En myndighet för alla

Transkript

1 En myndighet för alla Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors plan för jämställdhetsintegrering

2

3 EN MYNDIGHET FÖR ALLA Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

4

5 Förord I regleringsbrevet för budgetår 2015 (regeringsbeslut 2014a) fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Syftet med planen är att verksamheten ska nå de jämställdhetspolitiska målen och målen för ungdomspolitiken. Planen skulle gälla för perioden Av planen skulle det framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som vi hade för avsikt att vidta med anledning av tidigare identifierade utvecklingsbehov. Vi skulle också beskriva hur jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet i till exempel styrprocesser. En myndighet för alla beskriver hur vi har genomfört uppdraget. Den beskriver bland annat arbetet med att ta fram planen, hur vi avser att organisera det fortsatta arbetet och väntade resultat. De planerade aktiviteterna presenteras i en särskild bilaga. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Helena Lundgren, samordnare Anders Hagquist, kommunikationschef Telefon Telefon E-post helena.lundgren@mucf.se E-post anders.hagqvist@mucf.se Eva Theisz, vikarierande generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

6 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och nulägesbeskrivning Unga och jämställdhet Det civila samhället och jämställdhet Uppdraget om jämställdhetsintegrering Processen med att ta fram en handlingsplan Vad har hänt hittills Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Behov av att utveckla statistiken Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål Myndighetens kärnuppdrag Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Genomförande Organisering och styrning Kompetensförsörjning Samverkan Uppföljning och utvärdering Hållbarhet och lärande Utvecklingsarbetets förutsättningar Referenser Bilaga: Lista över mål och aktiviteter, uppdelad per år (25)

7 Sammanfattning Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram en plan för arbetet för jämställdhetsintegrering under perioden Verksamheten ska bidra till att nå målen för jämställdhetspolitiken och ungdomspolitiken. Eftersom vi är en hbtq-strategisk myndighet kommer vi även att inkludera ett hbtq-perspektiv. Planen bygger på myndighetens tidigare arbete på jämställdhetsområdet. Ett utvecklingsbehov som identifierats är att i större utsträckning analysera den könsuppdelade statistik som redan nu finns på myndigheten. Andra utvecklingsbehov är att fortsätta jobba med stöd inom området och kompetensutveckling. Det innebär att både projektledare och medarbetare ska kunna få stöd i hur de kan genomföra sina arbetsuppgifter hbtq- och jämställdhetsintegrerat. Kompetensutvecklingsinsatser är viktiga för att kunna genomföra ordinarie arbetsuppgifter på ett jämställdhetsintegrerat sätt, men också för att behålla intresset i vad som kan anses vara en perspektivträngsel och eftersom det är kunskapsområden som utvecklas. Vi har sedan tidigare jämställdhetsintegrerat de flesta av våra styrdokument och avser att fortsätta detta arbete. Myndigheten har en samordnare för jämställdhetsintegreringen, men det är respektive avdelningschef som ansvarar för att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet. Aktiviteterna i planen utvärderas enligt ordinarie rutiner och presenteras under en särskild rubrik i årsredovisningen. 5 (25)

8 Bakgrund och nulägesbeskrivning Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är förvaltningsmyndighet för frågor som rör ungdomspolitiken och politiken för det civila samhället. I detta kapitel ger vi en bakgrund till hur jämställdheten ser ut inom dessa områden. Vi beskriver även vårt uppdrag om jämställdhetsintegrering och övriga uppdrag som myndigheten har på jämställdhetsområdet. Unga och jämställdhet Under 2013 genomförde MUCF (dåvarande Ungdomsstyrelsen) en tematisk analys av unga och jämställdhet som presenterades i Fokus 13 (Ungdomsstyrelsen 2013). Nedanstående är hämtat från den studien om inget annat anges. Den tematiska analysen var uppdelad i fem huvudområden: (1) utbildning och lärande (2) arbete och försörjning (3) hälsa och utsatthet (4) inflytande och representation (5) kultur och fritid. I huvudsak utgick analysen från myndighetens egen kunskap i form av vår återkommande ungdomsenkät som riktar sig till ett slumpmässigt urval personer i åldern år. Vi använde även vår attityd- och värderingsstudie som riktar sig till ett slumpmässigt urval unga i åldern år och vuxna från 35 år. Detta kompletterades bland annat med statistik och fördjupad kunskap från andra myndigheter och med fokusgruppsintervjuer med unga i högstadieskolor på fyra orter runtom i landet. För att visa hur det ser ut för unga inom en rad områden återges här ett urval av resultaten från den tematiska analysen. Jämställdhet är i högre grad en viktig samhällsfråga för unga än för äldre. I alla åldrar är det vanligare att tjejer och kvinnor har en positiv inställning till jämställdhet. Killar instämmer i större utsträckning än tjejer i könsstereotypa påståenden. I intervjustudien återkom många till att tjejer, av olika anledningar och på olika sätt, inte tar lika mycket plats som killar. Oron för att bli ifrågasatt, hånad eller ansedd som dum hindrar många av tjejerna att ta det offentliga utrymmet i anspråk. Killgrupperna beskriver i högre grad upplevelser av att inte bli tagen på allvar eller att bli sedd som stökig för att man är kille. Utseende är något som på olika sätt tas upp i tjejgrupperna. Det är tydligt att unga upplever att det finns olika förväntningar på tjejer och killar i skolans miljö. Skolan är en arena där ojämställdhet skapas men där det även finns möjligheter att genomföra förändringar för att uppnå ökad jämställdhet bland unga (Ungdomsstyrelsen 2013). 6 (25)

9 Utbildning och lärande Inom området utbildning och lärande (1) såg vi en rad skillnader mellan tjejer och killar. De allra tydligaste var de könsbundna studievalen, att killar generellt har sämre resultat än tjejer inom skolsystemets alla delar och en ökande stress bland unga tjejer. Det framkom också att tjejer och killar trivs olika bra i skolan och att tjejer är mer stressade än killar. Omvänt så upplever killar i något mindre utsträckning att tjejer och killar blir rättvist behandlade av lärarna. Det är också en lägre andel bland killarna som är nöjda med sin utbildning (Ungdomsstyrelsen 2013). Arbete och försörjning I delen om arbete och försörjning (2) beskrev vi flera områden som är kopplade till ungas etablering. Tjejer etablerar sig senare i arbetslivet och arbetar i högre grad deltid. Tjejer uppger att familjebildning påverkar yrkeslivet i större utsträckning än killar. Det är lite vanligare att killar är arbetslösa och långtidsarbetslösa jämfört med tjejer. Vi ser också skillnader i lön mellan könen. Den könssegregation vi ser bland unga på arbetsmarknaden återspeglar den uppdelning vi ser inom utbildningsväsendet. Det finns olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet. De tydligaste könsskillnaderna som framkom här var att det är vanligare bland tjejer än bland killar att ha svårt att betala löpande utgifter samt att de i större utsträckning tar emot pengar från närstående. Samtidigt är det vanligare att killar har så allvarliga problem med sin ekonomi att de riskerar vräkning och att hamna hos Kronofogden. En annan del av ungas etablering handlar om boende där vi också såg vissa skillnader. Det är vanligare bland killar än bland tjejer i åldern år att bo kvar hemma hos sina föräldrar. När det gäller hushållsarbete är skillnaderna mellan könen väldigt små. Det beror främst på att tjejer har minskat tiden för rutinartat hushållsarbete. I familjer med barn finns däremot könsskillnader och dessa tycks ha ökat mellan 2000 och Vad det beror på vet vi inte. Kvinnors hushållsarbetstid är som störst när barnet är under två år. Hushållsarbetstiden ökar ytterligare för kvinnan om familjen får fler barn, detta även om kvinnan arbetar lika många timmar på arbetsmarknaden och har lika hög lön som mannen. Mäns hushållsarbetstid ökar men i lägre grad än kvinnans när de får sitt första barn, sjunker lite med barnets ålder och ökar inte heller med ytterligare barn. Slutsatsen är att den ojämna arbetsfördelningen inte främst är ekonomiskt motiverad (Ungdomsstyrelsen 2013). I MUCF:s regleringsbrev för 2015 framgår det att ungas etablering i arbets- och samhällslivet, däribland ungas egen försörjning, är ett av de områden som myndigheten ska prioritera inom ramen för den ungdomspolitiska verksamheten (regeringsbeslut 2014a). Ovanstående könsskillnader visar på vikten av att genomföra dessa insatser jämställdhetsintegrerat. 7 (25)

10 Ungas hälsa och utsatthet För att beskriva ungas hälsa och utsatthet (3) har vi analyserat självskattad hälsa, psykiskt välmående, psykosomatiska symptom och trygghet. En majoritet av de unga mår bra även om det finns betydande andelar som inte gör det. Killar är i större utsträckning än tjejer nöjda med sin hälsosituation. Det är vanligare bland tjejer än bland killar att oroa sig för sitt utseende, sin vikt och att inte duga. Vid en bedömning av det allmänna hälsotillståndet är könsskillnaderna störst i gruppen år. Könsskillnaderna är påtagliga för psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom. Framförallt tjejer har haft en negativ hälsoutveckling sedan slutet av 1980-talet, även om trenden är tydlig också för killar fast från en lägre utgångspunkt. Vi ser tendenser till att tjejer och killar hanterar psykisk ohälsa på olika sätt och att ohälsan har olika konsekvenser. Tjejer och killar som mår dåligt hanterar i viss mån sin situation på olika sätt. Killar uppger i mindre utsträckning än tjejer att de pratar med personer i sin omgivning när de mår dåligt. Framför allt bland tjejer finns det också ett starkt samband mellan ekonomiska svårigheter och psykisk ohälsa. Tjejer lider av psykiska besvär och vårdas för självmordsförsök i större utsträckning än killar. Trots detta är 70 procent av de som avlider till följd av självmordsförsök killar i åldern år. Ungas våldsutsatthet och våldsutövande är betydligt högre än i äldre åldersgrupper. Tjejers och killars våldsutsatthet ser många gånger olika ut, gemensamt är dock att förövarna i stor utsträckning är killar och män. I tidigare utredningar har vi visat att unga hbtq-personer och tjejer och killar med funktionsnedsättning är extra utsatta. De upplever sämre hälsa och har i större utsträckning än andra utsatts för hot och våld. Killar drabbas framförallt av fysiskt våld från en okänd förövare på allmän plats, medan tjejer i större utsträckning är utsatta för våld i bostaden, på arbetet eller i skolan. Den upplevda otryggheten och rädslan för att vistas i det offentliga rummet på kvällstid är betydligt vanligare hos tjejer än hos killar. Tove Pettersson, vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, har gått igenom forskning som belyser gruppens betydelse för ungas våldsutövande och skapandet av maskulinitet. Hon belyser likheter mellan vardagliga situationer i exempelvis skolan och mer allvarliga våldsbrott som begås av killar och män i grupp. Flera av de normer som förknippas med brottslighet är värderingar som även återfinns bland killar i andra sammanhang. Sammantaget visar genomgången att killars och mäns tillvaro många gånger är begränsad, bland annat genom att små avvikelser från de maskulina normerna kan leda till trakasserier och att inte få delta i kamratgruppen på lika villkor. Det innebär att gruppen är viktig i våldsförebyggande arbete, framför allt i ungdomsgruppen och då speciellt för killar. Dels för att gruppen är särskilt betydelsefull under ungdomsåren, dels för att killar i grupp tycks konstruera maskulinitet som är starkare förknippad med dominans, överordning och våld än det som sker individuellt. Det är därför angeläget att utveckla våldspreventivt arbete med särskilt fokus på grupper (Ungdomsstyrelsen 2013). I MUCF:s regleringsbrev för 2015 framgår att ungas psykiska hälsa är ett av de områden som myndigheten ska prioritera inom ramen för den ungdomspolitiska verksamheten (regeringsbeslut 2014a). Ovanstående könsskillnader visar på vikten av att genomföra dessa insatser jämställdhetsintegrerat. 8 (25)

11 Inflytande och representation Inom området inflytande och representation (4) visar vår studie att tjejer och killar i lika stor utsträckning uppger intresse för samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Vi ser dock att tjejers och killars erfarenheter i andra avseenden skiljer sig åt. En högre andel killar än tjejer uppger att de är intresserade av politik men att tjejer i något högre grad än killar är aktiva i faktiska politiska aktiviteter. Det är en större andel tjejer än killar som röstar i nationella val. Samtidigt var det fler killar än tjejer i åldern år som nominerades och valdes in i riksdag och landstingsfullmäktige I kommunfullmäktigevalen var könsfördelningen nästan jämn. Det är vanligare att tjejer hoppar av sina politiska uppdrag än att killar gör det. Samtliga politiska ungdomsförbund, utom Grön ungdom och Ung vänster, hade fler killar än tjejer som medlemmar Könsfördelningen håller sig dock inom spannet procent för alla ungdomsförbund utom Ung pirat och Sverigedemokratisk ungdom (SDU) som har en fördelning på procent killar och procent tjejer. Grön ungdom har en fördelning på 61 procent tjejer och 39 procent killar. Det totala antalet medlemmar ökar i samtliga ungdomsförbund (och inte bara i de politiska) som vi fördelar bidrag till. Dock verkar könsfördelningen bli alltmer skev. År 2010 var 47 procent av organisationernas medlemmar tjejer och 53 procent killar. Två år senare var 41 procent tjejer och 59 procent killar. I de projekt som myndigheten har stöttat genom bidragsgivning har det mellan 2008 och 2012 blivit vanligare att arbeta med jämställdhet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Många projekt riktar sig till alla unga eller syftar till att stärka tjejer och få projekt har främst killar som målgrupp. Det finns alltså en risk att jämställdhetsarbete blir en fråga för endast kvinnor eller tjejer (Ungdomsstyrelsen 2013). I MUCF:s regleringsbrev för 2015 står att ungas inflytande är ett av de områden som myndigheten ska prioritera inom ramen för den ungdomspolitiska verksamheten (regeringsbeslut 2014a). Ovanstående könsskillnader visar på vikten av att genomföra dessa insatser jämställdhetsintegrerat. Kultur och fritid Inom området kultur och fritid (5) är det vanligare bland tjejer än bland killar att uppleva att de har för lite fritid och tjejer är även i mindre utsträckning aktiva i föreningar. Killar tycks värdera fritidsaktiviteter högre. Tjejer och killar är ungefär lika nöjda med sin fritid, men det är vanligare bland tjejer än bland killar i åldern år att ha avstått från att besöka en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött. På frågan om vad som är viktigast just nu värderar unga i åldern år fritiden högst, före till exempel parförhållande och fast arbete. På frågan om vad som ger livet mest mening var familjen det vanligaste svarsalternativet för såväl tjejer som killar i åldern år. Många tjejer och killar idrottar och motionerar, men det sker delvis i olika sammanhang och i olika utsträckning. Killar är överrepresenterade inom föreningsidrotten samtidigt som det är något vanligare bland tjejer att motionera. Tjejer lämnar föreningsidrotten i större utsträckning än killar när de kommer upp i tonåren och i många fall är män överrepresenterade på ledande positioner inom idrotten. 9 (25)

12 Vissa idrotter är tydligt könskodade. Fotboll, innebandy och ishockey har flest killar som deltagare och ridsport och gymnastik har flest tjejer. Tjejer med utländsk bakgrund är den grupp som i minst utsträckning är representerad inom föreningsidrotten. Unga hbtq-personer har betydligt lägre deltagande än övriga inom motionsaktiviteter och föreningsidrott. Killar som identifierar sig som heterosexuella deltar i föreningsidrotten i större utsträckning än killar med annan sexuell tillhörighet. Tjejer är i högre grad aktiva kulturutövare än killar. I åldern år är killar dock överrepresenterade i de verksamheter som får offentligt stöd. Tjejer deltar i större utsträckning i dans, skrivande och teater på sin fritid, medan killar i större utsträckning deltar i musikaktiviteter. Generellt sett har läsförståelsen hos unga minskat och ungefär en fjärdedel av de 15-åriga killarna saknade funktionell läsförmåga Motsvarande siffra för tjejerna var en tiondel (Ungdomsstyrelsen 2013). Det civila samhället och jämställdhet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är förvaltningsmyndighet för frågor som rör politiken för det civila samhället. Vi har bland annat i uppdrag att ta fram och samla kunskap om det civila samhällets villkor, sammansättning och utveckling. Vi ska årligen följa upp det civila samhällets villkor utifrån de centrala principerna självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. På webbportalen har vi låtit ta fram en forskningsöversikt om det civila samhället och jämställdheten (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2015d). 1 Forskningsöversikten förklarar varför det är viktigt att tänka på jämställdhet och civilsamhälle tillsammans. Det handlar bland annat om att det civila samhället brukar presenteras som en demokratiskola och att det är genom det civila samhällets organisationer som medborgare kan göra sina röster hörda. Det blir då viktigt att se till vilka som är aktiva i organisationer och på vilka positioner samt hur det påverkar olika gruppers tillgångar till resurser, makt och inflytande i samhället. I det frivilliga arbetet (ofta benämnt som ideellt arbete eller engagemang) dominerar de grupper som är resursstarka när det gäller socioekonomisk status och utbildning. Det innebär att de som är mest inkluderade och aktiva är män i övre medelåldern med hög inkomst. Det som utmärker aktiva kvinnor är snarare hög utbildning än hög inkomst. Män är även överrepresenterade i den typ av föreningar som leder till politisk och ekonomisk makt, till exempel politiska föreningar och aktieföreningar. Kvinnor utgör en majoritet i till exempel kulturföreningar, humanitära och religiösa organisationer, föräldraföreningar samt i handikapp- och patientföreningar. I styrelsearbete är kön, efter ålder, den viktigaste faktorn för vilka som engagerar sig. Män är i klar majoritet i styrelser i civilsamhällets organisationer både i mansdominerade och i kvinnodominerade sektorer. Även när det gäller vilka som talar på möten och är med och påverkar beslut så är kön, efter ålder, den viktigaste faktorn. En annan faktor är klass där högre tjänstemän och höginkomsttagare är överrepresenterade på förtroendeposter och i det civila samhällets organisationer. Arbetare är underrepresenterade, förutom i så kallade invandrarorganisationer. 1 Resten av det här stycket är hämtat från 3 september (25)

13 Könssegregeringen i det civila samhället liknar den som finns på den svenska arbetsmarknaden. Olika delar av det civila samhället är kvinno- eller mansdominerade men trots att vi vet en del om vad som formar liknande mönster på arbetsmarknaden saknas det överlag forskning om vad som förklarar den könssegregering och de hierarkier som finns i det civila samhället. Jeppsson Grassman har ändå visat att eftersom det ofta är så att styrelseledamöter har blivit ombedda att ta på sig uppdraget så kan man (genom att makt och socialt kapital kopplas till förtroendepositioner) till viss del se det frivilliga arbetet som ett sätt för redan resursstarka grupper att få tillgång till mer resurser. Forskningen visar att det finns stora variationer när det gäller hur kön skapas och hur det förhåller sig till makt och inflytande i olika delar av det civila samhället. Det visar sig ändå att normer kring manlighet har betydelse för inkludering och exkludering i civilsamhällets organisationer. Normer om manlighet sorterar människor som norm eller avvikare (ofta kvinnor, rasifierade och hbtq-personer) och blir på så sätt en del av de processer som formar hierarkier. En materiell konsekvens av detta kan till exempel bli att kvinnors idrottande får lägre status och mindre resurser än mäns. En slutsats som dras från kunskapsöversikten är att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling om jämställdhet och det civila samhället. Forskning som tar ett helhetsgrepp på civilsamhället ur ett genusperspektiv lyfts också fram. Uppdraget om jämställdhetsintegrering Det uppdrag som ligger till grund för denna plan uttrycks så här i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors regleringsbrev för 2015: 2.15 Jämställdhetsintegrering Med utgångspunkt i tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering ska MUCF redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123) och målen för ungdomspolitiken. Av planen ska framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som identifierats i myndighetens tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 1 oktober Myndigheten ska årligen redovisa åtgärder och resultat i årsredovisningen för Myndigheten ska även lämna en redovisning i särskild ordning, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete , senast den 22 februari (regeringsbeslut 2014a) Enligt uppdraget ska arbetet för jämställdhetsintegrering kopplas till både målen för jämställdhetspolitiken och målen för ungdomspolitiken. 11 (25)

14 Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta är sedan nedbrutet i fyra delmål: (1) en jämn fördelning av makt och inflytande (2) ekonomisk jämställdhet (3) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet (4) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 2 Målet för ungdomspolitiken påminner mycket om målen för jämställdhetspolitiken när det gäller vilka områden den tar fasta på. Detta gör att vi genom att jämställdhetsintegrera vårt arbete för att nå de ungdomspolitiska målen även kommer att kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Målen för ungdomspolitiken är sedan 2014 att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Processen med att ta fram en handlingsplan Planen som vi beskriver här bygger till största delen på det arbete som myndigheten genomförde under 2014 och de behov som då identifierades. Precis som under 2014 har vi gjort bedömningen att det är värdefullt och i linje med vårt uppdrag som hbtq-strategisk myndighet att inkludera hbtq-perspektivet i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. I ett tidigt skede gjorde myndigheten en prioritering av vad vi bör jobba vidare med och en ungefärlig tidsplan för detta. Under pilotåret 2014 tillsattes en eller två kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering på varje avdelning. Myndigheten har fyra avdelningar och kommer även fortsättningsvis att ha kontaktpersoner. Dessa har under våren 2015 deltagit i en workshop för att identifiera vilka behov som finns och vad som bör prioriteras. De medarbetare som jobbar som projektledare på myndigheten (ett tjugotal) har också fått möjlighet att precisera sina behov för att kunna jämställdhetsintegrera och inkludera ett hbtqperspektiv i sitt arbete. Ungefär en tredjedel uttryckte sådana särskilda behov. Samordnaren har sedan sammanställt en plan som har diskuterats i ledningen. Planen innehöll olika vägval som samordnaren sedan arbetade vidare med. Vid vägvalen har vi tagit hänsyn till vår instruktion där det under uppgifter som rör ungdomsfrågor framgår att vi ska inkludera ett aktivt arbete för jämställdhetsintegrering. Det framgår inte under våra uppgifter som rör politiken för det civila samhället och därför har vi inte heller prioriterat detta område även om politikområdet berörs (se 2.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget). Vi har även tagit fasta på att det i vår instruktion står att vi ska redovisa statistik, uppföljningar och analyser med kön som övergripande indelningsgrund. Efter diskussionen i ledningen gick planen till Nationella sekretariatet för genusforskning för synpunkter för att sedan åter diskuteras och beslutas i ledningen. 2 Det pågår för närvarande en utredning av jämställdhetspolitiken som troligen kommer att leda till att målen ändras (kommittédirektiv 2014:55). 12 (25)

15 Vad har hänt hittills I regleringsbrevet för 2014 framgick att MUCF skulle bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegering. Där framgick även att vi var en hbt-strategisk myndighet (regeringsbeslut 2013). Eftersom det finns många beröringspunkter i dessa uppdrag valde vi att arbeta med jämställdhets- och hbtq-perspektivet tillsammans där det var möjligt och relevant under 2014 och vi avser att göra så även fortsättningsvis. I arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 och våren 2015 har MUCF arbetat med aktiviteter som spänner över samtliga verksamhetsområden på myndigheten. För att effekterna av arbetet ska leva vidare har vi bland annat arbetat med våra ordinarie styr- och stöddokument. Följande dokument innehåller numera skrivningar om jämställdhetsintegrering och ett hbtqperspektiv: Arbets- och delegationsordningen, Ekonomiska och administrativa regler (ett komplement till Arbets- och delegationsordningen), Kommunikationsstrategi, Bildpolicy, Remissrutiner, Instruktion inför årsredovisning samt Handledning (planering, uppföljning och utvärdering på MUCF). Under 2014 har vi arrangerat ett flertal interna kompetensutvecklingsluncher samt deltagit i samtliga kompetensutvecklingsinsatser som Nationella sekretariatet för genusforskning har arrangerat. Nästan 60 procent av medarbetarna har deltagit i fyra eller fler sådana insatser. Endast två medarbetare har inte deltagit i någon alls. Vi bedömer att aktiviteterna och det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att leda till ökad kvalitet på myndighetens ordinarie arbete för de målgrupper som vi vänder oss till. 3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Myndigheten har sedan 2015 en ny instruktion (SFS 2015:49). I den del som rör ungdomsfrågor framgår att vi ska inkludera ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering i våra insatser. Där framgår även att vi ska arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det framgår även att vi har ett samlat ansvar för ungas lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I den övergripande delen av instruktionen, som rör redovisning av statistik, uppföljning och analys, framgår att vi ska använda kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Inom ramen för uppgiften att främja lika rättigheter och möjligheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, framgår i regleringsbrevet för 2015 att vi ska samverka med Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Statens kulturråd, Socialstyrelsen samt organisationer som företräder unga hbt-personers rättigheter (regeringsbeslut 2014a). 3 En mer utförlig beskrivning finns i MUCF:s återrapportering av tidigare uppdrag, En myndighet för alla Redovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2015a). 13 (25)

16 I samråd med Statens skolverk har vi i uppdrag att under 2015 genomföra insatser för att skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer. Under 2015 genomför vi även en tematisk analys om ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. I uppdragsbeskrivningen framgår att analysen genomgående ska ha ett jämställdhetsperspektiv samt särskilt belysa frågor om mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Analysen och kartläggningen ska belysa situationen för unga kvinnor och unga män, unga hbtq-personer, unga med funktionsnedsättning, unga nyanlända och unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden (regeringsbeslut 2014a). I vårt uppdrag att fördela bidrag till barn- och ungdomsorganisationer måste vi bland annat ta ställning till om den organisation som ansöker om bidrag respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering i sin verksamhet (SFS 2011:65). Utifrån ovan nämnda uppdrag blir det väldigt tydligt att vi i vårt arbete för jämställdhetsintegrering inte endast kan jobba med kön utan också måste arbeta mer intersektionellt. Idag har myndigheten endast två uppdrag som är direkt kopplade till jämställdhetspolitiken genom sin finansiering. 4 Myndigheten fördelar sedan 2008 ett bidrag till ideella organisationer och stiftelser enligt förordning (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt (SFS 2006:390). Vi fördelar ungefär 7 miljoner kronor per år till projekt som är nyskapande och som bidrar till utvecklingen av jämställdhetsarbetet. Omkring 20 projekt beviljas bidrag årligen. Myndigheten har sedan september 2015 i uppdrag att främja användningen av effektiva våldsförebyggande program i kommuner och andra organisationer inom det civila samhället. Det är en fortsättning på ett tidigare uppdrag om jämställdhet. Vi ska följa resultaten av den utvärdering av det våldsförebyggande programmet Mentors In Violence Prevention som Statens skolverk fått regeringens uppdrag att genomföra. (regeringsbeslut 2015a.) Andra särskilda regeringsuppdrag som har ett jämställdhetsperspektiv, men som inte har sin finansiering från jämställdhetspolitiken är: Uppdrag att främja goda levnadsvillkor för unga kvinnor och unga män utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi ska under perioden genomföra en jämställdhetssatsning med fokus på att främja unga kvinnors och unga mäns psykiska hälsa, trygghet och välbefinnande. Det ska göras genom ett aktivt och delaktigt jämställdhetsarbete bland unga (regeringsbeslut 2014b). Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna. Vi ska genom att ge stöd till unga politiker och främja medborgarförslag från unga, stärka unga kvinnors och unga mäns möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna (regeringsbeslut 2014c). 4 Uppdraget om jämställdhetsintegrering är inte medräknat eftersom det genomförs utan särskild finansiering. 14 (25)

17 Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv. Under perioden ska vi stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun- och landstingsnivå om vad ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär i såväl teori som praktik och hur man på ett meningsfullt sätt kan föra dialog med flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män (regeringsbeslut 2014d). Uppdrag om att utveckla ett genusperspektiv i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Det ska göras genom att vi ska komplettera ett tidigare framtaget metodmaterial, Inget att vänta på handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga, med information om våldsbejakande extremism (regeringsbeslut 2015b). Handboken togs fram inom ett tidigare jämställdhetsuppdrag (regeringsbeslut 2011). Som framgår har myndigheten som helhet i dag två uppdrag som är kopplade till jämställdhetspolitiken genom sin finansiering och ytterligare fyra uppdrag som bidrar till att nå de jämställdhetspolitiska målen men som får sin finansiering från annat håll. Sedan 2007 har vi haft flera särskilda uppdrag på jämställdhetsområdet, bland annat att arrangera utbildningar med en tydlig koppling till det fjärde delmålet inom jämställdhetspolitiken om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (regeringsbeslut 2008). På så sätt har vi bland annat byggt upp kompetens på området bland medarbetarna. Den mångåriga erfarenheten och tidigare uppdrag på området har identifierats som framgångsfaktorer i arbetet med jämställdhetsintegrering. Att under flera år ha stora och förhållandevis långa uppdrag på jämställdhetsområdet och sedan få en period med få särskilda uppdrag (våren 2015) försvårar myndighetens kompetensförsörjning och därmed genomförandet av uppdragen då vi är en förhållandevis liten myndighet som har en stor del av finansieringen utanför ordinarie ramanslag. Att genomförandet försvåras vid kortsiktiga satsningar där det är svårt att planera för insatser styrks också av Riksrevisionens granskning av regeringens särskilda jämställdhetsåtgärder. (Riksrevisionen 2015). Behov av att utveckla statistiken Ett utvecklingsbehov som har identifierats är att i större utsträckning analysera den könsuppdelade statistik som redan finns på myndigheten. Vi har i dagsläget förhållandevis bra könsuppdelad statistik men det sätt på vilket den har använts går i vissa fall att utveckla. Vi har även tidigare samlat in statistiken på lite olika sätt och med olika regelbundenhet, något som har försvårat en analys. Kompetensutveckling och stöd inom området är två andra behov som har identifierats. Olika kompetensutvecklingsinsatser är viktiga för att kunna genomföra sina ordinarie arbetsuppgifter på ett jämställdhetsintegrerat sätt men också för att behålla intresset i vad som kan anses vara en perspektivträngsel 5. Dessutom är det viktigt att vi håller oss uppdaterade och kan ge projektledare och medarbetare ett konkret stöd i hur man kan genomföra sina arbetsuppgifter hbtq- och jämställdhetsintegrerat. 5 Med perspektivträngsel menas att horisontella perspektiv som till exempel ungdomsperspektiv, jämställdhetsperspektiv och hbtq-perspektiv riskerar att tränga ut varandra. Fokuserar vi på det ena finns det en risk att vi tappar bort det andra och så vidare. 15 (25)

18 Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål När en verksamhet jämställdhetsintegreras innebär det framför allt att ett jämställdhetsperspektiv läggs på verksamhetens kärnuppdrag. Därför beskriver vi myndighetens kärnuppdrag och därefter hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i uppdraget. Med anledning av att myndigheten nyligen har fått en ny instruktion (SFS 2015:49) pågår en revidering av våra mål. Vi kan därför inte presentera några effektmål för myndighetens övergripande arbete i denna rapport. Myndighetens kärnuppdrag Vårt kärnuppdrag som myndighet är att ta fram, samla och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete. Det här gör vi inom ungdomspolitiken: - tar fram, samlar och sprider kunskap om ungas levnadsvillkor - följer upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken - stödjer kommunerna och landsting i deras ungdomspolitiska arbete - stödjer statliga myndigheter i att implementera ett ungdomsperspektiv i verksamheten. Det här gör vi inom politiken för det civila samhället: - tar fram, samlar och förmedlar kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling - fungerar som ett stöd i dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer inom politiken för det civila samhället. Vi fördelar bidrag till: - barn- och ungdomsorganisationer, etniska organisationer, kvinnoorganisationer och hbtqorganisationer. - internationellt ungdomssamarbete genom EU-programmet Erasmus+. - projekt som handlar om: demokrati- och inflytandefrågor, diskriminering och jämställdhet samt rasism och extremism. 16 (25)

19 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Där det är möjligt genomför vi våra kärnuppdrag med ett jämställdhets- och hbtq-perspektiv. När vi tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor är vi medvetna om att gruppen unga inte är homogen. Vi tolkar det som att den nationella ungdomspolitiken har som mål att alla unga, oavsett kön, ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. När vi stödjer kommunerna i det ungdomspolitiska arbetet vill vi att de ska vara medvetna om att gruppen unga inte är en homogen grupp utan kan se olika ut när det gäller kön, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga med mera. I olika sammanhang kan olika variabler spela olika stor roll. När det gäller politiken för det civila samhället och vår bidragsgivning framgår det inte i vår instruktion att detta ska beröras av vårt uppdrag med jämställdhetsintegrering. Uppdraget om jämställdhetsintegrering anges bara i instruktionen under ungdomspolitiken. Trots detta kommer vi att ta med jämställdhetsintegreringen även i genomförandet av vårt kärnuppdrag inom politiken för det civila samhället och i vår bidragsgivning. Till exempel framgår det av vår lathund för remisser (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2015b), som gäller remisser inom alla politikområden, att de ska utgå från ungdoms-, jämställdhets- och hbtq-perspektiv. Våra yttranden ska innehålla en könskonsekvensanalys. Det civila samhället består i förlängningen av individer som på olika sätt kan komma att påverkas av olika förslag. De uppdrag vi har, till exempel bidragsgivning till kvinnoorganisationer och hbtq-organisationer, visar att även könstillhörighet, könsidentitet/könsuttryck och sexuell läggning kan spela roll för hur det civila samhället är organiserat. 17 (25)

20 Genomförande Nedan beskriver vi hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ska organiseras och bedrivas under programperioden. I en särskild bilaga presenterar vi planerade aktiviteter och vilka resurser de kräver uppdelat på år. Organisering och styrning Myndigheten har avsatt minst kronor årligen för arbetet Därutöver kan det tillkomma extra medel under vissa år. De resurser som avsätts i form av medarbetares arbetstid har inte räknats om i kronor. Planen kommer att revideras årligen och avsatta resurser uppdateras då utifrån behov. Då kommer även indikatorer och mätbara resultatmål att sättas. Indikatorerna ska i möjligaste mån vara desamma som för myndighetens övergripande mål. Detta förutsätter att indikatorerna är jämställdhetsintegrerade. Enligt vår uppdaterade Arbets- och delegationsordning framgår att avdelningschefen ansvarar för att: Utveckla verksamhetens innehåll och kvalitet, bland annat se till att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet. (Myndigheteten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2014) I vårt planeringsverktyg Stratsys finns sedan 2014 ett fält som heter jämställdhetsintegrering och ett som heter hbtq-perspektiv. I de fälten måste projektledaren beskriva arbetet med dessa perspektiv i projektet eller varför det inte är relevant. Eftersom det är avdelningscheferna som godkänner projektplanerna godkänner de i och med detta även det sätt på vilket perspektiven är inkluderade i genomförandet. Samordningen av arbetet för jämställdhetsintegrering kommer att ske av en samordnare tillsammans med kontaktpersoner ute på de olika avdelningarna. I gruppen kommer projektledaren för myndighetens hbtq-strategiska arbete att ingå. Kontaktpersonerna kommer även att vara kontaktpersoner för det hbtq-strategiska arbetet. På så sätt underlättar vi synergier och minskar risken för att perspektiven ska konkurrera med varandra om resurser. Avstämning mellan ledning och samordnare kommer att ske minst två gånger per år. I kommunikationsplanen för arbetet 2015 framgår att vi använder oss av intranätet för att hålla arbetet med jämställdhetsintegrering aktuellt hos medarbetarna samt för att informera om vad som sker. I vår kommunikationsstrategi framgår även att: Myndighetens kommunikation ska präglas av att vi kommunicerar på ett sätt som är jämställt och visar på samhällets mångfald. Det är viktigt för att inkludera alla människor och inte ge en värderingsmässigt felaktig bild av myndigheten. (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2015c) 18 (25)

21 Kompetensförsörjning Eftersom jämställdhetsintegrering är ett kunskapsområde kommer vi att arbeta med kompetensutvecklingsinsatser löpande över åren. I det arbetet har vi identifierat generaldirektör, ledning, verksamhetscontroller och verksamhetsansvarig som nyckelpersoner. Vi kommer även att erbjuda en basutbildning i jämställdhet och hbtq för nyanställda och praktikanter. Samverkan Under 2016 planerar vi att samverka med övriga myndigheter som har både ett jämställdhetsintegreringsuppdrag och ett uppdrag om att arbete hbtq-strategiskt. Dessa myndigheter är: Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet, Socialstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen. Vi är den enda myndigheten som sedan tidigare har haft båda uppdragen. Samverkan är förankrad hos samtliga myndigheter och Nationella sekretariatet för genusforskning kommer att fungera som ett processtöd. Under två dagar planerar vi att arbeta med hur man kan kvalitetssäkra strategin för jämställdhetsintegrering ur ett hbtq-perspektiv. Om Nationella sekretariatet för genusforskning önskar kommer vi att berätta om slutsatserna från samverkan vid en nätverksträff för JiM-samordnarna. Uppföljning och utvärdering Vi kommer att utvärdera arbetet med aktiviteterna i planen enligt ordinarie rutiner för uppföljning. De aktiviteter som ska genomföras ska in i den ordinarie verksamhetsplaneringen och inte ligga som ett särskilt projekt. Förhoppningsvis kommer vi även att göra en särskild uppföljning av vissa delar av arbetet. Vi kommer att nämna arbetet för jämställdhetsintegrering under en särskild rubrik i årsredovisningen eftersom det efterfrågas i uppdraget. Vi tog fram ett stödmaterial för hur man kan presentera och analysera statistik inför årsredovisningen 2014 och det har uppdaterats inför arbetet med årsredovisningen för Förhoppningsvis kommer dock det viktigaste resultatet av detta inte att synas under den särskilda rubriken utan bli synligt genom att vi presenterar och analyserar andra delar mer könsmedvetet än tidigare. Myndigheten har indikatorer på hur arbetet ska följas upp över tid. Dessa kommer i möjligaste mån att jämställdhetsintegreras så att det går att använda samma indikatorer för att följa upp det här arbetet. 19 (25)

22 Hållbarhet och lärande Enligt vårt uppdrag ska vi beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del i myndighetens ordinarie verksamhet, till exempel i våra styrprocesser. Eftersom vi redan tidigt insåg att detta var viktigt för att få hållbarhet i arbetet valde vi redan under 2014 att arbeta med att uppdatera våra stöd- och styrdokument. Några exempel på styrdokument som numera innehåller jämställdhetsintegrerade skrivningar är: 1. Arbets- och delegationsordningen 2. Ekonomiska och administrativa regler (ett komplement till Arbets- och delegationsordningen) 3. Kommunikationsstrategi 4. Bildpolicy 5. Remissrutiner 6. Instruktion inför årsredovisning 7. Handledning (planering, uppföljning och utvärdering på MUCF). Utvecklingsarbetets förutsättningar Det som talar för att myndigheten kan nå uppsatta mål är att vi har väldigt engagerade medarbetare med kunskap inom samtliga berörda politikområden. Vi har nyligen genomgått organisationsförändringar, vilket gör att det arbete vi genomför i större utsträckning än tidigare kommer att kunna kopplas till politiken. Som exempel kan nämnas att ASS (avdelningen för stöd och samverkan) tidigare hade en projektgrupp för organisationsbidrag och en projektgrupp för projektbidrag. Alltså utifrån vilken form av bidrag som skulle fördelas. Nu har vi projektgrupper som är organiserade utifrån vilket syfte bidraget har, till exempel ingår organisationsstödet till kvinnoorganisationer och till hbtq-organsationer i samma projektgrupp som projektbidraget vi fördelar för att främja jämställdhet. Myndigheten har under lång tid haft särskilda uppdrag inom jämställdhetspolitiken och vi hoppas att få fler sådana uppdrag framöver. Vi hoppas även att de uppdrag vi får i regleringsbrevet inom andra politikområden ska ha tydligt jämställdhetsintegrerade uppdragsbeskrivningar. Genom att ha flera uppdrag som jobbar mot samma mål kommer vi att kunna stärka kompetensen hos medarbetare inom berörda områden och på så sätt få bättre fart även på det övergripande arbetet för jämställdhetsintegrering. Vi har medarbetare som överlag är väldigt positiva till att arbeta med jämställdhetsintegrering och det motstånd som visade sig under 2014 var inte i form av bristande intresse utan snarare på grund av att den totala arbetsbördan hindrade en hög ambitionsnivå på området. Under senare tid har myndigheten även genomgått organisationsförändringar som tagit en hel del kraft och tid. Vi har under tiden för uppdraget med jämställdhetsintegrering ( ) hittills haft tre olika generaldirektörer, vilket också har lett till att förankringen i ledningen tidvis brustit. Vår fjärde generaldirektör, Lena Nyberg, är på plats från oktober Det faktum att vi på senare tid även har tappat kompetens inom jämställdhetsområdet då medarbetare som jobbat i uppdrag som tagit slut sökt sig vidare är också negativt inför det framtida arbetet. Vi har svårt att påverka längden på de särskilda uppdrag vi får men vi kan se till att kompetensen hos personalen inom jämställdhets- och hbtq-området stärks brett och inte bara finns hos ett fåtal individer. Det är också en av anledningarna till att vi avser att fortsätta med utbildningsinsatser under de kommande åren. 20 (25)

23 Referenser Kommittédirektiv (2014:55). Uppföljning av utvecklingen mot jämställdhet samt jämställdhetspolitikens genomförande och effektivitet. Myndigheteten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Arbets- och delegationsordning, , dnr 1791/14. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015a). En myndighet för alla Redovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014, dnr 2242/13. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015b). Rutiner för handläggning remissyttrande , dnr 0890/15. Myndigheteten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015c). Myndighetens kommunikationsstrategi. Elektronisk källa: intranät 17 april Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015d). Det civila samhället och jämställdet. Elektronisk källa: 3 september 2015, kl Regeringsbeslut (2008). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Ungdomsstyrelsen, , IJ2008/511/UF, IJ2008/845/UF, IJ2008/1563/UF m.fl. Regeringsbeslut (2011). Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld, , U2011/2232/US. Regeringsbeslut (2013). Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, , U2013/7617/SAM, U2013/7806/UC, U2013/6072/UC m.fl. Regeringsbeslut (2014a). Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, , U2014/7523/SAM (delvis) och U/2014/7545/UC m.fl. Regeringsbeslut (2014b). Uppdrag att främja goda levnadsvillkor för unga kvinnor och unga män utifrån ett jämställdhetsperspektiv, , U2014/3013/UC. Regeringsbeslut (2014c). Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna, , U2014/3352/UC. Regeringsbeslut (2014d). Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv, , U2014/3843/UC. Regeringsbeslut (2015a). Uppdrag att främja användning av effektiva våldsförebyggande program, , S2015/05768/JÄM(delvis). Regeringsbeslut (2015b). Uppdrag till Myndigheteten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att utveckla ett genusperspektiv i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, , Ku2015/01868/D. Riksrevisionen (2015). Regeringens jämställdhetssatsning tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar, , dnr , RIR2015:13. SFS 2006:390 Förordning (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. SFS 2011:65 Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. SFS 2015:49 Förordning (2015:49) med instruktion för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Ungdomsstyrelsen (2013). Fokus 13 Unga och jämställdhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 21 (25)

24 Bilaga: Lista över mål och aktiviteter, uppdelad per år EFFEKTMÅL Med anledning av vår nya instruktion pågår en revidering av myndighetens övergripande mål. Det är därför inte möjligt att sätta några effektmål för arbetet i nuläget. De aktiviteter som listas i planen har tagit sikte på de nuvarande målen för jämställdhetspolitiken och ungdomspolitiken och baseras på tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. ÅRLIGEN Avsatta resurser: Minst kronor årligen samt medarbetares arbetstid RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Chef på ASS (avdelningen för stöd och samverkan) Medarbetares arbetstid Uppdatera planen för jämställdhetsintegrering och presentera den för medarbetarna Ökad kunskap bland medarbetare och en gemensam kunskapsbas Chef på ASS Medarbetares arbetstid och eventuella kostnader för resor om träffen inte är i Stockholm Aktuell avdelningschef Medarbetares arbetstid, utbildningskostnad och eventuella kostnader för resor Delta på nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerar Delta på utbildningar som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerar och som har relevans för vårt arbete för jämställdhetsintegrering Ökad kunskap bland medarbetare och en gemensam kunskapsbas Ökad kunskap bland medarbetare och en gemensam kunskapsbas Chef på stabsavdelningen Medarbetares arbetstid, eventuell kostnad för konsult Obligatorisk basutbildning i jämställdhet och hbtq av nyanställda och praktikanter Ökad kunskap bland medarbetare och en gemensam kunskapsbas Chef på stabsavdelningen Medarbetares arbetstid Chef på stabsavdelningen Kostnad för eventuell lokal och utbildare/föreläsare Avdelningschef Medarbetares arbetstid, eventuell kostnad för konsult Chef på kommunikationsavdelningen Medarbetares arbetstid Stödja medarbetarna, till exempel genom att ge tydliga instruktioner inför årsredovisningen och att i större utsträckning använda sig av jämställdhets- och hbtqperspektiv i analyser av den könsuppdelade statistik som vi har tillgång till Kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare på myndigheten. Kan till exempel ske i form av interna lunchföreläsningar eller större utbildningsinsatser arrangerade av myndigheten eller andra Vid projektplanering ska projektledare erbjudas stöd i hur jämställdhets- och hbtqperspektiven kan inkluderas Påminna medarbetarna om att vi ska jobba med jämställdhetsintegrering och hbtqperspektivet. Kan till exempel göras genom att uppmärksamma arbetet på intranätet eller på annat sätt rikta uppmärksamheten mot vad som görs på området Förbättrade arbetsmetoder. Jämställdhets- och hbtqperspektivet är en del av myndighetens styrprocesser Ökad kunskap bland medarbetare och en gemensam kunskapsbas Förbättrade arbetsmetoder Förbättrade arbetsmetoder 22 (25)