Sundbybergs stad Förstudie Översyn av Sundbybergs stads organisation avseende det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp

Transkript

1 Sundbybergs stad Förstudie Översyn av Sundbybergs stads organisation avseende det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp Grontmij AB Vatten & Avfall

2 Grontmij AB Översyn av Sundbybergs stads organisation avseende det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp Sammanfattning och bedömning Denna förstudie syftar till att bidra till ett underlag för inriktningsbeslut om organisation av hela avfallsoch VA-verksamheten i Sundbybergs stad. Fyra alternativ har översiktligt studerats och värderats utifrån målbild för att bedöma vad som är mest intressant och relevant för Sundbybergs stad som helhet. Inom arbetsgruppen för utredningen inom Sundbybergs stad har nedanstående preliminära målbild identifierats. Mål med VA- och avfallsverksamheten i Sundbybergs stad är att uppnå och leverera - målen i avfallsplanen - att med kvalitet och kostnadseffektivitet uppfylla renhållningsskyldigheten enligt miljöbalken och ordna VA-anläggning i enlighet med vattentjänstlagen, i den takt som kommunen expanderar - ett handhavande som för brukaren gör det lätt att göra rätt; det ska uppfattas som en service - hantering av de stora investeringar och reinvesteringar som expansionen respektive de äldre anläggningarna kräver - god kompetens för uppgiften Förstudien omfattar fyra alternativ för kommunen att organisera avfalls- och VA-verksamheten. Alternativ 1 utgör referens som nolläge om inga ytterligare beslut fattas. Alternativen är: 1. Ett helägt kommunalt bolag, USAB, uppför, äger, driver och underhåller sopsugen i Ursvik. Stadsmiljö och teknisk nämnd (STN) ansvarar för fullgörandet av den kommunala renhållningsskyldigheten i området för avfall som inte hanteras i sopsugen. 2. Alla stationära sopsugar i Sundbyberg, för närvarande fyra stycken, ägs av ett helägt kommunalt sopsugsbolag, Sopsug AB. Detta är som Alternativ 1, men i större skala, och innebär att övriga stationära sopsugar som idag har olika ägandeformer ska inkorporeras i Sopsug AB. 3. All avfallsverksamhet, inklusive ägandet av alla stationära sopsugssystem samlas i ett helägt kommunalt bolag Avfallsbolag AB. VA-verksamheten bedrivs fortsatt som idag i förvaltningsform. 4. All avfallshantering samt VA-verksamheten samlas i ett helägt kommunalt bolag Affärsverk AB. Alternativen värderas mot målbilden. Allmänna förutsättningar för verksamheterna Såväl avfalls- som VA-verksamheten styrs av särskild lagstiftning (miljöbalken respektive vattentjänstlagen) som sätter upp ramar för hur verksamheten får bedrivas och hur den kan finansieras. Beslut om lokala föreskrifter och avgift (taxa) kan endast tas av kommunfullmäktige. Det gäller oavsett hur kommunen valt att organisera förvaltningen av verksamhetsområdena. Beredning av dessa ärenden skiljer sig däremot åt beroende på organisationsform. Förutsättningarna för VA-taxa och avfallstaxa skiljer sig åt. För VA-taxan kan kommunfullmäktige besluta om principer och beräkningsgrunder för att överlåta beslut om avgiftens storlek till verksamhetsutövaren. Avfallstaxan tas i sin helhet av kommunfullmäktige. I VA-taxan kan en anläggningsavgift tas ut om det är motiverat, den möjligheten finns inte i avfallstaxan, varför investeringar måste planeras noggrant. För va-taxan gäller vidare att framtida investeringar kan finansieras genom taxan. Om motsvarande möjlighet finns för avfallsrelaterade investeringar behöver utredas vidare. Det som är klart är att kostnader för investeringar som är till nytta för avfallskollektivet (såsom avskrivningar) får ingå i taxan.

3 Grontmij AB Översyn av Sundbybergs stads organisation avseende det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp Kommunallagen anger hur vården av en kommunal angelägenhet kan överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ. Kommunen måste efter ett överlämnande behålla kompetens för kontroll av verksamheten och för myndighetsutövning. För avfallsverksamheten omfattar myndighetsutövningen, förutom beslut om taxa och renhållningsordning, exempelvis beslut om undantag från avfallsföreskrifter (dispenser etc) samt beslut om anvisad hämtplats. Dessa beslut måste kunna överklagas. Om inte någon särskild nämnd pekas ut som ansvarig kommer dessa ärenden att hamna på kommunstyrelsens bord. Ett helägt kommunalt bolag, vars ändamål är kommunalt och som tilldelas ansvaret att uppfylla den kommunala skyldigheten avseende renhållning och/eller VA, uppfyller de så kallade in-house -reglerna enligt Teckalundantaget i LOU under förutsättning att bolaget inte annat än i obetydlig omfattning utför tjänster med annan än kommunen. Kommunallagen innehåller även en bestämmelse om att kommunen ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, den så kallade likställighetsprincipen. Principen har bärighet på exempelvis sopsugsanläggningar som står inför reinvesteringar. Frågan om kostnaderna för detta får belasta andra abonnenter i avfallskollektivet än dem som nyttjar aktuell sopsug behöver ytterligare utredning. Verksamhet i bolag eller förvaltning Ett bolag till skillnad mot kommunen är skattskyldigt och eventuellt överskott i verksamheten beskattas med 22 %. Det finns därför skäl att titta närmre på hur taxeuttaget ska ske. Taxekonstruktionen måste ta hänsyn till vilket uttag som behövs för att täcka investeringar och reinvesteringar. Om befintlig sopsugsanläggning överförs till kommunen (bolag eller förvaltning) så behöver verksamheterna värderas avseende driftkostnader och teknisk status för att ta hänsyn till detta när överlåtelse sker. I momshänseende föreligger ingen skillnad om verksamheten bedrivs i kommunalt bolag eller om den bedrivs i förvaltningsform. Ett helägt kommunalt bolag vars verksamhet utgörs av att agera i en kommunal angelägenhet uppfyller de s.k. in-house -regler som återfinns i Teckal-undantaget i LOU. Dock, om kommunen inte äger samtliga stationära sopsugsanläggningar, kan stöd genom t.ex. aktieägartillskott till det kommunala bolaget strida mot kommunallagen och konkurrenslagen. Värdering av alternativen mot uppställd målbild Den uppställda målbilden utgår från målen med avfallshanteringen (avfallsplanen) och hur det med kvalitet och kostnadseffektivitet ska göras på bästa sätt för Sundbybergs stad. Systemets resultat blir inte bättre än de som nyttjar det, varför brukarens perspektiv och även organisationens möjlighet att bidra till målen är centrala för måluppfyllelse. Att samla ägandet av stationära sopsugsanläggningar och även samordna med kommunens övriga avfallsverksamhet bidrar till målbilden på flera sätt. Dels får verksamheten en gemensam utgångspunkt och möjlighet att utifrån ett holistiskt perspektiv planera och genomföra avfalls- och i förekommande fall även VA-verksamheten i Sundbyberg, dels samlar en gemensam organisation kompetensen och resurserna som kan nyttjas mer effektivt. Vidare möts brukaren och fastighetsägaren av en huvudman, vilket gynnar målbilden med människan i centrum och att det ska vara lätt att göra rätt. Då detta görs som ett helägt kommunalt bolag för hela avfallsverksamheten och även VA, kan kommunen styra verksamhetens inriktning. Kommunen kan, då ändamålet är kommunalt, även ge stöd till verksamheten utan att äventyra att komma i konflikt med konkurrenslagstiftningen och kommunallagen och då begränsa påverkan på taxan för de abonnenter i kollektivet som nyttjar verksamheten som stöds. 3 (25)

4 Grontmij AB Översyn av Sundbybergs stads organisation avseende det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp I det fall ägandet av stationära anläggningar som idag ägs, drivs och förvaltas av fastighetsbolag övergår i ett avfallsbolag eller sopsugsbolag minskar incitamenten för fastighetsägaren att proaktivt arbeta med att säkerställa sopsugens funktion samt att målen i avfallsplanen uppfylls. Ytterligare delning, det vill säga om ett särande av ägandet av sopsugsanläggningar från övrig avfallsverksamhet sker, riskerar ge upphov till gränsdragningsproblematik för vilken kommunal aktör som ansvarar för vad. För fastighetsägare och brukare möts man av två huvudmän för en tjänst som upplevs som en helhet. Detta bedöms inte bidra till målbilden. Översiktligt, sett till ekonomiska aspekter, är de olika organisationsformerna likvärdiga vad gäller föreller nackdelar vid reinvestering eller investeringar. Verksamheterna är oavsett form taxefinansierade och intäkten är säkrad och bestämd genom kommunfullmäktige baserat på verksamhetens kostnader. Intäkten bör således vara tillräckligt förutsägbar. Över- eller underuttag av taxa får regleras mot kollektivet. I fallet att ett helägt kommunalt bolags intäkter överstiger kostnaderna, måste den uppkomna vinsten beskattas. Någon motsvarande beskattning sker inte i förvaltningsformen. Hur uppbyggnaden av medel för framtida investeringar görs på lämpligast sätt får utredas vidare. Observera att ett överuttag som går utöver vad som är tillåtet för finansiering av framtida investeringar ska gå tillbaka till avfallskollektivet. Vår samlade bedömning är att nolläget (alternativ 1) är det alternativ som minst bidrar till målbilden, då det ger dubbel administration och gränsdragningsproblematik som riskerar bidra till suboptimeringar för hela kollektivet. Att samla alla sopsugar i ett bolag (alternativ 2), ger möjlighet att effektivisera driften och förvaltningen av sopsugarna. Dock kvarstår risken med suboptimering för förvaltningsdelen av avfallsverksamheten och sopsugsbolaget. De alternativ som lättast har att bidra till målbilden är en samlad organisation, vilket i denna studie är alternativ 3 och 4. Skillnaden i för- och nackdelar mellan dessa två har inte fördjupats inom ramen för denna studie. Dock kan sägas att genom att samordna VA- och avfallsverksamheten, vilket görs redan idag, ger administrativa samordningsvinster. Rekommendation Vi rekommenderar således att utifrån detta uppdrags målsättning fördjupa alternativen 3 och 4, att i bolagsform driva VA- och avfallsverksamhet och anläggningar för hela kollektivet. Frågor som särskilt behöver fördjupas är bland annat: bedöma värdet av att avfalls- och VA-verksamheterna samordnas beaktande service till kommuninvånarna, effektivitet i uppdragsutförande. Fördjupning behöver göras även för hur organisationen kan utformas för bolag respektive kommun, förslag till struktur för ägardirektiv och bolagsordning. Konsekvenser för den del av verksamheten som måste kvarstå hos kommunen behöver belysas närmre. I en fördjupning av framtida organisation för VA- och avfallsverksamheten för Sundbybergs stad rekommenderar vi att målbilden för den framtida verksamheten bör förankras vidare och beslutas. Vidare kan aspekter som ökad samverkan med närliggande kommuner fördjupas. När formen för organisationen är beslutad rekommenderar vi även att man fördjupar ekonomiska frågor och konsekvenser vid bolagsbildningen då verksamheter ska överföras från kommunens förvaltning och även från andra organisationsformer för stationära sopsugar. Förutom detta blir frågor om fastighetsreglering relevant. Även hantering av överskott för framtida investeringar med beaktande av de förutsättningar som finns i miljöbalken respektive vattentjänstlagen samt skattelagstiftningen behöver belysas. Till exempel kan konsekvenserna bli olika beroende på hur avfallstaxan hanteras, om bolaget får ansvar för taxeinkomsterna eller om bolaget debiterar enligt taxa på kommunens uppdrag. 4 (25)

5 Vår referens Vatten & Avfall, Amanda Carlberg Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Amanda Carlberg, Grontmij AB Liselott Roth, Grontmij AB Rudolf Laurin, Wistrand advokatbyrå My Karlsson, Wistrand advokatbyrå Liselott Roth Rudolf Laurin Amanda Carlberg Innehållsförteckning M Rapportmall Giltig från , Utgåva 2 Sammanfattning och bedömning... 2 Allmänna förutsättningar för verksamheterna... 2 Verksamhet i bolag eller förvaltning... 3 Värdering av alternativen mot uppställd målbild... 3 Rekommendation... 4 Inledning... 7 Syfte... 7 Mål för utredningen... 7 Alternativbeskrivning... 7 Alternativ 1 Nolläge... 8 Alternativ 2 Sopsug AB... 8 Alternativ 3 Avfallsbolag AB... 8 Alternativ 4 Affärsverk AB... 8 Olika organisationsformer... 8 Interkommunal samverkan... 9 Målbild och beskrivning av kriterier... 9 Kriterier... 9 Juridiska förutsättningar Beslutsordning och ansvarsfördelning Den kommunala renhållningsskyldigheten Avfallstaxa Kommunal renhållningsordning Lag om allmänna vattentjänster ( vattentjänstlagen ) om anordning av VA-anläggning VA-taxa Kommunallagen Avfallsverksamheten i Sundbyberg Sundbybergs avfallsplan VA-verksamheten i Sundbyberg Ekonomiska förutsättningar Egenfinansiering Lånefinansiering Allmänt Grontmij AB Besök Mejerivägen 1 E-post Amanda.Carlberg@grontmij.com Box Org nr Direktnr Stockholm Styrelsens säte Stockholm Fax U:\EEStoV&A\01_Uppdrag\ Sundbyberg Konsultstöd kommunalt huvudmannaskap sopsug\09_arbetsmaterial\granskning\ Rapport slutgranskad doc

6 Skattehänseende Tredjepartsfinansiering Kalkylering vid värdering av investeringar Hantering av över- och underskott Kommunala bolag Kommunal förvaltning Skatt- och momsredovisning Mervärdesskatt Inkomstskatt Analys mot målbild Alternativ Konsekvenser Alternativ Konsekvenser Alternativ Konsekvenser Alternativ Konsekvenser Samlad värdering och rekommendation Samlad värdering mot målbild Rekommendation Referenslista Bilagor Bilaga 1. Nulägesbeskrivning Avfallshantering i Sundbyberg Allmänt Stationär sopsug VA-verksamheten i Sundbyberg Grontmij AB 6 (25)

7 Inledning Sundbyberg är en av Sveriges snabbast växande och dessutom mest tätbefolkade kommuner. Invånarantalet var vid 2014 års utgång , och antalet hushåll cirka stycken. Bebyggelsestrukturen är sådan att områden med flerbostadshus dominerar och villor förekommer till en mycket liten del (ca 4,5 %). Staden arbetar målinriktat med insamling av hushållsavfallet anpassat efter de förutsättningar som olika områden har vad avser bebyggelse och infrastruktur. Målet är att hantera avfall så att insamlingen ska vara smidig och kostnadseffektiv för brukaren. I olika bostadsområden förekommer därmed olika lösningar för insamling av hushållens avfall där drygt 30 % av kommunens hushåll betjänas av stationära sopsugsystem. I stadsdelen Ursvik har Sundbybergs stad, genom det helägda kommunala bolaget Ursvik Sopsug AB (USAB), övertagit ägande och därigenom ansvar för uppförande, drift och underhåll av den stationära sopsug som byggs i Ursvik. Sopsugen ska då området är färdigbyggt betjäna ca hushåll. Diskussioner har pågått under en tid hur dessa bäst ägs och förvaltas, särskilt i ljuset av att stora exploateringar väntar där sopsug mycket väl kan bli aktuellt. Genom kommunalt ägande förvissar sig kommunen om rådighet över systemen i kommande förtätnings- och nybyggnadsområden. Avfalls- och VA-verksamheten i Sundbybergs stad är idag samlad i samma organisatoriska enhet. Båda verksamheterna lyder under kommunallagen och miljöbalkens allmänna bestämmelser. Avfallsverksamheten lyder särskilt under miljöbalkens bestämmelser, kap 15 och 27, VA-verksamheten lyder under vattentjänstlagen. Enheten sorterar under stadsmiljö- och serviceförvaltningen som även hanterar en mängd andra verksamhetsområden, t.ex. kartproduktion, trafikfrågor, parkering, gatu- och parkskötsel, produktion och förvaltning av stadens egna lokaler och fastigheter, intern service såsom IT, måltidsservice och upphandling. Denna verksamhet samlas under en nämnd Stadsmiljö- och teknisk nämnd (STN). I samma förvaltning hanteras även miljö- och hälsoskyddstillsyn och bygglovhantering vilka sorterar under Byggnads- och tillståndsnämnden (BTN). Syfte Nya sopsugsystem innebär investeringar och befintliga system står inför kommande reinvesteringsbehov. Detta har väckt frågan om hur man bäst organiserar förvaltning av sopsuganläggningarna och i förlängningen avfallsverksamheten på bästa sätt. Fyra alternativ till organisation av hela avfalls- och VA-verksamheten i Sundbybergs stad har översiktligt studerats. Denna förstudie syftar till att kunna ge ett underlag för inriktningsbeslut om det alternativ som bedöms som mest intressant och relevant för Sundbybergs stad som helhet. Mål för utredningen Målet för detta uppdrag är att översiktligt bedöma konsekvenser för de olika alternativen för framtida organisation av avfalls- och VA-verksamheten i Sundbyberg gentemot den målbild som Sundbyberg har tagit fram. Detta görs i syfte att bidra med underlag till inriktningsbeslut. Alternativen beskrivs i olika avseenden med för- och nackdelar som sedan analyseras mot målbild. Alternativbeskrivning Fyra alternativ har varit föremål för denna inledande förstudie. För alla alternativ gäller, även fortsatt, att kommunfullmäktige beslutar om renhållningsföreskrifter och avfallstaxa, samt att kommunen har skyldighet att följa upp verksamhet, eller del av verksamhet, som bedrivs i bolagsform. Kommunen har även, oavsett organisationsform, skyldighet att hantera myndighetsutövning såsom beslut som måste kunna överklagas (t.ex. undantag från avfallsföreskrifter, dispenser och anvisad hämtplats). Grontmij AB 7 (25)

8 Alternativ 1 Nolläge Alternativ 1 utgör nolläge, det vill säga den situation som råder idag med ett bolag, USAB, som uppför, äger, driver och underhåller sopsugen i Ursvik. Sopsugen har möjlighet att hantera tre avfallsfraktioner. USAB hanterar hushållsavfall i två fraktioner, restavfall och källsorterat matavfall, samt erbjuder även insamling av tidningar som en tredje fraktion. Verksamheten har ett kommunalt ändamål; att äga, uppföra, förvalta och underhålla sopugssystem i Sundbybergs stad. Stadsmiljö och teknisk nämnd (STN) ansvarar för fullgörandet av den kommunala renhållningsskyldigheten i området för avfall som inte hanteras i sopsugen. Nolläget är inte helt klarlagt då ansvarsfördelningen mellan STN och USAB ännu inte är avtalad. Avtal är under utarbetande. VA-verksamheten bedrivs fortsatt som idag i förvaltningsform. Alternativ 2 Sopsug AB Alternativ 2 innebär att alla stationära sopsugar i Sundbyberg, för närvarande fyra stycken, ägs av ett helägt kommunalt sopsugsbolag, Sopsug AB. Detta är som Alternativ 1, men i större skala, och innebär att övriga stationära sopsugar som idag har olika ägandeformer ska inkorporeras i Sopsug AB. VA-verksamheten bedrivs fortsatt som idag, i förvaltningsform. Alternativ 3 Avfallsbolag AB Alternativ 3 innebär att all avfallsverksamhet, inklusive ägandet av alla stationära sopsugssystem samlas i ett helägt kommunalt bolag. VA-verksamheten bedrivs fortsatt som idag, i förvaltningsform. Alternativ 4 Affärsverk AB I Alternativ 4 samlas all avfallshantering samt VA-verksamheten i ett helägt kommunalt bolag. Olika organisationsformer Alternativen greppar över olika organisationsformer med olika snitt mellan bolag och förvaltning. Generellt kan sägas att skälen för att bilda kommunalt bolag kan variera, men bottnar i huvudsak i en orsak eller vilja i den egna kommunen eller förvaltningen (Sveriges kommuner och landsting, 2011). Skäl som anges är tydligare styrning och ansvar, strävan efter en effektivare verksamhet och även för att nystarta verksamhet som av olika skäl inte fungerar. Bolagsformen är vanlig vid kapitalintensiva verksamheter och där kunder betalar i förhållande till konsumtion, till exempel fastigheter, fjärrvärme, el, vatten och avlopp, avfall. Ett resultat av bolagiseringen är att ledningen kan fokusera på verksamhetens mål och behöver inte prioritera mellan detta och övriga kommunala angelägenheter eller kommunen som helhet. Ett råd som SKL ger är att tänka igenom rollerna mellan ägare, verksamhet och brukare samt hur kommunikation mellan dessa ska hanteras. Det visar sig också av erfarenhet vara viktigt att förvaltningen har kompetens som beställare av bolagets tjänster samt att samverkan med i förvaltningsform kvarvarande verksamhet som tillsyn, exploatering och planering är viktigt. Noterbart är även att inledningsvis nås inte alltid kostnadsminimering eller effektivisering (Thomasson, 2013). Det är en effekt som kan komma efter hand. Erfarenheterna av bolagisering av VA-verksamheten är i stora drag desamma som för övrig kommunal verksamhet. Flertalet organisationer tycker till och med att särredovisningen blev enklare. Ett exempel på strukturering av VA-verksamhet som gjordes i samband med den nya vattentjänstlagen trädde i kraft 2007 är Stockholm Vatten AB som gjordes till ett moderbolag och två dotterbolag (Kommunstyrelsen Grontmij AB 8 (25)

9 Stockholms stad, 2006). Moderbolaget sköter allt gemensamt. Dotterbolagen har olika bolagsordningar där bolaget för säkerställande av allmänna vattentjänster enbart sköter den uppgiften och övrig verksamhet som då kan drivs i vinstsyfte lades i ett annat bolag. Dock understryker Thomasson (2013) att det är viktigt att VA-verksamheten ändå drivs med en affärsmässighet, särskilt när den ingår i ett aktiebolag och att kunderna bemöts på ett affärsmässigt sätt. En fördel av bolagisering av VAverksamheten som också tas upp är att vid skilsmässan med förvaltningen behöver kostnaderna för VA-verksamheten preciseras, vilket ofta är klargörande. Ett helägt kommunalt bolag, vars ändamål är kommunalt och som tilldelas ansvaret att uppfylla den kommunala skyldigheten avseende renhållning och/eller VA, uppfyller de så kallade in-house -reglerna enligt Teckalundantaget i LOU. Vad man bör särskilt ta i beaktande är att ett bolag till skillnad mot kommunen, är skattskyldigt och eventuellt överskott i verksamheten beskattas med 22 %. Det finns därför skäl att titta närmre på hur taxeuttaget sker. Genom att ge bolaget i uppgift att ombesörja uppbörd av avgifter på uppdrag av kommunen kan eventuella överskott redovisas till kommunen efter avräkning mot bolagets kostnader. Interkommunal samverkan Under förstudiens gång har framförts önskemål att belysa effekter av ökad samverkan mellan kommuner. Man kan konstatera att Sundbybergs stad är, om än tätbefolkad, så ändå relativt liten. Med ökad samverkan kan stordriftsfördelar eventuellt uppnås för både VA- och avfallsverksamheten. Det kan även innebära att verksamheterna har lättare att rekrytera attraktiv arbetskraft. Samverkan finns etablerad inom avfallsverksamheten genom SÖRAB, även om den inte är så långt gången som att omfatta hela verksamheten. På VA-sidan är kommunen delägare i Norrvatten, som ansvarar för vattendistributionen fram till kommungränsen. Därtill finns regionala aktörer för VA, t.ex. Roslagsvatten som samordnar VA-verksamheten för ett antal norrortskommuner, som välkomnar fler delägare. Frågan om att belysa även organisationsformer med större interkommunal samverkan har dock inte rymts inom denna förstudie men kan givetvis lyftas in i en kommande fördjupad utredning. Målbild och beskrivning av kriterier Målbilden identifierar de mål staden vill uppnå med verksamheten, oavsett organisationsform. Samtal har förts med arbetsgruppen för utredningen inom Sundbybergs stad; Ursviks Sopsug AB, tjänstemän från STN samt från stadsledningskontoret som av kommunstyrelsens ägarutskott tilldelats utredningsuppdraget. I samtalen har följande målbild växt fram. Mål med VA- och avfallsverksamheten i Sundbybergs stad är att uppnå och leverera - målen i avfallsplanen - att med kvalitet och kostnadseffektivitet uppfylla renhållningsskyldigheten enligt miljöbalken och ordna VA-anläggning i enlighet med vattentjänstlagen, i den takt som kommunen expanderar - ett handhavande som för brukaren gör det lätt att göra rätt; det ska uppfattas som en service - hantering av de stora investeringar och reinvesteringar som expansionen respektive de äldre anläggningarna kräver - god kompetens för uppgiften - Kriterier Det finns juridiska förutsättningar för såväl avfalls- som VA-verksamheten i kommunallagen samt i miljöbalken och vattentjänstlagen, som bland annat definierar kommunens skyldighet att ordna renhållningstjänster respektive VA-anläggning. De kriterier som av Sundbybergs stad definierats och som ska belysas i denna inledande förstudie är beslutsordning och ansvarsfördelning samt juridiska och ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska kriterierna beskriver om det är någon skillnad mellan Grontmij AB 9 (25)

10 alternativen t.ex. rörande skatter, upptag av lån för investeringar och hantering av över- respektive underskott för verksamhet organiserad i förvaltningsform eller aktiebolagsform. Kriterier av organisatorisk art rör beslutsordning och ansvarsfördelning för respektive alternativ och är delvis avhängigt de juridiska förutsättningarna. Detta berörs i analysen längre fram i rapporten. Juridiska förutsättningar Beslutsordning och ansvarsfördelning Både avfallsverksamheten och VA-verksamheten regleras i lag. För verksamheterna har kommunen skyldighet att upprätta lokala föreskrifter (Avfallsföreskrifter resp ABVA) och besluta hur verksamheten ska finansieras (genom skatt eller avgift). Verksamheterna ska som i övrigt i kommunal verksamhet bedrivas enligt självkostnadsprincipen och med beaktande av likställighetsprincipen. Skillnader finns dock gällande möjlighet att avsätta medel för framtida investeringar, vilket enligt gällande praxis är tillåtet för tre till fem år för VA-verksamhet. Praxis beträffande avfallsverksamhet är inte lika tydlig. Beslut om lokala föreskrifter och avgift (taxa) kan endast tas av kommunfullmäktige. Det gäller oavsett hur kommunen valt att organisera förvaltningen av verksamhetsområdena. Beredning av dessa ärenden skiljer sig däremot åt beroende på organisationsform. Kommunen måste vid överlåtande av kommunal verksamhet ändå ha kvar kompetens för myndighetsutövning. För avfallsverksamheten består denna, förutom beslut om taxa och renhållningsordning, exempelvis av beslut om undantag från avfallsföreskrifter (dispenser etc) samt beslut om anvisad hämtplats. Sådana beslut måste kunna överklagas. Om inte någon särskild nämnd pekas ut som ansvarig kommer dessa ärenden att hamna på kommunstyrelsens bord. Motsvarande gäller för kompetens inom VA-området. Den kommunala renhållningsskyldigheten I Miljöbalken kap 15 finns bestämmelser om den kommunala renhållningsskyldigheten. Ansvaret innebär att svara för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och att hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas. Detta förutsätter att annat inte föreskrivits om producentansvar. Vidare gäller att om avfall ska transporteras genom kommunens försorg, får inte någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar för ändamålet ta befattning med transporten. Avfallstaxa Kommuner får enligt miljöbalken 27 kap. 4-6 meddela föreskrifter om att avgift ska betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken utförs genom kommunens försorg. Avgiften ska betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen. Avgiften ska vara årlig eller på annat sätt periodisk, vilket innebär att anläggningskostnader inte får täckas med en engångsavgift. Om avgiften avser insamling, transport och bortskaffande vid enstaka tillfällen, får kommunen besluta att avgiften ska betalas särskilt för varje tillfälle i fråga. Avgiften får bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapitaloch driftkostnader för avfallshanteringen. Från dessa kostnader ska räknas av kostnaderna för användning av anläggningar eller utrustning för andra ändamål än avfallshantering, t.ex. om en anläggning också används för värmeproduktion. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Självkostnadsprincipen gäller för taxan som helhet, inte för varje enskild tjänst. Grontmij AB 10 (25)

11 Kostnader för investeringar som är till nytta för avfallskollektivet (såsom avskrivningar) får ingå i taxan. Utjämning av över- eller underskott får ske mellan olika år. Avgift ska betalas enligt den taxa som kommunfullmäktige antar. Taxan ska innehålla bestämmelser om vem som är avgiftsskyldig och till vem avgiften ska betalas. Vid konstruktion av avfallstaxa är likställighetsprincipen i kommunallagen tillämplig, vilket kan uttolkas som att lika avgift gäller för samma typ av tjänst eller prestation oavsett var i kommunen den utförs. Differentiering av taxa enligt föregående stycke kan dock göras utan hinder av likställighetsprincipen. Om en kommun samlar in förpackningar och/eller tidningar med stöd av förordning om producentansvar är det lämpligt att kostnaderna särredovisas för att säkerställa att självkostnadsprincipen upprätthålls. Kommunal renhållningsordning För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I avfallsföreskrifterna finns bestämmelser om bland annat hur avfall ska hanteras i kommunen och vem som ansvarar för vad. Avfallsplanen ska visa på hur avfallet hanteras, även det avfall kommunen inte ansvarar för samt hur man ska arbeta för att minska avfallets mängd och farlighet. Renhållningsordning (föreskrifter och avfallsplan) antas av kommunfullmäktige oavsett om den kommunala renhållningsskyldigheten uppfylls av kommunal nämnd eller kommunalt bolag. Lag om allmänna vattentjänster ( vattentjänstlagen ) om anordning av VA-anläggning Vattentjänstlagen är en speciallagstiftning som bland annat reglerar skyldigheten att anordna avloppsanläggning för tätbebyggda områden. Verksamheten får finansieras genom taxa eller skatt. VA-taxa 24 i vattentjänstlagen föreskriver att en fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän vaanläggning, om fastigheten finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Avgiften ska avse både ingående vatten till fastigheten samt avledande av vatten jämte rening av detsamma och regleras i taxa. Enligt 34 andra stycket samma lag får kommunen meddela föreskrifter om taxan. Kommunen får även överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter. Avgifterna för vattentjänster får bestämmas som anläggningsavgifter och brukningsavgifter och får, som ett uttryck av självkostnadsprincipen, inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. För det fall taxan överstiger detta belopp har således ett överuttag skett. Medel får dock avsättas till en fond för nyinvesteringar under följande förutsättningar. 1. det finns en fastställd investeringsplan, 2. avsättningen avser en bestämd åtgärd, 3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen, 4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och 5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek. Grontmij AB 11 (25)

12 För det fall VA-taxan skulle innebära att ett överuttag sker kan kommunen bli återbetalningsskyldig till taxekollektivet. För att undvika sådan återbetalningsskyldighet bör medlen fonderas för att användas för framtida investeringar som kommer taxekollektivet tillgodo. Högsta Domstolen har t.ex. i NJA 1994 s. 10 accepterat att en kommun som tagit ut för höga VA-avgifter fonderade medlen för användning inom en femårsperiod. Enligt förarbetena till vattentjänstlagen har avsikten varit att möjliggöra fondering av medel för investeringar som ligger åtminstone tio år framåt i tiden (prop. 2005/06:78. Sid 92). Kommunallagen Enligt 2 kap. 2 i kommunallagen ska kommuner behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, den så kallade likställighetsprincipen. Det innebär att det inte utan stöd i speciallag är tillåtet för en kommun att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller vissa grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiva grunder. I förarbetena till kommunallagen preciseras dessa objektiva grunder som rationella skäl eller sakliga överväganden. Kommuner får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om en kommun med stöd av kommunallagen lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen 3. utse samtliga styrelseledamöter 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas 5. utse minst en lekmannarevisor, och se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Vidare ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 har lämnats över till någon annan. Avfallsverksamheten i Sundbyberg I verksamheten ingår att tillse att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall transporteras bort och behandlas. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Taxan är relaterad till hur hämtning sker, hur ofta samt mängd avfall. I taxan ingår, utöver själva avfallshämtningen, vissa tjänster såsom att hushåll utan extra avgift kan avlämna grovavfall mm vid SÖRABs återvinningscentraler, ReTuren mobil insamling av grovavfall och hämtning av elavfall och ljuskällor från grovavfallsrum en gång per månad. Därtill tillhandahålls ett betydande antal tilläggstjänster mot särskild avgift. För insamlingen upphandlas entreprenör. Annat som omfattas är fakturering, kundtjänst, informationsverksamhet, avfallsplanering samt aktivt arbete i kommunens olika planprocesser. Sundbybergs avfallsplan Sundbybergs avfallsplan är gemensam för de nio SÖRAB-kommunerna och antagen i respektive kommuns fullmäktige. Detta är således ett styrdokument för verksamheten och anger inriktningen på hanteringen av avfall i kommunen. Att arbeta mot och uppfylla målen i avfallsplanen ingår i målbilden för VA- och avfallsverksamheten i Sundbybergs stad. Avfallsplanen har åtta mål, varav det första handlar om att sätta människan i centrum och att avfallshanteringen ska utgå från människans behov. Mål två är ett kvalitetsmål för att avfallet ska Grontmij AB 12 (25)

13 sorteras rätt och efter hur det ska tas omhand. De övriga sex målen utgår från EU:s avfallshierarki som vägledning för hur avfallet ska tas omhand och behandlas. Viktigast är att minska mängden och avfallets farlighet. Därefter prioriterar avfallshierarkin behandling i fallande ordning; återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och till sist deponering för det avfall som inte kan tas omhand på annat sätt. Det pågår ett intensivt samarbete mellan SÖRAB-kommunerna med utgångspunkt i gemensam handlingsplan för att målen ska uppfyllas. VA-verksamheten i Sundbyberg VA-verksamheten består i huvudsak av drift och förvaltning av ledningsnät för dricksvatten respektive bortförsel av avlopps- och dagvatten. Försörjning av dricksvatten sker genom Norrvatten och avloppsvattnet leds för vidare behandling till Bromma reningsverk (Stockholm Vatten). Förvaltningen hanterar drift och underhåll av näten, bereder taxefrågor, utformar VA-plan, administrerar debitering och kundtjänst, deltar i den kommunala planeringen, med mera. Ekonomiska förutsättningar Investering och reinvestering i sopsug kan med beaktande av taxefinansiering antingen ske genom egenfinansiering, tredje partsfinansiering eller lånefinansiering. Egenfinansiering Med beaktande av regleringen i 27 kap. 5 första stycket miljöbalken kan egenfinansiering inte ske genom uttag av engångsavgift såsom anslutningsavgift. Egenfinansiering förutsätter därför eget kapital. I alternativ där verksamheten bedrivs i ett kommunalt bolag kräver detta aktieägartillskott. Motsvarande finansiering i förvaltningsform kräver kommunalt anslag. I båda fallen måste kapitalet komma från kommunen. Aktieägartillskott till ett kommunalt bolag måste ske med iakttagande av bestämmelserna i aktiebolagslagen. Frågan uppkommer om ett aktieägartillskott i detta fall skulle kunna utgöra otillåtligt stöd till enskilda företag enligt 2 kap. 8 andra stycket kommunallagen. Det får även bedömas om förenlighet med EUreglerna om otillåtet statsstöd i artikel i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). Med vissa undantag är stöd förbjudna som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion i den utsträckning stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Relevant jämförelse i sammanhanget kan vara reglerna om offentlig säljverksamhet i 3 kap konkurrenslagen. Dessa bedöms inte vara tillämpliga i en situation där det kommunala bolaget inte agerar på en konkurrensutsatt marknad. Kommunen har monopol på insamling och bortskaffande av hushållsavfall. Så länge kommunen väljer att organisera den kommunala verksamheten såsom ägande och drift av sopsugssystem genom att lägga dessa i av kommunen helägda bolag (ett eller flera) och endast låter dessa bolag utföra tjänsterna på denna marknad torde konkurrenslagens bestämmelser i denna del således inte vara tillämpliga. Motsvarande resonemang bör kunna tillämpas på frågan om otillåtet stöd. Är det endast av kommunen helägda bolag som tillåts agera på denna marknad, uppkommer inget otillåtet gynnande av en aktör. Risk för otillåtet stöd eller otillåten kommunal säljverksamhet bör utredas närmare om andra än kommunala aktörer tillåts äga och driva sopsugssystem i kommunen. Motsvarande frågeställning uppkommer inte i kommunal förvaltning eftersom kommunen inte är inkomstskattepliktig. Grontmij AB 13 (25)

14 Lånefinansiering Allmänt Kommunala lån och borgensåtaganden för lån till företag i praxis har ansetts utgöra s.k. otillåtligt stöd till enskilda företag, se t.ex. RÅ 1989 not 78, RÅ 1993 ref. 98 och RÅ 2000 ref. 1 som rör borgensåtaganden. Vad som anges ovan avseende aktieägartillskott och otillåtet stöd gäller bedöms dock även gälla i detta fall. Skattehänseende Vid lån från extern part uppkommer skillnad i avdragsrätten för räntekostnader. Kommunen, som inte är inkomstskattepliktig erhåller ingen avdragsrätt. Sådan avdragsrätt uppkommer däremot i ett kommunalt bolag. Om anläggningen ska ägas och verksamheten bedrivas av ett kommunalt bolag som finansierar sin verksamhet genom lån från kommunen kan fråga om rätt till avdrag för räntekostnader aktualiseras. Skälet är att avdrag för räntekostnader inom en intressegemenskap enligt huvudregeln endast medges i fall då mottagaren av räntan i princip beskattas för ränteinkomsten med en skattesats om lägst 10 procent. Eftersom kommuner är skattebefriade är denna förutsättning inte uppfylld. I skattelagstiftningen finns emellertid en ventil som innebär att avdrag för räntekostnader medges även om ovannämnda förutsättning inte är uppfylld, under förutsättning att den som yrkar avdraget kan visa att såväl räntekostnaderna som lånet är betingat av affärsmässiga skäl. Skatteverket har i ett ställningstagande ( , Dnr: /11199), konstaterat bl. a. att i fall som innebär att externa lån tas upp av det skattebefriade subjektet (kommunen) och sedan på i princip oförändrade villkor lämnas vidare till direkt eller indirekt ägda skattepliktiga aktiebolag så innebär detta ingen egentlig skattefördel för intressegemenskapen. Det skattebefriade subjektet beskattas inte för ränteintäkten men får inte heller avdrag för ränteutgiften. Därmed uppkommer ingen skattefördel för intressegemenskapen genom att det skattebefriade subjektet tar upp de externa lånen i stället för att de ägda aktiebolagen tar upp lånen själva. Skatteverket anser därför att sådana lånestrukturer normalt sett är affärsmässigt betingade och inte skattedrivna. För att denna presumtion ska anses vara stark och inte ifrågasättas förutsätter Skatteverket dessutom att vidareutlåningen ska fylla ett lånebehov i vid bemärkelse. För att helt undvika denna typ av diskussioner bör det övervägas om det kommunala bolaget istället självt ska ta upp lånet. Det finns ur skattemässig synvinkel inga hinder mot att kommunen står som borgensman för lånet under förutsättning att borgen ställs på marknadsmässiga villkor. Tredjepartsfinansiering Med denna finansiering avses finansiering av investeringar i sopsugssystemen av andra än förvaltningen eller det kommunala bolaget med därpå följande överföring av anläggningarna till förvaltningen eller det kommunala bolaget. Om anläggningarna tillförs ett kommunalt bolag utan vederlag eller till ett lågt vederlag, erhåller detta bolag inget avskrivningsunderlag. Bolagets resultat kommer därmed inte att belastas av några avskrivningar. Om detta bolag samtidigt uppbär avgifterna enligt renhållningstaxan och denna taxa tar höjd för kommande investeringar kommer detta rimligen medföra att bolaget erhåller ett positivt resultat. På det positiva resultatet utgår statlig inkomstskatt på 22 %. Viss resultatutjämning kan erhållas över åren men denna skatteproblematik måste beaktas. Kalkylering vid värdering av investeringar Bokföring inom ett kommunalt bolag regleras bl.a. av årsredovisningslagen, medan bokföringen i kommunal förvaltning bl.a. regleras av lag (1997:614) om kommunal redovisning. Båda subjekten omfattas även av bokföringslagen. Grontmij AB 14 (25)

15 Både för ett kommunalt bolag och en kommunal förvaltning gäller att bokföring och redovisning ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Lagarna innehåller i mångt och mycket likvärdiga bestämmelser även i övrigt. Exempelvis ska anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skrivas av systematiskt över anläggningens livslängd enligt 6 kap. 4 lagen om kommunal redovisning. Detsamma gäller för ett kommunalt bolag enligt 6 kap. 4 årsredovisningslagen. Det finns inte någon allmängiltig definition av vad som utgör god redovisningssed. Denna kan variera t.ex. från bransch till bransch. Det kan inte uteslutas att det kan föreligga mindre skillnader i de bokföringsprinciper som ska tillämpas för de olika subjekten vilket kan påverka t.ex. avskrivningstider, kalkylränta m.m. Frågan bör således följas upp närmare på detaljnivå. Det kan vidare noteras att överavskrivning enligt skattelagstiftningen kan göras i det kommunala bolagets årsredovisning. Hantering av över- och underskott Kommunala bolag Ett kommunalt bolag följer vanliga aktiebolagsrättsliga regler där ett alltför stort underskott kan medföra att tvångslikvidationsreglerna i 25 kap. aktiebolagslagen ( ABL ) aktualiseras, vilket kan leda till att bolaget måste avvecklas (likvideras). För det fall halva aktiekapitalet är förbrukat eller Kronofogdemyndigheten vid utmätningsförsök funnit att det inte finns tillräckliga tillgångar för att täcka skulden krävs enligt reglerna om tvångslikvidation inledningsvis att styrelsen för ett bolag upprättar en kontrollbalansräkning. Därefter ska kallas till två kontrollstämmor för att avgöra om bolaget hämtat upp sina förluster eller ska gå i likvidation. Om kontrollbalansräkningen vid andra kontrollstämman inte visar att det registrerade aktiekapitalet är täckt och styrelsen inte själva beslutar om likvidation ska allmän domstol besluta om likvidation. Ovan beskrivna procedur måste också genomföras för att styrelsen ska undgå personligt betalningsansvar vid en eventuell konkurs. För att undvika likvidation p.g.a. underskott i ett kommunalt bolag kan således ett kapitaltillskott krävas. Detta kan åstadkommas på olika sätt. Underskott kan täckas av ett (ovillkorat) aktieägartillskott som innebär att en aktieägare ger ett tillskott utan förpliktelse för bolaget att återbetala detta. Istället för aktieägartillskott kan även en s.k. kapitaltäckningsgaranti användas. 1 En sådan garanti innebär att garanten garanterar att aktiekapitalet ska vara helt och fyllt. Om aktiekapitalet täcks till en lägre grad än 100 % utlöses garantin automatiskt och bolaget kan fordra att garanten fyller bristen. Det bör i sammanhanget påpekas att det är relativt svårt att utforma en sådan kapitaltäckningsgaranti. Aktieägartillskott medför i regel inte några skattekonsekvenser för det mottagande bolaget. För det fall kapitaltillskottet ses som ett aktieägartillskott kan förlustavdrag göras för underskottet påföljande år, trots att ett tillskott motsvarande underskottet skett. En kommun kan också tillföra medel till ett kommunalt bolag genom s.k. driftbidrag. Till skillnad från aktieägartillskott ska dessa dock ses som skattepliktiga rörelseintäkter vilka påverkar möjligheten till förlustavdrag påföljande år. I sammanhanget bör uppmärksammas på Regeringsrättens avgörande RÅ 2001 ref. 28 där Regeringsrätten kom fram till att medel som en kommun under många år tillfört ett kommunalt bolag 1 Stattin, Daniel, Kommunal aktiebolagsrätt Bolagsrätt och bolagsstyrning för kommun- och landstingsägda bolag, 2:a uppl., s Grontmij AB 15 (25)

16 som skötte kollektivtrafiken inte utgjorde aktieägartillskott. Regeringsrätten uttalade att en förutsättning för att ett bidrag från en aktieägare till sitt bolag ska vara ett aktieägartillskott är att bidraget lämnas av aktieägaren just i dennes egenskap av aktieägare. I målet hade kommunen låtit bolaget ombesörja kollektivtrafiken som entreprenör. Ett grundläggande ekonomiskt ansvar hade således legat kvar hos kommunen. Som ett utflöde av detta hade kommunen godtagit att verksamheten inte bar sina egna kostnader och under lång tid tillskjutit medel för att täcka bolagets underskott. Regeringsrätten fann således att det bidrag som kommunen lämnat bolaget föranletts av att bolaget svarat för driften av en verksamhet som ålegat kommunen och inte av att kommunen varit bolagets ägare. Bidraget utgjorde således inte ett aktieägartillskott utan ett driftbidrag. Även vad gäller hanteringen av överskott följer kommunala bolag reglerna i aktiebolagslagen. Överskott kan således i teorin bli föremål för utdelning till aktieägarna, dvs. kommunen, under förutsättning att bolaget upprättat en årsredovisning som granskats av revisor vilken visar att det finns fria utdelningsbara medel, jfr. 17 kap. 3 1 stycket ABL, samt att styrelsen, med tillämning av försiktighetsprincipen, beslutat att utdelning kan ske med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt. För att vinstutdelning ska kunna ske krävs slutligen beslut från bolagsstämman jämte fastställande av resultat- och balansräkningarna. Kommunal förvaltning Till skillnad från vad som gäller för kommunala bolag lyder inte kommunala förvaltningar under aktiebolagslagen varför ett större underskott i förvaltningens verksamhet som inte kan återhämtas inte på samma sätt påverkar möjligheterna att driva verksamheten vidare. Det finns inget förbud mot att avgifterna enligt taxa understiger kostnaderna för driften av sopsugsanläggningar. Underskott kan således finansieras genom skatteintäkter. Ytterst får på kommunnivån bestämmelserna i lagen (1997:614) om kommunal redovisning beaktas. För det fall balanskravsresultatet 2 enligt 4 kap. 3 a för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren. I detta fall ska fullmäktige anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Om det föreligger synnerliga skäl får fullmäktige dock besluta att inte reglera resultatet. Kommuner och landsting har också möjlighet att reservera medel (som huvudregel inte försäljningsintäkter) till en s.k. resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel under förutsättning att det sker med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Någon skatteplikt uppkommer inte vid överskott i kommunal förvaltning. 2 Detta innebär årets resultat utan beaktande av följande. 1. realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, 2. realisationsförluster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, 3. orealiserade förluster i värdepapper, och 4. återföring av orealiserade förluster i värdepapper Grontmij AB 16 (25)

17 Skatt- och momsredovisning Mervärdesskatt Beträffande mervärdesskatt gäller att verksamhet som bedrivs av kommuner inte anses som ekonomisk verksamhet och därmed inte är momspliktig förutsatt att verksamheten ingår som ett led i myndighetsutövning (3:6 ML). Från denna bestämmelse finns ett särskilt undantag som innebär att omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrensning anses utgöra ekonomisk verksamhet, även om verksamheten är ett led i kommunens myndighetsutövning. Kommuner har rätt till avdrag för ingående moms i samma utsträckning som andra aktörer avseende förvärv som är hänförliga till en verksamhet som är momspliktig. Ovanstående innebär att även om här aktuell verksamhet bedrivs av kommunen genom förvaltning, blir verksamheten momspliktig (oavsett om den betraktas som ett led i myndighetsutövning eller inte). Kommunen kommer därigenom även att ha rätt till avdrag för ingående moms avseende de kostnader som är hänförliga till denna verksamhet. I momshänseende föreligger därmed ingen skillnad om verksamheten bedrivs i kommunalt bolag eller om den bedrivs i förvaltningsform. Inkomstskatt Beträffande inkomstskatt kan konstateras att kommuner är inkomstskattebefriade, samt att kommunala bolag är skattesubjekt på samma sätt som privatägda bolag. Ett kommunalt aktiebolag blir således beskattat för sina inkomster med en skattesats om för närvarande 22 procent. Om det uppkommer ett skattemässigt underskott i ett aktiebolag, får detta rullas framåt och utnyttjas mot framtida vinster. Analys mot målbild I arbetsgruppen för uppdraget har olika aspekter och konsekvenser lyfts fram, vilka vi nyanserar här. Huruvida dessa bedöms vara en för- eller nackdel utgår från målbilden i Sundbybergs stad. För enkelhets skull redovisas olika utfall av gränsdragning för ansvar för uppfyllande av den kommunala renhållningsskyldigheten endast under alternativ 1, trots att det kan vara relevant även för alternativ 2. Alternativ 1 Ansvarsfrågan och skyldigheten att anordna transport och behandling av hushållsavfall samt att anordna omhändertagande av avloppsvatten i tätbebyggda områden åligger Sundbybergs stad. Hur detta organiseras beslutas i kommunfullmäktige som då kan delegera ansvaret. I nolläget har USAB delegerats ansvaret för hushållsavfall som samlas in genom sopsugen i Ursvik. Det är i skrivande stund oklart om ansvaret för övrigt avfall, exempelvis grovavfall, även kommer att delegeras till USAB, dock kommer detta att klarläggas i det avtal mellan STN och USAB som håller på att tas fram. De är dessa två tänkbara utfall som refereras till under konsekvenser nedan. Med ansvar för hushållens avfall följer ansvar för framtagande av underlag till taxa, som även den beslutas i kommunfullmäktige, framtagande av underlag till avfallsplan, information till abonnenter om hur avfallshanteringen ska gå till samt att i fortsatt expansion och planprocess företräda kommunens skyldighet att tillse att för hushållen ordna borttransport av avfall. När USAB har delegerats ansvar för detta ska USAB ansvara för att detta sker avseende de avfallsslag inom Ursvik som avtalet omfattar. Avfallsföreskrifter är lokala bestämmelser som anger vad som gäller för avfallshanteringen inom Sundbybergs kommun. I dessa föreskrifter kan en särskild hantering eller ett särskilt område hanteras för sig. Möjligheten finns exempelvis att göra Ursvik till ett eget hämtområde och föreskriva särskilt hur avfallshanteringen ska fungera inom detta hämtområde. Grontmij AB 17 (25)