CBInytt. 2 okt 07. Bättre beständighet med PP-fibrer Simhallar komplexa anläggningar Broinspektioner

Transkript

1 CBInytt Cement och Betong Institutet Stockholm Tel: Fax: okt 07 i detta nummer: Bättre beständighet med PP-fibrer Simhallar komplexa anläggningar Broinspektioner

2 CBI nytt är Cement och Betong Institutets kundtidning som informerar om olika aktiviteter vid institutet. Tidningen utkommer i februari och oktober. ISSN Bättre beständighet med PP-fibrer Ansvarig utgivare och chefredaktör: Johan Silfwerbrand Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 26 Telefon: Fax: e-post: cbi@cbi.se Hemsida: Omslagsbild: Simhallen Aq-va-kul i Malmö Foto: Mårten Janz, CBI Tryck: Federativ Tryckeri AB INNEHÅLL 2-3 BÄTTRE BESTÄNDIGHET MED PP-FIBRER 4-5 SIMHALLAR KOMPLEXA ANLÄGGNINGAR 6-7 KURSER 8-9 POST-DOC SHERBROOKE LICENTIATAVHANDLING SYNPUNKTEN DOKTORSAVHANDLING BROINSPEKTIONER NY KURS EUROKOD 2 NOTISER BIBILIOTEKET KONFERENSKALENDER Mariusz Kalinowski mariusz.kalinowski@cbi.se Polypropylenfibrer (PP-fibrer) används i betong för att minska brandspjälkning. Eftersom PP-fibrers inverkan på andra beständighetsaspekter inte är helt utredd gjorde CBI en undersökning, av vilken effekt PPfibrer har på betongens frostbeständighet, kloridinträngning och kapillärtransport av fukt. Undersökningen är en del av ett nationellt forskningsprojekt som finansieras av SBUF, Banverket, Vägverket, Cementa, Nordkalk med flera och som är igångsatt i syfte att utveckla självkompakterande betong med god brandbeständighet. Tolv självkompakterande betonger med anläggningscement, kalkfiller och olika halter av PP-fibrer användes i undersökningen. Betongerna är tillverkade av Skanska i samarbete med Sika och brandprovade av SP. Betongerna har vattencementtalet 0,40 och tre olika vattenpulvertal, 0,25, 0,30 och 0,40, som beror på mängden kalkstensfiller. PPfibrer som användes har två diametrar, 18 och 32 μm, och en längd på 6 mm. Fiberhalterna varierar från 0 (i referensbetongerna) till 3 kg/m 3. Betongerna innehåller ingen luftporbildare. Provningsmetoder som användes är NT Build 443 (kloriddiffusion), NT Build 492 (kloridmigration i elektriskt fält), DIN (kapillärsugning), SS-EN (salt-frosttest) och TI-B 4 (luftporanalys). Karbonatiseringsförsök pågår och Jan Trägårdh jan.tragardh@cbi.se resultaten väntas bli klara Mikrostrukturanalys av de provade betongerna utfördes på CBI med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM) utrustat med bakåtspridda elektrondetektor (BSE) och energidispersiv röntgenspektroskop (EDS). Självkompakterande anläggningsbetonger med kalkfiller och PP-fibrer uppvisade bättre beständighetsegenskaper än deras motsvarigheter utan PP-fibrer i undersökningens samtliga provningar. I betongerna med PP-fibrer uppmättes lägre koefficienter för kloriddiffusion (Figur 1), kloridmigration och kapillaritet samt mindre salt-frostavskalning. Tillsats av 1 kg/m 3 av PP-fibrer i betonger med vattenpulvertalen 0,25 och 0,30 sänkte kapillaritetskoefficienter med drygt 20%. 0,5 kg/m 3 av PP-fibrer med diametern 18 μm i betong med vattenpulvertalet 0,25 sänkte migrationskoeficienten för klorid med drygt 30% jämfört med motsvarande betong utan PP-fibrer. Lika positiv effekt hade PP-fibrer på de provade betongernas frostbeständighet (Figur 2). Tillsats av PP-fibrer förbättrade distributionen av luftporer och ledde till en låg Powers avståndsfaktor i betongerna (låga avståndsfaktorer är gynnsamma för betongs frostbeständighet). Till exempel, 2 kg/m 3 av PPfibrer med diametern 32 μm i betong med vattenpulvertalet 0,30 resultera- 2 CBI nytt 2:07

3 Diffusionskoefficient (m 2 /s*e-12) w/p=0,25 w/p=0,40 Kloriddifussion 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Halt av PP-fibrer (kg/m 3 ) de i 25% lägre Powers avståndsfaktor jämfört med referensbetong utan PP-fibrer. Alla betonger med minst 1,5 kg/m 3 av PP-fibrer klarade salt-frostprovningen för 56 frostcykler. Mikrostrukturanalysen visade att i kontaktzonen mellan PP-fiber och cementpasta sker riklig utfällning av kalciumhydroxid (Figur 3). Närmast PP-fibern bildar kalciumhydroxiden ett tätt, finkristallint skikt med en tjocklek på cirka 1 μm. Detta skikt omsluter PP-fibern och motverkar bildande av porösa kontaktzoner. På utsidan av detta skikt bildas relativt grova kristaller av kalciumhydroxid, med storlekar upp till 30 μm. En möjlig förklaring till att transporthastigheterna minskar är att utfällning av kalciumhydroxid kring fibrerna påverkar hydratiseringsreaktioner så att tätare cementpasta bildas. En annan möjlig förklaring är att ökade doser av flyttillsatsmedel i betonger med PP-fibrer dispergerar cementpastan mer effektivt. Undersökningen visade att PP-fibrer inte har någon negativ effekt på frostbeständighet eller kloridinträngning i de provade betongerna. Våra resultat indikerar tvärtom att tillsats av PP-fibrer förbättrar anläggningsbetongens frostbeständighet och möjligen transportegenskaperna. Förslag om kompletterande provningar utarbetas för närvarande på CBI. Salt-frost avskalning (kg/m 2 ) Figur 1. Förhållandet mellan halten av PP-fibrer och kloriddiffusionskoefficienten i betong med två olika vattenpulvertal Frostbeständighet w/p=0,25; PP-fiber diam. 18 w/p=0,30; PP-fiber diam ,5 1 1,5 2 Halt av PP-fibrer (kg/m 3 ) Figur 2. Salt-frostavskalning i betong med olika halter av PP-fibrer. Figur 3. Bild tagen med BSE/SEM som visar avtryck efter en PP-fiber. Kontaktzonen mellan PP-fiber och cementpasta utgörs av tät, finkornig kalciumhydroxid. CBI nytt 2:07 3

4 Simhallar komplexa anläggningar Mårten Janz CBI Skåne CBI har den senaste tiden varit delaktigt i flera tillståndsbedömningar och reparationer av simhallar runtom i Sverige. Många av anläggningarna är idag i ett sådant skick att mycket omfattande reparationsinsatser krävs. Den massmedialt mest uppmärksammade anläggningen är badanläggningen Aq-va-kul i Malmö som t.o.m. tvingats hålla stängt sedan i våras p.g.a. omfattande skador på den bärande stommen. Mycket av de problem som vi ser skulle dock kunna undvikas genom ett aktivt underhåll. Problembild Simhallar är mycket komplexa anläggningar med en för alla material tuff miljö. Problembilden är därför mångfacetterad. För badgäster synliga problem kan t.ex. vara ståldetaljer som korroderar, klinkerplattor som släpper, fogar som löses upp och kalkutfällningar. De problem som normalt är synliga för badgäster inne i simhallen är till stor del estetiska problem, även om det tränade ögat ofta även kan upptäcka brister på bärande system inne i simhallen. Ger man sig ner i de drifttekniska utrymmena runt bassängen brukar skador på betongen ofta bli mer uppenbara. Skadorna på den armerade betongen kan i princip vara förorsakade av alla tänkbara skademekanismer som kan förekomma i betong förutom frost. Man kan finna alkalisilikareaktioner, saltsprängning, karbonatiseringsinitierad och kloridinitierad armeringskorrosion. De vanligaste problemen som vi ser är dock armeringskorrosion. Komplexiteten i skadebilden gör att det vid en inspektion alltid finns en risk att det mest uppenbara problemet upptäcks, medan andra missas. När skadorna blir synliga har nedbrytningsprocessen gått så pass långt att det kan bli kostsamt att åtgärda dem. Det är därför fördelaktigt om tillståndsbedömningar görs innan synliga skador uppstår. Även om betongkonstruktionen oftast är lättast att inspektera från driftsutrymmena runt bassängerna där betongen inte är belagd, får man inte missa bassängutrymmet där dolda skador kan finnas bakom kakelskikten. Grundorsaken till uppkomna skador på betongkonstruktionen är den extrema miljö som finns i badhus. Miljön är fuktig och vattnet i bassängerna är mer eller mindre aggressivt mot betong och armering. Vattenkemi Den kemiska desinfekteringen av vattnet kan ske med olika kemikalier, vanliga är natriumhypoklorit, kalciumhypoklorit och klorgas. Både natriumhypoklorit och kalciumhypoklorit är ph-höjande medan klorgas sänker ph. I reningsprocessen krävs det därför även ett ph-justerande steg. Vanliga syror som används för att sänka ph är saltsyra, svavelsyra och kolsyra. För att höja ph används t.ex. soda. Beroende på reningsprocess och hur väl processen är balanserad så kan olika aggressivt vatten erhållas. Vattnet kan t.ex. innehålla avsevärda koncentrationer klorid och sulfat. I kustnära simhallar förekommer även att havsvatten används, vilket höjer aggressiviteten ytterligare. Byggnadsteknik De skador som noteras hänger tydligt samman med den byggnadsteknik som använts. Vi har undersökt 70- åriga bassängkonstruktioner som varit i bättre skick än 20-åriga bassänger p.g.a. en bättre byggnadsteknik. Det som skiljer en bra bassäng mot en dålig är i mångt och mycket hur tät bassängen är mot läckage. Detta i sin tur beror bl.a. på betongkvalitet, produktionsteknik, konstruktiv utformning och detaljlösningar runt t.ex. brunnar och genomföringar. En bassäng med mycket läckande gjutfogar, sprickor, genomföringar etc. kommer snabbt att angripas och få en kort livslängd, medan en väl byggd tät bassäng kan stå lång tid utan beständighetsproblem. Många av de kommunala bassänger som byggdes under byggboomen på 70-talet tillhör tyvärr den mindre välbyggda kategorin. 4 CBI nytt 2:07

5 Simhall tömd på vatten och förberedd för besiktning. Förvaltning Redan vid projekteringen av en ny bassäng borde förvaltaren planera för framtida underhåll och räkna med en rimligt tilltagen underhållsbudget. Det är vanligt att det vid nyproduktion går att få fram avsevärda medel, men underhållet är därefter tyvärr ofta eftersatt. Speciellt om inga skador ännu syns kan det vara svårt att få fram medel för tillståndsbedömningar och underhåll. I långa loppet medför detta en kostnadsökning då livslängden blir kortare och de reparationsinsatserna som krävs i ett senare skede är betydligt dyrare. Detta problem är inte bara vanligt för simbassänger utan gäller förvaltandet av alla betongkonstruktioner. Med ett aktivt underhåll genomförs tillståndsbedömningar innan skador blir synliga. Med en förvarning om att något är på gång kan relativt enkla och billiga åtgärder vidtas tidigt istället för de omfattande betongreparationer som allt för ofta krävs när skadorna tillåts eskalera. Ett aktivt underhåll kräver en högre planerad underhållsbudget, men de dyra extraordinära oplanerade insatserna minskar, vilket i långa loppet torde ge en bättre totalekonomi. Reparationsmöjligheter, åtgärder på befintliga hallar Beroende på när en skadeprocess upptäcks kan olika reparationsåtgärder vara aktuella. Upptäcks skadeprocessen i ett tidigt skede kan det som sagt räcka med relativt enkla åtgärder medan det kan bli aktuellt med omfattande reparationer eller rentav rivning om skadorna får fortskrida under en längre period. Ett inte allt för ovanligt problem är att bassängen läcker. Är omfattningen rimlig kan det räcka med att injektera sprickor och gjutfogar. Finns det många diffusa läckage krävs ofta att ett tätt membran appliceras på insidan av bassängen. I bassängmiljö kan det även finnas möjligheter att använda katodiskt skydd. I Danmark har flera intressanta system testats, t.ex. används vattenanoder som sänks ner i bassängen när den inte är öppen eller vattenanoder monterade bakom kaklet. Ett ofta kostnadseffektivt sätt att förbättra livslängden i bassängen är att se över reningsprocessen. Reningen kan t.ex. kompletteras med icke kemisk desinfektion via UV-ljus så att den kemiska desinfekteringen kan hållas på ett minimum. Det är även viktigt att se till att vattnet är balanserat. Nyproduktion Då badhus är en avancerad anläggning med en extrem miljö bör det även ses som ett anläggningsprojekt och inte som ett husbygge. Det vore mycket vunnet om de erfarenheter som finns från genomförda tillståndsbedömningar återförs till projekteringen så att gamla misstag inte återupprepas. Betongteknisk expertis bör vara med i ett tidigt skede i projekteringen för att säkerställa ett klokt materialval, detaljutformning och produktionsteknik. Om även underhållsperioden beaktas vid projekteringen kan små insatser i byggskedet förenkla och förbilliga underhållet avsevärt. Följs byggandet upp av ett aktivt underhåll kan badhusen få en betydligt längre livslängd och billigare totalekonomi än idag. CBI nytt 2:07 5

6 Kurser höst 2007 vår 2008 Se mer på Gunilla Teofilusson Betonggolv rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll Betonggolvet är ofta en hårt utsatt konstruktionsdel, där många krav ställs av varierande slag. Golvets funktionsduglighet beror på såväl rätt materialsammansättning som rätt projektering och produktion. Ett gott slutresultat underlättar drift och underhåll, men utan riktlinjer för drift och underhåll blir livslängden förkortad. Svenska Betongföreningen håller på att färdigställa en rapport med rekommendationer från projektering till underhåll. Arbetsgruppens författare medverkar i kursen och Betongföreningens rapport kommer att utgöra kursinnehåll. Beställare, förvaltare, byggkonsulter, entreprenörer och betongtillverkare. 7-8 november 2007, Stockholm :- exkl moms. Betongkurs Klass I *) Platsgjutning av betong Betongelementtillverkning Fabriksbetongtillverkning OBS! Nästa kurs i jan/febr 2008! Kursen pågår under två veckor. Första veckan är gemensam för alla inriktningarna och behandlar grunderna. Andra veckan genomförs separat och behandlar de praktiska tillämpningarna. Personer verksamma inom Platsgjutning av betong (P), Betongelementtillverkning (B) samt Fabriksbetongtillverkning (F) och november 2007, Stockholm (P+B) januari och 4-8 februari 2008, Stockholm (P+F). 31 mars-4 april och april 2008, Malmö (P) :- exkl moms. Markstensbeläggningar för industriytor Cement och Betong Institutet och Svensk Markbetong inbjuder till en kostnadsfri heldags utbildning om markstensbeläggning på tungt belastade industriytor. Markstensbeläggning används i allt större utsträckning för kommunala och industriella ändamål. Tunga fordonslaster, stort mekaniskt slitage och risk för genomstansning av staplade containrar gör markstensbeläggning till ett utmärkt val på tungt belastade ytor. Kursen bygger på handboken Markstensbeläggningar för industriytor som överskådligt ger dig de råd du behöver för att dimensionera en väl fungerande markstensbeläggning. Bland annat ges förslag på dimensioneringsgång och du får värdefulla tips om hur trafik- och containerbelastning kan beräknas. Ett antal beräkningsexempel är inkluderat i skriften. Projektörer inom konsult-, entreprenörsamt kommunal verksamhet. 29 november 2007, Stockholm. Kostnadsfri. Reparation av betong industri- och anläggningskonstruktioner Kursen behandlar grunderna om materialet betong, nedbrytningsmekanismer samt hur tillståndsbedömningar av konstruktioner utförs. Den ger kunskap om reparationsmetoder och de metoder som finns för att förebygga eller stoppa fortsatta skadeangrepp. Förvaltare, byggkonsulter, entreprenörer och beställare. 5-6 december 2007, Stockholm :- exkl moms. Ny kurs! Betongkompetens för beställare, byggnadsinspektörer och konsulter Forskning och utveckling inom betongtekniken resulterar i såväl nya material och arbetsmetoder som förändringar i de regelverk som finns på området. Kursen ger en kompetenshöjning när det gäller husbyggnation och reparation. Beställare, byggnadsinspektörer och konsulter december 2007, Stockholm. 4-5 mars 2008, Malmö april 2008, Luleå maj 2008, Göteborg :- exkl moms. *) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning formulerat. 6 CBI nytt 2:07

7 Undervattensgjutning enligt Bro 2004*) behörighet för arbetsledare, operatörer och provtagare. I samarbete med Vattenfall Research & Development AB Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger behörighet för undervattensgjutningar av Vägverkets konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för arbetsledare och provtagare och två dagar för operatörer. Arbetsledare, operatörer och provtagare för undervattensgjutningar januari 2008, Älvkarleby :- exkl moms. Nytt kurstillfälle! Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner För vem / tid / pris Konstruktörer och projektörer. Start februari 2008 och pågår till november måndagkvällar, Stockholm. Mer information kommer på Betongreparationer *) praktiskt inriktad kurs för operatörer, arbetsledare och beställare Kursen tar bland annat upp allmän betong- och reparationskunskap, arbetsbeskrivningar, förbehandling, lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning. Kursen avslutas med en examination. Operatörer och arbetsledare som ska utföra reparationsarbeten samt beställare av dessa februari 2008, Stockholm :- exkl moms. Betongkurs Klass II *) Platsgjutning av betong För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i utförandeklass II rekommenderar BBK Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom Platsgjutning av betong februari och 6-7 mars 2008, Stockholm :- exkl moms. Begränsa temperatursprickorna! Vid såväl projektering som produktion är det viktigt att beställare, projektörer och entreprenörer är medvetna om hur olika sprickbegränsande åtgärder påverkar det tekniska och ekonomiska resultatet. Det är viktigt med en klar ansvarsfördelning och ett fungerande samspel mellan alla inblandade aktörer. Sambanden mellan sprickbegränsning, vintergjutning och hållfasthetstillväxt behandlas och vi tar även upp olika typfall, t.ex. samverkansbroar och massiva fundament. Beställare, projektörer och entreprenörer mars 2008, Stockholm :- exkl moms. Nytt kurstillfälle! Betongens yta målning, impregnering och klotterskydd Kursen behandlar på ett grundläggande sätt de egenskaper ytbehandlingar måste ha för att åstadkomma skydd mot olika typer av angrepp. Byggkonsulter, beställare, förvaltare och målningsentreprenörer. 8-9 april 2008, Stockholm :- exkl moms. Höst 2008 Betongkurs Klass II *) Fabriksbetongtillverkning I samarbete med SFF För att kunna leda och övervaka tillverkning av fabriksbetong i tillverkningsklass II rekommenderar BBK Klass IIkompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. För vem / tid och plats Personer verksamma inom Fabriksbetongtillverkning. Hösten 2008, Stockholm. För mer info se Betongkurs Klass II *) Betongelementtillverkning För att kunna leda och övervaka tillverkning av betongelement i tillverkningsklass II rekommenderar BBK Klass IIkompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. För vem / tid och plats Personer verksamma inom Betongelementtillverkning. Hösten 2008, Stockholm. För mer info se Information / Anmälan Kontakta Maria Wirström, eller kurs@cbi.se. Anmälan kan även göras via CBI nytt 2:07 7

8 Post doc vid Université de Sherbrooke Peter Billberg Sedan januari i år innehar undertecknad en tjänst som post-doc på Université de Sherbrooke (UoS) i Quebec i Kanada. Denna tjänst har jag fått på inbjudan av prof. Kamal H. Khayat, en erkänt god forskare inte minst inom områdena självkompakterande betong (SKB) och reologi. Enligt planerna skall jag jobba här under detta och nästa år på 50/50 basis som CBI:are och som anställd på universitetet. Orsaken till att jag fortsatt är anställd på CBI är att jag med mig från Sverige har forskningsanslag som täcker en halvtidstjänst. Sherbrooke är den sjunde största staden i Quebec och har ca invånare varav bortåt 25 % är antingen studerande eller arbetar på universitetet. Sherbrooke är alltså en riktig universitetsstad och som framgår av kartan ligger staden strategiskt väl placerat med många större städer inom räckhåll med bil på några timmar eller någon enstaka timme med flyg. Omgivningarna är mycket natursköna och inte minst nu på hösten då naturen går i allsköns tänkbara färger (se foto som inte är ett kolorerat trickfoto!). De forskningsanslag jag fått med mig från Sverige skall användas för ett projekt benämnt Variationsstabil SKB. Projektet syftar till att finna ett sätt eller flera att underlätta för betongleverantörer att producera en robust, dvs. mindre känslig SKB som skall variera mindre, primärt i de färska egenskaperna. En robust SKB som med större precision kan produceras skulle underlätta för betongleverantören, entreprenören och för all typ av planering. Exempel på planering som i princip kräver mindre variationer är de för formtryck och för simulering av SKB:s flöde (båda aspekterna studeras på CBI; formtryck av Richard Mc Carthy och simulering av Annika Gram). Men det skulle dessutom minimera behovet av provtagning och risken för kassering av betong och därmed göra hela konceptet med SKB mer lönsamt. I princip går den fas i projektet jag är i nu ut på att studera inverkan av grusfukten på reologin hos bruk (Dmax 2 mm) och hur denna inverkan kan minskas med hjälp av viskositetsmodifierande medel. Till min hjälp för dessa reologimätningar har jag inte mindre än tre olika ConTec viskometrar. Projektet pågår för fullt och fortgår under hela nästa år. Den del av min tid jag jobbar för UoS deltar jag i projekten som bedrivs här och agerar stöd för såväl master- som doktorandstuderande. Det projekt jag hittills jobbat med berör i stort frågan om karaktärisering av SKB:s tixotropi och den inverkan bland annat denna materialegenskap har på formtrycket. Detta projekt, som skall kunna leda kunskapen betydligt närmre beräkningsmodeller för sambandet mellan SKB och formtryck, sker i samarbete med Northwestern och Purdue University samt CTL Group (alla i USA). Mer specifikt har jag ansvarat för ett delprojekt vars syfte är att ta fram fältmetoder för karaktärisering av SKB:s strukturuppbyggnad. Cementa har dessutom bidragit med medel som medger att jag kan delta i American Concrete Institute s årliga vår- och höstkonvent och de möten de kommittéer jag är medlem i har i samband med dessa. Stort tack för det! 8 CBI nytt 2:07

9 Licentiatavhandling Kloridtransport och armeringskorrosion vid övergångszonen mellan underlagsbetong och reparationsbetong Pål Skoglund Ett nyligen avslutat forskningsprojekt Kloridtransport och armeringskorrosion vid övergångszonen mellan underlagsbetong och reparationsbetong har genomförts i samarbete mellan CBI och KTH med syftet att studera armeringsskorrosion i och i närheten av övergångszonen mellan den kloridkontaminerade konstruktionsbetongen och den kloridfria reparationsbetongen. Projektet genomfördes i tre steg Genomförandet har bestått av tre delar. Första delen var en förstudie som syftade till att identifiera befintlig kunskap och erfarenhet inom området för betongreparationer. Andra delen av projektet utgjordes av laboratoriestudier med reparerade betongprovkroppar med kloridkontaminerad substratbetong (underlagsbetong). Exponering skedde utomhus för en uppsättning av provkroppar medan en andra uppsättning förvarades inomhus vid 65 % relativ luftfuktighet. I den tredje delen av projektet genomfördes en fältstudie med syftet att kunna jämföra dessa med resul- tat från laboratoriestudierna. Tre reparerade betongkonstruktioner med förväntad kloridkontaminerad substratbetong, en bro, en trappa samt ett parkeringsgarage ingick i studien. Resultat av projektet Av resultaten i detta forskningsprojekt framgår att det finns en risk att armeringskorrosion startar i övergångszonen mellan substratbetong och reparationsbetong. Armeringen bör i skadade områden omslutas helt av reparationsbetongen för att ytterligare minimera risken för att makrocellskorrosion skall initieras. Ny hemsida lanseras i november På många nyutvecklade hemsidor kan man läsa om hur mycket arbete som legat bakom framtagandet av den nya sidan. Jag förstår vad de menar nu. Det har varit mycket arbete men en väldigt kul och stimulerande resa! Vi har tänkt nytt. Traditionella bollar har kastats upp i luften och samlats ihop på ett lite annorlunda sätt. En besökare ska enkelt kunna se de tjänster vi erbjuder, oavsett i vilken eller vilka grupper kompetensen ligger. Det viktiga är VAD vi kan erbjuda för tjänster och inte VEM som utför dem. Hemsidan är ny med tanke på innehåll, struktur och teknik. Den IT-konsult vi kontrakterat har hjälpt oss med strukturfrågor och layout samt tillhandahållit ett mycket bra och användarvänligt publiceringsverktyg. Verktyget innehåller ett antal moduler och flera kan också byggas på i framtiden. Bland annat ingår ett lättskött intranät för exempelvis projekthantering. Informationen kring exempelvis rapportbeställning och kursanmälningar är databashanterad, vilket underlättar hanteringen avsevärt för både besökaren och oss. Richard Mc Carthy CBI nytt 2:07 9

10 Vi kan alla Synpunkten bidra till ett mer uthålligt samhälle! Johan Silfwerbrand Miljö, klimatförändringar och hållbarhet behåller sina ställningar som heta samhällsfrågor. Det verkar också som om den store jätten i väst har vaknat. Den tidigare vicepresidenten Al Gore har tilldelats Nobels fredspris för sitt engagemang och sina insatser för miljön och på betongområdet kan man notera att den amerikanska betongföreningen ACI definierat hållbarhet som mål nr 2 av fem i dess strategiska plan för Hemkommen från ACI:s höstkonferens i Puerto Rico slås man dock av vilken lång väg amerikanerna har att vandra. Klimatanläggningarna är så effektiva att man behöver en varm tröja inomhus trots att det är över 30ºC utomhus och varje måltid ger en hög av papper och plast som slutresultat. Globalt står cementproduktionen för 3-5 % av koldioxidutsläppen men i USA utgör den bara drygt 1 %. Orsaken är inte en blygsam byggsektor utan en desto större energikonsumtion inom uppvärmning, kylning, transport och industri. I vårt land har vi kommit längre när det gäller miljötänkande än USA, men växthusgaserna rör sig över hela jordklotet och varje sparat kg koldioxid är lika viktigt oavsett var det förhindras från att släppas ut. Hur kan vi inom svensk betongsektor konkret bidra till minskade koldioxidutsläpp? Vi kan naturligtvis forska mer kring mer optimerade betongrecept, hur betongens goda värmelagringsförmåga kan utnyttjas bättre, hur betong som långsiktigt är miljömässigt bättre än asfalt kan bli mer konkurrenskraftigt på vägarna och hur dess roll i koldioxidkretsloppet kan förbättras. Om just koldioxidens kretslopp i cement och betong har CBI precis påbörjat ett nytt FoU-projekt i samverkan med Lunds tekniska högskola och Svenska Miljöinstitutet IVL. Men det finns även flera andra möjligheter som kan ge omedelbara resultat: Skärp kvalitetskraven i alla led i betongproduktionen. Därmed minskar vi spridningen i betongens egenskaper och undviker överhållfasthet och onödigt mycket cement. Avstå från att välja betong med hög kvalitet enbart för snabb uttorkning. Det finns flera andra metoder att få en torr betongplatta som tål fuktkänsliga ytbeläggningar. Isolera bättre i stället för att höja betongkvaliteten vid vintergjutning. Öka stenstorleken och minska pastainnehållet. Då får vi mindre krympning på köpet. Dagens pumpar kanske sätter stopp här, men om betongbranschen verkligen efterfrågar en sådan betong kan pumparna säkert vidareutvecklas för att klara nödvändig omställning. Nyansera mer. Välj olika betongkvalitéer för olika delar av konstruktionen. Höghållfast betong ger slanka pelare, men för tjocka bjälklag som säkerställer ljudkvalitén räcker mer lågvärdig betong utmärkt. Det blir litet mer att hålla reda på, både på ritbord, hos leverantör och på bygget, men det kan väl en bättre miljö vara värd? Se där fem enkla åtgärder som inte gör anspråk på att nödvändigtvis vara de bästa men visar att vi i betongsektorn kan bidra till ett mer hållbart samhälle redan idag. 10 CBI nytt 2:07

11 Sätt att skapa teknikutveckling doktorsavhandling vid KTH Torbjörn Stenbeck Sveriges Byggindustriers Utvecklingsfond, Vägverket, Banverket, Centrum för Drift och Underhåll och Kungl Tekniska Högskolan tog initiativ till ett doktorandprojekt syftande till att analysera och höja utvecklingstakten inom drift- och underhåll av vägar och järnvägar fick studien en mer teknisk inriktning och förlades till Cement och Betong Institutet. I den resulterande avhandlingen, Promoting Innovation in Transportation Infrastructure Maintenance, d.v.s. Incitament till teknikutveckling inom drift och underhåll av transportinfrastrukturen (som försvarades vid KTH 23 mars 2007), ingick åtta artiklar. De sammanfattar först branschens förhoppningar kring sätt att stimulera teknisk utveckling, och skärskådar därefter de långsiktiga resultaten av vad som prövats, med särskilt fokus på konkurrensutsättning och resultatbaserade kontrakt. Ambitionen har varit hög och den uttryckta viljan god. Ändå kan inget sätt med vetenskaplig säkerhet anses ha haft någon långsiktigt uthållig, positiv effekt på teknikutvecklingen. Konkurrensutsättningen i Sverige sänkte 1992 de bokförda kostnaderna för vägars drift och underhåll med i storleksordningen %, och har hållit sig under inflationen sedan dess. Men konkurrensutsatta provinser i Kanada (som specialstuderades i projektet) hade 2004 statistiskt signifikant högre kostnader per km än provinser med underhåll i egen regi. Dessa motstridiga resultat talar för att konkurrensutsättningen i sig inte är den kausala faktorn för effektivitets-, kvalitets- och teknikutveckling. Stimulerar totalentreprenad och funktionsentreprenad, d.v.s. ökad frihetsgrad åt entreprenören att utforma produkten, teknikutveckling? Fyra anläggningsprojekt valdes ut i syfte att vara s.k. goda exempel. Trots det visade sig tre ha lämnat efter sig ett dyrare eller kvalitativt sämre resultat än sitt jämförelseobjekt i studien. Vid närmare studium av de (positiva) rapporter om totaloch funktionsentreprenad som tidigare publicerats vetenskapligt kan noteras att de inte studerat sluteffekterna utan bara redovisar förhoppningarna, förväntningarna och i bästa fall det kortsiktiga resultatet. Istället förordar Stenbeck högre krav av en sträng men rättvis beställare som den väg att stimulera teknikutveckling som entydigt styrks av hans samtliga resultat. Kraven måste kontrolleras löpande och kravuppfyllelsen få ekonomiska konsekvenser i form av bonus och vite, så att brist på kvalitetsmedvetande inte lönar sig. Promoting Innovation in Transportation Infrastructure Maintenance. Doktoral Thesis in Structural Design and Bridges, KTH, Stockholm TRITA-BKN Bulletin 91, 2007 ISSN CBI nytt 2:07 11

12 Broinspektioner CBI har mer än 50 års erfarenhet av tillståndsbedömningar. Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner, t.ex. broar, tunnlar, p-däck, garage, balkonger, simhallar, vattenreningsanläggningar samt olika industrianläggningar utgör en stor andel av CBI:s uppdrag. Förutom tillståndsbedömning omfattar uppdragen oftast förslag till åtgärder med detaljerade reparationsförslag. Nu har CBI även den formella behörigheten att genomföra inspektio- ner enligt Vägverkets broförvaltningssystem SAFEBRO. Flera av våra medarbetare har genomgått Vägverkets utbildning i broinspektion och deras utbildning för inspektörer som arbetar med verktyget BaTMan (Bridge and Tunnel Management), ett branschgemensamt förvaltningssystem för effektiv förvaltning av konstruktioner. Ca broar finns i systemet idag. Under de senaste åren har CBI inspekterat broar i Foto: Cementa AB Stockholm enligt broförvaltningssystemet SAFEBRO. Bertil Nyman Ny kurs om Eurokod 2 Den 27 augusti startade en ny kurs för konstruktörer och projektörer på CBI. Kursen genomförs på kvällstid fram till april Huvudsakliga föreläsare är Johan Silfwerbrand och Ali Farhang, båda från CBI. Intresset för kursen är mycket stort och ytterligare en kurs startar i februari 2008 (se sid. 7) eftersom alla inte fick plats denna gång. Större delen av Europa går inom kort över till att dimensionera byggnadsverk med de nya Eurokoderna. Vissa delar i dessa lämnas öppna för nationell anpassning. Exempelvis får länderna bestämma egna värden på alla säkerhetsfaktorer i nationella bilagor. Även om detta innebär att reglerna inte blir identiska i alla länder, så blir det ändå betydligt enklare att arbeta över gränserna. består av grundläggande dimensioneringsregler för bärverk och EK 1 behandlar laster för bärverk. Övriga huvuddelar behandlar olika konstruktionstyper som exempelvis stål i EK 3 och geokonstruktioner i EK 7. Förutom det finns flera specialdelar inom de olika konstruktionstyperna. Kursen behandlar huvudsakligen SS- EN :2005; Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner, Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader. Den nationella bilagan till EK 2 är ute på remiss. Gunilla Teofilusson Eurokoderna består av tio huvuddelar varav del 0 och 1 är gemensamma: EK 0 Nitton kvällspigga konsulter samlades i en varm lektionssal årets sista sommarkväll för att få en genomgång av bakgrunden till Europastandarder samt en första introduktion till EK CBI nytt 2:07

13 Notiser Notiser Notiser Notiser Vi förstärker i Lund och nyanställer i Stockholm CBI Skåne FoU Material Franziska Baldy, diplomingenjör från Weimar i Tyskland. Innehar en projektanställning som forskningsassistent vid FoU Material sedan 15 augusti. Magnus Åhs CBI Skåne Pål Skoglund CBI Skåne CBI Konsult För att möta våra kunders efterfrågan i södra Sverige har CBI förstärkt kontoret i Lund med två personer, Pål Skoglund och Magnus Åhs. Pål, som tidigare arbetat på CBI i Stockholm, kommer främst att arbeta med uppdrag, men även med viss FoU inom tillståndsbedömning, reparation och underhåll. Magnus kommer närmast från Skanska BTC och kommer att arbeta deltid på CBI med uppdrag. Den tid Magnus inte arbetar på CBI kommer han att ägna åt de doktorandstudier på LTH som hitintills resulterat i en licentiatavhandling. Magnus expertområde är fuktsäkerhetsprojektering. Magnus Naesman, civilingenjör och konstruktör. Började den 3 september. Tor Powell, byggnadsingenjör. Anställd sedan 27 augusti. Lars Kraft, tekn dr och började i mitten av september. Robert Melander, tekn lic. Han började den 1 oktober. Nya jobb Nya FoU-projekt David Pöntinen har börjat på Skanska Teknik, BetongTekniskt Centrum som projekthandläggare. Johan Söderqvist är på Patent- och registreringsverket som patentingenjör. Patrik Wallin arbetar på Dynamate som byggprojektledare. Torbjörn Stenbeck har börjat på Hifab som byggprojektledare. Vi önskar alla lycka till! CBI:s intressentförening Nya medlemmar Nordform Mark- & VA-system, Vägverket Produktion samt Danskt Teknologiskt Institut välkomnas till vår intressentförening. Antalet medlemsföretag är nu 34 st. Mer information om föreningen finns på Under hösten startar två nya forskningsprojekt vid CBI med stöd från Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet. Det ena handlar om koldioxidkretslopp i cement och betong och det andra om nya material. Koldioxidfrågan är mycket aktuell och här samarbetar vi med IVL och LTH. Projektet om nya material börjar i liten skala med en litteraturstudie. Höstmöte Den 24 oktober arrangerades intressentföreningens höstmöte på temat Fråga CBI. Intresset för mötet var stort vilket framgår av att hela 19 frågor fick sina svar. CBI nytt 2:07 13

14 Biblioteket Den entusiastiske ingenjören. Professor Lennart Forséns histora. Lars-Eric Lindfors. Utgiven av förlagsaktiebolaget Scriptum, Finland 2007, 166 sid. ISBN Det är alltför sällan som enskilda personer lyfts fram i byggsektorn och händer det är det nästan alltid en biografi över någon välrenommerad arkitekt. Det är därför mycket roligt att kunna anmäla en biografi över en banbrytande forskare inom cement- och betongområdet. Professor Lennart Forsén verkade både i Finland och Sverige och inom både cementindustrin och universitetsväsendet. Han forskade kring cementets hårdnande i betong och lyckades klarlägga gipsets betydelse för att cementets huvudkomponenter skall kunna reagera ostört med cementet och därmed åstadkomma god hållfasthetstillväxt med ett minimum av temperatursprickor. Han utvecklade även ett eget cement, kallat pansarcement, för dammar och andra vattenbyggnader. Bokens författare Lars-Eric Lindfors, professor emeritus i kemisk teknologi, har tecknat ett fint porträtt av inte bara forskaren och industrimannen utan också människan och fosterlandsvännen. För oss på CBI är det extra intressant att läsa om hur Lennart Forsén arbetade bakom kulisserna för att skapa vårt institut. Vi har nu döpt om ett av våra konferensrum till Forsénrummet. Tidigare finns Wehtjerummet uppkallat efter Forséns gode vän Ernst Esse Wehtje, VD i dåvarande Skånska Cement AB, en av donatorerna till CBI. För den som är intresserad av boken, har CBI ett antal exemplar som vi kan förmedla, se Guidance on the use of Macro-syntheticfibre-reinforced Concrete. Technical Report No. 65. The Concrete Society, 2007, pp76. ISBN Fly Ash, Silica Fume, Slag and Natural Pozzolans in Concrete. SP-242. Ninth Canmet/ACI International Conference 2007, pp 542. Editor W.M. Malhotra, ACI. ISBN Fire design of concrete structures materials, structures and modelling. fib, Bulletin 38, 2007, pp 97. ISBN Vill du veta mer om vårt bibliotek kontakta Tuula Ojala, , tuula.ojala@cbi.se 14 CBI nytt 2:07

15 Konferenskalender november Int. RILEM Workshop on Integral Service Life Modelling of Concrete Structures, Guimaraes, Portugal november Workshop: Fire Design of Concrete Structures from Materials Modelling to Structural Performance, Coimbra, Portugal. fib2007.dec.uc.pat november Betongfeber 2007, Älvsjö, Stockholm december Advances in Cement Based Materials and Applications in Civil Infrastructure (ACBM-ACI), Lahore, Pakistan mars CBI:s informationsdag, Stockholm april Hydrophobe V, 5th Int. Conference on Water Repellent Treatment of Building Materials, Bryssel, Belgien. 4-5 maj HPC Safe, Affordable and Efficient 2008 Concrete Bridge Conference, St Louis, Missouri, USA maj 11th Int Conference on Durability of Building Materials and Components, Istanbul, Turkiet maj fib Symposium on Tailor Made Concrete Structures, New Solutions for Our Society, Amsterdam, Holland juni Nordiskt Betongforskningsmöte, Bålsta, Sverige. eller juni 13th Int. Conference on Alkali- Aggregate Reaction in Concrete, Trondheim, Norge juni-2 juli The Centernary Conference, Calcium Aluminate Cements, Avignon, Frankrike augusti 9th Int. Conference on Concrete Pavements, The Golden Gate to Tomorrow s Concrete Pavements, San Francisco, USA september IABSE Congress on Creating and Renewing Urban Structures, Chicago, USA oktober 8th Int. Symposium on Utilization of High-Strength and High-Performance Concrete, Tokyo, Japan november The Third North American Conference on the Design and use of Self-Consolidating Concrete, SCC 2008 Challenges and Barriers to Application, Chicago, USA. scc2008@northwestern.edu november 2nd International Conference on Concrete Repair, Rehabilitation and Retrofitting (ICCRRR). Cape Town, Sydafrika. (Med reservation för eventuella felaktigheter i källmaterialet) CBI nytt 2:07 15

16 Har du inte fått CBInytt tidigare men vill läsa den 2 gånger om året i fortsättningen? Får du redan CBInytt men har bytt adress? Använd talongen och faxa/skicka till Cement och Betong Institutet, CBInytt, Stockholm, fax: , e-post: maria.wirstrom@cbi.se Namn Företag Adress Postnr Postadress e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen. CBI:S INTRESSENTFÖRENING FINANSIÄRER AV CBI:S GRUNDFORSKNING: Abetong AB Betongindustri AB Cementa AB AB Färdig Betong AB Strängbetong Swerock AB ÖVRIGA MEDLEMMAR: Banverket BASF Construction Chemicals Sweden AB Bekaert Svenska AB Benders Sverige AB Byggteknik i Skåne AB Conjet AB Danskt Teknologiskt Institut EKA Chemicals AB Embra AB FB Engineering AB AB Finja Betong Fortifikationsverket MinFo Modern Betong AB Nordform Mark- & VA-system Nordkalk AB Ramböll Sverige AB SIKA Sverige AB SMA Karbonater AB SSAB Merox Sto Scandinavia AB AB Stockholmshem Stockholms stad; Trafikkontoret Trion Tensid AB Tyréns AB Vattenfall AB Vägverket Produktion WSP Sverige AB Cement och Betong Institutet Stockholm tel: fax: cbi@cbi.se