Ägardirektiv GVV AB Bolaget som organ för kommunens verksamhet

Transkript

1 Ägardirektiv för verksamheten i Götene Vatten & Värme Aktiebolag, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Götene kommun kf 52, och fastställda av bolagsstämma Bolaget som organ för kommunens verksamhet Bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Götene kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning exempelvis Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, Miljöbalken (1998:808) och Aktiebolagslagen regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom - gällande bolagsordning - gällande ägardirektiv - av fullmäktige och av kommunstyrelsen enligt ovan utfärdade särskilda direktiv - förekommande avtal mellan kommunen och bolaget Kommunens direktivrätt Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Kommunens insyn och styrfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen och kommunstyrelsen utövar kommunens styrfunktion över bolaget i de avseenden som anges i kommunstyrelsereglementet och i ägarstyrningsdokumentet Grunder och principer för styrning av Götene kommuns bolag. Kommunstyrelsen skall ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall fastställas efter samråd med bolagets styrelse. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 1

2 Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Bolaget kan inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen skall därför i samråd på sikt söka lösningar som tillgodoser båda dess intressen. Underställningsplikt Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser: - större investeringar - taxekonstruktioner och andra normbeslut - bildande eller förvärv av dotterföretag - planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet - övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen, om fråga är av sådant slag att den skall underställas fullmäktige, skall samråd ske med kommunstyrelsen. Budget Bolaget skall årligen fastställa budget för det närmaste räkenskapsåret. Företagets planer för det kommande året och likviditet/ upplåningsbehov meddelas kommunen vid den årliga budgetdagen året före budgeterat räkenskapsår. 2

3 Ekonomi - Soliditeten i bolaget bör vara minst 15% ( eller långsiktigt 20% ). Bolaget arbetar långsiktigt för konsolidering i syfte att minska kommunens risktagande som ägare. - Bolagets långsiktiga avkastning bör vara 5% på eget kapital. - Positiva resultat utöver utdelning skall återinvesteras i verksamheten, alternativt används för att minska låneskulden, för att därigenom uppnå solditetsmålet. - Bolaget skall årligen betala den faktiska kostnaden för borgensavgift/låneavgift och administration av lån till Götene kommun För VA och renhållning gäller med nuvarande lagstiftning, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster och Miljöbalken (1998:808) följande: - Utdelning från VA-verksamheten och renhållningen får endast ske motsvarande skälig ränta på tillskjutet kapital i den mening som man talar om i denna lagstiftning. Se bilaga 1. Underlag för sammanställd redovisning Bolaget skall årligen tillhandahålla kommunstyrelsen det underlag styrelsen begär för upprättande av kommunens sammanställda redovisning enligt lagen om kommunal redovisning och kommunens tidplan för årsredovisning. Informationsskyldighet Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Det åligger bolaget att till kommunen snarast översända - protokoll från årsstämma - protokoll från styrelsesammanträden - bolagets årsredovisning - revisionsberättelse - granskningsrapport - verksamhetsplan och budget - plan för extraordinära händelser - övriga handlingar av vikt för kommunstyrelsen Innehåller protokoll som skall översändas till kommunen uppgift av sådant slag att bolaget ej är skyldigt att tillhandahålla enskild handling vari uppgiften återfinns äger bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material skall framgå att sådan åtgärd vidtagits. Upphandling I den mån detta låter sig göra skall bolaget medverka i samordning av kommunens och övriga företags upphandling. 3

4 Suppleanters inträde Kommunfullmäktige beslutar om ordningen för suppleanters inträde. Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. Suppleant har rätt att yttra sig vid styrelsesammanträde även om han/hon ej ersätter ledamot. Närvarande suppleant som ej ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen skall enligt 8 kap. 6 Aktiebolagslagen utarbeta och anta arbetsordning för sitt eget arbete vari bl a skall redovisas arbetsfördelning mellan styrelsen och eventuellt inrättande organ. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt 8 kap 29 Aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen samt enligt 8 kap. 7 Aktiebolagslagen ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Detta skall ske i skriftlig instruktion. Styrelsen skall tillse att instruktion omprövas mot bakgrund av ändrade förhållande och vunna erfarenheter. I instruktionen skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen skall anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokollet. Informationssammanträde Kommunen kallar årligen under 4:e kvartalet till ett möte där årets utdelning diskuteras. Deltagare kommunledning, presidier och VD i respektive bolag. 4

5 Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma och av kommunen uppställda mål. Revisorer och lekmannarevisor Revisorer och lekmannarevisor skall samordna sin granskning så att onödigt dubbelarbete undviks. För detta skall FAR:s rekommendation om gemensam revision tillämpas. Lekmannarevisorerna skall i sin granskning förutom vad lag anger söka utvärdera bolagets måluppfyllelse samt att redovisa vad därvid framkommit i granskningsrapporten. Efter fullgjord granskning och revision skall varje år styrelsens presidie, VD, revisor och lekmannarevisorer träffas vid ett s k revisionssammanträde för att eventuella synpunkter och iakttagelser från revision skall kunna delges styrelsen och VD. 5

6 Bilaga 1, Ägardirektiv Götene Vatten och Värme AB 2012 För VA och renhållning gäller med nuvarande lagstiftning, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster och Miljöbalken (1998:808) följande: Utdelning från VA-verksamheten och Renhållningen får endast ske motsvarande skälig ränta på tillskjutet kapital i den mening som man talar om i denna lagstiftning. Tillskjutet kapital: I GVV AB finns totalt 500 tkr tillskjutet kapital från skattekollektivet till fjärrvärmeverksamheten. I VA-verksamheten finns för närvarande inget tillskjutet kapital, eftersom i KF:s beslut aktiekapitalet i Kommunenergi (numera GVV AB) kr består av: 500 tkr tidigare tillskjutet till Kommunenergi (dvs fjärrvärmeverksamheten) 7000 tkr av det befintliga egna kapitalet i VA-verksamheten (det vill säga kommunens VA-enhet, ej tillskjutet kapital från skattekollektivet) 6000 tkr för att genomföra utbyggnaden av vatten och avlopp i Nordskog (utanför verksamhetsområdet och därmed inte en nödvändig kostnad för VA-kollektivet). Dessa 6000 tkr är det investeringsbidrag som avses i KF:s beslut Detta belopp 6000 tkr har kommunen därmed ställt till GVV AB:s förfogande utan krav på förräntning eller rätt till utdelning(ej tillskjutet kapital från skattekollektivet ). Lag för VA- och Renhållningsverksamhet Miljöbalken (1998:808)27 kap Renhållningsavgift 4 Kommuner får meddela föreskrifter om att avgift skall betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken utförs genom deras försorg. Avgiften skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen. Särskilda bestämmelser om avgift för hantering av avfall från fartyg finns i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. 5 En avgift som avses i 4 första stycket skall vara årlig eller på annat sätt periodisk. Om avgiften avser insamling, transport och bortskaffande vid enstaka tillfällen, får kommunen besluta att avgiften skall betalas särskilt för varje tillfälle i fråga. Avgiften skall bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för renhållningen. Från dessa kostnader skall räknas av kostnaderna för användning av anläggningar eller utrustning för andra ändamål än renhållning. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Avtalar kommunen med någon annan att utföra renhållningen, får avtalet läggas till grund för beräkning av avgiften, om kostnaden därigenom inte blir väsentligt högre än om kommunen själv utför renhållningen. 6

7 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 30 Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Statens offentliga utredningar 2004:64 SOU 2004:64, kap18 Självkostnadsprincipen 18.1 Gällande rätt Om verksamheten bedrivs i ett kommunalt bolag eller annan särskild juridisk person, blir det enklare att beräkna kapitalkostnaderna.då kan bara faktiska låneräntor bokföras, oavsett om lånade medel tillskjutits av kommunen som ägare eller av externa finansiärer. Högre räntesats än vad som gäller för den kommunala internräntan torde dock inte vara acceptabelt Avkastning på insatt kapital Det är va-lagens klara utgångspunkt att huvudmannen skall driva verksamheten och göra de på sikt erforderliga investeringarna i denna utan krav på vinst eller annan ersättning än sådan som svarar mot de nödvändiga kostnaderna. Någon utdelning av vinstmedel i vanlig mening kommer därför inte i fråga. Och det gäller oavsett i vilka former va-verksamheten organiseras och administreras, om det är en kommunal förvaltning eller ett kommunalt bolag eller ett privat bolag. När verksamheten bedrivs i ett särskilt va-företag har dock från kommunalt håll gjorts gällande att kommunen skulle vara berättigad till en på samma sätt som internräntan beräknad avkastning på de av kommunen faktiskt tillskjutna medlen, oavsett om dessa utgörs av aktiekapital eller andra kapitaltillskott. Referensgruppen hade samma uppfattning. Frågan har inte prövats av Va-nämnden. All avkastning av det här slaget är en form av vinstutdelning och kan alltså bara ske i den mån verksamheten lämnar något överskott. Och som sagt, någon väsentlig vinstutdelning får i princip inte förekomma. När det emellertid gäller kapitaltillskott som ägaren av va-företaget av någon anledning tvingats att göra till verksamheten, delar vi likafullt uppfattningen att ägaren inom tillgängligt vinstutrymme borde kunna tillgodoräknas en avkastning motsvarande rätten till ränta på utlånade medel. Som vi ser det är det emellertid inte utan vidare givet att samma avkastningsrätt skall gälla för aktiekapitalet. Om kommunen väljer aktiebolaget som organisationsform för va-verksamheten får det förutsättas att kommunen har funnit fördelen med detta sätt att organisera verksamheten vara värd den kapitalinsats det kräver. Från avgiftskollektivets sida sett innebär det ingen förbättring att bli betjänad av kommunen via ett bolag i stället för en förvaltning. Kostnaden för organisationsförändringen bör därför i princip stanna hos kommunen. Det är alltså tveksamt om Va-nämnden vid en rättslig prövning skulle godta en högre internränta än den räntesats som svarar mot den genomsnittliga räntan på kommunens egen långfristiga låneskuld. 7