Sammanställning av 2008-års miljömålsbedömningar i Västra Götaland

Transkript

1 Sammanställning av 2008-års miljömålsbedömningar i Västra Götaland Sammanfattande bedömning Når vi målen Det ser ut som endast ett av miljökvalitetsmålen kommer att nås till år 2020 i Västra Götalands län (utom Begränsad klimatpåverkan som ska nås till 2050). Det gäller målet Skyddande ozonskikt. Tio av miljökvalitetsmålen bedöms mycket svåra eller inte möjliga att nå inom tidsramen. Fyra mål bör vara möjliga att nå om ytterligare, ännu inte beslutade, åtgärder sätts in. En hel del av de 66 delmålen kommer att nås, men inte i tid (oftast 2010). Det gör att det kan se dystrare ut än det egentligen är. 8 delmål som kommer att nås 20 delmål som är tveksamt om de nås 38 delmål som blir mycket svåra att nå Trendpilarna visar i vilken riktning utvecklingen går för hela miljökvalitetsmålet. Det är få mål där utvecklingen är tydligt negativ. Ett av dem är klimatmålet, en global miljöfråga, där den stora debatten ännu inte resulterat i beslut och åtgärder som påverkat de snabbt ökande globala utsläppen av växthusgaser. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv går det inte att se någon tydlig utvecklingsriktning, medan flera av naturtypsmålen bland annat Levande skogar går i positiv riktning i länet. Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning har en positiv utvecklingstrend, vilket är särskilt betydelsefullt här i Västra Götalands län som varit hårt drabbat av surt nedfall. Målet i sig är dock svårt att nå till 2020 Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka framöver för att fler av miljökvalitetsmålen ska kunna utvecklas positivt och vara möjliga att nå. Målen i Västra Götalands län Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål utom Levande skogar. Det målet har Skogsstyrelsen ansvar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ta initiativ till och föreslå åtgärder för att nå målen. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har också ansvar för att rapportera och informera om det regionala miljömålsarbetet. Skogsstyrelsen integrerar sin rapportering av Levande skogar med Länsstyrelsernas rapportering. De regionala beslutade målen under respektive miljökvalitetsmål benämns här regionaliserade mål, att jämföra med de nationella delmålen. Många länsstyrelser har dessutom beslutat om länsegna mål. Det är mål som länen har beslutat om men som inte är en anpassning av ett nationellt delmål utan på andra sätt bidrar till det nationella miljökvalitetsmålet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län antog i mars 2008 nya regionala miljömål.

2 1. Begränsad klimatpåverkan (Miljökvalitetsmålet) Mycket svårt, osäker bedömning Trendpil ner Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblemen som mänskligheten står inför. Effekterna på jordbruk, samhällsbyggande, kultur och ekonomi, liksom ekosystemen kan bli stora och allvarliga. För att klara klimatmålet behöver de globala utsläppen av växthusgaser nå sin kulmen senast inom år. Därefter behöver utsläppen i världen halveras till 2050 och vid slutet av seklet vara nära noll. Om Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret ska utsläppen här minska med procent fram till För att klara denna minskning behövs framför allt en kraftig begränsning av användningen av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem, liksom en energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet som omfattar 1,7 miljoner lägenheter. På nationell nivå har utsläppen av växthusgaser minskat något jämfört med Motsvarande trend med minskade utsläpp finns även i Västra Götalands län. Världens samlade utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka, och den globala medeltemperaturen ökar i takt med stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Miljökvalitetsmålet är därför mycket svårt att nå. Bedömningen är osäker eftersom målåret ligger långt fram i tiden. Minskade utsläpp av växthusgaser Tveksamt, osäker bedömning Utsläppen från länets energiförsörjning har minskat något sedan 1990 främst tack vare att många värmeverk har gått över från olja till biobränsle. Andelen fjärrvärme har också ökat, vilket inneburit effektiviseringar och därmed minskade utsläpp. Även utsläppen från avfallssektorn och jordbruket har minskat något. Dessa minskningar uppvägs dock till en del av att utsläppen från vägtrafik och arbetsmaskiner har ökat. Även utsläppen från industriprocesser har ökat. Detta är en särskild omständighet för Västra Götalands län som har många stora processkemiska industrier, bl.a. flera raffinaderier. Totalt har utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län minskat med cirka 5 procent mellan åren 1990 och Med gällande tillstånd för Preem Raffinaderi (Lysekil) kan länets utsläpp komma att öka med upptill 1,5 procent till En osäkerhet är den fortsatta utvecklingen av vägtrafikens utsläpp som hittills ökat med 1,5 procent mellan åren 1990 och Sammantaget är det därför tveksamt om delmålet kommer att nås i länet, på nationell nivå bedömer man att delmålet för Sverige kan uppnås.

3 2. Frisk luft (Miljökvalitetsmålet) Mycket svårt, osäker bedömning Trendpil rakt fram Luftföroreningar utomhus är en betydande orsak till ohälsa som förkortad livslängd, sjukhusinläggningar och tillfälliga såväl som kroniska problem i luftvägarna. De orsakar en ökad risk för cancer, hjärt- och lungsjukdomar, men ger även skador på växter, kulturföremål och olika typer av material. Luftens innehåll av flera skadliga föroreningar har minskat det senaste decenniet. De senaste åren har det däremot inte skett någon märkbar förbättring av luftkvaliteten i länets tätorter. Målet för svaveldioxid har uppnåtts, medan halterna av kvävedioxid behöver minskas ytterligare. För ozon sker ingen minskning av halterna i bakgrundsmiljö, men antalet tillfällen med höga halter har minskat. Det är även svårt att nå generationsmålet för partiklar, sot och bensen. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs åtgärder i första hand inom transport- och energiområdet inom länet, landet men även i Europa som helhet. Minskade halter för svaveldioxid Ja, säker bedömning Luftföroreningar i tätorter är ett betydande hälsoproblem. Utsläppen av svavel i Europa och i Sverige har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, tack vare allt strängare krav på bränslen och reningsteknik. Halterna av svaveldioxid i tätorter har sjunkit med över 90 procent sedan början av 1960-talet, då årsmedelhalten i till exempel Göteborg var över 80µg/m 3. De senaste åren har årsmedelvärdet för svaveldioxid legat på eller under miljömålet i hela länet. Det planeras för ytterligare sänkta svavelhalter i bränslen inom Europa. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav, men FN:s sjöfartsorganisation IMO enades i april 2008 om att hela världsflottan successivt ska sänka svavelhalten i fartygsbränsle med i genomsnitt 80 procent till år Beslutet innebär att år 2020 får det vara högst 0,5 viktsprocent svavel i bränslet. Delmålet är uppnått men den fortsatta måluppfyllelsen måste dock bevakas eftersom Göteborg och andra kuststäder i större utsträckning än övriga delar av landet påverkas av lufttransport från kontinenten och utsläpp från sjöfarten. Till exempel har utsläppen av svaveldioxid från Stena Lines färjor ungefär fördubblats i och med att de bytt till ett svavelrikare bränsle under hösten Minskade halter för kvävedioxid Luftföroreningar i tätorter är ett betydande hälsoproblem. Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid i tätortsluften har minskat under 1990-talet. En viss uppgång har dock konstaterats för halten kvävedioxid under 2000-talet. Detta orsakas sannolikt av att det finns högre halter ozon i tätortsluften än tidigare, vilket ger en snabbare bildning av kvävedioxid. Även andra faktorer, som vädret och ökad vägtrafik har betydelse. Höga halter av kvävedioxid är vanligast nära stora trafikleder och i dåligt ventilerade gaturum.

4 Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg med drygt 25 µg/m 3 som årsmedelhalt i taknivå under de senaste åren. Under vinterhalvåret kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli över 150µg/m 3 som timmedelvärde. Situationen i övriga länet är bättre, men delmålet innebär i princip en halvering jämfört med dagens halter i större tätorter nära stora trafikleder. Länsstyrelsen har på uppdrag från regeringen tagit fram ett åtgärdsprogram för kvävedioxid för att klara miljökvalitetsnormen, som överskrids i Göteborg. Bedömningen är att delmålet inte kommer att nås. Minskade halter av marknära ozon Marknära ozon ger irritation av luftvägarna, försämrad lungfunktion och misstänks vara cancerframkallande. Ozon ger även skador på grödor och skog. På grund av att förorenade luftmassor kommer in från kontinenten är halterna av marknära ozon i Västra Götalands län vanligen högst nära kusten och i höglänta områden. I låglänta områden inåt landet avtar halten ozon i luften. Det finns dock lokala variationer. En påtaglig variation är att halterna är lägre i tätorter än på landsbygden. Antalet episoder med höga halter av marknära ozon har minskat något de senaste åren. Delmålet på 120 μg/m³ (8-timmarsmedelvärde) överskrids endast vid ett fåtal tillfällen per år. Mätningar av bakgrundshalter av marknära ozon i Sverige visar dock ingen tendens till att medelhalten av ozon i luften börjar minska. Detta förhållande, parallellt med att halterna även ökar i större städer, medför att befolkningens exponering för marknära ozon befaras öka. Eftersom vägtrafiken inom EU och Sverige ökar bedöms delmålet mycket svårt att nå i länet. Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen Ja, säker bedömning Flyktiga organiska ämnen (VOC) är ett samlingsnamn för ett stort antal gasformiga ämnen, som i varierande grad är skadliga för människors hälsa och miljön. De bildas vid ofullständig förbränning och avges också vid avdunstning från lösningsmedel och bensin. VOC bidrar under sommarhalvåret även till bildningen av marknära ozon. Utsläppen kommer främst från energiförsörjning, vägtrafik och användning av lösningsmedel i produkter och industriprocesser. Utsläppen av VOC minskade kontinuerligt under 1990-talet och har planat ut under 2000-talet. En stor del av minskningen beror på införandet av den katalytiska avgasreningen för personbilar. Tidigare fanns beräkningar på att den småskaliga vedeldningen orsakade stora utsläpp av VOC. Detta visade sig vara fel, utsläppen från vedeldning anses nu vara måttliga, vilket innebär att delmålet till 2010 nu är uppnått. Minskade utsläpp av partiklar Mycket svårt, osäker bedömning Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter i synnerhet för känsliga personer. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM 10) orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. Höga halter kan försämra lungfunktionen och

5 påverka lungornas normala utveckling. Enligt Statens folkhälsoinstitut orsakar partiklar ca 5000 tidigarelagda dödsfall årligen i Sverige. I gatumiljön dominerar, särskilt under våren, slitagepartiklar från däck och vägbana. Andelen dubbdäck har en avgörande betydelse för bildningen av slitagepartiklar. Miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 som trädde i kraft 2005 är enligt lagen den högsta tolererbara halten av partiklar, om den överskrids ställs direkta krav på åtgärder.länsstyrelsen fastställde år 2006 ett åtgärdsprogram för partiklar. I länet har endast ett fåtal mätningar av PM10 och PM2,5 genomförts hittills. Mätningar i Göteborg (stadsdelen Haga) visar att halterna av små partiklar ligger under MKN (perioden ). Det tyder på att MKN sannolikt kan klaras i de flesta slutna gaturum med mycket trafik MKN är ett verktyg för att nå det betydligt strängare delmålet om minskade halter av partiklar. Delmålet mycket svårt att nå. Bedömningen är osäker på grund av att få mätningar är gjorda. Minskade halter av benso(a)pyren Mycket svårt, osäker bedömning Syftet med delmålet är att skydda människors hälsa. Bens(a)pyren är ett polyaromatiskt kolväte (PAH). PAH är en stor grupp ämnen som finns i fossila bränslen och fossila produkter, och som bildas vid ofullständig förbränning. Trafiken och småskalig vedeldning står för huvuddelen av utsläppen av bens(a)pyren. Många PAH är cancerframkallande eller misstänks vara det. Bens(a)pyren är den förening som är mest känd och studerad av samtliga PAH och används som markör för PAH. En grov uppskattning visar att exponering idag från omgivningsluften av PAH skulle kunna orsaka 1-5 fall av lungcancer årligen i Sverige. Till detta kommer risken för att cancer även uppträder i andra organ. Utöver exponeringen av de bakgrundshalter som finns i omgivningsluften tillkommer en direkt exponering från till exempel fordon, vedpannor, grillar och tobaksrök. Vägtrafikens utsläpp av bens(a)pyren kommer fortsatt att minska till följd av bättre avgasreningen och bättre bränslen. Däremot har utsläppen av bens(a)pyren från sjöfarten ökat i och med att Stena Lines färjor bytt till ett sämre bränsle under hösten Utifrån de mätningar och beräkningar som finns på nationell nivå görs bedömningen att det sammantaget blir svårt att uppnå det regionala delmålet på tätorternas mest trafikerade gator och i hamnnära lägen samt i bostadsområden med mycket vedeldning. Bedömningen är dock osäker eftersom mätningar och beräkningar saknas i länet. Länsstyrelsens bedömning avviker från den nationella som baseras på antaganden om kommande beslut när det gäller styrmedel och åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning.

6 3. Bara naturlig försurning (Miljökvalitetsmålet) Mycket svårt, osäker bedömning, Trendpil upp Det har skett en väsentlig återhämtning från försurning av mark och vatten. Utsläppen av svaveldioxid från utsläpp på land har minskat kraftigt de senaste årtiondena. FNs sjöfartorganisation IMO (International Maritime Organization) har beslutat om krav på lägre svavelhalter i bränslet för sjöfarten. Förhoppningsvis initieras fler åtgärder inom sjöfarten och skogsbruket som en följd av de föreslagna nya delmålen för dessa verksamheter i den fördjupade utvärderingen. Det bedöms vara mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet. Åtgärder krävs inom sjöfarten, minskade utsläpp inom EU samt en ökad näringsåterföring inom skogsbruket. Det är svårt att göra bedömningen av miljökvalitetsmålet avseende försurningspåverkan i vatten eftersom underlag saknas för bedömning av ursprungsnivån, det vill säga den nivå som ska uppnås. Utformningen av de nuvarande delmålen avseende vatten bidrar dessutom mycket lite till att uppnå miljökvalitetsmålet eftersom målsättningarna ligger på så olika nivå. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Färre försurade vatten Tveksamt, osäker bedömning I många vatten är den kemiska återhämtningen bra, men de biologiska effekterna kvarstår. I en del vatten finns tillräcklig produktion för att bestånden ska överleva, mer tveksamt är om den naturliga produktionsnivån för ett specifikt vatten är återuppnådd. Bedömningen är att mindre sjöar i högre grad är drabbade av försurningen än de större och därmed bedöms delmålet vara tveksamt att nå avseende sjöar. Underlaget är osäkert bland annat eftersom en utvärdering av data från provtagningar under 2007 och 2008 enligt de nya bedömningsgrunderna ännu inte gjorts. Tyvärr saknas bedömningsgrunder för vattendrag. Vattendrag påverkas i högre utsträckning av tillfälliga surstötar, vilka kan ge stor effekt på det biologiska livet. Provtagning av vattendrag är mer osäker på grund av mindre stabila förhållanden, men försurning av vattendrag bedöms ändå ha minskat i samma utsträckning som för sjöar. Utifrån bedömningen år 2001 att 25 % av vattendragen var försurade, borde det nu ligga på ca 20 % och det är vad delmålet säger till år Delmålet bedöms därmed uppnås avseende vattendrag, även om det inte finns så mycket underlag som stöd för detta. Den regionala bedömningen skiljer sig från den nationella. Skillnaden motiveras av att länet varit och är mer påverkat av försurning än landet i stort, men också av de osäkerheter som gäller avseende hur vattnens försurningspåverkan ska bedömas. Trendbrott för markförsurningen Glad gumma, säker bedömning

7 Skogsstyrelsen bedömer att målet är uppnått och att underlaget är säkert. Försurningen av de värst drabbade markerna minskar, medan de som är drabbade i mindre omfattning inte återhämtar sig i samma utsträckning. Delmålet säger att trendbrottet ska ha kommit och det har det definitivt. Utformningen av delmålet är dock så svagt att det i princip var uppnått redan när det antogs. Arbetet med att minska försurningen genom åtgärder i skogen är dock av stor vikt för att uppnå miljökvalitetsmålet. I den fördjupade utvärderingen föreslås en utveckling av delmålen för att bättre anpassa skogsbrukets verksamhetsmål till aktuellt miljökvalitetsmål. Askåterföring med näringstillförsel rekommenderas för att gynna återhämtningen. Askåterföring på skogsmark i länet ökar med stadig trend. År 2006 spreds aska på 801 ha, år 2007 på 1155 ha och enligt preliminära siffror för 2008 har det skett en stor ökning under innevarande år. Skogsnäringens sektorsmål är att askåterföring ska ske på 100 % av den areal där GROT (grenar och toppar) tas ut. Uppgifter om på vilka ytor angiven askåterföring skett är oklar. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Minskade utsläpp av svaveldioxid Tveksamt, säker bedömning Utsläppen av svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja och bidrar till försurning av mark och vatten i länet. Delmålet omfattar utsläppen på land samt utsläpp från inrikes sjöfart. Utsläppen har mer än halverats sedan år 1990, detta tack vare allt strängare krav på eldningsolja och reningsteknik. Men sedan år 2000 har utsläppen från värmeverk och industri ökat något. Det är tveksamt om delmålet kommer att nås, eftersom utsläppen ökat istället för att minska de senaste åren. Bedömningen avviker från den nationella, på nationell nivå bedömer man att delmålet för Sverige kan uppnås. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav. Ett EU-direktiv kommer stegvis att begränsa svavelhalten i de bränslen som används inom EU:s farvatten. Det gäller alla fartyg oavsett vilket flagg de seglar under. FN:s sjöfartsorganisation IMO har i april 2008 enats om att hela världsflottan successivt ska sänka svavelhalten i fartygsbränsle med i genomsnitt 80 procent till år Beslutet innebär att år 2020 får det vara högst 0,5 procent svavel i bränslet. Länsstyrelsen deltar i projektet Clean shipping som går ut på att få stora exportföretag att inse vikten med en renare sjöfart och använda särskilda miljökriterier vid upphandling av godstransporter. Inom länets farvatten gav den internationella sjöfarten upphov till cirka 5000 ton svaveldioxid år 2006, det är lika mycket som länets totala utsläpp. Utsläppen från den internationella sjöfarten kommer att öka de närmaste åren i och med att Stena AB:s färjedivision under år 2008 bytt fartygsbränsle och numera använder en bunkerolja med 1 procent svavelhalt mot tidigare 0,5 procent. Minskade utsläpp av kväveoxider

8 Tveksamt, säker bedömning Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Merparten av utsläppen av kväveoxider härrör från transporter, främst lastbilar och personbilar, men också och inrikes sjöfart. Delmålet omfattar utsläppen på land samt utsläpp inrikes sjöfart. Utsläppen i länet har minskat jämfört med år Detta har uppnåtts genom åtgärder främst inom vägtrafiken, i första hand stegvis skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Men trenden har hittills dämpats av att trafiken samtidigt har ökat. Lastbilstrafikens andel av utsläppen beräknas fortsätta att tillta i framtiden. En osäkerhet är till exempel Göteborgs Hamns planer på att fördubbla sin godshantering, eftersom den planerade utbyggnaden av hamnbanan dröjer kan lastbiltrafiken komma att öka. Det är tveksamt om delmålet kommer att nås. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav. Utsläpp av kväveoxider från den internationella sjöfarten inom länets gränser gav upphov till cirka 7900 ton år Det motsvarar en femtedel av länets totala utsläpp. Länsstyrelsen deltar i projektet Clean shipping som går ut på att få stora exportföretag att inse vikten med en renare sjöfart och använda särskilda miljökriterier vid upphandling av sjötransporter. Kommande EU regler och överenskommelser inom FN:s sjöfartsorganisation IMO kan betyda minskade kväveoxidutsläpp från sjöfarten i framtiden. 4. Giftfri miljö (Miljökvalitetsmålet) Trendpil rakt fram Det kommer att vara svårt att nå målet. Allra svårast är det att komma åt alla de föroreningar som redan är spridda i miljön. Det blir även en stor utmaning att minska tillförseln av farliga ämnen till samhället. Utmaningen ligger i att få fram kunskap om de farliga ämnenas egenskaper, att skapa regler för användningen och att förhindra att de ställer till skada. Med ytterligare nationella och internationella insatser är det möjligt att komma till rätta med tillförseln av nya farliga ämnen till miljön inom tidsramen. Däremot kommer det att vara mycket svårt att åtgärda de långlivade föroreningarna som redan finns. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper För många kemiska ämnen saknas kunskap om vilka miljö- och hälsoegenskaperna de har. Idag finns ett mycket stort antal kemiska ämnen på den svenska marknaden. De ingår i ett ännu större antal kemiska produkter, t.ex. målarfärg och andra varor som kläder och datorer. Kemikalielagstiftningen Reach innebär att betydande steg har tagits för att kunna nå delmålet på sikt. I Reach ställs bland annat krav på att det ska finnas kunskap om hälso- och miljöfarlighet för kemiska ämnen som tillverkas eller importeras i mängder över tio ton/år och företag. Dessa ämnen utgör 99 % av volymen på marknaden. Reach är också bättre än tidigare lagstiftning för flertalet av de ämnen i mängder mellan ett och tio ton/år och företag. Testkraven för dessa kemikalier är dock svaga och innebär en försämring jämfört med tidigare lagstiftning för nya ämnen.

9 Reach - lagstiftningen kommer inte att räcka för att nå delmålet, men är en klar förbättring jämfört med nuvarande svenska regler. Kunskapen behöver också stärkas för läkemedel och andra miljöfarliga produkter som omfattas av andra lagar. Sammantaget är det mycket svårt att uppnå delmålet. Hälso- och miljöinformation om varor Omsättningen av varor i samhället har ökat enormt de senaste årtiondena. De gällande EUreglerna om produktinformation för kemikalier är i stort sett bra, men finns det klara brister i verksamhetsutövarnas efterlevnad av reglerna. Ett stort problem är att det ofta är låg kvalitet på produktinformationen beroende på att kunskapsbristen är stor. För andra varor än kemiska produkter finns inget system för produktinformation. Globaliseringen av handeln gör att Kemikalieinspektionen inte anser det vara meningsfullt att utforma nationella regler. Kemikalielagstiftning Reach innehåller krav på att yrkesverksamma informeras av leverantören om varan innehåller särskilt farliga ämnen. Det är ett viktigt steg för att målet på sikt ska nås. Det frivilliga systemet för positiv miljömärkning, miljövarudeklarationer mm. bidrar idag endast begränsat till informationsöverföring om farliga ämnen i varor. Mot denna bakgrund blir det mycket svårt att uppnå delmålet. Länsstyrelsen uppmuntrar i olika sammanhang bland annat näringslivet att använda sig av frivilliga system för hälso- och miljöinformation. Utfasning av farliga ämnen. Syftet med målet är att ämnen som man vet är farliga för människor eller miljön inte ska användas. Innebörden i delmålet är att det ska räcka med att känna till ett ämnes inneboende särskilt farliga egenskaper för att förbjuda eller begränsa användningen av det. På så vis kan takten i riskbegränsningsarbetet ökas avsevärt och åtgärder kommer att kunna vidtas mot de farligaste ämnena inom rimlig tid. En mycket grov uppskattning är att det finns ett par tusen ämnen i användning med särskilt farliga egenskaper. Till sådana ämnen räknas även metallerna bly, kvicksilver och kadmium. Med Reach införs ett system med tidsbegränsade tillstånd för särskilt farliga kemiska ämnen som är ungefär samma ämnen som delmålet handlar om. Systemet med tillstånd kommer att öka trycket på företag att ersätta särskilt farliga ämnen med mindre farliga alternativ. För andra farliga ämnen, bland annat i importerade varor, finns i Reach ett begränsningssystem. Reach innebär förbättrade möjligheter att agera mot ett större antal särskilt farliga ämnen, eftersom endast sådana som är godkända för viss användning får förekomma. Men ambitionsnivå, genomförande och kriterier för särskilt farliga ämnen kan komma att skilja sig mellan tvingade EU-regler och delmålet, bland annat omfattas inte bekämpningsmedel.

10 Det är svårt att bedöma när farliga ämnen kan sluta användas i nyproduktion av varor. Exempelvis är det svårt att ersätta blyackumulatorer i fordon till år Vissa farliga ämnen har redan accepterats i EG:s växtskyddsmedelsdirektiv för en tioårsperiod. Dessa blir svåra att förbjuda i Sverige under perioden. Kemikalielagstiftningen Reach räcker inte för att delmålet ska nås. Länsstyrelsen bedriver under 2008 och 2009 en tillsynskampanj där företagens systematiska kemikaliearbete granskas. Syftet är bland annat att driva på företagens arbete med att ersätta användningen av de farligaste ämnena till mindre farliga. Vid tillståndsprövning fastställs villkor i syfte att minska företagens användning av utfasningsämnen. Inom Clean shipping project, som delvis är finansierat av Länsstyrelsen, arbetar man bl.a. för att byta ut fartygens cancerklassade bunkerolja (global användning 260 miljoner ton) till miljövänligare marin diesel. Initialt ska utbyte göras för sjöfart inom närområdet till hamnar. När det gäller PCB har samtliga verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över inventerat PCB och åtgärder har påbörjats. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Mycket svårt, osäker bedömning. Hälso- och miljörisker kan uppstå vid hantering av kemikalier. Men risker uppstår även då kemiska ämnen sprids från varor när de används och blir avfall. Verksamhetsutövare har ett särskilt ansvar men även vanliga konsumenter har ett ansvar. Ansvaret ska baseras på försiktighets- och produktvalsprincipen. Arbetet med att ersätta kemiska produkter med andra mindre farliga ska göras både hos dem som tillverkar och importerar och hos dem som använder kemiska produkter. För att uppfylla sina skyldigheter måste verksamhetsutövarna ha god kunskap om riskerna med sina produkter och sina varor. I kemikalielagstiftningen Reach finns krav om företagens undersöknings- och rapporteringsskyldighet vilket kan ge bättre förutsättningar för en säkrare hantering av kemikalier. Många kända kemiska risker minskar. Samtidigt kommer nya ämnen, tekniker och användningsområden ut på marknaden som innebär nya möjligheter, men också nya risker. Det finns idag inga entydiga trender om vilket håll vi är på väg åt. Det saknas grundläggande kunskap om många ämnen, till exempel hur farliga de är, förekomst i olika varor och i vilken grad människor utsätts för dem i arbetsmiljö och yttre miljö. Delmålet är därför mycket svårt att nå men även mycket svårt att mäta. Riktvärden för miljökvalitet Ja, säker bedömning Riktvärdet anger den halt i miljön av ett kemiskt ämne under vilken inga skador förväntas uppkomma. Till grund för riktvärden för människors hälsa tar man med alla källor till påverkan, det vill säga den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö och yttre miljö. Företagen ska se till att riktvärdena inte överskrids. Kemikalieinspektionen tog under 2004 fram riktvärden för 100 verksamma ämnen i godkända växtskyddsmedel och i vissa fall även för ämnenas nedbrytningsprodukter. År 2007 gjorde

11 Kemikalieinspektionen en revidering av vissa av riktvärdena. I och med detta är delmålet uppnått Efterbehandling av förorenade områden med akuta risker. Länet har en lång industrihistoria. I Dalsland har skogsindustrier som massafabriker och sågverk dominerat. Textilindustrin har legat i Sjuhäradsbygden. Utmed kusten och längs vattendrag har det funnits och finns många olika typer av verksamheter. Tidigare hantering av kemikalier i till exempel avfallsledet har förorenat mark och sediment på många platser i länet. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har gemensamt tagit fram en dokumentation för när ett objekt kan anses vara ett förorenat område med akuta risker vid direktexponering eller område som hotar betydande vattentäkter eller värdefulla naturområden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör bedömningen att åtminstone fem områden passar in under detta delmål. Dessa är Kniven (Partille kommun), Eka (Bengtsfors kommun), Viskan (Borås kommun), Bohus Varv (Ale kommun) och Tidermans (Ale kommun). Kniven har nu sanerats vilket innebär att bara fyra objekt återstår. Saneringen av Eka Bengtsfors kommer att bli klar under vintern 2008/2009 men objektet får ändå stå kvar som akut objekt tills åtgärden är helt klar. Delmålet bedöms vara mycket svårt att nå inom tidsramen. Efterbehandling av förorenade områden Tveksamt, osäker bedömning Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljön. Saneringar eller andra åtgärder är angelägna för att undvika läckage av miljögifter. Länet har förhållandevis många områden med förorenad mark på grund av sin industrihistoria. Under lång tid har här funnits en omfattande industri som hanterat miljöfarliga ämnen. Det finns uppskattningsvis områden som misstänks vara förorenade i länet. Av dessa ligger ungefär 150 i riskklass 1 som innebär en mycket stor risk för människors hälsa och miljö om de är förorenade. Delmålet har regionaliserats genom att ytterligare 15 områden ska åtgärdas senast år För att uppnå det regionala målet att miljöproblemet i sin helhet ska vara löst till år 2050, behöver samtliga förorenade områden i riskklass 1 vara åtgärdade. Detta är möjligt att nå om takten i åtgärdsarbetet är den samma eller något högre än för närvarande. Det är tveksamt om det regionala målet kan nås, bedömningen är osäker och det beror bland annat på att den årliga tilldelningen av statliga pengar till åtgärdsarbetet varierar. På nationell nivå bedömer man att delmålet är mycket svårt att nå och hänvisar bland annat till att saneringen behöver ske i högre takt. En viktig åtgärd för att nå delmålet är bland annat att inventering, riskklassning och prioritering av förorenade områden fortsätter. Vidare att kommunerna upprättar handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden och att eventuella restriktioner finns med i översikts- och detaljplaner. Därutöver behöver kommuner och länsstyrelsen ta initiativ till att undersökningar och ev. åtgärder blir gjorda på objekt med riskklass 1.

12 Om dioxiner i livsmedel Tveksamt, osäker bedömning Syftet med delmålet är att skydda människors hälsa eftersom dioxiner i fisk och andra livsmedel är potentiellt allvarliga folkhälsoproblem. Fisk är ett viktigt livsmedel och de allra flesta människor behöver inte begränsa sin fiskkonsumtion. För ammande och gravida har Livsmedelsverket gjort kostrekommendationer som gäller vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar. Halterna av dioxiner och PCB i miljön har minskat sedan 1970-talet, som ett resultat av förbud och olika åtgärder som t.ex. förbättrad stoftavskiljning. Trenden att halterna minskar har dock på många håll blivit allt mindre uttalad under senare år. Det finns delar av miljön där denna minskning sannolikt upphört eller till och med förbytts till en ökning. Svenskens genomsnittliga exponering för dioxiner och dioxinlika PCB ligger idag, trots vidtagna åtgärder, endast marginellt under det högsta tolerabla dagliga intag (TDI) som tagits fram inom EU. Detta innebär även att cirka 10 % av Sveriges befolkning överskrider TDI. I Sverige kommer utsläpp av dioxiner bl.a. från järn- och stålindustri, metallverk, deponibränder samt ved- och annan biobränsleeldning. För att delmålet ska kunna nås krävs att fler åtgärder sätts in. För att kunna tala om vilka åtgärder som krävs behövs mer kunskap om olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel. Detta behövs därför ytterligare forskning om källor och egenskaper hos ämnen som bildas oavsiktligt genom mänsklig verksamhet. Om kadmium Syftet med delmålet är att skydda människors hälsa. Problemen med kadmium i jordbruksprodukter är ett potentiellt allvarliga folkhälsoproblem. Kadmium kan ge njurskador och eventuellt benskörhet, kadmium är också ett cancerframkallande ämne. Känsliga grupper är rökare, personer med järnbrist och eventuellt också personer med diabetes. Kvinnor med låga järndepåer har generellt högre kadmiumbelastning, till följd av ett högre upptag av kadmium i mag-tarmkanalen, än män. Tusentals kvinnor i Sverige och långt fler i övriga Europa beräknas ha förhöjda kadmiumnivåer i njurarna. Kadmium finns naturligt i alla jordar och kan tas upp av växternas rotsystem Kadmium tillförs åkermarken framför allt genom nedfall av luftföroreningar från utlandet men också genom användning av handelsgödsel som är förorenat med kadmium. Andra källor är rötslam och stallgödsel. Utsläpp av kadmium till luft sker främst vid sopförbränning, bland annat som en följd av felaktig sophantering av nickel-kadmiumbatterier, vid metalltillverkning och vid förbränning av fossila bränslen. I Sverige har luftutsläppen av kadmium minskat kraftigt och användningen av kadmium i olika produkter har begränsats. Kadmiummängden i avloppsslam och i utgående behandlat

13 avloppsvatten från avloppsreningsverk mer än halverades under perioden Det är en bra mätare på att mängden kadmium som cirkulerar i samhället har minskat. Den totala mängden kadmium i åkerjorden ökar dock fortfarande eftersom tillförseln av kadmium är högre än det som förs bort via skörd och utlakning. Delmålet bedöms vara mycket svårt att nå. 5. Skyddande ozonskikt (Miljökvalitetsmålet) Ja, osäker bedömning Trendpil upp Ozonlagret behövs för att skydda livet på jorden från solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar och ökad risk för ögonskador. Utsläppen av de ämnen som tunnar ut ozonskiktet har minskat i Sverige och andra länder. Totalkoncentrationen av freonen CFC i atmosfären avtar. Koncentrationen av freonen HCFC ökar dock något fortfarande, liksom även koncentrationen av brom. Dessa ämnen har lång livslängd i atmosfären och det tar därför lång tid innan minskade utsläpp ger resultat. En vändpunkt för uttunningen av ozonskiktet kommer att kunna mätas upp omkring 2020, enligt prognoser från FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s fackorgan Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Denna vändpunkt innebär att ozonskiktet därefter kommer att börja återhämta sig. En full återhämtning av ozonskiktet till den tjocklek det hade 1980 kan uppnås bortom 2050 (polerna undantaget). Prognosen förutsätter att arbetet inom FN under det s.k. Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. För att lyckas behöver alla världens länder blir parter till protokollet och dess tillägg och vidare måste man kunna komma överens om ytterligare åtgärder. Länsstyrelsen har ingen egen inblick i det internationella arbetet med Montrealprotokollet och använder sig därför av den nationella bedömningen att målet kommer att uppnås. Bedömningen är osäker dels ligger målåret lång fram i tiden och dels finns det en osäkerhet kring hur Montrealprotokollet utvecklas Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Tveksam, säker bedömning. Ozonlagret behövs för att skydda livet på jorden från solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar och ökad risk för ögonskador. De ämnen som bryter ner ozonskiktet är flyktiga och stabila klor och bromföreningar som lätt kan nå de nivåer i atmosfären där ozonskiktet finns (10 50 km höjd). Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Utsläppet sker idag främst som läckage från varor och produkter där dessa ämnen använts som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Det är tveksamt om delmålet kommer att nås, eftersom det krävs ytterligare beslut om användning och hantering av ozonnedbrytande ämnen. Vidare behövs information om kommande och redan beslutade förbud. Om de förslag som finns om att skärpa rivningslovsplaner och ombyggnadsplaner i plan och bygglagen genomförs finns det däremot goda förutsättningar för att delmålet kan uppnås. Då kommer de största mängderna

14 av ozonnedbrytande material som finns i Sverige att tas om hand på ett miljöriktigt sätt när de tas ur bruk och blir avfall. Länsstyrelsens bedömning avviker från den nationella som baseras på antaganden om kommande beslut om åtgärdsförslag för farligt avfall (rivningsplaner och rivningslov). 6 Säker strålmiljö (Miljökvalitetsmålet) Tveksamt, osäker bedömning Trendpil ner Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel UV-strålning, radon i inomhusluften och naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, radiosändare och elledningar. Sammantaget finns det många olika typer av strålkällor i den svenska miljön. Sedan 2001 har Statens Strålskyddsinstitut (SSI) arbetat med att bygga upp ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning. Data från miljöövervakningen används bland annat för att följa utvecklingen av strålmiljön och ge underlag för uppföljningen av Säker strålmiljö. Det är tveksamt om miljökvalitetsmålet kan uppnås och det inte går att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön menar SSI. Miljöövervakningsinsatser, forskning om strålningens hälsoeffekter och tillsyn är fortsatt viktigt. Arbetet med att minska exponeringen för UV-strålning behöver intensifieras i syfte att förändra människors beteende och attityder till solande. Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Tveksamt, säker bedömning Syftet med målet är att skydda människor, djur och växter från joniserande strålning. Målet gäller alla typer av strålkällor alltifrån kärnkraftverk ner till brandvarnare. Målet omfattar även att förebygga olycksrisker och begränsa effekter av olyckor. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala beredskapsplaneringen vid olyckor där t.ex. radioaktiva ämnen är inblandade. Exempel på vad övriga strålningskällor kan vara är: filtermassor från vattenreningsverk som hanterar grundvatten med radioaktiva ämnen eller slam från reningsverk som kan innehålla rester från sjukhus, industrier och deponier. Västerhavet kan påverkas av kärntekniska anläggningar utanför landet. Under 1990-talet påvisade Bohuskustens vattenvårdsförbund radioaktiva ämnen i blåstång och sediment. Det finns även strålkällor inom industri, forskning och sjukhus som måste uppmärksammas särskilt när det uppstår bränder. Statens strålskyddsinstitut (SSI), som är ansvarig för delmålet nationellt, menar att den nationella strålskyddsberedskapen behöver fortsätta att utvecklas liksom det internationella samarbetet för att förebygga risken för olyckor utanför Sverige. Det behövs också ytterligare åtgärder innan det finns lösningar för omhändertagandet av allt radioaktivt avfall. Länsstyrelsen har ingen egen kompetens inom dessa frågor och använder sig därför av den nationella bedömningen att det är tveksamt om målet kommer att uppnås. Färre fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning

15 Den ultravioletta (UV)- strålningen beräknas ha ökat med 10 procent över stora delar av Sverige, jämfört med Det kan till största del förklaras av minskad molnighet. På senare år har det uppmätts kraftiga tillfälliga minskningar av ozonskiktets tjocklek över Sverige under vårmånaderna. På grund av den låga solhöjden på våren har detta dock inte nämnvärt ökat den totala UV-strålningen. Antalet hudcancerfall har ökat under andra hälften av 1900-talet och ökar snabbast av alla cancerformer i Sverige. Ökad exponering för UV-strålning från solen och på senare tid även från solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. Trots de insatser som genomförts går det inte att utläsa något trendbrott i hudcancerstatistiken. Det beror sannolikt på den långa latenstiden för hudcancer, som gör att effekterna av gjorda insatser visar sig först på lång sikt. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden. Delmålet bedöms som mycket svårt att nå. Minskade risker med elektromagnetiska fält Ja, säkert Syftet med delmålet är att genom ytterligare forskningsinsatser klargöra riskerna med elektromagnetiska fält som anses otillräckligt utrett. Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. För två tillämpningsområden finns i dag vissa vetenskapligt grundade misstankar om att långtidsexponering för låga exponeringsnivåer kan orsaka skadliga hälsoeffekter. Det gäller dels för magnetiska fält från kraftledningar och andra elektriska installationer,dels för användning av mobiltelefon under lång tid. SSI rekommenderar att viss försiktighet iakttas i dessa fall. Mot bakgrund av hur delmålet är formulerat bedömer SSI att det är uppnått. SSI kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, framför allt genom sitt vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält och hälsorisker, vilket årligen rapporterar om kunskapsläget. SSI vidtar också nödvändiga åtgärder om nya riskområden identifieras. Länsstyrelsen har ingen egen kompetens inom dessa frågor och använder sig därför av den nationella bedömningen att delmålet kommer att uppnås. 7. Ingen övergödning (Miljökvalitetsmålet) Mycket svårt, osäker bedömning, Trendpil rakt fram Att nå miljökvalitetsmålet för ingen övergödning enligt de preciseringar som finns bedöms som mycket svårt till Inom vattenförvaltningen har samtliga sjöar, vattendrag och kustvatten fått en status. För sjöar och vattendrag har 45 % sämre än god status. En fjärdedel

16 av dessa beror av övergödningseffekter. För kustvattnen är motsvarande siffror 95 % sämre än god status och för dessa är bedömningskriteriet enbart övergödning. Det är ännu inte fastlagt hur mycket utsläppen av näringsämnen behöver minska, men av Baltic Sea Action Plan framgår att det är ett stort beting som återstår för Kattegatt. Flera projekt med ursprung i havsaktionsplanen pågår just nu med syfte att ta fram underlag till åtgärder; Finn de områden som göder haven mest, Regionalt underlag för våtmarksplanering, Restaurering av övergödda vikar och Åtgärder för enskilda avlopp. Anslagen för arbetet har ökat varje år. Även för kommande år ska betydande resurser fördelas till åtgärder som är inriktade på att förbättra situationen i havsmiljöerna. Exempel på åtgärder som minskar närsaltsbelastningen är pågående arbeten med enskilda avlopp. Diskussioner pågår för att restaurera övergödningspåverkade havsvikar genom att avlägsna förorenade sediment. De senaste årens ökade satsningar inom vattenförvaltningen, på att inventera havsmiljöer och finna lämpliga åtgärder har bidragit till ett bra underlag, men på grund av att effekten av åtgärderna är oklar så är bedömningen osäker. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Minskade utsläpp av fosforföreningar Tveksamt, säker bedömning Punktkällorna klarar målet. Det vill säga att utsläppen har minskat tillräckligt i förhållande till 1995 års nivå enligt nationella sammanställningar av stora punktkällor med utsläpp till hav respektive till sjöar och vattendrag. De sista kommunala avloppsanläggningarna kommer att få högre utsläppskrav innan målåret. Undersökningar från övergödda havsvikar har tydligt visat att utsläpp till kustvattnet medför övergödningseffekter och ökad utbredning av fintrådiga alger. Detta medför att arbetet med att minska näringsbelastningen på kustvattnet är viktigt även om inte de stora öppna havsbassängerna på västkusten påverkas av fosfor på motsvarande sätt som i Östersjön. Arbete med att inventera och kvalitetsgranska enskilda avloppsanläggningar pågår vid kommunerna. Under året kom Naturvårdsverkets Handbok och diskussioner pågår om hur krav ska ställas på de olika anläggningarna utifrån hur känslig recipienten är. En vägledning från länsstyrelsen planeras för Inom jordbruksområdet pågår diskussioner om restriktioner för spridning av gödsel nära vattendrag samt en minskad gödsling även i den vanliga produktionen. Ett nationellt förbud mot fosfater i tvättmedel för enskilt bruk från den 1 mars 2008 kommer på sikt bidra till minskad tillförsel av fosfor till våra vatten.

17 Länsstyrelsen gör bedömningen att fullskaliga åtgärder ska vara igång eller till och med genomförda till 2010, men det är mer tveksamt om åtgärderna gett effekt. Vår bedömning är säker. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet Tveksam, säker bedömning Utsläppen av kväveföreningar till Kattegatt har minskat med ca 20 % mellan 1995 och 2005 enligt uppgifter i Baltic Sea Action Plan. Punktutsläppen från avloppsanläggningarna har minskat med 30 % och från jordbruket är minskningen 14 % för samma period. Göta älv står för 80 % av tillförseln till Kattegatt. Flera avloppsreningsverk uppfyller idag inte EU s krav på kvävereducering, men här pågår det mycket arbete som bör vara avklarat till målåret. Inom det nya landsbygdsprogrammet har stöden för skyddszoner, vårbearbetning och fånggröda minskats jämfört med tidigare program. Det utgår ett generellt gårdsstöd, oberoende av förbättrande insatser. Framförallt fånggrödor ger effekt i form av minskad utlakning och uttransport av kväve. Arealen skyddszoner har minskat betydligt, men för areal där det odlas fånggröda och/eller som bearbetas på våren märks inte samma nedgång. Länsstyrelsen bedriver aktiv rådgivning, genom bland annat projektet Greppa Näringen, som syftar till att öka lantbrukarnas kunskaper om hur man kan minska lantbrukets miljöpåverkan. Genom de pågående projekten initierade utifrån havsaktionsplanen finns nu ett större kunskaps- och beslutsunderlag för var och av vilken typ åtgärder bäst bör sättas in. Trots att mycket gjorts och görs för att minska utlakning av kväve syns ingen eller mycket liten effekt i ytvattnen. Därför gör länsstyrelsen bedömningen att delmålet är tveksamt att nå inom utsatt tid, trots att åtgärdsarbetet har intensifierats under senare år och ytterligare är att vänta. Bedömningen är säker. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Minskade utsläpp av ammoniak Ja, säker bedömning Utsläpp av ammoniak bidrar till både övergödning och försurning. Den största utsläppskällan är djurhållningen inom lantbruket. Den kväverika gasen avges från träck och urin i djurstallarna och vid spridning av stallgödsel. Lagstiftningen har bidragit till mindre ammoniakavdunstning, genom olika krav på gödselhanteringen. Vid nybyggnation är det genomgående flytgödselbehållare som byggs vilket ger mindre ammoniakavgång. Snabbare nedbrukning av gödseln efter spridning och ökad användning av spridningsteknik som minskar ammoniakförlusterna har bidragit till minskade ammoniakförluster från jordbruket.

18 Bedömningen är att delmålet kommer att uppnås och bedömningen är säker. Det är nära till måluppfyllelse, det återstår bara några procent, men delmålet är känsligt för hur lönsamheten i jordbruket varierar. Den regionala bedömningen överensstämmer med den nationella. Minskade utsläpp av kväveoxider Tveksamt, säker bedömning Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Merparten av utsläppen av kväveoxider härrör från transporter, främst lastbilar och personbilar, men också och inrikes sjöfart. Delmålet omfattar utsläppen på land samt utsläpp inrikes sjöfart. Utsläppen i länet har minskat jämfört med år Detta har uppnåtts genom åtgärder främst inom vägtrafiken, i första hand stegvis skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Men trenden har hittills dämpats av att trafiken samtidigt har ökat. Lastbilstrafikens andel av utsläppen beräknas fortsätta att tillta i framtiden. En osäkerhet är till exempel Göteborgs Hamns planer på att fördubbla sin godshantering, eftersom den planerade utbyggnaden av hamnbanan dröjer kan lastbiltrafiken komma att öka. Det är tveksamt om delmålet kommer att nås. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav. Utsläpp av kväveoxider från den internationella sjöfarten inom länets gränser gav upphov till cirka 7900 ton år Det motsvarar en femtedel av länets totala utsläpp. Länsstyrelsen deltar i projektet Clean shipping som går ut på att få stora exportföretag att inse vikten med en renare sjöfart och använda särskilda miljökriterier vid upphandling av sjötransporter. Kommande EU regler och överenskommelser inom FN:s sjöfartsorganisation IMO kan betyda minskade kväveoxidutsläpp från sjöfarten i framtiden. 8. Levande sjöar och vattendrag (Miljökvalitetsmålet) Tveksamt, osäker bedömning, trendpil rakt fram I Västra Götalands län finns över 4000 sjöar och 1200 mil vattendrag. Dessa innehåller många värdefulla natur- och kulturmiljöer, men det finns idag en mängd hot mot dem. Försurning och övergödning påverkar vattenkvaliteten och inplantering av för vattnet främmande arter och stammar har ändrat artsammansättningen i många sjöar och vattendrag. Dessutom riskerar exploateringar att förstöra eller fragmentera viktiga områden för djur, växter och friluftslivet och det finns idag ett stort behov av att ompröva många vattendomar. Den statusklassning som gjorts för ca 850 av länets sjöar och vattendrag visar att 55 % uppfyller kravet på god status. Länets bedömning utgår från de vatten som definieras i de olika delmålen. För länet bedöms att till 2020 är de utpekade objekten i särskilt värdefulla vattendrag skyddade (delmål 1). Vidare att det är högst tveksamt om hälften av de utpekade objekten blivit restaurerade (delmål 2). För vattenförsörjning och vattenskydd (delmål 3) bedöms kommunala vattenförsörjningsplaner och skyddsområden för ytvattentäkter med uttag större än 10 m³/d eller som försörjer fler än 50 personer finns fastställda. Slutligen för utsättningar (delmål 4) så