Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 8/2005 rd. för hållbar utveckling INLEDNING. Remiss. Sakkunniga SKRIVELSEN
|
|
- Björn Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 8/2005 rd Statsrådets utredning med anledning av Finlands ståndpukt till översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 14 januari 2005 statsrådets utredning med anledning av Finlands ståndpukt till översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling (E 141/2004 rd) till jordbruksutskottet för eventuella åtgärder. Dessutom har stora utskottet den 2 mars 2005 sänt en kompletterande skrivelse 1. VNK till jord- och skogsbruksutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - specialmedarbetare Jyri Ollila, statsrådets kansli, EU-sekretariatet - forstråd Anders Portin och överinspektör Johanna Niemivuo-Lahti, jord- och skogsbruksministeriet - överingenjör Petteri Kuuva, handels- och industriministeriet - professor Anni Huhtala, Lantbruksekonomiska forskningsanstalten - direktör för Joensuu forskningscentral Jari Parviainen och direktör för internationella ärenden Jari Varjo, Skogsforskningsinstitutet - skogsexpert Lea Jylhä och miljöjurist Kurt Hemnell, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf - sekreterare Lauri Ainasto, Trä- och specialbranschernas förbund - direktör Pertti Laine och direktör Hannu Valtanen, Skogsindustri rf. Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund rf. SKRIVELSEN Huvudsakligt innehåll EU gjorde sitt första åtagande i fråga om hållbar utveckling i juni Det var då som Europeiska rådet vid sitt möte i Göteborg och på grundval av kommissionens meddelande antog EU:s strategi för hållbar utveckling. År 2002 lade kommissionen fram ytterligare ett meddelande med tyngdpunkten lagd på de externa dimensionerna när det gäller hållbar utveckling, vilket antogs av Europeiska rådet i Barcelona. Texterna utgör tillsammans grunden för EU:s övergripande strategi för hållbar utveckling. Kommissionen har utfäst sig att se över strategin vid inledningen av varje ny mandatperiod för kommissionen. Det kommer att ske under 2005 på grund- E 141/2004 rd Version 2.0
2 val av de erfarenheter som gjorts under de gångna fyra åren. Den reviderade strategin för hållbar utveckling kommer att behöva ges en vidare inriktning som framhäver de strukturförändringar av ekonomin som krävs för att man ska kunna gå vidare mot mera hållbara produktions- och konsumtionsmönster och den måste omfatta ohållbara tendenser. Med en ytterligare förstärkning av det nya förhållningssättet till utformning av politiken kommer den reviderade strategin att innehålla ett upprepande av den tredimensionella inriktningen och även en garanti för att de externa aspekterna när det gäller hållbar utveckling helt och hållet integreras och förstärks. Vidare kommer det åtagande som gjorts i förslaget till budgetplan för om att hållbar utveckling kommer att bli en vägledande princip för EU:s politik att bekräftas. Strategin för hållbar utveckling har följande struktur: För det första ger den en allmän beskrivning av vad som är hållbart. Det grundläggande budskapet är att hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner måste gå hand i hand och ömsesidigt stärka varandra. "Hållbar utveckling innebär en positiv framtidsversion för Europeiska unionen ett samhälle med ökat välstånd och större rättvisa, en renare, säkrare och sundare miljö samt bättre livskvalitet både för oss själva, våra barn och barnbarn." Det är absolut nödvändigt att man förstår dessa tre hörnstenars betydelse och inbördes beroende av varandra. I den andra, och otvivelaktigt den mest ambitiösa, delen av strategin görs ett försök att förbättra det sätt på vilket politik utformas, med betoning på att förbättra samstämmigheten i politiken och att göra människorna medvetna om eventuella avvägningar mellan motstridiga mål så att det kan fattas välgrundade politiska beslut. Det innebär en noggrann undersökning av de totala effekterna av besluten, även beslut om att inte agera, bl.a. genom konsekvensbedömning på tidigt stadium, och att marknaden får de rätta signalerna genom att priserna sätts på rätt nivå. Det krävs också att EU:s beslutsfattare tar hänsyn till det globala sammanhanget och aktivt främjar överensstämmelse mellan den interna och den externa politiken. Dessutom krävs det investeringar i vetenskap och teknik för att ge stöd till de anpassningar som behövs för att åstadkomma hållbar utveckling. I det nya förhållningssättet till utformningen av politik betonas att kommunikationen måste förbättras och att medborgarna och näringslivet måste lockas att delta aktivt. För det tredje tas ett begränsat antal tendenser upp som helt klart inte är hållbara, exempelvis frågor som rör klimatförändring och energianvändning, hot mot folkhälsan, fattigdom och social utslagning, åldrande samhällen, förvaltning av naturresurser samt markanvändning och transport. Inom ramen för den globala dimensionen redogörs för några av de internationella målen med tyngdpunkten lagd på de oprioriterade mål som identifierades i EU:s bidrag till världstoppmötet om hållbar utveckling. Det rör sig om främjande av globaliseringen, handel för hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning, social utveckling, hållbar förvaltning av natur- och miljöresurserna, bättre samstämmighet mellan Europeiska unionens politik på olika områden, bättre styre på alla nivåer och finansiering av hållbar utveckling. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Allmänt Utskottet noterar att förvaltningen av naturresurser är en av kommissionens prioriteringar i strategin för hållbar utveckling. Det är viktigt att strategin tar hänsyn till skillnaden mellan förnybara och icke förnybara naturresurser. Jämfört med de icke förnybara naturresurserna är till- 2
3 gången till de förnybara - om de utnyttjas förnuftigt oändlig och de kan användas för att ersätta de icke förnybara, typ fossila bränslen. Utskottet anser därför att förnybarheten och en hållbar användning av förnybara resurser har ett värde redan i sig och bör ses som en av hörnstenarna i en hållbar utveckling. Av statsrådets skrivelse framgår att EU i linje med de principer som lades fast vid toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg har arbetat för ökad användning av förnybara energiformer. Ambitionen är att säkerställa en tillräcklig tillgång till hållbara energitjänster till skäliga priser på landsbygden och i stadsområden. Det är aktuellt med nya bedömningar av de möjligheter som förnybara energikällor erbjuder eftersom det också har skett många omvärldsförändringar under de senaste åren. Förnybara energikällor kommer att vara mycket viktiga i framtiden ju mer kraven på minskade utsläpp av växthusgaser ökar. Världsmarknadspriserna på fossila bränslen förväntas också öka stegvis i den takt tillgångarna minskar och exploateringskostnaderna ökar. Utnyttjandet av nya energikällor har redan nu ökat i snabb takt inom vissa områden, t.ex. användningen av biobränslen inom transportsektorn. Tekniken har gjort betydande framsteg och t.ex. vindkraftverken har nått upp till megawattstorlek. Utsläppshandeln har kommit i gång i EU och det har ställts branschvisa normativa målvärden för ökad användning av förnybara energikällor, som för elproduktion, transport och delvis också avfallshantering. Inom jordbruket spelar det en stor roll att stödåtgärder har riktats till non-foodproduktion. En uppdatering av vår klimatstrategi är på gång. Ökad användning av förnybar energi spelar en viktig roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Utnyttjandet av förnybara energikällor gör dessutom energisystemet säkrare och ökar arbetstillfällena. Det finns en stor marknad för teknik som drivs med förnybar energi. Följande fyra bioenergikällor beräknas ha de största möjligheterna att ge mer förnybar energi: skogsflis, småskalig vedanvändning (utan skogsflis), returbränsle (biogas medräknat) och åkerbiomassa. För ökad användning av förnybar energi krävs det åtminstone i initialfasen kraftfullare stödåtgärder för att göra den konkurrenskraftigare på energimarknaden, men å andra sidan är det typiskt för en ökad användning av förnybara energikällor att den får betydande positiva effekter också utanför energisektorn. De bör vägas in när beslut om stödåtgärder fattas. Ett jordbruksområde som drar nytta av detta och som bär en del av kostnaderna är framför allt energiodlingar, som kan bli ett kompletterande alternativ till livsmedelsproduktion. Motsvarande område inom skogsbruket är skogsvården (skogsflis från ungskogar och vård av plantskog). Det gäller också att beakta att en spridning av energiproduktionen kan ge fler arbetstillfällen. Enligt vissa bedömningar kommer utnyttjandet av förnybar energi att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till normala energikällor kring 2020 och därefter börja erövra marknader. Ökad användning av åkerbiomassa Det typiska för odlingsväxter är att deras olika delar klart skiljer sig från varandra både till strukturen och den kemiska sammansättningen. Människan skördar bara en enda del av de flesta av dem, som fröna från spannmålsväxter, och behandlar de övriga delarna, vars massa kan ge t.o.m. en större skörd än den skördade delen (som halmen från vissa spannmålsarter) som värdelöst avfall. Om vi ser på saken utifrån perspektivet för hållbar utveckling har också dessa outnyttjade delar ett värde, men det kommer inte fram i den nuvarande, starkt styrda marknadssituationen som förvränger deras verkliga råvaruvärde med tanke på hållbar utveckling. Den snedvridna marknadssituationen framträder tydligt vid en analys av värdehierarkin för s.k. bioprodukter. Högsta nivån utgörs av de delar som lämpar sig som råvara för s.k. värdeprodukter, typ läkemedel och skönhetsmedel. Nästa nivå utgörs av delar som lämpar sig som råvara för mat och foder. Den tredje nivån består av råvara för omfattande industriproduktion, typ stärkelse, olja och fibrer. Den fjärde och lägsta nivån utgörs av bioenergi. Utskottet uppmärksam- 3
4 mar därför att om det lönar sig att förbränna spannmål som duger som födoämne eller foder i en värmepanna, är det en klar signal om att samhällets regleringsåtgärder allvarligt har snedvridigt prisförhållandena (en vara på nivå två betingar ett bättre pris om den används enligt nivå fyra). Med hänvisning till det ovan sagda anser utskottet att utnyttjandet av biomassa i framtiden i största möjliga utsträckning bör bygga på ett samlat utnyttjande. Då tas hela den exploaterbara mängden biomassa till vara och separeras i fraktioner för olika ändamål utifrån värdehierarkin för biomaterial ovan. Ett rationellt genomförande gör produktionen klart lönsammare i och med att alla kostnader för odling och huvuddelen av kostnaderna för skörd kan spridas över flera olika produktdelar (i det nuvarande systemet inriktas de vanligen bara på en enda del, som korn i fråga om spannmål). Vid sidan av traditionell växtodling kommer vi att få nya alternativ som det småningom ser ut att öppnas nya möjligheter för i takt med globaliseringen, typ non-foodproduktion och bioenergi. Utnyttjandet av förnybar energi kommer som sagt att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till sedvanliga energikällor kring 2020 och denna energiform kommer därefter att erövra marknaderna. Därför är det enligt utskottets mening mycket viktigt att dessa nya produktionsområden inom jordbruket får sin rättmätiga plats också i utformningen av jordbrukspolitiken. I detta sammanhang vill utskottet ytterligare uppmärksamma att vår korta växtperiod och låga värmesumma är en viktig skördebegränsande faktor. Därför är det svårt för vår traditionella växtodling att konkurrera med produktionen i andra EU-länder som alla har ett gynnsammare läge för växtodling än vi. Inom vissa produktionsområden är våra exceptionella naturförhållanden däremot inte till nackdel utan snarare en konkurrensfördel. Som exempel kan nämnas produktion av fiber- och energiväxter som kan skördas med dry-linemetoden (t.ex. lin och hampa för vissa ändamål och rörflen). Det finns växter hos oss som genom att tillgodogöra sig de långa ljusa dagarna under växtperioden kan kompensera vår låga värmesumma. Hos oss kan framför allt de åkrar tas för produktion av bioenergi som på grund av jordmån, läge, dräneringsförhållanden eller av någon annan orsak inte lämpar sig särskilt väl för annan produktion. Det finns gott om åkermark av detta slag hos oss, enligt vissa uppskattningar klart över hektar. Det finns alltså potential för ökad produktion av bioenergi. Nya möjligheter kommer att öppna sig också för åkerbioenergi därför att man på flera håll arbetar på att ta fram nya biotekniska metoder som medger utvinning av alkohol till bränsle ur allt organiskt avfall innehållande kol, väte och syre på ett mycket effektivare sätt än med nuvarande metoder. Skogsbruk EU-medborgarnas framtida välfärd kräver avsevärda mängder energi och råvaror som måste gå att producera enligt principen om hållbar utveckling. I detta arbete intar vår skogssektor en central plats i den europeiska skogssektorn liksom också i den globala skogssektorn. Därför faller det sig naturligt för Finland att driva på skogsbruket som ett centralt tema i översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling. Tack vare vår avancerade skogsbaserade råvaru- och energiproduktion har vi goda möjligheter att främja träbaserad produktion av råvaror, bearbetade produkter och energiproduktion enligt principerna om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Utskottet framhåller att den skogsrelaterade produktionen i framtiden kommer att bli allt mer diversifierad och att träbaserade råvaror vid sidan av traditionella skogsbruksprodukter kan bli en viktig förnybar råvarukälla t.ex. för olika slag av kompositmaterial och helt nya skogs- och träbaserade råvaror och produkter, andra sätt att utnyttja skogarna inte att förglömma. Skogens råvaror lämpar sig väl för återvinning och i slutet av sin livscykel kan de användas för produktion av bioenergi utan att de belastar kolbalansen. Vad gäller energiproduktion konstaterar utskottet att användningen av skogsflis har ökat i snabb takt hos oss under de senaste åren. Enligt uppskattning kommer en allt större andel skogs- 4
5 flis att användas för fjärrvärmeproduktion, eftersom pelleteringen slukar en stor del av de biprodukter från skogsindustrin som tidigare styrdes över till fjärrvärmesektorn. I våra nuvarande kraftverkspannor kan skogsflis användas som blandat bränsle tillsammans med torv eller stenkol. Vi har inte tagit mer än de första stapplande stegen mot att använda pellets för uppvärmning av byggnader jämfört med många andra länder men ändå kunde en halv miljon ton pellets per år användas för att ersätta lätt brännolja för uppvärmning av byggnader och i topp- och reservpannor för fjärrvärmeproduktion. I så fall behövs det över en miljon ton pellets. Småskalig vedanvändning som huvudsaklig värmekälla vid nybyggnad och sanering utanför fjärrvärmenätet kunde byggas ut avsevärt för att ersätta olja och el. En hållbar användning av förnybara naturresurser har många miljömässiga och andra välfärdsfrämjande fördelar. Fördelarna måste lyftas fram och samtidigt bör man skapa en omvärld som gynnar användning av trä. I en utredning till utskottet påpekas det dock att det i vissa EU-länder inte minst i debatten om offentlig upphandling har uttalats dubier om användningen av trä och direkt fientliga åsikter om skogsbruk och skogsbruksnäringen. Det gäller t.ex. Storbritanniens och Hollands nationella anvisningar om offentlig upphandling som gynnar enskilda skogscertifieringssystem. Förfarandet innebär handelshinder och är till skada för en fungerande inre marknad. EU:s bestämmelser om offentlig upphandling kräver förtydligande och klara gränser för att t.ex. skogscertifiering och miljömärkning inte ska bli handelshinder och den vägen försvåra användningen av trä. Utlåtande Jordbruksutskottet anför att en central utgångspunkt vid översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling bör vara att gynna användningen av förnybara naturresurser, framför allt ökad användning av åkerbiomassa och ved både som råvara och som bioenergikälla och att strategin bör omfatta åtgärder för att trygga en fungerande inre marknad så att handelshinder, som nationella bestämmelser om offentlig upphandling, inte blir ett hinder för att utvinna och utnyttja trä. Helsingfors den 20 maj 2005 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Sirkka-Liisa Anttila /cent vordf. Harry Wallin /sd medl. Pertti Hemmilä /saml Matti Kauppila /vänst Esko Kiviranta /cent Katri Komi /cent Risto Kuisma /sd Lauri Kähkönen /sd Esa Lahtela /sd Jari Leppä /cent Eero Lämsä /cent Erkki Pulliainen /gröna Pekka Vilkuna /cent. Sekreterare var utskottsråd Carl Selenius. 5
Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Finlands EU-mål under Belgiens ordförandeskap Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den
Läs merTill miljöutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 12/2001 rd. Statsrådets redogörelse om en nationell klimatstrategi INLEDNING.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 12/2001 rd Statsrådets redogörelse om en nationell klimatstrategi Till miljöutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 mars 2001 statsrådets redogörelse
Läs merTill finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd Regeringens proposition med förslag till vissa ändringar av skogsbeskattningen Till finansutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 november
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 6 november
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. av program som hänför sig till utveckling
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.6.2019 C(2019) 4427 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.6.2019 om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021 2030
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0382 (COD) 15120/16 ADD 9 FÖLJENOT från: inkom den: 1 december 2016 till: ENER 417 CLIMA 168 CONSOM 298 TRANS
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merTill grundlagsutskottet
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 4/2003 rd Berättelsen om regeringens åtgärder under år 2002 Till grundlagsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 6 maj 2003 berättelsen om regeringens
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merMer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3
Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016 Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/2016 09:54 Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi Bioenergi är den vanligaste
Läs merDEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 19 september 2003 APP/3590/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP/3590) Joaquim Miranda och Gado
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 26/2001 rd
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 26/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet
Läs merÅlands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 27 maj 2008 en proposition
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merTill stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merDen växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merVärldens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merTill finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2002 rd. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2003 INLEDNING.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2002 rd Regeringens proposition om statsbudgeten för 2003 Till finansutskottet INLEDNING Remiss Riksdagens biträdande generalsekreterare meddelade utskottet
Läs merRP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merTill stora utskottet EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 19/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 11/2004 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster (energitjänster)
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merBioekonomi och biobaserad ekonomi
Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det
Läs merJord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030
Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030 Finland i förnyelse en värld av möjligheter Många av de saker som vi nu tycker är självklara är unika. I framtiden kommer ren mat och rent vatten att höra
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
STORA UTSKOTTETS UTLÅTANDE 3/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av hur reservationer läggs i Europeiska unionens råd Till statsrådet INLEDNING Remiss Statsrådet lämnade den 22 mars 2002 stora
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merTill stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing
Läs merFÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 3 april 2001 en proposition med förslag
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs merRP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 22 i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merFörnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018
Förnybarhetsdirektivet 2020 2030 påverkan på biobränslen på svensk marknad Julia Hansson, Mathias Gustavsson IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018 Förnybarhetsdirektivet II del av större paket November
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merVästra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Läs mer