1/ / ABFs Förhandlingsorganisation HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND

Transkript

1 1/ / KOLLEKTIVAVTAL mellan å ena sidan ABFs Förhandlingsorganisation och å andra sidan HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND avseende Medarbetare med reglerad och oreglererad arbetstid vid ABF avdelningar, distrikt och förbundsexpedition 1

2 Innehåll 1 Anställning, uppsägning m m Arbetstid Löner Övertidsersättning Semester Sjuk- och olycksfallsersättning Försäkringar Permission och tjänstledighet Traktamente och reseersättningar Pensioner Arbetsmiljöavtal Jämställdhetsavtal Medbestämmandefrågor Tvisters handläggning Avtalets giltighetstid Överenskommelse om regler för ABF Handels Trygghetsfond Uppdragsavtal Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2012 års upplaga av avtalet. 2

3 Allmänt Samhället, näringslivet, organisationer och individer är beroende av kunskap för sin framgång, utveckling, konkurrenskraft och fortlevnad. Synen på kunskap är en avgörande faktor för samhällets värdeskapande och för fortsatt välfärd. Vi upplever en snabbt ökad förändringstakt där gamla strukturer upplöses och nya tillkommer. Arbetsmarknaden förändras när gamla yrken försvinner eller minskas, nya tjänster skapas och gränsen mellan yrkesroller suddas ut. ABF:s roll kommer i allt högre utsträckning vara beroende av kompetenta och engagerade medarbetare och en mera flexibel arbetsorganisation. Medarbetarnas förmåga att aktivt bidra till enhetens verksamhetsutveckling kommer att bli allt viktigare. Framgången i arbetet med att utveckla alla medarbetares kompetens och att stimulera till goda insatser kommer därför att vara av stor strategisk betydelse. Kompetensutveckling och systemet med individuella löner är ett par viktiga instrument i detta arbete. 1 Anställning, uppsägning m m I fråga om anställning och uppsägning m m gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) med följande tillägg. Mom 1 Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren anställningsbevis, vari anställningens karaktär, arbetstidens längd, lön samt avtalstillhörighet ska anges. Introduktion I en lärande organisation med folkbildningsprägel ställs höga krav på ledningen att samla medarbetarna kring gemensamma bärande idéer och värden. På ABF-enheterna ställs ledningen inför stora krav på förmåga att samla samtliga medarbetare till ett arbetslag som strävar mot gemensamma mål. Introduktion för den enskilde medarbetaren ska ses som ett första inslag i det kommande personalutvecklingsarbete och är ett avgörande inslag i den fortsatta utvecklingsprocessen. 3

4 Mom 2 Tillsvidareanställd (fast anställd) är den som inte uttryckligen anställs som vikarie, tillfälligt för visst uppdrag av kortvarig natur eller på prov. Provanställning kan omfatta högst 6 månader. Vid provanställning gäller 2 veckors uppsägningstid. Provanställning ska inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än 1 år varit anställd i ABF-organisationen. Förmåner i detta avtal tillämpas efter 3 månaders anställning. Mom 3 All personal, för vilken detta avtal är gällande, organiseras i Handelsanställdas förbund. Mom 4 Nyanställd arbetstagare har rätt att under en timmes betald arbetstid delta i facklig information från den lokala arbetstagarparten. Den lokala arbetstagarparten ska samråda om förläggningen av informationen med arbetsgivaren. Mom 5 Anställd som avser att gå i pension ska meddela detta till arbetsgivaren senast 6 månader före tilltänkt pensioneringspunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om kortare meddelandetid. När den anställde fyller 67 år kan arbetsgivaren efter varseltid om en månad avsluta anställningen. Mom 6 För såväl arbetsgivare som arbetstagare med reglerad arbetstid gäller en ömsesidig uppsägningstid av 1 månad, för arbetstagare med oreglerad arbetstid gäller en ömsesidig uppsägningstid med 3 månader. Arbetsgivaren och medarbetaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga den i mom 6 angivna. Tillsvidareanställd, med reglerad arbetstid har vid uppsägning från arbetsgivarens sida rätt till en uppsägningstid av: - 2 månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 2 år, men kortare än 4 år, 4

5 - 3 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 4 år men kortare än 6 år, - 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, - 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år, - 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år Tillsvidareanställd, med oreglerad arbetstid har vid uppsägning från arbetsgivarens sida rätt till en uppsägningstid av: - 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, - 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år, - 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år Uppsägning ska ske skriftligen. Mom 7 Anställd som slutar utan iakttagande av stadgad eller överenskommen uppsägningstid är, i den utsträckning som nedan sägs, förlustig innestående lön och semesterersättning. Arbetsgivaren kan härav innehålla ett belopp motsvarande lönen för det antal dagar av uppsägningstiden som anställd inte infunnit sig till arbetet. Det innehållna beloppet får totalt högst motsvara lönen för en avlöningsperiod, avdraget beräknas i enlighet med 8 mom 4. Mom 8 Förhållandet mellan ABF och den anställde grundar sig på ömsesidigt förtroende och ömsesidig lojalitet. Anställd har att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarata ABFs intressen. Den anställde har vidare att följa utfärdade anvisningar beträffande tjänstgöringen. 5

6 Mom 9 Den anställde får inte utan arbetsgivarens tillåtelse åtaga sig uppdrag eller bedriva verksamhet som menligt kan inverka på arbetet. 2 Arbetstid Detta avtal omfattar personal med reglerad arbetstid samt personal med oreglerad arbetstid. Mom 1, mom 3 4 samt protokollsanteckningen gäller för arbetstagare med reglerad arbetstid. Mom 1 (Reglerad arbetstid) För personal med reglerad arbetstid gäller att den ordinarie arbetstiden utgör 39 timmar per helgfri vecka och förläggs måndag fredag enligt lokal överenskommelse på respektive arbetsplats. Mom 2 (Oreglerad arbetstid) Arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera sin arbetstid gäller oreglerad arbetstid. Arbetstagaren omfattas således inte av arbetstidslagens regler. Det är parternas gemensamma uppfattning att oreglerad arbetstid ska tillämpas när arbetsuppgiften har sådan karaktär att reglerad arbetstid är svår att tillämpa. Oreglerad arbetstid innebär att arbetstagaren själv har ansvaret för att dygnsvila och veckovila uttas i enlighet med lagstiftningens intentioner. Mom 3 För ordinarie arbetstid måndag fredag förlagd efter kl utges ob-tillägg med 50% på timlönen (1/169 av fasta kontanta månadslönen). Finns överenskommelse om flextid som går efter kl utges inte ob-tillägg på arbetstid inom flextidsramen. För anställd kan överenskommelse träffas mellan de lokala parterna om att ob-ersättning i stället kan utges enligt ett av följande alternativ: a) ob-tillägg inkluderas i den överenskomna personliga månadslönen 6

7 b) ob-tillägg utges i form av ett överenskommet månatligt tillägg utöver månadslön c) ob-tillägget utges i form av kompensationsledighet. Mom 4 Påskafton, pingstafton, dag efter Kristi Himmelsfärdsdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton är fridagar. Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dag före Kristi Himmelsfärdsdag, dag före Alla Helgons dag och dag före julafton avslutas arbetet kl Under dessa dagar förekommer ingen lunchrast. Lokal överenskommelse kan träffas om annan utläggning. Mom 5 Överenskommelse om arbetstidens förläggning träffas i god tid före arbetsårets början, dock senast vid november månads utgång. Parterna rekommenderar att, om de anställda så önskar, tillämpa flexibel arbetstid samt förlägga arbetstiden så att någon form av sommartid kan införas. Vid tecknande av lokal överenskommelse om införande av sommartid är parterna överens om att tillämpa en genomsnittsberäkning av den ordinarie veckoarbetstiden. Genomsnittsberäkningen av den ordinarie veckoarbetstiden som kan tillämpas efter lokal överenskommelse innebär att arbetstiden under året kan vara varierande. Det varierande arbetstidsmåttet har till syfte att tillgodose arbetsgivarens behov av flexibilitet i verksamheten samt ge möjlighet för de anställda till en kortare arbetstid genom införandet av sommartid eller säsongsvariationer i lokal flextidsöverenskommelse. Vid årsarbetstidsplaneringen tas speciell hänsyn till nationaldagens infallande. Vidare rekommenderas parterna att träffa lokal överenskommelse om att arbetsdag, som infaller mellan två arbetsfria dagar utgör fridag. Överläggningar härom upptas på den lokala arbetsplatsen på begäran av någondera parten. 7

8 3 Löner Mom Löneutrymmet är 2,2 % av på arbetsplatsen utgående löner , gällande från och med den 1 april 2013 läggs ut generellt. Part som önskar förhandla om utlägg av löneutrymmet ska påtala detta före Löneutrymmet är 2,2 % av på arbetsplatsen utgående löner , Heltidsanställd som den 31 mars 2014 har en lön som understiger kr/mån och som varit anställd i minst två år garanteras en lönehöjning med 500 kr/mån. Övriga heltidsanställda garanteras en löneökning med minst 200 kr/mån Löneutrymmet är 2,4 % av på arbetsplatsen utgående löner , Heltidsanställd som den 31 mars 2015 har en lön som understiger kr/mån och som varit anställd i minst två år garanteras en lönehöjning med 530 kr/mån. Övriga heltidsanställda garanteras en löneökning med minst 130 kr/mån. För anställd på detta avtal utges individuell baserad månadslön enligt följande löneutvecklingssystem. Mom 2 Löneutvecklingssystem Systemet omfattar i huvudsak alla tjänster under detta avtal. Syftet med löneutvecklingssystemet är att få en metod för att systematiskt bestämma arbetssvårigheter för de olika arbetsuppgifterna. Värderingen avser arbetet i tjänsten och inte individen som utför arbetet. Målsättning med löneutvecklingssystemet är att genom kompetensutveckling stärka organisationen och individen. ABF ska ge rättvisa möjligheter för alla anställda till kompetensutveckling som möjliggör utveckling i arbete och lön. Utvecklingssamtalet är det viktigaste instrumentet för att åstadkomma kompetens- och löneutveckling. Syftet med utvecklingssamtalet är att 8

9 utveckla de anställda och organisationen. I samtalet vägs organisationens mål och behov ihop med individens mål och vilja till ett utvecklat arbete. Med hjälp av utvecklingssamtal skapas förutsättningar att ta tillvara de anställdas kunskaper och resurser. ABF ska genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år med samtliga medarbetare. Samtalet ska resultera i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan för respektive medarbetare. Utvecklingsplanen ska stämmas av och eventuellt revideras varje år i kommande utvecklingssamtal. Tillgodogjord kompetensutveckling ska premieras vid fördelning av lokal pott i enlighet med lönesystemets regler. För varje medarbetare ska en utvecklingsplan upprättas. Utvecklingsplanerna för de anställda sammanställs till en gemensam plan för ABF-enheten. Av planerna ska framgå: - målet med kompetensutveckling för ABF-enheten och för individen - genomförandeplan med tidsplan - resursbehov Uppföljning av planerna ska göras årligen där uppgifterna om resultatet ska redovisas och eventuella avvikelser anges. ABF ska årligen sammanställa en personalekonomisk redovisning där resultatet av genomförd personalutveckling redovisas. Åtta huvudkriterier ligger till grund för värderingen enligt följande: - Utbildning - Erfarenhet - Kontakter och samarbete - Självständighet - Problemlösning - Påfrestning/arbetsmiljö - Oreglerad arbetstid - Personalledning 9

10 Tjänsterna värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande definitioner. Poängställningen i olika graderna under varje kriterie kan variera. Bedömning måste då ske utifrån vilken svårighetsgrad som krävs för tjänsten. Huvudkriterier 1. Utbildning I denna faktor värderas den utbildning som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten, d v s normal studietid. I utbildningstiden ska man även räkna in erforderlig kompletterande utbildning i form av specialkurser eller motsvarande. Poängen avser fullföljd utbildning med avlagd examen eller motsvarande. Utbildningen ska vara relevant för tjänsten, det kan vara kortare kurser till längre sammanhållen utbildning där långa utbildningar ger högre poäng. Grad Definition Poäng 1 3-årigt gymnasium 2 2 Gymnasial påbyggnads utb. 3 3 Högskoleutbildning Erfarenhet I denna faktor värderas den arbetslivs - och/eller yrkeserfarenhet som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten. Grad Definition Poäng 1 Mindre än 1 år år år år eller mer 8 3. Kontakter och samarbete I denna faktor värderas tjänstens krav på kontakter och samarbete i syfte att utveckla studieverksamheten. Kontakterna/samarbetet sker i form av studierådgivning, utvecklingsarbete, samarbetsprojekt, etc. inom avdelningen, inom distriktet, inom förbundet, 10

11 med kommunmedborgare, medlemmar i samarbetande organisationer, förtroendevalda, organisationer och myndigheter. Vanliga kontakter mellan chef och medarbetare ingår inte i värderingen. Grad Definition Poäng 1 Kontakter/samarbete inom ABF som rör gemensamma arbetsuppgifter 2 Kontakter/samarbete inom/utanför ABF som oftast rör löpande ärenden och innebär rådgivning och redovisning 3 Kontakter/samarbete utanför ABF som förutsätter förmåga att åstadkomma utveckling av studieverksamheten, deltagande i utredningar och liknande 4 Kontakter/samarbete utanför ABF som innebär påverkan och ställer höga krav på medarbetaren, vid t ex svårare utredningar, intressekonflikter, förhandlingar, uppbyggande av kontaktnät och liknande 5 Lokalt och regionalt anställda med regionalt ansvar och/eller specifika uppdrag på nationell nivå med kontakt/samarbete i frågor som innebär konsekvenser för hela ABF-organisationen. 6 Centralt anställda på förbundsexpeditionen med övergripande kontakter/samarbeten, med betydande konsekvenser för hela ABF- organisationen

12 4. Självständighet I denna faktor värderas graden av självständighet i tjänsten. I värderingen tar man hänsyn till vilken grad av styrning och kontroll som förekommer och i vilken utsträckning medarbetaren har möjligheter att själv påverka arbetsuppgifter och arbetsmål. Grad Definition Poäng 1 Arbetsuppgifter och resultat är definierade. Inom angivna tidsramar kan medarbetaren tidplanera sina arbetsuppgifter och även välja arbetssätt enligt några angivna alternativ. 2 Arbetsuppgifter och resultat är i huvudsak definierade. Medarbetaren kan i viss utsträckning göra egna bedömningar av t ex delresultat och därigenom bl.a. påverka tidplanering och arbetssätt 3 Arbetet sker inom ramen för en given plan och budget. Medarbetaren påverkar själv arbetsuppgifter, arbetssätt, metoder och tidplanering. 4 Arbetet styrs av kort- och långsiktiga mål som fastställs av styrelse. Medarbetaren gör själv en plan för sitt arbete och/eller beslutar själv hur målen ska uppfyllas. Måluppfyllnad, strategiska och övergripande frågor rapporteras till överordnad alternativt styrelsen

13 5. Problemlösning I denna faktor värderas tjänstens krav på problemlösning. I värderingen tar man hänsyn till hur komplicerade problemen är, vilken grad av utredning, nytänkande och utveckling som krävs och hur metoder och tekniker berörs. Grad Definition Poäng 1 Problemlösningen innebär att följa givna instruktioner och välja mellan ett antal givna metoder och tekniker. 2 Problemlösningen innebär att bedöma och välja bland flera tänkbara metoder och tekniker. 3 Problemlösningen innebär att utreda, analysera och utvärdera och kräver ibland nytänkande. Metoder och tekniker är inte alltid givna. 4 Problemlösning innebär att utveckla, utreda, analysera och utvärdera olika handlingsalternativ och kräver ofta nytänkande. Metoder och tekniker är inte givna. 6. Påfrestning/arbetsmiljö I denna faktor värderas bundenhet/ryckighet dvs den psykiska och fysiska påfrestningen i tjänsten. En viss ryckighet och påfrestning är helt naturligt i arbetet i ABF och bildar därför utgångspunkt för denna faktor. Grad 1 och 2 innebär att tjänsten är reglerad, grad 3 att tjänsten är oreglerad. Grad Definition Poäng 1 Arbetsbelastning och påfrestning som medarbetaren inte själv kan påverka. 2 Arbetsbelastning och påfrestning med visst kvällsoch/eller helgarbete. 3 Arbetsbelastning och påfrestning med stor del kvälls/helgarbete och/eller frekvent resande med övernattning

14 7. Oreglererad arbetstid Avser tjänster med oreglerad arbetstid Personalledning I denna faktor värderas de krav som ställs på tjänsten när det gäller att leda personal, d v s arbetsledning, personalplanering, arbetsvärdering, lönesättning, förhandlingar etc, samt arbete med organisatoriska, arbetsrättsliga och sociala frågor. I värderingen räknas först antalet direkt underställda, därefter justeras poängen beroende på totalt antal anställda. Med anställda avses alla kategorier personal. Tjänst som inte innefattar personalledning poängsätts inte enligt detta kriterium. Grad Definition Poäng vid direkt underställda 1 Enklare personalledning i löpande verksamhet. 2 Personalledning i form av att leda och fördela arbetet. Ansvarar t ex för tillfälliga omplaceringar, personalsociala frågor samt arbetsmiljöfrågor. 3 Utöver personalledning enligt grad 2, även personalplanering, personalutveckling, arbets- och personvärdering, Utöver personalledning enligt grad 3, även ansvar för organisations- och utvecklingsfrågor på lång sikt, inklusive (MBL-)förhandlingar och motsvarande. Samt lönesättning

15 Om antalet direkt* underställda överstiger 29 utges extra poäng enligt följande: > * Med direkt underställda menas arbetsledning enligt grad 3 4. Fördelning av lokal pott Individuella kriterier. Vid fördelning av lokal pott används följande två individkriterier för att bedöma den enskilde anställde enligt den av parterna fastställda lönestrategin i mom 6. Bedömningen ska ske med utgångspunkt från hur medarbetaren bidrar till ABF-enhetens utveckling. Poäng som fördelas enligt individkriterier förutsätter att utvecklingssamtal genomförts och resulterat i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska stämmas av och revideras årligen. Medarbetare kan efter bedömning undantas från fördelningen av den lokala potten. Ansvarstagande I detta kriteriet värderas den anställdes förmåga att ta ansvar för sina arbetsuppgifter samt för verksamhetens helhet. Grad Definition Poäng 1 Den anställde utför arbetsuppgifter och visar arbetsresultat enligt de mål som finns för verksamheten samt kan fungera i flera funktioner och visar det i praktiken 2 Den anställde tar initiativ, visar vilja och förmåga att delge andra sitt kunnande och sin erfarenhet inom organisationen, i syfte att utveckla arbetslaget och verksamheten

16 Kompetensutveckling. I detta kriterium värderas den anställdes förmåga att ta till sig kompetens och med den utveckla sig. Grad Definition Poäng 1 Den anställde är positiv till och har kommit med initiativ och förslag till egen utveckling i linje med fastställda mål för ABF-enheten. 2 Den anställde har genomfört att egen kompetensutveckling som är till gagn för verksamheten. Faktorer att beakta Utöver individkriterierna kan 4 faktorer beaktas vid fördelning av lokal pott. I första hand ska arbetstagarens organisationskunskap/erfarenhet värderas därefter värderas initiativförmåga, samarbetsförmåga, och servicekänsla. Dessa 4 faktorer används för att göra en personlig bedömning av arbetstagaren. Bedömningen ska ske på ett objektivt sätt och de ställningstaganden som arbetsgivaren tagit ska i samband med utvecklingssamtalet redovisas med motivering för arbetstagaren. Resultatet av ovanstående bedömning kan ligga till grund för fördelningen av lokal pott. Mom 5 För de deltidsanställda gäller samma avlöningsförmåner som för heltidsanställda i proportion till arbetad tid räknat per helgfri vecka. Månadslön utges därvid enligt formeln: veckotimmar x tarifflön För tillfälligt anställda kan timlön utges. Timlön utgör 1/163 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknas ersättning för helgdagar. Mom 6 Lönestrategi Lönesättningen utges från en baslön fastställd mellan parterna. Baslönen för anställda medarbetare inom ABFs organisation fastställs från och med till och med till kronor

17 Slutsumman av poäng erhållna från de 8 huvudkriterierna omvandlas till lönepåslag som adderas till baslön och som tillsammans utgör lön för respektive medarbetares arbetsuppgifter. Varje poäng motsvarar 2% uppräkning av baslönen. För tjänst med oreglerad arbetstid utges ett tillägg. Tekniken för fördelning av den lokala potten sker enligt följande formel: antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x avsatt summa per anställd antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x 14 = värdet av varje individpoäng Varje medarbetare bedöms och erhåller poäng enligt individkriterierna och erhåller del av lokala lönepotten i förhållande till erhållna poäng. Resterande del av lokala potten som inte fördelas enligt individkriterierna fördelas med hänsyn till de 4 faktorerna att beakta. Arbetet med att fördela den lokala potten sker i förhandling mellan de lokala parterna. Om förändring av tjänst sker med omreglering enligt de 8 huvudkriterierna så ska detta ske utan avräkning på den lokala potten. Vid nyanställning och då en tjänst omregleras och erhåller nya poäng enligt huvudkriterierna beräknas dessa på aktuell baslön. Mom 7 Anställning med undervisningsskyldighet Inom ramen för avtalet kan tjänster med kombination av administrativa arbetsuppgifter samt undervisningsskyldighet inrättas. För beräkning av arbetstidsmått omräknas undervisningstimme med faktorn 1,4 (1 undervisningstimme = 1,4 administrativ timme). 39 timmar/vecka = 27 undervisningstimmar. Mom 8 För tryckeriarbete och liknande tillhandahåller arbetsgivaren skyddskläder samt bekostar tvätt av desamma. 4 Övertidsersättning Paragrafen gäller enbart arbetstagare med reglerad arbetstid. 17

18 Mom 1 Övertidsarbete bör i möjligaste mån undvikas. Mom 2 När övertidsarbete på vederbörlig order utförs på annan än den enligt 2 fastställda ordinarie arbetstiden, ska övertidsersättning utges. Mom 3 Övertidsersättning utges med 68% tillägg på ordinarie lön för de 2 första övertidstimmarna som har omedelbar anslutning till ordinarie arbetstidens början eller slut på vardagar. För annan övertid på vardagar utges ersättning med 90%. På lör-, sön- och helgdagar samt de i 2 mom 4 angivna fridagarna utges ersättning med 124% för all övertid intill ordinarie arbetstidens början påföljande söckendag (vardag). På de i 2 mom 4, andra meningen angivna dagarna utges övertidsersättning med 124% fr o m andra övertidstimmen. Anmärkning Övertidsersättning inkluderar semesterlön. Mom 4 Fullgjord beordrad övertid kan efter överenskommelse i varje särskilt fall utbytas mot fritid. Därvid svarar 1 timmes övertid mot 1 1/2, 1 3/4 respektive 2 timmars fritid. Övertid som bytes ut mot fritid får läggas i en så kallad kompensationstidsbank. Summan av den samlade kompensationstiden får inte överstiga 39 timmar vid något tillfälle om inte annat lokalt överenskommits. Mom 5 Till deltidsanställd utges övertidsersättning för tid som överstiger ordinarie arbetstid för heltidsanställd under veckan. Om deltidsanställd någon dag utför arbete på tid utanför sitt eget arbetstidsschema men på tid som berättigar heltidsanställd till övertidsersättning ska sådan ersättning utges också till deltidsanställd även om ordinarie arbetstiden för heltidsanställd under veckan inte uppnåtts. 5 Semester 18

19 Mom 1 Semester utges enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs. Mom 2 Semester inarbetas under tiden 1/4 31/3 och utges med 30 dagar. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. Mom 3 Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör: 0,8% av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertidstillägg och arvoden eller liknande). Semestertillägget för rörlig lönedel utgör: 12% av summan på den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: lön till deltidsanställd för arbetad tid utöver ordinarie arbetstid. skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning, arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: 19

20 Huvudregel Semestertillägget om 0,8% utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med huvudsemestern. Semestertillägget på rörlig lönedel om 12% utbetalas som ett engångsbelopp vid första ordinarie löneutbetalning efter intjänandeårets slut. Anmärkning Övertidsersättning enligt avtalets 4 har justerats så att den inbegriper semesterlönen. Mom 4 Vid avlösning av semester vid anställnings upphörande beräknas semesterersättning med 4,6% av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 3. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Mom 5 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen. Beträffande månadslön se mom 3. Mom 6 Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till dennes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden. Beträffande begreppet månadslön se mom 3. Mom 7 Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 3. Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till den anställdes sysselsättningsgrad under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av sysselsättningsgrad se mom 6. Mom 8 20

21 Anställning som avses pågå högst tre månader, och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Avvikelse från denna regel kan överenskommas mellan den anställde och arbetsgivaren vid anställningstillfället. Mom 9 Vid beräkning av semesterledighet ska de i avtalets 2 mom 4 angivna fridagarna inte räknas som semesterdagar. 6 Sjuk- och olycksfallsersättning Parterna är överens att om bestämmelser om sjukersättning i lag ändras under avtalsperioden ska förhandlingar upptas för anpassning av avtalets bestämmelser. Mom 1 Personal med mer än 3 månaders anställning erhåller fri medicin enligt läkarrecept, fri läkarvård samt fri hälsokontroll och gynekologkontroll hos läkare ansluten till allmänna försäkringssystemet. Med fri läkarvård, enligt föregående mening, avses endast av legitimerad läkare utförd eller remitterad undersökning och behandling, som i vanlig ordning ersätts av försäkringskassan. Anställd är skyldig att, vid besök hos/av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast samt vid inköp av medicin, använda högkostnadskort för att ersättning ska utges. Försäkringskassans regler för högkostnadskort gäller. Anställd ska på anmodan uppvisa högkostnadskortet. Vård och medicin som inte omfattas av högkostnadsskyddet ersätts inte. Anmärkning Vid behandling av privatpraktiserande läkare, som inte anslutit sig till försäkringskassan, utges ersättning för patientavgiften, med högst ett belopp motsvarande den av respektive landsting fastställda. Specialistvård, eller vård utanför bostads- och tjänstgöringsorten, ska för att bli ersättningsberättigad, i förväg godkännas av arbetsgivaren. Detsamma gäller specialistvård utförd av läkare, som inte är ansluten till den allmänna försäkringskassan, dock endast under förutsättning att vården inte 21

22 kan meddelas av den allmänna sjukvården eller av till den allmänna försäkringskassan ansluten läkare. Mom 2 Vid av läkare styrkt sjukdom erhåller anställd med mer än 3 månaders anställning sjuklön under 180 dagar. Förmån enligt denna paragraf kan utbetalas under 180 dagar under loppet av 12 på varandra följande månader, endast under 90 dagar per sjuktillfälle, räknat från arbetsoförmågans början. Anmärkning Från och med 91 till och med 360 sjukdagen vid varje sjuktillfälle utbetalas därutöver från Folksam en ersättning om 10% direkt till den anställde på lönedelar upp till och med 7,5 prisbasbelopp enligt reglerna i pensionsavtalet. Mom 3 Varje anställd har rätt att under en sjuklöneperiod erhålla sjuklön från arbetsgivaren. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt p.g.a. sjukdom. För den del av sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karensdag) utges inte sjuklön. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 6. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Om en anställd måste avhålla sig från arbete p.g.a. risk för överförande av smitta, och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare, utges sjuklön enligt detta avtal. Mom 4 Sjukanmälan till arbetsgivare När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska den anställde snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska den anställde, så snart det är möjligt, meddela arbetsgivaren när denne beräknar kunna återgå i arbete. Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen p g a olycksfall eller arbetsskada eller om den anställde måste avhålla sig från arbete p g a risk för 22

23 överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska, som huvudregel, inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet ( 8, 1 st SjLL). Anmälan måste göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller inte om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Mom 5 Försäkran och läkarintyg Mom 5:1 Försäkran Anställd som varit sjuk ska lämna en skriftlig försäkran om sjukperiod till arbetsgivaren om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt p.g.a. sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat ( 9 SjLL). Mom 5:2 Läkarintyg Arbetstagaren är skyldig att fr.o.m. 7:e kalenderdagen efter insjuknandedagen med läkarintyg styrka sjukdomen ( 8, 2 st SjLL). Försäkringskassan kan ålägga arbetstagaren att, från tidigare dag genom intyg av läkare eller tandläkare, styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för rätt till sjuklön, styrker nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren. Protokollsanteckning Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas selektivt och enligt samma regler som ligger till grund för försäkringskassornas prövning av särskilda skäl och således inte ges generell tillämpning vid enskilt arbetsställe. Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning enligt försäkringskassans praxis, t ex beträffande rätt till sjukpenning även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg. 6 Sjuklönens storlek Mom 6:1 Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande kalenderdagarna utges sjuklön för sådan tid som arbetstagaren skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk. 23

24 Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, ifråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd, således ingen ny karensdag. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte inräknas i sjukperioden. Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får inte överstiga 10 dagar. För anställd, med särskilt omfattande sjukfrånvaro och som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80% för sjukperiodens första 14 dagar, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra sjuklöneberättigade dagen i sjukperioden. Mom 6:2 Beräkning av sjuklön Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande: Med lön menas fast kontant månadslön inklusive tillägg för schemalagd obtid, researvode samt helgarvode. Beräkning enligt aktuell rese- och arbetsplanering. Mom 6:3 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en anställd är frånvarande p.g.a. sjukdom görs sjukavdrag per timme med: Dag 1: 100% x månadslönen x 12 Dag 2 14: 20% x månadslönen x x x 39 Mom 6:4 Sjukdom fr o m 15:e 90:e kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med: för anställd med månadslön om högst 90% x Anmärkning månadslönen x ,5 x basbeloppet 12 24

25 Mom 6:5 Sjukdom fr o m 91:a kalenderdagen och tillsvidare För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med: för anställd med månadslön om högst 100 % x månadslönen x Anmärkning 7,5 x basbeloppet 12 Från Folksam erhålles samtidigt en ersättning om 10% som utbetalas direkt till den anställde till och med 360 dagen vid varje sjuktillfälle enligt reglerna i pensionsavtalet. 25

26 Mom 6:6 Ändring av lön eller veckoarbetstid Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet månad mot avräkningsperiod. Mom 6:7 Sjuklön i samband med smittbärarpenning Om en anställd måste avhålla sig från arbete p g a risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag per timme enligt följande t o m 14:e kalenderdagen: för anställd med månadslön om högst 90% x månadslönen x x 39 7,5 x basbeloppet 12 Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:4. Fr o m den 91:a kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:5. Mom 6:8 Sjuklön för anställd med lön över 7,5 basbelopp För anställd med lön över 7,5 basbelopp utges sjuklön med: - för dag % av mist arbetsförtjänst - för dag utges sjuklön med 10% av mist arbetsförtjänst upp till 7,5 basbelopp. För lönedel över 7,5 basbelopp utges sjuklön med 80% av överstigande lönedel. - för dag utges sjuklön med 80% av mist lön som överstiger 7,5 basbelopp. Löneavdrag görs enligt samma regler som för anställda med lön under 7,5 basbelopp. 26

27 Mom 7 Samordning mellan sjuklön och livränta Om en anställd p g a arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 6 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90% av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas. Mom 8 Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande befattning eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finns. Mom 9 I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller sjukpension utges inte samtidigt sjuklön. Under så lång tid, som vederbörande enligt mom 2 är berättigad till sjuklön, utfylls sjukpensionen upp till avtalsenlig sjuklön. Mom 10 Anställd som p.g.a. sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas s k halvdagstjänst, ska för tid, varunder sådan tjänst utföres, utöver halv lön, erhålla sjuklön. För varje sådan sjukdag görs ett sjukavdrag utgörande högst 50% av de i mom 6 angivna sjukavdragen. De i mom 2 ovan angivna 180 dagarna ska vid här ifrågavarande fall fördubblas. Anställda med här angiven halvtidstjänst, som genom sjukdom blir helt oförmögen till arbete, ska under sådan sjukdomstid erhålla sjuklön enligt bestämmelserna i mom 6 och 7 ovan. Vid beräkningen av antalet sjukdagar med full lön ska hänsyn tas till tidigare åtnjuten sjuklön enligt i denna paragraf angivna grunder. Mom 11 Föräldralön Ledighet vid barns födelse ska beviljas vårdnadshavare längst till dess barnet uppnått 1,5 års ålder. Sådan ledighet medges även adoptivföräldrar. Partiell ledighet för vård av barn ska härutöver medges tills barnet uppnått 12 års ålder. I övrigt gäller reglerna i lagen om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn. 27

28 Mom 12 Förälder som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Utfyllnad utges endast då föräldrapenningen är lika stor som sjukpenningen och under högst 360 dagar per barn. Föräldralön utges endast för de dagar, då föräldrapenning utbetalas av försäkringskassan. Dessa bestämmelser gäller även vid adoption, om ersättning utges från allmänna försäkringskassan. För tillfällig vård av sjukt barn utges utfyllnad till föräldrapenningen under de antal dagar som ersättning utges från försäkringskassan. Mom 12:1 För varje dag med föräldralön vid föräldrapenning (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med: för anställd med månadslön om högst 10 x basbeloppet 12 90% x månadslönen x Mom 12:2 För de sju första arbetsdagarna den anställde varit frånvarande görs ett löneavdrag på: 90% x månadslönen x 12 årsarbetsdagar (260) Fr o m 8:e frånvarodagen utges utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Mom 13 Den anställde äger rätt att erhålla ersättning motsvarande kostnaderna för den vaccinering eller läkarkontroll som utan att vara föranledd av sjukdom kan erfordras under tjänsteutövning utomlands. 28

29 7 Försäkringar Följande försäkringar ska tecknas; Kooperationens tilläggspension (KTP). Avgångsbidragsförsäkring (AGB). Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medlemsolycksfall Försäkringsavtal om KTP tecknas enligt pensionsöverenskommelse mellan ABF och Handels vad gäller avdelning 1 genom Pensionsvalet i de av parterna utsedda försäkringsgivarna och avdelning 2 i Folksam. AGB och AGL enligt överenskommelse mellan AFO och Handels tecknas i Folksam. TFA enligt överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK tecknas genom Folksam i AFA Försäkring. Medlemsolycksfall tecknas i Folksam. 8 Permission och tjänstledighet Mom 1 Med permission menas kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. I särskilda fall kan permission beviljas även för en eller flera dagar. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop. Egen 50- och 60-årsdag. Besök hos läkare och tandläkare. Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare. Vid flyttning i samband med byte av bostad. Nära anhörigs frånfälle. Nära anhörigs begravning och kist- eller urnnedsättning. Plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig. 29

30 Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). För det fall trygghetsförsäkringen vid arbetsskada inte ersätter inkomstbortfallet ska arbetsgivaren bevilja permission resten av dagen för arbetsskada. Karensdagen blir då dagen efter permissionslön utgivits. En förutsättning för permissionen är att arbetsskadan inte leder till sjukskrivning längre tid än sju dagar från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring. Som nära anhörig räknas make, maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende/registrerad partner samt dennes barn och barnbarn. Samt särkullsbarn, särkullsbarnbarn och sammanboendes föräldrar. Arbetstagare bör i möjligaste mån förlägga läkar- och tandläkarbesök till fritid eller om så är möjligt till arbetstidens början eller slut. Mom 2 Tjänstledighet (ledighet utan lön) kan beviljas i den mån arbetet tillåter. Mom 3 Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är för den tid tjänstledigheten överstiger 15 dagar inte berättigad till några förmåner enligt 6. Detta gäller inte ledighet för fackliga studier, då bestämmelserna i 6 gäller. Mom 4 Vid tjänstledighet som inte medger rätt till löneförmån görs löneavdrag enligt följande: 1) För del av dag görs avdrag för varje timme med 1/169 av aktuell månadslön för heltidsarbete. 2) För hela dagar av högst fem dagar i följd ska för varje arbetsdag tjänstledighetsavdrag ske med 1/23 av för den anställde aktuell månadslön. 3) För längre tjänstledighet än fem dagar ska för varje tjänstledighetsdag (även arbetsfria dagar) avdrag göras med en dagslön enligt följande: dagslön = för den anställde aktuell månadslön x

31 Vid tjänstledighet för en eller flera hela kalendermånader är avdraget lika med för den anställde aktuell månadslön för var och en av kalendermånaderna. För tjänst med oreglerad arbetstid gäller inte första stycket (timavdrag). För sådan tjänst görs avdrag enbart för hela dagar. Mom 5 Vid tjänstledighet för offentliga uppdrag kan efter godkännande av ABFstyrelsen hel eller reducerad lön utbetalas. 9 Traktamente och reseersättningar Mom 1 Traktamente, rese- och bilersättning utges enligt separat uppdragsavtal. 10 Pensioner Särskilt pensionsavtal tecknas mellan ABF och Handelsanställdas förbund. 11 Arbetsmiljöavtal Parterna har antagit det mellan Handels och ABF träffade avtalet om allmänna regler för arbetsmiljöverksamheten i organisationerna samt om rekommendationer för partssamarbete i företagshälsovårdscentraler (arbetsmiljöavtalet) och överenskommelse om riktlinjer för företagshälsovården. Arbetsmiljöavtal ABF Handels 1 Gemensamma utgångspunkter Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda samt deras lokala fackliga organisationer för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetsmiljöarbetet. Inom varje organisation ska de anställda ha tillgång till arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter och meddelanden) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala föreskrifter som rör den aktuella verksamheten. 31

32 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöfrågorna handläggs av ansvarig chef i samverkan med berörda anställda och lokal arbetsmiljöorganisation. Samverkansformerna behandlas av de lokala parterna och utformas så att de väl anpassas till organisationens verksamhet. Samverkansformerna bekräftas av lokala överenskommelser. Det är viktigt att arbetsgivarens och arbetstagarens företrädare har tillräckliga befogenheter och nödvändig kompetens för att klara sina respektive uppdrag och att arbetsgivaren kan uppfylla sitt ansvar utifrån aktuell lagstiftning och kollektivavtal. 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivaren ansvarar för att det finns systematiskt arbetsmiljöarbete, en organiserad arbetsanpassning, rehabiliteringsverksamhet, rutiner för krisberedskap, hot och våld. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen ska samverka om hur systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering ska bedrivas. Arbetsgivaren ansvarar för att brister som framkommit vid regelbundna undersökningar och större förändringar av verksamheten riskbedöms. Allvarliga brister åtgärdas direkt, övriga skrivs ner i en handlingsplan. Ansvarig för åtgärden och ett sista datum för åtgärd fastställs. Arbetsgivaren ska utreda olycksfall och tillbud. Det ska finnas en årlig och skriftlig sammanställning av sjukfrånvaro, olycksfall och tillbud. Det är även viktigt att arbetsgivaren främjar hälsa och friskvård. Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en skriftlig arbetsmiljöpolicy innehållande konkreta och mätbara mål. Arbetsmiljöpolicyn utarbetas i samverkan med lokal facklig organisation. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp och redovisas skriftligt. 4 Arbetsmiljöutbildning Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får behövlig utbildning. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning och skyddsombud samt andra befattningshavare som har beslutsfunktioner, som påverkar arbetsmiljön, innehar nödvändig arbetsmiljöutbildning. 32

33 Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nämnda grupper. Arbetsmiljöutbildning kan också behövas för övriga anställda. Här uppmärksammas särskilt de nyanställdas behov av introduktion. Omfattningen och innehållet i denna utbildning anpassas med hänsyn till den uppgift som den anställde har inom arbetsmiljöområdet. I första hand används partsgemensamt utbildningsmaterial som utarbetas av Prevent eller motsvarande. Nyanställda ska erhålla introduktion med innehåll som utarbetas mellan parterna. Grundutbildningen Bättre arbetsmiljö (BAM) är ett minimikrav för skyddsombuden och arbetsgivarens företrädare. Det ska även ges möjlighet till vidareutbildning. Anställd som utbildas i arbetsmiljö enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner. Ekonomisk ersättning och rätt till ledighet i samband med arbetsmiljöutbildning regleras i Förtroendemannalagen, Studieledighetslagen och Arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren svarar för utbildningskostnaderna. 5 Arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden samt anpassning och rehabiliteringsbehovet hos personalen. Detta görs genom regelbundna utvecklingssamtal, regelbundna enhetsmöten/arbetsplatsträffar samt årliga skyddsronder. Rehabiliteringsutredning ska göras om arbetstagaren varit sjukskriven i mera än 14 dagar eller har fler än sex korta sjukfall per år eller om arbetsgivaren eller arbetstagaren själv begär det. Utredningen ska göras i samråd med facklig företrädare om den anställde inte meddelat annat. Rehabiliteringsutredningen ska syfta till att få den anställde tillbaka i tjänst hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar. Vid funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan ska särskild hänsyn tas. Vid förändringar av verksamheten ska arbetsgivaren i samverkan med skyddsombud se till att riskbedömning görs. 33

34 6 Företagshälsovård Parterna är ense om att företagshälsovården utgör en viktig partsgemensam resurs i det lokala arbetsmiljöarbetet. Lokal uppgörelse kan träffas om att teckna avtal med företagshälsovård. Vid upphandling ska parterna gemensamt granska de alternativ som finns. Företagshälsovården ska vara en partsgemensam resurs som erbjuder stöd till både arbetsgivare och arbetstagare. Företagshälsovården är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsinriktad rehabilitering. Företagshälsovården ska bygga på en helhetssyn av arbetsmiljön, ha god kunskap om branschen samt ha yrkesutbildade personer med specialistkompetens eller motsvarande inom områdena arbetsmiljö, medicin, teknik, beteendevetenskap, ergonomi, organisations- och hälsovetenskap. Det är viktigt att företagshälsovården upprätthåller en hög kvalitet med sammanhållna resurser. Arbetet ska därvid utövas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 7 Arbetsgivarens ansvar Samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen. 8 Förhandlingsordning Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal eller med stöd härav träffade lokala överenskommelser avgörs genom lokala förhandlingar mellan berörda parter. Kan tvisten inte lösas på detta sätt kan frågan hänskjutas till central förhandling mellan berörda parter. Begäran om central förhandling ska i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande. 9 Giltighetstid Detta avtal gäller tills vidare fr.o.m. den 1 oktober 2010 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. 34