Så mår miljön i Västra Götaland! Bedömningar av miljökvalitetsmålen samt prognos till Rapport 2010:62

Transkript

1 Så mår miljön i Västra Götaland! Bedömningar av miljökvalitetsmålen samt prognos till 2020 Rapport 2010:62

2 Så mår miljön i Västra Götaland! Bedömningar av miljökvalitetsmålen samt prognos till 2020 Rapport 2010:62

3 Rapport 2010:62 ISSN X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, miljömålssekretariatet Grafisk form: malin.fasth.com Omslagsfoto: Hillevi Upmanis Tryck: Davidsons Tryckeri AB Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter

4 innehåll Förord...4 Miljömålen i halvtid...5 Västra Götaland styr mot miljömålen...6 Begränsad klimatpåverkan...8 Utsläpp av växthusgaser 2012 / Utsläpp av växthusgaser 2020 / Förnybar energi / Förnybar energi i transportsektorn / Effektivare energianvändning Frisk luft...11 Halter av svaveldioxid / Halter av kvävedioxid / Halter av marknära ozon / Utsläpp av flyktiga organiska ämnen / Halter av partiklar/ Halter av bens(a)pyren Bara naturlig försurning...14 Försurade vatten / Markförsurning / Utsläpp av svaveldioxid / Utsläpp av kväveoxider Giftfri miljö...16 Kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper / Hälso- och miljöinformation för varor / Utfasning av de mest farliga ämnena / Hälso- och miljö risker med kemiska ämnen / Riktvärden för farliga ämnen / Förorenade områden med akuta risker / Förorenade områden i riskklass 1 / Dioxiner i livsmedel / Exponering av kadmium Skyddande ozonskikt...21 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Säker strålmiljö...23 Utsläpp av radioaktiva ämnen / Hudcancer / Elektromagnetiska fält Ingen övergödning...25 Utsläpp av fosforföreningar / Utsläpp av kväveföreningar till havet / Utsläpp av ammoniak / Utsläpp av kväveoxider Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer i och vid sjöar och vattendrag / Restaurering av vattendrag / Upprättande av vattenförsörjningsplaner / Utsättning av djur och växter i vatten Grundvatten av god kvalitet Skydd av geologiska formationer / Grundvattennivåer / Kvalitetskrav för grundvatten Hav i balans samt levande kust och skärgård...33 Skydd av marina miljöer och kust- och skärgårdsområden / Natur- och kulturvärden samt upplevelsevärden / Bifångster / Uttaget av fisk / Buller från båttrafiken / Utsläpp från fartyg Myllrande våtmarker...37 Långsiktigt skydd för våtmarker / Skogsbilvägar över våtmarker / Anläggning och återställning av våtmarker Levande skogar...39 Långsiktigt skydd av skogsmark / Förstärkt biologisk mångfald / Skydd för kulturmiljövärden Ett rikt odlingslandskap...41 Ängs- och betesmarker / Småbiotoper i odlingslandskapet / Kulturbärande landskapselement / Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter / Lantbrukets ekonomibyggnader / Ekologisk produktion God bebyggd miljö...44 Planering som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter / Planering för kulturhistoriska och estetiska värden / Planering för grön- och vattenområden i tätorter / Planering för effektivare energianvändning och nyttjande av förnyelsebar energi / Bebyggelsens kulturhistoriska värden / Buller / Naturgrus / Avfallsmängder / Energianvändning i byggnader 2020 / Radon, fukt och mögel inomhus (2020) Ett rikt växt- och djurliv...49 Hejda förlusten av biologisk mångfald / Minskad andel hotade arter / Hållbart nyttjande Fullständiga måldefinitioner... 51

5 Förord En enig riksdag beslöt våren 1999 om 15 miljökvalitetsmål. Hösten 2005 lade riksdagen även till ett 16:e mål om ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att samla och anpassa arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen till förutsättningarna i Västra Götalands län. nummer 14, Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Västra Götalands län, men de övriga 15 miljökvalitetsmålen arbetar vi med genom tillsyn, åtgärdsprogram och projekt. Riksdagsbeslutet säger att vi 2020 ska ha löst våra stora miljöproblem och kunna överlämna en ekologiskt hållbar utveckling till våra barn. Vi har nu nått halvtid i vårt miljömålsarbete. Det innebär att vi ser över arbetet som är utfört och sätter upp nya mål. I denna skrift redovisar vi läget och tankar kring det fortsatta miljömålsarbetet. Vår vrå av världen, Västra Götalands län, ligger långt fram när det gäller att skapa ett uthålligt samhälle. Inom flera områden har vi klarat uppgiften, inom andra områden är vi nära målet. Men det återstår mycket arbete för att klara alla 15 miljökvalitetsmålen. För att stärka arbetet beslöt riksdagen våren 2010 om en ny struktur för miljömålsarbetet. Den nya strukturen innebär bland annat ett system med generationsmål, miljökvalitetsmål samt etappmål. Regeringens beslut om nya etappmål och miljömålspreciseringar blir styrande för det fortsatta arbetet i Västra Götalands län. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att leda och driva detta miljöarbete. Det är en utmaning som vi gärna tar, men den kräver samverkan mellan alla krafter i hela länet. Det gäller naturligtvis alla statliga myndigheter, men lika viktigt är samarbete med länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Och det behövs även samverkan med näringslivet, allt från skogssektorn till verkstadsindustrin, liksom folkrörelser och forskarsamhället. Den här omställningen kommer både att skapa en bättre miljö och ge många nya jobb. Men viktigast av allt är varje enskild människas bidrag i handling och tanke, för vi har alla en möjlighet att bli en del av lösningen. Så låt oss tillsammans arbeta för en hållbar samhällsutveckling och bli en del av lösningen. Låt oss se till att kommande generationer får ett arv som är ekologiskt hållbart. Lars Bäckström Landshövding Länsstyrelsen Västra Götalands län Hjördis Astfeldt Regionchef Skogsstyrelsen Region Väst 4

6 Miljömålen i halvtid De svenska miljömålen har som syfte att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen sjösattes av riksdagen för tio år sedan och det är tio år kvar tills målen ska vara infriade. Denna skrift redovisar läget för miljömålsarbetet i halvtid för Västra Götalands län. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att följa upp miljömålen. Vi tar tillsammans fram data för olika mått och indikatorer, som visar om till exempel utsläppen av föroreningar minskar, om den ekologiska odlingen ökar, om skogens mångfald värnas och om kulturvärden skyddas tillräckligt. Med detta som underlag görs årligen en bedömning som visar om vi rör oss i rätt riktning och om vi kommer att nå målen inom utsatt tid. Dessa bedömningar redovisas varje år till regeringen. Bedömningarna om miljömålen är möjliga att nå har gjorts av tio olika grupper av experter och ansvariga handläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Skogsstyrelsen Region Väst. Miljömålen bedöms i en tregradig skala, se rutan bredvid. För varje miljömål görs också en värdering om miljötillståndets utvecklingstrend. Alla bedömningarna är gjorda i november På de följande sidorna redovisas bedömningar av alla miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål. Hur läget är för hela landet kan man ta del av på webbplatsen Miljömålsportalen ( här rapporterar olika myndigheter resultatet av sitt arbete. 600 åtgärdsförslag Åtgärdsarbetet för att uppnå Sveriges miljömål görs av många aktörer och på många olika sätt. Länsstyrelsens uppdrag från regeringen, att samla allt detta arbete i åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen, var en stor process under Sammantaget uppgick antalet åtgärdsexempel till över 600 stycken, ett digert smörgåsbord för Västra Götalands aktörer. Under 2011 följer Länsstyrelsen upp och stämmer av de senaste årens åtgärdsarbete för att ta avstamp inför nästa halvlek. Arbetet med åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen kommer framöver att drivas i tematiska områden. De tematiska områdena omfattar ett antal miljömål åt gången. Framtida åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen kommer också att knyta an till redan beslutade åtgärdsdokument för länet. Revidering av mål för Västra Götalands län I väntan på att regeringen ska komma med förslag till nya etappmål och strategier har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen beslutat att de regionala delmålen för miljöarbetet i länet ska finnas kvar som inriktningsmål även efter Det innebär att de delmål som inte uppnåtts till 2010 kommer att stå kvar som mål till dess att de är uppnådda eller ersätts med nya regionala mål. Målet bedöms kunna nås inom tidsramen. Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ Miljömål, uppföljning och åtgärdsarbete redovisas utförligt på Länsstyrelsens webbplats 5

7 Västra Götaland styr mot miljömålen Västra Götalands offentliga organisationer har ett särskilt ansvar för att våra miljökvalitetsmål uppnås. I Västra Götaland faller ansvaret främst på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, men även kommunerna, kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen har nyckelroller för att uppnå målen. Länsstyrelsen regionaliserar de politiskt beslutade målen och anpassar dem till förhållandena i länet. Miljömålen för Västra Götaland utgör de övergripande målsättningar för miljöarbetet i Västra Götaland. Kommunerna fastställer egna miljömål och prioriterar åtgärdsarbetet för sin kommun. Alla aktörer, såväl offentliga som privata, involveras dock i åtgärdsarbetet. Nedan följer några exempel. Natur är lönsamt Tidigt förstod man att det är viktigt att skydda natur. Forskning har på senare år visat att det även är lönsamt.naturens olika ekosystem utför en mängd tjänster för det omgivande samhället. Exempel på sådana Ekosystemtjänster är naturlig kväverening som gör att torsken kan reproducera sig i grunda havsvikar, eller insektspollinering av den lokala äppelodlingen. Idag skyddar kommunerna, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen många olika naturtyper i flera olika skyddsformer. På senare år har också markägares frivilliga markavsättningar blivit viktigare och viktigare för att miljömål som Levande skogar ska nås. Exempel på sådana markavsättningar kan vara skogsbeklädda bäckraviner, sumpskogar och viss lövskog. Sanering av gamla föroreningar Kommunerna och Länsstyrelsen har under de senaste femton åren satsat stora resurser på att försöka finna förorenade områden. Genom att gräva i gamla arkiv och intervjua industriarbetare har man lyckas kartlägga en stor mängd misstänkt förorenade områden. Saneringsåtgärder pågår på flera håll i länet och snart har alla nu kända områden med akuta risker sanerats. Viskans bottensediment återstår dock. Här pågår en diskussion, och ett saneringsarbete kan förhoppningsvis påbörjas inom några år. En stor arbetsinsats återstår dock med att sanera de riskområden som inte klassificerats som akut giftiga men som ändå läcker miljögifter till omkringliggande vattendrag eller på andra sätt skadar hälsa och miljö. et Giftfri miljö innebär att vi ska ta hand om de gamla synderna och inte låta våra barn städa upp efter oss. Lantbrukarna greppar näringen Under de senaste åren har läckagen av kväve och fosfor från våra marker minskat och prognosen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har således förbättrats avsevärt. I projektet Greppa näringen har Lantbrukarnas riksförbund och Länsstyrelsen samarbetat för att ge Västra Götalands lantbrukare stöd och råd om hur man håller kvar näringen på sina åkrar. Arbetet med de konkreta åtgärderna står dock lantbrukare för. 6

8 Strategiskt energiarbete och smart energi Västra Götalandsregionen har under många år fokuserat mycket av sitt miljöarbete mot energiområdet. Inom Smart energi -processen med initiativ som Ett västsvenskt handslag och Överenskommelser har länets aktörer kommit överrens om att arbeta med energifrågan. Klimatfrågan utgör kanske den största utmaningen av miljöproblemen. På 18 år har Västra Götaland endast minskat utsläppen av växthusgaser med 3 procent. et Begränsad klimatpåverkan har ett annat slutår än övriga 15 miljökvalitetsmål men även till 2050 ser prognosen inte särskilt positiv ut. Genom det kommunala nätverket för strategiskt energiarbete stödjer Länsstyrelsen kommunerna i arbetet med energieffektivisering. Alla Västra Götalands 49 kommuner håller på att ta fram strategier och genomför energibesparande åtgärder. Genom dessa ansträngningar tar länet ett steg närmre att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Fysisk planering ett viktigt verktyg Kommunernas fysiska planering har en nyckelroll för att de sexton miljökvalitetsmålen ska nås, särskilt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I översikts- och detaljplanering har man ett verktyg för att samordna olika intressen. Utveckling är en ledstjärna för Västra Götaland och genom översikts- och detaljplanering kan man samordna exploateringsintressena med natur- och kulturvärden. Om dessa intressen inte går hand i hand utarmas Västra Götaland och samhällsekonomiska förluster skapas. Villkor för företag med stor miljö - påverkan Både kommunerna och Länsstyrelsen arbetar med att sätta villkor för verksamheter som påverkar miljökvalitetsmål som Frisk luft, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Miljöprövningen och tillsyn är mycket viktig för att även våra barn ska kunna bada och plocka blåbär. Industrin i Västra Götaland är bland de miljövänligaste i världen. Att efterleva myndigheternas krav är vanligtvis inga problem. Det är till och med många västsvenska företag som gör större miljöinvesteringar än vad som krävs enligt lagen. 7

9 Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Regionala delmål Minska utsläpp av växthusgaser med 4 % till 2012 Minska utsläpp av växthusgaser med 25 % till % förnybar energi till % förnybar energi i transport sektorn till % effektivare energianvändning till 2020 Fullständiga definitioner av delmålen återfinns på sidan 51. Klimatförändringar är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför. En snabb omställning behövs för att nå målet om en begränsad klimatpåverkan. För att nå klimatmålet behöver de globala utsläppen av växthusgaser nå sin kulmen senast år Därefter behöver utsläppen i världen minska med 60 procent till 2050 jämfört med idag och vid slutet av seklet vara nära noll. De konsekvenser som framför allt ger anledning till oro är risker för minskad livsmedelsproduktion och förändringar i vattentillgång i vissa områden, samt förluster i biologisk mångfald och översvämningar längs kusterna. Utsläppen av växthusgaser i Sveriges bör enligt Regeringens klimatproposition minska med procent till år 2050 jämfört med 1990 års nivå för att Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret för att nå tvågradersmålet. För att klara denna minskning behövs en kraftig begränsning av användningen av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem. Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet är svårt att nå. Utsläpp av växthusgaser 2012 Utsläppen från länets energiförsörjning har minskat något sedan 1990 främst tack vare att många värmeverk har gått över från olja till biobränsle. Andelen fjärrvärme har också ökat, vilket inneburit effektiviseringar och därmed minskade utsläpp. Även utsläppen från avfallssektorn och jordbruket har minskat något. Dessa minskningar uppvägs dock till en del av att utsläppen från vägtrafik och industriprocesser har ökat jämfört med Foto: Hillevi Upmanis 8

10 Begränsad klimatpåverkan Totalt har utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län minskat med knappt 3 procent ( ton) mellan åren 1990 och Om Preemraff (Lysekil) utnyttjar sitt tillstånd fullt ut kommer utsläppsminskningen att krympa till hälften. Utsläppen från raffinaderierna är en särskild omständighet för länet, eftersom nästan hela landets raffinaderiverksamhet ligger samlad på västkusten. Utsläppen från vägtrafiken i länet för 2009 är inte färdigräknade men kan förväntas följa den nationella trenden. Det skulle ge en liten minskning med runt ton. Mot denna bakgrund är det svårt att uppnå det regionala delmålet att minska växthusgasutsläppen med 4 procent till 2012 (jämfört med 1990). Utsläpp av växthusgaser 2020 Det finns två strategier för att nå EU:s klimatmål till Handeln med utsläppsrätter är den ena och den omfattar större industrier, samt el- och värmeverk inom EU. För att minska utsläppen från övriga delar av samhället som vägtrafik, mindre företag och jordbruk gäller den andra strategin med specifika krav på medlemsländerna. Från 2013 kommer årliga bindande minskningskrav för denna så kallade icke handlande sektor. Länets utsläpp från den icke handlande sektorn ska minska med 2 miljoner ton växthusgaser mellan 1990 och Den sammanlagda minskningen fram till och med år 2008 har bara varit ton. För att delmålet ska uppnås behöver utsläppen minska med ton årligen. På nationell nivå bedöms målet vara möjligt att nå när effekten av beslutade EU-gemensamma och nationella styrmedel räknas med. På regional nivå bedöms målet att minska med 25 procent till 2020 vara mycket svårt att nå, eftersom utsläppen hittills minskat i så långsam takt. Förnybar energi Inom den svenska energipolitiken är inriktningen en fortsatt omställning till ett hållbart energisystem. Två viktiga skäl till att främja användningen av förnybara energikällor i Sverige är att påverkan på miljön och klimatet kan minimeras och att försörjningstryggheten kan bli högre när flera olika typer av energikällor används. Inom EU har Sverige bindande krav på att hälften av den totala energianvändningen ska vara förnybar år var Sveriges andel förnybar energi 34 procent och har sedan dess ökat för att år 2008 vara 44 procent. I länet producerar vindkraften cirka 0,5 TWh elenergi per år, det motsvarar en femtedel av den svenska vindkraftsproduktionen. Intresset för en fortsatt expansion i länet är stort. Elproduktionen från vattenkraft bidrar mest till andelen förnybar energi i Sverige. Det näst största bidraget kommer från industrisektorn, främst returlutar inom pappers- och massaindustrin. Därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Användningen av förnybar energi i transportsektorn står för en mycket liten del av den totala användningen av förnybar energi. Fördelning av växthusgasutsläpp i länet 2008 inom den icke handlande sektorn Diagrammet visar utsläppen från den del av samhällets verksamheter som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter. Länets utsläpp från denna så kallade icke handlande sektorn utgör 7,9 miljoner ton. De största utsläppskällorna är vägtrafik samt mindre värmeverk och industrier. Källa: Den nationella databasen för luftutsläpp (Uppgifterna kommer från Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention). Samt utsläppsuppgifter från Naturvårdsverket gällande verksamheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Förnybar energi i transportsektorn Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av landets totala energianvändning. Användning av energi inom transportsektorn domineras helt av oljeprodukter, främst bensin och diesel. 9

11 Begränsad klimatpåverkan Kommunerna är viktiga i klimatarbetet Effektivare energianvändning och minskat fossilbränsleberoende krävs för att nå klimatmålet. Vi på Länsstyrelsen har ett ansvar för att samordna kommunernas strategiska energiarbete, berättar Sara Borgström, projektledare inom energi och klimat på Länsstyrelsen. Kommunerna har under 2010 fått extra stöd för att öka takten i sitt energieffektiviseringsarbete, ett ofta väldigt lönsamt arbete. Transportsektorn är fortfarande extremt fossilberoende. I länet pågår stora satsningar på bland annat hybridfordon och smartare stadsplanering samt på att stimulera energieffektiviseringen inom den tillverkande industrin. Alla som driver en verksamhet ska enligt lagen hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska man använda förnybara energikällor. I länet satsas framför allt på vind och biogas. Länsstyrelsen har också fått ett förtydligat ansvar för klimatanpassning, det vill säga arbetet med hur vi anpassar oss till det förändrade klimatet, till exempel inom samhällsplanering. Sara Borgström De senaste åren har andelen förnybara drivmedel ökat. Statistik för år 2009 visar att andelen förnybara drivmedel under året uppgick till 5,4 procent av den totala användningen av fordonsbränsle. Inom EU har Sverige ett bindande krav på minst 10 procent förnybar energi inom transportsektorn till år Det finns ett omfattande regelverk som ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Målet om förnybar energi i transportsektorn ska också ses i ljuset av regeringens långsiktiga ambition att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bränslestatistikuppgifter finns inte framräknade på länsnivå. De nationella trenderna visar att målet är möjligt att nå. Detta bedöms även gälla för Västra Götalands län, som bland annat är långt framme när det gäller biogas. Vidare har Preemraff börjat sälja diesel som innehåller 20 procent förnybara råvaror. Effektivare energianvändning Västra Götalands mål för effektivare energianvändning är att 2020 vara 20 procent procent effektivare än Syftet med målet är att främja en effektivare energianvändning inom industrin, jord- och skogsbruket, byggsektorn, hushållen och den offentliga sektorn. Uppfyllelsen av målet ska mätas som minskad energiintensitet, som är ett mått på hur effektivt energin används inom ekonomin. Energiintensitet beräknas som förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och bruttoregionprodukten. För att målet ska nås behöver energiintensiteten minska med ca 1,7 procent per år i Sverige, mellan 1983 och 2007 minskade den med 1,2 procent per år. Det är svårt att göra en prognos för utvecklingen inom det svenska näringslivet och för den ekonomiska utvecklingen i stort. Regeringen bedömer emellertid att planerade energipolitiska åtgärder tillsammans med klimatåtgärder samlat gör det möjligt att nå målet till år För Västra Götalands län finns statistik tillgänglig för energiintensitet mellan åren 2002 och Den genomsnittliga minskningen var under denna period knappt 4 procent per år. Målet bedöms som möjligt att nå om de åtgärder som nämns ovan genomförs. õ 10

12 Frisk luft Frisk luft Luftföroreningar utomhus är en betydande orsak till ohälsa som förkortad livslängd, sjukhusinläggningar och tillfälliga såväl som kroniska problem i luftvägarna. De orsakar en ökad risk för cancer, hjärt- och lungsjukdomar, men ger även skador på växter, kulturföremål och olika typer av material. Luftens innehåll av flera skadliga föroreningar har minskat det senaste decenniet. De senaste åren har det däremot inte skett någon märkbar förbättring av luftkvaliteten i länets tätorter. Målet för svaveldioxid har uppnåtts, medan halterna av kvävedioxid behöver minskas ytterligare. För marknära ozon sker en ökning av halterna i bakgrundsmiljö, men antalet tillfällen med höga halter har minskat. Det är även svårt att nå målen för partiklar, sot och bensen. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs åtgärder i första hand inom transport- och energiområdet inom länet, landet men även i Europa som helhet. Halter av svaveldioxid Svaveldioxid i stadsluften var förut ett allvarligt hälsoproblem som orsakade luftvägssjukdomar. Utsläppen av svavel i Sverige har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, tack vare allt strängare krav på bränslen och reningsteknik. Halterna av svaveldioxid i tätorter har sjunkit med över 90 procent sedan början av 1960-talet, då årsmedelhalten i till exempel Göteborg var över 80 mikrogram per kubikmeter (μg/m3). De senaste åren har årsmedelvärdet för svaveldioxid legat under 5 mikrogram/m 3 i hela länet. Det planeras för ytterligare sänkta svavelhalter i bränslen inom Europa. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav, men FN:s sjöfartsorganisation IMO enades under 2008 om att hela världsflottan successivt ska sänka svavelhalten i fartygsbränsle med i genomsnitt 80 procent till år Beslutet innebär att det högst får vara 0,5 viktsprocent svavel i bränslet år Västra Götalands delmål, årsmedelvärden under 5 mikrogram/kubikmeter, blev uppnått inom tidsramen och halterna har varit låga under lång tid, det finns inget som tyder på att de kommer att öka igen. Halter av kvävedioxid Luftföroreningar i tätorter är ett betydande hälsoproblem. Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid i tätortsluften har minskat under 1990-talet. Höga halter av kvävedioxid är vanligast nära stora trafikleder och i dåligt ventilerade gaturum. Även vädret påverkar hur höga halterna blir. Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg med cirka 24 mikrogram/kubikmeter som årsmedelhalt i taknivå under de senaste åren. Under vinterhalvåret kan Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regionala delmål Halten svaveldioxid ska understiga 5 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde Halten kväveoxid ska understiga 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde Halten marknära ozon ska understiga 120 mikrogram/m 3 som åttatimmarsmedelvärde Utsläppen av VOC ska understiga ton Halter för partiklar (PM10 och PM2,5) ska minska Halten benso(a)pyren ska understiga 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde Fullständiga definitioner av delmålen återfinns på sidan 51. Foto: Hillevi Upmanis 11

13 Frisk luft Maximal 8-timmars medelkoncentration per år av marknära ozon De årliga, maximala 8-timmars glidande medelvärdena för marknära ozon, uppmätta vid Östads Säteri, Rörvik/Råö samt vid Prestebakke i SÖ Norge under åren fram t.o.m Det hittills gällande delmålet inom miljömålet Frisk Luft är att det årliga maximala 8-timmars medelvärdet ej ska överskrida 120 ug/m 3 (streckad linje) till år et till 2020 är betydligt strängare och innebär att det maximala 8-timmars medelvärdet ej ska överskrida 70 ug/m 3. Det finns en statistiskt säkerställd nedgång i det maximala 8-timmars medelvärdet för Rörvik/Råö men ej för övriga platser. Källa: IVL halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli över 200 mikrogram/kubikmeter som timmedelvärde. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar jämfört med dagens halter i större tätorter nära stora trafikleder. Länsstyrelsen har på uppdrag från regeringen tagit fram ett åtgärdsprogram för kvävedioxid för att klara miljökvalitetsnormen, som överskrids i Göteborg. Länets delmål på 60 mikrogram/kubikmeter som timmedelvärde och 20 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde, kommer att bli mycket svårt att nå. Halter av marknära ozon Marknära ozon irriterar luftvägarna, försämrar lungfunktionen och misstänks vara cancerframkallande. Ozon ger även skador på grödor och skog. Ozon bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen under sommaren, eftersom ozonbildningen kräver solljus och gynnas av hög temperatur. Episoderna med riktigt höga ozonhalter är färre än tidigare år och de högsta halterna i episoderna är också lägre. Samtidigt finns en motsatt trend, halterna av marknära ozon ökar över hela det norra halvklotet. Ökningen är oroväckande, eftersom ozonhalterna kan stiga till nivåer som skadar människans hälsa och växtligheten även vid andra tider än under ozonepisoder. På grund av att förorenade luftmassor kommer in från kontinenten är halterna av marknära ozon i Västra Götalands län vanligen högst nära kusten och i höglänta områden. I låglänta områden inåt landet är halten ozon lägre. Halterna är också lägre i tätorter än på landsbygden. Under ozonepisoder överskrids delmålet på 120 mikrogram/ kubikmeter (8-timmarsmedelvärde). Delmålet är mycket svårt att nå. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen (VOC) är ett samlingsnamn för ett stort antal gasformiga ämnen, som i varierande grad är skadliga för människors hälsa och miljön. De bildas vid ofullständig förbränning och avges också vid avdunstning från lösningsmedel och bensin. VOC bidrar under sommarhalvåret även till bildningen av marknära ozon. Utsläppen kommer främst från energiförsörjning, vägtrafik och användning av lösningsmedel i produkter och industriprocesser. Utsläppen av VOC minskade kontinuerligt under 1990-talet och har planat ut under 2000-talet. En stor del av minskningen beror på införandet av den kataly- 12

14 Frisk luft tiska avgasreningen för personbilar. Tidigare fanns beräkningar på att den småskaliga vedeldningen orsakade stora utsläpp av VOC. Detta visade sig vara fel, utsläppen från vedeldning anses nu vara måttliga. Detta innebär att utsläppen av VOC har minskat till under ton och det regionala målet till år 2010 nu är uppnått. Halter av partiklar Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter i synnerhet för känsliga personer. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM 10) orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3000 och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige. I gatumiljön dominerar, särskilt under våren, slitagepartiklar från däck och vägbana. Andelen dubbdäck har en avgörande betydelse för bildningen av slitagepartiklar. De mätningar som görs i länet tyder på att det regionala målet för partiklar blir svårt att nå vid starkt trafikerade gator. Däremot borde den del av målet som gäller årsmedelvärdet i bakgrundsmiljö (20 mikrogram/ kubikmeter) vara möjligt att nå för många av länets tätorter. Halter av bens(a)pyren Bens(a)pyren är ett polyaromatiskt kolväte (PAH). PAH är en stor grupp ämnen som finns i fossila bränslen och fossila produkter, och som bildas vid ofullständig förbränning. Många PAH är cancerframkallande eller misstänks vara det. Bens(a)pyren är den förening som är mest känd och studerad av samtliga PAH och används som markör för PAH. Den största utsläppskällan är småskalig vedeldning. Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan 1990 trots en ökad eldning av träbränslen. Det beror på att nyare ved- och pelletspannor har effektivare förbränning. I större städer är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial de största källorna till PAH i luften. Utöver exponeringen via omgivningsluften tillkommer en direkt exponering från till exempel fordon, vedpannor, grillar och tobaksrök. Flera studier i länet visar att halterna av bens(a)pyren är låga. Västra Götalands mål att halten ska underskrida 0,3 mikrogram/kubikmeter år 2015 bedöms möjlig att nå. Bedömningen är osäker, det behövs fler mätningar framför allt i Göteborg. Vägtrafik ger problem Luften i länet är mycket friskare nu än för tjugo år sedan, men den som har känsliga luftrör märker att det inte är helt bra än. Vägtrafiken är det stora problemet i våra tätorter, till exempel är partiklar i luften särskilt besvärligt på våren. Förhöjda halter av marknära ozon är å andra sidan ett problem på landsbygden under sommaren, berättar Hillevi Upmanis som arbetar med luftkvalitet på Länsstyrelsen. Luftföroreningar, särskilt partiklar, ökar risken att drabbas av hjärt-kärloch lungsjukdomar. Det ger ökade risker för sjuklighet och död både under dagar med höga halter och vid långtidsexponering. Svenska forskare bedömer att luftföroreningar orsakar drygt runt 900 förtida dödsfall i Västra Götalands län varje år. I Göteborg finns åtgärdsprogram för partiklar och kvävedioxid, men hittills har effekterna på luftkvaliteten varit små. Så arbetet för en friskare luft behöver fortsätta i så väl Göteborg som resten av länet, säger Hillevi Upmanis. Hillevi Upmanis 13

15 Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Regionala delmål Högst 15 % av sjöarna och 20 % sträckan rinnande vatten är försurade Högst 35 % av skogsmarken har hög eller mycket hög surhtesgrad Utsläppen av svaveloxid ska understiga ton Utsläppen av kväveoxider ska understiga ton Fullständiga definitioner av delmålen återfinns på sidan 51. Ytterligare sjöar sombehöver kalkas för att målet skall nås (7 %) Försurade som redan kalkas (19 %) Försurade som inte behöver kalkas för att nå delmålet (15 %) Ej försurade (59 %) Antal försurade sjöar i länet Av länets sjöar är drygt försurade. 800 av dessa direktkalkas, vilket innebär att försurningen motverkas genom konstgjord andning. Ytterligare cirka 300 sjöar behöver åtgärdas för att det regionala delmålet ska nås. Källa: Data från riskinventeringen 2005 och målsjöinventeringen 2007 och 2008 (Modelleringar i Magicverktyget) Det har skett en väsentlig återhämtning från försurning av mark och vatten, men återstående återhämtning kommer att ta lång tid. Svaveldioxidutsläppen från punktkällor på land har minskat kraftigt de senaste 12 åren och nedfallet har minskat med 60 procent till och med 2008, trenden är tydligast i sydvästra Sverige. För kvävenedfallet däremot syns inga tydliga trender. FNs sjöfartorganisation IMO (International Maritime Organization) har beslutat om krav på lägre svavelhalter i bränslet för sjöfarten från För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom sjöfarten, minskade utsläpp inom EU samt att skogsbrukets försurningspåverkan motverkas genom ökad askåterföring till skogsmark för att kompensera för det baskatjonuttag som sker vid uttag av biomassa. Med hjälp av modelleringsverktyget Magic har underlag för bedömning av ursprungsnivån i försurningspåverkade sjöar framtagits, dvs. den nivå som ska uppnås. Bedömningen görs med kemiska parametrar och mäter inte effekten på de biologiska värdena. Försurade vatten I många vatten har den kemiska återhämtningen varit bra, men en fullständig återhämtning kommer att ta lång tid. Dessutom kvarstår negativa biologiska effekter såsom utslagna arter. I en del vatten är reproduktionen tillräcklig för att bestånden ska överleva, men det är ändå tveksamt om den naturliga produktionsnivån är återuppnådd. Endast 5 procent av de försurade vattnen kommer att återhämta sig mellan 2010 och Av länets 4200 sjöar är 1700 (41 procent) försurade varav 800 kalkas och ytterligare 300 behöver åtgärdas. Bedömningen grundar sig på omfattande data från provtagningar 2007 och 2008 och utvärdering enligt de nya bedömningsgrunderna. Det regionala målet att högst 15 procent av sjöarna skulle vara försurade uppnås således inte. Modelleringsverktyget Magic går även att använda i vattendrag, men de behöver verifieras. Vattendrag påverkas i högre utsträckning av tillfälliga surstötar, vilka kan ge stor effekt på det biologiska livet. Bedömningen är att 20 procent av vattendragen är försurade, men det saknas ett heltäckande underlag som stöd för detta. Markförsurning Försurningen av de värst drabbade markerna minskar, medan de som är drabbade i mindre omfattning inte återhämtar sig i samma utsträckning. Målet att högst 35 procent av skogsmarken ska ha hög eller mycket hög surhetsgrad, bedömmer Skogsstyrelsen som uppnått. Då nedfallet av försurande ämnen har minskat så medför detta att skogsbrukets andel av försurningen har ökat. Även det ökade uttaget av biomassa både i form av stamved men även GROT (grenar och toppar) samt stubbar riskerar att öka markförsurningen om inte askåterföring sker. Askåterföring rekommenderas för att minska skogsbrukets försurningspåverkan och denna verksamhet har ökat de senaste åren. År 2009 spreds aska på hektar i länet vilket motsvarar ca 22 procent av föryngringsavverkad areal anmäld för GROT uttag som 2009 var ca hektar. Skogsnäringens sektorsmål är att askåterföring ska ske på 100 procent av den areal där GROT tas ut. 14

16 Bara naturlig försurning Foto: Movab AB Utsläpp av svaveldioxid Utsläppen av svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja och bidrar till försurning av mark och vatten i länet. Utsläppen har mer än halverats sedan år 1990, detta tack vare allt strängare krav på eldningsolja och reningsteknik. Utsläppen i länet har minskat även de senaste åren och uppgår till ton år 2008 och delmålet är därmed uppnått. Minskningen var särskilt stor mellan 2006 och 2007, bland annat beroende på att tidigare problem med svavelreningen på Preemraff (Lysekil) blivit åtgärdade. Internationell sjöfart är en sektor som länge helt saknat miljökrav. Nu kommer svavelhalten i det marina bränslet att sänkas stegvis fram till 2020 till följd av beslut inom EU och FN:s sjöfartsorganisation IMO. Länsstyrelsen deltar i projektet Clean shipping som förordar särskilda miljökriterier vid upphandling av godstransporter. Inom länets farvatten gav den internationella sjöfarten upphov till cirka ton svaveldioxid år 2008, dessa utsläpp är betydligt högre än länets totala utsläpp. Utsläpp av kväveoxider Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Utsläppen kommer framför allt från fordon, främst person- och lastbilar och från arbetsmaskiner. Kväveoxidutsläppen har minskat sedan mitten på 1990-talet. Detta har uppnåtts genom åtgärder främst inom vägtrafiken, genom stegvis skärpta avgaskrav på nya fordon såväl personbilar som tunga fordon. Trenden har hittills dämpats av att vägtrafiken samtidigt har ökat. I Västra Götalands län har utsläppen av kväveoxider minskat med 26 procent mellan åren 2000 och Under 2008 uppgick utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län till ton vilket innebär att det regionala delmålet är uppnått. I det totala utsläpp som anges för länet ingår inte den internationella sjöfartens utsläpp, eftersom den inte omfattas av delmålet. Den är dock en stor utsläppskälla. Utsläpp av kväveoxider från den internationella sjöfarten inom Västra Götalands läns farvatten gav upphov till cirka 7900 ton, det motsvarar en tredjedel av länets totala utsläpp av kväveoxider. Försurningen ska lösas med lokala åtgärder! Försurning av mark och vatten har länge varit ett av länets största miljöproblem. Kraftigt minskade utsläpp av försurande svavel har lett till att vi har sett tydliga förbättringar både i skogsmarker och i sjöar berättar Fredrik Nilsson som är kalkningsansvarig på Länsstyrelsen. Den senaste i raden av genomförda åtgärder är att FN:s sjöfartsorganisation och EU kommit överrens om att stegvis sänka svavelhalten i det marina bränslet fram till år Mängderna kalk som sprids över sjöar har också kunnat minskas avsevärt de senaste tio åren som en följd av minskad försurning. För att ytterligare förbättra försurningssituationen konstaterar Fredrik att det inte längre är utsläppen av försurande ämnen som är den viktigaste faktorn för att nå miljömålet. 100 år av markförsurning har urlakat de viktiga näringsämnena som krävs för markernas och vattnets återhämtning. Det skulle krävas ett storskaligt åtgärdsprogram med askåterföring/markkalkning för att slutligen lösa försurningsproblemet. Ett sådant åtgärdsprogram förutsätter förutom ett höjt kalkningsanslag samverkan mellan centrala, regionala och lokala myndigheter samt en fortsatt forskning. Det är också av central betydelse att det ökade uttaget av biobränsle från skogen kompenseras genom askåterföring. Utan dessa kompletterande åtgärder kommer nuvarande kalkningsprogram att behövas under mycket lång tid framöver. Vatten som inte kalkas idag kommer troligen heller aldrig att bli åtgärdade avslutar Fredrik. Fredrik Nilsson 15

17 Giftfri miljö Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regionala delmål Hälso- och miljöuppgifter för saluförda kemiska ämnen Varor ska förses med hälso- och miljöinformation De mest farliga ämnena i varor ska tas bort Hälso- och miljörisker med kemiska ämnen ska minska Riktvärden för 100 kemiska ämnen ska fastställas Förorenade områden med akuta risker ska efterbehandlas Förorenade områden i riskklass 1 ska efterbehandlas (2050) Åtgärdsprogram för dioxiner i livsmedel ska etableras Exponering av kadmium ska vara säker ur folkhälsoperspektiv (2015) Fullständiga definitioner av delmålen återfinns på sidan 51. et om en giftfri miljö 2020 är mycket svårt att nå, men förutsättningarna har blivit bättre de senaste åren tack vare skärpt lagstiftning inom EU. Numera finns till exempel en samlad kemikalielagstiftning och regler som begränsar användningen av farliga ämnen i elektroniska produkter. Vidare har förordningen om växtskyddsmedel skärpts. Tyvärr återstår stora utmaningar för att minska människors och miljöns exponering för farliga kemiska ämnen. Ett belysande exempel är att det fortfarande förekommer miljögifter i modersmjölk. Allra svårast är det att komma åt alla de föroreningar som redan är spridda i miljön. Det blir också en stor utmaning att minska tillförseln av farliga ämnen till samhället. Med ytterligare nationella och internationella insatser är det möjligt att komma till rätta med tillförseln av nya farliga ämnen till miljön inom tidsramen. Däremot kommer det att vara mycket svårt att åtgärda de långlivade föroreningarna som redan finns. Kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper För många kemiska ämnen saknas kunskap om miljö- och hälsorisker. Idag finns ett mycket stort antal kemiska ämnen på den svenska marknaden. De ingår i ett ännu större antal kemiska produkter, till exempel målarfärg och andra varor som kläder och datorer. Kemikalielagstiftningen Reach innebär att kunskap om ämnens egenskaper och risker successivt tas fram. Den handlar om registrering, utvärdering, tillståndsprövning och begränsning av kemiska ämnen och har ersatt stora delar av tidigare kemikalieregler. Reach innehåller också krav på användare av kemikalier vilket inte har någon motsvarighet i tidigare lagstiftning. För ämnen som tillverkas i mindre volymer är de nya lagkraven inte tillräckliga. Det saknas också kunskap om hur människor och miljö påverkas av att exponeras för flera ämnen samtidigt, så kallade kombinationseffekter. Det regionala och nationella delmålet är att det ska finnas uppgifter om egenskaper hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. Reach lagstiftningen kommer inte att räcka för att nå delmålet. Ökad kunskapen behövs även för bekämpningsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter som omfattas av andra lagar. Ytterligare kunskap behövs också om hur nya nanomaterial påverkar miljö och hälsa. Hälso- och miljöinformation för varor Omsättningen av varor i samhället har ökat enormt de senaste årtiondena. De gällande EU-reglerna om produktinformation för kemikalier är i stort sett bra, men Länsstyrelsen bedömer att det finns klara brister i efterlevnaden av reglerna och att det ofta är låg kvalitet på produktinformationen. För andra varor än kemiska produkter finns inget system för produktinformation. Globaliseringen av handeln gör att Kemikalieinspektionen inte anser det vara meningsfullt att utforma nationella regler. Enligt kemikalielagstiftningen Reach är leverantören av en vara numera skyldig att lämna information om särskilt farliga ämnen till mottagaren. 16

18 Giftfri miljö Foto: Hillevi Upmanis Global information om farliga ämnen i varor är en viktig fråga inom det internationella samarbetet kring en global kemikaliestrategi (SAICM). Eftersom det nu finns ett EU gemensamt regelverk för klassificering och märkning av kemikalier är förutsättningarna för att skapa ett globalt system bättre. Det bedöms som mycket svårt att nå delmålet att alla varor som innehåller farliga ämnen ska vara försedda med hälso- och miljöinformation. Utfasning av de mest farliga ämnena Syftet med miljömålet om utfasning är att ämnen som man vet är farliga för människor eller miljön inte ska användas. Det ska räcka med att känna till ett ämnes inneboende särskilt farliga egenskaper för att förbjuda eller begränsa användningen av det. En mycket grov uppskattning är att det finns ett par tusen ämnen i användning med särskilt farliga egenskaper. Till sådana ämnen räknas även metallerna bly, kvicksilver och kadmium. I och med kemikalielagstiftningen Reach finns nu ett system med tillståndskrav för användning av särskilt farliga kemiska ämnen, det finns också allmänna begränsningsregler. Detta ökar trycket på företag att ersätta särskilt farliga ämnen med mindre farliga alternativ. I importerade varor, finns i Reach krav på att lämna information om varan innehåller med än 0,1 procent av ett särskilt farligt ämne. 17

19 Giftfri miljö Ambitionsnivå, genomförande och kriterier för särskilt farliga ämnen skiljer sig mellan tvingande EU-regler och delmålet. Bland annat omfattas inte bekämpningsmedel av Reach. Vissa farliga ämnen har redan accepterats i EG:s växtskyddsmedelsdirektiv för en tioårsperiod. Reach räcker således inte för att målet om utfasning av de farligaste ämnena ska nås. Hälso- och miljö risker med kemiska ämnen Hälso- och miljörisker kan uppstå vid hantering av kemikalier. Men risker uppstår även då kemiska ämnen sprids från varor när de används och blir avfall. Företag som säljer kemikalier har ett särskilt ansvar men även vanliga konsumenter har ett ansvar. Arbetet med att ersätta kemiska produkter med andra mindre farliga ska göras både hos dem som tillverkar och importerar och hos dem som använder kemiska produkter. I kemikalielagstiftningen Reach finns krav på företagens undersökningsoch rapporteringsskyldighet vilket kan ge bättre förutsättningar för en säkrare hantering av kemikalier. För bekämpningsmedel, som inte omfattas av Reach, har förutsättningarna förbättrats väsentligt tack vare ett nytt EG-direktiv om hållbar användning. Många kända kemiska risker minskar. Samtidigt kommer nya ämnen, tekniker och användningsområden ut på marknaden som innebär nya möjligheter, men också nya risker. Det saknas tyvärr grundläggande kunskap om många ämnen, till exempel hur farliga de är, förekomst i olika varor och i vilken grad människor utsätts för dem i arbetsmiljö och yttre miljö. Miljömålet att fortlöpande minska hälso- och miljöriskerna med kemiska ämnen är därför mycket svårt att nå. Miljöföroreningar i modersmjölk Halter av vissa långlivande organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor från Uppsalaregionen i relation till 1996 års utgångsvärde. Källa: Miljömålsportalen Riktvärden för farliga ämnen Ett riktvärde anger den halt i miljön av ett kemiskt ämne under vilken inga skador förväntas uppkomma. Till grund för riktvärden för människors hälsa tar man med alla källor till påverkan, det vill säga den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö och yttre miljö. Företagen ska se till att riktvärdena inte överskrids. Kemikalieinspektionen tog under 2004 fram riktvärden för 100 verksamma ämnen i godkända växtskyddsmedel och i vissa fall även för Foto: Lennart Johansson 18

20 Giftfri miljö ämnenas nedbrytningsprodukter. År 2007 gjorde Kemikalieinspektionen en revidering av vissa av riktvärdena. I och med detta har man uppnått delmålet att ta fram riktvärden för 100 verksamma ämnen i växtskyddsmedel. Förorenade områden med akuta risker Länet har en lång industrihistoria. I Dalsland har skogsindustrier som massafabriker och sågverk dominerat. Textilindustrin har haft en framträdande roll i Sjuhäradsbygden. Utmed kusten och längs vattendrag har det funnits och finns många olika typer av verksamheter. Tidigare hantering av kemikalier i till exempel avfallsledet har förorenat mark och sediment på många platser i länet. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har gemensamt tagit fram en dokumentation för när ett objekt kan anses tillhöra de objekt som hänvisas till i delmålet. Tre områden anses idag vara akuta Viskan (Borås kommun), Bohus Varv (Ale kommun) och Surte 2:38, (Ale kommun). Området Kniven (Partille kommun) och Eka (Bengtsfors kommun) som tidigare varit akuta objekt är sanerade. Sanering av Bohus Varv och Surte har påbörjats, här finns förutsättningar för att den akuta risken blir undanröjd under Återstår gör alltså Viskan som på grund av objektets komplexa karaktär inte blir klart under målåret Det innebär att delmålet att sanera alla förorenade områden med akuta risker inte uppnås i länet, även om arbetet med förorenade områden varit omfattande och framgångsrikt. Förorenade områden i riskklass 1 Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljön. Saneringar eller andra åtgärder är angelägna för att undvika läckage av miljögifter. Länet har förhållandevis många områden med förorenad mark på grund av sin industrihistoria. Det finns ca områden som misstänks vara förorenade i länet. Av dessa är 240 objekt i riskklass eller branschklass 1 som innebär en mycket stor risk för människors hälsa och miljö om de är förorenade. För att nå det regionala målet att sanera alla dessa till 2050 behöver sannolikt takten i åtgärdsarbetet öka. Den årliga tilldelningen av statliga pengar till åtgärdsarbetet varierar, därför är bedömningen osäker. På nationell nivå bedömer man att delmålet är mycket svårt att nå och hänvisar bland annat till att saneringen behöver ske i högre takt. En viktig åtgärd är också att kommunerna upprättar handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden och att eventuella restriktioner finns med i översikts- och detaljplaner. Andelen av totala åkerarealen som odlas ekologiskt (%) Andelen av den totala åkerarealen som odlas ekologiskt, det vill säga andelen av åkerarealen som har miljöstöd för ekologisk odling. Siffrorna är inte riktigt jämförbara mellan åren då de delvis hämtats från olika register, men från och med år 2000 är siffrorna likvärdiga. De bönder som vill kan dessutom bli kontrollerade av KRAV eller SMAK. Den KRAV-godkända andelen av åkerarealen är redovisad för de år där vi har tillgång till data. Källa: Jordbruksverket och KRAV Dioxiner i livsmedel Dioxiner i fisk och andra livsmedel är potentiellt allvarliga folkhälsoproblem. Fisk är ett viktigt livsmedel och de allra flesta människor behöver inte begränsa sin fiskkonsumtion. För ammande och gravida har Livsmedelsverket gjort kostrekommendationer som gäller vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar. Dioxinhalterna i miljön minskade från 1970 till början av 1990-talet, men därefter har minskningen upphört. Halterna av dioxin i bröstmjölk och blod har däremot fortsatt att minska. 19