***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor /0150(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG och 82/891/EG och direktiven 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG och 2011/35/EG samt förordning (EU) nr 1093/2010 (COM(2012)0280 C7-0136/ /0150(COD)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: Gunnar Hökmark PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag. Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...]. PE v /94 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING PR\ doc 3/94 PE v01-00

4 PE v /94 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG och 82/891/EG och direktiven 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG och 2011/35/EG samt förordning (EU) nr 1093/2010 (COM(2012)0280 C7-0136/ /0150(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0280), med beaktande av artiklarna och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0136/2012), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den... 1, med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för rättsliga frågor (A7-0000/2012). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 1 (1) Finanskrisen som inleddes 2008 har visat att det finns en klar brist på lämpliga (1) Finanskrisen som inleddes 2008 har visat att det finns en klar brist på lämpliga 1 EUT C... / Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\ doc 5/94 PE v01-00

6 verktyg på unionsnivå för att effektivt hantera kreditinstitut med osunda finanser eller på obestånd. Sådana verktyg behövs särskilt för att förebygga insolvens. När insolvens är ett faktum, behövs de för att minska de negativa följdverkningarna genom att bevara systemviktiga funktioner inom det berörda institutet. Under krisen var dessa problem en viktig orsak till att medlemsstater tvingades rädda kreditinstitut med hjälp av offentliga medel. verktyg på unionsnivå för att effektivt hantera kreditinstitut och värdepappersföretag med osunda finanser eller på obestånd. Sådana verktyg behövs särskilt för att förebygga insolvens. När insolvens är ett faktum, behövs de för att minimera de negativa följdverkningarna genom att bevara systemviktiga funktioner inom det berörda kreditinstitutet eller värdepappersföretaget. 2 Skäl 1a (nytt) (1a) Finanskrisen som slog till 2008 var av systemdimension i den bemärkelsen att den påverkade tillgången till finansiering för praktiskt taget alla kreditinstitut. För att undvika systemsammanbrott, med katastrofala följder för hela ekonomin, måste en sådan kris hanteras med åtgärder som säkrar tillgången till finansiering. Detta uppnåddes genom allmänt likviditetsstöd från centralbanker och garantier från medlemsstater för värdepapper som emitterats av solventa kreditinstitut. Krisen blottlade också stora kreditförluster och andra svagheter i enskilda kreditinstitut som hotades av omedelbart sammanbrott. Bristen på lämpliga verktyg att hantera sådana insolvenser, i kombination med den sköra finansieringssituationen för det finansiella systemet som helhet, var en avgörande faktor som tvingade medlemsstaterna att rädda sådana kreditinstitut med offentliga medel. PE v /94 PR\ doc

7 3 Skäl 1b (nytt) (1b) Den pågående översynen av regelverket, särskilt förstärkningen av kapital- och likviditetsbuffertar och bättre verktyg för makroprudentiell politik, kommer att minska sannolikheten för framtida systemkriser och öka kreditinstituts och värdepappersföretags motståndskraft i stressituationer, oavsett om den orsakas av systemstörningar eller händelser som är specifika för det enskilda kreditinstitutet eller det enskilda värdepappersföretaget. Det är dock varken möjligt eller önskvärt att försöka utforma ett regelverk eller tillsynsramar som kan hindra kreditinstitut och värdepappersföretag från att någonsin råka i svårigheter. Medlemsstaterna behöver därför vara förberedda och ha lämpliga verktyg för att hantera situationer med både systemkriser och enskilda kreditinstitut och värdepappersföretag på obestånd. Sådana verktyg innefattar likviditetsfaciliteter som ges av centralbanker till solventa kreditinstitut och värdepappersföretag i behov av likviditetsstöd, men också mekanismer som gör det möjligt för myndigheterna att effektivt hantera kreditinstitut och värdepappersföretaga som är på obestånd eller är insolventa. 4 Skäl 4a (nytt) PR\ doc 7/94 PE v01-00

8 (4a) När sådana befogenheter utövas och åtgärderna vidtas måste de omständigheter under vilka obestånd uppstår beaktas. Om problemet uppstår i ett enskilt kreditinstitut eller värdepappersföretag och resten av det finansiella systemet är i gott skick bör myndigheterna kunna utöva sina rekonstruktionsbefogenheter utan så mycket tanke på spridningseffekter. I ett skört läge måste dock större hänsyn tas till att undvika destabilisering av finansmarknaderna. Det kanske till exempel inte är möjligt att tillämpa rekonstruktionsverktygen på flera systemviktiga kreditinstitut och värdepappersföretag vid samma tidpunkt utan att äventyra den finansiella stabiliteten. På liknande sätt gäller att ju bredare krisen är och ju större oron är för spridningseffekter, desto viktigare är det att kreditinstitut och värdepappersföretag kan fortsätta att fungera som koncerner. 5 Skäl 4b (nytt) (4b) Rekonstruktion av kreditinstitut eller värdepappersföretag för att säkra deras fortlevnad kan som en sista åtgärd innebära statliga finansstabiliseringsverktyg, inbegripet tillfälligt offentligt ägande. Det är därför avgörande att utforma rekonstruktionsbefogenheterna och finansarrangemangen för rekonstruktion på ett sådant sätt att skattebetalarna blir förmånstagare till alla överskott som kan PE v /94 PR\ doc

9 bli resultatet av att ett kreditinstitut eller värdepappersföretag räddas tillbaka till stabil grund av myndigheterna. Ansvar och iklädande av risk måste åtföljas av en belöning. Detta krav är inte uppfyllt om det omstrukturerade kreditinstitutet eller värdepappersföretaget bara lämnas över tillbaka privata ägare, till exempel obligationsinnehavare vars anspråk konverterats till aktiekapital, när rekonstruktionen väl är genomförd. 6 Skäl 4c (nytt) 4c. Med tanke på vilka konsekvenser ett kreditinstituts eller värdepappersföretags obestånd kan få för en medlemsstats finansiella system och ekonomi och att offentliga medel kan krävas för att lösa en kris, bör finansministerierna eller andra relevanta ministerier i medlemsstaterna redan på ett tidigt stadium involveras i krishantering och krislösning. Detta flyttas från skäl 12 till sin rätta plats, dvs. där användningen av offentliga medel berörs. 7 Skäl 10 (10) Nationella myndigheter bör beakta ett instituts risker, storlek och (10) Nationella myndigheter bör beakta ett kreditinstituts eller värdepappersföretags PR\ doc 9/94 PE v01-00

10 beroendeförhållanden i samband med återhämtnings- och rekonstruktionsplaner och vid användningen av olika tillgängliga verktyg, för att säkerställa att ordningen tillämpas på ett lämpligt sätt. risker, storlek och beroendeförhållanden i samband med återhämtnings- och rekonstruktionsplaner och vid användningen av olika tillgängliga befogenheter och verktyg, för att säkerställa att ordningen tillämpas på ett sådant sätt att de finansiella marknadernas stabilitet inte äventyras. Särskilt i situationer som kännetecknas av större problem eller till och med tvivel om många kreditinstituts och värdepappersföretags motståndskraft är det avgörande att myndigheterna beaktar spridningsriskerna av de åtgärder som vidtas avseende ett enskilt kreditinstitut eller värdepappersföretag. 8 Skäl 11a (nytt) (11a) För att garantera rättssäkerheten och undvika motsägelsefulla ansvarsområden och intressekonflikter är det viktigt att skilja mellan de roller och uppgifter som behöriga myndigheter med ansvar för finansiell tillsyn har och de som rekonstruktionsmyndigheter har. Därför bör medlemsstaterna inte få utse nationella myndigheter med ansvar för tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag till rekonstruktionsmyndigheter enligt detta direktiv. Medlemsstaterna bör dock säkerställa ett nära samarbete mellan nationella myndigheter med ansvar för tillsyn och rekonstruktion. PE v /94 PR\ doc

11 9 Skäl 12 (12) Med tanke på vilka konsekvenser ett kreditinstituts eller värdepappersföretags obestånd kan få för en medlemsstats finansiella system och ekonomi och att offentliga medel kan krävas för en krislösning, bör finansministerierna eller andra relevanta ministerier i medlemsstaterna redan på ett tidigt stadium involveras i krishantering och krislösning. utgår Detta flyttas till skäl 4c (ny) så att det hamnar på sin rätta plats, dvs. där användningen av offentliga medel berörs. 10 Skäl 18 (18) Rekonstruktionsplanering är en nyckelkomponent i effektiv rekonstruktion. Myndigheterna bör ha all nödvändig information för att kunna planera hur ett instituts eller en multinationell koncerns nyckelverksamheter ska kunna skiljas från resten av affärsverksamheten och överlåtas, för att trygga att dessa kan bevaras och fortsättas. Kravet på att ta fram en rekonstruktionsplan bör dock förenklas och vara anpassat till institutets eller koncernens systemvikt. (18) Även om nyckeln till en ändamålsenligt och effektiv rekonstruktion är att ge myndigheterna lämpliga befogenheter och redskap att hantera kreditinstitut och värdepappersföretag på obestånd, är förberedelser och planering också viktiga komponenter. Myndigheterna bör ha all nödvändig information för att kunna planera hur ett kreditinstitut och värdepappersföretag ska kunna behållas med hjälp av uppsättning rekonstruktionsbefogenheter och -verktyg. Medlemsstaterna bör dock kunna tillåta behöriga myndigheter att göra undantag från kraven att utarbeta en PR\ doc 11/94 PE v01-00

12 rekonstruktionsplan grundad på en bedömning att kreditinstitutet, värdepappersföretaget eller koncernen inte är av systemvikt. Det är inte lämpligt att ange att en viss rekonstruktionslösning mitt i ett allmänt argument om behovet av planering. 11 Skäl 19 (19) Rekonstruktionsmyndigheter bör ha befogenhet att kräva att instituts eller koncerners struktur och organisation ändras, för att undanröja praktiska hinder för tillämpningen av rekonstruktionsverktyg och säkerställa att berörda företagsenheter kan rekonstrueras. Alla instituts potentiella systempåverkan gör det viktigt att myndigheterna har möjlighet att rekonstruera vilka institut som helst för att bevara den finansiella stabiliteten. Av hänsyn till rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, bör myndigheternas bestämmanderätt begränsas till vad som är nödvändigt för att förenkla institutets struktur och drift och därmed underlätta dess rekonstruktion. Alla åtgärder som vidtas i detta syfte bör vara förenliga med unionslagstiftningen. Åtgärder bör varken direkt eller indirekt vara nationellt diskriminerande och bör ytterst motiveras av allmänintresset av finansiell stabilitet. För att avgöra om en åtgärd varit motiverad av allmänintresset, bör rekonstruktionsmyndigheter med detta för ögonen kunna uppnå sina rekonstruktionsmål utan att möta hinder (19) Rekonstruktionsmyndigheter bör ha befogenhet att kräva att kreditinstituts, investeringsföretag eller koncerners struktur och organisation ändras, för att undanröja praktiska hinder för tillämpningen av rekonstruktionsverktyg och säkerställa att berörda företagsenheter kan rekonstrueras. Alla kreditinstituts och värdepappersföretags potentiella systempåverkan gör det viktigt att myndigheterna har möjlighet att rekonstruera vilka kreditinstitut eller värdepappersföretag som helst för att bevara den finansiella stabiliteten. Av hänsyn till rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, bör myndigheternas bestämmanderätt begränsas till vad som är nödvändigt för att förenkla kreditinstitutets eller värdepappersföretagets struktur och drift och därmed underlätta dess rekonstruktion. Alla åtgärder som vidtas i detta syfte bör vara förenliga med unionslagstiftningen. Åtgärder bör varken direkt eller indirekt vara nationellt diskriminerande och bör ytterst motiveras av allmänintresset av finansiell stabilitet. För att avgöra om en åtgärd varit motiverad PE v /94 PR\ doc

13 vid användningen av rekonstruktionsverktyg eller utövandet av sina befogenheter. Dessutom bör en åtgärd inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att uppnå målen. Vid övervägandet av vilka åtgärder som ska vidtas, bör rekonstruktionsmyndigheter beakta varningar och rekommendationer från Europeiska systemrisknämnden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd. av allmänintresset, bör rekonstruktionsmyndigheter med detta för ögonen kunna uppnå sina rekonstruktionsmål utan att möta hinder vid användningen av rekonstruktionsverktyg eller utövandet av sina befogenheter. Dessutom bör en åtgärd inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att uppnå målen. I synnerhet bör myndigheterna överväga vilka vidare effekter de ändringar som kreditinstitut och värdepappersföretag avkrävs kan få på kostnaderna och tillgängligheten för kritiska finansiella funktioner för hushåll och företag under normala omständigheter. Vid övervägandet av vilka åtgärder som ska vidtas, bör rekonstruktionsmyndigheter beakta varningar och rekommendationer från Europeiska systemrisknämnden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd. 12 Skäl 21 (21) Återhämtnings- och rekonstruktionsplaner bör inte förutsätta tillgång till extraordinärt offentligt finansiellt stöd eller utsätta skattebetalarna för risker för förluster. Tillgång till centralbankers likviditetsfaciliteter, inklusive akut sådana, bör inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd i följande fall: om institutet är solvent när de likvida medlen tillhandahålls och de inte ingår i ett större stödpaket, om (21) Återhämtnings- och rekonstruktionsplaner bör inte förutsätta tillgång till extraordinärt offentligt finansiellt stöd eller utsätta skattebetalarna för risker för förluster. Tillgång till centralbankers likviditetsfaciliteter, inklusive akut sådana, bör inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd PR\ doc 13/94 PE v01-00

14 faciliteten helt omfattas av säkerheter med värdeminskningsavdrag ( haircuts ) med avseende på facilitetens kvalitet och marknadsvärde, om centralbanken tar ut en straffränta av stödmottagaren, om åtgärden vidtas på centralbankens eget initiativ och i synnerhet inte stöds av någon statlig motgaranti. Det skulle vara märkligt att inkludera villkor på planer som endast kan bestämmas när likvidiitetsstödet faktiskt ges. Det förefaller olämpligt att försöka beskriva centralbanksstöd i detta sammanhang eftersom centralbanker inte kan styras av ett direktiv. Man måste utgå ifrån att de kan fastställa de närmare villkoren för åtgärderna de fattar på ett oberoende sätt. 13 Skäl 22a (nytt) (22a) För den rättsliga säkerhetens och transparensens skull är det viktigt att göra en åtskillnad mellan den tid då institutets aktieägare fortfarande har full kontroll över institutet och den tid då kontrollen tagits över av rekonstruktionsmyndigheten. Under återhämtningsfasen och fasen med tidigt ingripande enligt detta direktiv bör aktieägarna behålla fullt ansvar och kontroll över institutet men de bör inte längre behålla sådant ansvar när institutet eller företaget satts under rekonstruktion. 14 Skäl 23 PE v /94 PR\ doc

15 (23) För bevarad finansiell stabilitet är det viktigt att behöriga myndigheter kan åtgärda ett instituts försämrade finansiella och ekonomiska situation, innan detta når en punkt där myndigheterna inte har något annat alternativ än att rekonstruera det. I detta syfte bör behöriga myndigheter ges befogenheter att ingripa tidigt, inklusive befogenheten att ersätta ett instituts ledning med en särskild förvaltare. Detta skulle vara ett sätt att påverka institutet att vidta åtgärder för att sanera sina finanser och/eller reorganisera sin affärsverksamhet för tidigt tryggande av dess bärkraft. Den särskilde förvaltarens uppgift bör vara att vidta alla nödvändiga åtgärder och verka för lösningar som återställer institutets finansiella ställning. Tillsättandet av den särskilde förvaltaren får dock inte inkräkta på aktieägarnas eller ägarnas rättigheter eller avvika från formella förfarandekrav som fastställs i unionens eller medlemsstaternas bolagsrättsliga lagstiftning och bör följa unionens eller medlemsstaternas internationella skyldigheter när det gäller investeringsskydd. Befogenheter att tidigt ingripa bör även inbegripa de som redan anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut för andra fall än tidigt ingripande och fall där det anses nödvändigt att återställa ett instituts finanser. (23) För bevarad finansiell stabilitet är det viktigt att behöriga myndigheter kan åtgärda ett kreditinstituts eller värdepappersföretags försämrade finansiella och ekonomiska situation, innan detta når en punkt där myndigheterna inte har något annat alternativ än att rekonstruera det. I detta syfte bör behöriga myndigheter ges befogenheter att ingripa tidigt, inklusive befogenheten att begära att ett instituts eller ett företags ledning bytas ut. Befogenheter att tidigt ingripa bör även inbegripa de som redan anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut för andra fall än tidigt ingripande och fall där det anses nödvändigt att återställa ett instituts eller ett företags finanser. There should be a clear distinction between a recovery phase, where the institution is under supervisory measures according to early intervention, and resolution. During recovery the owners should have full control over the institution while in resolution the control is in the hands of the resolution authority. The ability of the shareholders to fully control the PR\ doc 15/94 PE v01-00

16 institution is a fundamental part of the governance of the institution that should remain with the share holders in a recovery phase. Furthermore any wrong doing by a special manager will lead to very difficult issues concerning compensation of shareholder by the public authorities. Article 56 (b) and (m) are sufficient for full control by the resolution authority in resolution. 15 Skäl 24 (24) Rekonstruktionsramen bör sörja för att finansinstitut träder i rekonstruktion i tid, innan det är insolvent och innan hela kapitalbasen förbrukats. Rekonstruktion bör inledas, när ett företag inte längre är, eller sannolikt inte längre kommer att vara, bärkraftigt och andra åtgärder för att förhindra obestånd har visat sig vara otillräckliga. Det faktum att ett institut inte uppfyller villkoren för auktorisation bör i sig inte motivera att det träder i rekonstruktion, särskilt om institutet fortfarande är, eller sannolikt är, bärkraftigt. Ett institut bör anses vara på obestånd, eller sannolikt komma att komma på obestånd, när det bryter mot eller sannolikt kommer att bryta mot kapitalkraven för fortsatt auktorisation, eftersom det har uppstått eller sannolikt kommer att uppstå förluster som kommer att förbruka hela eller nästan hela dess kapitalbas, när institutets tillgångar understiger eller kommer att understiga dess skulder, när institutet är eller kommer att vara oförmöget att betala sina skulder när de förfaller till betalning, eller när institutet kräver extraordinärt offentligt finansiellt stöd. Behovet av ett brådskande likviditetsstöd från en centralbank bör inte i sig vara ett villkor som nöjaktigt visar att ett institut på kort sikt är eller kommer att bli oförmöget att betala sina skulder när de förfaller till betalning. För att bevara den finansiella stabiliteten, bland annat vid systembetingad likviditetsbrist, bör statliga (24) Rekonstruktionsramen bör sörja för att ett kreditinstitut eller värdepappersföretag träder i rekonstruktion i tid är nära att bli insolvent enligt balansräkningen men innan hela kapitalbasen förbrukats. Rekonstruktion bör inledas, när ett företag inte längre är, eller sannolikt inte längre kommer att vara, bärkraftigt och andra åtgärder för att förhindra obestånd har visat sig vara otillräckliga. Det faktum att ett institut eller företag inte uppfyller villkoren för auktorisation bör i sig inte motivera att det träder i rekonstruktion, särskilt om institutet eller företaget fortfarande är, eller sannolikt är, bärkraftigt. Ett institut eller företag bör anses vara på obestånd, eller sannolikt komma att komma på obestånd, när det bryter mot eller sannolikt kommer att bryta mot kapitalkraven för fortsatt auktorisation, eftersom det har uppstått eller sannolikt kommer att uppstå förluster som kommer att förbruka hela eller nästan hela dess kapitalbas, när institutets eller företagets tillgångar understiger eller kommer att understiga dess skulder, när institutet eller företaget är eller kommer att vara oförmöget att betala sina skulder när de förfaller till betalning, eller när institutet eller företaget kräver extraordinärt offentligt finansiellt stöd. Behovet av ett brådskande likviditetsstöd från en centralbank bör inte i sig vara ett villkor som nöjaktigt visar att ett institut eller företag på kort sikt är eller kommer att bli PE v /94 PR\ doc

17 garantier för centralbankers likviditetsfaciliteter eller statliga garantier för nyligen emitterade skulder inte utlösa rekonstruktion, förutsatt att ett antal villkor är uppfyllda. Särskilt bör de statliga garantiåtgärderna godkännas enligt regelverket om statligt stöd och bör inte vara en del av ett större stödpaket, och användningen av garantiåtgärderna bör vara strikt tidsbegränsad. I båda fallen måste banken vara solvent. oförmöget att betala sina skulder när de förfaller till betalning. För att bevara den finansiella stabiliteten, bland annat vid systembetingad likviditetsbrist, bör statliga garantier för centralbankers likviditetsfaciliteter eller statliga garantier för nyligen emitterade skulder inte utlösa rekonstruktion, förutsatt att ett antal villkor är uppfyllda. Särskilt bör de statliga garantiåtgärderna godkännas enligt regelverket om statligt stöd och bör inte vara en del av ett större stödpaket, och användningen av garantiåtgärderna bör vara strikt tidsbegränsad. I båda fallen måste banken vara solvent. 16 Skäl 27 (27) För att undvika överdrivet risktagande bör alla insolventa institut, oberoende av storlek och beroendeförhållanden, kunna utträda från marknaden utan att detta leder till systemstörningar. Ett institut på obestånd bör i princip avvecklas enligt normala insolvensförfaranden. Emellertid kan avveckling enligt sådana normala förfaranden äventyra den finansiella stabiliteten, tillhandahållandet av vitala tjänster och inverka på insättarskyddet. I sådana fall ligger användning av rekonstruktionsverktyg i det allmänna intresset. Målet med rekonstruktion bör därför vara att säkerställa fortsatta vitala finansiella tjänster, värna om det finansiella systemets stabilitet, skydda insättarna och begränsa överdrivet risktagande genom att minimera att institut på obestånd förlitar sig på offentligt finansiellt stöd. (27) För att undvika överdrivet risktagande bör alla insolventa kreditinstitut eller värdepappersföretag, oberoende av storlek och beroendeförhållanden, kunna utträda från marknaden utan att detta leder till systemstörningar. Ett institut eller företag på obestånd bör i princip avvecklas enligt normala insolvensförfaranden. Emellertid kan avveckling enligt sådana normala förfaranden äventyra den finansiella stabiliteten, tillhandahållandet av vitala tjänster och inverka på insättarskyddet. I sådana fall ligger användning av rekonstruktionsverktyg i det allmänna intresset. Målet med rekonstruktion bör därför vara att säkerställa fortsatta vitala finansiella tjänster och värna om det finansiella systemets stabilitet Effektiva rekonstruktionsverktyg kommer också att begränsa den moraliska risken och behovet av offentligt finansiellt stöd för institut och företag på obestånd, och PR\ doc 17/94 PE v01-00

18 därmed skydda insättarna. Det är mycket viktigt att göra en åtskillnad mellan de egentliga målen med rekonstruktionen och de positiva bieffekterna. 17 Skäl 28a (nytt) (28a) För att säkerställa en enhetlig tillämpning och ett enhetligt genomförande av återhämtnings- och rekonstruktionsbefogenheterna enligt detta direktiv bör EBA ha en ledande roll på unionsnivå. 18 Skäl 29 (29) När rekonstruktionsmyndigheter använder rekonstruktionsverktyg och utövar rekonstruktionsbefogenheter bör de tillse att aktieägare och borgenärer bär en rimlig del av förlusterna, att ledningen byts ut, att institutets rekonstruktionskostnader minimeras och att alla borgenärer med samma förmånsrätt behandlas lika. När användningen av rekonstruktionsverktyg även inbegriper beviljande av statligt stöd, bör ingripandena bedömas i enlighet med de relevanta bestämmelserna om statligt stöd. Statligt stöd kan bland annat förekomma, om rekonstruktions- eller (29) När rekonstruktionsmyndigheter använder rekonstruktionsverktyg och utövar rekonstruktionsbefogenheter bör de tillse att aktieägare och borgenärer bär en rimlig del av förlusterna, att den ledning som varit involverad i de beslut som ledde till det omedelbara hotet om kreditinstitutets eller värdepappersföretagets obestånd byts ut, att institutets eller företagets rekonstruktionskostnader minimeras och att alla borgenärer med samma förmånsrätt behandlas lika. När användningen av rekonstruktionsverktyg även inbegriper PE v /94 PR\ doc

19 insättningsgarantimedel används för att bistå rekonstruktionen av institut på obestånd. beviljande av statligt stöd, bör ingripandena bedömas i enlighet med de relevanta bestämmelserna om statligt stöd. Statligt stöd kan bland annat förekomma, om rekonstruktions- eller insättningsgarantimedel används för att bistå rekonstruktionen av institut eller företag på obestånd. 19 Skäl 35 (35) Rekonstruktionsverktygen bör användas före eventuella offentliga kapitaltillskott eller motsvarande extraordinärt offentligt finansiellt stöd till ett institut. För finansiering av rekonstruktion bör detta emellertid inte förhindra användning av medel från insättningsgarantisystem eller rekonstruktionsmedlen. En bedömning i enlighet med relevanta bestämmelser om statligt stöd bör här ske av användning av extraordinärt offentligt ekonomiskt stöd eller rekonstruktionsmedel, inbegripet medel från insättningsgarantisystem, för att bistå rekonstruktionen av institut på obestånd. (35) Rekonstruktionsverktygen bör normalt sett användas före eventuella offentliga kapitaltillskott eller motsvarande extraordinärt offentligt finansiellt stöd till ett institut. För finansiering av rekonstruktion bör detta emellertid inte förhindra användning av medel från insättningsgarantisystem eller rekonstruktionsmedlen. En bedömning i enlighet med relevanta bestämmelser om statligt stöd bör här ske av användning av extraordinärt offentligt ekonomiskt stöd eller rekonstruktionsmedel, inbegripet medel från insättningsgarantisystem, för att bistå rekonstruktionen av institut eller företag på obestånd. 20 Skäl 35a (nytt) (35a) Det finns en grundläggande skillnad mellan ett enskilt kreditinstitut PR\ doc 19/94 PE v01-00

20 eller värdepappersföretag i kris och en kris som drabbar bank- eller finanssystemet som helhet, bland annat när det gäller krisens karaktär, utvecklingen av tillgångspriser och följderna för ekonomin i stort. Hantering av enskilda kreditinstitut eller värdepappersföretag i kris bör vara annorlunda än hanteringen av en kris som drabbar finanssystemet som helhet, och det gäller i synnerhet krislösningen. Därför bör rekonstruktionsverktyg utformas och vara lämpliga för att möta en bred uppsättning av i hög grad oförutsägbara scenarier. 21 Skäl 35b (nytt) (35b) När problem på finansmarknaderna i unionen uppstår till följd av bredare, systemomfattande händelserna kommer detta med all säkerhet få negativa effekter på unionens ekonomi och medborgare över hela unionen. 22 Skäl 35c (nytt) (35c) Det finns många och olika exempel på bankkriser i medlemsstaterna och i tredjeländer som i huvudsak lösts genom någon form av offentligt ingripande. Även om skattebetalarnas pengar riskerats i PE v /94 PR\ doc

21 sådana kriser har det offentliga ingripandet ofta hindrat en ytterligare ekonomisk försämring och därmed skyddat skattebetalarna och den finansiella stabiliteten på längre sikt. 23 Skäl 35d (nytt) (35d) I enlighet med detta resonemang och med vetskap om att offentliga ingripanden i systemkriser kan vara den enda vägen att återställa marknadsförtroendet och stabiliteten och hindra ytterligare värdeförstöring är det viktigt att inte exkludera offentliga ingripanden från framtida hantering av bankkriser. 24 Skäl 35e (nytt) (35e) I händelse av en systemkris bör medlemsstaterna ha befogenheter att ingripa direkt för att skydda den finansiella stabiliteten. Medlemsstaterna bör ha befogenhet att bestämma huruvida en systemkris föreligger. Kommissionen bör efter samråd med Esma kunna ifrågasätta ett sådant beslut. PR\ doc 21/94 PE v01-00

22 25 Skäl 35f (nytt) (35f) Även om rekonstruktionsbefogenheter finns tillgängliga kan medlemsstaterna tillfälligt behöva stabilisera kreditinstitutet eller värdepappersföretaget genom garantier, kapitaltillskott eller i sista hand offentligt ägande för att förhindra en okontrollerad insolvens. Offentligt ägande är en extremare åtgärd än de övriga rekonstruktionsverktygen och bör endast tillgripas som en sista utväg när, enligt den berörda medlemsstatens behöriga ministerium, tillämpningen av andra rekonstruktionsverktyg inte vore tillräcklig för att undvika betydande negativa effekter på den finansiella stabiliteten eller för att skydda skattebetalarnas pengar om en medlemsstat redan har givit extraordinärt finansiellt stöd till institutet eller företaget. 26 Skäl 35g (nytt) (35g) Medlemsstaterna bör kunna använda dessa verktyg på moderbolagseller dotterbolagsnivå samtidigt som unionens statsstödsregler respekteras. De bör först skriva ned existerande kapitalinstrument så mycket som möjligt för att minska inslaget av subvention från skattebetalarna till banken på obestånd. De regler i detta direktiv som kräver att kapitalinstrument ska skrivas ned innan PE v /94 PR\ doc

23 något av rekonstruktionsverktygen används och reglerna om skuldnedskrivningsverktygen bör exkludera instrument som tagits i offentlig ägo genom utövandet av verktyget för offentligt ägande (eller tagits i offentlig ägo för att bevara den finansiella stabiliteten före detta direktivs ikraftträdande). Ersättning bör dock ges och grundas på kreditinstitutets eller värdepappersföretagets nettovärde vid den tidpunkt då det inte längre skulle vara bärkraftigt enligt normala insolvensförfaranden. 27 Skäl 35h (nytt) (35h) Medlemsstaterna bör se till att inget offentligt stöd ges genom statliga finansstabiliseringsverktyg enligt detta direktiv såvida existerande aktieägare inte har tagit förluster som motsvarar det fulla beloppet av deras aktieinnehav och förluster i lämplig utsträckning har pålagts borgenärerna. Genom att ta över ägandet säkerställer medlemsstaterna också att skattebetalarna åtnjuter vinsterna så snart banken privatiseras igen, vilket bör göras så snart de kommersiella och finansiella omständigheterna tillåter. Medlemsstaterna bör vidare säkerställa att ett kreditinstitut eller värdepappersföretag i tillfällig offentlig ägo förvaltas på strikt kommersiell och professionell grund. PR\ doc 23/94 PE v01-00

24 28 Skäl 44 (44) En effektiv rekonstruktionsordning bör minimera de kostnader som drabbar skattebetalarna för rekonstruktionen av ett institut på obestånd. Den bör också säkerställa att även stora och systemviktiga institut kan omstruktureras utan att den finansiella stabiliteten äventyras. Skuldnedskrivningsverktyget uppfyller det målet genom att säkerställa att institutets aktieägare och borgenärer lider relevanta förluster och bär en lämplig del av de kostnaderna. I detta syfte har rådet för finansiell stabilitet rekommenderat att lagstadgad befogenhet att skriva ned skulder bör ingå i en rekonstruktionsram, som ett ytterligare alternativ i förening med andra rekonstruktionsverktyg. (44) En effektiv rekonstruktionsordning bör se till att inte bara aktieägare utan också borgenärer i kreditinstitut och värdepappersföretag på obestånd lider lämpliga förluster. Detta kommer att ge dem starkare incitament att övervaka kreditinstitut under normala omständigheter. Det bör också minska kostnaderna som drabbar skattebetalarna för rekonstruktionen av ett institut eller företag på obestånd och göra det möjligt att rekonstruera stora och systemviktiga institut och företag utan att den finansiella stabiliteten äventyras. Skuldnedskrivningsverktyget uppfyller dessa mål genom att säkerställa att anspråk från institutets eller företagets aktieägare och borgenärer kan skrivas ned eller konverteras till aktiekapital på det sätt som är lämpligt för att återställa institutets eller företagets kapital. I detta syfte har rådet för finansiell stabilitet rekommenderat att lagstadgad befogenhet att skriva ned skulder bör ingå i en rekonstruktionsram, som ett ytterligare alternativ i förening med andra rekonstruktionsverktyg. Risken att skuldnedskrivningsverktyget påverkar finansieringssituationen för andra institut eller företag innebär att det i ett skört läge måste utnyttjas med lämplig hänsyn till effekterna på den finansiella stabiliteten. 29 Skäl 46 PE v /94 PR\ doc

25 (46) Om skuldnedskrivningsverktyget används för att återställa kapitalet i institutet på obestånd för att möjliggöra fortsatt drift bör en rekonstruktion genom skuldnedskrivning alltid åtföljas av ett utbyte av ledningen och en påföljande omstrukturering av institutet och dess verksamhet på ett sätt som åtgärdar orsakerna till dess obestånd. Rekonstruktionen bör åstadkommas genom att en plan för omorganisering av verksamheten genomförs. I förekommande fall bör sådana planer vara förenliga med den omstruktureringsplan som instituten är skyldiga att inkomma med till kommissionen enligt unionens regler om statligt stöd. I synnerhet bör planen, förutom åtgärder som syftar till att återställa institutets långsiktiga lönsamhet, inkludera åtgärder för att begränsa stödet till ett minimum och för att fördela bördorna, samt åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen. (46) Om skuldnedskrivningsverktyget används för att återställa kapitalet i kreditinstitutet eller värdepappersföretaget på obestånd för att möjliggöra fortsatt drift bör en rekonstruktion genom skuldnedskrivning alltid åtföljas av en påföljande omstrukturering av institutet eller företaget och dess verksamhet på ett sätt som åtgärdar orsakerna till dess obestånd. Rekonstruktionen bör åstadkommas genom att en plan för omorganisering av verksamheten genomförs. I förekommande fall bör sådana planer vara förenliga med den omstruktureringsplan som instituten eller företagen är skyldiga att inkomma med till kommissionen enligt unionens regler om statligt stöd. I synnerhet bör planen, förutom åtgärder som syftar till att återställa institutets eller företagets långsiktiga lönsamhet, inkludera åtgärder för att begränsa stödet till ett minimum och för att fördela bördorna, samt åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen. 30 Skäl 50 (50) För att undvika att institut strukturerar sina skulder på ett sätt som förhindrar att skuldnedskrivningsverktyget blir verkningsfullt är det lämpligt att fastställa att instituten vid varje tidpunkt bör ha ett sammanlagt belopp eget kapital, efterställda skulder och skulder med förmånsrätt som omfattas av skuldnedskrivningsverktyget uttryckt i procent av institutets totala skulderna, (50) För att undvika att kreditinstitut och värdepappersföretag strukturerar sina skulder på ett sätt som förhindrar att skuldnedskrivningsverktyget blir verkningsfullt är det lämpligt att fastställa att instituten eller företagen vid varje tidpunkt bör ha ett sammanlagt belopp eget kapital, efterställda skulder och skulder med förmånsrätt som omfattas av skuldnedskrivningsverktyget uttryckt i PR\ doc 25/94 PE v01-00

26 som inte räknas som kapitalbas enligt direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG. Rekonstruktionsmyndigheter bör också kunna kräva att denna procentandel helt eller delvis består av eget kapital och efterställd skuld. procent av riskexponeringsbeloppet. När det gäller den första meningen, se motivering nedan till artikel 38.2 och artikel 39. När det gäller den andra meningen: Om detta förslag införs skulle det ge myndigheterna möjlighet att införa en obligatorisk skuldsättningsgrad på den nivå som de själva önskar. Detta går stick i stäv med Basel III- och CRD4-förslagen där nivån, om den införs, kommer att vara fast och harmoniserad. 31 Skäl 52a (nytt) (52a) Skuldnedskrivningsverktyget bör utformas och tillämpas på ett sätt som inte innebär någon risk för spridningseffekter på andra kreditinstitut eller värdepappersföretag än de som blir föremål för skuldnedskrivningsverktyget, så att ökande risker kan undvikas. 32 Skäl 68 (68) Det finns omständigheter där de tillämpade rekonstruktionsverktygens effektivitet kan bero på tillgången till kortfristig finansiering för institutet eller ett broinstitut, utställandet av garantier till (68) Det finns omständigheter där de tillämpade rekonstruktionsverktygens effektivitet kan bero på tillgången till kortfristig finansiering för kreditinstitutet eller värdepappersföretaget eller ett PE v /94 PR\ doc

27 potentiella köpare eller tillhandahållandet av kapital till broinstitutet. Oberoende av centralbankernas uppgift att tillhandahålla likvida medel till det finansiella systemet även i svåra tider, är det viktigt att medlemsstaterna upprättar finansieringsordningar för att undvika att de medel som krävs för sådana ändamål tas från de nationella budgetarna. Det bör vara finanssektorn som helhet som finansierar stabiliseringen av det finansiella systemet. broinstitut, utställandet av garantier till potentiella köpare eller tillhandahållandet av kapital till broinstitutet. Oberoende av centralbankernas uppgift att tillhandahålla likvida medel till det finansiella systemet även i svåra tider, är det viktigt att medlemsstaterna upprättar finansieringsordningar som i förekommande fall kan ge ytterligare finansieringsgarantier, kapitaltillskott etc. Sådana arrangemang behöver full uppbackning av medlemsstaterna för att bli trovärdiga som garantiställare och för att kunna anskaffa tillräckligt med medel för att finansiera rekonstruktionsåtgärder, inbegripet kapitaltillskott, på det sätt som behövs för hantera situationen i enlighet med rekonstruktionens mål. På sikt bör det dock vara finanssektorn som helhet som finansierar stabiliseringen av det finansiella systemet. 33 Skäl 69 (69) I princip bör bidrag insamlas från finanssektorn före och oberoende av en eventuell rekonstruktionsinsats. Om sådan förhandsfinansiering inte räcker till för att täcka de förluster eller kostnader som tillämpningen av finansieringsordningarna ger upphov till, bör ytterligare bidrag insamlas för att bära den ytterligare kostnaden och förlusten. (69) I princip bör årliga ex ante-bidrag insamlas från kreditinstitut och värdepappersföretag före och oberoende av en eventuell rekonstruktionsinsats. För att säkerställa en rättvis beräkning av bidragen till de nationella finansieringsarrangemangen och ge institut och företag incitament att driva verksamhet enligt en mindre riskfylld modell, bör bidragen spegla den grad av risk som institut och företag har tagit på sig. Detta säkerställer att bidragen fungerar som årliga försäkringspremier. Avgiften bör tas ut oberoende av den ackumulerade storleken på PR\ doc 27/94 PE v01-00

28 finansieringsarrangemangen för att bevara bidragens incitamentseffekter över tiden. 34 Skäl 70 (70) För att uppnå en kritisk massa och undvika konjunkturförstärkande effekter som skulle uppstå om finansieringsordningar enbart byggde på bidrag i efterhand i en systemkris, är det absolut nödvändigt att de på förhand tillgängliga finansiella medlen de nationella finansieringsordningarna uppgår till en viss målnivå. utgår 35 Skäl 70a (nytt) (70a) De nationella finansieringsarrangemangen bör kontrolleras och ägas av medlemsstaten. Betalningarna till och från finansieringsarrangemangen bör vara symmetriska: inkomster och återvunna medel från alla rekonstruktionsåtgärder som finansieras från finansieringsarrangemangen bör återföras till finansieringsarrangemangen. Sådana inkomster kan inkludera avgifter för garantier. På liknande sätt bör aktier i kreditinstitut eller värdepappersföretag PE v /94 PR\ doc

29 som rekapitaliserats genom finansieringsarrangemangen vara finansieringsarrangemangens egendom. När rekonstruktionsperioden är över och sådana aktier säljs bör inkomsterna återföras till finansieringsarrangemangen. Vi är medvetna om att detta inte är ett trivialt förslag, både av politiska och praktiska skäl. Ett exempel på praktiska hinder skulle vara att möjligheterna att utnyttja medel från insättningsgarantisystem för rekonstruktionsändamål med tanke på att flera medlemsstater har sådana som system som (åtminstone på pappret) är privata. Ett privat insättningsgarantisystem är en anomali i den bemärkelsen att den faktiskt inte skulle klara av ett större banksammanbrott. Att vidmakthålla detta genom att förespegla att rekonstruktionsfinansiering, när ännu större börder måste bäras, faktiskt skulle kunna komma helt och hållet från privata källor, skulle vara ett allvarligt misstag. 36 Skäl 71 (71) För att säkerställa en rättvis beräkning av bidragen och ge incitament att driva verksamhet enligt en mindre riskfylld modell, bör bidrag till nationella finansieringsordningar spegla den grad av risk som kreditinstitut har tagit på sig. utgår Har slagits ihop med skäl Skäl 71a (nytt) PR\ doc 29/94 PE v01-00

30 (71 a) En kombination av årliga ex antebidrag från kreditinstitut eller värdepappersföretag och finansieringsarrangemang utan en målnivå som är medlemsstaternas egendom säkerställer att branschen tillhandahåller den grundläggande finansieringen för rekonstruktion samtidigt som medlemsstaterna behåller vinstmöjligheterna från framgångsrika rekonstruktioner. 38 Skäl 73 (73) För att bygga upp motståndskraften hos det europeiska systemet för finansieringsordningar, och i linje med det uppställda kravet att finansieringen i första hand bör komma från finanssektorn snarare än från offentliga budgetar, bör nationella ordningar kunna låna av varandra vid behov. (73) För att bygga upp motståndskraften hos det europeiska systemet för finansieringsordningar, och i linje med det uppställda kravet bör finansieringen i första hand komma från finanssektorn snarare än från offentliga budgetar, För att också systemkriser ska kunna hanteras på ett trovärdigt sätt bör ett nationellt finansieringsarrangemang stödjas av den medlemsstat där den inrättas. 39 Skäl 83 (83) Europaparlamentet och rådet bör kunna invända mot den delegerade akten (83) Europaparlamentet och rådet bör kunna invända mot den delegerade akten PE v /94 PR\ doc

31 inom en period på två månader från delgivningsdatum. Europaparlamentet och rådet bör kunna underrätta de andra institutionerna om sina avsikter att inte invända. inom en period på tre månader från delgivningsdatum. Europaparlamentet och rådet bör kunna underrätta de andra unionsinstitutionerna om sina avsikter att inte invända. 40 Artikel 2 led 26a (nytt) (26a) systemkris: en situation där den övergripande ekonomiska utvecklingen i en medlemsstat eller unionen försämras snabbt, de finansiella marknader utsätts för allvarlig stress, nya kreditmöjligheter är mycket mer begränsade och stabiliteten i själva det finansiella systemet är i fara. 41 Artikel 2 led 78 (78) rekonstruktions- och avvecklingsförfarande i tredjeland: en åtgärd enligt lagstiftningen i ett tredjeland som syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut som är jämförbar, i termer av resultat, med rekonstruktionsåtgärder enligt detta direktiv. (78) rekonstruktions- och avvecklingsförfarande i tredjeland: en åtgärd enligt lagen eller andra författningar i ett tredjeland som syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut som är jämförbar, i termer av resultat, med rekonstruktionsåtgärder enligt detta direktiv. PR\ doc 31/94 PE v01-00

32 42 Artikel 3 punkt 3 3. Rekonstruktionsmyndigheter kan vara de behöriga myndigheterna för tillämpningen av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, centralbanker, behöriga ministerier eller andra offentliga förvaltningsmyndigheter, förutsatt att medlemsstaterna antar nödvändiga regler och arrangemang för att undvika intressekonflikter mellan tillsynsfunktionerna enligt direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG eller den behöriga myndighetens övriga funktioner samt rekonstruktionsmyndigheternas funktioner enligt detta direktiv. Medlemsstaterna ska i synnerhet säkerställa att det inom den behöriga myndigheten, centralbankerna, behöriga ministerier eller andra offentliga förvaltningsmyndigheter görs åtskillnad mellan rekonstruktionsfunktionen och den relevanta myndighetens tillsynsfunktion eller övriga funktioner. 3. Rekonstruktionsmyndigheter kan vara centralbanker, behöriga ministerier eller andra offentliga förvaltningsmyndigheter, förutsatt att de inte också är behöriga myndigheter enligt artikel 4.4 i direktiv 2006/48/EG och artikel 3.3 c i direktiv 2006/49/EG. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inom centralbankerna, behöriga ministerier eller andra offentliga förvaltningsmyndigheter görs åtskillnad mellan rekonstruktionsfunktionen och den relevanta myndighetens tillsynsfunktion eller övriga funktioner. 43 Artikel 3 punkt 4 4. Om rekonstruktionsmyndigheten och den enligt direktiv 2006/48/EG behöriga myndigheten är separata enheter ska medlemsstaterna kräva att de samarbetar vid förberedandet, planeringen och tillämpningen av rekonstruktionsbeslut. 4. Medlemsstaterna ska kräva att rekonstruktionsmyndigheten nära samarbetar med de behöriga tillsynsmyndigheterna för tillsyn enligt direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vid förberedandet, planeringen och tillämpningen av rekonstruktionsbeslut. PE v /94 PR\ doc

33 44 Artikel 5 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje institut upprättar och underhåller en återhämtningsplan som genom åtgärder som vidtas av ledningen för institutet eller av en koncernenhet medger återställandet av dess finansiella ställning efter en betydande försämring. Återhämtningsplaner ska anses utgöra en styrform i den mening som avses i artikel 22 i direktiv 2006/48/EG. 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje institut som inte utgör en del av en koncern upprättar och underhåller en återhämtningsplan som genom åtgärder som vidtas av ledningen för institutet eller av en koncernenhet medger återställandet av dess finansiella ställning efter en betydande försämring. Värdmedlemsstaten får begära att en särskild återhämtningsplan upprättas för dotterbolaget i den medlemsstaten om verksamheten i det institutets dotterbolag utgör en betydande del av den medlemsstatens finansiella system. Återhämtningsplaner ska anses utgöra en styrform i den mening som avses i artikel 22 i direktiv 2006/48/EG. Det bör stå klart att en (gränsöverskridande) koncerns ansvar att upprätta återhämtningsplaner bör utformas i enlighet med artiklarna 7 och 8. Detta innebär att varje institut inom koncernen inte bör åläggas att upprätta en återhämtningsplan enligt artikel 5. Ett undantag kan göras för situationer där dotterbolagets verksamhet utgör en betydande andel av en viss medlemsstats finansiella system. Värdmedlemsstater bör då kunna begära en specifik återhämtningsplan för detta dotterbolag. 45 Artikel 5 punkt 5 5. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att institut i återhämtningsplaner inkluderar lämpliga villkor och förfaranden 5. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att institut i återhämtningsplaner inkluderar lämpliga villkor och förfaranden PR\ doc 33/94 PE v01-00