Avlopp på rätt sätt. En vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning

Transkript

1 Avlopp på rätt sätt En vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning en vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför är det viktigt med avloppsrening?... 4 Lagar och regler... 5 Handläggningen av ett avloppsärende... 6 Blanketter och övrigt i ansökningsskedet... 8 Handlingar som ska bifogas ansökan... 9 Övriga handlingar Miljökontorets beslut Avgifter för handläggning Skötsel och drift av anläggningen Avlopp och kretslopp Miljökontorets handläggare Exempel på avloppsteknik Exempel på grusfilter Exempel på situationsplan Naturvårdsverkets faktablad Att tänka på när du anlitar en markentreprenör Ordlista - tekniska termer Egna noteringar Broschyren är sammanställd av Miljökontoret, Sundsvalls kommun Layout och tryck: Fastighetskontoret, Kontorsservice September 2009 Reviderad april 2010

3 Inledning Avloppsfrågan är mycket viktig när man ska bygga nytt eller bygga om sitt hus. I denna broschyr ska vi på miljökontoret försöka göra en sammanfattning av det viktigaste du behöver veta innan du anordnar ett enskilt avlopp. Målsättningen är att ge både allmän och för Sundsvalls kommun lokalt anpassad information så att du kan gå vidare i arbetet med din avloppsanläggning. Vill du veta mer rekommenderar vi miljökontorets hemsida Där finns utförlig information och länkar som på ett bra sätt kompletterar det som finns i denna informationsbroschyr. Vi kommer att påminna om denna möjlighet även längre fram i texten. (Finner du svåra ord i texten så läs i ordlistan längst bak i broschyren.) 3

4 Varför är det viktigt med avloppsrening? Ett liknande mönster gäller för syreförbrukande ämnen och i viss mån också för smittämnen. Det beror på att enskilda avloppsanläggningar ofta är gamla och av dålig standard. Förhindra smittspridning Det viktigaste syftet med avloppsrening är att förhindra smittspridning. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor vistas eller badar. Utsläpp av orenat avlopp medför risk för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. Om vi inte renade våra enskilda avlopp skulle betydligt fler av våra sjöar beläggas med badförbud och på sikt också växa igen. Även havsmiljön kan påverkas negativt, särskilt grunda områden med dålig vattenomsättning och strandnära bebyggelse. Om vi å andra sidan renade våra enskilda avlopp bättre skulle många av de sjöar som idag har dålig vattenkvalitet förbättras avsevärt. Exempelvis så släpper 10 % av de svenska hushållen som har enskilt avlopp ut lika mycket övergödande ämnen som 9 av 10 svenskar som är anslutna till kommunala reningsverk. Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan också orsaka övergödning (fosfor, kväve och BOD 7 ), vilket leder till algblomning, igenväxta sjöar och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. I vissa områden är vattendragen extra känsliga för utsläpp. Avlopp som resurs Om avloppet tas tillvara på rätt sätt kan det vara en resurs istället för ett problem. Framförallt avloppet från toaletten, det vill säga urin och avföring, innehåller mycket växtnäringsämnen (främst kväve, fosfor och kalium) som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt, säkert sätt. 4

5 Lagar och regler Avloppsanläggningen kräver tillstånd eller anmälan I miljöbalken med förordningar finns bestämmelser som rör dig som planerar en enskild avloppsanläggning. För att bygga en enskild avloppsanordning krävs tillstånd från miljökontoret. För vissa typer av anläggningar eller åtgärder krävs inte tillstånd men däremot en skriftlig anmälan, dvs avlopp utan wc samt vissa ändringar av avloppsanordningar. Den som bygger en avloppsanläggning utan att tillstånd beviljats eller anmälan gjorts, ska betala en miljösanktionsavgift. Miljösanktionsavgifter a) kronor om man utan tillstånd inrättat en avloppsanordning trots att ett sådant tillstånd krävts, b) kronor om man utan tillstånd anslutit en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning som före anslutningen inte hade någon vattentoalett ansluten, och... c) kronor om man utan att ha gjort en anmälan inrättat en avloppsanordning trots att en sådan anmälan krävs. Det är du som fastighetsägare som har ansvar för att söka tillstånd eller anmäla din avloppsanläggning och även för att anläggningen byggs enligt miljökontorets beslut. Oavsett vilka råd du fått av entreprenör eller grävare, är det du som fastighetsägare som har det fulla ansvaret. Naturvårdsverkets allmänna råd Naturvårdsverket har givit ut allmänna råd om små avloppsanordningar som är myndighetens tolkning av miljöbalken med avseende på små avlopp. I de allmänna råden anges vilken funktion som en avloppsanläggning för 1-5 hushåll ska ha, funktionseller reningskraven finns i två olika nivåer: normal nivå och hög nivå. Områden med normal eller hög skyddsnivå Miljökontoret i Sundsvalls Kommun har utifrån de allmänna rådens riktlinjer delat in kommunen i områden med hög och normal skyddsnivå. Funktionskraven, bl a reningskrav på fosfor och BOD 7 m.m, är högre i hög skyddsnivå områden än i normal skyddsnivå områden. Exempel på områden som bedömts ha behov av hög skyddsnivå är havsvikar eller insjöar med dålig vattenomsättning och/eller tät omgivande bebyggelse. I samband med handläggningen av ditt ärende kontrollerar miljökontoret vilken skyddsnivå som gäller för din fastighet. Om ett område bedöms ha behov av hög skyddsnivå så blir reningskraven högre. Om du väljer en avloppsanläggning utan wc, dvs någon annan toalettlösning så klarar du hög skyddsnivå till en betydligt lägre kostnad. Se vidare längre fram i texten. Vill du veta mera om funktionskrav och allmänt om områdesindelning, kontakta miljökontoret eller gå in på 5

6 Handläggning av avloppsärenden Ärendet tar sin början Ärendet kan påbörjas på olika sätt. Ofta uppkommer behov av att åtgärda en avloppsanläggning vid renovering eller utbyggnad av ett hus, eller när man bygger nytt hus på områden där kommunala anläggningar inte finns. Humuslager Blekjord Rostjord Podsol Humuslager Omblandad humus- och mineraljord Podsol- Ibland kommer klagomål på en avloppsanläggning in till miljökontoret, då kan det bli aktuellt att göra om anläggningen. Dålig funktion, exempelvis stopp i avloppet eller dålig avrinning vid hög belastning, är exempel på andra orsaker till behov av åtgärder. Var ska avloppsanläggningen placeras? Många faktorer styr detta. Några viktiga exempel lämnas nedan: Slambrunnen ska kunna slamsugas med slambil, avstånd normalt max 20 m från närmaste uppställningsplats. Anläggningens samtliga delar ska ligga minst 4,5 m från närmaste anslutande fastighet. Närliggande vattentäkter får ej förorenas. Skyddsavståndet kan variera och avgörs från fall till fall. Avloppsplacering nedströms vattentäkt är fördelaktigast för att motverka förorening. Hur ligger eller planeras utgående avloppsledningar från huset? Tomtens topografi, dvs lutningar, terrängformationer och markens dräneringsförmåga m.m. Alv-opåverkad mineraljord Berg Alv Exempel på jordprofiler. Provgrop och platsbesök I de flesta fall ska en provgrop (2,5 m djup) grävas där avloppet planeras ligga. Provgropen är viktig för att se marklagrens beskaffenhet och kunna avgöra vilken typ av anläggning som är lämplig. Sandig mark har bra dräneringsförmåga, annan mark med en tätare (mindre genomsläpplig) markstruktur kan behöva ett förstärkningslager (dräneringsgrus), om exempelvis infiltration planeras. I vissa fall tas ett siktprov ut. Grundvattennivån är en annan viktig aspekt ur avloppssynpunkt. Högsta grundvattennivå bör vara minst 1 m under utsläppsnivån. Om grundvattennivån är hög (< 1 m under utsläppsrör) kan dräneringen försvåras och reningseffekten försämras. Om provgrävning sker efter långvarig torr väderlek, bör man tänka på att kompensera för låg grundvattennivå. 6

7 Vattentäkt Riktning och avstånd till vattentäkter inom 200 m Skyddsavstånd till sjö och vattendrag m Närhet till väg för slamsugning Avstånd till väg och fastighetsgräns minst 5 m Slamavskiljare Risk för uppträngning av avloppsvatten Avstånd till dike normalt m Exempel på översiktskarta. Vattentäkter mm. Finns vattentäkter inom riskområde för förorening eller andra hinder som försvårar eller förhindrar byggandet? Avstånd till vattentäkter nedströms bör normalt vara i storleksordning 200 m. För uppströms, men även för sidobelägna täkter, räcker det med betydligt kortare avstånd. Geoteknisk utredning kan ibland behövas för att undersöka risken för förorening. Läs mera om geoteknisk utredning längre fram i texten. Vid platsbesöket och andra kontakter med miljökontoret kommer ni överens om vilken avloppsanordning som är lämplig utifrån olika aspekter. Därefter börjar själva processen med ansökan eller anmälan. Ta hjälp av gräventreprenören Den gräventreprenör du anlitar kan vara till stor hjälp i planering och projektering av din avloppsanläggning. Entreprenören hjälper ofta även till med beställning av slamavskiljare, rör, grus och annat som behövs i samband med arbetena. Pumpning behövs ibland när topografin är ogynnsam, dvs marklutningarna inte medger självfall till anläggningen eller att man behöver kompensera för hög grundvattennivå eller markbeskaffenhet. Känner du dig osäker, kan alltså entreprenören vara en resurs som gör att ditt avloppsprojekt blir lättare att genomföra. Läs på sidan 18 om vad du bör tänka på när du anlitar entreprenör. 7

8 Blanketter och övrigt i ansökningsskedet I samband med ansökan/anmälan om anordnande av enskild avloppsanläggning behöver vi på miljökontoret uppgifter och information för att vi ska kunna handlägga din ansökan. Redovisningen ska i första hand ske på förtryckta blanketter som ska bifogas ansökan. Det kanske verkar krångligt med alla dessa blanketter. Behövs de verkligen? Svaret blir att i de flesta fall behövs alla de uppgifter som finns på blanketterna för handläggningen av ditt ärende. I många fall kan din gräventrepenör, som tidigare nämnts, även hjälpa till med blanketterna förutom själva grävarbetena. Du är naturligtvis även välkommen att kontakta miljökontoret för hjälp. Målsättningen är i första hand, att du får en anläggning som uppfyller lagstiftningens krav, att din anläggning fungerar, samt att anläggningen inte förorenar någon dricksvattentäkt eller ger upphov till andra problem. Vi kommer i det följande att gå igenom våra blanketter och vad de är till för. Vi har numrerat samtliga blanketter så att de blir lättare att snabbt identifiera. Observera att dag- och dräneringsvatten aldrig får ledas till avloppsanläggningen. Ansökan/Anmälan (1) På blankettens första sida fyller du i ett antal grunduppgifter som exempelvis namn, adress, fastighetsbeteckning mm. Här fyller du även i om du ska ansöka om tillstånd för avloppsanordning med wc. Då krävs en slambrunn för wc och bdt (trekammarbrunn), alternativt ett minireningsverk (fosforfilter) eller en sluten tank. Om du inte ska ha wc så ska du göra en anmälan för bad, disk och tvätt (bdt). Då behöver du en slambrunn för bdt (2-kammarbrunn). För alla slambrunnar krävs ett efterföljande reningssteg, med undantag för sluten tank som inte har något utlopp. Tillstånd till sluten tank beviljas bara om inga andra lösningar är möjliga, alternativt ekonomiskt orimliga. Exempel på detta är långa komplicerade ledningsdragningar till mycket höga kostnader, jämfört med de kostnader som uppstår vid normala förhållanden. Din avloppsanläggning beskriver du utförligt på någon av våra blanketter för tekniska beskrivningar. Lite längre fram i texten går vi lite mera detaljerat igenom dessa blanketter. På ansökan/anmälan-blanketten anges under bifogas vilka handlingar som är obligatoriska handlingar och vilka som behövs i särskilda fall, övriga handlingar. Exempel på modul. 8

9 Handlingar som ska bifogas ansökan Vattentäktsredovisning och hörande av grannar (2) Blanketten skall fyllas i av närboende. I normalfallet inom 200 m eller inom markerat område på karta. Du och din handläggare bestämmer hur stort område som ska omfattas när du informerar dina grannar om att du tänker utföra ett ny avloppsanläggning. Ibland kan området minskas, och ibland när vattentäkter finns nedströms kan avståndet behöva utökas. Att informera grannarna är mycket viktigt i ditt ärende och ett krav utifrån gällande lagstiftning. Alla vattentäkter måste finnas med i redovisningen, oavsett om de används eller inte. Om någon granne planerar att anordna vattentäkt är det också viktigt för handläggningen av ditt ärende. I samband med att grannarna skriver på blanketten så delar du ut Möjlighet att lämna synpunkter (3). Denna blankett beskrivs nedan. När vattentäktsredovisningen är klar bedömer miljökontoret om geoteknisk utredning behövs. Läs mera om denna typ av utredning längre fram i texten. Möjlighet att lämna synpunkter (3) Denna blankett ska delas ut till alla närboende som skriver på vattentäktsredovisningen. Fyll i blanketten noggrant innan du delar ut kopior till var och en som är berörd. Uppgifterna är viktiga för att närboende ska veta vad som sker och vem de ska kontakta vid frågor och synpunkter. På blanketten finns adressuppgifter om de vill skicka in synpunkter eller ta kontakt med miljökontoret per telefon. Synpunkter från närboende ska komma in senast tre veckor från det att blanketten skrivits på. Om synpunkter eller frågeställningar kommit in tar miljökontoret ställning till hur ärendet ska drivas vidare. Teknisk beskrivning (4-9) Teknisk beskrivning finns i 6 olika varianter. Dessa är: Infiltration med eller utan moduler (4 resp 5), Markbädd med eller utan moduler (6 resp 7), Minireningsverk eller fosforfilter med efterpole ring (infiltration/markbädd) (8), Sluten tank (9). Anm: Tillstånd ges endast om andra alternativ är uteslutna. De olika reningsstegen kan konstrueras på olika sätt för att anpassas till topografi och markbeskaffenhet. Exempelvis kan infiltrationer förstärkas med extra sandlager eller göras upplyft (ytlig), och då krävs ofta pumpning. Tänk på att en ytlig anläggning ibland behöver frostisoleras. Se exempel på olika reningsteg i bilagedelen i slutet av denna information. På miljökontorets hemsida som ligger under finns länkar till detaljerade beskrivningar av olika reningssteg och där finns också våra blanketter. Möjligheterna att lösa avloppsfrågan är många. Vilken teknik som väljs beror bl a på hur din fastighet ser ut, topografi och markförhållanden. Bor du i ett område med hög skyddsnivå ställs högre krav på rening. Du behöver då en anläggning med förbättrad fosforavskiljning. Det kan lösas med minireningsverk eller fosforfilter, dvs ett filter där näringsämnet fosfor reduceras innan avloppsvattnet förs 9

10 vidare. Minireningsverk finns i många olika fabrikat och tekniklösningar. Det är viktigt att tekniken är väl utprovad och testad. Rådgör med miljökontoret! Fosforfilter finns också i många varianter och det är viktigt att beakta samma aspekter som vid reningsverksköp. En ytterligare faktor att uppmärksamma är om filtret ska anslutas direkt till slamavskiljaren eller till en tät markbädds utloppsrör. Specialfilter finns beroende på användningssätt. Kontrollera innan köp! Anm. Minireningsverk eller anläggningar med fosforfilter kräver i de flesta fall efterpolering (infiltration eller markbädd) för att minska bakteriehalten i utgående vatten. Om du bor i ett område med hög skyddsnivå är det ett betydligt billigare och enklare alternativ att ersätta den vanliga vattentoaletten med en annan toalettlösning, exempelvis separationstoalett. Du behöver ingen förbättrad fosforavskiljning om du endast kopplar på bad, dusch och diskvatten. Teknik, dvs brunnstyp, dimensionering, grus- och sandlager etc. bestämmer du tillsammans med miljökontoret. Därefter väljer du den blankett som avser din anläggningstyp. Anläggningen ska beskrivas detaljerat. Fyll i blanketten noggrant. Om du tycker att det är svårt, ta hjälp av miljökontoret eller din gräventrepenör. Situationsplan För att göra en situationsplan behöver du en karta över din fastighet med byggnader, vägar, fastighetsgränser m.m. På kartan ritar du i första hand följande: Avloppsanläggningens placering. Egen vattentäkt (i förekommande fall). Slambilens uppställningsplats. Övrigt vid behov exempelvis diken, ytvatten m.m. Se exempel på situationsplan i bilagedelen. Profilskiss I profilskissen ska du visa hur utsläppsdelen av anläggningen ser ut i genomskärning. Rita på ett särskilt papper och redovisa grus, sandlager, fiberdukens placering, marknivåer etc. Måtten behöver ej anges, de ska finnas på teknisk beskrivning. PROFILSKISS INFILTRATION Spridarrör Fiberduk Spridarrör Jordåterfyllnad Makadam/ singel mm/ mm min 100 cm min 200 cm min 100 cm A=Min 5 cm A 40 cm 80 cm 10

11 Övriga handlingar Geoteknisk utredning Utredningen behövs framförallt när anläggningen riskerar påverka närliggande vattentäkter. Miljökontoret bedömer om geoteknisk utredning behövs. Observera att: Teknisk beskrivning skall skickas in även om geoteknisk utredning utförs. För att en geoteknisk utredning ska godkännas av miljökontoret krävs att den utförs av en sakkunnig, dvs en person med med geoteknisk/geologisk utbildning. Det innebär bl a att en erfaren entreprenör som planerat och grävt för många avlopp men som saknar rätt utbildningsbakgrund, inte kan betraktas som sakkunnig för att utföra en geoteknisk utredning. Finns vattentäkter i närområdet ska dessa bedömas utifrån föroreningsrisk, dvs kan avloppsanläggningen byggas utan att närliggande dricksvattenbrunnar påverkas negativt? Bedömningen i konsultutlåtandet ska vara klar och tydlig: ingen risk eller möjligen mycket liten risk för förorening. Detta är oftast utredningens viktigaste del och måste alltså finnas med. I utredningen ska förslag till lämplig avloppslösning redovisas, och som ett underlag till förslaget ska utförda markundersökningar även inkluderas i redovisningen. När utredningen är klar gör miljökontoret en bedömning av utredningen. Eventuellt begärs kompletteringar innan slutligt ställningstagande görs till avloppsprojektet. Finns exempelvis risk för föroreningar så får du och miljökontorets handläggare tillsammans diskutera hur detta ska hanteras. Siktanalys Behövs i vissa fall där markens kornstorlek behöver undersökas för att kontrollera dräneringsförmåga. Ingår oftast i geoteknisk utredning. Exempel på siktkurvor för några vanliga jordarter. 1. Siltig morän. 2. Sandig morän 3. Grusig morän 11

12 Miljökontorets beslut Miljökontoret fattar beslut i ärendet när ansökan/ anmälan med tillhörande handlingar bedöms vara komplett. Läs noga igenom de beslutshandlingar du får från miljökontoret. Du måste följa de villkor eller förelägganden som anges i beslutet. Observera! Bygg inte avloppsanläggningen förrän du fått tillstånd eller godkännande från miljökontoret. Du riskerar annars s k miljösanktionsavgift, se sidan 5. Glöm inte att fotografera olika delmoment i arbetet med att bygga avloppsanläggningen! Slutredovisning av avloppsanläggning (10) Med miljökontorets beslut bifogas blanketten Slutredovisning av avloppsanordning (10). På den intygar du att anläggningen utförts enligt det beslut du fick från miljökontoret. Fyll i blanketten noga och bifoga de foton du eller entreprenören tog vid avloppsarbetena. Foton kan skickas in på valfritt sätt, exempelvis via e-brev, papperskopia, cd etc. Miljökontoret skickar en kopia av slutredovisningen till Reko, kommunens renhållningsbolag. I en korrekt ifylld slutredovisning finns alla de uppgifter som Reko behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter med slamtömning etc. Avgifter för handläggning Kommunfullmäktige har fattat beslut om att miljökontoret ska ta ut avgifter för sin verksamhet med handläggning av ärenden av olika slag. En tid efter att du fått beslut från miljökontoret angående din avloppsanläggning får du en räkning enligt gällande taxa. Om du återtar din ansökan eller anmälan så behöver du inte betala någon avgift. Skäl för återtagande av ansökan kan som exempel vara risk för förorening av vattentäkter eller tekniska problem. Vilka avgifter som gäller för handläggning av avloppsärenden framgår av baksidan på ansökningsblanketten (1). Infiltration med fördelningsbrunn och fiberduk. 12

13 Skötsel och drift av anläggningen Skötselavtal Om du installerar ett minireningsverk med fällningsmedel, d.v.s kemikalier som fäller ut fosfor i slambrunnen för bättre rening, så rekommenderar vi på miljökontoret att du tecknar ett långsiktigt skötselavtal med leverantören eller någon representant på orten. Ett sådant avtal ger bäst förutsättningar för en långsiktigt fullgod funktion på anläggningen. Fungerar inte anläggningen kan det ge negativa konsekvenser för omgivande miljö, igensättningar med stopp i avloppet etc. För s.k fosforfällor är det även lämpligt att teckna skötselavtal. Egenkontroll Även avloppsanläggningar av enklare standard som 3 - och 2 - kammarbrunnar, fördelningsbrunnar m.m behöver regelbunden tillsyn. Några exempel på vad du själv kan göra: Kontrollera brunnslockens täthet och slamavskiljaren invändigt. Är mellanväggarna hela och utan skador? Finns t-röret eller skärmen kvar vid utloppet? Om inte, så riskeras att flytslam förs vidare (eventuellt via fördelningsbrunnen) och det kan då bli igensättningar i utsläppsdelen av avloppet. Har du fördelningsbrunn tänk då på att den också behöver tömmas regelbundet. Trots fullgod slamavskiljning så bildas i regel slam i mindre mängder i fördelningsbrunnen. Om du vill ha tömning av fördelningsbrunnen, beställ det hos Reko. Kontrollera även avrinningen från fördelningsbrunnen. Blir det stopp eller långsam avrinning stiger nivån först i fördelningsbrunnen. Läs mer om skötsel på miljökontorets hemsida i Naturvårdsverkets Faktablad 6 Skötsel av avloppsanläggningar, se sidan 18. Du kan själv påverka avloppsvattnets kvalitet. Genom att inte tillföra onödiga föroreningar eller onödigt mycket vatten, blir avloppsvattnet renare och stopp i avloppsanläggningen förebyggs. Några tips: Använd tvätt- och rengöringsmedel utan fosfat. Detta är mycket viktigt för dig med enskilt av lopp! Var noga med att inte överdosera tvätt- och ren göringsmedel! Häll inte ut miljöfarliga ämnen, t.ex. lösningsmedel och färgrester i avloppet. Tvätta inte penslar med vattenburen eller annan färg. Använd inte toaletten som en del i sophante ringen! Bindor, tops, kondomer, matrester osv. hör inte hemma i avloppet. Läkemedelsrester ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas tillbaka till apoteket. Använd i första hand såpa och diskmedel vid städning. De klarar den mesta rengöringen i hemmet. Använd inte produkter som innehåller bakteriedödande medel, t.ex. Triclosan. Cigarettfimpar innehåller mycket kadmium och ska inte slängas i toaletten. Använd vattenbesparande installationer t. ex snål spolande wc -och duschhandtag. 13

14 Avlopp och kretslopp Om avloppet tas tillvara på rätt sätt kan det vara en resurs istället för ett problem. Framförallt avloppet från toaletten, det vill säga urin och avföring, innehåller mycket växtnäringsämnen (främst kväve, fosfor och kalium) som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt säkert sätt. Installerar du separationstoalett så kan du omhänderta avföring och urin för senare användning som gödselmedel. Nya tekniska lösningar ger inga problem med funktion eller lukt. Läs mer om kretsloppsanpassning på Miljökontorets handläggare Är du i färd med att starta upp ett avloppsprojekt eller har allmänna frågor är du välkommen att kontakta någon av våra handläggare. Vi har delat in kommunen i 4 olika distrikt enligt följande: Alnö Indal/Liden Matfors/Stöde Njurunda Namn och kontaktuppgifter till handläggare på de olika distrikten framgår av ansökningsblankettens (1):s baksida. Om du inte får tag på din handläggare, kontakta miljökontorets expedition på telefon: , e-post:miljonamnden@sundsvall.se Exempel på kretsloppsanpassad toalett. Nedre bilden: hantering av restprodukter. Bilagor På följande sidor finner du exempel på hur en situationsplan och grusfilter kan se ut och principskisser på olika reningstekniker som exempelvis infiltration, markbädd, enkelt grusfilter och situationsplan 14

15 Exempel på avloppsteknik Infiltration Infiltration med infiltrationsmoduler Infiltration med pumpsystem Markbäddsanläggning 15

16 Kombinerande system Minireningsverk Minireningsverk 16

17 Exempel på enkelt grusfilter - kan ibland användas efter minireningsverk eller fosforfilter. Oftast krävs en annan efterpolering, infiltration eller markbädd för att reducera halten bakterier. Enkelt grusfilter - makadam 16/32 eller 8/16 Återfyllnad Fiberduk bäck eller dike Grusfilter Längd 5 m - bredd 0,5 m - höjd 0,5 m OBS! Filtret ska ligga ovanför högsta förekommande vattennivå Bygg filtret med lutning Exempel på situationsplan Vägdike Vattenbrunn Vägdike Uppställning slambil Slamavskiljare 17

18 Naturvårdsverkets faktablad För mera utförlig information om avloppsanläggningar, olika reningsteknik mm, läs Naturvårdsverkets faktablad 1-6 som finns på miljökontorets hemsida under rubriken blanketter i den vänstra spalten. 1) Planera för avlopp. 2) Jordprovtagning m.m. 3) Tilloppsledningar slamavskiljare m.m. 4) Infiltrationsanläggningar. 5) Markbädd. 6) Skötsel av avloppsanläggningar. Informationen i faktablad 1 6 omfattar traditionell teknik som använts under lång tid i avloppssammanhang. Den är i de flesta fall fortfarande mycket användbar och utnyttjas därför i hög grad vid nybyggnationer och vid behov av förbättringsåtgärder. I vissa fall (hög skyddsnivå områden) räcker dock inte traditionell teknik till för att uppnå de reningseffekter som eftersträvas. Detta har medfört att utvecklingen inom området enskilda avlopp har accelererat. Det är inte möjligt att på något kortfattat men ändå fullständigt sätt redovisa de möjligheter som finns inom teknikområdet för enskilda avlopp. Miljökontoret får istället hänvisa till och till respektive fabrikanters hemsidor, för information om olika tekniska lösningar och den pågående utvecklingen inom området. Exempel på faktablad Naturvårdsverkets faktablad 1-6 finns som länkar på 18

19 Att tänka på när du anlitar en markentreprenör Tänk igenom ordentligt vad du vill ha gjort innan du anlitar entreprenören. Ska entreprenören hjälpa dig med tillståndsansökan eller ska han/hon endast bygga en anläggning du fått tillstånd för? Be att få alla uppgifter från entreprenören: fullständigt namn, adress, telefonnummer och personeller organisationsnummer. Dessa uppgifter ger dig möjlighet att göra ytterligare kontroller. Skriv alltid ett avtal. Det är viktigt om det blir problem i efterhand men hjälper också till att undvika missförstånd. Om entreprenören inte vill skriva ett ordentligt avtal bör du anlita någon annan istället. Avtalet bör innehålla: namn på båda parterna tjänstens omfattning pris (fast pris, ungefärligt pris eller löpande räkning) hur betalning ska ske tider för arbetets påbörjande och avslutande särskilda villkor vitesklausul vid försening båda parters underskrift Kolla med skattemyndigheten att entreprenören har F-skattesedel. Detta innebär att det är entreprenören och inte du som ska betala arbetsgivaravgifter. Detta ska också framgå på fakturan. Entreprenören ska kunna visa upp att han/hon har en försäkring som gäller under byggtiden. Entreprenören bör kunna ge dig namn och telefonnummer till tidigare kunder för referenser. Ring till Kronofogden och kontrollera att entreprenören inte har några betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningar gör det svårt för entreprenören att få fram material från andra företag. Om du får problem kan du vända dig till Konsumentvägledaren i din kommun. Vid stora problem som innebär mycket pengar bör du vända dig till en advokat. Gräventreprenör i arbete. 19

20 Ordlista vanliga tekniska termer Ämne A Aerob Aktivt slam Ammonium Anaerob B BDT-vatten Biofilm Biologisk rening Biologisk toalett avloppsvat- Blandat ten BOD D Dagvatten Beskrivning Syrerik Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre Kväveförening med kemisk beteckning NH4+ Syrefri Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc. Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser Denitrifikation Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO - 3 ) till luftkväve (N2 ) Dräneringsvatten Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder Dubbelspolad toalett Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten E Efterpolering Reningsfilter av sand eller grus som används efter minireningsverk eller trekammarbrunn med fosforfilter och vars uppgift i första hand är att minska bakterihalten i utgående vatten. Utförs i första hand enligt anvisningar från tillverkaren av reningsutrustningen. Enkelspolad toalett Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin 20

21 Enskilt avlopp Eutrofiering Extremt snålspolad toalett F Fosfor Fosforbindande material Fördelningsbrunn Förfällning G Geohydrologisk undersökning Gråvatten H Hybridtoalett Hygienisering I Infiltration K Kalium Kemisk fällning Klosettvatten Kompaktfilter Kornfördelningsdiagram Kretslopp Kväve Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning Växtnäringsämne, kemisk beteckning P Material med god fosforinbindningskapacitet. Ofta kalkhaltiga, t.ex. Filtralie. Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används När kemisk fällning inklusive sedimentering av utfälld fosfor sker före den biologiska behandlingen Undersökning av grundvattenförhållanden, t.ex. avståndet till grundvattnet från markytan Annan benämning på BDT-vatten Toalett där avfallet spolas bort med vatten till en behållare för biologisk nedbrytning Process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att ingen risk för smittspridning förekommer Rening av avloppsvattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K Tillsats av fällningskemikalie som bildar en svårlöslig kemisk förening med fosfat i avloppsvattnet Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten Prefabricerat filter för biologisk behandling av avloppsvatten. Ibland inneslutna i box eller byggda med tätskikt i botten Resultat från texturanalys Återföring av avloppets närsalter till odlad mark Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N 21

22 M Markbädd Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet. Tät markbädd är en variant där bädden är tätad mot omgivande mark och vatten från bädden endast kan passera ut genom utloppsröret. Minireningsverk Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk.ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening Mulltoalett Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning Multrum Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999 N Nitrat Kväveförening med kemisk beteckning NO - 3 som bildas genom oxidation av ammonium Nitrifikation Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH4+) till nitratkväve (NO - 3 ) som sker i luftade (syrerika) miljöer Norsk Leca Poröst filtermaterial som binder in fosfor Närsalter Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium P PBL Plan- och bygglagen Pe Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD 7 /dygn ph Mått på vattnets surhetsgrad R Recipient Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps. Även grundvattnet kan vara recipient Resorption Reningsteknik där vattnet släpps ut i ett grunt bevuxet dike som är tätt i botten. Reningen består dels i att avloppsvattnet dunstar till luften, dels i att organiskt material fastläggs och bryts ned biologiskt S SBR Satsvis biologisk rening (ursprungligen från engelskan: Sequencing Batch Reactor) av avloppsvattnet, t.ex. i ett minireningsverk Siktkurva Resultat från texturanalys, kallas också kornfördelningsdiagram Situationsplan Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också t.ex. dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade Slam Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet 22

23 Slamavskiljare Sluten tank Snålspolad toalett Spillvatten SS Stenkista Svartvatten Syreförbrukande ämnen T Tensider Texturanalys Tilloppsledning Trekammarbrunn TS Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter Toalett som använder en mindre volym vatten för spolning än vanliga toaletter. Vanligen dinna liten spolning (2 l) och stor spolning (4 l). Se även extremt snålspolad toalett Samlingsnamn för allt avloppsvatten i ett hushåll Suspenderade substanser, dvs. partiklar i avloppsvattnet Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten Annan benämning på klosettvatten Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag Kemiska föreningar (t.ex. i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar. Undersökning då ett jordprov siktas för att bestämma kornstorleken Ledning som sammanför allt avloppsvatten i hushållet Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare Torr substans, anges ofta i procent av total vikt alt. volym Tvåkammarbrunn U Urinavlastat avloppsvatten Urinsortering V Vakuumtoalett Vattentäkt Ö Övergödning Egna noteringar Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare Avloppsvatten från hushåll med urinsortering i dubbelspolad urinsorterande toalett, dvs. BDT-vatten och fekalier + spolvatten. Avskiljning av urin från avföring i toaletten Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner Vattendrag (även grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag, vilket leder till problem såsom algblomning och syrebrist

24 24 Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Postadress: Sundsvall Tel: Fax: E-post: miljonamnden@sundsvall.se Hemsida: