Uppföljning av kommunernas operativa tillsyn enligt 7 tillsynsförordningen. Dalarnas, Norrbottens och Skåne län
|
|
- Marie Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av kommunernas operativa tillsyn enligt 7 tillsynsförordningen Dalarnas, Norrbottens och Skåne län
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad: juni
3 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i landets kommuner ska enligt förordning 1998:900 om tillsyn enligt miljöbalken avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn. Detta innebär att nämnden ska utreda behovet av tillsyn, föra register över verksamheter som fordrar tillsyn, upprätta en tillsynsplan och regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten. Socialstyrelsen är tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken. Som en del i vårt tillsynsvägledande uppdrag besökte Socialstyrelsen tillsammans med representanter för länsstyrelsen tolv kommuner under hösten 2003 för att granska kommunernas kompetens och de behovsutredningar och tillsynsplaner som antogs Avdelningsdirektör Bo Pettersson har utarbetat denna rapport. Ann Thuvander Enhetschef 3
4 4
5 Innehåll Förord 3 Inledning 7 Sammanfattning 8 Metod 9 Resultat 10 Behovsutredningar och tillsynsplaner 10 Kompetens 11 Kvalitetsutveckling 12 Uppföljning och utvärdering 12 Egenkontroll 13 Särskilda önskemål gentemot Socialstyrelsen och länsstyrelserna 13 Slutsatser 14 Bilaga Sammanställning av tillsynsplaner 15 5
6 6
7 Inledning Kraven på tillsyn skärptes när miljöbalken infördes. De operativa tillsynsmyndigheterna ska, enligt förordning 1998:900, avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Myndigheten ska också göra en utredning om tillsynsbehovet som ska uppdateras varje år, samt föra register över de verksamheter som fordrar tillsyn. För varje verksamhetsår ska en plan för tillsynen utarbetas. Vidare ska tillsynsverksamheten följas upp och utvärderas. Socialstyrelsen är tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken. I den rollen ingår bland annat att följa upp de operativa myndigheternas efterlevnad av kraven på behovsutredningar och tillsynsplaner. Socialstyrelsen har tidigare (år 2001) provat en metod att följa upp efterlevnaden av lagen. Tidigare har Tillsyns- och föreskriftsrådet, där Socialstyrelsen ingår, genomfört enkätundersökningar som bland annat belyst efterlevnaden av kraven på behovsutredningar och tillsynsplaner. Många länsstyrelser följer också upp de operativa tillsynsmyndigheternas efterlevnad av lagen och metodutveckling pågår inom uppföljningsområdet. Syftet med den här redovisade uppföljningen var dels att utveckla en metod för Socialstyrelsens tillsyn inom hälsoskyddsområdet, dels att undersöka hur de operativa tillsynsmyndigheterna lever upp till miljöbalkens krav. 7
8 Sammanfattning Miljöbalken trädde i kraft i januari 1999 och medförde att kraven på tillsyn över bl.a. hälsoskyddet (innemiljö, skolor, dagis, hygienlokaler. m.m.) skärptes. De operativa miljö- och hälsoskyddsansvariga myndigheterna på kommunerna ska enligt miljöbalken bl.a. göra utredningar om tillsynsbehovet och omforma dessa till tillsynsplaner. Socialstyrelsen har inhämtat uppgifter om tillsynsplaner över hälsoskyddsobjekt och besökt tolv kommuner i Dalarnas, Norrbottens och Skåne län under hösten Besöken gjordes tillsammans med representanter för länsstyrelserna. Uppföljningen har gjorts dels för att pröva en lämplig metod för uppföljning av efterlevnaden av miljöbalkens krav och dels för att se hur hälsoskyddstillsynen bedrivs i olika delar av landet. En av slutsatserna är att tillsynen över hälsoskyddet i många fall är starkt eftersatt. Många kommuner har valt att behandla hälsoskyddsfrågorna endast då det kommer in klagomål på brister. Behovet av tillsyn grundas i många fall varken på utredningar om behovet av tillsyn eller på uppsatta mål med verksamheten. Tillsynsplanerna grundas istället på antaganden om att vissa typer av verksamheter behöver tillsynas med viss frekvens. Det är oftast personalen som i kraft av sin erfarenhet avgör vilket behov av tillsyn som föreligger. Slutsatserna i rapporten baseras på besök i tolv kommuner och är därför inte någon allmän utvärdering av kommunernas tillsyn över hälsoskyddet i Sverige. Uppföljningen innehåller naturligtvis brister men ger ändå, enligt vår bedömning, en tämligen realistisk bild av hälsoskyddstillsynen. 8
9 Metod Inför besöken samlades de behovsutredningar och annat relevant material som legat till grund för de tillsynsplaner som antogs år 2002 in för granskning. Ett frågeformulär utarbetades inför mötena men delgavs inte kommunerna. Kommunerna valdes ut av länsstyrelserna i samråd med kommunerna. Alla residensstäder erbjöds att delta. Vid besöken var förvaltningschefen och nämndens ordförande eller vice ordförande närvarande. I de flesta fall deltog även andra från förvaltningen och i några fall även ytterligare företrädare för nämnden. I ett fall var inte förvaltningschef eller representant för nämnden närvarande, vilket berodde på ett missförstånd. Från Socialstyrelsen deltog avdelningsdirektör Bo Pettersson och enhetsjurist Anders Klahr. Oftast deltog hälsoskyddsansvariga vid länsstyrelserna. Mötet inleddes med en förklaring om syftet med besöket och fortsatte med att representanter för kommunen redogjorde för hur man tagit fram behovsutredningar och tillsynsplaner. Mötena varade i maximalt två timmar. Efter mötena gjordes en separat sammanställning för varje län som skickades till de utvalda kommunerna i respektive län för synpunkter. Därefter sammanställdes rapporterna till en gemensam rapport för samtliga tolv kommuner. Även denna rapport cirkulerades för synpunkter. Skåne län. De kommuner som besöktes var Malmö, invånare, Landskrona, invånare, Åstorp invånare och Helsingborg, invånare. Norrbottens län. De kommuner som besöktes var Luleå, invånare, Kiruna, invånare och Överkalix, 4000 invånare. Dalarnas län. De kommuner som besöktes var Falun, invånare Hedemora, invånare, Leksand, invånare, Avesta, invånare och Malung, invånare. Efter kommunbesöken bad Socialstyrelsen samtliga kommuner i de tre länen rapportera om hur de planerat tillsynen över hälsoskyddsverksamheter för år Insamlingen skedde med länsstyrelsernas hjälp under vintern/våren Sammanställningen av tillsynsplanerna redovisas i bilagan. 9
10 Resultat Behovsutredningar och tillsynsplaner De flesta kommuner har en behovsutredning i någon form som ligger till grund för tillsynsplanen. I en del kommuner samarbetar nämnden och förvaltningen för att få fram en behovsutredning och tillsynsplan. Ett sådant arbetssätt kan göra att det redan i behovsutredningen görs prioriteringar på ett sådant sätt att det verkliga behovet av tillsyn blir otydligt. I många fall har det varit svårt att följa hur behovsutredningen har lett fram till en tillsynsplan. Dokumenten har i vissa fall varit otydliga och svårbegripliga. Bristerna i utformningen förhindrar insyn i hur kommunerna har prioriterat sina resurser. Behovsutredningarna i flertalet av de besökta kommunerna består av en lista över antalet objekt och önskemål om hur många gånger de bör besökas och hur mycket tid som behövs för respektive objekt. Även om det finns uppsatta miljö- och hälsomål är det sällan kommunerna har målen som grund för bedömning av vilket behov av tillsyn som finns i kommunen. Många kommuner håller dock på att arbeta in en målstyrd verksamhet där även miljömålen ska ligga som grund för bedömning av behovet av tillsyn och därmed också leda vidare till en tillsynsplan. Anpassningen av miljömålen till kommunal nivå pågår i stor omfattning men kommunerna har kommit olika långt. Regionalt pågår också arbete med att ta fram mål och många kommuner har valt att använda de regionala målen som sina egna. Länsstyrelsen i Skåne håller på att ta fram ett förslag till skånska miljömål (antogs, efter uppföljningen, i november 2003). Helsingborg har beslutat att gå vidare och bryta ner de regionala miljömålen till lokala mål. Malmö har också tagit beslut (1998) om att bryta ner de rikstäckande miljömålen lokalt och låta dessa styra prioriteringarna i tillsynsplanen i framtiden. De flesta kommunerna uppger att de ligger i startgroparna för att gå över till en mer målstyrd tillsyn. Luleå har ringat in vilka miljömål som tillsyn över vissa objekt kan bidra till. Tanken är att med detta som grund göra en målinriktad tillsynsplan. Falun har startat den processen genom att i tillsynsplanen ange vilka miljömål som berörs av den planerade tillsynen. Utredningar som kan ligga till grund för behovet av tillsyn saknas i de flesta kommuner. I de flesta fall har kommunerna baserat behovsutredningarna på chefens och/eller medarbetarnas egna erfarenheter av behovet av tillsyn. De allra flesta kommunerna känner till antalet tillsynsobjekt och har gjort beräkningar av tidsåtgång för tillsynen. De traditionella hälsoskyddsfrågorna (inomhusmiljö, skolor, dagis, hygienlokaler m.m.) har ofta prioriterats lågt och tillsynen sker oftast i samband med klagomål. Hälsoskyddstillsynen är ofta "händelsestyrd" vilket innebär att tillsyn över hälsoskyddsobjekt endast sker vid klagomål. Så stor del som procent av all hälsoskyddstillsyn uppges vara händelsestyrd i t.ex. Helsingborg och Malmö, 10
11 medan den utgör en mindre del i t.ex. Luleå och Överkalix. Händelsestyrd tillsyn är ofta knuten till klagomål angående olägenheter för människors hälsa i bostäder. Detta hindrar inte t.ex. Helsingborg att också satsa på tillsyn av skolor. Några kommuner har löpande projekt som berör hälsoskyddsfrågor, t.ex. ljudnivåer på diskotek, konserter och förskolor samt radon i skolor. Behovsutredningarna har behandlats med både tårtspade och osthyvel för att leda fram till en tillsynsplan som ryms inom befintliga resurser. Oftast har nämnden gjort detta i samarbete med förvaltningschefen. Någon kommun har också fått ökade resurser för att bättre möta behovet av tillsyn. Kompetens Införandet av miljöbalken har medfört att det ställs större krav på kompetens inom förvaltningen. Kommunerna anser själva att de har tillräcklig kompetens för att kunna leva upp till kraven i miljöbalken. De flesta kommuner vi besökt har avsatt medel i budget för att upprätthålla kompetensen. I mindre kommuner har det varit svårt att avsätta tid för att gå på kurser och annat som planerats. Några kommuner har aktivt ringat in vilka kompetenser som krävs för att sköta verksamheten och vilka av dessa kompetenser som saknas. Luleå kommun har i plan specificerat vilken kompetens som ska finnas på förvaltningen och varje medarbetare har en individuell utvecklingsplan. Kommunerna uppger att de har tillgång till god miljömedicinsk och juridisk kompetens. I de fall spetskunskaper behöver inhämtas finns centrala myndigheter och egna nätverk att tillgå. I Norrbottens län saknas emellertid tillgång till regional miljömedicinsk kompetens. Små kommuner har inga eller mycket små resurser för att köpa in den extra kompetens som ibland behövs. Överkalix utnyttjar därför kompetens som finns i nämnden och hos andra förvaltningar. Den kompetens som ändå saknas täcks så långt möjligt genom att utnyttja nätverk i form av kollegor i andra kommuner, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och andra statliga myndigheter. De större kommunerna känner inte något större behov av att köpa in kompetens. Några av kommunerna har fått ökade resurser under de senaste åren. Ingen kommun har uppgett att den har varit tvungen att minska på personalen. Rekryteringen av kunnig personal är fortfarande ett problem i några mindre kommuner, särskilt i Norrbottens län. Det har funnits rekryteringsproblem även på större orter i samtliga regioner, men situationen har förbättrats. I något fall har dock bristen på kompetens gjort att hälsoskyddsarbetet har eftersatts. Det kan också diskuteras om en ensaminspektör, som i Överkalix, har möjlighet att sköta verksamheten på ett godtagbart sätt utan att kunna köpa in kompetens utifrån eller samverka med andra kommuner. Samverkan över kommungränserna, i den mening att man delar tjänster eller liknande, förekommer inte inom hälsoskydd och miljömedicin annat än undantagsvis. I Dalarnas län har viss samverkan med andra kommuner skett i form av gemensam utbildning. Det finns planer på samverkansprojekt med gemensam inspektör för djurskydd och kommunekolog, dock ingenting inom hälsoskydd. Åstorp delar kommunekolog med en annan kommun. Kommunerna samarbetar med andra kringliggande kommuner i viss omfatt- 11
12 ning men samarbetet sträcker sig oftast inte längre än till att man driver gemensamma projekt (livsmedel) eller har regelbundna möten. I Norrbottens län har samarbetet inom "fyrkanten" pågått länge och man har också i begränsad utsträckning förlagt utredningar som täcker hela samarbetsområdet till en av de deltagande kommunerna. De små kommunernas uppfattning är att samarbetet med andra kommuner måste utvecklas för att bättre utnyttja resurserna. Ett problem med samarbete över kommungränserna i Norrbotten är de stora avstånden. Det finns ett luftvårdsförbund i Dalarnas län. I Skåne län finns ett vattenvårdsförbund, och man samarbetar inom taxesättning, utbildning mm. Den vanligaste samarbetsformen är länsträffar. Internt samarbete har förekommit mellan miljö- och hälsoskyddskontoret, skattemyndigheten och polisen vid inspektion av frisörsalonger. Kvalitetsutveckling Många kommuner arbetar med att ta fram former för kvalitetssystem. Det är dock stora variationer mellan kommunerna - vissa är redan certifierade medan andra försöker få kvalitet på sina rutiner. Malmö och Helsingborg har välutvecklade miljöledningssystem och är på väg att bli certifierade enligt ISO Malmö miljöcertifierades enligt ISO och EMAS-registrerades år Båda kommunerna har utarbetade checklistor, mallar och rutiner och har utbildad personal inom kvalitetsutveckling. Erfarenheterna är positiva. Skåne län har ett projekt för "kvalitetsutveckling av miljö- och hälsoskyddsarbetet i vissa mindre Skånekommuner". Någon kommun har provat att arbeta med kvalitetsfrågor och förkastat arbetssättet. Luleå kommun har kommit långt med sitt kvalitetsarbete. Rutiner, mallar blanketter m.m. har samlats i en "handläggarpärm" som fungerar både som introduktion till nyanställda och som ett hjälpmedel vid tillsynen. Även Kiruna har utarbetat rutiner för olika verksamhetsområden. Luleå har också infört rutiner och genomfört tillsyn i form av systemtillsyn. Ännu har dock systemtillsyn inte tillämpats på hälsoskyddsobjekt. Falun och Avesta har kommit långt när det gäller utvecklingen av handläggarrutiner. Det mesta berör dock miljöskyddsfrågor. Avesta har utgått från "Västeråsmanualen" vid utarbetandet av rutiner och nämnden har också en internkontrollplan. De flesta andra kommuner har planer på att utveckla rutiner för handläggning av ärenden. Uppföljning och utvärdering Nästan alla kommuner genomför någon form av uppföljning av tillsynen. Eftersom det inte sker någon egentlig målstyrning av verksamheten blir uppföljningen ställd mot hur många inplanerade besök man hunnit med. Uppföljningarna ligger till grund för kommande års planering på så sätt att de planerade tillsynsbesök man inte hann med under året läggs in i den nya behovsutredningen. 12
13 Egenkontroll Införandet av egenkontrollprogram varierar i kommunerna. De allra flesta har gått ut och informerat om kraven på egenkontroll och några har också kommit så långt att de börjat följa upp egenkontrollen. Helsingborg har lagt ner mycket arbete på att informera och även följa upp egenkontrollprogrammen, speciellt inom skolvärlden. Dalarnas länsstyrelse lämnar information om egenkontrollprogram som dock inte täcker hälsoskyddsfrågor. Vissa kommuner har tagit fram informationsmaterial och bjudit in företagare till särskilda föreläsningar. Informationen lämnas vid tillsynsbesök eller branschträffar. Endast i ett fåtal fall har kommunerna krävt egenkontrollprogram av dem som driver verksamheter som omfattas av sådana krav. De som driver bassängbad har av tradition ofta väl fungerande provtagningsprogram. Särskilda önskemål gentemot Socialstyrelsen och länsstyrelserna Ett övergripande önskemål är att de statliga myndigheterna ska peka ut kontaktpersoner och skapa nätverk i olika frågor. Även önskemål om rikstäckande hälsoskyddsprojekt som då helst skall föregås av en utbildningsinsats fördes fram. Några kommuner vill ha stöd i arbetet med att få verksamhetsansvariga att utarbeta egenkontrollprogram. Vidare anser man att folkhälsofrågorna bör lyftas fram. Några kommuner anser att de befintliga allmänna råden behöver göras tydligare med mer konkreta bedömningsgrunder i form av siffror för ytor, luftkvalitet, buller m.m. Tillsynsmodeller, speciellt för bostäder, efterfrågas. Korta endagskurser i hälsoskydd efterfrågas, liksom konkreta förslag på hur egenkontrollprogram och behovsutredningar bör se ut. Tillsynsvägledningen bör också omfatta stöd till politiker. 13
14 Slutsatser Tillsynen av hälsoskyddsobjekten (innemiljö, skolor, dagis, hygienlokaler m.m.) i kommunerna upplevs, av både Socialstyrelsen och kommunerna själva, i många fall som starkt eftersatt. Många kommuner har valt att behandla hälsoskyddsfrågor endast då de kommer förvaltningen till kännedom genom klagomål. De allra flesta av de besökta kommunerna har register över vilka tillsynsobjekt som finns i kommunen. Behovsutredningarna bygger i många fall varken på utredningar om behovet av tillsyn eller uppsatta mål. Tillsynsplanen grundas istället på antaganden att olika typer av verksamheter behöver tillsyn med olika tidsintervall. Det är oftast personalen som i kraft av sin erfarenhet avgör vilket behov av tillsyn som föreligger. Många kommuner har dock planer på att låta miljö- och hälsomål styra tillsynsinsatserna i högre grad i framtiden. Dokumenteringen av behovsutredningar och tillsynsplaner är i många fall bristfällig. Kompetensen hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna är relativt god. Det kan dock diskuteras om en ensaminspektör i en kommun kan anses uppfylla kravet på kompetens. Det råder också brist på miljömedicinsk kompetens i Norrbottens län. Kraven på verksamhetsutövarnas egenkontroll inom hälsoskyddet har än så länge endast lett till att kommunen lämnat information om vad miljöbalken kräver. Få kommuner har kommit vidare och krävt genomförande av lagstiftningen. Uppföljningen av tillsynsverksamheten stannar i regel vid en redovisning av hur många besök nämnden hann med. Uppföljningar av om tillsynen har lett till önskat resultat saknas. Slutsatserna i denna rapport är baserade på tolv kommuner spridda över tre regioner och kan därför inte betraktas som någon fullständig genomlysning av situationen i landet. Vi har valt att i första hand utvärdera kraven på behovsutredningar och tillsynsplaner som finns i förordningen om tillsyn och hur hälsoskyddsfrågorna behandlats i dessa. Metoden vi valt innehåller naturligtvis brister men det är vår uppfattning att den ändå ger en tämligen realistisk bild av hälsoskyddstillsynen. Vi avser att vidareutveckla metoden under år 2004 och då besöka ytterligare tre län. 14
15 Sammanställning av tillsynsplaner antagna 2002 (vissa år 2003) Hotell eller mots. Camping eller mots. Idrottsanläggning Lokaler för undervis. Samlingslokaler Lokal för hyg.beh. Bassängbad Kommuner: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Frekv.: Tid/objekt: Arjeplog 1/3 år 6 h 1/3 år 8 h 1/4 år 1/2 år 1/3 år 1/2 år 1/3 år Arvidsjaur 1/3 år 4 h 1/1 år 3 h 1/5 år 4 h 1/3 år 5 h 1/10 år 4 h 1/5 år 4 h 1/2 år 3 h Bjuv Boden Borlänge Bromölla 6 h 10 h 6 h 8 h 4 h 6 h 0,75 h Burlöv 2/1 år 10 h 1/2 år 4 h 1/3 år 8 h 1/3 år 4 h 1/3 år 4 h 1/1 år 4 h Eslöv Gällivare Haparanda Hässleholm 1/5 år 4 h 1/5 år 2 h 1/5 år 2 h 1/3 år 8 h 1/5 år 2 h 6/1 år 1 h Höganäs Hörby 1/2 år 2 h 1/2 år 6 h 1/2 år 2 h 1/1 år 2 h 1/1 år 3 h Höör 3 h 4 h 4 h 10 h 4 h 4h 10 h Jokkmokk 1/3 år 4 h 1/3 år 4 h 1/2 år 3 h 1/3 år 4 h 1/3 år 1/3 år 4 h 1/2 år 3 h Kalix 1/1 år 6 h 1/1 år 5 h 1/1 år 6 h 1/1 år 8 h 1/5 år 1 h 1/2 åår 2 h 2/1 år 5 h Kristianstad 1/4 år 1/3 år 1/2 år Kävlinge 1/2 år 2h 2/1 år 8 h 1/3 år 1,5 h 1/3 år 1,5 h 1/3 år 1,5 h 1/2 år 1 h 12/1 år 1 h Lund 1/3 år 2 h 1/2 år 8 h 1/3 år 2 h 1/3 år 2 h 13/1 år 1 h Osby 1/3 år 5 h 1/1 år 5 h 1/5 år 5 h 1/3 år 8 h 1/5 år 5 h 1/3 år 4 h 6/1 år 1 h Pajala 5 h Piteå 1/3 år 4 h 1/3 år 4 h 1/3 år 2 h 1/3 år 6 h 1/5 år 2 h 1/3 år 4 h 4/1 år 4 h Rättvik 1/3 år 1/3 år 1/3 år 1/5 år 1/5 år 1/3 år 1/2 år Simrishamn 1/5 år 4 h 1/1 år 4 h 1/5 år 4 h 1/3 år 10 h 1/10 år 4 h 1/5 år 4 h 20/1 år 2 h Sjöbo 1/3 år 4 h 1/1 år 4 h 1/3 år 4 h 1/3 år 10 h 1/4 år 4 h 1/3 år 4 h 2/1 år 4 h Smedjebacken 1/2 år 2 h 1/2 år 2 h 1/2 år 2 h 1/2 år 3 h 1/5 år 2 h 1/2 år 2 h Svalöv 1/3 år 4 h 1/4 år 4 h 1/5 år 4 h 1/4 år 6 h 1/10 år 4 h 1/3 år 3 h 4/1 år 2 h Svedala 1/4 år 8 h 1/4 år 8 h 1/4 år 8 h 1/4 år 4 h 1/4 år 8 h Säter 1/3 år 4 h 1/3 år 4 h 1/3 år 4 h 1/2 år 6 h 1/4 år 3 h 1/3 år 4 h 1/1 år 4 h Vellinge 1/4 år 4 h 1/2 år 4 h 1/3 år 4 h 1/4 år 10 h 1/4 år 4 h 1/5 år 4 h 1/1 år 5 h Ystad 1/5 år 4 h 1/1 år 4 h 1/5 år 4 h 1/3 år 2 h 1/10 år 2 h 1/5 år 4 h 10/1 år 1 h Älvsbyn 4/1 år Örkelljunga 1/2 år 4 h 1/1 år 3 h 1/5 år 4 h 1/5 år 8 h 1/5 år 4h 1/5 år 3 h 1/1 år 4 h Övertorneå Bilaga
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Läs merMiljösamverkan Norrbotten
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-12-12 Sida 101 (116) 67 Miljösamverkan Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med kommunerna under ett flertal år diskuterat möjligheterna
Läs merArbetsmarknadsöversikt maj 2008
Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar
Läs merLotta Sahlin Skoog. Gudrun Törnström. Cecilia Lunder. Tillsynsvägledning Intern tillsynsplanering, verksamhetsutveckling
Lotta Sahlin Skoog Tillsynsvägledning Intern tillsynsplanering, verksamhetsutveckling Gudrun Törnström Tillsynsvägledning Ansvarar för hälsoskyddsärenden Cecilia Lunder Projektledare Miljösamverkan Västra
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade
Läs merAnvisningar gällande frågor till länsstyrelserna om miljöbalkstillsyn
1(12) Anvisningar gällande frågor till länsstyrelserna om miljöbalkstillsyn Frågorna gäller i de flesta fall verksamhetsåret 2017. Svaren på frågorna kan behöva hämtas in från olika delar av er organisation.
Läs merGranskning av styrning och kontroll av miljöoch hälsoskyddsarbetet
Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2013-03-25 MISSIVSKRIVELSE Bygg- och miljönämnden, Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige (f.k.) Granskning av styrning och kontroll av miljöoch
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Tomelilla kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Landskrona stad 2017
Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merVad är KOLL på LÄKEMEDEL?
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läs merFöretagsklimatet i Höganäs kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merMetodstöd hälsoskydd. Slutredovisning
Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige
Läs merFöretagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merUtvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet
Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller
Läs merFöretagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merFöretagsklimatet i Helsingborgs stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFastighetsägares egenkontroll
Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till
Läs merFöretagsklimatet i Kristianstads kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Skåne län 2019
Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8
Läs merUppföljning hälsoskyddstillsyn
Uppföljning hälsoskyddstillsyn Del av Naturvårdsverkets rapport om uppföljning av miljöbalkstillsynen som ska redovisas till regeringen våren 2019 Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen Innehåll Inledning...4
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merValkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember
Läs merBJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän
BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna
Läs merSkånes vattenförsörjning
Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består
Läs merFöretagsamheten Skåne län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merBarns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Läs merVä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merLänsrapport 2012 Norrbottens län
Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix
Läs merTaxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet
Miljönämndens arbetsutskott 2011 09 08 34 1 Dnr 2011 1791 Taxa inom miljöbalkens område för miljönämndens verksamhet Bilaga: Taxa inom miljöbalkens (SFS 1998:808) område gällande miljönämndens verksamhet
Läs merSammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling
Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat
Läs merAntalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013
FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter
Läs merÖverenskommelsens innebörd Uppföljning
Datum Beteckning 2018-09-17 18-7-2 Förslag till Överenskommelse mellan Skånes kommuner och Region Skåne om samverkan vid utskrivning från somatisk och psykiatrisk sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Riksdagen
Läs merRegeltillämpning på kommunal nivå
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har
Läs merBlekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Läs merPRIO Hur gick det i Skåne?
PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat
Läs merLänsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)
Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix
Läs merOm ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert
Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG
Läs merVälkomna till vårens Geodataseminarium
Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merPrioriterade områden
2017-10-25 Överenskommelse om organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, mellan länets kommuner och Region Norrbotten. Bakgrund Länets kommuner och Region
Läs merÖverblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning
Läs merFråga om förväntningar på metodstödet och dagens workshop ställdes till deltagarna. En fråga som visade sig ha många svar bl.a:
MINNESANTECKNINGAR 1(5) 2009-11-16 Vattenmiljö Henrik Wapen Minnesanteckningar från Miljösamverkan Sveriges workshop om uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa hälsoskyddstillsyn, Socialstyrelsen,
Läs merDet sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257
AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över
Läs merSändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät
[Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken
Läs merAntalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358
SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse
Läs merSkånepaket för extratjänster kvalitetssäkring av arbetsmarknadsinsatser
Skånepaket för extratjänster kvalitetssäkring av arbetsmarknadsinsatser Medlemmar: Båstad, Ängelholm, Klippan, Örkelljunga, Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Malmö, Lund, Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg,
Läs merSamverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne
Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har
Läs merFöretagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merTillsyn enligt miljöbalken
Tillsyn enligt miljöbalken - hem för vård och boende Januari 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 Sammanfattning
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling
Läs merRegionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018
Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)
Läs merARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA
ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad
Läs merAktuellt inom integrationsområdet november 2015
Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merLänsrapport 2015 Skåne län. Kommunernas del - Tobakförebyggande arbete
Länsrapport 2015 Skåne län Kommunernas del - Tobakförebyggande arbete Länsrapport 2015 Skåne län Kommunernas del - Tobakförebyggande arbete Innehåll 1 Om länsrapportens undersökning 2015 7 Målgrupper...........................................
Läs mer2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013
2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus 2013 Överenskommelse Norrbus Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013 Antagen av samtliga kommuner i Norrbotten 2013-14 Utvärderas
Läs merLänsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö kommun. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)
Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö kommun Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Ängelholm Ängelholm Åstorp Åstorps kommun Båstad Båstads Kommun
Läs merNÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Kartläggning Idéburen sektor i Skåne IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015
IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015 1 Skånes idéburna sektor i siffror NÄTVERKET - Idéburen sektor Skåne (NÄTVERKET) gjorde 2006 en kartläggning av idéburen sektor i Skåne för att illustrera den
Läs merLunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2
Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr
Läs merAntalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270
DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse
Läs merReviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn
Reviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med
Läs merBilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen
April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merByggnads- och Miljönämnden 2009-02-17 1 (13)
Byggnads- och Miljönämnden 2009-02-17 1 (13) Plats och tid Tingshuset, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 18.00-19.25 Beslutande Roland Parneving (m) ordförande Otto Andreasson (s) Bengt Claesson (m) Maja
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merWäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården
Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merRiskbaserad planeringsmodell/taxa inom miljöbalksområdet
Miljönämndens arbetsutskott 2010 10 07, 2010 12 09 66, 77 1 Dnr 2010 1957 Riskbaserad planeringsmodell/taxa inom miljöbalksområdet Bilaga: Tidslinje. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting presenterade
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merNytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merTillsammans gör vi skillnad!
Samordningsförbund Tillsammans gör vi skillnad! När myndigheter kombinerar sina olika resurser kan de på ett kraftfullt sätt stödja människor i svåra livssituationer. Målet är egen försörjning och bättre
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Läs merFöretagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Läs merBlekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Norrbottens län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (194) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar
Läs merJordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin
Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status
Läs merBeslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP)
1 Plats och tid: Grå, 2013-09-26 kl 13:15-16:30 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) Hans-Börje Andersson,
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Ärende 8 SN 2018/197
Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Ärende 8 SN 2018/197 Sida 31 av 108 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-10-03 Dnr: SN
Läs merKommunledningskonferens
De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81
Läs mer