Forskning med patienten i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning med patienten i centrum"

Transkript

1 Forskning med patienten i centrum

2 Combines bakgrund Programmet Kronisk Inflammation är ett unikt nationellt forskningsprogram, som utlystes hösten 2006 med syftet att skapa ny kunskap om kroniska inflammationssjukdomar i samverkan mellan forskare, patienter och industri. Initiativet till programmet kom ursprungligen från Reumatikerförbundet som tog kontakt med Vårdalstiftelsen, Vinnova, Strategiska Stiftelserna, KK-stiftelsen och Invest in Sweden. Efter omfattande kartläggning av starka forskningsområden i Sverige, beslutade finansiärerna att tillsammans finansiera program för 85 miljoner kronor inom området kronisk inflammation. En inbjudan att ansöka om dessa forskningsmedel gick till Sveriges forskare hösten Inbjudan betonade att programmet skulle vara nationellt, att det skulle stärka den högkvalitativa forskningen inom området och underlätta skapandet av nya strukturer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, näringsliv, myndigheter och patienter. Tjugosex ansökningar skickades in och efter en omfattande urvalsprocess i två steg under ett och ett halvt år av en internationell expertgrupp, valdes två forskningsprogram ut ett större, Combine (Controlling Chronic Inflammatory Diseases with Combined Efforts) och ett mindre CI-DaT (Chronic Inflammation - Diagnosis and Therapy). Reumatikerförbundet är framförallt genom sina forskningspartner aktiva i ett stort antal delprojekt inom Combine, men har också kontakt med CI-DaT. Projekten följs upp av finansiärerna som också tar in rapporter och initierar utvärderingar. En särskild styrelse tillsatt av finansiärerna med ett ansvar för båda projekten och som en referens och stödgrupp i övergripande frågor. Patienten i fokus I Combine är brukarmedverkan i forskningen mycket utvecklad och Reumatikerförbundets forskningspartners finns i många av delprojekten där de bidrar med sin speciella kompetens för att göra forskningen ännu bättre. Ett särskilt Brukarråd har inrättats under 2011 för att ge en ännu bättre patientmedverkan. Text: Jan-Olov Söderberg, senior rådgivare på Reumatikerförbundet Combine ett rikstäckande forskningssamarbete 1. Norrlands universitetssjukhus, Umeå 2. Akademiska sjukhuset, Uppsala 3. Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm 4. Universitetssjukhuset i Linköping 5. Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 6. Skånes universitetssjukhuset, Lund 2

3 Förord Den kunskap som kommer från medicinsk forskning är vad som förändrar sjukvård och människors hälsa på de mest djupgripande sätt, och långt mer än de omorganisationer av sjukvård och sjukhus som ofta får mer uppmärksamhet i debatt och politik. Vi lever i en tid av kunskapsexplosion inom medicin och biologi, där vi för första gången sedan ett 10-tal år kan förstå DNA-koden till våra egna liv. Därmed är det också möjligt att förstå och påverka de molekylära processer som styr hälsa och sjukdom på ett helt annat sätt än någonsin tidigare. Frågorna är många om hur dessa möjligheter kan användas. De önskemål och krav som ställs är bland annat att: Individerna/patienterna (förr eller senare vi alla) ska ha inflytande över forskningen och rätt till information om dess resultat. Forskningen bedrivs så att Sveriges ofta unika möjligheter utnyttjas. Bland annat bör man utveckla nationella projekt så att hela Sveriges möjligheter till kunskapsutveckling används, exempelvis med kvalitetsregister och biobanker. Vården får tillgång till den nya kunskapen snabbt, effektivt och på ett sådant sätt att vården i hela Sverige påverkas. Kunskapen kan delas med företag som utvecklar nya läkemedel och andra produkter för att främja hälsa. Detta ska ske på ett sätt där Sveriges unika konkurrensfördelar inom forskning och sjukvård nyttjas, där patienternas integritet tas till vara, och där företag i Sverige kan utvecklas på nya sätt. De texter som samlats i den skrift du har i din hand, beskriver ett forskningsprogram, kallat Combine vars mål är att uppfylla alla dessa krav i ett nationellt forskningsprogram kring några av våra vanligaste kroniska sjukdomar inflammationssjukdomar som drabbar leder och muskler reumatiska sjukdomar. Projektet finansieras gemensamt mellan Vinnova, Vårdalstiftelsen, Strategiska forskningsstiftelserna, KK-stiftelsen och Reumatikerförbundet. Programmet Combine valdes ut för 5 år sedan efter konkurrens mellan ett 30-tal ansökningar, och har nu arbetat i 4 av de 5 år som hittills garanterats finansiering. Combine har fått sitt namn från grundidén i projektet, som innebär nära samarbete mellan patienter, vård, akademisk forskning och företag för att utveckla ett redan starkt svenskt forskningsfält (reumatologin) så att forskningen blir internationellt ledande, att resultaten kommer till nytta för vård och för industri, och framför allt så att de främst berörda patienterna har inflytande och direkt nytta av forskningen. I alla dessa avseenden har Combine varit mycket framgångsrikt. Forskningsfältet är idag det främsta i Sverige vad gäller klinisk forskning (när det gäller citeringar), utnyttjandet av forskning i vården har gått snabbt och kanske snabbare än inom andra områden, nya sätt att samverka med industrin har utvecklats och resulterat i stora satsningar från en rad företag, med samfinansiering som överstiger grundfinansieringen från de ursprungliga finansiärerna. Vår förhoppning är att beskrivningarna av olika delar av programmet i denna skrift, både ska bidra till att sprida kunskap om den forskning som görs och hur den kan användas, samt även uppmuntra till fortsatta satsningar på forskningsprogram som kan knyta samman patientintressen, vård, akademisk forskning och industri. Lars Klareskog Professor/överläkare, KI/Karolinska universitetssjukhuset Koordinator för programmet Combine Nina Rhenqvist Professor, KI/ordförande SBU Vice ordförande i Combines programstyrelse 3

4 Introduktion om Combine Combine ett projekt för att förstå, behandla och förebygga Målen i Combine är att förstå reumatiska inflammationssjukdomar så väl att det blir möjligt att utveckla och använda nya terapier samt finna nya sätt att förebygga sjukdom. Strategin är att identifiera områden där vi i Sverige kan skapa helt ny kunskap och samtidigt samarbeta med grupper över hela världen som tillför annan och kompletterande kunskap. Vårt uppdrag är specifikt att arbeta med reumatiska inflammationssjukdomar, men vi studerar också generella mekanismer som orsakar andra inflammationssjukdomar som multipel skleros, psoriasis med flera. I Combine har vi skapat ett samarbete i Sverige mellan akademisk forskning, vård och patienter. Med hjälp av samarbeten har vi möjlighet att följa många enskilda individers/patienters sjukdomsförlopp från de första symtomen på sjukdom och därefter under hela sjukdomsförloppet. På så sätt kan vi lära oss om sjukdomarnas orsaker, utvärdera olika terapier, och gradvis göra det möjligt att behandla. Slutligen kommer vi också att bota med individuellt utformade terapier. Sjukdomsutveckling vid reumatoid artrit Immunreaktioner utvecklas Destruktiv inflammation Infektion Lymfon Hjärt-kärlsjukdom Osteoporos Gener Omgivning/livsstil Subklinisk inflammation Symtom RA-diagnos Leddestruktion Gradvis utveckling av en kronisk inflammationssjukdom här ledgångsreumatism som orsakas av samverkan mellan vissa genetiska faktorer och vissa omgivningsfaktorer. Tid Molekylära mekanismer som driver sjukdom bättre förståelse leder både till prevention och till framtidens exakt verkande behandlingar I Sverige har vi, genom våra kvalitetsregister och sjukvårdssystem unika möjligheter att undersöka hur omgivning, livsstil och genetiska variationer samverkar i att ge upphov till sjukdom eller att bevara hälsa. Inom Combine drivs flera stora projekt som bygger på denna möjlighet. I EIRA (som beskrivs mer detaljerat i senare avsnitt i denna skrift) har vi skapat möjligheter att undersöka hur gener och omgivning/livsstil samverkar vid uppkomsten av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Våra upptäckter visar hur sådan forskning både kan ge ny kunskap om hur sjukdomen kan förebyggas. EIRA-studien har visat att rökning är den i särklass viktigaste omgivningsfaktorn som utlöser RA, och att en tredjedel av alla fall av den svårare varianten av RA inte skulle ha uppkommit om man inte rökt. Rökning är direkt orsak till RA hos mer än hälften av dem av oss som har vissa arvsanlag. Dessa studier av arv och miljö har också gett helt ny kunskap om vilka molekylära mekanismer som driver sjukdomsutveckling hos olika patienter. Den kunskapen används nu vidare i andra delar av Combine för ny läkemedelsutveckling. I figuren visas hur rökning utövar sin skadliga funktion genom att stimulera immunreaktioner i lungan, vilka senare kan sprida sig till lederna och ge inflammation där. 4

5 Möjlighet att förebygga! Gener Rökning Sjukdomsdebut Leddestruktion Tid Anticitrullinantikroppar RA Illustration av hur rökning och andra expositioner i lungorna kan ge upphov till immunreaktioner med potential att senare orsaka ledinflammation Samverkan med företag för att utveckla nya terapier mot reumatiska inflammationssjukdomar Ett sätt att bidra till utvecklingen av helt nya läkemedel och att förbättra användningen av dem som redan finns är samverkan mellan vård, akademisk forskning och läkemedelsföretag. I och med att läkemedelsutvecklingen alltmer går ut på att anpassa läkemedel till de enskilda patienternas behov, behöver läkemedelsföretag kunna arbeta närmare klinisk forskning och närmare patienterna för att tidigt avgöra vilka nya terapier som bör utvecklas för vilka patienter. För detta behöver företagen samverka med forskningscentra som både har tillgång till moderna laboratorier och möjligheter att samverka med patienter i olika stadier av sjukdomsutveckling. Combine har dels gett oss möjligheter att utveckla den här typen av forskningscentra i Sverige, samt skapat en ram för samverkan med industrin. Under senare år har denna möjlighet använts mycket aktivt av flera företag, där det mest intensiva samarbetet just nu sker mellan Combine och det danska företaget Novo Nordisk och det svenska företaget Sobi. Vi har också ett aktivt samarbete med de internationella företagen Bristol-Myers Squibb (BMS), AstraZeneca, GlaxoSmithKline (GSK) och tidigare också med Pfizer. I sådant samarbete kan nu företag studera hur deras läkemedel fungerar på celler från patienter med olika former av reumatiska sjukdomar, till exempel på celler från inflammerade leder. Genom att i provrör studera celler från patienter, kan man få viktig information om hos vilka patienter ett visst läkemedel ska prövas när det tas vidare för klinisk prövning hos patienter. Individens/patientens rätt till kunskap och kontroll över sin hälsa och sjukdom Ett centralt tema i hela Combine-programmet är, som beskrivs på många platser i denna skrift, att ge individen/patienten mer makt och möjlighet att påverka sin egen hälsa och sin egen sjukdom. Samverkan har inletts mellan forskare och patienter från Reumatikerförbundet, med både forskningspartners som aktivt medverkar i enskilda projekt och ett brukarråd som ger forskarna feedback på forskningsstrategier och spridning av forskningsresultat. Vi är övertygade om att detta är något som all forskning kommer att behöva dra nytta av i framtiden. Vi hoppas att de intervjuer med forskare, patienter och kliniskt verksamma i Combine som redovisas i denna skrift ska ge en överblick över den intensiva forskning kring reumatiska inflammationssjukdomar som gjorts och görs i Combine. Vi vill visa hur kunskap kan överföras till klinisk nytta och användbar kunskap både för de patienter som i dag har drabbats av reumatisk ledsjukdom såväl som för de individer som förhoppningsvis inte kommer att drabbas i framtiden. Text Professor Lars Klareskog 5

6 Innehåll 2 Combines bakgrund 3 Förord 4 Introduktion om Combine 6 Innehåll och redaktion 7 Med patienten i centrum 8 Introduktion till avsnitt om sjukdomsuppkomst och prevention 9 EIRA 12 Bygger bakgrund till morgondagens sjukvård 13 Med fokus på genen PTPN22 14 Introduktion till avsnitt om bättre behandling idag 15 Mål Skräddarsydd behandling 17 Rökning en miljöfaktor av betydelse 18 Samsjuklighet En hjärtefråga 19 Hur kan man minska åderförkalkning vid RA 20 Hjärt- och kärlproblem förstärks av svår sjukdom 21 TNF-hämmare påverkar inte hjärt-kärlproblem 22 Detektivarbete med familjestudier 23 Cykling ger lägre blodtryck och färre ömma leder 24 Sjukdomsförbättring med fysisk aktivitet 25 Eget ansvar för bättre hälsa 27 Motivationen i topp tack vare gruppen 28 Sjukgymnasternas nya roll 29 Viktigt med stark tilltro 30 En mötesplats för och av patienter 31 Minskad inflammation med träning 32 Fysisk aktivitet kan lindra smärta 34 Introduktion till avsnitt om morgondagens behandling 35 Kraftsamlar för att tävla internationellt 36 Djupdykning i cellulär immunologi 38 Hjärtinfarkt vid SLE 39 Överaktiv budbärare 40 Hjärtblock En sällsynt sjukdom 41 Ökad kompetens samlas i nätverk kring sjukdomar 42 Bakterier på ont och gott 43 Samarbete är nyckeln till framgång 45 Söker nya läkemedel mot osteoporos 46 Fynd för bättre kortison 47 RA finns inte om 20 år 48 Syreradikaler på gott och ont 50 Vaccin mot RA 51 Antikroppar med viktig information 52 Introduktion till avsnitt om att skapa förutsättningar 53 Beslutsstöd till patient, vårdpersonal och forskning 54 Rätt läkemedel i rätt tid till rätt patient 55 Glöm inte hjärtat! 56 Riskminder med Gapminder som föregångare 57 Patientens Egen Registrering Patientmedverkan 58 Etik viktigt för patient och forskare 61 Introduktion till avsnitt om industrisamverkan 62 Gemensamma vetenskapliga mål 63 Samarbete som gynnar alla 65 Slutord Framtiden 66 Nationellt och internationellt nätverk 67 Finansiering, programstyrelse och styrgrupp Redaktion Lars Klareskog professor/överläkare Jenny Sunding journalist Therese Östberg vetenskaplig samordnare Yvonne Enman journalist Martina Johannesson vetenskaplig samordnare Repro & tryck: AMO Tryck, Solna augusti 2012 Layout: Magnus Alkmar Uppdragsgivare: Combine-projektet, koordinator Lars Klareskog För frågor om Combine kontakta administrativ koordinator Susanne Karlfeldt, tel

7 Med patienten i centrum Combine står för ett samarbete mellan forskning, industri och patient. Att utbilda forskningspartners är en unik del av svensk forskning. Inom Combine samordnas dessa partners av ett brukarråd vars mål är att forskningen ska vara tillgänglig och relevant för patienterna. I samband med lanseringen av Combine påbörjades också arbetet med projektet Brukarmedverkan i forskningen. Syftet var att utbilda patienter till att bli likvärdiga deltagare som forskningspartners i olika forskningsprojekt. Dessa forskningspartners delar med sig av erfarenheter om hur det är att leva med en kronisk sjukdom. De är representanter för andra med samma diagnos. Några exempel på vad forskningspartners kan bidra med är att granska forskningsplaner ur ett patientperspektiv, samt att gå igenom formulär och enkäter för att ge synpunkter på de frågor som ska användas i forskningen. Samarbetena kan vara kort- eller långsiktiga. Jag ser det som en självklarhet att de som berörs av min forskning också får vara med och ge synpunkter och agera som konsulter i frågor som forskarna inte har full kunskap inom. Forskarna blir hela tiden påminda om vem de gör sin forskning för, säger professor Christina Opava som forskar inom sjukgymnastik samt är vice koordinator för Combine. Forskningspartners medverkan för att påverka forskningen är en viktig och unik del av Combine. Brukarrådet I dag finns cirka åtta aktiva forskningspartners inom Combine, och under programmets gång har ytterligare ungefär 10 forskningspartners varit aktiva. Eva Larsson och Claes-Göran Fri fick sin utbildning för fyra år sedan. Under det här första året har vi jobbat fram riktlinjer för vårt arbete. Vi samordnar och förmedlar information till andra forskningspartners. Syftet är att forskningen ska vara tillgänglig och relevant för patienterna. Vi representerar patienterna i Combines programstyrelse där vi för en dialog med forskarna om hur vi kan bredda patientperspektivet. Vi har också egna sammanträden med brukarrådet 4-5 gånger per år, säger Eva. Involvera patienten i forskning Eva Larsson och Claes-Göran Fri har förutom sina sjukdomserfarenheter också yrkesbakgrunder där de kommit i kontakt med vård och forskning. De tycker att arbetet i brukarrådet är både spännande och utmanande. Forskningspartner Eva Larsson bor på Lidingö med sin make och har tre vuxna barn med familjer. Hon är intresserad av sociala frågor, undervisning och musik. Claes Göran Fri bor i Bromma med sin fru. Han har två vuxna söner. På fritiden är det idrott och då främst fotboll som intresserar. Forskningspartner Claes-Göran gillar även trädgårdsarbete, snickeri samt att läsa om ekonomisk historia och samhällsfrågor. Varför är brukarrådets arbete viktigt? För insyn i forskningen. Patienterna känner sig ofta långt från forskarnas värld som kan vara svår att förstå och ta till sig. Drivkraften är att göra den mer tillgänglig. En eloge till Reumatikerförbundet som har startat utbildningen av forskningspartners, säger Eva. Det ges en möjlighet att ta upp frågor och attityder om var patienten ska placeras i forskningen. Att ta emot information och göra den tillgänglig men också att göra patienten mer involverad i olika projekt, säger Claes-Göran. Eva nämner EIRA-projektet, som studerar hur livsstil och gener samverkar i sjukdomsuppkomst, som ett bra exempel på forskningsresultat som har nått ut till patienter och allmänhet. När patienterna känner sig delaktiga blir enkäternas svarssiffror också höga. Men det handlar inte bara om att sprida forskningsresultat. Livsstils- och hälsobaserad forskning är relativt lätt att ta till sig, men grundforskning som syftar till att öka kunskap och förståelse om grundläggande variabler är mer svårförståelig. Vi hoppas kunna hjälpa till att sprida den informationen, säger Eva Larsson. Text Jenny Sunding 7 Foto Jenny Sunding

8 Introduktion till avsnitt om sjukdomsuppkomst och prevention Varför drabbas vissa individer men inte andra av reumatiska inflammationssjukdomar och vad kan göras för att förebygga deras uppkomst? I Sverige finns en unik resurs för den medicinska kunskapsutvecklingen i form av de kvalitetsregister där sjukdomsförloppet dokumenteras under många år för många patienter med en viss sjukdom. I Combine har vi möjlighet att använda information från de kvalitetsregister som under många år har byggts upp för artritsjukdomar. Genom att bygga vidare på patienternas information i dessa kvalitetsregister är det möjligt att skapa helt ny information både om varför vissa individer men inte andra drabbas av reumatisk sjukdom. Därmed kan vi ta reda på vad som kan göras för att förebygga sjukdom med ändring av livsstil, eller i framtiden med läkemedel eller vaccin som kan förhindra uppkomst av sjukdom. Under de senaste åren har man också inom reumatologi- och inflammationsforskning börjat kunna dra nytta av den genetiska revolutionen. Där det är möjligt har vi i detalj kunnat analysera vilka genetiska skillnader som finns mellan olika individer, och vilka av dessa skillnader som ger ökad risk att få en viss sjukdom eller skyddar mot den sjukdomen. Drömmen är att förstå de mekanismer som gör att vissa individer skyddas mot sjukdom och att återskapa dessa mekanismer hos andra med hjälp av livsstilsförändringar eller med hjälp av läkemedel. Ett av de stora framstegen inom Combine är att vi numera mycket bättre förstår hur gener, omgivningsfaktorer och livsstil samverkar i att ge risk för eller skydd mot vissa reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit (RA), SLE och myosit. Denna förståelse håller just nu på att växa fram i forskningslaboratorierna och i forskarnas datorer, och visar hur dramatiskt olika vi människor reagerar på olika omgivningsfaktorer och livsstilar. En viktig konsekvens av vårt arbete är därmed att vidarebefordra den nya kunskapen till berörda individer, förr eller senare vi alla, men i synnerhet till dem som har en viss sjukdom i släkten och som undrar hur hon eller han bäst ska skydda sig själva mot sjukdomen, eller hur anhöriga och släktingar till den redan drabbade ska kunna skydda sig mot samma sjukdom. Inom Combine har vi således börjat utveckla metoder, inte bara för att skapa kunskap om varför sjukdom uppkommer, utan också för att sprida denna kunskap brett och begripligt för att ge individerna bättre makt över sin egen hälsa och sjukdom. Text Professor Lars Klareskog 8

9 EIRA EIRA står för epidemiologisk undersökning om reumatoid artrit och är världens största i sitt slag. Studierna handlar om miljö, genetik och immunologiska faktorer (som söks i blod). Stora delar av EIRA ingår i Combine. EIRA är ett jättestort forskningsprojekt där personer med RA ingår och kontroller, det vill säga personer ur normalbefolkningen som inte har RA. EIRA innehåller en del som syftar till att identifiera orsaker till varför man får sjukdomen, och en del som syftar till att identifiera faktorer som påverka prognosen hos patienter med RA. Grunden till detta smörgåsbord för forskarna att plocka ur är frågeformulär via webb eller papper som hela 80 % av de tillfrågade svarat på. Formulären ställer ingående frågor om livsstil och miljöfaktorer som kan ha påverkan både för risken att få RA och för påverkan på sjukdomen. Detta är en av få studier som också kopplar livsstil och miljöfaktorer samman med information om genetik. Kombination ger forskare en fantastisk möjlighet att svara på en mängd frågor utifrån flera olika vinklar. I dagsläget har vi endast hunnit titta på bråkdelen av de data som finns tillgängliga, säger professor Lars Alfredsson, som tillsammans med professor Lars Klareskog leder och ansvarar för EIRA. Uppföljningsstudie Studien startade 1996 med insamling av uppgifter från patienter med RA och kontroller från den allmänna befolkningen. Insamlingsarbetet av uppgifter i EIRA follow-up startade 2009 och sedan dess tillfrågas patienterna i EIRA om att fylla i en enkät 1 år samt 3 år efter sjukdomsstart. Förhoppningsvis kan vi fortsätta efter 5 år också, säger Lars Alfredsson. Foto Yvonne Enman Professor Lars Alfredsson som leder EIRA-projektet är epidemiolog med speciellt intresse för inflammatoriska sjukdomar. Hans forskargrupp finns på Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet i Solna. På fritiden ägnar han sig åt motion och trumspel. Enkäterna berör områden som fysisk aktivitet, tobaksvanor, familjeförhållanden, matvanor, medicinering, smärta och arbetsförhållanden. Dessutom ber vi deltagarna lämna blodprov, säger Lars Alfredsson. Gener kopplade till RA Studierna har gett ny genetisk information om vilka genvarianter som är känsliga för inflammation. I dagsläget undersöker forskarna betydelsen av genvariationer bland deltagarna i EIRA. Man undersöker vilka gener som utgör risk för att få RA. Den kunskapen kan sedan ha betydelse för att finna riskgener också för andra kroniska sjukdomar, som exempelvis myosit, reumatisk muskelinflammation, som delvis har samma orsaksmönster som RA. EIRA-studierna har inte endast uppmärksammats inom reumatologin utan tankarna har spritt sig vidare inom olika forskningsområden. EIRA är ett logiskt arbetssätt med ett koncept som går att exportera och dra nytta av för andra sjukdomar. Inom forskningen på MS har en liknande studie startats, säger professor Lars Alfredsson. Målet med uppföljningsstudien är att öka kunskapen om vad som orsakar RA. Genom kunskap från EIRA blir det möjligt att både bättre förebygga och behandla RA och att identifiera gynnsamma livsstilar som personer med sjukdomen själva kan styra över. Ju fler som deltar i undersökningen desto säkrare blir forskningsresultaten, säger Lars Alfredsson. 9 Foto Anna Persson

10 Rökning Goda råd är alltid bra. Goda råd som bygger på välgjorda forskningsstudier är ännu bättre. Forskarnas och läkarnas entydiga råd är Sluta röka! eller Börja inte! Resultaten från EIRA-studierna visar att den person som röker har större risk att få RA än normalbefolkningen. Om rökning sammanfaller med att ha en ärftlig riskgen för sjukdomen blir risken större. Den absolut största riskfaktorn för att få RA är om man röker mycket och samtidigt har dubbel uppsättning av den viktigaste riskgenen. Då blir risken 40 gånger större än personer som inte röker och inte har denna gen. Forskningen visar att rökande patienter med RA oftare utvecklar en mer aggressiv sjukdom. Det visar sig också att effekten av de så kallade TNF-hämmande medicinerna, inklusive metotrexat, är sämre hos rökare än hos personer som inte röker. Det finns alltså mycket att vinna på att sluta röka både för familjemedlemmar som kan ha riskgener och för den som själv lider av RA. Vad i rökningen som påverkar sjukdomen vet man ännu inte arbetshypotesen är att RA för vissa personer startar i lungan där rökning bidrar till förändring av proteiner som i sin tur hos personer med riskgener startar en immunreaktion. Den troliga förklaringen är att det är röken, inte själva nikotinet, som ger irritation i lungan. För närvarande pågår det studier om vilken roll passiv rökning kan ha för risken att insjukna i RA. Eftersom snus ibland blir ett alternativ till rökning pågår också en studie om hur snus (som innehåller nikotin) påverkar risken, där de preliminära resultaten visar att snus inte ökar risken. Foto Yvonne Enman Kiseldamm och mineraloljor En del yrken kan öka risken för RA. Eftersom forskningen tyder på att irritationsmoment i lungorna har betydelse för RA har man undersökt om yrkesmän som exponeras för kiseldamm löper en större risk att utveckla sjukdomen. Svaret är ja. Det finns en förhöjd risk för dem som utsätts på exempelvis byggarbetsplatser via aktiviteter som bergborrning, stenkrossning och stenslipning. Studien gjordes på män och visade att exponering för kiseldamm ökade risken ytterligare hos de som rökte. Hos dessa var risken 7 gånger så hög att få RA och då en aggressiv sjukdom som hos oexponerade icke-rökare. Även yrkesmässig exponering av mineralolja kan ge aggressivare RA, men det medför ingen risk att använda hudkräm som innehåller mineraloljor. Fisk Kostvanor är ett av delmomenten i frågeformuläret från EIRA. Frågorna berör kosthållning, om viss mat utesluts och kosttillskott. Foto Yvonne Enman Foto Jenny Sunding Risk att få RA Icke rökare med en riskgen = 3 gånger ökad risk Icke rökare med dubbla riskgener = 6 gånger ökad risk Rökare (de som rökt minst ett paket om dagen i mer än 20 år) med en riskgen = 9 gånger ökad risk. Rökare med två riskgener = 40 gånger ökad risk Det finns en hel del forskning som pekar på att inflammation hämmas av dels kosttillskott med fiskolja och dels av att äta fet fisk. Det är också konstaterat att fet fisk har en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Detta är viktig information eftersom inflammation är en av hörnstenarna i själva RA-sjukdomen och många av behandlingarna är riktade mot att minska den inflammatoriska processen. 10

11 Nästa logiska fråga var om kost som innehåller fet fisk kan fördröja eller helst hindra sjukdomsutbrott. Därför ingick frågan om konsumtion av fet fisk före insjuknande. Och forskarna fick napp. De som åt fet fisk minskade sin risk att få RA med 20 %. Det är just att äta fet fisk varje vecka som har betydelse, inte hur många gånger i veckan. Och det fanns ingen skillnad för män och kvinnor. Foto Jenny Sunding Smärta och sömn Smärta och sömn är två viktiga områden för personer med kroniska sjukdomar. Men frågorna runt hur sömnen påverkar smärtan och hur smärtan påverkar sömnen är fler än svaren. Det gäller också hur livet påverkas av de här faktorerna. Därför finns det ett antal frågor i EIRA-uppföljningen om dessa områden, men data har ännu inte analyserats. Samsjuklighet Risken för samsjuklighet i hjärt-kärlsjukdom är inte förhöjd vid ledgångsreumatismens debut, men risken höjs med tiden. Alkohol Alkohol är ett lite känsligt område. Läkare skulle aldrig rekommendera någon att konsumera alkohol. Men resultat från studier i EIRA visar att en måttlig alkoholkonsumtion minskar risken att få RA. Valet av dryck spelar ingen roll, i studien var det mest vin som konsumerades. I frågeformuläret stod valet mellan jag dricker aldrig alkohol, jag dricker mindre än 3 glas/vecka, mellan 3-5glas och mer än 5 glas. Det var faktiskt de som rökte och drack mer än 5 glas per vecka som hade bäst nytta av sitt alkoholintag. Också i experimentella musförsök har forskarna konstaterat att alkohol kan ha en skyddande effekt mot RA. En förklaring kan vara att alkohol dämpar immunförsvaret och vid RA är det immunförsvaret som är aktivt. Men som sagt; det finns andra risker med allt för stor konsumtion av alkohol. Foto Jenny Sunding Genom att samköra olika register som dödsorsaksregistret och sjukvårdregistret med RA-registret pågår studier om samsjuklighet eller följdsjukdomar till RA. En sådan risk är tidig hjärt-kärlsjukdom. För att upptäcka skillnader jämförs personer med RA och samtidig hjärt-kärlproblematik med RA-patienter utan sådana problem. Resultaten visade att hjärt-kärlsjukdom inte är vanligare vid RA-debut, men redan efter ett par år blir det vanligare. Risken för stroke ökar först efter lång tid. Vaccinationer Det finns ingen risk att vaccination utlöser RA. Ibland ställs frågan om det finns en risk att insjukna i olika händelser efter vaccination. För att ta reda på om det finns en risk att insjukna i RA på grund av vaccination gjordes en sådan studie. Nyinsjuknade patienter och kontrollpersoner tillfrågades om de vaccinerat sig inom de fem senaste åren mot influensa, gulsot, difteri eller polio. De som vaccinerats jämfördes med dem som inte vaccinerats och resultatet blev att det inte finns något samband mellan vanliga vaccinationer och insjuknande i RA. Text Yvonne Enman 11

12 Bygger bakgrund till morgondagens sjukvård Det är viktigt att förstå hur miljön påverkar risken att få sjukdomar, och hur olika genvarianter samverkar med varandra för att sjukdomarna ska bryta ut. Lika viktigt som det är att se vilka genvarianter som är skyddande. Leonid Padyukovs forskning på de reumatiska sjukdomarna fungerar som en prototyp. Reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism) är en komplex heterogen sjukdom som antagligen går att dela upp i flera undergrupper där varje undergrupp går att identifiera. Troligen kommer varje sådan undergrupp att behöva sin speciella typ av behandling för att ge bästa möjliga effekt. Någonstans i kroppen finns svaret på vem som tillhör vilken undergrupp. För att finna de undergrupperna studerar forskarna i Leonid Padyukovs forskningsgrupp olika gener och deras varianter. Generna finns hos alla, men de olika varianterna kan ligga vilande eller vara aktiva, de kan vara skyddande eller utgöra en risk för sjukdom. Vi försöker förstå hur genvarianterna påverkar varandra vid sjukdomsutveckling. Vi vill hitta ännu outforskade vägar för hur de binder till varandra, hur de talar med varandra, och hur deras samspråk och påverkan skiljer sig från varandra beroende på hur personens genuppsättning varierar, säger Leonid Padyukov. På samma plats i kroppen Det finns mer än 30 olika genvarianter som associeras med RA. För att spåra vilka genvarianter som har betydelse för insjuknande utarbetade forskarna en beräkningsmodell som kan visa på genetiska interaktioner. Prover från svenska RA-patienter jämfördes med prover från kontrollpersoner som inte hade sjukdomen. Studien visade en interaktion, ett samspel, mellan två speciella riskgenvarianter för insjuknande. Båda genernas proteiner fanns i kroppens vävnader vid RA oavsett miljö och oavsett om immunförsvaret efterfrågade dem. Studien upprepades med samma resultat i USA, Spanien, Storbritannien och Nederländerna. Att båda genvarianternas proteiner fanns på samma plats tyder på ett möjligt biologiskt släktskap som kan vara grunden Docent Leonid Padyukov är forskningsledare på Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska Institutet. Forskningen är förutom arbete också hans fritidsintresse vid sidan av historia och poesi. som gör det möjligt att finna en behandling som stödjer en skyddande funktion. Användning också vid andra sjukdomar Myosit (muskelinflammation) är en inflammatorisk reumatisk sjukdom där det också finns många frågetecken om varför sjukdomenuppstår. Därför använder nu forskarna samma undersökningsmetod för att undersöka myosit som för RA. De söker genvarianter som påverkar risken för insjuknande. Eftersom myosit är en ganska ovanlig sjukdom samarbetar den svenska forskningsgruppen med forskare i USA för att kunna studera sjukdomsorsakande och skyddande gener också vid myosit. Sen debut Insjuknande i RA kommer oftast ganska sent i livet. Genom att identifiera genvarianter, och analysera vissa blodprover, av betydelse för att sjukdomen ska bryta ut går det att förutse vem som har stor sannolikhet att få den. Då finns möjlighet att hindra sjukdomen från att starta till exempel genom att undvika miljöfaktorer som i kombination med genvarianterna kan leda till ledgångsreumatism när man blivit äldre. I framtiden kan kunskaperna om genvarianter bli viktiga både för den enskilde och för planeringen av vilken behandling som ska ges till vilken individ i framtidens sjukvård. Forskningens resultat visar att vissa genvarianter tillsammans med en miljöfaktor som rökning ökar risken för RA väldigt många gånger. Generna finns där men miljön går att ändra på. Genom att fokusera på riskgrupperna och informera finns en möjlighet till att färre personer får RA i framtiden, säger docent Leonid Padyukov. Text Yvonne Enman Foto Yvonne Enman 12

13 Med fokus på genen PTPN22 En speciell variant av en viss gen, PTPN22, finns oftare hos personer med ledgångsreumatism än hos friska kontrollpersoner. Därmed kan förståelsen av hur denna gen fungerar ha betydelse för framtida behandling av ledgångsreumatism samt varför RA uppstår. Marcus Ronninger studerar genernas betydelse för uppkomst av olika reumatiska sjukdomar. Han undersöker genen PTPN22 och dess koppling till autoimmun sjukdom och då främst reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism). Målet är att undersöka hur olika genvarianter av PTPN22 påverkar de immunreaktioner som orsakar ledgångsreumatism. Av vad vi vet från tidigare forskning har den här genen näst störst betydelse av alla gener för att utveckla sjukdomen, säger Marcus. Stora studier bekräftade resultat Marcus forskning kring PTPN22 började i ett samarbete mellan hans forskningsgrupp vid Karolinska Institutet och ett antal internationella samarbetspartners, bland annat ett läkemedelsföretag som ingår i Combine. Amerikanska forskare hade visat att olika varianter av PTPN22 gör att immunsystemet fungerar olika hos individer med de olika PTPN22- genena. Men det var inte känt vilken betydelse dessa skillnader har vid ledgångsreumatism. Det var här som Marcus och hans forskningskollegor kom in, och kunde besvara nya frågor kring PTPN22 och RA tack vare att många patienter och friska frivilliga tidigare hade donerat blod till den så kallade EIRAstudien som bedrivits i många år under ledning från Karolinska Institutet. Budbärare mellan gen och protein = mrna Studierna gick ut på att undersöka om genens budskap till cellen var annorlunda hos personer med RA än hos friska kontroller. Det kallas genuttryck och är den process som sker då en DNA-sekvens överförs till cellen för att till slut bli ett protein. Protein är en av kroppens huvudbeståndsdelar och Marcus Ronninger är medicine doktor efter sin disputation i maj Tidigare var han doktorand vid Karolinska Institutet, Enheten för reumatologi, Institutionen för medicin, Solna. Från början utbildade han sig till civilingenjör vid Linköpings universitet med inriktning mot teknisk biologi. Hans specialområden är genetik och bioinformatik, som är en kombination av biologi, matematik och datavetenskap. Marcus bor i Stockholm tillsammans med sambo. På fritiden brygger han gärna öl. En nyfunnen och spännande hobby, tycker Marcus Ronninger! kallades tidigare äggviteämne. Budbäraren mellan gen och cell kallas mrna (messengerrna). Vi kunde konstatera att förutom att PTPN22-varianten är överrepresenterad vid RA fanns även skillnader i mrna. Och skillnaderna var inte förorsakade av behandling mot sjukdomen. Lång men viktig väg Det kan kännas som väldigt långt mellan grundforskning och patientnytta, men fynden av skillnader i gener mellan friska och personer med sjukdom kan komma att bli viktiga ledtrådar till framställning av nya mediciner mot RA, där man med läkemedel hoppas kunna förändra funktionen hos den sjukdomsassocierade varianten av PTPN22 till att likna funktionen hos PTPN22 hos friska. Text Jenny Sunding 13 Foto Yvonne Enman

14 Introduktion till avsnitt om bättre behandling idag Utveckling av bättre behandling Behandlingsforskningen i Combine drivs utmed två huvudlinjer: För det första studerar vi hur de läkemedel som finns i dag kan användas på mer effektiva sätt. För det andra försöker vi utveckla helt nya behandlingsprinciper som baseras på forskningen om sjukdomarnas uppkomstmekanismer. I artiklarna i nästa del av vår skrift beskrivs vad som görs för att bättre använda dagens läkemedel. De läkemedel som nu finns för reumatiska sjukdomar, i synnerhet för artritsjukdomar, är mycket bättre än de som fanns för 15 år sedan. Tillsammans med tidigare insatt behandling och bättre uppföljning av behandlingsresultaten har patienter med reumatiska inflammationssjukdomar ett mycket bättre liv i dag än tidigare. Men fortfarande är det bara några få patienter som blir botade och de flesta läkemedel har god effekt bara hos vissa patienter, medan andra individer har mycket liten effekt av dem. Ett stort problem är att det fortfarande saknas bra metoder att i förväg bestämma vilken patient som har bäst nytta av vilket läkemedel. I stället tvingas läkare och patient att pröva olika läkemedel ett efter ett, för att efterhand se vilket som fungerar bäst för den enskilde patienten. Det händer också att ett tidigare verksamt läkemedel slutar att fungera och man måste börja om processen att pröva sig fram till vilket av de resterande tillgängliga läkemedlen som nu kan fungera. Ett av våra viktigaste projekt i Combine är därmed att utveckla metoder att redan från början avgöra vilken patient som bör ha vilket läkemedel. I första hand studerar vi om variationer i gener (farmakogenetik) eller variationer i proteinsammansättning eller antikroppar i blodprover (biomarkörer) kan användas för att bestämma vilka läkemedel som fungerar bäst för vilken patient. Avgörande för dessa studier är de kvalitetsregister och de biobanksprover som fås från patienter som behandlas med de olika läkemedlen. Ett särskilt område som länge varit unikt för den svenska forskningen är att vi också studerar hur livsstil och omgivningsfaktorer påverkar effekten av olika läkemedel. Under dessa studier har vi upptäckt att rökning inte bara utgör en riskfaktor för att drabbas av många av de reumatiska inflammationssjukdomarna, utan också att rökning kraftigt försämrar effekterna av behandling. Patienter med reumatiska sjukdomar liksom patienter med många andra inflammationssjukdomar drabbas också ofta av följdsjukdomar, och det är inte sällan dessa som ytterst orsakar en förtida död eller svåra handikapp för patienter med kronisk inflammation. Samtidigt utgör kännedom om dessa risker en viktig möjlighet att skapa prevention mot dessa följdsjukdomar. Text Professor Lars Klareskog 14

15 Mål Skräddarsydd behandling Genom att koppla information om diagnos, behandling och hälsoresultat med blod- och vävnadsprover från biobanker kommer forskarna ett steg närmare att kunna skräddarsy varje enskild patients behandling. För att utveckla nya läkemedel mot reumatisk sjukdom, och för att förstå hur vi bäst ska använda de läkemedel som finns, krävs kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom uppkomst och förlopp vid reumatisk sjukdom, och vilka markörer som skvallrar om att en patient kommer att svara bra (eller inte alls bra) på en viss behandling. För att det ska vara någon idé att leta efter sådana biomarkörer, som speglar fysiologiska förändringar till följd av sjukdom, läkemedelsbehandling eller annan yttre påverkan, måste det finnas blod och vävnader att leta i. Likaså, för att förstå vilka behandlingar som fungerar bra (och inte bra) krävs att man kan följa effekten av dessa i stora patientgrupper. Docent Johan Askling vid Karolinska Institutet är ansvarig för en del inom Combine som utvecklar och använder kvalitetsregister och biobanker, så kallad infrastruktur för forskningen. Ett arbete som gör andra projekt möjliga och som i sin tur är uppdelat i tre områden: Registren som redan finns ska användas och utvecklas på bästa sätt, register för andra diagnoser än RA ska utvecklas, och robusta, kostnadseffektiva och kliniskt integrerade biobanker ska etableras. Den stora potentialen ligger i att sammanföra registren med biobankerna, då kan vi förstå betydelsen av biomarkörer i ljuset av kliniska behandlingsdata, säger Johan Askling. Bruk, förbättring och utveckling av register Kvalitetsregister innehåller information om patienternas diagnos, behandlingar och hälsoresultat. I Sverige finns ett 70-tal sådana register för olika patientgrupper. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) inklusive ARTISregistret är exempel på register som används inom Combines forskning. Registren och kopplingar mellan dem kan till exempel hjälpa forskarna att bättre kartlägga hur vanliga våra reumatiska sjukdomar är. Det blir en slags landskapsbeskrivning över förekomsten Johan Askling är docent i epidemiologi och specialistläkare i reumatologi vid Karolinska Institutet. av sjukdomar och deras samsjuklighet. En nödvändig utgångspunkt för att vi ska förstå mer specifika frågor, säger Johan Askling. Exempel på specifika frågor är om biologiska läkemedel är säkra, hur många som får dem, och om effekten är värd pengarna. Med utvecklade registerdata ökar också förståelsen för vad som driver sjukdomar och deras samsjuklighet. Patientregistren tillika forskningen inom Combine fokuserar på RA. Ett mål är dock att överföra kunskaperna och erfarenheterna kring registerarbete till liknande men mer nystartade register för andra diagnoser, såsom spondylartriter och SLE vilka tillsammans med RA utgör de tre största familjerna av reumatiska sjukdomar. När vi flyttar fokus till andra diagnoser vill vi använda samma tänk som vi utvecklat för de befintliga registren inom RA. s s s Foto Micke Lundström 15

16 Biobanker bidrar till bättre vård Biobanker som består av frusna blodprover är ett viktigt redskap för forskarna, i synnerhet som nya tekniska landvinningar gjort det mycket lättare att utvinna stora mängder information även ur små mängder blod. Genom att skapa och koppla samman existerande lokala och regionala biobanker med kvalitetsregistren ökar möjligheterna att förstå vad som orsakar och driver reumatisk sjukdom, och därmed vilken vård och när vi ska erbjuda den till patienterna, säger Johan Askling. Han beskriver de tekniker som utvecklas och arbetet med att sammankoppla register som nya angreppssätt. Provtagningarna ska också vara integrerade med kliniken. Egentligen borde det vara lika naturligt att fylla i självskattningsformulär, att lämna blodprov till en biobank, som för doktorn att fylla i hur patienten mår och vilken behandling som ges. Allt hör samman i ett paket, biobanker är inte en separat verksamhet. Vi tror att integrering i kliniken kan öka deltagandet, sänka kostnaderna, och göra så att patienten och läkaren ser ett tydligare sammanhang än om biobanker, register och rutinsjukvård sköts som helt separata aktiviteter, och dessutom av olika personer, säger Johan Askling. Det ska också finnas ett system som överblickar proverna som har samlats in så att forskare från olika projekt ska kunna ta del av varandras analyser. Det gör att arbetet går snabbare och blir billigare. Den systematiska lagringen gör dessutom att det går Foto Yvonne Enman lättare att föra tillbaka data in i kvalitetsregistren, det vill säga att återinföra framtida forskningsresultat in i klinisk rutinsjukvård. Viktigt att poängtera är att all data inte lagras på samma ställe, både av legala- och integritetsskäl. Combines brukarråd med patientrepresentanter är ett viktigt bollplank i frågan då arbetet är förenat med en hel del etiska frågeställningar. Vi vet att de allra flesta ser värdet i att samla in information för att kunna få bättre vård i dag, i morgon och för nästa generation. Men vi vet också att bland forskare, kliniker och patienter finns olika åsikter som vi måste vara lyhörda för, säger Johan Askling. Ett exempel på en sådan fundering är hur akademin kan använda läkemedelsindustrins resurser utan att sälja ut patienternas data. Combine har tagit fram en tydlig modell för hur sådant samarbete kan gå till, säger Johan Askling. Skräddarsydda behandlingar Johan Askling och hans kollegor ingår i en nationellt sammansatt arbetsgrupp som jobbar på uppdrag av Svensk Reumatologisk Förening. Innan året är slut hoppas jag att vi kunnat starta en stor gemensam biobanksverkamhet kopplad till kvalitetsregistret. Om ytterligare fem år har vi ännu fler sådana biobanker kopplade till kvalitetsregister är utanför reumatologin. Vi får se vilka ansatser som blev bättre än vi trott, inte så bra som vi trott, och vilka som inte visar sig leva upp till de krav som nästa generation av tekniska möjligheter kräver. Det är ett föränderligt landskap som vi måste vara ödmjuka inför, säger Johan Askling. Det finns många stora biobanker men få exempel på integrering av kvalitetsregister i klinisk praxis. Det är ingen konst att samla in prover från patienter. Utmaningen är att skapa ett system som är billigt, robust och håller i 10 år. Visst skulle det vara trevligt att ha alla proverna nu, men vi har istället valt att undersöka noga hur vi gör det på bästa sätt innan vi drar igång, säger Johan Askling. Summeringen är att ju mer forskarna förstår om vad som egentligen händer i kroppen vid reumatisk sjukdom, desto bättre möjligheter att skräddarsy behandlingar. Det är uppenbart att RA inte är en eller två, utan nästan lika många sjukdomar som det finns patienter. I den bästa av världar lyckas vi dessutom stänga av sjukdomen innan den uppstår, men då behöver vi mer information än den vi kan få från kliniska data. Vi behöver koppla ihop dessa med biologisk information, säger Johan Askling. Text Jenny Sunding 16

17 Rökning en miljöfaktor av betydelse Några av de viktigaste resultaten i Combine rör rökningens påverkan både för att få RA, sjukdomens utveckling, prognos och nytta av läkemedel. Det ger personer med RA och deras familjer goda grunder för att inte röka. Foto Privat Utvecklingen av medicinska behandlingsmöjligheter av reumatoid artrit, RA, har tagit jättekliv framåt under det senaste decenniet. De så kallade biologiska läkemedlen fungerar inne i immunsystemet genom att hämma processer som driver den inflammation som är en grundpelare i sjukdomen. Men tyvärr har inte alla nytta av dem. Ungefär en tredjedel av alla behandlade har god effekt, en tredjedel har måttlig nytta och den sista tredjedelen har ingen effekt. Varför är det så? I våra studier undersöker vi om olika antikroppar och genvarianter kan ha betydelse för behandlingseffekten. Till det lägger vi faktorer om sjukdomen som kön, antal svullna och ömma leder och andra sjukdomsfaktorer. Och så samlar vi information om rökning och andra livsstilsfaktorer, säger Saedis Saevarsdottir. Det önskvärda målet är att i ett blodprov finna faktorer som visar vilket behandlingsalternativ som passar varje person bäst. Risk att insjukna Forskning om rökning, och rökning i kombination med en eller två riskgener, visar att den som röker och inte har RA dubblerar sin risk att insjukna. De som har viss ärftlig benägenhet kan öka risken med upp till 40 gånger. Det betyder att barn till personer med RA kan öka sin risk att insjukna upp till 40 gånger om de röker. Faktiskt skulle 20 % av alla med RA sluppit sin sjukdom om de inte rökt. Allvarig sjukdom kunde undvikits hos 33 %. Rökare har mindre chans Det är invecklat att jämföra olika behandlingar med varandra eftersom det finns många olika alternativ. Läkemedel provas i en viss ordning och också vartefter de tagits fram. Därför kan det vara svårt hitta personer med samma sjukdomsintensitet, samma sjukdomsuttryck och samma behandlingsgång. Medicine doktor Saedis Saevarsdottir är reumatolog på Karolinska universitetssjukhuset. Fritiden ägnar hon åt familjen med 3 barn som håller på med musik och idrott. På semestrarna åker de gärna skidor och besöker familjen som bor både i Sverige, på Island och i Sydney, Australien, där bilden är tagen. Därför fokuserar vi i nuläget på vilka faktorer har betydelse för effekten av varje läkemedel i sig. Vi har jämfört effekten av metotrexat och TNF-hämmande läkemedel hos rökare med de som inte röker. Och där ser vi skillnader. Resultaten visar att de som röker har betydligt sämre effekt av behandling med metotrexat och också med TNF-hämmare än icke-rökare. Av hela gruppen nyinsjuknade patienter oavsett behandling har rökare också mindre chans att få kontroll på sjukdomsaktiviteten än icke rökare. Rökningen påverkar också graden av ledförstörelse. Sammanfattning Rökare med RA har mindre chans att svara på dagens behandling. De som slutat röka svarar lika bra på metotrexat och anti-tnf-behandling som de som aldrig rökt, men det återstår att undersöka nyttan av rökstopp före behandlingsstart. Vi tycker att fynden ger starka argument för att rekommendera rökavvänjning som en väsentlig del av behandlingen för RA-patienter. Därför erbjuder vi rökavvänjning på kliniken, avslutar Saedis Saevarsdottir. Text Yvonne Enman Mycket god effekt av läkemedel i % Metotrexat Anti-TNF Av de som aldrig rökt Av de som slutat Av de som röker

18 Samsjuklighet En hjärtefråga Umeåforskarna har funnit att en orsak till för tidig död vid RA är hjärt-kärlsjukdom. En orsak god som någon att undersöka varför. På Norrlands universitetssjukhus i Umeå utgår ett forskningsområde från patienter med tidig reumatoid artrit. Projektet innefattar sjukdomens progress, dess långtidsprognos med fokus på hjärt-kärlsjuklighet vid reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism) men även med analys på analys av prover tagna innan symtomdebut. Drivande är professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist som tidigt under sin forskningsbana fångades av frågan: Varför har så många av mina patienter dött? När hon undersökte saken visade sig en vanlig orsak vara just samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdom. Det blev startskottet för henne och så många av kollegorna som driver frågan vidare. Från start och framåt Inom Combine rekryteras alla individer som insjuknar i den norra regionen i en grupp som forskarna följer under många år framåt i tiden. Patienterna får svara på frågor och då speciellt vad gäller hjärt- och kärlhändelser. Information samlas om hur sjukdomen beter sig och hur personerna svarar på olika behandlingar. Blodprover analyseras för att se inflammationsmarkörer och autoantikroppar vilka utgör ett bra och tämligen nytt sätt att kategorisera sjukdomen efter. Många olika studier av olika patientgrupper Andra studier avseende patienter med nyinsjuknad RA sker på hela gruppen personer med RA eller små grupper i speciella studier som exempelvis en fysisk träningsstudie som nu avslutats. Genom olika registerstudier fortsätter jakten på kunskap om dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom, men även fysiologiska analyser med studier av kärlens styvhet och dess betydelse. Om det finns ett samband mellan anti-tnfbehandling och samsjuklighet är en annan frågeställning. Forskarna söker också samband mellan olika genvarianter och hjärt-kärlsjuklighet. I familjestudier söks genetiska markörer, 18 Läkare och forskare är också människor. På bilden är professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist, tillsammans med barnbarnen. ett riktigt detektivarbete både vad gäller markörerna men också att spåra familjer med RA-gener i sig och samtidig hjärt-kärlsjukdom. Biobanken Med stöd också från andra program än Combine fortsätter studier med frusna blodprover från Biobanken i Umeå som insamlats kontinuerligt från hela befolkningen framför allt i Västerbotten och delvis i Norrbotten. Ett viktigt resultat därifrån var fyndet av att antikroppar mot aminosyran cirtullin finns i blodet och att mängden stegras närmare insjuknande. De resultaten kom genom analyser av blod som lämnats innan ledgångsreumatismen brutit ut och sedan jämförts med prover från samma person efter debut. Det är frivilligt att lämna blodprover till Medicinska Biobanken men jag tycker alla borde göra det för det hjälper forskningen i analys av sjukdomens uppkomst, säger Solbritt Rantapää-Dahlqvist. Text Yvonne Enman Combine ger en möjlighet till möten mellan forskare från olika delar av landet. Möten och diskussioner som ger nya infallsvinklar på studierna, och möjligheter till samarbeten mellan forskningsenheterna. Resultat från den experimentella forskningen kan överföras till studier på människor. Forskning på de reumatiska sjukdomarna är angelägna, säger professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist. Foto Privat

19 Hur kan man minska åderförkalkning vid RA Ökningen av hjärt-kärlsjukdom hos RA-patienter börjar först efter debuten av RA-sjukdomen, vilket ger möjlighet till förebyggande behandling av åderförkalkning vid RA. Personer med RA löper en större risk att insjukna och att dö i hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalbefolkningen. Genom att tidigt upptäcka en begynnande åderförkalkning skulle det gå att förutse vem som kommer att råka illa ut, och då finns också en förhoppning att kunna förhindra det. Därför är det viktigt att följa patienterna noga med tanke på traditionella riskfaktorer och att hålla sjukdomens inflammation i schack. Halspulsåderns väggtjocklek Anna Södergren mätte med ultraljud tjockleken på halspulsåderns innersta kärlvägg (intima media). Hon ville veta om det fanns skillnader mellan personer som nyligen insjuknat i RA och friska kontroller. Från början var det inte några skillnader mellan dem som insjuknat i RA och personerna ur normalbefolkningen. Men efter 18 månader och efter fem år hade patienterna ökat halspulsåderns väggtjocklek, medan ökningen tog 5 år hos kontrollpersonerna. Ökningen var också mindre hos kontrollerna. Kärlens stelhet, ett mått på åderförkalkning Bland det första som händer vid åderförkalkning är att kärlen blir stelare. Det går att mäta i en pulsåder i överarmen. Först mäter forskarna pulsåderns diameter. Därefter stasar de överarmen i fem minuter och när de släpper på stasen börjar blodet rinna igen och huden rodnar när kärlen vidgar sig. Det beror på att endotelcellerna som sitter på den innersta kärlväggen fungerar. Blir pulsådern bredare betyder det att endotelcellerna fungerar bra. Jag fann ingen skillnad mellan personerna med RA och kontrollerna vare sig vid studiens början, efter 18 månader eller 5 år. Vi fann att personerna med RA fått stelare kärl under de 5 år efter RA-diagnosen som vi följt dem, säger Anna. Anna Södergren disputerade 2008 under ämnet epidemiologiska och patogena aspekter på hjärt- och kärlsjukdom vid reumatoid artrit. Nu är hon mammaledig med lilla Olle som föddes i februari och som också har en 6-årig syster. När Anna har möjlighet tränar hon löpning och dansar squaredance. Hon har siktet inställt på att bli specialist i reumatologi. Inom forskningen fortsätter hon med hjärt- och kärlsjuklighet, men kommer att bredda sig till flera sjukdomar som exempelvis psoriasisartrit. SCORE ett sätt att mäta risk Ett ofta förekommande sätt att ta reda på om en person löper risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser är att räkna fram en siffra som baseras på traditionella riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, ålder, kön, rökning. Den ger ett mått, SCORE, på risken att dö inom 10 år i hjärt-kärlsjukdom. Vi undersökte om den siffran var relaterad till att mäta risken. Mätningen av halspulsåderns väggtjocklek var relaterad till detta SCORE, men stelhetsmätningen gav ingen sådan relation, säger Anna Södergren. I studierna har de också mätt markörer i blodet som skulle kunna ha ett samband med att kärlen mår dåligt och håller på att börja åderförkalkas. Personerna med RA hade högre nivåer av dessa markörer redan vid insjuknandet i sin reumatiska sjukdom, jämfört med friska kontroller. Detta skulle kunna tyda på att personer med RA redan när diagnosen sätts har början till åderförkalkning, vilket ytterligare visar på vikten av att dessa personer behandlas så bra det går avseende de traditionella riskfaktorerna, till exempel att inte röka, inte ha högt blodryck och inte ha höga blodfetter. Text Yvonne Enman 19 Foto Yvonne Enman

20 Hjärt- och kärlproblem förstärks av svår sjukdom RA skadar kroppens leder men är inte en dödlig sjukdom. Så löd den allmänna uppfattningen för några decennier sedan. Nu visar ett stort antal forskningsstudier mot annat håll. Den vanligaste bakomliggande dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar. Både sjukligheten och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är ökad hos patienter med RA jämfört med normalbefolkningen. Lena Innala ingår i den arbetsgrupp på universitetssjukhuset i Umeå som studerar patienter som förutom sin grundsjukdom har andra komplikationer, främst kardiovaskulära sjukdomar. I Lenas kommande avhandling ingår bland annat en framåtblickande, så kallad prospektiv, studie där forskningsgruppen följt patienter från Sveriges norra region ur det nationella RA-registret sedan dess start Nysjuka patienter I april 2008 gjordes de första sammanställningarna, då hade forskarna följt 442 nydebuterade RA-patienter i sammanlagt fem år för varje patient. För att vara nydebuterad ska patienten ha visat första sjukdomssymtom senast 12 månader före studiens start. De flesta studier inom detta område är tvärsnittsstudier eller retrospektiva studier, det innebär att patienterna bara följs under en kort period och/eller att de har haft sina sjukdomar väldigt länge. Mer sällan har patienterna följts från det att sjukdomen startar, säger Lena Innala. Läkarna på de lokala reumatologenheterna har undersökt patienterna och regelbundet samlat sjukdomsrelaterade, inflammatoriska samt kardiovaskulära data under de fem åren. I början och i slutet av perioden fick patienterna också fylla i en enkät med frågor rörande samsjuklighet, till exempel om de tidigare varit drabbade av någon hjärt- kärlhändelse, om de är rökare, har diabetes, högt blodtryck samt vilka läkemedel de använder. Forskningen är jätteintressant och det känns viktigt att försöka ta fram fasta riktlinjer för behandling. Jag är så tacksam över patienterna som har hjälpt oss genom att fylla i alla dessa enkäter, säger Lena Innala som är överläkare och doktorand vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 20 Foto Jenny Sunding Viktigt att hålla koll Under de fem uppföljningsåren hade 48 patienter haft en ny hjärtkärl-händelse, merparten hjärtinfarkter och stroke. Tolv av dem med dödlig utgång. Vi kunde se att traditionella riskfaktorer stod för en del. Stigande ålder, manligt kön och tidigare hjärt-kärlhändelser ökar också risken, men dessa faktorer är inte hela förklaringen. Det mest intressanta utfallet visade sig komma ur grundsjukdomen RA. Risken att drabbas av hjärt-kärlproblem förstärks om patienten har en svår sjukdom med hög inflammationsaktivitet, tidigt i sjukdomen och över tid, medan antireumatisk behandling minskar risken. Att dämpa den reumatiska sjukdomsaktiviteten är av största betydelse ur både led- och kardiovaskulär aspekt. Gör de livsstilsförändringar som krävs, genom att till exempel sluta röka och att sänka blodtrycket! Riktlinjer för behandling I en ny studie använder Lena samma patientgrupp s s s

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer.

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer. Tack! Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 9 000 personer i Sverige som under de senaste åren svarat på frågor om

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism

Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism CRAFOORDPRISET I POLYARTRIT 2013 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Ett avslöjande detektivarbete kring ledgångsreumatism Det rådde länge stor förvirring kring en viss del av genetiken bakom ledgångsreumatism.

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Peter Sundström Överläkare Neurologiska kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå I min beskrivning tänkte jag ha ett tidsperspektiv på ungefär 14 år,

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Världsunikt projekt om ledgångsreumatism och miljöfaktorer

Världsunikt projekt om ledgångsreumatism och miljöfaktorer På de följande 16 sidorna presenterar vi EIRA-studien. Forskningsprojektet gäller reumatoid artrit, förkortat RA, och i folkmun kallad ledgångsreumatism. EIRA Text: Yvonne Enman Foto: Yvonne Enman och

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad

engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad Vetenskapsrådets hearing om biobanker 2007-09-18 Nuvarande brister och utvecklingsmöjligheter för att organisera och engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Diabetes många ansikten ska demaskeras (Måste kompletteras med bilder) Diabetes många ansikten ska demaskeras Målen för diabetesforskningen på CRC är högt satta men förutsättningarna också bättre än någonsin. Forskarna djupborrar i de -minsta

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene 20 Datum Diarienr 2011-12-16 766-2011 Karolinska Institutet Box 281 171 77 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene Datainspektionens beslut Datainspektionen förelägger Karolinska

Läs mer

Minnesanteckningar Samverkansråd nr 1 LS och Handikapporganisationerna

Minnesanteckningar Samverkansråd nr 1 LS och Handikapporganisationerna 1 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Personalstrategiska avdelningen Mats Sternhag Minnesanteckningar 1 2012-01-30 Minnesanteckningar Samverkansråd nr 1 LS och Handikapporganisationerna

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI Vad är det? Juvenil spondyloartropati är en grupp av sjukdomar som påverkar leder (ledinflammation = artrit) och senfästen (entesit). Den

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vad innebär det att vara en alfa-1-bärare? 1 ALPHA-1 FOUNDATION

Vad innebär det att vara en alfa-1-bärare? 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad innebär det att vara en 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1-antitrypsinbrist? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är en ärftlig sjukdom som förs vidare från föräldrar till deras barn genom generna. Sjukdomen

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION Levern och alfa-1 (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION 2 Vad är alfa-1-antitrypsinbrist? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är en ärftlig sjukdom som förs vidare från föräldrar till deras barn

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP)

Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP) STANDARD OPERATING PROCEDURE (SOP) Forum Norr-01-002 Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP) STANDARD OPERATING PROCEDURE Forum Norr-01-002 Gäller f o m 2015-0X-XX SKRIVEN AV:

Läs mer

Behandlingar Specialistgruppen AB

Behandlingar Specialistgruppen AB Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS

Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS Alkohol kan TRIGGA PSORIASIS Att dricka stora mängder alkohol ökar risken att få psoriasis, visar flera studier. Dessutom dricker personer med psoriasis mer än övriga befolkningen, enligt forskaren och

Läs mer