Partikelmängd från dubbdäcksslitage Fältprovningsplatser Sprickor i golv. feb 10

Transkript

1 CBInytt CBI betonginstitutet ab stockholm tel: fax: feb 10 i detta nummer : Partikelmängd från dubbdäcksslitage Fältprovningsplatser Sprickor i golv

2 CBI nytt är CBI Betonginstitutets kundtidning som informerar om olika aktiviteter vid institutet. Tidningen utkommer i februari och oktober. ISSN Olika stenmaterials inver dubbdäcksslitage Ansvarig utgivare och chefredaktör: Johan Silfwerbrand Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 26 Telefon: Fax: e-post: cbi@cbi.se Hemsida: Omslagsbild: Fältprovningsplats, Träslövsläge Tryck: Federativ Tryckeri AB innehåll 2-3 partikelmängd från dubbdäcksslitage 4-5 Fältprovningsplatser 6-7 Kurser 8-9 cbi en del av sp-koncernen 10 sprickor i golv 11 informationsdagen nyligen ackrediterade provningsmetoder 12 synpunkten 13 notiser 14 biblioteket 15 konferenskalender Halten av inandningsbara partiklar mindre än 10 µm (PM10) i utomhusluft regleras i Sverige av en miljökvalitetsnorm. Den nuvarande normen överskrids i många vägoch gatumiljöer och en viktig bidragande orsak till detta är damm från vägslitage orsakat av dubbdäck. Tidigare studier har visat att stenmaterialet från beläggningen är den främsta källan till PM10 under de perioder då halterna är som högst (sen vinter/tidig vår). Partiklarna som bildas består i huvudsak av mineralkorn från beläggningens stenmaterial, vars egenskaper alltså styr såväl mängden bildade partiklar som deras kemiska och fysikaliska egenskaper. En möjlighet att minska de negativa effekterna av slitagedamm från vägbeläggningar är att välja stenmaterial som ger så låga halter av partiklar som möjligt. Då stenmaterialets egenskaper även påverkar beläggningens beständighet och ytegenskaper, måste ett lämpligt material uppfylla flera olika krav med betydelse för såväl livslängd, trafiksäkerhet, miljö, hälsa som buller. En åtgärd som starkt påverkar beläggningsval är att minska dubbdäcksanvändningen, särskilt i tätorter. En minskad dubbdäcksanvändning skulle, då dagens beläggningar är anpassade till dubbdäcksanvändning, medföra ökad polering av vissa särskilt hållfasta beläggningar och därmed påverka trafiksäkerheten negativt (friktionen mellan däck och vägbana blir lägre). Sammantaget innebär detta att om dubbdäcksandelen minskas måste man välja stenmaterial som har goda nötningsegenskaper, men med lägre poleringsbenägenhet och samtidigt med liten benägenhet att avge PM10. Kvaliteten på stenmaterialet i slitlagret för svenska vägar bestäms med ett s.k. kulkvarnsvärde. Ur PM10-bildningssynpunkt är det inte klarlagt om stort nötningsmotstånd också medför mindre mängd PM10. Det totala slitaget på beläggningen är mindre med sten av god kvalitet men vad som är intressant i detta sammanhang är storleksfördelningen på de partiklar som genereras och andelen PM10 av det totala slitaget. CBI har ett pågående forskningsprojekt som undersöker olika bergarters benägenhet att producera PM10 samt hur deras polerings- och nötningsegenskaper ser ut. I dagsläget har tio olika bergarter med varierande kvalitet undersökts. Mekaniska provningar som bestämmer nötnings-, sprödhets- och poleringsegenskaper har utförts. Mängden och storleksfördelningen på det finmaterial som genererats från provningarna har sedan analyserats med hjälp av laserdiffraktion. Resultaten visar (figur 1) att de bergarter som har det största slitaget också producerar procentuellt mest PM10. Vissa av dessa bergarter kommer att jämföras med fullskaleförsök i provvägsmaskin hos Statens Väg- och Transportforsk- ningsinstitut (VTI) för att se hur väl detta motsvarar 2 CBI nytt 1:10

3 kan på partikelmängden från Urban Åkesson Magnus Döse verklig storleksfördelning hos stenen vid verkligt slitage. Sambandet mellan nötnings- och poleringsegenskaperna redovisas i figur 2. Här syns att det är ett relativt bra samband mellan dessa egenskaper. I praktiken innebär detta att merparten av den beläggningssten som ligger på våra högtrafikerade vägar idag troligtvis är poleringsbenägen och inte skulle klara de krav som finns i Europa på poleringsmotstånd. Några prover visar goda nötningsegenskaper samtidigt som de inte är så poleringsbenägna. Vad det är för parametrar i bergarternas uppbyggnad som detta beror på är något som kommer att undersökas i nästa steg i projektet. Under 2010 startar ett projekt, finansierat av Vägverket, där fokus kommer att läggas på hälsoeffekterna av PM10 från olika stenmaterial. Projektet heter Wear Tox II och leds av VTI. Övriga deltagare är Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Lunds tekniska högskola och CBI. Resultat från detta projekt kommer att rapporteras i framtida CBI-nytt. Figur 1. Diagram som visar sambandet mellan kulkvarnsvärde och halten PM10 som producerats vid kulkvarnstest, en metod som mäter bergarters motstånd mot nötning av dubbdäck. I ett föredrag på CBI:s informationsdag den 18 mars (se sid 11) kommer Magnus Döse att berätta mer om PM10. Figur 2. Sambandet mellan polished stone value (PSV), en metod som mäter bergarters poleringsmotstånd från bildäck, och kulkvarnsvärde. CBI nytt 1:10 3

4 Fältprovningsplatser Cathrine Ewertson CBI Betonginstitutet har tre fältprovplatser på svenska västkusten. Provplatserna utgör en unik resurs för provning av betong och andra material i fält. Ett stort antal forskningsprojekt har genomförts vid provplatserna under de senaste tjugo åren. Flertalet av dessa har bedrivits inom de nationella forskningsprojekten BMB Beständighet hos Marina Betongkonstruktioner och BTB Beständighet hos Tösaltade Betongkonstruktioner och finns redovisade i en intern rapportserie. Projekten har gett mycket värdefull kunskap om betongs beständighet mot olika nedbrytningsmekanismer. I Norden orsakas de flesta skador på anläggningskonstruktioner av frost och/eller armeringskorrosion. Nedbrytningsmekanismerna är inte helt klarlagda trots att det finns gedigen kunskap inom detta område. I många fall saknas det tillförlitliga modeller för beräkning av livslängd. I de flesta fall sker forskningen i laboratoriemiljö men dessa resultat måste verifieras genom fältprovningar. Här kommer CBI:s fältprovplatser in som en mycket viktig resurs. Fältprovplatser De tre fältprovplatserna finns på Västkusten i olika miljöer: marin miljö i Träslövsläges hamn strax söder om Varberg, i tösaltad vägmiljö vid Riksväg 40 strax väster om Borås och i en miljö utan saltexponering på SP s område i Borås. I Träslövsläge består provplatsen av tre pontoner placerade bakom piren i den yttre hamnbassängen (se omslagbilden). Ett stort antal provkroppar hänger på pontonernas sidor delvis nedsänkta i vatten, andra ligger på pontonernas ovansida. Vid RV 40 är provkropparna placerade bakom skyddsräcket, bara ett par meter från trafiken och exponeras vintertid för fuktig, salt och kall miljö. Frostbeständighet Ett stort forskningsområde vid fältprovplatserna är frostbeständighet. Det har visat sig att miljön vid RV 40 är den mest aggressiva miljön ur frostbeständighetssynpunkt jämfört med klimaten vid övriga provplatser. I kombination med laboratorieundersökningar har det framkommit att den svenska standarden som används idag för bedömning av frostbeständighet (SS ) ger relevanta resultat och överensstäm- Provningsplats vid Riksväg CBI nytt 1:10

5 mer väl med erfarenheterna från fält. Karbonatiseringens inverkan för betongens salt-frostbeständighet har undersökts i ett stort projekt där provning i laboratoriet kompletterats med provning i fält. Resultaten visade att för en normal svensk brobetong leder karbonatisering till en markant förbättring av saltfrostbeständigheten. Kloridinträngning och armeringskorrosion Kloridjoner från havsvatten eller tösalter från vägarna kan tränga in i betongen och orsaka korrosion på ingjuten armering. Vid CBI:s två fältprovplatser undersöks miljöns inverkan på kloridinträngning och armeringskorrosion för ett stort antal betongsammansättningar med olika bindemedel och vattenbindemedelstal. Ett flertal av provkropparna har ingjuten armering med olika täckskikt. Undersökningar har utförts med avseende på pågående korrosion, bestämning av kloridprofiler och kloridjonhalt vid armeringsjärnen. Resultaten redovisades i en workshop för nordiska fältprovplatser i Hirsthals 2008, Workshop Proceeding No. 8 /1/. Provplats Träslövsläge. Provplats Träslövsläge. Aktuella projekt Idag pågår ett stort antal projekt på våra fältprovplatser. Tillsammans med Cementa undersöks till exempel frostbeständigheten hos ett stort antal betongsammansättningar med olika bindemedel. Tillsammans med Vägverket bedrivs flera projekt, bland annat om inverkan av ytbehandling på betongens beständighet. I ett annat, nyligen startat, projekt undersöks hur olika dammbindare, bland annat CMA (Kalcium magnesium acetat), påverkar betongen. På provplatsen vid RV 40 finns även provkroppar som ingår i en finsk undersökning av betongens beständighet, DURAINT. Samtidigt som nya projekt årligen startas utgör de äldsta provkropparna, nu snart 20 år gamla, en unik tillgång för materialoch beständighetsforskningen. Öppet för ny forskning Provplatserna är en nationell resurs och tillgänglig för ny forskning inom olika materialområden, inte bara betong. CBI välkomnar nya projekt till att använda denna unika nationella resurs. Referens /1/. Luping, T. & Utgenannt, P.: Chloride ingress and corrosion from the Swedish field exposures under the marine environment. Nordic Exposure Sites, Input to revision of EN206-1, Workshop Proceeding from a Nordic miniseminar, 2008, s Provplats SP, Borås. CBI nytt 1:10 5

6 Kurser 2010 våren 2011 Gunilla Teofilusson Betongkurs Klass II *) Platsgjutning av betong För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i utförandeklass II rekommenderar BBK Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom Platsgjutning av betong mars och mars 2010, Stockholm :- exkl moms. Bergförstärkning samt reparation med sprutbetong behörighet för arbetsledare/ operatörer Kursen består av en teoretisk och en praktisk del. Efter godkänt på både praktiska och teoretiskt prov samt godkänd praktik erhålls behörighet för arbete med sprutbetong. Operatörer och arbetsledare för sprutbetongarbeten. Även andra som inte behöver den formella behörigheten är välkomna april och april 2010, Älvkarleby :- exkl moms. Uppdatering av betongkurs Klass II och Klass I Platsgjutning av betong Syftet med kursen är att ge en effektiv uppdatering avseende platsgjutning av betong i utförandeklass I och II. Vi tar upp nyheter inom regelverk, materialteknik och arbetsutförande. De som tidigare gått Betongkurs Klass I och/eller II Platsgjutning av betong april 2010 i Stockholm :- exkl moms. Betongkurs Klass I *) Platsgjutning av betong Betongelementtillverkning Fabriksbetongtillverkning Kursen pågår under två veckor. Första veckan är gemensam för alla inriktningarna och behandlar grunderna. Andra veckan genomförs separat och behandlar de praktiska tillämpningarna. Personer verksamma inom Platsgjutning av betong (P), Betongelementtillverkning (B) samt Fabriksbetongtillverkning (F) april och 3-7 maj 2010, Malmö (P) :- exkl moms och nov 2010, Stockholm (P+B). 29 nov-3 dec och dec 2010, Göteborg (P) jan och 31 jan-4 febr 2011, Stockholm (P+F). 28 mars-1 april och april 2011, Malmö (P) :- exkl moms. *) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning formulerat. 6 CBI nytt 1:10

7 Betongkurs Klass II *) Fabriksbetongtillverkning I samarbete med SFF För att kunna leda och övervaka tillverkning av fabriksbetong i tillverkningsklass II rekommenderar BBK Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom Fabriksbetongtillverkning och sept 2010, Stockholm :- exkl moms. Betongkurs Klass II *) Betongelementtillverkning För att kunna leda och övervaka tillverkning av betongelement i tillverkningsklass II rekommenderar BBK Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom Betongelementtillverkning och sept 2010, Stockholm :- exkl moms. Undervattensgjutning enligt Vägverkets krav*) behörighet för arbetsledare, operatörer och provtagare. I samarbete med Vattenfall Research & Development AB Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger behörighet för undervattensgjutningar av Vägverkets konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för arbetsledare och provtagare och två dagar för operatörer. Arbetsledare och provtagare för undervattensgjutningar februari 2011, Älvkarleby :- exkl moms. Operatörer för undervattensgjutningar februari 2011, Älvkarleby :- exkl moms. Betongreparationer *) praktiskt inriktad kurs för operatörer, arbetsledare och beställare Kursen tar bland annat upp allmän betong- och reparationskunskap, arbetsbeskrivningar, förbehandling, lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning. Kursen avslutas med praktiska övningar samt en examination för dem som behöver behörigheten. Operatörer och arbetsledare som ska utföra reparationsarbeten maj 2011, Stockholm :- exkl moms. Beställare av reparationsarbeten och övriga intresserade maj 2011 Stockholm :- exkl moms. Information / Anmälan Kontakta Maria Wirström, eller kurs@cbi.se. Anmäl Dig enklast via Aktuella kursdatum samt nya kurser uppdateras kontinuerligt på CBI nytt 1:10 7

8 CBI en del av SP-koncernen! Richard Mc Carthy Sedan sammanslagningen mellan det gamla Cement och Betong Institutet och BMm vid SP den 1 januari 2008 har en hel del saker hänt, både av praktisk karaktär och utvecklingskaraktär. Stort fokus lades i början på att få ihop våra system för IT, ekonomi och ledningssystem. Efter hand, när systemen har implementerats och arbetsro har infunnit sig, har det nya CBI Betonginstitutet funnit flera olika områden där vi samarbetar och utbyter erfarenheter med såväl moderbolaget SP som andra systerinstitut inom koncernen. För medarbetarna i det gamla CBI har kontaktytorna ökat och fördelarna med sammanslagningen blir allt tydligare. Nedan följer några exempel på olika typer av samarbeten. SP driver ett antal forskningsplattformar, där såväl olika SP-enheter som dotterbolag kan medverka. I dessa samarbetsprojekt tar man fram ny kunskap, sprider den kunskap som redan finns och verkar för internationellt och nationellt samarbete inom ett visst teknikområde. CBI medverkar för närvarande i två sådana plattformar, den ena heter ZEB Zero Emission Buildings. I ett helhetsperspektiv undersöker man hur kombinationer av olika byggmaterial, installationer och konstruktionslösningar kan ge lägre energiförbrukning. Den andra plattformen är SP Tunnel, som har som huvudsyfte att skapa förutsättningar för brandbeständiga konstruktioner under mark, exempelvis betongtunnlar. CBI medverkar även i olika typer av kompetenscentra som arbetar med uppdragsforskning, tekniska utvärderingar och produktutveckling inom ett visst kompetensområde. Man arbetar med gemensamma projekt och marknadsför verksamheten utåt på en gemensam webbplats. Det ena centret är Innovationscentrum för berg- och stenteknik som arbetar med ballast, natursten och bergmekanik. Det andra är SCC Scandinavian Coatings Center vars område är färg, lack och övrig ytbehandling. CBI deltar även i arbetet med koncernens strategier och nya kärnvärden. En första fas av varumärkesarbetet har utförts, där moderbolaget SP har introducerat de nya kärnvärdena inom koncernen. Grunden till varumärkesplattformen är lagd via Naturstenstäkt i Skarstad, Bohuslän. kärnvärden, workshops, intervjuer, chefsträffar och styrelsebeslut. SP har tagit fram olika profilområden som ska ge kunderna ingång till koncernens samlade kompetens och resurser inom ett antal huvudområden. Inom varje profil kan flera enheter och dotterbolag finnas. CBI har varit bollplank vid vidareutveckling av profilen Bygg, där vi ingår. CBI medverkar i SP:s säljforum. I forumet finns representanter från olika enheter inom SP samt dotterbolag. Målet är att lära av varandra samt samarbeta när det gäller att sälja tjänster. Olika säljteam arbetar också direkt mot speciella kunder som kallas prioriterade kunder. För CBI:s del kan exempelvis nämnas Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg, där kommunala bostads- och parkeringsbolag ingår. Även när SP arbetar mot sina kunder kommer man samtidigt att marknadsföra CBI. 8 CBI nytt 1:10

9 CBI ingår i en styrgrupp för ett projekt som kallas SP Kompetensutveckling, som har som mål att utveckla och öka kursverksamheten inom SP-koncernen. CBI:s mångåriga erfarenhet av att bedriva kursverksamhet ska alltså kunna komma koncernen till godo, genom att vi kan agera bollplank. I styrgruppen ingår även SIK och YKI. De olika samarbetsprojekten som pågår lär med stor sannolikhet ge mersmak och grogrund för både nya och vidareutvecklade projekt. Detta gagnar både CBI och SP-koncernen i övrigt. Vi lät några av våra medarbetare ge sin syn på sammanslagningen. Björn Schouenborg, tidigare BMm vid SP, är seniorforskare i gruppen Material och leder bland annat kompetenscentrat Innovationscentrum för berg- och stenteknik. Björn säger så här om sammanslagningen: Marjo Savukoski och Pierre Svensson, CBIs laboratorium, Borås. Inom flera områden har CBI och SP tidigare varit arga konkurrenter. Några exempel är ballastundersökningar för betong, skadeutredningar och besiktningar. Genom konstruktivt samarbete har vi istället blivit Sveriges största aktör och är nära visionen att vara det naturliga valet för industrin inom dessa områden. Vår VD Johan Silfwerbrand, tidigare Cement och Betong Institutet, säger så här: Generellt sett har sammanslagningen bara inneburit fördelar för oss. Sverige är för litet för att ha fler än ett betongforskningsinstitut. SP har tillfört oss mycket kompetens, framför allt när det gäller bergmaterial och beständig betong. Dessutom har vi utökat våra laboratorieresurser väsentligt tack vare laboratoriet i Borås. Vi har också fått tillgång till expertis inom områdena IT, ekonomi, administration och personal som i många fall inneburit en effektivisering. Ett exempel är att vi fått Kursledare Jonas Ericsson, CBI Stockholm. möjlighet att dela laboratorietjänster med SP Mått och Vikt. Jan Trägårdh, tidigare Cement och Betong Institutet, är gruppchef för gruppen Material. Jan talar också om kompetens: Den stora styrkan är den bredare kompetensen, framför allt inom bergmaterial- och armeringskorrosionsområdet. Ytskydd och klotterskydd är andra exempel på nya kompetensområden. Det har också blivit lättare för oss att ansöka om EU-projekt tack vare förbättrad information och resursstöd. Det har varit ganska mycket jobb med att integrera de olika kulturerna och få alla att arbeta efter samma mål, men där har vi kommit en bra bit på vägen. Peter Utgenannt, tidigare BMm vid SP, är vice VD i det nya bolaget. Peter berättar: CBI Betonginstitutet är idag en del av en större helhet. Vi kan dra nytta av det stora företagets fördelar samtidigt som vi fortfarande är ett effektivt forskningsinstitut med korta beslutsvägar. Samverkan med andra bolag inom SP-koncernen är en nyckel till framgång. Genom samverkan kan vi driva projekt som är tvärvetenskapliga och som troligen inte hade blivit av i den gamla institutsstrukturen. Jag ser mycket positivt på framtiden! CBI nytt 1:10 9

10 Sprickor i golv En granskning av CBI:s utredningar av skadefall från åren visar att golv utgör en relativt stor andel av samtliga utredda skadefall vilket indikerar att golvproblem är relativt vanligt förekommande. En analys av utredda skadefall vid CBI under perioden visade att det vanligast förekommande felet hos golv kan hänföras till gruppen sprickor (35 % av alla golvuppdrag). I nästan samtliga fall under den perioden har sprickorna orsakats av betongens uttorkningskrympning. I några fall har det också rört sig om belastnings- eller temperatursprickor. Sprickbredderna kan begränsas med hjälp av armering. Principen är då att armeringsmängden skall vara tillräckligt stor för att hålla emot dragkraften i betongen när betongdraghållfastheten överskrids och en spricka uppstår utan att flytspänning uppnås i armeringen. Därmed fördelas sprickorna på ett flertal fina, tätt belägna istället för ett fåtal grova. I BBK 04 anges följande formel för minimiarmering med hänsyn till sprickbreddsbegränsning: A s s s A ef f cth A s = armeringsarea. A ef = effektiv betongarea. f cth = högt värde för betongens draghållfasthet enligt ekvation 2.3.2c (= 1,5 f ctk ) för den aktuella betongen (dvs. den betong som även uppfyller eventuella krav på vct eller annat som kan påverka hållfastheten). f ctk = karakteristiskt värde för betongens draghållfasthet (värdet på f ctk tas ur tabell). s s = dragspänning i armering, begränsad till 420 MPa eller f yk, om detta är lägre. I BBK 04 anges att för platta på mark med friktion kan minimiarmeringen minskas till 0,7 gånger värdet på A s om värdet på friktionskoefficienten mellan betongplatta och underlag kan visas uppgå till minst 1,0 vilket är en tveksam rekommendation. Granskningen av CBI:s utredning av skadefall visar att armeringsinnehållet har varit upp till 88 % men aldrig över 90 % av beräknad erforderlig minimiarmering. Alla dessa skadefall rör inte golv på mark, men sådana ingår till stor del i statistiken. Stålfibrer anses ha bättre sprickfördelande förmåga än konventionell armering, men erfarenheter visar att det ändå är svårt att med konventionell blandningsutrustning åstadkomma det fiberinnehåll som krävs, dessutom blir fiberfördelningen i de färdiga golven ofta ojämn. Bidragande orsaker till att armeringsinnehållet blir för litet är bland annat att entreprenören ibland slarvar med placeringen, varvid armeringen hamnar för långt ner i plattan (i vissa fall t.o.m. direkt mot underlaget) plattjockleken blir större än angivet på ritning konstruktören missbedömer betonghållfastheten, t.ex. genom att inte ta hänsyn till hållfasthetshöjande effekt av vakuumbehandling eller sakna kunskap om att överhållfasthet hos betongen normalt förekommer då och då konstruktören inte förstår eller misstolkar anvisningarna i BBK för beräkning av effektiv betongarea. Nu finns Svenska Betongföreningens Betongrapport nr 13 Industrigolv rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll, 2008, där bl.a. kraven på minimiarmering med hänsyn till sprickbreddsbegränsning skärps jämfört med kraven i BBK. Om den används bör felen bli färre. Krympsprickor i betonggolv på mark. Bertil Nyman bertil.nyman@cbi.se Lars Johansson lars.johansson@cbi.se 10 CBI nytt 1:10

11 Informationsdagen 18 mars 2010 Gröna skott inom betong och berg Läs mer och anmäl dig på Vad har professor Stellan Lundström, KTH, vd Fredrik Winberg, Cementa, tekn. dr. Kristina Mjörnell, SP, och Betongföreningens vice ordförande Karin Pettersson, Swerock, gemensamt? Jo, de kommer alla att hålla föredrag på årets informationsdag som har temat Gröna skott och handlar om miljö och tillväxt. Stellan Lundström kommer att tala om den tillväxtmotor som bostadsbyggandet är för hela byggsektorn, Fredrik Winberg om hur cementbranschen arbetar med hållbarhetsfrågor, Kristina Mjörnell om nollenergihus och Karin Pettersson om det arbete Betongföreningen startat för en sektorsgemensam kraftsamling kring betong och hållbarhet. Naturligtvis kommer även institutets egna forskare till tals under dagen. På eftermiddagen kommer de att berätta om självläkande betong, självrengörande betong med textilier, energilagring och vägtrafikens partiklar. På förmiddagen finns det chans för intresserade att antingen presentera innovationer för tillväxt eller rapportera om nya rön kring betongens krympning. Vad vore en CBI-dag utan avslutning på institutet? Ofullständig, säger enkätsvaren. Därför öppnar vi naturligtvis huset på Drottning Kristinas för buffé, mingel och information om vad grupperna gör. Varmt välkomna! Johan Silfwerbrand CBI:s intressentförening har årsmöte 17 mars 2010 Intressentföreningens årsmöte äger rum onsdagen den 17 mars på eftermiddagen, dvs. dagen före CBI:s informationsdag Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar innehåller mötet alltid ett tekniskt program. I år kommer fokus att ligga på självkompakterande betong. Annika Gram berättar om numerisk simulering av färsk SKB och Peter Billberg redogör för samband mellan tixotropi, strukturuppbyggnad och form tryck. Årsmötet arrangeras i CBI Betonginstitutets lokaler på Drottning Kristinas väg 26. Årsmötet är öppet för föreningens medlemmar, såväl befintliga som nya. Nyligen ackrediterade provningsmetoder CBI Betonginstitutets ackreditering utökas med ett antal metoder inom ballast-, betong- och naturstensområdet i samband med SWEDAC:s årliga insyn. På CBI:s laboratorium i Borås har följande metoder blivit ackrediterade: SS-EN , avsnitt 14.2: Ballast Kemiska egenskaper Lätta föroreningar. CBI-metod nr 6: Hårdnad betong Vidhäftning. SS-EN : Provning av avjämnings- och beläggningsmassor Del 2: Bestämning av böjdragoch tryckhållfasthet. SS-EN 14066: Natursten Bestämning av åldringsbeständighet genom värmechock. På CBI:s laboratorium i Stockholm har följande metoder blivit ackrediterade: CBI-metod nr 6 Vidhäftning SS : Hårdnad betong Krympning. SS : Hårdnad betong Karbonatiseringsdjup. SS EN /AC: Hårdnad betong Spräckhållfasthet hos provkroppar. SS-EN : Hårdnad betong Densitet. CBI:s laboratorium för mikroskopi i Borås har blivit ackrediterat för kalibrering av trådsiktar enligt ISO och stansade siktar enligt Cathrine Ewertson Trådsikt vid vårt laboratorium i Borås. CBI nytt 1:10 11

12 Synpunkten För betongen i tiden På tröskeln till ett nytt decennium finns det anledning att både se bakåt och framåt. Ur ett svenskt betongperspektiv vill jag lyfta fram tre saker från 00-talet: Det ökande miljömedvetandet, betongens imageförbättring och forskningsinstitutet. Visst var miljöfrågorna viktiga redan för tio år sedan, men betongsektorn var ganska passiv. CBI drev ett doktorandprojekt om industriella restmaterial i betong, men annars dominerades vår forskning av självkompakterande betong. Men i och med att Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005, handeln med utsläppsrätter påbörjades och Al Gore fick nobelpriset 2007 blev hållbarhet och uthållighet allt viktigare begrepp. I många länder pågår nu forskning kring alternativa bindemedel, minskat cementinnehåll, slimmade tvärsnitt och koldioxidupptag i betong och det gäller också vårt land och CBI Betonginstitutet. En verkligt rolig sak under 00-talet är att betongens image har förbättrats. För tio år sedan förknippade allmänhet och journalister betong med grå miljonprogram och fyrkantighet. Betonghäckar och betongpartier var vanliga invektiv i debatten. Nu har arkitekter, konstnärer och inredare gått i bräschen och synliggjort betongens fantastiska egenskaper och potential. Man kan nämna flygledartornet vid Arlanda, Turning Torso, Svinesundsbron, ljusstakar och smycken samt diskbänkar, men jag vill också framhålla vår pressgranne tidskriften Betong som outtröttliga berättar om god arkitektur, bra projekt och kreativa idéer. Vårt lands institutssektor har förändrats kraftigt under 00-talet, institut har bolagiserats, fusionerats och grupperats i fyra bolag som ägs av det nya statliga holdingbolaget RISE. Staten har ökat anslagen till både forskningen generellt och instituten specifikt. Gamla CBI fusionerades 2008 med sektionen för byggmaterial vid SP och skapade CBI Betonginstitutet som är ett dotterbolag till SP med industrin som delägare (via en stiftelse). År 2000 hade CBI 28 anställda, nu är vi 62 stycken. Antalet personer med forskarexamen har ökat från 7 till 23. Betong samsas med bergmaterial. Under 00-talet har sju av våra forskare avlagt licentiat- och fyra doktorsexamen. Nu finns två samordnade laboratorier som kontinuerligt moderniseras och totalt har 150 provningsmetoder som ackrediterats av Swedac. Kursverksamheten har fördubblats i omfattning och uppdragsverksamheten både utökats och breddats talets betonghäckar. Att institutet kommer att fylla 80 år 2012 är säkert men vad kan vi mer vänta oss av 10-talet? En utmaning är rekryteringen. Fyrtiotalisterna fortsätter att gå i pension fram till mitten av decenniet och lämnar stora luckor efter sig samtidigt som vi lär komma in i en högkonjunktur. Här gäller det att betongsektorn har intressanta arbeten att erbjuda. Vi måste vara trovärdiga kring miljöfrågorna som engagerar de unga. Samhällsbyggnadsprogrammen på landets högskolor är attraktiva men egentligen för små. En annan utmaning handlar om den byggda miljön som åldras utan att kunna pensioneras. Vi måste satsa ännu mer på underhåll, reparation och förstärkning som ju innebär ett hushållande med både naturresurser och pengar. En nyckelfråga är att öka graden av automatisering, industrialisering och produktivitet inom ROT utan att tumma på kvaliteten. Här behövs FoU om både material, konstruktion och produktion. Hela betongsektorn måste samverka. Här ligger den tredje utmaningen för 10-talet: vi måste få entreprenörerna tillbaka. De behövs i FoU-projekt, i branschföreningar och i CBI:s intressentförening. Betong är inte vilket byggmaterial som helst det är både det mest använda och det som förädlas mest på byggarbetsplatsen. CBI-nytt önskar sina läsare ett gott 2010-tal. Johan Silfwerbrand 12 CBI nytt 1:10

13 Notiser CBI var medarrangör Den november 2009 var det åter dags att höja febern i betongbranschen. Svenska Betongföreningen och Stockholmsmässan arrangerade tredje upplagan av Betongfeber i samarbete med Betongvaruindustrin, CBI, Cementa och Fabriksbetongföreningen. Temat denna gång var Miljön först. En nyhet var att inträdet till mässutställningen var helt gratis. Ca 600 deltagare besökte enbart utställningen. Ca 450 personer anmälde sig till de olika seminarierna som handlade om betongarkitektur, effektivt byggande, EK2, projektering med Building Information Modelling (BIM), genomskinlig betong, grafisk betong, ytor som renar luften i sin omgivning, SBUF-projekt och hållbart byggande. Hållbar stadsbyggnad var temat för Betongbyggnadsdagens eftermiddag, då även Swedish Concrete Award delades ut. Nordisk Betongdag handlade om stora projekt samt energifrågor och Tunneldagen behandlade projektering, planering, produktion och förvaltning av tunnlar. Olika tävlingar arrangerades också. Oväntat möte handlade om betong som på något sätt möter något oväntat. I en annan tävling bedömdes olika verk utifrån kriterierna Liv, ljus, färg. Deltagarna kunde också gjuta egna betonghäckar, handla betongprylar och tävla i betongfemkamp. Antal personer med anknytning till betongbranschen dominerade med 36 % av deltagarna. Glädjande var att så många byggentreprenörer (18 %) deltog. Andelen byggherrar, projektörer, byggledare och arkitekter var 20 %. Resterande andelar var 5 % forskare, 6 % studerande och 15 % övriga. Richard Mc Carthy Ny balkongrapport i samarbete med Svensk Byggtjänst I slutet av 1980-talet genomfördes ett större forskningsprojekt vid CBI kring tillståndsbedömning samt reparation och underhåll av balkonger. Ett flertal skrifter med rekommendationer för besiktning, reparation och underhåll av balkonger gavs ut av CBI i anslutning till detta projekt. De tidigare skrifterna är inte helt anpassade till det något yngre be- Ny tjänst Robert Melander, tekn lic, har tillträtt tjänsten som chef för gruppen Konstruktioner på CBI. ståndet, det s.k. miljonprogrammet, vilket uppvisar ett ökat antal skador. Vidare har vissa nya reparationsoch underhållsmetoder tillkommit. I samarbete med Svensk Byggtjänst kommer därför CBI att ta fram en uppdaterad rapport om balkonger. Rapporten skall beskriva förekommande skador, olika balkongtyper samt hur tillståndsbedömning bör Nytt jobb Ali Farhang arbetar nu på Ramböll Sverige som resultatenhetschef för bro och tunnel. Vi önskar Ali lycka till! genomföras. Vidare innehålla råd för val av reparations- och underhållsåtgärder, framtagande av tekniska beskrivningar och anbudshandlingar samt vad man bör tänka på vid upphandling och genomförande av reparations-, underhållsoch ombyggnadsarbeten. Lars Johansson CBIs nya telefonnummer Växel: Personalens direktnummer finns på vår hemsida. CBI nytt 1:10 13

14 Biblioteket Bland höstens digra bokflod har CBI-nytt valt ut dessa fyra publikationer. I Norge har man tagit fram en paktisk handbok om fasadrehabilitering. Den behandlar murverk, puts och målning och är rikt illustrerad med både fotografier och teckningar. Hur galvaniserat armeringsstål fungerar i betong har varit ett omdebatterat ämne. I en finsk avhandling visar Esko Sistonen att livslängden för galvaniserad armering i betong som utsätts för klorider under vissa förutsättningar kan vara 3-5 gånger längre än för vanlig armering. På sid 4 berättar Cathrine Ewertson om CBI Betonginstitutets fältprovplatser. I Norden finns det flera till och erfarenheter från dem diskuterades på ett nordiskt miniseminarium under senhösten Nu har proceedings kommit ut och den innehåller 18 bidrag på sammanlagt över 300 sidor. I takt med att den byggda miljön åldras blir reparationerna allt viktigare. Det finns många böcker att välja bland, men en intressant nykomling är Failure, distress and repair of concrete structures som redigerats av Norbert Delatte. Boken innehåller tolv kapitel och behandlar både skador och reparation. Från CBI Betonginstitutet har vi bidragit med kapitlet om pågjutningar, andra handlar om spricklagning, olika reparationsmaterial, mindre lagningar, fiberarmerade polymerer samt inte minst viktigt den reparerade konstruktionens beständighet. Fasaderehabilitering 2009 Mur-, puss- og malerarbeider på fasader av murverk og betong en håndbok fra Norsk Puss- og Mørtelforening. ISBN Failure, distress and repair of concrete structures Edited by Norbert Delatte. Woodhead Publishing in Materials, ISBN (book) ISBN (e-book) Service Life of Hot-dip Galvanised Reinforcement Bars in Carbonated and Chloride- Contaminated Concrete Esko Sistonen TKK Structural Engineering and Building Technolgy Dissertations TKK-R-DISS-5, Espoo Helsinki University of Technology, Faculty of Engineering and Architecture, Dep. of Structural Engineering and Building Technology. ISBN (Printed) ISBN (PDF) Nordic Exposure Sites, Input to revision of EN 206-1, Workshop Proceeding from a Nordic Miniseminar. Hirtshal, Denmark, november The Nordic Concrete Federation, Kontakt: Tuula Ojala, bibliotekarie, , tuula.ojala@cbi.se 14 CBI nytt 1:10

15 Konferenskalender mars 3rd Int. Conf. on Engineering Developments in Shotcrete, Queenstown, Nya Zealand mars CBI Betonginstitutets informationsdag, Stockholm mars 4th Int. Symp. on Tunnel Safety and Security, Frankfurt am Main, Tyskland mars ACI Spring Convention, Xtreme Concrete, Chicago, USA maj IABSE Codes in Structural Engineering, Developments and Needs for International Practice, Cavtat, Kroatien maj 1th Int. Conf. on Naontechnology in Cement and Concrete, Irvine, USA maj-2 juni fib 3rd Int. Congress and Exhibition in Corporating the PCI Annual Convention and Int. Bridge Conference, Washington, D.C., USA juni 6th Int. Conf. Concrete under Severe Condition, Environment & Loading, Mérida Yucatán, Mexico juni Int. Conf. Structural Faults & Repair 2010, Early Age Construction and Materials Testing, Edinburgh, Skottland juni 8th fib Int. PhD Symposium in Civil Engineering, Technical University of Denmark, Lyngby, Danmark juni 2nd Int. Conference on Sustainable Construction Materials and Technologies, Ancona, Italien september 64th RILEM Annual Week and Int. Conference on Material Science, Aachen, Tyskland september SCC 2010; 6th Int. RILEM Symposium on Self-Compacting Concrete 4th North American Conf. on the Design and Use of SCC, Montreal, Kanada oktober 7th Int. DUT-Workshop on Design and Performance of Sustainable and Durable Concrete Pavements, Sevilla, Spanien oktober 11th Int. Symposium on Concrete Roads, Sevilla, Spanien mars CBI Betonginstitutets informationsdag, Stockholm augusti 9th Symp. on High Performance Concrete, Design, Verification and Utilization, Christchurch, Nya Zealand. (Med reservation för eventuella felaktigheter i källmaterialet) CBI nytt 1:10 15

16 Har du inte fått CBI-nytt tidigare men vill läsa den 2 gånger om året i forsättningen? Får du redan CBI-nytt men har bytt adress? Använd talongen och faxa/skicka till CBI Betonginstitutet, CBI-nytt, Stockholm, Fax: eller e-post: maria.wirstrom@cbi.se Namn Företag Adress Postnr/ort e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen. CBI:s Intressentförening Finansiärer av CBI:s grundforskning Abetong AB Betongindustri AB Cementa AB AB Färdig Betong AB Strängbetong Swerock AB Övriga medlemmar Aquajet Systems AB Alfa Rör AB Banverket BASF Construction Chemicals Sweden AB Bekaert Svenska AB Benders Sverige AB Cemex AB Conjet AB Conmat AB EKA Chemicals AB FB Engineering AB AB Finja Betong MinFo Modern Betong AB NFM Flytgolv AB Nordkalk AB Projektengagemang Anläggningsunderhåll Parkering Malmö Ramböll Sverige AB SABO AB SIKA Sverige AB SMA Karbonater AB SSAB Merox S:t Eriks Stenindustrins Forskningsinstitut AB Sto Scandinavia AB AB Stockholmshem Stockholms stad; Trafikkontoret Svevia AB Sweco Structures AB Trion Tensid AB Tyréns AB Vattenfall AB WSP Sverige AB Årsmöte 17 mars 2010 på CBI i Stockholm CBI Betonginstitutet Stockholm c/o SP, Box 857, Borås Tel: Tel: Fax: Fax: cbi@cbi.se ingår i SP-koncernen