt den sista februari 2010 som ett arbetsmaterial att testa och utvärdera i pilotprojektet och att använda i utbildningen under våren. Vårdprogrammet bestod av en checklista med tillhörande manual som är det samlade dokumentet som ska säkerställa att de individuella vårdinsatserna och omsorgen planeras och samordnas utifrån den boendes behov samt sju rutiner och hänvisning till ett fördjupningsmaterial. Information och utbildning påbörjades i mars 2010 på Artursbergs korttidsboende och sedan på Hälso- och sjukvårdsenheten under april och maj. Under hösten fortsätter utbildningsinsatserna för undersköterskor och vårdbiträden på de övriga tio vård- och omsorgsboende som finn si kommunen. Utbildning under våren 2010 Under våren genomfördes utbildning på Artursbergs korttidsboende inför starten av pilotprojektet. All personal var inbjuden., omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal samt läkare. För att vara rustade för det kommande pilotprojektet. Utbildningen pågick under mars 2010 vid fem tillfällen av ansvarig projektledare med undertecknad som medhjälpare i utbildningarna under våren. Totalt deltog 48 personer. Förhoppningen med pilotprojektet var att kunna genomföra en utvärdering av hur det utarbetade materialet och direktiven fungerade samt synliggöra effekterna för brukare, närstående och teamet. Dessutom utbildades hälso- och sjukvårdsenheten, alla sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare var inbjudan att delta under april-maj för att kunna vara förberedda till pilotprojektet och inför införandet på samtliga vård- och omsorgsboende som kommer att ske så snart all personal är utbildad under hösten Synpunkter på vårdprogrammets innehåll har framförts och kommer att tas emot under hela utbildningsperioden. 8

9 Aktiviteter under hösten 2010 och tills projektets slut våren 2011 Inför hösten 2010 slutade Eva Nyqvist Wallberg som projektledare men anledning av nya arbetsuppgifter inom kommunen. Siv Drott Tolf, som var delaktig i all utbildning av personal under våren 2010 har tagit över som projektledare. Planerna för hösten 2010 och våren 2011 var att genomföra utbildningar för personal som arbetar på vård- och omsorgsboende samt att se över materialet och revidera det som behövdes. Det lokala vårdprogrammet Vårdprogrammet vård i livets slutskede resulterade i ett överskådligt material som återfinns i en pärm med tydlig märkning på varje bostadsgrupp, hos sjuksköterskorna och hos ansvarig chef på enheten. Materialet innehåller en checklista som är det central dokumentet i vårdprogrammet och där läkaren och sjuksköterskan har ansvar för att den påbörjas och kommuniceras till övriga personalgrupper. Vårdprogrammet innehåller 9 rutiner som ska bidra till att vården av boende i livets slutskede kan kvalitetssäkras. Materialet gäller för all yrkesgrupper som finns kring den boende. Varje bostadsgrupp har också fått en vit låda för förvaring av material som kan behövas vid omhändertagande efter döden. Projektledaren har iordningställt drygt 70 pärmar som har överlämnats till respektive resultatenhet genom att sammankalla chef, gruppchefer och all hälsooch sjukvårdspersonal på enheten. Pärmen med vårdprogrammet överlämnades efter en genomgång av allt material och hur det bör används för att nå bästa resultat. Chefen på varje enhet har ansvar för att hålla pärmarna uppdaterade efter instruktioner från dem som är ansvariga för materialet. Ansvar för och revidering av materialet har verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska enligt beslut i styrgruppen. Distributionslista för Vårdprogrammet vård i livets slutskede Verksamhet Antal Verksamhet Antal Mariekällgården 12 Heikensköldska gården 6 Lillängen 4 Wijbacken 3 Solgläntan 4 Slåttergården 5 Artursberg 6 Tallhöjden 6 Ljungbacken 8 Oxbackshemmet, Cederströmska 11 gården Hälso- och sjukvårdsenheten 2 Styrgruppens medlemmar 4 Projektledare 2 73 pärmar finns spridda i verksamheterna Styrgruppsmöten och projektmöten Vi har haft två styrgruppsmöten under hösten och ett avslutande i februari Styrgruppsmötenas fokus var att fatta beslut om det slutgiltiga materialet som det kommunala vårdprogrammet skall innehålla samt att komma till beslut om hur det ska hanteras och leva vidare då projekttiden har löpt ut. Vi har haft fyra projektmöten, två på hösten och två under den avslutande fasen Projektgruppsmötena var mer frekventa under utvecklingen av vårdprogrammet under 2009 och våren Under projektmötena diskuterade vi oss fram till hur det slutgiltiga materialet borde 9

10 vara utformat. Vi har också ägnat stort engagemang till hur Vårdprogrammet bäst kan leva vidare i verksamheten efter projekttidens slut. I den avslutande diskussionen kommer finns det en redovisning av förslag till fortlevnad av projektet. Utvärdering av pilotprojektet Utvärderingen av pilotprojektet skulle ske under första delen av hösten för att ta lärdom inför det fortsatta arbetet med både utbildning och färdigställande av materialet. Under den tid som pilotprojektet pågick avled 11 personer. Inför starten av pilotprojektet fanns materialet tillgängligt för all personal i pärmar på varje bostadsgrupp. Tyvärr så användes materialet endast vid ett av elva tillfällena. Fem personer avled efter att de hade blivit inlagda på det lokal sjukhuset och fem personer avled så snabbt att ingen hade hunnit påbörja vårdprogrammet vård i livets slutskede vilket gjorde att undertecknad inte såg något behov av annan utvärdering än att redovisa resultatet av hur mycket det har använts. Under höstens stora utbildningssatsning har jag som föreläsare ändå kunnat använda mig av resultat från pilotprojektet genom att för det första uppmuntra till att våga fatta beslut om brytpunkt för vård i livets slutskede i ett tillräckligt tidigt skede så att den boende bättre ska kunna få en kvalitativ god vård under den sista tiden i livet. För det andra att genom att arbeta med vårdprogrammet med den inställningen att det bara kan bli bättre genom att involvera både den boende och närstående. Med stor sannolikhet kan detta bidra till att inge trygghet där en trolig effekt kan bli att färre vill åka till sjukhuset i ett försämrat tillstånd. Det krävs mod och kunskap av all personal för att få detta arbetssätt implementerat i verksamheten. Utbildning i det lokala vårdprogrammet vård i livets slutskede Som ny projektledare för projektet vård i livets slutskede var uppdraget att genomföra samtliga utbildningar för personal inom vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun, revidera materialet utifrån synpunkter som kommer fram. Färdigställa materialet i pärmar och se till att verksamheterna får tillgång till materialet och därmed kan komma igång och arbeta efter det. All personal har bjudits in till en tretimmars utbildning i vårdprogrammet vård i livets slutskede. Föreläsningarna har varit välbesökta och deltagarna har visat stort intresse för ämnet och materialet som finns som underlag för arbete med vård i livets slutskede. Den engagerade personalen har bidragit till att materialet har fått sin slutgiltiga utformning. Under hösten har det anordnats 24 tretimmarsutbildningar för 440 personer och under våren utbildades 110 personal vid tio olika tillfällen. 34 utbildningstillfällen för 550 personer där all personal har varit inbjudna och i princip all personal har genomgått utbildningen vare sig man arbetar som vårdbiträde, undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller är chef. 10

11 Synpunkter om vård i livets slutskede Under alla utbildningstillfällen har personalen fått svara på vad de är bra på och vad de kan bli bättre på i vården i livets slutskede. Det är ett stort material som jag kommer att kommentera och summera på följande sätt. Svar från hälso- och sjukvårdsenheten, från personal på Artursberg redovisas separat och till dem ställde vi tre frågor som syns nedan under 1 och 2. De övriga grupperna redovisas tillsammans under punkt 3. Detta material kan mycket väl användas vid en framtida utvärdering av vilka effekter som det har blivit av införandet av ett lokalt vårdprogram för vård i livets slutskede. 1. Pilotprojektet Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slut Se helheten och omsorgen, skapa trygghet för brukare och anhöriga och stötta varandra. Påtala smärtlindring för sjuksköterskorna Vi har en bra kontakt med ssk. att prata om boendes sista tid Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slut Saknar resurser och tid för att stanna hos den döende. Bättre på att stött anhöriga. Saknar dialog och samarbete mellan olika yrkesgrupper. Problem med smärtlindring på alla tider utom dagtid Mera kunskap om vad som händer när döende har bestämt sig för att sluta äta och dricka Flyttar till sjukhus med mycket kort tid kvar i livet. Hur gör man avslut? Detta önskar jag för att göra vård i livets slut ännu bättre Kunskap om olika kulturer och döden. Inte lämna en döende ensam. God symtomlindring samt få tillåtelse att dö. Bättre smärtlindring nattetid. Smärtpump Önskar spegling när det är jobbiga situationer. Samarbete Aktivare läkarinsatser. Utbildning t.ex. akupunktur Övernattningsrum för anhöriga med ett litet pentry 11

12 2. Hälso- och sjukvårdsenheten Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slut Bemötande, lyhörd, närvaro empati Omhändertagande Se helheten kring patienten Samarbete Symtomlindring till viss del Kommunicera med anhöriga Stöd till personal Hjälpmedel för att lindra Munvård Göra bra bedömningar Att känna igen brytpunkten Ssk tillgänglig dygnet runt alla dagar Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slut Tid att kommunicera med personalen om vård i livets slut Anhörigstöd trösta i sorgen Svåra samtal - att anhöriga kan få prata med läkare även på helgerna. Boende är ensamma Ta reda på hur patienten vill ha det i god tid innan. Våga prata om döden Att inte själv bli ledsen Smärtlindring Involvera paramedicinare Vad kan jag göra som sjukgymnast? Mera kompetent omv.personal Att omvårdnadspersonalen kan ge bättre bild av patienten Informationsöverföring Gemensamt möte med alla inblandade när beslutet om palliativ vård tas. Inställelsetiden, finnas där när vi behövs och förebygga Läkare/ssk avsluta behandling i tid. Kunskap om vad som händer efter döden med transporter bårhus, begravningsbyrå. Skapa ett lugnt harmoniskt klimat och visa hänsyn på bostadsgruppen inte skratta och tala högt utanför lägenheten. Detta önskar jag för att göra vård i livets slut ännu bättre Kunskap om religioner och samtal om döden Minnesstund Visa respekt Inte behöva dö ensam Dö utan ångest Fler ssk. kväll och natt Roll i teamet, bättre teamarbete, professionellt team, samverkan i teamet. Att få läkaren med sig Klara besked om ordinationer och att medicinska insatser och smärtlindring kan ges snabbt. Rutin för smärtlindring ångestlindring Bättre utbildad omvårdnadspersonal Att all personal tar del av HSinfo i pärmen Delta i omvårdnaden som ssk Inte behöva strida för att få extra vak Sammankalla vårdplaneringsmöte snabbt (de hinner ofta dö före) Kurator i kommunen Återkommande utbildning för ssk Hålla det vi lärt oss vid liv! 12

13 2. Synpunkter från personal på vård- och omsorgsboende Detta är jag/vi bra på när vi vårdar brukare i livets slutskede Se brukarens behov av smärtlindring Bedöma tillståndet, bra på att se och upptäcka smärta och oro i tid Se sinnesförändringar Kommunicera med ssk och anhöriga God kontakt med anhöriga Närvarande i stunden Bra bemötande mot anhöriga och döende Vi är mycket flexibla Både omvårdnadspersonal och ssk ger stöd Lyssnar, finnas till, lyhördhet och tålamod Prioritering Professionell yrkesroll God och kärleksfull omvårdnad, smörjer, vänder, munvård Beröring Bra teamarbete för att tillgodose personens all behov och önskemål Bra på kommunikation med ssk, usk, läkare Uppmärksammar den döendes individuella behov bekvämlighet för anhöriga Ger kärlek och pratar och tröstar bemöter på ett bra sätt Vi är bra på att sätta personen som befinner sig i livets slut i centrum Vi är bra på att se och fånga upp när det börjar närma sig slutet Vi är bra på att finnas där hela tiden och att brukare och anhöriga vet att vi är precis där för dem om de vill Dokumentera i GP Respektera och förstå olika kulturer Att respektera varandras olust till att ta hand om döende Ingen behöver dö ensam Att brukare i livets slut finns i våra tankar även om vi inte kan vara hos dem hela tiden Nöjda anhörig Det här tycker jag att jag/vi inte är bra på när vi vårdar brukare i livets slutskede Bli bättre på att bemöta och ha kontakt med anhöriga Kontakt med anhöriga på natten Anhörigbemötande Stöd till anhöriga efter livets slut. Avslutssamtal Pytsar in i det sista Sätta in extrapersonal hos en döende Att de ska få smärtlindring som de behöver Symtomlindring Svårt att få till en bra kommunikation mellan personal och syrror/läkare För litet info från läkare och sjuksköterskor om de sista timmarna Tar för lång tid att få ssk att komma Dålig samverkan Bli lyssnade på när man påtalar brukarens symtom Att teamet ska komma till boendet i stället för att säga inte tid just nu Bättre trygghet för personal, anhöriga och brukaren på kvällar, nätter och helger Bättre stöd från patrullen vad det gäller smärtlindring Ssk mer lyhörd och bli bättre på smärtlindring Temaarbetet mellan ssk och läkaren kan bli bättre Tid för eftertanke avslut för personalen Respektera olika religioner och kulturella behov Närvaromarkering kan upplevas störande- fördela jobbet och informera anhöriga som finns hos den döende Bli bättre på att skapa trygghet för den boende och närstående Vad som händer efter döden, vi har inte tagit reda på det och kunna förklara för anhöriga Presentera sig bättre Att förhålla sig till existentiella frågor 13

14 I tabellerna ovan finns en summering om vad all personal har för synpunkter på vården i livets slutskede innan utbildningen är påbörjad. Personalen ombads att skriva ner sina synpunkter om vad de tycker fungerar bra och vad som kan förbättras i vården i livets slutskede. Alla synpunkter redovisades inför gruppen innan genomgången av vårdprogrammet. Under punkt två finns HSenheten som hade lättare för att hitta vad som behöver förbättras än att visa vad de är bra på. Under utbildningen pratade vi om att det var betydligt svårare att berätta vad man är bra på än vad som behöver bli bättre. I det ovan redovisade syns att den legitimerade personalen var bra på göra bra bedömningar och att känna igen brytpunkten. Under förbättringar fanns allt från önskemål att omvårdnadspersonalen skulle bli bättre på att kunna beskriva förändringar hos brukaren och att det behövdes mer utbildning av personalen till att stödet till anhöriga behöver förbättras och om svårigheterna att prat om döden till att förbättra teamets samarbete och även specifikt med läkarna. Det är glädjande att se på vilket sätt, många av synpunkterna från grupperna där i princip alla var omvårdnadspersonal, utstrålar stolthet över sitt yrkeskunnande och en tydlig beskrivning av vad de är bra på i den nära omvårdnaden. Det är allt från beröring, anhörigkontakt till att uppmärksamma den döendes individuella behov och bekvämlighet för anhöriga. I alla grupperna fanns önskemål om att få mera stöd från sjuksköterskor och läkare och att patrullerna skulle komma till boendet oavsett tid på dygnet. Det fanns också önskemål om förbättrad symtomlindring och då nämndes främst smärtlindring. Dessutom fanns det önskemål om tid till eftertanke. Många av de förbättringar som beskrivs finns det stora möjligheter till snar förbättring då vårdprogrammet motsvarar dessa önskemål. Implementering Implementeringsfasen påbörjas i och med att varje vård- och omsorgsboende får tillgång till materialet. Pärmen med det lokala vårdprogrammet överlämnades efter en grundlig genomgång av allt material och hur det bör används för att nå bästa resultat. Chefen på varje enhet har ansvar för att hålla pärmarna uppdaterade. Chefen på varje enhet har ansvar för att det lokala vårdprogrammet används i vården. Det är nu under våren 2011 som det stora arbetet börjar med att arbeta strukturerat kring vård i livets slutskede startar. 14

15 Sammanfattande diskussion Det lokala vårdprogrammet för vård i livets slutskede har blivit ett väl genomarbetat material som troligtvis kommer att få stor genomslagskraft på bostadsgrupperna. Vårdprogrammet innehåller en checklista som är det centrala dokumentet i vårdprogrammet där läkaren och sjuksköterskan har ansvar för att den påbörjas och kommuniceras till övriga personalgrupper. Vårdprogrammet innehåller dessutom 9 rutiner som ska bidra till att vården av boende i livets slutskede kan kvalitetssäkras. Materialet gäller för all yrkesgrupper som finns kring den boende, vilket innebär att inga andra rutiner och riktlinjer behövs för detta ändamål. Under de många utbildningstillfällena och genom möten med 550 personal finns det ett stort intresse och sug efter ett strukturerat arbetsmaterial och arbetssätt. Behovet av att kunna påverka vården av de svårast sjuka är viktigt och angeläget för den nära vårdpersonalen på bostadsgrupperna. Det finns ett stort behov av och vilja att förbättra samarbetet mellan alla professioner och att olika yrkesgrupper blir respekterade och lyssnade till. Att på bästa sätt möta den boende och kunna bistå med att lindra symtom av fysisk, psykisk, social och existentiell karaktär är viktigt för samtliga yrkesgrupper och kan bästa ske genom att samsyn och samarbete fungerar dygnet runt. När detta material är förankrat och implementerat i verksamheten kommer det med all säkerhet att bli enklare och tryggare att samtala och stötta både närstående och boende. Enligt synpunkter från många och helt oberoende av vilket ansvar man har så anses det svårt att samtal med boende och närstående om frågor som rör livets slutskede. Det finns goda möjligheter att kunna uppfylla de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som är symtomlindring, teamarbete, kommunikation för att befrämja livskvaliteten och stöd till närstående genom ett idogt arbete med det lokala vårdprogrammet. Några frågor och påståenden som kan behöva belysas i framtiden: Kommer det att behövas någon specifik person som ansvarar för att materialet följs upp? På vilket sätt kan personalen lämna synpunkter på materialet? På vilket sätt och av vem kan verksamheterna få stöd i uppkomna frågor? Kommer det att finnas behov av att träffas och utveckla arbetssättet kring vård i livets slutskede? Kommer det att finnas behov av palliativa ombud? Betydelsen av att alla yrkesgrupper arbetar efter vårdprogrammets intentioner. Kommer det att finnas behov av handledning av personal i dessa frågor? Hur kommer resultat från det palliativa registret att redovisas till personalen? 15

16 Litteraturförteckning Rapporter och avhandlingar Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut, slutbetänkande (SOU 2001:1) God vård i livets slut en kunskapsöversikt, (Socialstyrelsen 2004) Vård i livets slutskede - Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner, 2006 Nationella kvalitetsindikatorer, (Socialstyrelsen 2009) Palliativ vård, vårdprogram, Onkologiskt Centrum Stockholm- Gotland 2006 Kide Pär, Vård vid livets slut, (3: e reviderade upplagan 2008) Ekblad Solveig, Emilsson Maria, Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede 1999 Palliativ vård, vägledning för vårdpersonal, Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2006 Österlind Jane, När livsrummet krymper, Vård- och omsorg om äldre personer i livets slutskede 2009 Informationsmaterial Palliativguiden, nationella rådet för palliativ vård 2010 Hur gör jag nu, Sveriges begravningsbyråers förbund När tiden stannar till, Fonus Respekt och hänsyn, Fonus Mångkulturellt begravningsskick, Sveriges begravningsbyråers förbund, 2009 Handbok för hälso- och sjukvård, Sjukvårdsrådgivningen Sveriges kommuner och landsting, 2009 Litteratur Ardeby Siv, När orden inte räcker (Ambosantus 2007) Beck-Friis, Barbro, Palliativ medicin (Liber AB 1995) Josefsson, Karin, Sjuksköterskan i kommunens äldrevård o äldreomsorg (Gothia förlag 2009) Lundmark, Annkristin, Sorgens olika ansikten (Columbus förlag 2007) Westlund Peter, Arne Sjöberg, Antonovsky inte Maslow 2005 Frymark Ulla, Hallgren Lilian, Reisberg Ann-Charlotte Sjukgymnastik i palliativ vård (Palliativt centrum, Stockholms sjukhem 2009) Söderström, Ulla, Livets sista tid 2009 Bilaga Se samlat material som tillhör Vårdprogrammet Vård i livets slutskede. 16

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008 Palliativguiden vägvisaren till lindrande vård 2008 Palliativguiden 2008 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV är en ideell förening med uppgift och mål att verka för en samordnad god palliativ vård

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Utbildning i palliativ vård till personal på särskilt boende, Ekerö kommun

Utbildning i palliativ vård till personal på särskilt boende, Ekerö kommun 1 Fotografier: Yanan Li 2 Förändring pågår Ett projekt eller en process som leder fram till ny kunskap, kanske en ny arbetsmetod, blir intressant först när den används i praktiken. När resultatet kommer

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad

Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad Sektionen Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) & Svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad Förord Sektionen Sjuksköterskor

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Ersätter: 120201 Gäller fr.o.m.: 130801 Reviderat av:a-c Gunnarsson MAS.

Ersätter: 120201 Gäller fr.o.m.: 130801 Reviderat av:a-c Gunnarsson MAS. 4.1 Bakgrund Döendet är en process som sträcker sig från en viss tidpunkt fram till dess man dör. Det kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall all vård vara

Läs mer