AKTUELLT. Effektiv energianalys ger kunden mervärde. www. eio.se. nominera för EcY-stipendium. ta betalt för kompetensen! tjejer som valt elteknik

Transkript

1 AKTUELLT InfOrmATIOn TILL ELEKTrIsKA InsTALLATÖrsOrgAnIsATIOnEns medlemmar nr 2 februari 2007 Effektiv energianalys ger kunden mervärde nominera för EcY-stipendium Ecy delar ut ett stipendium på kr för att uppmuntra kompetensutveckling inom elteknikbranschen. Välkommen att nominera en person/personer eller ett företag som har arbetat med kompetensutveckling inom branschen! nomineringen, tillsammans med en motivering, skickas senast den 15 mars till Ecy, Box 388, linköping. Vid frågor kontakta ulf Pettersson, tel mer information i nästa nummer av EIO-Aktuellt det är unikt att kunna erbjuda tjänster inom energieffektivisering när man är i installationsbranschen. det säger Petter Arneback, ansvarig för avdelningen Energitjänster på EIO-anslutna elinstallationsföretaget Browik i Örebro. Browik erbjuder bland annat energianalyser, energiuppföljning och energideklarationer. Den effektivisering som företaget vinner leder inte bara till att driftkostnaden går ner, utan även till miljöbesparingar, berättar Petter Arneback. Browik är även verksamma inom områdena el, automation de tjänster som vi erbjuder inom energieffektivisering leder ofta till både sänkta driftskostnader och miljöbesparingar, säger petter Arneback, energiingenjör på browik i örebro. och tele/data/säkerhet vilket ger en mycket bred kompetens inom företaget. Det innebär att kunden kan få en helhetslösning av oss. Vi fungerar som en totalentreprenör och gör inte bara analysen, utan vi eller någon samarbetspartner inom vårt kontaktnät kan genomföra de åtgärder analysen genererar. Browik tar också fram en åtgärdsplan som består av en lista med konkreta åtgärdsförslag. Till varje förslag presenteras investeringskostnad, besparingspotential samt pay off tid. Planen visar därmed hur mycket kunden årligen kan sänka sin energiförbrukning och sina driftkostnader. Vi försöker vara i framkant och inte tänka så traditionellt, vi vill vara ett företag som skapar mervärde för kunden, säger Petter Arneback. Läs mer på sid 4 ta betalt för kompetensen! Vi måste börja ta betalt för kompetens inom vår bransch, säger lars christenson, vd och delägare på lennströms El. Läs mer på sid 2 tjejer som valt elteknik För att bli certifierad elektriker inom installationsavtalets område krävs förutom utbildning en lärlingstid på timmar. under 2006 var totalt personer anställda som lärlingar i Sverige, det högsta antalet sedan minst tio år tillbaka. Av dessa var 16 tjejer och EIO-Aktuellt har pratat med tre av dem. Ylva Ternström (t h) arbetar idag som förstaårsmontör. Läs mer på sid du hittar oss även på www. eio.se 1

2 Inledaren 2 Alltför svårt att få tag i en elektriker? I en insändare i Göteborgs-Posten den 3 januari gör signaturen Ström husägare med spänning en mycket svepande reflektion över hur svårt det synes vara att få tag på en elektriker till det egna husbygget. Signaturen uppmanar i det sammanhanget Elektriska Installatörsorganisationen EIO till skärpning. Anledningen till insändarskribentens upprördhet verkar utmynna från EIO:s slogan För säkerhets skull låt en behörig elektriker göra jobbet och att vi på EIO enligt Ström inte lever upp till devisen. I insändaren framgår inte huruvida Ström verkligen kontaktat något av våra medlemsföretag. Enbart i Göteborgsområdet har EIO 200 företag med anställda. Jag finner det osannolikt att ingen av dessa välrenommerade elinstallatörer skulle ha tid att göra en elinstallation hos Ström. Ström citerar en elinstallatör som skulle ha sagt Ring någon annan, jag har inte tid med dig. Så ofint uttrycker man sig inte hos ett medlemsföretag i EIO. Mitt förslag är att Ström inför nästa renovering tittar in på vår hemsida och letar rätt på rubriken Hitta din elinstallatör. Det torde vara lösningen. Jag skrev ovanstående rader till G-P eftersom jag tycker det är logiskt att om en anonym insändarskribent i ett inlägg namnger EIO, refererar till en av EIO:s slogans, anklagar EIO för något, i svepande ordalag anklagar några icke angivna elinstallatörer för att inte ställa upp och jobba samt slutligen uppmanar oss på EIO att skärpa er, ja då borde rimligen insändarredaktionen kontakta den i insändaren utpekade organisationen. Men något införande blev det icke. På grund av att det fanns ingen anledning att kontakta EIO i den här frågan. Oseriöst och ett bra exempel på dålig journalistik i form av medioker nyhetsvärdering, menar jag. Men då är det förstås utmärkt att kunna förmedla ut svaret i EIO-Aktuellt istället. Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, Redaktion: Peter Olofsson, , peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, , sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Karin Björklund, , karin.bjorklund@eio.se Tord Martinsen, , tord.martinsen@eio.se Hans Tedesjö, , hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #3807, Tryck: Norrmalmstryckeriet Adressändringar: Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Vi måste börja ta betalt för kompetensen Ett företag som ändrat sitt sätt att ta betalt är EIO-företaget Lennströms El i Stockholm. De har höjt timdebiteringen och samtidigt sänkt påslaget på materiel i sina uppdrag. Den slutgiltiga kostnaden för Lennströms kunder blir samma som tidigare. Vi måste börja ta betalt för kompetens inom vår bransch, men många är rädda för att höja timdebiteringen. Det kanske inte är så enkelt för mindre företag men de större, som vi själva, måste våga vara föregångare, säger Lars Christenson, vd och delägare på Lennströms El. I timdebiteringen på Lennströms ingår mycket mer än själva genomförandet hos kunden, till exempel arbetsledning samt löpande dokumentation. Det finns en bred intern kompetens inom Lennströms. Företaget satsar på att fortbilda sin personal, vilket självklart kostar både mycket tid och pengar. Det är en trygghet för våra kunder att veta att det finns hög kompetens inom Lennströms. Det är också en aspekt att ta med i prissättningen. Jag tror att våra uppdragsgivare gärna betalar några kronor extra för att få jobbet noggrant och bra utfört. Vi är kända i branschen för att vara lite dyrare, men de som känner oss är alltid nöjda, säger Lars Christenson. Öppen och ärlig dialog med kunden Lennströms har informerat sina kunder i god tid om den höjda Aktuella frågan Patrik Johansson, VD Nelab, Helsingborg Vi jobbar inte så mycket med differentierad timpenning idag, men vi ser möjligheterna i att göra det. Jag ser det som något positivt, en del av utvecklingen. I dagsläget kan det dock vara lite svårt att förklara för kunden att samma gubbe kostar olika mycket beroende på vad han gör. timdebiteringen som de införde från och med årsskiftet. Lars Christenson berättar att det är viktigt för dem att ha en öppen och ärlig dialog med kunderna. Då finns det bra förutsättningar för att skapa och bibehålla långsiktiga relationer. Vi har skickat ut informationsbrev till alla kunder samt haft en dialog med våra större uppdragsgivare. Våra kunder har full förståelse för att vi måste höja vår timdebitering, säger han. Lennströms använder sig av differentierad timdebitering, något som de tycker är ett bra hjälpmedel vid prissättning. Ett arbete ska kunna kosta olika mycket beroende på jobbets karaktär. Om man till exempel ska göra en rivning i en fastighet är det inte rimligt att ta lika mycket betalt som för ett arbete som kräver avancerad programmering, säger Lars Christenson. Lars Christenson, tel , lars@lennstrom-el.se Vi på de större företagen måste vara föregångare när det gäller att ta betalt för komptensen, säger Lars Christenson. Använder ni er av differentierad timpenning? Mårten Klint, Företagschef Åby Eltjänst AB, Norrköping Vi har differentierad prissättning för olika tjänster som vi utför. Normala uppdrag elmontör, serviceuppdrag servicetekniker, fiber och data/telearbeten teletekniker och andra tekniska uppdrag debiteras med differentierad prissättning.

3 På rätt kurs med EIO kompetens Inom EIO kompetens erbjuds regelbundet kurser i bland annat företags - och projektekonomi. Innehållet i företagsekonomikursen är bland annat budgetarbete och lönsamhetsberäkning och kursdeltagarna får lösa uppgifter genom att använda mallar som EIO tillhandahåller. Syftet är att man ska kunna omsätta kursens arbete i det egna företaget. Mallarna som vi går igenom får kursdeltagarna med sig hem på en CDskiva, säger kursledare Lars G Andersson. Ekonomikurserna vänder sig till ekonomer, administratörer, projektledare i mindre företag eller andra som har behov av utökade kunskaper om företagsekonomi och hur man enkelt kan producera viktiga lönsamhetstal. Kursen i projektekonomi visar via Excel dokument hur man kan ha kontroll på pågående arbeten i företaget. Uppföljningsarbetet när det gäller pågående arbeten är livsviktigt. I projektekonomikursen löser vi praktiskt ett antal frågor och får automatiskt en efterkalkyl. Detta material ersätter inte ett ekonomisystem för uppföljning av projekt utan ger en schematisk bild över hur man kan förbättra sin egen uppföljning i företaget, säger Lars G Andersson. nästa kurstillfälle: Våga väga rätt i faktureringen företagsekonomi, 18 april Yxtaholms herrgård, Flen projektekonomi, 19 april Yxtaholms herrgård, Flen Lars G Andersson tel lars.g.andersson@eio.se eller gå in på och läs under EIO Kompetens Här nedan i tabellen visar vi två scenarier på hur tjänster och materiel kan faktureras: Debitering 300 kr/tim 417 kr/tim Fakturering för 14 timmar, kr Materiel, netto, kr Materiel, påslag 65 % Exempel 1 Exempel 2 Materiel, påslag 20 % Moms totalpris för kunden, kr Det är rimligt att både tim- och materielpriserna är lönsamma var för sig. Av exemplen går att utläsa att kunden inte gör någon förlust i att anlita ett företag som debiterar sina tjänste- och materielleveranser enligt exempel 2. det krävs en vettig timdebitering för att vi ska gå runt Ingela Robertsson, ekonomichef på Elias i Blekinge, och Jan Tengborg, verksamhetsansvarig på calllenberg i göteborg, var två av deltagarna i kurserna företags ekonomi samt projektekonomi som anordnades av EIO kompetens i Flen i november. ingela robertsson: Fick du ut det du förväntade dig av kurserna? Ja, det fick jag. Innehållet i ekonomiutbildningen var på en grundläggande nivå men det är alltid bra att få en genomgång, speciellt när det gäller de mallar som vi medlemmar har tillgång till. Det är också givande att träffa andra inom branschen. har du haft användning av kursinnehållet i ditt dagliga arbete? Absolut, vi jobbade mycket med mallarna och praktiska exempel på kursen, till exempel gick vi igenom bokslut. Det var jättebra att vi fick med oss mallarna på en CD skiva, på det viset slipper man lägga ner tid på att göra mallar själv. Något som var nytt för mig var projektekonomi, det gav mig insikt i hur killarna jobbar ute i projekten. Det var bara jag som deltog från mitt företag, men egentligen skulle det vara bra för våra projektledare att gå kurserna, det är ju de som måste se till att hålla den löpande ekonomiska kontrollen i projekten. Jag har även visat exempel på uträkning av timdebitering för våra projektledare på våra ledningsgruppsmöten. Det är viktigt att visa att det krävs en vettig timdebitering för att vi ska gå runt, framförallt i rena utlåningsprojekt där vi inte säljer något materiel. Ingela Robertsson JAn tengborg: Fick du ut det du förväntade dig av kurserna? Kursen var värdefull för mig. Jag är relativt ny som kontorsansvarig och jag behövde få en inblick i ämnet, det är viktigt att förstå vad ekonomerna pratar om. har du haft användning av kursinnehållet i ditt dagliga arbete? Även om jag inte har nytta av det vi gick igenom på kursen dagligen så var det bra att få kunskap om vad man bör hålla koll på i projekten. Nu är det lättare att veta vilka frågor jag ska ställa till projektledarna och det gör det i sin tur lättare för mig att föra vidare rätt ekonomisk information till vår ledningsgrupp. 3

4 Energieffektiva lösningar ger kunden mervärde Som elinstallatör är det unikt att kunna erbjuda tjänster inom energi - effektivisering, det är oftast konsultföretagen som gör det. de flesta av elinstallationsföretagen är traditionella och har inte alls satsat på det här området. det säger energiingenjören Petter Arneback som sedan ett år tillbaka är ansvarig för avdelningen Energitjänster på EIO-anslutna elinstallationsföretaget Browik i Örebro. De tjänster som Browik erbjuder syftar till att effektivisera kundens energiförbrukning. Effektiviseringen leder inte bara till att driftskostnaden går ner, utan även till miljöbesparingar, berättar Petter Arneback. Några av Browiks tjänster inom området är att utföra energianalyser, energiuppföljning och energideklarationer. Dessutom är Browik verksamma inom områdena el, automation och tele/data/säkerhet vilket gör att det finns en bred kompetens inom företaget. Eftersom Browik kan göra både analysen och sedan genomföra eventuella åtgärder och förbättringar kan kunden få en helhetslösning av oss. Det är viktigt för oss att fungera som en totalentreprenör och inte bara göra analysen. Tanken är att vi eller någon samarbetspartner inom vårt kontaktnät ska kunna genomföra de åtgärder analysen genererar, säger Petter Arneback. EFFEkTIV EnERgIAnAlyS En av de kunder som Browik jobbar med är det kommunala fastighetsbolaget Örebroporten. Nu senast genomfördes en energianalys av Örebro stadsbibliotek vilket bland annat ledde till att bibliotekets belysningsarmaturer byttes ut samt att ny styrutrustning installerades för kunna anpassa ventilationsflöden efter behov. Energianalysen är en utredning som består av två delar; del ett kallas Energianvändning och del två Åtgärdsplan. I Energianvändningen presenteras de senaste årens energiförbrukning, energikostnad och miljöbelastning. I den visas också var i fastigheten energin förbrukats. Vi börjar med att gå igenom de senaste årens energiflöden. Då kollar vi hur mycket energi det har gått åt samt vilken typ av energi fastigheten använder sig av, till exempel andelen el, fjärrvärme och olja, beskriver Petter Arneback. Nästa moment är att kolla till vad energin använts, till exempel hur stor andel som gått till uppvärmning, kyla, varmvatten, kök, belysning, fläktar, kontorsmaskiner etcetera. Vi specificerar även när energin förbrukats under året, så att kunden kan se vilka månader det har förbrukas mycket respektive Browik kan, efter energianalysen, genomföra de föreslagna åtgärderna, och även fortsätta sitt samarbete med kunden genom att erbjuda ett så kallat Energiavtal. Eftersom Browik kan göra både analysen och sedan genomföra av eventuella åtgärder och förbättringar kan kunden få en helhetslösning av oss. Det är viktigt för oss att fungera som en totalentreprenör och inte bara göra analysen, säger Petter Arneback på Browik i Örebro. lite energi. I det tredje momentet går vi igenom energikostnad och energitaxa per energislag för att lyfta fram hur stora driftkostnaderna är samt för att se över möjligheterna att sänka energitaxan och de fasta avgifterna. Det fjärde momentet visar den miljöbelastning som kunden har haft de senaste åren utifrån antal kilo koldioxid/producerad kilowattimme. För många fastighetsägare är miljön en mycket viktig aspekt att ta med i beräkningen. De har ofta press på sig från sina hyresgäster, säger Petter Arneback. ÅTgäRdSPlAnEn VISAR BESPARIngAR Åtgärdsplanen som Browik tar fram består av en lista med konkreta åtgärdsförslag. Till varje förslag presenteras investeringskostnad, besparingspotential samt pay off tid. Planen visar därmed hur mycket kunden årligen kan sänka sin energiförbrukning och sina driftkostnader. Ett exempel på åtgärdsförslag kan vara att byta styrsystem för ventilation för att möjliggöra behovstyrning av luftflöden. Ett annat exempel kan vara att byta ut gammal omodern belysningsarmatur till modern armatur med lågenergiteknik. Om kunden är intresserad kan vi efter energianalysen även genomföra de föreslagna åtgärderna. Vi vill också fortsätta vårt samarbete med kunden även efter att åtgärdsarbetet är avslutat genom att erbjuda ett så kallat Energiavtal. Energiavtalet innebär att vi löpande servar och optimerar fastighetens tekniska system för att säkerställa en god och ekonomisk drift, säger Petter Arneback. Vissa av de installationer som krävs för att energioptimera fastigheten är av högteknologisk standard. Då kan det krävas att Browik utbildar kundens driftpersonal för att de ska kunna sköta installationerna effektivt. Det är viktigt att vi kan tillhandahålla även den typen av tjänster eftersom vi vill kunna erbjuda en helhetslösning, säger Petter Arneback. möter FRAmTIdEnS krav Lagen om energideklarationer trädde i kraft 1 oktober men ännu finns inga klara riktlinjer för hur deklarationsförfarandet ska gå till. Browik har smygstartat och 4

5 genomför sin version av energideklarationer som resulterar i ett så kallat energimärke. I energimärket presenteras fastighetens energistatus i jämförelse med liknande fastigheter på en färgskala från grönt till rött samt vad som kan göras för att förbättra statusen. Vi har utformat energimärket utifrån Boverkets förslag till hur en energideklaration ska se ut. Det här är inte en tjänst som bara har utvecklats för att lagstiftningen kräver det, utan även för att det är något kunderna har efterfrågat, berättar Petter Arneback. En annan tjänst som Browik erbjuder är en produkt kallad energivakt. Det innebär att energiförbrukningen följs upp varje månad genom att kunden får en sammanställning samt statistik som visar hur mycket el, fjärrvärme respektive stadsvatten har gått åt. Det gör det möjligt för kunden att fånga upp eventuella fel på ett tidigt stadium. Vi försöker vara i framkant och inte tänka så traditionellt, vi vill vara ett företag som skapar mervärde för kunden, slutar Petter Arneback. Petter Arneback, tel , petter.arneback@browik.se Avgifter till EIO och Svenskt Näringsliv 2007 Medlemsavgift till EIO 0,08 % på total lönesumma. Minimiavgift 200 kr /medlem och år. Avsätts till konfliktfond, avdragsgill, ej momsbelagd. Serviceavgifter till EMA Fast avgift 0 anställda 700 kr per medlem 1-3 anställda kr per medlem > 3 anställda kr per medlem Rörlig avgift (Minimilönesumma 2006= kr) Fullservice 0,77 % på total Minimiavgift kr/ år lönesumma ( ) Grundservice 0,45 % på total Minimiavgift kr/ år lönesumma ( ) Samtliga serviceavgifter är avdragsgilla och momsbelagda. Avgift till EIO lokalt Förutom ovanstående avgifter tillkommer en lokal medlemsavgift. Resp distriktsförening meddelar sina medlemmar storleken på den lokala avgiften. Lena Widman , lena.widman@eio.se Avgifter till Svenskt Näringsliv Företag och koncerner med högst 249 anställda inklusive VD och ägare 0,09% x lönesumman minskad med ett grundavdrag på kr. Svenskt Näringsliv 0,039 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB 0,051 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Företag och koncerner med > 249 anställda inklusive VD och ägare 0,07% x summan av lönesumman och rörelseresultatet efter avskrivningar (eller motsvarande). Svenskt Näringsliv 0,030 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB 0,040 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Minimiavgift till Svenskt Näringsliv är 500 kr. Energideklarationen Lagen om energideklaration för byggnader trädde i kraft den 1 oktober Syftet med lagen är att få information om en byggnads energiprestanda och rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder för att minska energianvändningen. Lagen innebär att ägare till byggnader har skyldighet att deklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. I vissa byggnader ska resultatet av energideklarationen anslås på en väl synlig plats. Den 21 december 2006 tog regeringen beslut om en kompletterande förordning om energideklaration för byggnader. Förordningen ställer Skatteverket vill ha ett ROT-avdrag Byggbranschens förslag om ett höjt och permanent ROTavdrag får stöd av Skatteverket (SKV). Förslaget ingår i det åtgärdspaket som SKV presenterat för att motverka svartarbete. Förslaget överensstämmer med vad vi verkat för under en längre tid. Det är glädjande att också SKV ställer sig bakom idén, säger Björn Wellhagen, Byggbranschen i samverkan. SKV:s förslag kommer samtidigt som regeringens förslag om skattelättnader för hushållstjänster är ute på remiss. Vikten av en skattereduktion på hushållsnära tjänster inom både RUT- och ROT-arbeten betonas ytterligare när förslaget nu förs fram av en tung myndighet. Jag tror att de utredningar som visat att effekterna av ROT-avdraget är goda för både staten, arbetsgivaren och arbetstagaren burit frukt. Ur statens synvinkel har det ju visat sig att varje krona i ROT-avdrag har genererat drygt tre kronor i ökade skatteintäkter i form av moms och arbetsgivaravgifter. Dessutom har två miljarder kronor per år flyttats från den svarta till den vita sektorn med hjälp av ROT-avdrag. Med dessa erfarenheter i bagaget så är förslaget självklart, säger Björn Wellhagen. Peter Olofsson, peter.olofsson@eio.se, krav på att fördelningen av energianvändningen mellan el, värme eller olika bränslen ska framgå av deklarationen för att ge en rättvisare bild av byggnadens energiprestanda. Förordningen tar även upp vilka byggnader som undantas från kraven på energideklarationen samt frågor om registrering av energideklarationer. För att energideklarationen ska kunna sättas i drift krävs en period av förberedelser inom Boverket och andra institutioner och myndigheter. Boverket har fått i uppdrag att skriva föreskrifter till stöd för genomförandet. Förordningen träder i kraft den 1 februari Källor och mer information finns på och

6 Tre nyutbildade tjejer i en mansdominerad bransch: Därför valde vi elteknikbranschen För att bli certifierad elektriker inom installationsavtalets område krävs förutom utbildning en lärlingstid på timmar, cirka månaders heltidsarbete. Under 2006 var totalt personer anställda som lärlingar i Sverige, det högsta antalet sedan minst tio år tillbaka. Även antalet certifierade elektriker var högt; certifierades under EIO-Aktuellt har pratat med tre av branschens nyutbildade tjejer. Emelie Hillerback, 19 år, är anställd som lärling på Skanska Electro AB i Sundbyberg sedan fyra månader tillbaka. Hon har gått det treåriga elprogrammet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm. Emelie Jansson och Ylva Ternström, båda 20 år, har gått i samma klass på det fyraåriga elprogrammet på Tullängsskolan i Örebro. Emelie Jansson fick efter sin lärlingstid på YIT i Örebro anställning som tjänsteman på YIT:s kontorsavdelning. Ylva Ternström anställdes som lärling på Datel AB i Örebro och idag arbetar hon som förstaårsmontör på Närkes Elektriska. Varför valde ni att utbilda er inom elbranschen? Emelie Hillerback: Jag ville gå en gymnasieutbildning som skulle ge jobb direkt, jag vill inte plugga vidare på högskola. Bland gymnasieutbildningarna tyckte jag att elprogrammet verkade roligast. Jag funderade på bygg också, men den branschen verkade lite för tung. Emelie Jansson blev efter sin lärlingstid på YIT i Örebro anställd på företagets kontorsavdelning där hon bland annat arbetar med projektkalkylering. Emelie Jansson: Jag gick en teknikkurs för tjejer på sommarlovet mellan åttan och nian i högstadiet. Där fick man prova på olika saker inom elteknik och då väcktes mitt intresse. Jag ville inte bara plugga teoretiska ämnen på gymnasiet, jag ville ha något mer. Det fyraåriga elprogrammet verkade bra eftersom det gav högskolebehörighet och för att man läser mycket fysik, kemi och matte. Ylva Ternström: Jag var inte säker på vilken linje jag skulle välja till gymnasiet, men jag ville gå en yrkesförberedande utbildning så jag inte skulle behöva plugga vidare. Det fyraåriga elprogrammet verkade bra tyckte jag. Hur gick det till när ni skulle hitta företag som ville anställa lärlingar? Emelie Hillerback: Jag blev rekommenderad av en granne att söka till Skanska Electro så det var inga problem för mig. Emelie Jansson: På elprogrammets fyraåriga linje var vi garanterade lärlingsplatser, men tyvärr var det strejk när vi skulle ut så lärlingstiden blev uppskjuten en termin. Nu är den garanterade lärlingsplatsen nedlagd. Det är synd, det var ju det var ju det som var så bra med utbildningen. Ylva Ternström: Jag och Emelie gick i samma klass. Trots att alla var garanterade en plats så var det bara hälften av klassen som fick en lärlingsanställning, det var dåligt tycker jag. Vi valdes ut efter betyg och som tur var fick jag en plats på Datel i Örebro. Jag blev klar med min anställning som lärling våren 2006, jag var den enda i klassen som fick certifikatet innan avslutningen. En del av klasskompisarna började plugga annat eller sökte jobb i andra branscher eftersom de inte fick lärlingsplats, men nu när det är ont om elektriker så har många från klassen fått lärlingsplatser. Efter lärlingsperioden fick jag jobbet på Närkes Elektriska, där jobbar jag idag som förstaårsmontör, berättar Ylva Ternström. Vad är/var det roligaste med att arbeta som lärling? Emelie Hillerback: Det roligaste är att göra saker med händerna och att få se ett resultat på en gång. Jag testade att jobba på kontor förut men det tyckte jag inte om. Jag vill bygga och koppla samman saker, jobba praktiskt. Som lärling får jag göra allt möjligt, just nu håller jag till exempel på att fixa i ett elskåp, jag ska koppla in uttag till en belysning, Emelie Jansson: Allting var roligt. Vid ett tillfälle fick jag vara med när det skulle byggas nya lägenheter, det var kul att se hur bygget gick till från början. Annars var det roligaste att åka med ut på serviceuppdrag till kunder och träffa folk. Ylva Ternström: Som lärling lärde man sig hela tiden något nytt. Jag jobbade i och för sig mest med att installera bredband, men arbetet var tillräckligt varierat för att jag skulle få mitt certifikat. Efter lärlingsperioden fick jag jobbet på Närkes Elektriska, där jobbar jag idag som förstaårsmontör. Just nu jobbar jag på ett bygge utanför Kumla, fängelset ska byggas ut. Jag gör allt möjligt; sätter upp belysning, kabelstegar, installerar brandlarm och så vidare. Hur är det att jobba i en mansdominerad bransch? Emelie Hillerback: Jag är van sedan skolan att vara en av få tjejer. Jag umgås mest med killar på min fritid också, så det är inga problem för mig. Emelie Jansson: Det var ganska tufft att vara ensam tjej, men jag klarade av min lärlingstid bra. Idag jobbar jag med att kalkylera projekt på kontorsavdelningen, där är jag inte ensam tjej längre. Hur ser ni på framtiden? Emelie Hillerback: Först vill jag bli certifierad elektriker, jag är ju bara lärling nu. Sedan tror jag att jag vill utveckla mig och arbeta med fiberoptik. Ylva Ternström: Jag har ju fast anställning nu, men jag vet inte om jag kommer att jobba inom branschen hela livet. Vi får se.

7 Kom ihåg Datum för skattedeklarationer och inbetalning av skatter och moms hittar du på Skatteverkets hemsida Klicka på Sökord A Ö och därefter S och Skattekalender allmänna datum. Hög tid att börja planera för årets lönerevisioner Först ut är Ledaravtalet och Installationsavtalet. Ledaravtalet: All lönebildning för denna grupp ska ske på företaget, det finns inte några centralt bestämda tillägg och potter. Löneutrymmet för ledargruppen ska bestämmas utifrån de ekonomiska förutsättningarna, produktivitetsutveckling och de övriga förutsättningar som gäller vid företaget. Lönerna ska revideras per den 1 april. För företag som inte har träffat överenskommelse om annan tillämpning gäller att företaget senast den 1 mars ska lämna förslag på individuell lönesättning till klubben eller representanten på företaget. Ytterligare information om lönerevisionen för Ledarna finns i cirkulär med bilagan Du kan läsa mer om lönerevisionen på eller kontakta Johan Gillberg, som arbetar med avtalsservice, lönefrågor och förhandlingar på EIO. Checklista inför den lokala lönerevisionen för Ledarna. Ledaravtalet finns på medlemssidan på under Arbetsgivarfrågor/Kollektivavtal. Installationsavtalet: På Installationsavtalet område löper avtalet ut per den 31 mars. Detta gör att vi får vänta in årets avtalsrörelse för att få aktuella nivåer för löneökningar. Att nivåerna för löneökningar inte är fastställda utgör dock inget hinder för att förbereda årets lönerevision. Det är snarare av vikt att man arbetar utifrån den modell som varje företag har valt och där man bedömer montörerna utifrån kriterierna yrkeskunnighet, kvalifikation, prestation och ansvar och för att därefter omvandla resultatet till lön. För den individuella fördelningen kan med fördel EIO:s hjälpmedel Att sätta individuella löner, användas. I princip bygger modellen på lönesättning i två steg. Det första steget innebär att man gör en bedömning av montören, det andra steget innebär att man omvandlar resultatet till lön. Du hittar materielet kostnadsfritt på medlemssidan på se under Arbetsgivarfrågor/Månadslöner. Information om Tjänstemannaavtalet, Lageravtalet och Butiksavtalet kommer i kommande EIO- Aktuellt och separata cirkulär. Johan Gillberg, tel johan.gillberg@eio.se Särskilt tillägg El Medel för yrkesutbildning, montörsfortbildning och försäkringspremie GF 3100, som tas ut tillsammans med övriga AFA (Fora)-avgifter, kommer under 2007 att debiteras med samma procentsats som 2006, det vill säga 0,72 %, av lönesumman för montörer. Av avgiften utgör 10,44 % avdragsgill moms. Försäkringen avser GF-3100-gruppliv, trygghetsförsäkring med mera vilken Svenska Elektrikerförbundet (SEF) har tecknat i Folksam till förmån för montörer som arbetar under Installationsavtalet. Notera speciellt att denna försäkring även gäller för oorganiserade montörer. Lars Törnberg, tel , lars.tornberg@eio.se Aktuella siffror Prisbasbelopp 2007 (används för att beräkna taket för sjukpenning, delpension och bilförmån) Förhöjt prisbasbelopp 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) inkomstbasbelopp 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) Helt dygnstraktamente 2007 Halvt dygnstraktamente kr kr kr 200 kr 100 kr Referensränta 1 jan 30 juni ,0 % Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta enligt räntelagen (om avtal saknas 11,0 %) Statslåneränta 30 november ,54 % Statslåneränta 4 januari ,72 % Konsumentprisindex december ,80 % Konsumentprisindex december ,43 % Förändring KPI (dec 2005 dec 2006) + 1,64 % Arbetsgivaravgifter ,42 % Egenföretagaravgifter 2007 (0 karensdag) 30,71 % AFA-avgifter arbetare ,95 % Särskilt EL-tillägg exkl. moms ,65 % ABT 06 är klar De allmänna bestämmelserna för upphandling av byggnads, anläggnings-, och installationsarbeten för totalentreprenader har genomgått en omfattande revidering. Den tidigare ABT 94 ersätts därmed av ABT 06. Lars G Andersson, tel , lars.g.andersson@eio.se Några nyheter i ABT 06: En viktig förändring i förhållande både till tidigare ABT 94, och även jämfört med AB 04, är att garantitiden är fem år för både arbete och materiel. Det har tidigare förekommit i enskilda entreprenadavtal men är nu huvudregeln även på branschnivå. I ABT 06 (gäller även i AB 04) finns större krav på tydlighet från beställarhåll när det gäller avvikelser i det enskilda kontraktet. Beställaren ska dessutom, om inte annat sägs i avtalet, redovisa resultat från en fackmässig undersökning av fastigheten i förfrågningsunderlaget Beställaren ska även redovisa den planerade användningen av objektet för entreprenören om funktionskraven inte framgår av kontraktet. ABT 06 kan beställas via EIO Förlagsservice på fax , eller via order@eio.se. Tel: Medlemmar kan även beställa genom EIO:s webbshop via medlemssidan på Artikelnummer Paket om 10 exemplar, artikelnummer A. Pris/styck: 95 kr för EIO-medlemmar (120 kr övriga). Pris/paket om 10 ex: 895 kr för EIO-medlemmar (1145 kr övriga). Lars Engell, tel , lars.engell@eio.se, Ulf Nordström, tel , ulf.nordstrom@eio.se, Dennis Ahlgren, tel , dennis.ahlgren@eio.se 7

8 posttidning b RETuRAdRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box STOckhOlm livräddning vid elskada har blivit vägledning Den nya foldern Vägledning vid elskada har ersatt den tidigare broschyren Livräddning vid elskada. Vägledning vid elskada vänder sig till lekmän och fackmän inom elområdet. Den är tänkt att fungera som ett utbildningsmaterial och tanken är också att den ska sättas i broschyrställ på alla arbetsplatser där det förekommer elarbeten. Foldern innehåller bland annat en enkel checklista med de viktigaste punkterna om vad man ska göra vid en elolycka. Den innehåller även exempel på vad du kan göra för att förebygga elskador och fallstudier av verkliga elolyckor. Störst nytta av råden i foldern får man när den kompletteras med utbildning i första hjälpen och hur hjärt och lungräddning utförs vi elskada. Vägledning vid elskada kan beställas från Elsäkerhetsverket Välkommen till EIO! nya medlemmar i december 2006 Eio Stockholm Hellström & Norling El AB, Stockholm Eng El, Saltsjö-Boo på Den kostar 10 kronor, exklusive moms och frakt. Vill du veta mer? Läs mer i EIO-cirkulär , eller kontakta Kåre Nordin, tel , kare.nordin@eio.se Thomas Krister Håkan El AB, Stenhamra Eio uppsala-västerås Energimiljö Mälardalen AB, Ekolsund thomas nilsson, thomas krister håkan El Ab, Stenhamra. Företaget har fyra anställda. Thomas, Krister och Håkan är gamla kolleger från Bravida och Backlunds El. Någonstans runt millennieskiftet föddes en längtan efter att starta något eget och den 8 november 2006 gjorde de slag i saken. Det är gynnsamt med jobb nu och därför kände vi att det var rätt tidpunkt att ta steget och bli egna. Tidigare har vi arbetat som lagbasar i stora projekt som Kista och Vällingby Centrum, med 50 till 100 montörer. Det ska därför bli spännande att prova något nytt i mindre projekt. Eftersom de bara funnits i ett par månader är verksamheten ännu mycket färsk. De håller som bäst på att ringa runt och lägga ut krokar för potentiella kunder. Tack vare sina tidigare anställningar har de ett brett kontaktnät. Förhoppningen är att så snart som möjligt komma i gång med egna projekt. Just nu väntar vi bara på svar från våra anbud. Vi skulle gärna jobba med kontorsbyggnad, det är lättsamt, men vi är å andra sidan inte främmande för något. Med rätt pris och rätt projekt är det bara att tuta och köra! KrÖnIKAn den som trivs med förändringar skapar framtiden Nu har vi lagt 2006 till handlingarna; jag minns speciellt de fantastiska jubileumsdagarna i maj då vi firade EIO:s hundra år. Nu är det 2007 som gäller och det finns mycket att ta tag i. Vi har en stor avtalsrörelse framför oss. Svenska Elektrikerförbundet och EIO byter avtalskrav den 26 januari. Jag kan redan nu konstatera att enbart LO:s samordnade krav, som även Elektrikerförbundet står bakom, indikerar så stora kostnadsökningar att industrins konkurrenskraft skulle försämras och i sin tur påverka landets sysselsättning negativt. Samverkan inom arbetsgivarorganisationerna påbjuds! EIO:s medlemsföretag arbetar på marknader där snabb teknikutveckling och förändringar i omvärlden gör att kunder ställer nya krav på kompetens, tillgänglighet och flexibilitet. För att möta kraven och bidra till en positiv utveckling för medlemsföretagen måste EIO kännetecknas av En stark organisation med breddat medlemskap och hög marknadstäckning. Enskilda affärsområdens behov av egen gemenskap ska respekteras, och motstridiga intressen får inte ta överhanden. En stark lokal förankring inom huvudområdena arbetsgivar och företagarverksamhet med resurser och kompetens att säkerställa en god servicenivå till medlemsföretagen. En aktiv samarbetspartner med andra bransch och arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv, men också samarbeten inom andra områden som arbetar med tekniska lösningar och system. Tillräckliga resurser för att kunna vara en aktiv part som tillvaratar branschens intressen i skilda sammanhang. Det är viktigt att EIO arbetar för bättre konkurrensvillkor och ökade affärsmöjligheter och med att synliggöra elteknikbranschen. Hans Enström Rekryterings och kompetensfrågor för elteknikbranschen är ett viktigt fokusområde. Vår nya friskola, elteknikgymnasiet i Nyköping, ska utveckla ett verklighetsnära elprogram i nära samarbete med företagen. Ett annat fokusområde är att arbeta vidare med elteknikbranschens gemensamma framtidsstudie som visar en tillväxt på 20 procent under en femårsperiod och ett genombrott för ny teknik inom flera områden. Det gäller att se till att den positiva utvecklingen kommer elteknikbranschen tillgodo. Ett tredje fokusområde blir att, med våra motparter, förhandla fram moderna kollektivavtal som stödjer en effektivisering och som gör att vi kan möta kundernas krav på flexibilitet, service och tillgänglighet nu och i framtiden. God fortsättning på 2007 och tänk på att den som trivs med förändringar skapar framtiden. Hans Enström, vd EIO telefon , hans.enstrom@eio.se 8