MATERIALLÄRA (VBM611)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MATERIALLÄRA (VBM611)"

Andreas Berg
för 5 år sedan
Visningar:

1 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson MATERIALLÄRA (VBM611) Laborationer ht Postadress Box 882, SE Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2 Telefon dir , växel Telefax E-post sanne.johansson@byggtek.lth.se Internet

2 ALLMÄNT Målsättningen med dessa laborationer är att öka förståelsen av vissa fysikaliska fenomen som har presenterats under föreläsningar. För att få en bra utdelning bör du studera detta PM före laborationerna samtidigt som du repeterar tillhörande avsnitt i kurslitteraturen. Var förberedd på de uppgifter som du skall utföra. Laborationerna utförs för din skull, så delta aktivt i arbetet och ställ frågor då du har svårt att hänga med. En laborationsrapport ska lämnas in och för att den skall ge er så mycket som möjligt och för att ni skall hinna få feedback innan tentamen så skall den vara inlämnad en vecka efter laborationstillfället, alltså för grupp 1 och 2 torsdagen den 3/10, för grupp 3 och 4 tisdagen den 8/10. En rapport för varje undergrupp, Gij se nedan. Rapporten skrivs med hjälp av en ordbehandlare och mailas till sanne.johansson@byggtek.lth.se och vad den skall innehålla hittas under respektive stationsbeskrivning. Laboranterna indelas i tre huvudgrupper och tre undergrupper: Grupp 1 (26/9 8:30 12:00) Grupp 2 (26/9 13:00 16:30) Grupp 3 (1/10 8:30 12:00) Grupp 4 (1/10 13:00 16:30) G11 G21 G31 G41 G12 G22 G32 G42 G13 G23 G33 G43 2

3 Laborationerna genomförs vid tre stationer: Station 1: Fukt och temperatur Ansvarig: Sanne Johansson Station 2: Betong Ansvarig: Bo Johansson Station 3: Hållfasthet Ansvarig: Bengt Nilsson Laborationerna utförs i följande ordning: Tid (fm) Tid (em) Gi1 Gi2 Gi Samling och genomgång Station 1 Station 2 Station Station 2 Station 3 Station Rast Station 3 Station 1 Station 2 Laborationen äger rum i LUND, John Ericssons väg 1, Väg och vatten, V-huset. Samling: 8 30 respektive i V-husets foajé. Ni behöver ta med bok, penna och miniräknare och tänk på att ha oömma kläder. Det är mycket som skall hinnas med under laborationen så kom i tid! 3

4 STATION 1 FUKT OCH TEMPERATUR Vid denna station visas metoder för bestämning av materialens ånggenomgångsmotstånd Z v, och längdutvidgningskoefficient. Vidare visas några fukt- och temperaturmätningsinstrument. Avsikten är att ni ska bekanta er med dessa typer av instrument. 1- Ånggenomgångsmotstånd Koppmetoden används för bestämning av ånggenomgångsmotståndet för en 13 mm invändig gipsskiva. Metoden beskrivs i kapitel 5.7 i kursboken. Redovisning av resultat Kortfattad beskrivning av provningsmetoden Gipsskivans ånggenomgångsmotstånd samt beräkningarna som leder fram till denna. Jämför med värden i boken. 2- Längdutvidningskoefficient Studera avsnitt 8.2 i läroboken. Mät materialens ursprungslängder och bekanta er med mätklockorna. Nollställ dessa. Värm upp materialen med värmelampan och registrera längdändringen vid varje ökning av temperaturen med +5 C i intervallet C. Bestäm mha dessa värden materialens längdutvidgningskoefficienter. Redovisning av resultat Kortfattad beskrivning av provningsmetoden Ett diagram över L mot T Materialens längdutvidgningskoefficienter (α) samt beräkningarna som leder fram till dessa. Jämför med värden i boken. Plexiglas=akrylplast Jämför materialens α med varandra. Blev relationen den förväntade? Varför/varför inte? 4

5 3- Mätning av fukt och temperatur Nu skall ni bekanta er med några av följande instrument: Fukt- och temperaturinstrument Psychrometer Hygrometer Träfuktsmätare Termoelement IR-termometer Redovisning av resultat I vilka situationer är respektive mätinstrument aktuellt? Vilken storhet får ni ut av instrumentet och vilken enhet har den? Hur stort är fukttillskottet i rummet? 5

6 STATION 2 BETONG Provkroppar Varje labbgrupp gjuter tre kuber för att bekanta sig med materialet betong och dess produktionsprocess. Kubernas dimension är 150 x 150 x 150 mm enligt svensk standard vilka används för att bestämma betongens tryckhållfasthet. Material Betongens recept framgår av Tabell B1. En sats på 30 liter blandas. Betongens lufthalt och konsistens bestäms. Vid denna laboration används sättkon som konsistensmätare. Om betongblandningen bedöms att vara gjutbar så gjuts provkropparna. Tabell B1. Betongrecept. Vikt Vikt Fukthalt Korrigering Korrigerad [kg/m 3 ] [kg/sats] [%] [kg/sats] vikt [kg/sats] Cement 279 Vatten 195 Grus Sten Redovisning av resultat Bestäm betongens lufthalt och konsistens, se kapitel 12. Bestäm bestongens vct Uppskatta betongens hållfasthetsklass baserat på receptet se kapitel 12. Kortfattat beskrivning, halv A4 sida, av det arbete som ni har utfört. 6

7 STATION 3 HÅLLFASTHET Vid station 2 gjuter ni tre kuber. Vid denna station bestämmer ni med hjälp av dessa, betongens tryckhållfasthet. Med hjälp av tryckhållfastheten hållfasthetsklassas betongen. Bestäm hållfasthetsklassen på er betong enl BBK 94. Tänk på att era kuber inte är 28 dygn. Betongkonstruktioner är så gott som alltid armerade. Ni skall hållfasthetsprova ett armeringsjärn för att bestämma armeringens hållfasthetsklass. Armeringsjärnet som ni provade är nu kallbearbetat/kallsträckt. Beräkna det kallbearbetade järnets sträckgräns och brottgräns. Viktig data Provning 1 Provning 2 Armeringjärnets diameter (mm) Armeringsjärnets ursprungliga längd (mm) Last vid undre sträckgräns (N) Last vid övre sträckgräns (N) Last vid maximilast (N) Last vid brott Undre sträckgräns (MPa) Övre sträckgräns (MPa) Brottgräns (MPa) Förlängning vid proportionalitetsgränsen (mm) Förlängning vid maximilast (mm) Förlängning vid slutlig belastning (mm) Töjning vid proportionalitetsgränsen ( ) Gränstöjning ( ) Brottöjning ( ) 7

8 Redovisning av resultat Bestäm betongens tryckhållfasthet. Bestäm hållfasthetsklass för betongen enl. BBK94. Använd utdelat material. Bestäm stålets arbetslinje. Markera proportionalitetsgränsen, brottgräns, gränsoch brottöjning. Bestäm armeringsjärnets hållfasthetsklass. Bestäm det kallbearbetade stålets arbetslinje. Markera proportionalitetsgränsen och brottgränsen. Vad har hänt med flytområdet? 8

Relevanta dokument

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 20 ALLMÄNT Välkommen till kursen i materiallära som omfattar 6 högskolepoäng. Undervisningen