Undervisningsnämnden nr 10/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 10/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UNDN 136 UNDN 137 UNDN 138 UNDN 139 UNDN 140 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av sektionsprotokoll och tjänsteinnehavarbeslut Ibruktagandet av servicesedlar för dagvården inom resultatområdet småbarnsfostran fr.o.m Fullmäktigemotion som berör familjedagvården Användningsavgifter för de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över fr.o.m UNDN 141 s budgetutfall 1-11/2010 UNDN 142 UNDN 143 Utlåtande om stranddelaljplanen för Långvik Ansökan om undantagslov för Svenska skolas tillbyggnad

2 Sida 2 Nr 10/2010 Mötesplats och -tid Kommunhusetklo Närvarande medlemmar Frånvarande medlemmar Övriga närvarande Pekka Halonen, ordförande Andersson Christina, viceordf. Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Gottberg Carl-Johan, medlem Hintikka Merike, ersättare Sarviaho Rainer, ersättare Tiilikainen Markku, medlem Paasikivi Anna, medlem Rahkola-Toivanen Merja, medlem Ryynänen Tarja, medlem Parviainen Kristian, kommunstyrelsens representant Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Vesiluoma Anu, chef för småbarnsfostran (avlägsnade sig kl ) Leinonen Merja, familjedagvårdsledare (avlägsnade sig kl ) Moisala Jarno, administrativ specialplanerare (sekreterare) Ärenden Underskrifter Pekka Halonen ordförande Jarno Moisala protokollförare Carl-Johan Gottberg protokolljusterare Merike Hintikka protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 UNDN 136 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört; - valde Carl-Johan Gottberg och Merike Hintikka till protokolljusterare; - beviljade yttrande- och närvarorätt på mötet åt familjedagvårdsledare Merja Leinonen för ärendena och - beslöt att ta tilläggsärendet nr 143 till behandling. -

4 Sida 4 UNDN 137 Bilaga 1 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV SEKTIONSPROTOKOLL OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. - Protokollen och beslutsförteckningarna finns som bilaga. Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto inga protokoll s svenskspråkiga sektion inga protokoll Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning inga beslut Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning inga beslut Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning Rektor Anu Hausens beslutsförteckning Rektor Carina Moisios beslutsförteckning Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 UNDN 138 IBRUKTAGANDET AV SERVICESEDLAR FÖR DAGVÅRDEN INOM RESULTATOMRÅDET SMÅBARNSFOSTRAN FR.O.M Bilaga 2 Bredvidläsningsmaterial Enligt 4 5 mom. i instruktionen för huvudansvarsområdena har nämnderna i uppgift att besluta om avgifter, inkomstgränser, hyror och övriga ersättningsgrunder då det enligt gällande stadgandena är möjligt. Det ankommer därför på undervisningsnämnden att besluta om ibruktagandet av servicesedeln för dagvård i kommunen och om dess ersättningsgrunder. Den servicesedel som resultatområdet för småbarnsfostran använder inom dagvården har inte i tekniskt hänseende uppfyllt social- och hälsovårdslagens definitioner om servicesedlar. I och med det beslut som nu behandlas besluter nämnden om ibruktagande av den servicesedel lagen avser och om spelreglerna för användningen av den i kommun. Nuläget gällande ordnande av tjänster inom småbarnsfostran i Föräldrar till små barn har enligt lagen subjektiv rätt att åt sitt barn välja en kommunal dagvårdsplats eller ordna dagvården i enlighet med lagen om stöd för hemvård och privat vård för barn från det att föräldradagpenningen utgår tills barnet inleder sin läroplikt i skola. I är de nuvarande dagvårdsalternativen i enlighet med den subjektiva rätten: 1) kommunal dagvård erbjuds (situationen i november 2010) i kommunala daghem (190 barn) och i familjedaghem (73 barn) samt 2) kommunen stöder familjerna genom att betala lagstadgat stöd för privat vård; kommuntillägg (betalas enligt ett beslut av kommunfullmäktige som är i kraft till Kommuntillägget betalas till familjer som sköter barn hemma. Barnet är sålunda inte i kommunal och inte privat vård och föräldrarna bör själv sköta barnet hemma) och hemvårdsstöd, ifall familjens yngsta barn är under 3 år. Den privata dagvården stöds i och med det lagstadgade stödet för privat vård (160 euro/mån.) och det inkomstrelaterade vårdtillägget (max. 134,55 euro/mån.) samt med ett kommuntillägg som var och en kommun bestäm-

6 Sida 6 mer och som i är 136 euro/barn/mån. Syskonförhöjningen är 68 euro/barn/mån. Uppgifterna i enlighet med lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn sköts av Folkpensionsanstalten. FPA sköter avgiftsfritt behandlingen och beslutsfattandet av ansökningar gällande både den lagstadgade stöddelen och kommuntillägget. Oberoende av att stödet är lagstadgat och FPAs roll till trots betalas hela stödet för hemvård och privat vård av kommunen. Familjen och producenten av det privata hemvårdsstödet avtalar sinsemellan om den vårdavgift som betalas utöver stödet. Ansökan om kommunal dagvård bör göras senast fyra månader innan behovet av dagvård träder i kraft. Vård bör dock ordnas inom två veckor ifall behovet av vård uppstår genom inledande av ett arbetsförhållande eller studier som inte har kunnat förutses. Dessutom bör man omedelbart åtgärda ett behov om en ändring av deltidsvård till heltidsvård som oförutsett inträffar. Av barnens föräldrar uppbärs en klientavgift som maximalt är 254 euro i månaden. Familjens storlek och inkomster inverkar på avgiftens storlek, i de lägsta fallen uppbärs ingen avgift. Tillämpade lagar om dagvård Lagen ( /36) och förordningen ( /239) om barndagvård styr dagvården och i dessa fastställs bl.a. kommunens skyldigheter, antalet barn per personal och målsättningen gällande dagvården. Övrig central lagstiftning är lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn, lagen om klientavgifter, lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och lagen om tillsyn över privat socialservice. I lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården avses med klienten en person som ansöker om eller som erhåller socialservice. I lagen om socialvård avses med socialvård bl.a. social service och under samma lag lyder även barndagvården. Den lag om servicesedlar som trädde i kraft från början av augusti 2009 från tar inte kommunen dess skyldighet att arrangera dagvård och inte heller familjernas rätt att ansöka om stöd för hemvård och privat vård av barn. I ett fåtal kommuner prövades under åren användningen av servicesedeln bl.a. för dagvården av barn. Utgående från det försöket har man kommit till det nuvarande stödet för privat vård. Lagen om grundläggande utbildning styr förskoleverksamheten.

7 Sida 7 Servicesedelarrangemanget Enligt lagen kan servicesedelns värde vara antingen på förhand fastställt eller inkomstrelaterat. Den servicesedel som är i kraft i och som har ett på förhand fastställt värde kan jämföras med stödet för privat vård. I fråga om den inkomstrelaterade servicesedeln innebär den närmast köp av tjänster. I båda fallen är det kommunens uppgift att styra och upplysa klienten, att godkänna serviceproducenter, att bevilja servicesedlar, att betala producenternas fakturor, att övervaka etc. Servicesedelarrangemanget grundar sig på samarbetet mellan tre parter: kommunen, klienten och serviceproducenten. Parterna i servicesedelarrangemanget Kommunen Klienten Serviceproducenten beslutar om ibruktagande av servicesedel godkänner serviceproducenterna utvärderar klientens servicebehov och hur servicesedeln lämpar sig till det beviljar servicesedeln och fastställer giltighetstiden, ändamålet och värdet vägleder klienten vid användandet av servicesedeln informerar klienten om serviceproducenterna och servicens omfång betalar serviceproducentens faktura inom värdet för servicesedeln kontaktar kommunen angående behovet av dagvård väljer servicesedeln bland kommunens serviceutbud uppger de uppgifter som behövs för beviljandet av servicesedeln väljer serviceproducent uppgör avtal med serviceproducenten om service betalar självriskandelen för tjänsten kan byta producent kan vid behov göra anmärkning eller anföra klagomål granskar giltighetstiden och innehållet gällande servicesedeln uppgör tillsammans med klienten ett avtal producerar de tjänster som definieras i beslutet om servicesedeln rapporterar till kommunen på överenskommet sätt fakturerar kommunen fakturerar klienten för självriskandelen Förskoleundervisningen är inte sådan verksamhet som avses i lagen om social vård och för den kan inte den servicesedel beviljas som avses i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Lagen om grundläggande

8 Sida 8 utbildning innehåller bestämmelser om läroplikt och om den avgiftsfria förskoleundervisning som bör ordnas året före läroplikten inleds. Bakgrund till användningen av servicesedeln och spelreglerna Under våren 2010 fick maximalt 57 barn stöd för privat vård. Av dem vårdades 43 barn i privata daghem och 14 barn i familjedagvård. Den största delen av de sjundeåbarn som åtnjuter privat dagvård är placerade i kommunerna runt omkring eller längs arbetsreserutten. I riksomfattande skala har ibruktagandet av servicesedeln inneburit att serviceproducenterna har ökat. Det är lättare att godkänna en serviceproducent för servicesedeln än att konkurrensutsätta producenterna och man har uppskattat att detta kommer att öka speciellt de små företagens möjligheter att erbjuda sina tjänster. Förfarandet vid ansökande, beviljande och användning av servicesedel Då familjen är i behov av dagvård kontaktar den kommunen. Ifall familjen har beslutat att bland dagvårdsalternativen välja privat dagvård med servicesedel görs inom resultatområdet för småbarnsfostran ett beslut om beviljande av servicesedel, dess värde fastställs och utbetalningen ombesörjs. Vid behov kan man rekommendera servicesedeln och som alternativ framföra den kommunala dagvården. En servicesedel beviljas för ett barn som beviljats privat dagvårdsplats och som är berättigat till dagvård i enlighet med 11a i lagen om barndagvård. Resultatenheten ansvarar även för beviljandet och övervakningen av de privata dagvårdsplatserna. Övervakningen av den privata dagvården stadgas i lagen om tillsyn över privat social service. Avsikten med lagen är att trygga klientens ställning och att garantera kvaliteten på de privata sociala tjänsterna. Om den privata dagvården regleras även i dagvårdslagen och -förordningen. Där stadgas bl.a. om den privata serviceproducentens anmälningsskyldighet, om kommunens granskningsskyldighet då det gäller hälso- och övriga krav. Då kommunen köper tjänster eller utreder produktion bör den sörja för att vården är högklassig och att priset är jämförbart med priset för den dagvård som kommunen producerar. Tillsynsskyldigheten består även vid användning av servicesedlar. Servicesedelns användningskriterier fr.o.m

9 Sida 9 Kriterierna för användandet av servicesedeln i den privata dagvården granskas och förenhetligas fr.o.m Servicesedeln kan enligt lagen beviljas till ett värde som kommunen fastställt på förhand eller den kan vara inkomstrelaterad. Den på förhand fastställda servicesedeln kan jämföras med stödet för privat vård. I föreslås att användningen av servicesedeln fortfarande beviljas till ett på förhand fastställt värde. Prissättning och villkor för servicesedeln Storleken på kommunens servicesedlar är följande: Heldagsvård under 3-åringar: daghemsvård 403 euro/mån. familjedagvård 233 euro/mån. Heldagsvård över 3-åringar: daghemsvård 318 euro/mån. familjedagvård 153 euro/mån. Halvdagsvård: daghemsvård 90 euro/mån. familjedagvård 70 euro/mån. För dagvård uppbär serviceproducenten en klientavgift som överenskommits med familjen. En servicesedel kan beviljas för ett vårdförhållande som räcker minst en månad. Då ett barn börjar eller slutar i vården mitt i en månad beräknas priset enligt kalenderdagar. Som divisor för kalenderdagarna gäller talet 22. Övriga villkor servicesedeln bör sökas en månad före vården inleds (tid för arrangemangen) ifall det inte är fråga om en oväntad anställning eller studier avtalet om service som föräldrarna och serviceproducenten uppgjort skickas till kommunen

10 Sida 10 serviceproducenten för dagbok över barnens närvaro och frånvaro och skickar uppgifterna månatligen för bokföring och för granskande av fakturan för avslutat vårdförhållande bör en skriftlig anmälan undertecknad av föräldrarna och serviceproducenten skickas till kommunen den sista vårddagen är den sista faktureringsdagen Administrering av servicesedeln Servicesedeln för barndagvård hör till resultatområdets för småbarnsfostran uppgifter. Styrning och information av klienterna samt beslut om beviljande av vårdplats ankommer på planeraren för småbarnsfostran. - Som bredvidläsningsmaterial finns lagen om servicesedlar inom socialoch hälsovården. - Som bilaga finns ett förslag till krav som ställs på anbudsgivare gällande dagvårdstjänster fr.o.m Förslag: Nämnden beslutar: - att ta i bruk den servicesedel som lagen om servicesedlar inom socialoch hälsovården avser inom resultatområdet småbarnsfostran fr.o.m ; - att av de privata serviceproducenter, för vilkas tjänster klienterna kan använda servicesedeln som betalningsinstrument, förutsätta att de uppfyller de i bilagan uppställda krav som ställs på producenterna (då det gäller privata vårdare tillämpas bilagan till tillämpliga delar); - att berättiga chefen för småbarnsfostran att besluta om de serviceproducenter som producerar privat service och för vilkas tjänster klienten kan använda den av kommunen beviljade servicesedeln; - att berättiga planeraren för småbarnsfostran att besluta om beviljande av servicesedlar; - att servicesedeln i beviljas till ett på förhand fastställt värde med följande prissättning och villkor: Storleken på kommunens servicesedlar är följande: Heldagsvård under 3-åringar: daghemsvård 403 euro/mån.

11 Sida 11 familjedagvård 233 euro/mån. Heldagsvård över 3-åringar: daghemsvård 318 euro/mån. familjedagvård 153 euro/mån. Halvdagsvård: daghemsvård 90 euro/mån. familjedagvård 70 euro/mån. I daghemsvård uppbär serviceproducenten en klientavgift som överenskommits med familjen. En servicesedel kan beviljas för ett vårdförhållande som räcker minst en månad. Då ett barn börjar eller slutar i vården mitt i en månad beräknas priset enligt kalenderdagar. Som divisor för kalenderdagarna gäller talet 22. Övriga villkor servicesedeln bör sökas en månad före vården inleds (tid för arrangemangen) ifall det inte är fråga om en oväntad anställning eller studier avtalet om service som föräldrarna och serviceproducenten uppgjort skickas till kommunen serviceproducenten för dagbok över barnens närvaro och frånvaro och skickar uppgifterna månatligen för bokföring och för granskande av fakturan för avslutat vårdförhållande bör en skriftlig anmälan undertecknad av föräldrarna och serviceproducenten skickas till kommunen den sista vårddagen är den sista faktureringsdagen Beslut: Enligt förslaget.

12 Sida 12 KH:82 /2009 UNDN 139 UNDN Bilaga 1a, 1b och 1c Förslag: Ändrat förslag: Beslut: FULLMÄKTIGEMOTION SOM BERÖR FAMILJEDAGVÅRDEN Fullmäktigemotionen finns som bilaga. svarar enligt bilagorna gällandes familjedagvården som framställts den Till svaret tilläggs de synvinklar som framkom under mötet. Enligt det ändrade förslaget. ==== KST Bilaga 6 Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar för kännedom svaret på fullmäktigemotionen som framställts och som gäller familjedagvården och konstaterar att fullmäktigemotionen är slutbehandlad. Behandling: Ärendet behandlades efter behandlingen av 48. Medlem Laaksonen föreslog understödd av medlem Nordström att ärendet remitteras för ny beredning så att beredningen bör beakta åtminstone Cultura Viva -projektets resultat och familjedagvårdsledarens synpunkter samt de konkreta förbättringsförslag som har gjorts i fråga om familjedagvårdarnas utbildning och rekrytering. Ordföranden konstaterade att då ingen har motsatt sig förslaget har kommunstyrelsen enhälligt godkänt det. Beslut: Kommunstyrelsen remitterade ärendet för ny beredning så att beredningen bör beakta åtminstone Cultura Viva -projektets resultat och familjedagvårdsledarens synpunkter samt de konkreta förbättringsförslag som har gjorts i fråga om familjedagvårdarnas utbildning och rekrytering. ==== OPLTK 139 Bilaga 3 Bredvidläsningsmaterial Åtta fullmäktige i har inlämnat en fullmäktigemotion som gäller familjedagvården. har gett sitt svar på motionen

13 Sida 13 Kommunstyrelsen har beslutat remittera ärendet för ny beredning. Kommunstyrelsen förutsatte att man i svaret åtminstone bör beakta resultaten från Cultura Viva -projektet och familjedagvårdsledarens synpunkter samt de konkreta förbättringsförslag som gjorts i fråga om familjedagvårdarnas utbildning och rekrytering. - I bilagda förslag till nytt svar på fullmäktigemotionen har man tagit de synpunkter som kommunstyrelsen förutsatt i beaktande. - Som bredvidläsningsmaterial finns fullmäktigemotionen gällande familjedagvården. - Som bredvidläsningsmaterial finns det svar på fullmäktigemotionen som undervisningsnämnden gett Ärendet presenteras på mötet av familjedagvårdsledare Merja Leinonen. Förslag: Nämnden beslutar - ge bilagda svar på fullmäktigemotionen gällande familjedagvården. Behandling: Beslut: Chefen för småbarnsfostran Vesiluoma och familjedagvårdsledaren Leinonen avlägsnade sig från mötet under behandlingen av detta ärende kl Enligt förslaget.

14 Sida 14 SIVLTK:362 /2010 UNDN 140 UNDN Bilaga 3 Bredvidläsningsmaterial ANVÄNDNINGSAVGIFTER FÖR DE LOKALITETER SOM BILDNINGSVÄSENDET FÖRFOGAR ÖVER FR.O.M Bakgrund Med stöd av 4 i instruktionen för huvudansvarsområdena har kommunfullmäktige i överfört beslutanderätten gällande de avgifter, inkomstgränser, hyror och övriga ersättningsgrunder som hör till dess verksamhetsområde till nämnderna. Enligt 11 i instruktionen för huvudansvarsområdena lyder följande verksamhetsenheter under undervisningsnämnden: daghemmen, skolorna och stödenheten för fostran och undervisning. Enligt 22 i instruktionen ansvarar bildningsnämnden bl.a. för ordnandet av biblioteks-, ungdoms-, motions- och kulturverksamhet i kommunen. Enligt 13 i instruktionen för huvudansvarsområdena bestämmer undervisningsnämnden dock om användningen av alla de platser och lokaliteter som bildningsväsendet (undervisnings- och bildningsnämnden) förfogar över. Detta innebär t.ex. utdelning av användningsturer. Bildningsnämnden har beslutat om alla avgifter och taxor gällande de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över fastän den endast förfogar över bibliotekets, ungdoms-, motions- och kulturväsendets lokaliteter. Bildningsnämnden kan anses ha överskridit sina befogenheter då den beslöt om de avgifter som gällde skol- och daghemslokaliteter. Den omarbetning av användningsavgifterna för lokalerna som nu föreslås utgår från att den behöriga nämnden beslutar om användningsavgifterna. Därför har lokaliteterna i bilagan delats upp enligt den nämnd, undervisnings- eller bildningsnämnden, som förfogar över resp. lokalitet. Eftersom det i kommunens instruktioner inte dras några gränser för fastställande om hur skolornas motionsutrymmen används, t.ex. för undervisningens eller någon utomståendes motionsverksamhet, bör man tolka saken så att undervisningsnämnden hela kalenderåret förfogar över skolornas motionsutrymmen. Oberoende av hur instruktionsreformen (och därmed även omarbetningen av nämnderna), som är under beredning i kommunen, framskrider på kommunfullmäktiges möte , har man i detta skede önskat ta upp för-

15 Sida 15 nyandet av användningsavgifterna till nämnderna för behandling. Ur användarsynpunkt skulle det vara mest ändamålsenligt att förnyelsen skulle träda i kraft vid årsskiftet och likaså då det gäller kommunens verksamhet/fakturering. Krav som balanseringsavtalet ställer Kommunfullmäktige har godkänt ett balanseringsavtal. I avtalet förutsätts att avgifterna för motionsställen ökar med euro/år fr.o.m. år 2010 till år 2012 då det borde inflyta euro/år i form av avgifter. En utgångspunkt i avtalet är att man av grupper som består av personer under 18 år inte kräver avgifter. Målet med avgifterna är att man inte behöver skära ned bidragen för det fria bildningsarbetet. De krav som balanseringsavtalet avser gäller främst motionsställenas avgifter. Då det dock inte är ändamålsenligt att plikten gällande användningsavgifterna skulle gälla endast dem som använder motionsställen har man både i det beslut bildningsnämnden gjort och i den reform som nu är under beredning utgått från att användningsavgiftsplikten allokeras till alla som använder bildningsväsendets lokaliteter. Det förslag som nu är under beredning skulle, enligt de utredningar som framgår ur bredvidläsningsmaterialet, inbringa mera avgiftsintäkter än vad som förutsätts i balanseringsavtalet. Avgiftsintäkterna skulle dock täcka endast en bråkdel av de drifts- och investeringsutgifter som hänför sig till motions- och de övriga utrymmena. I fortsättningen kan de ökade avgiftsintäkterna allokeras till reparation och underhåll av motionsutrymmena samt t.ex. för att höja på verksamhetsbidragen för de föreningar som verkar i kommunen. Problem i samband med de principer för utrymmeshyror som trädde i kraft Bildningsnämnden har beslutat om hyrorna för de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över fr.o.m Storleken på de hyror som uppbärs har definierats utgående från ordinarie turer och annan användning. Separat har inte definierats vad som menas med t.ex. en ordinarie tur. Vid en analys av andra kommuners motsvarande principer för användningsavgifter kan konstateras att faktureringsprincipen, där man indelar avgifterna i ordinarie turer och annan användning, inte är särskilt vanlig. En mera vanlig praxis är att man tar betalt utgående från användargruppen och inte utgående från om det är fråga om en tur av ordinarie- eller engångsnatur.

16 Sida 16 Andra problem har uppstått då man bestämmer om användaravgifter t.ex. för föreningar som inte verkar i men som använder bildningsväsendet utrymmen, hur man definierar kommunens egen verksamhet eller om användningsavgiften faktureras för hela eller påbörjade timmar eller delar av timmar. I bildningsnämndens beslut av lämnas å andra sidan helt bort definitionen av avgifter för vissa av bildningsväsendets lokaliteter. Den förnyelse av användaravgifterna som nu föreslås utgår från att avgifterna för de motionsställen och övriga utrymmen som bildningsväsendet upprätthåller, bestäms i enlighet med de kostnader som betalas av de klientgrupperna som använder motionsstället/det övriga utrymmet. En del av motionsställena och de övriga utrymmena är avgiftsfria för alla användare. Utgående från detta föreslås att kommunen fr.o.m kräver användningsavgifter på basen av 4 olika användargrupper. Dessa är: 1. Avgiftsfri användning 2. Föreningspris 3. Nedsatt pris 4. Grundpris Innehållet gällande användargrupperna presenteras mera ingående i bilagan. De permanenta beslut som är i kraft gällande avgiftsfria lokaliteter Under beredningsarbetet har följande permanenta beslut om avgiftsfri använding av lokaliteter noterats: Bildningschefen har beslutat att unga har anhållit om att få använda en del av stationsområdets tennisplan som skatingplats. Jag beviljar dem tillstånd tillsvidare Bildningschefen har beslutat att Strömstarar r.f. tillsvidare har lov att som sitt samlingsutrymme använda två större och ett mindre rum som finns i Åvallas nedre våning. Dessutom förfogar den över ett förrådsutrymme. Det kök som finns i fastigheten används gemensamt av de andra som använder fastigheten. Ingen hyra uppbärs för lokaliteterna. Till den del utrymmena definieras som avgiftsfria omfattar användargruppen Avgiftsfri användning i handlingen de ovan nämnda grupperna.

17 Sida 17 Behandlingens framskridande I det nu föreslagna förnyandet av användningsavgifterna tas inte ställning till öppettider, principer för utdelning av användningsturerna, ordnande av reklam- och försäljningsverksamhet i lokaliteterna, inhiberande av användningsturer, ordningsstadganden etc. De kommer att tas upp senare under våren då ett separat direktiv uppgörs och som planeras träda i kraft I det första skedet förs i nämnderna en diskussion om förnyandet av användningsavgifterna och om hur beredningen kommer att framskrida. behandlar ärendet på sitt möte Bildningsnämnden behandlar ärendet på sitt möte För att reformen enligt tidtabellen ska kunna träda i kraft är det speciellt viktigt att båda nämnderna diskuterar ärendet och gör likadana beslut. Det slutliga förslaget tas upp för beslutsfattande i vardera nämndernas möten i december. - Som bilaga finns ett förslag till användningsavgifter för de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över fr.o.m Som bredvidläsningsmaterial finns ett förslag från bildningsnämndens möte om motions- och övriga utrymmens hyror fr.o.m Som bredvidläsningsmaterial finns beslutet från bildningsnämndens möte om motions- och övriga utrymmens hyror fr.o.m Som bredvidläsningsmaterial finns en jämförelse mellan uppskattade inkomster från användningsavgifterna för år 2011 och de nu föreslagna användningsavgifterna (jämförelsen grundar sig på de reserveringar som finns för perioden ). - Som bredvidläsningsmaterial finns ett sammandrag över några andra kommuners användningsavgifter gällande motions- och andra utrymmen. Förslag: Nämnden beslutar - föra en diskussion om användningsavgifterna för de lokaliteter bildningsväsendet förfogar över fr.o.m Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som nionde ärende på mötet.

18 Sida 18 Viceordförande Andersson avlägsnade sig från mötet under behandlingen av detta ärende kl Beslut: UNDN 140 Bilaga 4 Nämnden diskuterade användningsavgifterna fr.o.m för de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över. ====== Efter att bildnings- och undervisningsnämnderna på sina möten i november behandlade ärendet som gällde användningsavgifterna har bildningskansliet vidareberett ärendet. Vid sidan om beredningen har man för föreningarna i som använder utrymmena ordnat ett gemensamt diskussions- och informationstillfälle. En gemensam aftonskola ordnades för nämnderna Åt deltagarna i nämnderna har man före aftonskolan postat tilläggsmaterial angående förnyandet av användningsavgifterna, bl.a. en uppskattning om hur användningsavgifterna belastar föreningarna och ett pm från diskussions- och informationstillfället som hölls för föreningarna. På nämndernas gemensamma aftonskola var man överens om bilagda förslag till användningsavgifter för det lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över fr.o.m Följande mera betydande ändringar har gjorts i den version som nämnderna behandlade i november: - Avgiftsgruppering som en ny grupp under gruppen avgiftsfri användning intogs den kulturella ungdomsverksamhet som utövas av kulturorganisationer i och kulturella fria grupper med under 18 åringar; den läsårsverksamhet som är ägnad åt under 18-åringar inom musikföreningar flyttades under gruppen avgiftsfri användning; som en ny grupp under gruppen avgiftsfri användning intogs idrottslekskoleverksamhet för under 18-åringar i organisationer i ; verksamheten i föreningar för arbetslösa/fria grupper i flyttades under gruppen avgiftsfri användning; under gruppen föreningsavgift intogs som ny grupp den läsårsverksamhet som är ägnad åt över 18-åringar inom musikföreningar. - Hyra som uppbärs för lokaliteterna Hyrorna för Aleksis Kivi skolans idrottssal sänktes

19 Sida 19 Lokets utrymmen utan bastu ändrades till avgiftsfria. Tanken bakom detta är att kommunen kunde erbjuda organisationerna samlingsutrymmen på två avgiftsfria ställen, både i Loket och Åvalla. För att handlingen gällande användningsavgifterna ska kunna träda i kraft bör både bildningsnämnden och undervisningsnämnden göra likalydande beslut i ärendet. - Bifogat finns förslaget till användningsavgifter för de lokaliteter bildningsväsendet förfogar över fr.o.m Förslag: Nämnden beslutar - godkänna bilagda förslag till användningsavgifter för de lokaliteter bildningsväsendet förfogar över - att användningsavgifterna träder i kraft fr.o.m Beslut: Enligt förslaget.

20 Sida 20 UNDN 141 UNDERVISNINGSNÄMNDENS BUDGETUTFALL 1-11/2010 Bredvidläsningsmaterial Budgetutfallet för undervisningsnämndens driftsekonomi är 88,6 procent enligt situationen Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av oktober i genomsnitt få vara 91,7 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (141,5 procent) och utgifterna lägre än prognosen (91,6 procent). - Statistik över nämndens ekonomiska utfall finns som bredvidläsning. Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.

21 Sida 21 TEKNLTK:249 /2010 UNDN 142 UTLÅTANDE OM STRANDDELALJPLANEN FÖR LÅNGVIK Bredvidläsningsmaterial Tekniska nämnden ber underevisningsnämnden om utlåtande gällande: 1. förslaget till ändring av generalplanen för fastigheten Skogsbacka RN:o 1:59 i Nyby by och 2. förslaget till stranddetaljplan samt planen för deltagande och bedömning för fastigheten Långvik RN:o 2:3 i byn Prästgård (ekobyn). Utlåtandet inbegärs inom den tid planeförslaget hålls framlagt till påseende som utgår Nämndernas roll i kommunen omfattas främst av att utvärdera verkningarna av planeringen. Således bör nämnden ge sitt utlåtande om de frågor som ur det egna förvaltningsområdets synpunkt sett är viktiga För att planläggaren skall kunna uppgöra en plan där man möjligast väl tar i beaktande vederbörande förvaltningsområdes behov är det således viktigt att varje nämnd ger sitt utlåtande gällande de frågor som är viktiga för dess förvaltningsområde. Man bör utvärdera vilka verkningar planen har bl.a. gällande områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energihushållningen, naturen och naturtillgångarna, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den bebyggda miljön, människornas levnadsförhållanden och livsmiljön. Målet är att föra fram alla förutsägbara verkningar så att kommunfullmäktige, då den beslutar om planen, känner till vilka förbindelser kommunen har t.ex. då det gäller producerande av service. En idealisk situation skulle vara att kommunfullmäktige, då den fattar beslut om en plan, skulle ha tillgång till de helhetskostnader som planen föranleder och å andra sidan också en kalkyl om kommande inkomster. Ur undervisningsnämndens synpunkt är det viktigt att, då det gäller ett nytt planområde, ta ställning bl.a. till: - hur servicen gällande resultatområdena undervisningen och småbarnsfostran ordnas inom det nya området; - om det är nödvändigt att inom planområdet reservera en tomt för t.ex. skola eller daghem och - vilka kostnader de nya eleverna och klienterna inom småbarnsfostran föranleder undervisningsnämnden.

22 Sida 22 Seppo Mannermaa ansöker om stranddetaljplan för sin fastighet Långvik RN:o 2:3 i byn Prästgård så, att på det generalplanerade jord- och skogsbruksområdet norr om Andbyvägen placeras en gruppträdgård, ett samfundshem, ett ekologiskt byggområde med utställningar samt 4 nya bostadsplatser. Byggnadsrätten för fastigheten Skogsbacka RN:o 1:59 flyttas invid fastigheten Andbyvägen. - Förslaget till stranddetaljplan för Långvik finns som bredvidläsningsmaterial. Förslag: Nämnden beslutar - att den inte har något att anmärka på stranddetaljplanen för Långvik. Beslut: Enligt förslaget.

23 Sida 23 OPLTK:426 /2010 UNDN 143 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR SJUNDEÅ SVENSKA SKOLAS TILLBYGGNAD Svenska skolas tillbyggnadsprojekt om m 2 har framskridit till ett sådant skede att man bör ansöka om erforderliga tillstånd för projektet. Eftersom 624 m 2 av tillbyggnaden kommer att befinna sig utanför byggnadsplanen bör man innan man ansöker om bygglov ansöka om undantagslov i enlighet med 23 stycket i markanvändnings- och bygglagen. Byggnaden är till sin natur i ett plan och p.g.a. funktionsduglighet och byggnadskostnader är det ändamålsenligt att behålla den så. Av denna orsak kommer byggnadsplanen att överskridas. Delar av tilläggsbyggnaden kommer att placeras på ett parkliknande område samt till en del på skolans gårdsplansområde. Dessa förorsakar inga miljöolägenheter men de är nödvändiga för ordnandet av den grundläggande utbildningen. Enligt 3 7 mom. i instruktionen för huvudansvarsområdena för varje nämnd kommunens talan i förvaltningsfrågor inom sitt ansvarsområde. Eftersom Svenska skolas tillbyggnadsprojekt är ett projekt som underlyder undervisningsnämnden bör undervisningsnämnden av kommunen ansöka om undantagslov för byggnadsprojektet. Planritningarna för tillbyggnaden finns till påseende på mötet. Förslag: Nämnden beslutar - att av kommun i enlighet med 23 stycket i markanvändningsoch bygglagen ansöka om undantagslov för tillbyggnad av Svenska skola eftersom 624 m 2 av tilläggsbyggnaden placeras utanför byggnadsplanen. Beslut: Enligt förslaget.

24 Sida 24 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 136, 137, 139, 141, 142, 143 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 138, 140 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 138, 140 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkande skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

25 Sida 25 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.