Vemod och förståelse

Transkript

1 FLYTTEN AV KIRUNA Reportage: Vemod och förståelse när Kiruna flyttar Stora delar av Kiruna ska flyttas. Anledningen är att malmbrytningen ger upphov till sprickor i marken. LKAB kom med beskedet redan 2004 och det har skrivits mycket om det som ska hända med staden. När Fastighetsnytt åkte till Kiruna och den unika stadsplaneringsprocess som pågår var det för att skildra samspelet mellan det stora gruvföretaget och samhället i form av politiker, tjänstemän, mindre företag och invånare. Det rör sig om ett symbiotiskt förhållande där parterna är beroende av varandra samtidigt som de har olika intressen att bevaka. Vi möttes av oro för att staden på berget ska tappa sin identitet på sin nya lägre position i Tuollavaara, men även fascinerande idéer om en helt ny stadsmässighet och en vilja att hitta en lösning över intressegränserna. En vilja som är nödvändig eftersom det är bråttom. Redan 2016 är sprickbildningarna så långt gångna att stadshuset måste rivas. Det finns ett vemod över att delar av det gamla försvinner, men samtidigt förstår folk att det här måste göras. Däremot finns det ett tydligt krav; det nya måste bli bra! säger Göran Cars som är ansvarig för stadens nya utvecklingsplan. Även juridiskt och ekonomiskt handlar det till stora delar om att bryta ny mark. Det krävs en forcerad detaljplaneprocess, mark för bostäder måste bli industrimark och hur hittar man en robust lösning för att ersätta dem som blir av med sina fastigheter? Läs om hur LKAB ser på saken, kommunens inställning och alla ovanliga aspekter som stadsplanerarna måste ta hänsyn till! 70 Fastighetsnytt 4/2013

2 FLYTTEN AV KIRUNA INNEHÅLL Fakta Kiruna kommunen: Gruva och stad i symbios handeln: Ett historiskt trauma Kiruna i bilder gruvbolaget: Det finns inget facit stadsplaneraren: En levande stadskärna i midnattssolens land Foto: Sverrir Thór Fastighetsnytt 4/

3 Hyresgäster. Medarbetare. Ägare. Med en kunddriven fastighetsförvaltning blir alla vinnare. Vi vet att man tjänar på att ha nöjda kunder. Det gäller för företag i alla branscher. Det gäller också om man förvaltar bostäder eller lokaler, har vakanser eller allt uthyrt, ska bygga om eller bygga nytt. Så hur får man nöjda kunder? Givetvis är det många faktorer som spelar in, men en bra början är att fråga dem och agera utifrån svaren. Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att använda hyresgästernas synpunkter till att ta fram tydliga mål och konkreta handlingsplaner för att åstadkomma förbättringar. En framgångsrik kunddialog i kombination med förvaltningens kompetens leder till rätt åtgärder på rätt plats. Ett arbetssätt som ger nöjdare kunder och sparar både tid och pengar. AktivBo har sedan starten 1991 arbetat med att stödja fastighetsbolag i deras arbete att bli mer kunddrivna. Genom återkommande kundenkäter samlas hyresgästernas synpunkter in och används vid företagens verksamhetsstyrning. För närvarande samarbetar vi med ca 175 bostadsoch fastighetsbolag som tillsammans har närmare hyresgäster. Hör gärna av er om ni ännu inte börjat mäta, eller vill ha ut mer av er hyresgästundersökning! info@aktivbo.se

4 FLYTTEN AV KIRUNA fakta kiruna kirunas grundare: hjalmar lundbohm Inget namn har lika starka kopplingar till Kiruna som Hjalmar Lundbohm. Med all rätt då han anses vara stadens grundare. Västgöten Lundbohm, född i Ödesborg i Dalsland, blev disponent vid LKAB:s gruva i Kiirunavaara år 1898 när Riksdagen och Stortinget (den norska motsvarigheten) beslöt att förlänga Malmbanan från Gällivare till Narvik. Då hade han redan varit uppe i de trakterna när han åtta år tidigare, som statsgeolog, gjorde en geologisk undersökning av Kiirunavaara. Hjalmar Lundbohm ansåg det fördelaktigt att gruvans arbetskraft bodde permanent i närheten av gruvan, sådan arbetskraft är i regel mer pålitlig och det innebär vanligtvis mindre sociala problem. Därför lade han grund till att en stad skulle byggas. Han insåg även att det krävdes en robust infrastruktur, med utbildning och välfärd, samt ett rikt kultur- och föreningsliv för att gruvarbetarnas familjer skulle trivas och stanna kvar vilket till stor del förklarar varför Kiruna under en längre tid har varit Sveriges föreningstätaste stad. År 1877 tog den då 22-årige Hjalmar Lundbohm examen i kemi och geologi vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Två år senare tog han anställning som extra geolog vid Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och återigen som biträdande geolog år År 1887 blev han sedan fast anställd som geolog vid SGU, en tjänst han höll till 1902 då han redan tagit över LKAB:s verksamhet i Kiruna. Hjalmar Lundbohm var en mycket konstintresserad man och rörde sig bland konstnärer. Han var således mycket god vän med några av Sveriges genom tiderna största konstnärer som Anders Zorn och Carl Larsson men även med arkitekter och stadsplanerare, bland dem Gustaf Wickman som ritade Kiruna kyrka på uppdrag av Lundbohm och Per Olof Hallman, som planerade Kiruna. Han var även god vän med kronprins Gustaf Adolf (senare kung Gustaf VI Adolf) och prins Eugen, som målade altartavlan i Kiruna kyrka. Den 2 april 1926, sex år efter att han gått i pension och lämnat Kiruna, drabbades Hjalmar Lundbohm av slaganfall och avled två dagar senare. Han blev 70 år gammal. Sverrir Thór Eva Bonniers porträtt av Hjalmar Lundbohm från Hjalmar Lundbohms grav En intressant men tydligen kontroversiell fråga vid flytten av Kiruna gäller stadens grundare Hjalmar Lundbohm, eller närmare bestämt hans kvarlevor. Efter Lundbohms bortgång i april 1926 begravdes han intill Kiruna kyrka och hans kvarlevor är idag de enda som vilar intill kyrkan, Kiruna kyrkogård ligger i anslutning till det område som planeras bli nya Kiruna centrum. Enligt Fastighetsnytts källor är det en het fråga i Kiruna. Några vill bevara och flytta kvarlevorna till nya kyrkogården medan andra bestämt anser det vara likskändning och vill att Lundbohm får vila kvar på nuvarande plats. Sverrir Thór Bild: Wikipedia Sverige står för 91 procent av EU:s järnmalmsproduktion År 2012 producerades i Sverige 26,5 miljoner ton järnmalmsprodukter varav LKAB:s gruvor i Kiruna och Gällivare stod för 26,3 miljoner ton, resterande ton producerades i uppländska gruvbyn Dannemora. Således är Sverige bland världens 15 största producenter av järnmalm. Inom EU producerades år ,1 miljoner ton järnmalm vilket innebär att Sverige stod för 91,1 procent av den totala produktionen i EU. Total produktion i världen uppgick till miljoner ton år 2012 vilket i sin tur innebär att den svenska produktionen motsvarar 1,4 procent av världsproduktionen. Sveriges konkurrensfördel ligger i att järnhalten i de svenska järnmalmsprodukterna är mycket hög. Världens största producenter av järnmalm är Brasilien, Australien och Kina som alla producerar mer än 300 miljoner ton järnmalm per år. Den största konsumenten av järnmalm är Kina som konsumerade miljoner ton år Den egna produktionen var 385 miljoner ton och Kina var således en nettoimportör av 883 miljoner ton järnmalmsprodukter. Kinas import utgör alltså minst 47,4 procent av den totala produktionen i världen, då man även exporterar. Sverrir Thór Fastighetsnytt 4/

5 En bra affär börjar med MAQS Träffa oss på Business Arena i Stockholm den september. Du hittar oss i monter 100.

6 mot norge mot jukkasjärvi FLYTTEN AV KIRUNA Före flytten Efter flytten luossavaara 1. LKAB:s gruva 2. LKAB 3. Kiruna Centrum 4. Klädbutiken Centrum 5. Stadshuset 6. Hjalmar Lundbohmgården 7. Kiruna Kyrka 8. Nya Stadshuset 9. Nya centraltorget tuollujärvi luossajärvi lappmalmen Kiruna golfklubb mot kebnekaise E10 kiirunavaara aia lompoio KIRUNA järnväg Världsmarknadspris för järnmalm , , Priset anges i US-dollar/ton. Källa: indexmundi.com Fastighetsnytt 4/

7 FLYTTEN AV KIRUNA fakta kiruna Sveriges största kommun till ytan I Kiruna säger man att staden bildades år 1900 då kung Oscar II antog den för staden föreslagna stadsplanen. Redan då fanns en antydan till bebyggelse då LKAB på 1890-talet börjat bryta malm i de malmrika gruvorna i Luossavaara och Kiirunavaara. Att det fanns enorma rikedomar i de två bergens inre hade man kunnat konstatera ännu tidigare men på grund av det solitära läget blev det inte fråga om någon storskalig utvinning i kommersiellt syfte förrän det stod klart att Malmbanan (järnvägen mellan Luleå och norska Narvik, via Gällivare och Kiruna) skulle bli verklighet. Arbetet med Malmbanan inleddes på 1880-talet; det första tåget mellan Malmberget och Luleå kördes 1888 och det tog ytterligare 15 år tills man kunde inviga banan som dock öppnades för trafik mellan Kiruna och Narvik åtta månader innan invigningen 14 juli Den nya stadens befolkning ökade snabbt och endast tio år efter att Kiruna bildades hade invånare bosatt sig i denna Sveriges nordligaste stad. Befolkningen fortsatte växa och nådde sin höjd (hittills) i mitten på 1970-talet då drygt invånare bodde i kommunen, varav drygt bodde i tätorten. Sedan dess har den sjunkit betydligt och enligt SCB:s befolkningsstatistik hade Kiruna kommun vid slutet på första kvartalet invånare. Enligt SCB:s senaste ortstatistik hade tätorten Kiruna invånare år Med sina drygt invånare är Kiruna landets 108:e största av 290 kommuner men med sin yta om kvadratkilometer är kommunen Sveriges i särklass största och ytan motsvarar Skånes, Blekinges och Hallands sammanlagda yta. Faktum är att det i hela världen finns endast en kommun som har en större areal än Kiruna, Mount Isa i Australien (även det en gruvkommun) är mer än dubbelt så stor med sin yta om kvadratkilometer. Den ytan i sin tur motsvarar hela Danmark. Även om Kiruna är en utpräglad gruvstad och enligt vissa helt beroende av gruvan så finns där andra stora näringsgrenar, så som rymdforskning och turistnäring. Fem mil utanför staden ligger raketbasen Esrange och Ishotellet i Jukkasjärvi cirka två mil öster om Kiruna, som med sina kvadratmeter är världens största hotell av is och snö, är en världsberömd turistattraktion. Kirunas största fastighetsägare är, enligt Datscha, Kiruna kommun som äger 339 fastigheter, till ett taxeringsvärde av 725 miljoner kronor, följt av Regeringskansliet (100 fastigheter, taxeringsvärde 433 miljoner kronor) och Telerit Kiruna Kb (14 fastig heter taxeringsvärde 152 miljoner kronor). Sverrir Thór BERNTZONBYLUND Den extra kraften, en motor i projektet. Som ökar farten, hittar lösningarna och får fler att jobba bättre tillsammans. Som bidrar med kompetens och en vision om hur saker och ting kan förbättras. Vi växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter med experter inom bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat! Vi kallar det Energized Engineering det finns hos Rejlers. rejlers.se/energized

8 Ett av de viktigaste styrmedlen har fyra väggar. Framgångsrika företag använder sig av intelligent byggnadsteknologi. siemens.se/buildingtechnologies Globala megatrender såsom urbanisering och demografiska förändringar är utmaningar som möter oss både idag och i framtiden. Energieffektivitet och säkerhet är därför frågor som ledningen i allt fler företag har fokus på. Siemens är en partner som förser företag med intelligent byggnadsteknologi som leder till ökad komfort och energieffektivitet, bevarande av resurser samt skydd av personal och affärsprocesser. Vi erbjuder omfattande helhetslösningar för fastigheter som t.ex. kontor, flygplatser, sjukhus, datacenter och life science företag. Den systematiska och intelligenta integrationen av alla delar i byggnadsteknologin omvandlar fyra väggar till en högpresterande fastighet. Siemens garanterar en högre avkastning på investeringen genom hela fastighetens livslängd. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev Smarta fastigheter i fokus på siemens.se/bt-nyhetsbrev. Answers for infrastructures and cities.

9 DEsIgNINg FuTuRE CiTiEs sustainable AttRACtIVE CoMpEtItIVE Idag lever mer än 50 % av jordens befolkning i städer. Redan år 2050 beräknas det vara 70 %. Det ställer stora krav på bl.a. byggnader, infrastruktur och den sociala miljön och att allt sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Designing Future Cities handlar om att ta ett helhetsgrepp på framtida städer vi vill bidra till att göra dem hållbara, attraktiva och konkurrenskraftiga. PROPERTY AMY HALL, UK se hur 7 designers hjälpt oss tolka 9 viktiga teman på E D E N V I K Foto: Nicola Evans UNItED by our DIFFERENCE

10 Fjällvyn från gågatan i Kiruna. Foto: Mattias Fröjd kommunen: gruva och stad i symbios Av Mattias Fröjd mattias.frojd@fastighetsnytt.se Kristina Zakrisson har precis avslutat ett samtal om lärarlöner, vardagsbestyren måste också klaras av även om det mesta handlar om stadsflytten för tillfället. Den trehundra meter höga gruvtoppen dominerar utsikten från kommunalrådets kontor i stadshuset, den fastighet som symboliskt nog blir först att uppföras i den nya stadskärnan några kilometer bort. År 2004 meddelade LKAB officiellt Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen, i och med brytningen av malmen på den nya huvudnivån meter under jord. LKAB har sedan dess hunnit bygga järnväg och annan infrastruktur för flera miljarder men det var först i september 2012, när ett konkret beslut togs om plats för Kirunas nya stadskärna, som det riktiga planarbetet för rivning och flytt av staden kunde ta fart. Det skrevs mycket i media i början och det finns en trötthet hos Kirunaborna, att man pratat om att flytta så länge men att det inte har hänt någonting. Man har inte orkat höra mer om stadsomvandlingen. Nu börjar det äntligen röra på sig tack vare att beslut har tagits om den nya platsen för staden. Det kommer också att märkas hos Kirunaborna när man ser att nya stadshuset börjar byggas, säger Kristina Zakrisson (S). LKAB betalar Kommunen själv äger ingen mark utan har fått anhålla om mark från staten. I vanliga fall ska det också finnas färdig detaljplan för att kunna köpa men nu har man fått tillåtelse att gena lite och kan jobba parallellt med köp och detaljplan. Men det är många viljor inblandade i ett så omfattande projekt. I början när man förhandlade var det svårt att förstå varandra, LKAB är bra på att sälja malm men inte att planera samhällen och vice versa, menar Kristina, men man har börjat lära sig varandras förutsättningar. Kommunen och dess invånare är beredda att flytta staden, men hon påpekar också att kommunen inte har några andra pengar än invånarnas skattepengar och att det är orimligt att kostnaderna ska landa på Kirunas kommuninvånare. Det borde finnas ett intresse från LKAB av att bygga ett trivsamt samhälle för att kunna rekrytera kompetens, de vill nog inte ha arbetspendling i den omfattning man har i dag. Samarbetsklimatet är generellt bra men sen så ska vi ju bryta arm om det, de betalar bara vad de måste men jag Fastighetsnytt 4/

11 Kirunas prisbelönta stadshus. Kommunalrådet Kristina Zakrisson styr stadsomvandlingsarbetet från kommunens sida. Foto: Sverrir Thór Foto: Mattias Fröjd tycker också att de inte ska betala mer än vad som behövs. Det viktigaste är att det blir bra lösningar, säger Kristina Zakrisson. Akut bostadsbrist Gruvan och Kiruna har alltid varit ett. Kristina Zakrisson kallar sig själv bybo, hon är född i Jukkasjärvi där hon bodde tills hon var 10 sedan blev det flytt in till stan i tio år för att sedan bosätta sig i Kurravaara. Hon har själv gjort en sejour hos LKAB. Jag satt under jord och vägde lastbilar i ett halvår, jag har faktiskt kört ett skift också men då pajade lamellerna på lastbilen, det var kanske därför de inte bad mig köra fler gånger, skojar Kristina, men menar också att gruvan och staden lever i ett symbiotiskt förhållande, har man inte själv arbetat i gruvan så har någon i familjen gjort det. Är du egenföretagare är LKAB kund. Från 1950 och framåt såg Kiruna en stadig befolkningsökning med en topp 1976 på drygt , sedan dess har invånarantalet sjunkit. I dag ser det dock annorlunda ut och dagens cirka väntas stiga på grund av uppsvinget för gruvan. Det innebär att det råder en stor brist på bostäder i Kiruna. På 80-talet byggde LKAB och kommunen mycket bostäder men sedan gick konjunkturen ned och man friställde folk, då stod kommunen med tomma bostäder. Ett av Kristina Zakrissons första uppdrag som kommunalråd var faktiskt att avsluta kontraktet med Statens bostadskreditnämnd (numera del av Boverket) där man fick betalt för att riva lägenheter, och det är endast 2,5 år sedan. Det är svårt att säga hur många bostäder som behövs, bland annat för att det är så många entreprenörer här, blir det en villa ledig köper de upp och hyr ut och en del lägenheter hyrs också ut svart. Men kommunen har ingenting att erbjuda i dag, även om det gäller akutboende, så det är en jättekris, säger hon. Bostadsbrist är givetvis ytterligare ett problem för en stad som redan ser många ungdomar flytta till storstäderna. En gruva som mår bra betyder att jobb finns att tillgå men det behövs möjligheter till bostad också. Däremot ser inte Kristina Zakrisson det som ett problem att de unga söker sig till storstäderna. När folk frågar vad ska man göra för att få ungdomarna att stanna så säger jag att vi inte alls ska jobba för att få dem att stanna, det är bara bra att komma iväg men man ska vilja komma tillbaka. Stämningen i dag är också en helt annan än för 15 år sedan, det finns en framtidstro och folk som flyttade söderut kommer hem igen Kirunas själ Många av de som flyttar tillbaks kommer att få uppleva ett Kiruna som inte liknar barndomens stad och valet av plats har varit föremål för diskussion. Malmen finns överallt i området och det bästa hade varit om man kunde flytta hela staden ett par mil bort. Men ett externt alternativ ansågs för komplicerat, opraktiskt och för dyrt. Istället stod det mellan två nordliga alternativ, ett i väst och ett i öst där det, av invånarna, föredragna altenativet i nordväst fick ge plats åt det mer praktiska alternativet i nordöst. Men även här kan man få maka på sig i framtiden. Den förklaring jag fått är att ytan som var möjlig att använda i det västra alternativet inte var tillräcklig för att bygga ett tillgängligt centrum på, då blev det den östra delen och när det beslutet togs kunde man gå igång. Visst kan det bli så att staden behöver flyttas igen om LKAB bestämmer sig för att öppna ytterligare en nivå men här talar vi om ett tidsperspektiv på 50 till 75 år. Med platsen finns också identiteten av att vara en Kirunabo. Det skrotade alternativet i väst är det mest natursköna, med utsikt över berg och vatten. När man promenerar runt i dagens stad kan man allt som oftast, mellan huskropparna, skymta det vidsträckta landskapet med bergen i bakgrunden. Vid den nu valda platsen blir utsikten en annan men Kristina Zakrisson tror att folk kommer att acceptera det bättre när staden väl är på plats. Hon påpekar att det förmodligen finns många städer i Sverige som har en sliten stadskärna och vill bygga om, men vem ska betala det? Här finns en finansiär och det innebär möjligheter också, inte bara problem, menar hon. På ett flygfoto ser man att det är tallbacke och torrbacke, men från vägen ser man bara ett gammalt industriområde så jag förstår de som är skeptiska, men det kommer att bli fint. Jag tror att ungdomarna känner att det äntligen händer något i den här staden också, medan vi äldre är lite mer nostalgiska. Men så klart, har man eget hus som man bott i som barn och övertagit från föräldrar så kan det kännas trist. Det är inte bara de som flyttar som påverkas utan även de som blir kvar, hela samhället förändras. Men lite av Kirunas själ är att vi lever av och med gruvan och att vi finns mitt i naturen och det tar vi med oss. n 80 Fastighetsnytt 4/2013

12 Vi visste redan att våra medarbetare tycker att vi är en riktigt attraktiv arbetsplats. Nu vet vi att andra som jobbar i branschen också gör det.* * Akademiska Hus är en av landets mest attraktiva arbetsplatser, enligt Branschbarometern Vi tror att kunskap kan förändra världen och att briljanta idéer formar Sverige som kunskapsnation. Vi är ett av landets största fastighetsbolag och med fokus på universitet och högskolor bygger och förvaltar vi hållbara kunskapsmiljöer för hela människan. Genom nyskapande teknik, innovativa idéer och långsiktighet bidrar vi till ett klokare Sverige!

13 En välmående vårdcentral kan mycket väl ligga på sjukhus. Vi på Hemsö är specialister på att utveckla och förvalta fastigheter för samhällsservice, bland annat vårdcentraler. Ett exempel på det finns i Uddevalla där vi under 2012 byggt om gamla sjukhuset på Bohusläns regemente, I17, till en modern vårdcentral som drivs av Achima care. I dagsläget äger och förvaltar vi 350 fastigheter i närmare 90 kommuner. Det är framför allt läkarmottagningar, äldreboenden, skolor, daghem, polisstationer och domstolar. I och med att vi är specialiserade på den här typen av fastigheter vet vi mer än någon annan om vad som krävs för att samhällsservicen ska få så bra förutsättningar som möjligt. Vad kan vi göra för er? Läs mer på hemso.se. Välkommen!

14 FLYTTEN AV KIRUNA handeln: Ett historiskt trauma Av Sverrir Thór och Mattias Fröjd Flytten av Kiruna kommer att påverka vardagen för de flesta som bor i staden, inte minst privata näringsidkare som i många fall kommer att behöva flytta både hem och arbetsplats. I vissa fall kommer det även att kräva stora investeringar. Fastighetsnytt har träffat Jan C. Lindgren, företrädare för Kiruna Citysamverkan. Vid flytten av Kiruna kommer man inte enbart att flytta bostäder utan även kommersiella fastigheter och det kommer i synnerhet att drabba köpmän som i många fall äger sina fastigheter själva. En av dem är Jan C. Lindgren, köpman i klädaffären Centrum. Han var tidigare ordförande i Kirunas köpmannaförening men företräder numera Kiruna Citysamverkan, en näringslivsorganisation som arbetar för att främja centrumhandeln i Kiruna. Jan C. Lindgren förklarar att han som köpman nu måste ta ställning till huruvida företaget ska hyra in sig på det nya stället eller bygga nytt. Det är en ekonomifråga. LKAB kommer att lösa in den nuvarande Jan C. Lindgren tillsammans med dottern Johanna Lindgren Ringholt. fastigheten till ett pris som kanske inte motsvarar ett nybygge så hur man än vrider och vänder på det så kommer han att få lägga upp ett antal miljoner kronor om man väljer att bygga nytt, om man ska få ett likvärdigt hus. Han lägger till att många som driver butik i Kiruna äger fastigheterna själva och de sitter i samma situation. De som ska flytta måste ha den moroten att det är ekonomiskt bärande att flytta dit så att man inte känner att det blir mycket dyrare och hyran kommer att stiga, särskilt då många redan har det kämpigt. Då kanske de tar beslutet att lägga ner och det är en risk. Därför är det väldigt viktigt att LKAB och kommunen har den Foto: Sverrir Thór insikten från handlarnas sida, om de ska få en ny stad som inte bara består av Dressman och Hennes & Mauritz. Man måste få till stånd avtal som känns bärande. Enligt Jan C. Lindgren är det dock inte bara flytten som känns vemodig utan det faktum att många av fastigheterna är gamla och har således ett historiskt värde. Han beskriver det som ett historiskt trauma. Det här huset har funnit sedan 1915 ungefär och det kommer att jämnas med marken. Det är historia som försvinner, säger han. Lagt fram önskemål Jan C. Lindgren poängterar att köpmännen igenom sin samverkan har en större möjlighet att påverka utvecklingen än vad de skulle ha enskilt. Han förklarar att Kiruna Citysamverkan kontinuerligt för en dialog med både kommun och LKAB. Det återstår att se om det leder till ett bra avtal. Vi vet ju inte ens exakt var staden ska byggas. Jag har suttit i en av de grupper som ska påverka hur vi vill att det ska se ut. Dessa grupper arbetade samtidigt som de arkitektteam som har fått vara med och tävla om hur staden ska utformas. Jag hade helst sett att vi fick jobba före arkitekterna för att ge dem intryck. Vidare förklarar han att Kiruna Citysamverkan har lagt fram ett dokument med önskemål om hur man vill att staden ska byggas så att det handelsmässigt blir en bra stadskärna men även en stad som blir intressant och bra att bo i. Vi lever i ett klimat som ställer till det för oss på vintern eftersom det är mycket kallare där nere än vad det är här uppe. Det är stor skillnad på gradantalet och det är något man måste tänka på när man bygger en stad, vindfång och sådana saker. Ifall det skiljer 8-10 grader mellan den här staden och slätmarken så kan det göra ganska mycket på vintern. Det är viktigt att det blir rätt från början, menar Jan C. Lindgren och betonar att man i Kiruna har världens chans att bygga en stad av första klass. Det får inte bli någon Fastighetsnytt 4/

15 FLYTTEN AV KIRUNA långsträckt stad, vilket han tror att det blir. Helst vill näringslivet ha en rund cityhandel där man inte har någon gata som avslutas med en butik. Nya Kiruna bör bli en kompakt, tät handelsstad med kultur, badhus, sporthall, parker och aktiviteter som gör att man kan söka sig in till stan och trivas. Bristande informationsflöde Vidare betonar han vikten av att infrastrukturen kommer att fungera, både från flygfältet som kommer att byggas ut men även från den del av den nuvarande staden som inte kommer att flyttas. Vi har föreslagit linbanor, som sagt luftburen trafik, eller under jord. Vi är duktiga på att gräva tunnlar i den här staden. Alternativt kan vi även bygga en järnväg ovan jord och innan stan kan man gå under jord och komma med hiss upp till turistcentret så att turisten känner att det här är väldigt speciellt. När Fastighetsnytt frågar huruvida det finns någon positiv känsla kring flytten så svarar Jan C. Lindgren att visst är det så men att osäkerheten är stor, informationsflödet från kommun och LKAB till invånarna har inte varit tillräckligt bra. Själv har jag varit så vetgirig att jag har tagit rätt på en del på grund av den position jag besitter. Naturligtvis finns det information att ta del av men allmänheten har inte fått ta del av den i samma turordning. Det är viktigt att alla processer som sker och de beslut som tas förmedlas till den allmänna kommuninvånaren på ett snyggt sätt. Folk måste kunna jobba in sig på att hela deras tillvaro ska ändras och börja forma sin framtid. Många sitter med hus som ska lösas in och där finns mycket historia och nostalgi. Den ersättning som ges täcker kanske inte alla gånger det värde som ligger i fastigheterna. Det leder oss till den svåra frågan om ersättning. Enligt Jan C. Lindgren har den processen varit mycket långsam, till köpmännens nackdel. För att en köpman ska kunna ta beslut om huruvida man vill flytta måste man i god tid få veta var butiken kommer att hamna. Sedan måste avtal skrivas och beslut om flyttersättningar tas. Han poängterar att butikerna kommer att behöva stängas i ett visst antal månader för att flytta över allting. Under den tiden har köpmännen inga intäkter men alltjämt utgifter och ett avtal om hur dessa kompenseras måste träffas. Får inte bli kåkstad Slutligen betonar han att även om flytten står nära inpå så sker den inte imorgon. Det gäller att bevara och utveckla den befintliga staden under den tid som finns kvar till flytten. Man ska trots allt leva under de tio år som återstår tills nya Kiruna blir färdigbyggd. Man får bara hoppas att LKAB inte gör samma misstag som i Malmberget där det finns ett stort gruvhål mitt i staden. Det är det värsta som kan hända då blir Kiruna en kåkstad, säger Jan C. Lindgren. n Nya Kiruna Handlarnas önskemål 22/ Gör en gemensam flytt och uppstart tillsammans med kommun, LKAB och näringslivet i samverkan Låt det synas att vi bygger en ny stad Media/marknadsföring. Bostäder måste finnas på plats innan handeln etablerar sig. Bostäder ovanför butikslokalerna för att förtäta citykänslan. Samarbete med externhandeln. Flytten bör ske i gemensam trupp under kort tid, för att handeln ej ska splittras. Flyttersättning, för att den lilla butiken skall ha någon chans att kunna följa med och nyetablera sig. Den ekonomiska förutsättningen måste finnas för att alla ska kunna ta beslutet för att fortsätta sin verksamhet. Rimliga hyreskontrakt med avtal. Coop nära citykärnan. Bra kommunikation mellan nya och gamla staden. Tåg på räls eller luftburen, avstigning vid Centralstation. Kombinera pulkbackar, isar och andra barnaktiviteter till staden. Samla handeln. Tillgängligheten är avgörande för att handeln ska blomstra och utvecklas. Butikerna ska dra nytta av varandra. Närmare för kunden. Kultur/musik, teater, dans bio, caféer centralt belägna. Sporthall/badhus/allmän bastu centralt belägna öppethållande även kvällar för att inte ta död på staden när butikerna stänger. Citykärnan gärna bilfri. Istället gågator och parker i anslutning till handeln. Parkeringshus i nära anslutning till gågator och handel. Värmestolpar på de flesta ute p-platser. Varutransport till butikerna tillåts. Restauranger och pubar på gångavstånd i City. Turistcenter intill kulturhus och centralstation. Galleria utochinvänd med glastak för ljusinsläpp, entréer mot gatan från varje butik för att öka samarbetet mellan butikerna. Hotell på övre plan, restaurang pub och café mitt i gallerian. Torg med öppen scen och torghandel fredag lördag. Beakta vinterklimatet. Träd och vegetation ger vindskydd i kombination av smart arkitektur. Samt trivsel. Spektakulär arkitektur (=uppseendeväckande) ökar intresset för att besöka Kiruna rent turistmässigt, men även känslan att vilja bo och verka i en ny häftig modern stad. Nytt resecenter bör finnas vid det utbyggda flygfältet, men med direkt anslutning till det nya Kiruna. Snabb och bra kommunikation till och från flygplatsen. Affärsstråk, så kallad gågata, med affärer på bägge sidor förhöjer stadskänslan. Belysning viktig i City, dels för att göra staden levande även kvällstid, belysta fasader och konstverk av olika slag, upplysta skyltfönster ett måste. Men framförallt för tryggheten i staden. Saluhall med lokala specialiteter, till exemel Thornéus renprodukter, Rönnbecks fisk, kryddor, bär, dryck med mera.

16 vi möts i loungen PÅ Business ARenA låt oss bjuda på välsmakande dryck samtidigt som du tar del av vår syn på marknadsutvecklingen via nya Newsec property outlook. efterfrågan på bostadsfastigheter är stor i flera större svenska städer till följd av låga realräntor, urbanisering, reallöneökningar samt låg nyproduktion. för ett personligt möte i samband med Business Arena, kontakta oss på bostadsfastigheter@newsec.se CAPITAL MARKETS LEASING ASSET & PROPERTY MANAGEMENT VALUATION & ADVISORY CORPORATE SOLUTIONS The full service property house NEWSEC.COM

17