SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION"

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren

2 Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka och välfärden brister, kan vi istället skapa ny kunskapstörst och solidaritet. Där klyftor och fascistiska krafter växer, kan vi istället skapa ett samhälle som håller ihop. Vi vet att ett annat Sverige är möjligt. I detta arbete har vi alla ett ansvar. Och som en idéburen folkrörelse, baserad på alla människors lika värde och rätt, är kravet på ett demokratiskt ledarskap stora på alla nivåer, i alla delar av landet. Så låt oss skapa det tillsammans. Sverige behöver nu ett socialdemokratiskt ledarskap mer än någonsin. För det behövs ett starkt ledarskap inom socialdemokratin och för det behövs du. Stefan Löfven 2

3 Ledarutbildning i socialdemokratin Kunskap bygger Socialdemokraterna heter partiets studieplan för åren Den inleds med ett löfte om att varje ny medlem ska erbjudas medlemsutbildning inom sex månader. Som en del i denna satsning ingår även utbildning av ledare inom partiet. Detta häfte är avsett som stöd för dig som ska hålla i en ledarutbildning inom socialdemokratin. Det lyfter fram frågor att fokusera och reflektera över för just ledare i idébärande organisationer. Du kan använda delar av materialet som komplettering till andra ledarutbildningar. Du kan också låta gruppen arbeta med det samlat. Materialet inleds med en beskrivning av några utgångspunkter för socialdemokratiskt ledarskap och behandlar sedan nio frågeområden. Socialdemokratin två organisationer i en. Formellt och informellt ledarskap. Vår grundläggande idé. Ledarskap för rörelse. En stödjande organisationskultur. Vad ger oss vår styrka? Hur når vi resultat? Att fortsätta utvecklas! Att utvecklas i ledarrollen. 3

4 Socialdemokratiskt ledarskap Ledarskap är ett förhållningssätt mellan människor där man tar ansvar för det gemensamma och det kan utövas av flera personer i demokratiska sammanhang samtidigt, som formellt och som informellt ledarskap. Den som har en ledarroll har, genom sitt sätt att vara, en mycket stor påverkan på hur organisationen fungerar. Vi strävar efter en kultur där människor blir hörda, sedda, respekterade och delaktiga. En kultur som odlar det meningsfulla i det politiska engagemanget. Alla har ansvar för vilken kultur som utvecklas i organisationen. Ledare har dock ett särskilt ansvar. Ledarens uppgift inom socialdemokratin kan sammanfattas i sex punkter: 1 Hålla idén i fokus. 2 Öka engagemanget. 3 Lyssna och ta intryck. 4 Ge helhetsbilden och återkoppla. 5 Hålla partiet i rörelse. 6 Utveckla sig i ledarrollen. Hur våra ledare axlar ledarrollen är avgörande för vår trovärdighet. Det är inte bara en sak för ledarna. Det är en sak för partiet som helhet. Det räcker inte med att utveckla partiet som organisation. Vi måste också stärka partiet som folkrörelse. Genom att arbeta för en organisationskultur och ett ledarskap som utgår från vår värdegrund blir vi trovärdiga. Praktik och retorik måste hänga ihop. 4

5 Socialdemokratin två organisationer i en Socialdemokratiska partiet kan beskrivas som två parallella organisationer i en. Dels har vi Folkrörelsen, där det demokratiska ledarskapet är centralt, och dels har vi en Kampanjorganisation som har och måste ha en traditionell hierarkisk ledarstruktur. I folkrörelsen är möten och samtal mellan människor, lärande och processer några av de centrala delarna. I kampanjorganisationen är snabba beslut, effektivitet och tydlighet avgörande. För att bli en organisation som engagerar och levandegör demokratin måste det framtida arbetet handla om att ge folkrörelsen en ökad roll. På samma sätt måste de kommande årens fokus ligga på att stärka partiets roll som folkrörelse för att våra ledare i de parlamentariska systemen ska lyckas och kunna visa trovärdighet kopplat till vår värdegrund. Att reflektera över Hitta olika exempel på Folkrörelse respektive Kampanjorganisation i vår verksamhet. Försök hitta en gemensam syn på vad som skiljer dem åt. Jämför kraven på ledarskap i Folkrörelsen med motsvarande krav i Kampanjorganisationen. Vad innebär dessa dubbla roller för ledarskapet i partiet? (Denna fråga kan du/ni mycket väl återkomma till under flera delar av materialet.) 5

6 Formellt och informellt ledarskap Socialdemokraterna skiljer på former av ledarskap. Det ena handlar om att man får ett formellt mandat, ett förtroendeuppdrag inom eller som representant för partiet. Det andra ledarskapet, det informella, utövas oavsett position och kan växla mellan olika personer. Vi behöver förstå skillnaden och styrkan i båda. Det formella ledarskapet är tydligt placerat hos någon, t ex den som är vald till ordförande eller fått ett uppdrag att leda en grupps arbete. Hen har ett särskilt ansvar gentemot de som utdelat förtroendet. Det informella ledarskapet, å andra sidan, kan beskrivas som en gemensam process där ansvar utövas av personer som inte har valts eller utsetts till en position.. Att reflektera över Hur gör vi för att det formella och informella ledarskapet ska komplettera vartannat? Hur gör vi när det uppstår krockar mellan det formella och det informella ledarskapet? 6

7 Vår grundläggande idé Vi kan ändra världen. Hur ska vi ställa frågorna. Harald Ofstad, filosof Med idé menas här ett sammanhängande system av idéer, värderingar och föreställningar som fungerar som ett kollektivt referenssystem och som ger mening, mål och engagemang åt individer och deras handlingar. Det är den grundläggande idén som ger organisationen dess mening och skapar engagemang och riktning i verksamheten. Detta är en sanning i alla organisationer och rörelser. Utan en tydlig idé är en organisation per definition meningslös. Vad innebär det då i praktiken, att det är idén som ger organisationen dess mening? Det innebär: Att organisationen gör sina ställningstaganden och prioriteringar utifrån den grundläggande idén. Att idén och värdegrunden skapar samhörigheten i organisationen, en samhörighet som fungerar som ett sammanhållande kitt. Att med fokus på den grundläggande idén skapas det engagemang som är en förutsättning för framgång. Vad är då socialdemokratins grundläggande idé? Dess grundläggande värderingar? Vårt ändamål Nedan ser du ett utdrag ur det socialdemokratiska partiets stadgar. Där beskrivs partiets ändamål, dess grundläggande idé. Det är en omfattande och engagerande text, som det finns skäl att stanna upp vid och reflektera över. Kapitel 1 Partiets ändamål Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klassskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering. Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar. Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och om hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden. 7

8 Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin. Klimatkrisen och miljöförstöringen har tydliggjort att människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen. För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar. Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. Demokrati förutsätter frihet från fattigdom och fruktan, men också frihet och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Därför måste de politiska friheterna bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för demokrati, rättvisa och hållbarhet. Att arbeta med och reflektera över Stadgar. Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Antagna av den ordinarie partikongressen 2013 Antag att du möter en ung kvinna som ska rösta första gången. När hon undrar vad som är socialdemokratins grundläggande idé, vad svarar du då? Läs igenom texten ovan om socialdemokratins ändamål. Vad är kärnan i texten? Försök var och en att formulera vår idé och våra värderingar i 2 3 meningar. Diskutera de förslag som arbetats fram. Utveckla dem vidare tillsammans, så att ni känner er trygga med att ni kortfattat kan förklara socialdemokratins idé på ett sätt som gör våra ställningstaganden i olika sakfrågor begripliga. 8

9 Att hålla idén i fokus Vår grundläggande idé och våra gemensamma värderingar som de formuleras i stadgar och partiprogram ska genomsyra allt vi gör. Ett bra ledarskap innebär att tydliggöra de grundläggande värderingarna och samtidigt ha en stor öppenhet för en ständigt pågående värderingsdiskussion. Idén måste hållas levande. Ett sätt att göra det är att inför konkreta politiska ställningstaganden ställa frågan: Hur stämmer detta med vår idé och våra värderingar? Att reflektera över Hur kan du bidra till att hålla idén levande i det dagliga partiarbetet, så att den fungerar både som kompass och som känslomässig och utvecklande drivkraft i arbetet? Hur kan utrymme skapas för öppna och prövande samtal om våra värderingar samtal som involverar så många som möjligt? 9

10 Att leva upp till värderingarna Att hålla idén levande handlar också om förhållningsätt och arbetsformer. Stämmer de med vår idé och våra värderingar? Präglas våra arbetsformer av det som formuleras i stadgarnas ändamålsparagraf? Genom att leva våra värderingar både som individer och som organisation blir vi trovärdiga och skapar förtroende. Den organisation som vi själva styr över kan bli en spegelbild av hur samhället skulle kunna te sig om våra värderingar fick genomslag fullt ut. Om retorik och praktik inte stämmer överens skapas lätt frustration som innebär att mycket lust och energi går förlorad. Minskad energi innebär minskad effektivitet. Retorik och praktik måste rimma, annars uppstår moralisk frustration. (Lars-Erik Olsson, forskare, Ersta Sköndal högskola) Att reflektera över Om vi går tillbaka till den unga kvinnan som funderar över socialdemo kratins grundläggande idé i förra avsnittet. Hon har nu blivit medlem i partiet. På vilket sätt ska hon känna igen idén och de grundläggande värderingarna i det ledarskap hon möter? Titta på ändamålsparagrafen igen. Pröva att byta ut ordet samhälle mot partiet eller organisationen. På vilket sätt skulle vi i vår organisation kunna leva våra värderingar? Vänd gärna på frågan: Skulle vi vilja att samhället präglas av samma förhållanden mellan människor som råder inom vårt parti? Om inte hur påverkar det vår effektivitet och trovärdighet när det handlar om att nå våra övergripande mål? Och vad gör vi åt det? 10

11 Ledarskap för rörelse Vi har en lång förenings- och folkrörelsetradition i Sverige. Det finns många organisationer som har betytt mycket för utveckling av samhälle och individer. Det finns också organisationer som har fastnat i förvaltning av det som har uppnåtts. Ordet organisation betyder verktyg/redskap. Det är viktigt att komma ihåg. Organisationen är aldrig ett mål i sig utan just ett redskap för det som organisationen finns till för. Organisationer som förmår att vara rörelser präglas av att människor finns där för att de vill vara där och för att det känns meningsfullt att bidra. Vi behöver ett ledarskap för rörelse. Ett ledarskap som lyfter fram den mening och känsla som skapar engagemang, som skapar rörelse i rörelsen. Som stärker förnyelsekraften och förändringsförmågan. Som engagerar de många för att göra skillnad. En rörelse är ofta större än själva organisationen. Det finns många engagerade socialdemokrater utanför partiet som organisation. Vi behöver ett ledarskap som motiverar flera till engagemang både i rörelsen och i organisationen. Vi har många olika typer av ledare i partiet. Det kan vara som kommunstyrelsens ordförande, som kassör i en arbetarekommun, att hålla i diskussionskvällar i s-föreningen eller som riksdagsledamot. Ledarskapet delas av många aktiva och handlar således inte bara om vad en person ska göra, utan om vad många kan göra tillsammans för att hålla rörelsen i rörelse. Att reflektera över Tankar kring citatet från P O Enqvist ovan? - Hur ska vi förmå vara en rörelse i människors hjärtan och samtidigt vara en effektiv organisation som åstadkommer resultat? Finns det någon motsättning mellan de två behoven? - Vad är viktigast att utveckla och förändra för att forma ett ledarskap som främjar rörelse? 11 En folkrörelse är en rörelse i männ i skors hjärtan, en idé och inte en organisation. Blir idén en organisation dör den. PO Enquist, författare

12 En stödjande organisationskultur Varje organisation utvecklar sin egen kultur. Organisationskulturen tillhör organisationens kärna. När det fungerar som det ska, stödjer organisationskulturen idén och inriktningen och bidrar till engagemang och handling. I andra lägen kan organisationskulturen vara ett hinder i arbetet. Organisationskultur definieras ibland som en samling värderingar och normer som delas av människor och grupper i en organisation och som styr hur de samspelar med varandra och med intressenter utanför organisationen. En organisationskultur består av både synliga och osynliga delar. För att få syn på både de önskvärda och icke-önskvärda delarna i organisationskulturen kan några reflektionsfrågor ge en vägledning om vilka värderingar som gäller i organisationen: Idé, värderingar och vision - Vilka av partiets inneboende värderingar kommer till uttryck i det dagliga arbetet? - Finns det värderingskonflikter som bör uppmärksammas? Lärande - Hur behandlas människor i organisationen som gör misstag? - Finns öppenhet för att ifrågasätta inneboende mönster? Arbets- och samarbetsprocesser - Är internkommunikationen stödjande eller tävlingsinriktad? - Finns system för att hantera konflikter? - Hur mäts och värderas framgång? Förväntningar - Vilken bild har de aktiva av organisationen? - Vilka antagande finns om medlemmarna? Hur påverkar dessa antaganden bemötandet? - Vilka förväntningar finns på ledare? Kultur betyder odling. Vilken jordmån vill vi odla för växande i vår organisation? Summering - Vilka värderingar och förväntningar utvecklar partiet? Vilka är hinder? - Behöver vi ta itu med icke-ändamålsenliga värderingar i partiet? Eller har vi en stödjande organisationskultur? 12

13 Att reflektera över Reflektera enskilt och i grupp över frågorna ovan. Slutsatser? 13

14 Vad ger oss vår styrka? Vår styrka beror på vår samlade kunskap, det engagemang vi lyckas skapa och vårt förtroendekapital. Den beror också på vår förmåga till förnyelse och utveckling. Att utveckla vår kunskap Att hålla partiet i rörelse innebär att föra ett fortlöpande samtal om frågor som: Vad innebär vår idé i dagens samhälle? Hur möter vi människors behov? Hur kan de komma att utvecklas framöver? I dessa samtal skapas en gemensam mening och vi bygger upp ny kunskap om samhället och människors villkor. Utöver detta behöver vi konkret sakkunskap för att lösa de problem vi ser. Vi behöver ett ledarskap med förmåga att stimulera omprövning och utveckling av arbetsformer, organisation och politik. Men inte bara att stimulera omprövning, utan också att kunna analysera och sortera bland omvärlds- och invärldsförändringarna. Vika av tidens vågor är det värt att följa med, kanske rent av vara på toppen av, och vilka ska vi snarare blåsa till kamp emot? Kunskap är en viktig resurs i vårt arbete. Det handlar om att vi ska veta vad vi talar om, att vi förstår människors behov och att våra förslag är sakliga, väl genomarbetade och grundade i vår idé. Att reflektera över Hur kan vi öka antalet idébärare i partiet? Vilken kunskap, och trygghet, behövs för att vilja och våga vara en tydlig företrädare? Hur kan ledarskapet stimulera flera att bli tydliga idé- och kunskapsbärare? Vilket utrymme finns för lärande samtal och reflektion i partiarbetet? Om utrymmet är för litet, hur kan det ökas? Kan du jobba mer systematiskt med att utveckla och bredda kunskapen inom den verksamhet du leder? Hur, i så fall? 14 Alla människor behöver en mening med sitt liv och är beredda till en del uppoffringar för de organisationer som ger dem det. Michael Macoby, ledarskapsexpert Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. John Donne, poet ( )

15 Att skapa engagemang i arbetet I grund och botten handlar allt arbete i en rörelse om engagemang och en vilja att åstadkomma en skillnad. Rörelsen består av engagerade människor. Ingen rörelse presterar bättre än de människor som finns där. Resultatet avgörs av de mångas kompetens och engagemang. Men ibland försvinner engagemanget och lusten och alla måsten tar överhanden så att meningen nästan glöms bort. Då försvagas vi. Avgörande för vår styrka är förmågan att engagera och entusiasmera. Klarar vi det, så går fler med i partiet och fler deltar också i arbetet. Samtidigt som de redan aktiva motiveras att ge ännu lite mer av sin tid och sitt engagemang. En rörelseorganisation bärs upp av engagerade människor. Den är ett medel för de engagerade människorna inte tvärtom. För att hålla en rörelse i rörelse måste man förstå drivkrafterna hos de engagerade människorna: Känna mening, vara behövd och accepterad Grundläggande för att en människa ska känna engagemang är tre enkla punkter: att man upplever uppgiften som meningsfull, att man känner sig behövd och att man också blir accepterad med sina styrkor och brister. Här kommer vi tillbaka till vikten av att skapa mening genom att hålla den grundläggande idén i fokus och att ha en levande ideologisk diskussion i partiet. Möjligheten att vara delaktig i denna diskussion och i formuleringen av målen för arbetet är avgörande för engagemanget. Liksom att bli sedd och bekräftad i verksamheten. Det är inte bara vad som diskuteras utan också hur det sker som bidrar till engagemanget. Arbetssättet är således en viktig ideologisk fråga. Visst finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som gör mödan värd, skrev en gång Karin Boye. Tydliga mål och stort handlingsutrymme För engagemang i arbetet är det viktigt att målen är tydliga och att det samtidigt finns handlingsutrymme för dem som jobbar med frågan. I modern organisationsteori kallas detta för samordnad självständighet, dvs att ge stort utrymme för självständig handlingskraft samtidigt som det finns en gemensam riktning och samlad kraft genom en tydlig idé och vision. Återkoppling Engagemanget ökar också om de som deltar i arbetet får återkoppling på det de gör. Det handlar om det behov vi alla har av bekräftelse, men också om möjligheten till utveckling. Får en person veta vad som fungerade bra i arbetet och tillsammans med andra kan resonera om det som kan förbättras och utvecklas, då växer lusten att jobba vidare. Poeten John Donne (år ) uttryckte på ett tydligt sätt varför detta är viktigt: Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. 15

16 Att reflektera över På vilket sätt är uppdragen i den verksamhet som du leder utformade? Är målen tydliga? Finns handlingsutrymme, så att de som tar på sig uppdrag kan välja väg mot målet och därmed utnyttja sin erfarenhet, kompetens och kreativitet? Hur beter du dig för att det handlingsutrymmet ska stämma med partiets demokratiska principer? Hur gör du för att få dem som ingår i din del av organisationen att uppleva sin uppgift som meningsfull? För att de ska känna sig behövda och accepterade? Finns det bra former för återkoppling till individ och grupp? Om inte, hur kan formerna utvecklas? På vilket sätt kan du själv inbjuda till att få återkoppling kring din ledarroll? 16

17 Stärka förtroendet Hårdvalutan för en idéburen organisation som socialdemokratin är förtroendet. Det avgör om människor röstar på partiet, om de vill bli medlemmar, om de vill engagera sig i arbetet för socialdemokratins frågor liksom ifall omvärlden lyssnar och tar intryck. Vilket förtroende vi som parti inger beror i stor utsträckning på hur vi jobbar. Lever vi som vi lär? Praktiserar vi vår värdegrund när vi agerar som individer och som grupp? Är vi trovärdiga? Håller vi en konsekvent linje som utgår från vår idé? Kan människor lita på oss, att vi står för det vi sagt? Bemöter vi människor med respekt? Är vi öppna? Finns tryggheten om att vi inte döljer viktiga förhållanden? Är vi kompetenta och effektiva i vårt arbete och levererar det vi lovar? Förtroendet påverkas av hur partiets företrädare agerar. Det i sin tur beror på hur väl grundade de är i partiets idé och värderingar. Här har du som ledare en viktig uppgift. En fortlöpande diskussion om idé och värderingar och vad de innebär i vardagen gör partiets företrädare bättre rustade för uppgiften. Det är också viktigt att det är klart vad som gäller i olika etiska frågor (representation, resor, kontokort, e-post mm). Ett förtroende som tagit många år att bygga upp kan raseras snabbt. Det gäller därför att ta sig tid att minimera den typen av risker. Att reflektera över På vilket sätt kan du som ledare bevara och stärka förtroendet för partiet? Hur arbetar du och din grupp, relaterat till de fem punkterna ovan? 17

18 Samspel intern dialog och utåtriktat arbete En stor del av förtroendet handlar om att få ett bra samspel mellan den interna dikussionen i partiet och det utåtriktade påverkansarbetet. Känner medlemmarna att partiets utspel och utåtriktade aktiviteter är grundade i den interna dialogen, då stärks deras förtroende för partiet. Då blir de också mer benägna att själva företräda partiet och dess ståndpunkter i de egna sammanhangen (familj, jobb, föreningsliv mm). Detta samspel påverkar också omvärldens förtroende för partiet. Benägenhet att lyssna ökar om det är tydligt att utspelen speglar en bred medlemsuppfattning. Våga utmana! Organisationen har ett ansvar för att fånga upp vad som händer i omvärlden och den allmänna opinionen. Fungerar inte det upplägg som beslutats för verksamheten, då måste du som ledare våga ifrågasätta. Det kan behövas andra beslut och ställningstaganden. Alla medlemmar i vårt parti måste känna det som en naturlig sak att säga ifrån när det är något som inte stämmer. På samma sätt måste vi som parti vara beredda att utmana den allmänna opinionen, när det behövs. Såväl politik som arbetsformer måste kunna utvecklas och det är ledarens ansvar att skapa förutsättningar för detta. Att reflektera över Känner medlemmarna att aktiviteterna i den verksamhet som du leder bygger på deras synpunkter och uppfattningar? Hur upplever omvärlden det? Hur agerar du om du kan se att den linje som bestämts i demokratisk ordning inom din verksamhet inte är hållbar? Hur gör du för att alla medlemmar ska våga ifrågasätta när något upplevs fel? 18

19 Hur når vi resultat? En tydlig värdegrund och ett starkt medlemsengagemang är avgörande för organisationens framgång. Men för att nå resultat krävs också konkret och handfast genomförande. Det måste vara klart vad målet är, vad som ska göras för att nå det, av vem vem/vilka och när. Liksom vilka resurser som finns för arbetet. Tydliga mål och en genomtänkt arbetsfördelning med klara mandat är A och O. Ska vi nå resultat också framöver måste vi dessutom arbeta med att utveckla vår organisation (ökat engagemang, stärkt förtroende, effektivt genomförande etc). Man ber om mirakel och arbetar för resultat. Sankt Augustinus ( ) Du blir aldrig färdig och det är som det ska. Tomas Tranströmer, poet Ett bra resultat? De resultat en organisation åstadkommer kan ha två dimensioner. Det ena är att nå det uppsatta målet: lösa ett visst problem eller förbättra en verksamhet i något avseende. Det andra är att se till att det också bidrar till att stärka förtroendet för organisationen. Det är först när det vi gör också bidrar till att stärka förtroendet för socialdemokratin, som vi kan tala om ett verkligt bra resultat. En viktig del i arbetet är därför att kommunicera både inåt och utåt till medlemmar och allmänhet de resultat vi uppnår. Det kan ses som en självklarhet, men ofta går så mycket energi åt till att genomföra aktiviteterna att vi inte riktigt orkar med det där sista, att se till att medlemmar och omgivning också förstår och upplever nyttan av arbetet. Trots att det är först då, som det också bidrar till att öka förtroendet för partiet. Därför gäller det att redan i planeringen avsätta resurser (tid, pengar) för att kommunicera våra resultat till medlemmar och omvärld. Återkoppling till de aktiva En del i kommunikationen av resultaten är också att återkoppla till alla de aktiva som bidragit i arbetet. Vad blev effekten av deras samlade ansträngningar? Det har stor betydelse för motivationen att delta i arbetet framöver. Dessutom är detta en grupp som sannolikt gärna sprider kunskap om resultaten vidare. 19

20 Att reflektera över Hur fungerar den verksamhet som du leder? Är målen tydliga? Finns det en klar arbetsfördelning med ordentliga mandat för den/de som ska genomföra de beslutade aktiviteterna? Vet alla vad som gäller ifråga om tider, resurser mm? Kort sagt har ni en bra planering av arbetet? Bidrar verksamheten till att stärka förtroendet för organisationen? Ger du dem som gjort jobbet feedback? Tydliggör du hur deras insats bidragit till den samlade framgången? Kan ni utveckla era arbetsformer i något avseende för att nå bättre resultat resultat som bidrar till att stärka förtroendet för partiet och dess politik? Hur, i så fall? 20

21 Att fortsätta utvecklas! Ska en organisation nå framgång långsiktigt måste den kunna utvecklas eftersom omvärlden och människors villkor ständigt förändras. Det håller inte att möta morgondagen med dagens lösningar. Även i tider av framgång måste ett parti ha förmågan att förnya sig och utvecklas. Också detta kan låta som en självklarhet, men är det inte. Det finns många organisationer som fastnat i förvaltningen av den verksamhet man byggt upp. Det är Det är på randen av kaos, å gränsen mellan ordning och kaos, som det verkligen intressanta händer. Det är där nya strukturer an uppstå. James Crutchfield, professor i fysik lätt att vilja bli kvar i trygga hörnet, där man gör det man är bra på och det bättre än de flesta andra. Sven Nygren kallar detta i sin bok Ledarskap i idéburna organisationer för det historiska byggfelet. Han beskriver där hur organisationen bildades utifrån ett behov, ett problem som man ville lösa. Ur denna spontana rörelse växte en vision fram om hur tillvaron skulle kunna se ut, om man lyckades förändra och utveckla något annat och bättre. Allt eftersom insåg man att det inte räcker med engagemang och god vilja. Ska det bli långsiktiga och hållbara resultat behöver man också en organisation, stadgar, ekonomiska resurser och kanske även anställda. Kort sagt man behöver en struktur för ordning, för resultat. Problemet var att man tog engagemanget för givet och inte insåg att det behövs struktur även för utveckling. Om det spontana engagemanget försvinner står annars organisationen där med bara ordning och reda. Rörelsen har försvunnit och ersatts av förvaltning. 21

22 I boken beskrivs detta även i form av en fyrfältare som åskådliggör organisationens utveckling från behov och idé till vision och planer. Med hjälp av strukturen för ordning utvecklas organisationen sedan vidare till konkret produktion. En produktion som effektiviseras och kvalitetssäkras på bilden fångat med ordet administration. När en organisation gått hela vägen runt i utvecklingscykeln finns en risk att fastna i trygga hörnet. Man är obenägen att ge sig ut i det osäkra tillståndet av förnyelse och omprövning. Man vill fortsätta att göra det man är bra på. Frågan är bara om det fortfarande är det rätta att göra (även om man gör det på rätt sätt)? Att reflektera över Var befinner sig den verksamhet som du leder? Är ni i trygga hörnet eller vågar ni då och då också ge er ut i det kaos och den förvirring det kan innebära att ompröva och förnya (innan man hittat ny fast mark för arbetet)? 22

23 Stöd för utveckling Genom att hålla idén levande och vara medveten om att människors behov förändras skapar vi förståelse för att också socialdemokratin måste vara öppen för omprövning och förändring. Några sätt vi kan jobba med är: Löpande dialog. Det gäller att föra fortlöpande samtal om idén och om de aktuella behoven. Omvärldsbevakning. Vi behöver få en bild av vad som händer i omvärlden. Det finns här mycket kunskap bland medlemmar, förtroendevalda och anställda att ta vara på. Ifrågasätta. Det handlar om att skapa ett förhållningssätt där vi är beredda att ompröva också det vi själva utvecklat. Det kanske var bra då, men nu fungerar det inte längre. Våga. Att vara öppen för att diskutera nya lösningar och arbetsformer, även med risk för att misslyckas. Börja gärna med pilotprojekt i mindre skala så att eventuella misslyckanden inte påverkar förtroendet för organisationen negativt. För att göra detta stödja utveckling krävs också: Struktur. Förnyelsearbetet måste planeras. Det måste finnas både tid och resurser om vi ska ge utrymme för den utveckling som kan grunda morgondagens framgång. Att reflektera över Hur ser det ut i den verksamhet där du har ditt förtroendeuppdrag? - Har ni en återkommande dialog i gruppen och med medlemmarna om idén och de aktuella behoven? - Tar ni vara på den kunskap som finns inom och utanför organisationen om hur omvärlden förändras? Och därmed också behoven? - Finns förmåga att ifrågasätta det vi själva byggt upp och utvecklat? - Finns modet att diskutera nya lösningar och arbetsformer? Finns den struktur i verksamheten som säkrar förutsättningarna för utveckling och förnyelse? 23

24 Att utvecklas i ledarrollen I åtagandet som ledare ingår att utveckla det egna ledarskapet. Vi måste vara beredda att ge varandra stöd och konstruktiv återkoppling för att utveckla ett bra ledarskap. Och vi måste vara beredda att ta emot återkoppling på ett konstruktivt sätt. Det är inte alltid lätt, men viktigt att sträva efter. Hur ledarskapet utformas är så viktigt att det inte kan lämnas åt slumpen. Att reflektera över Vad vill du med din roll som ledare? Vilka spår vill du lämna efter dig genom ditt ledarskap? Vad behöver förtydligas/utvecklas i dina förutsättningar? Hur vill du ha det? Beskriv? Vem/vilka kan påverka förutsättningarna? Alla tänker på att förändra världen, men ingen tänker på att ändra sig själv. Leo Tolstoy, författare Vad vill du särskilt få återkoppling på? Från vem/vilka? Former för detta? 24

25 Vilket stöd behöver du? För att rörelsen ska hållas i rörelse krävs stöd i form av kompetensutveckling och lärande för alla. Att känna sig kompetent för sin roll och uppgift betyder mycket för den egna tryggheten och därmed för sättet att utöva sitt ledarskap. Utöver kompetensutveckling för olika sakområden är också ledarutbildningar viktiga för att utveckla förmågan att leda för rörelse. Stöd i ledarrollen kan också vara att ha en egen mentor att bolla med och som delar med sig av egna erfarenheter. Att ingå i nätverk med andra ledare inom partiet, eller utanför, är också ett sätt att få möjlighet att utbyta erfarenheter och få bättre distans till olika upplevelser av det egna ledarskapet. Det är lätt att uppslukas av egna och andras förväntningar i arbetet med att förändra världen. Vad det här studiematerialet vill peka på är att hur det arbetet bedrivs är en mycket viktig ideologisk fråga och en fråga om effektivitet. Att reflektera över hur du använder ditt ledarskap och om det bidrar till att öka eller minska engagemanget och därmed effektiviteten är väl använd tid. Att skapa rörelse bygger ytterst på att det finns ledare som tillsammans med andra vill skapa rörelse. Vi måste lära oss att det är vi som har ansvaret. Var och en. (Benkt-Erik Hedin, författare) Att reflektera över Vad behöver du utveckla i ditt eget ledarskap? Hur vill du skaffa dig det stöd du behöver för att ditt ledarskap ska bidra till att rörelsen hålls i rörelse? 25

26

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION STUDIEMATERIAL OCH STUDIEHANDLEDNING STEG 1, GRUNDLÄGGANDE Innehåll 3 Förord: Sverige har stora möjligheter. Ledaridén 4 6 Företräda för

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Fördjupning värderingar

Fördjupning värderingar PM Till Styrelsen Från Etikrådet Datum 2011-05-03 Angående Värderingar Styrande dokument Fördjupning värderingar Vårdföretagarnas etik är baserad på fyra grundläggande värden: omtanke, tillförlitlighet,

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

G Ö T E B O R G

G Ö T E B O R G Beställ skolplanen på adress: skolutvecklingsenheten@stadshuset.goteborg.se eller GÖTEBORGS STAD Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg Telefon: 031-368 02 72 Skolplanen finns även på: www.goteborg.se/skolutveckling

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Välkommen till vår vackra mötesplats, 130 m från Almedalens scen, med utsikt över havet. En mötesplats för det goda samtalet. I Almedalsprogrammet presenteras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer