DÄR FRAMTIDEN BOR STADSBYGGNADSVISION NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

Transkript

1 1 DÄR FRAMTIDEN BOR STADSBYGGNADSVISION NYDAL, KNIVSTA KOMMUN SLUTRAPPORT

2 2 FÖRORD Att planera för en utveckling av framtidens Knivsta är ett ansvarsfullt och viktigt arbete. När det gäller Knivstas nästa stora utvecklingsområde, Nydal, har därför Knivsta kommuns politiker beslutat att vi ska lägga ner tid och arbete på en förprocess. Avsikten har varit att hitta de värden som ska vara styrande i den kommande planeringen. Utgångspunkten för hela arbetet är kommunens vision för de kommande tio åren Vision 2025 där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet löper som en röd tråd. Arbetet under förprocessen har genomförts med stor delaktighet och engagemang, både från kommunens politiker och tjänstemän och från invånare i Knivsta. Arbetet har bedrivits i tre planeringsvarv med medborgardialog i varje varv. Därutöver har synpunkter löpande samlats in genom flera olika kanaler. En del av synpunkterna finns inarbetade i förslaget till stadsbyggnadsprogram och annat behöver utredas ytterligare, till exempel trafikfrågorna. Allt kan heller inte förverkligas utgångspunkten för arbetet har varit att Knivsta ska utvecklas till en småstad. På så sätt läggs grunden för ökad service och fler arbetsplatser, och därmed en enklare vardag för dem som bor och arbetar i Knivsta. Nu är förprocessen klar och resultatet finns dokumenterat. Inför det kommande planarbetet vet vi vilka värden som ska prioriteras, och det ger oss en bra grund att stå på. Den första delen av arbetet med Nydal har varit inspirerande och lärorik. Nu ser jag fram emot en spännande fortsättning där kommunen har rådighet över utbyggnadstakten och omfattningen av området. Lena Fransson Kommunchef Knivsta kommun

3 3 INNEHÅLL BAKGRUND & ARBETSPROCESS RESULTAT FORTSÄTTNING FRAMÅT KÄLL- FÖRTECKNING

4 4 1 BAKGRUND & ARBETSPROCESS

5 5 VISION OCH UPPGIFT Stadsbyggnadsvisionen tar avstamp i kommunens Vision 2025 där ett av målen är att Knivsta år 2025 ska bestå av invånare. Vision 2025 fastställdes av Knivsta kommunfullmäktige 21 mars NEDAN ÄR UTDRAG FRÅN VISION 2025 Knivstas identitet - En del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala - En kommun öppen för förändringar - En modern småstad och en levande landsbygd i samverkan - En föregångskommun och mötesplats för ett hållbart samhälle - En växande kommun med invånare - Ett näringsliv i utveckling med fler kunskapsintensiva företag - En ökande andel av befolkningen arbetar i Knivsta UPPGIFT Uppgiften bestod i att ta fram en stadsbyggnadsvision med lägenheter. Arkitekt och projektledningsföretaget Tema anlitades som konsult för att driva processen tillsammans med kommunens arbetsgrupp. Tema har även ansvarat för att planera och genomföra medborgardialogen som har skett vid tre tillfällen under år Hållbarhet ska styra planering av Nydal. HÅLLBAR UTVECKLING Ekologiskt Ekonomiskt Socialt ARBETE ENERGI OCH MILJÖ UTVECKLAD INFRASTRUKTUR LANDSBYGD I UTVECKLING FLER JOBB I KNIVSTA BRA KOMMUNIKATIONER BESÖKSNÄRING OCH ENTREPRENÖRSKAP NÄRTURISM LOKAL ENERGI PRODUKTION LÄRANDE LIVSLÅNGT LÄRANDE HÖG KVALITET PÅ SKOLANS UTBILDNING LÄRA UT OCH LÄRA IN LIVSKVALITET FOLKHÄLSA DELAKTIGHET DEMOKRATI FUNGERANDE AKTIVT FÖRENINGSLIV LIVSPUSSEL KOLLEKTIVTRAFIK MÅNGFALD AV BOENDEMILJÖ NÄRODLAD MAT BOENDEFORMER FRITID OCH KULTUR VALFRIHET UTDRAG UR VISION 2025 PLANOMRÅDET FÖR NYDAL

6 6 ARBETSPROCESSEN Vi valde en arbetsprocess öppen, transparant och möjlig för alla att närvara och delta i arbetet med den nya stadsdelen Nydal. Möjligheten har bland annat funnits att delta på dialogmöten eller att lämna synpunkter via kommunens hemsida och på utställningar i Knivsta bibliotek. Ambitionen har varit att medborgare, tjänstemän och politiker i så stor omfattning som möjligt skulle delta i arbetet. TRE PLANERINGSVARV Arbetsprocessen delades in tre planeringsvarv (se nedan) med medborgardialoger, seminarier för politiker och workshops med allmänheten. Arbetet styrdes av Knivsta kommuns planutskott och pågick under ett års tid. FÖRANKRING Stora förändringar som en ny stadsdel med cirka 3000 lägenheter, medför att vardagen påverkas för många. Det är därför naturligt, bra och viktigt att alla som berörs har möjlighet att delta och påverka resultatet. Förändringen har då större möjlighet att verkligen bli en positiv förändring som uppskattas av både de som bor och verkar i Knivsta idag och alla de som flyttar till Knivsta, boende som nya företag. Resultatet blev en bred och djup arbetsprocess där stora delar av Knivsta deltog. Resultatet är en bred förankring av förslaget till framtidens Knivsta och Nydal. jan 2014 våren 2015 PLANERINGSVARV 1 Kommunen kartlägger de grundläggande värden som ska prägla Nydal. MEDBORGARDIALOG 1 - utställning av vision - workshop - enkät PLANERINGSVARV 2 Stadsbyggnadsprogrammet får en fysisk gestaltning i form av skisser. MEDBORGARDIALOG 2 - utställning av skisser - workshop - enkät PLANERINGSVARV 3 Ett slutgiltigt förslag till stadsbyggnadsprogram tas fram. MEDBORGARDIALOG 3 -utställning av förslag - workshop RAPPORT Stadsbyggnadsvisionen lämnas över till Kommunfullmäktige. UTREDNINGAR DETALJPLANEPROCESS Stadsbyggnadsvisionen ligger som grund för detaljplaneprocessen. Detaljplanerna för Nydal är juridiskt bindande när de vunnit laga kraft. Resultat: Stadsbyggnadsprogram Resultat: Förslag till utbyggnad Resultat: Presentation och visualisering

7 7 MEDBORGARDIALOG Den framtida stadsdelen Nydal är strategiskt viktig och kommer att få stor betydelse för Knivstas identitet. För att ge de boende i Knivsta kommun möjlighet att reflektera och ge sina synpunkter, bjöds medborgarna in till dialog under varje planeringsvarv. Totalt har 3 utställningar genomförts med tillhörande enkäter och samarbeten med skolor och 3 workshops för medborgarna. ARBETSGRUPPEN Kommunens arbetsgrupp som består av ca 20 tjänstemän och politiker har haft 10 workshopar tillsammans. KOMMUNSTYRELSENS PLANUTSKOTT Planutskottet är projektets styrgrupp. Under processens gång har 7 informations- och dialogmöten genomförts. SAMMANFATTNING AV SYNPUNKTER FRÅN DIALOG Det fanns tre kvaliteter som värderades som de viktigaste. Natur och skog Järnväg och E4 Centrum I övrigt kan de mest förekommande synpunkterna sammanfattas enligt nedan. - Vi vill ha en varierad bebyggelse som inte är för hög och tät - Vi vill ha närhet till natur och å-rum - Vi vill att naturen ska sparas - Vi vill ha bra kollektivtrafik - Vi vill att det ska vara lätt att gå och cykla - Vi vill ha mötesplatser både för unga och gamla - Vi vill ha en bra service, med butiker, restauranger och caféer - Prioritera att bygga nära stationen Några andra viktiga frågeställningar som diskuterades under planeringsvarv 1 och 2 var: - Ska reningsverket vara kvar eller ej - Bevara fornlämningar och befintliga gårdar - Placera skolan mitt i staden, vid stråken, på väg till stationen och nära natur- och idrottsaktiviteter TACK FÖR ALLA SYNPUNKTER OM FRAMTIDENS NYDAL! Många synpunkter har arbetats in i förslaget som presenteras här bredvid. Vi tar också med oss synpunkter in i det fortsatta arbetet, även om alla idéer inte kommer att kunna förverkligas. Målet är att utveckla Knivsta till en småstad. På så sätt lägger vi grunden för ökad service och fler arbetsplatser, och därmed en enklare vardag för oss som bor i Knivsta. Knivsta kommun arbetar med ett stadsbyggnadsprogram som beskriver de idéer som ska visa vägen för framtidens Nydal. Utgångspunkten har varit att planera för tre- till femtusen lägenheter. Hur många det i realiteten blir kommer att klarna under det fortsatta arbetet med detaljplaner. I det arbetet kommer du som bor i Knivsta att erbjudas fler möjligheter att lämna synpunkter. Hållbart boende för alla generationer I Nydal finns alla förutsättningar för en attraktiv och hållbar stadsdel med boende, service och verksamheter. Den stadsbyggnadsidé vi arbetar med bygger vidare på de kvalitéer som redan finns på platsen, såsom närhet till natur och goda kommunikationer. Byggnaderna ska vara av hållbara material och med låg energiförbrukning. Trygghet och upplevelser i utemiljön Nydal ska bli en stadsdel som alla i Knivsta kan vara stolta över. Det ska vara ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart område där det är attraktivt att bo, verka och vistas året runt. En enkel vardag I Nydal ska vardagen vara enkel. Här finns möjlighet för boende ett stenkast från järnväg, skola, aktivitet och rekreation. Det ska vi bygga vidare på. Obs! Läs stadsbyggnadsprogrammet i sin helhet. Det finns utställt i Kommunhuset och pa knivsta.se/nydal.

8 8 2 RESULTAT

9 9 STADSBYGGNADSPROGRAM Stadsbyggnadsprogrammet togs fram tidigt i processen, under planeringsvarv 1. Därefter togs illustrationsplanen fram med dess olika delar som visar grönstruktur, blå stråk, gator och vägar, med mera. Knivstas vision 2025 tillsammans med Stadsbyggnadsprogrammet och denna slutrapport ska utgöra ett ramverk för kommande detaljplaner, markanvisningar och exploateringsavtal. STADSBYGGNADSPROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN Där framtiden bor 1 STADSBYGGNADSPROGRAMMET INNEHÅLLER - Stadsbyggnadsidé - Exploateringsgrad - Bebyggelse och arkitektur - Den yttre miljön - Gaturummens utformning och parkering - Transporter - Entrérnas betydelse - Tekniska system Det berör också: - Den mänskliga skalan - Upplevelse, karaktär och identitet - Det offentliga rummets betydelse - Länkar, kopplingar och samband Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema STADSBYGGNADSPROGAM NYDAL ÖVERGRIPANDE MÅL I STADSBYGGNADS- PROGRAMMET - Skapa en hållbar stadsdel där människor kan bo, vistas och verka på lång sikt - Forma en stadsdel där det offentliga rummet och arkitekturen håller en hög kvalitet - Samla målpunkter och flöden av människor för att skapa möjlighet till möten och aktivitet - Erbjuda närhet till natur och rekreation tillgängligt för alla - Erbjuda en variation av olika boendemöjligheter och service - Skapa förutsättningar för näringslivet att blomstra UTDRAG FRÅN STADSBYGGNADSPROGRAMMET När Knivsta växer under tiden fram till 2025 är det främst i den nya stadsdelen Nydal och Alsike som befolkningen ökar. Knivsta ska uppskattas av människor i alla åldrar, oavsett om de bor, arbetar eller bara vistas här. De nya miljöerna planeras i en mänsklig skala, med utgångspunkt i vad människor behöver för att må bra.

10 10 FÖRSLAG ILLUSTRATIONSPLAN Planen har två tydliga axlar en i nord-sydlig riktning längs Knivsta åns dalgång och en axel i östvästlig riktning. Två viktiga stråk med parker och grönområden som binder ihop boende, arbetsplatser med de viktigaste målpunkterna. EN ENKEL VARDAG Den stora målpunkten är Knivsta resecentrum med stationen. Stadsbyggnadsidén har varit att planeringen ska utgå ifrån en enkel vardag med skolan mitt i staden. Viktigt har också varit att skapa en tydlig grönstruktur som leder från bostaden och skolan ut i naturen. P-HUS HÖGRE INTILL STATIONEN Närmast stationen är exploateringsgraden högre. Det är här som flöden av människor är som högst. Här byggs det tätare, med torg, stråk, affärer, service och caféer i gatuplanet. ARBETSPLATSER I STRATEGISKT LÄGE Verksamhetsområden med kontor och kunskapsföretag är lokaliserade nära stationen och längs med järnvägen. Det finns möjlighet till många arbetsplatser i planen. DET SKA VARA LÄTT ATT GÅ OCH CYKLA Gång- och cykeltrafik är prioriterade före biltrafik med separata gång- och cykelstråk. P-hus löser det kommande behovet av större parkeringsplatser för företag och pendlare. Bostadskvarteren närmast stationen parkerar i garage under mark. JAG VILL OCKSÅ FLYTTA TILL NYDAL! ILLUSTRATIONSPLAN VI VILL BO NÄRA NATUREN!

11 11 GRÖNSTRUKTUR MED BLÅ STRÅK Planens två blå axlar är dels Knivstaåns dalgång i nord-sydlig riktning och dels den långa parken i öst-västlig riktning med en bäck som mynnar i Knivstaån. PARK I NORD-SYDLIG RIKTNING Knivsta ån har en mycket stor potential att bli en grön vattenoas med parker och grönområden med en ökad biologisk diversitet och ett rikt djurliv. Med små åtgärder kan man erhålla stora värden för alla oavsett ålder. Det är naturligt att även utnyttja ån för rening av dagvatten och som utjämningsmagasin vid stora vattenflöden. Vattenytan i ån göras synlig och med hjälp av fördämningar lyfts vattenytan så att den kan upplevas på platsen. En större damm föreslås vid Stationsparken i anslutning till Resecentrum. Vattnet till bäcken kommer från dagvatten i anslutning till parken och bäcken men även från Knivsta ån vars vatten pumpas upp till bäckens startpunkt i väster. Knivstaåns vatten syresätts då och reningsprocesser kan påbörjas för att därefter nå våtmarksområdet där det renas än mer. Liknande exempel finns där man når reningseffekter på ända upp till % av såväl fosfor, natrium, kalium och eliminerar tungmetaller. UTFLYKTSMÅL Söder om Stationen skapas ett större våtmarksområde som kan bli ett informationscenter för vatten, biologisk mångfald, fågellivet, miljö och rening med mera. Ett självklart utflyktsmål och lärosal för förskole- och skolverksamheten strax intill. PARK I ÖST-VÄSTLIG RIKTNING Den öst-västliga blå axeln, bäcken, är en konstnärligt utformad bäck som blir ett viktigt inslag i den långsmala parken. Parken innehåller en mängd olika möjligheter till aktiviteter, cafébyggnader och plats för picnick och umgänge, rekreation eller att bara vara. Genom parken och bäckens läge i stadsdelen har många boende nära kontakt med parken. Platsen blir viktig för den sociala hållbarheten. BLÅ STRÅ I TVÅ AXLAR

12 12 GRÖNSTRUKTUR MED STRÅK, PARKER OCH NATUR Grönstrukturen är väl utbyggd och grönytefaktorn är hög. Idén med grönstrukturen är att man ska kunna röra sig från sin bostad ut i naturen eller till viktiga målpunkter i vardagen i ett park eller grönstråk. Det är en konsekvens av att prioritera gång- och cykeltrafik. GRÖNSTRUKTUR I ALLA SKALOR Parkstråken följer de blå stråken och har utvecklats med stadsdelsparker, alléer och gröna bostadsgårdar. Det innebär att det finns ett system av olika delar i grönstrukturen som tillsammans bildaren en helhet och att de flesta bostäderna har direkt koppling till, eller mycket nära till, en park eller grönstråk för en promenad, en picknick, en träningsrunda på skidor, löpning eller en utflykt ut i naturen utan stora störande passager av tunga vägar. Grönstruktur från bostaden till naturen: - balkongen eller utplatsen - bostadsgården - stadsdelsparken - alléen - parken - grönområdet eller odlingslotten - naturen En struktur som av många uppfattas som mycket värdefull. Inte minst av barnfamiljer och äldre. GRÖNSTRUKTUR MED STRÅK, PARKER OCH NATUR

13 13 GRÖNSTRUKTUR MED TORG OCH PLATSER Den gröna strukturen leder även vidare till olika stråk som möts och till de mer täta urbana delarna av Nydal. Vid möten och korsningar av stråk finns det ofta en plats eller ett torg som kantas av service i olika former, mindre affärer och caféer och restauranger ett stadsliv i Nydal. HALL A OL SK SKOLA Det bästa människan vet är att titta på andra. Det kan man göra på torget. Slå sig ner, ta en kopp kaffe, prata med en kompis och titta på andra. HALL Det är social hållbarhet! SKOLA, KULTURENS HUS, FÖRENINGSHUS OCH ALLMÄN SERVICE Mottot med Skolan mitt i staden är viktig. De flesta familjer lämnar och hämtar i skolan och förskolan. Skolans olika byggnader måste ligga centralt och mellan bostaden och de viktigaste målpunkterna. Samtidigt är det viktigt med stora skolgårdar och att ha nära till naturen. I illustrationsplanen för Nydal ligger skolorna Mitt i staden. Det är bra. SAMUTNYTTJANDE AV LOKALER Skolans lokaler kommer att bli än mer viktiga i framtiden då skollokaler även kommer att inrymma kulturaktiviteter, föreningshus, bibliotek och andra allmänna servicefunktioner. Därför måste dessa byggander ligga centralt och så nära som möjligt för de flesta boende, i stråken mellan boende och de viktigaste övriga målpunkterna. Det är här man ska kunna mötas, träna, läsa en tidning, hålla möten eller bara slå sig ner och titta på andra. GRÖNSTRUKTUR MED TORG OCH PLATSER SKOLA SKOLA, KULTURENS HUS, FÖRENINGSHUS OCH ALLMÄN SERVICE

14 14 GÅNG- OCH CYKELSTRÅK Gång- och cykeltrafik är prioriterat i Nydal. Det innebär att det kommer att finnas ett väl utvecklat nät av gång- och cykelvägar. Huvudstråk föreslås för den vardagliga gång- och cykeltrafiken till och från skolan och stationen men också andra större målpunkter. Ett mer finmaskigt nät föreslås för gångoch cykeltrafik i och mellan kvarteren och delområdena. Gång- och cykelstråk kommer att vara tillräckligt breda (cirka 3,5 meter) för båda trafikslagen. Vägarna ska skötas och plogas på vintern. Gångoch cykelbanor är prioriterade före bilismen i samband med snöröjning. Alla gång- och cykelbanor kommer att ha asfalt eller motsvarande ytskikt för att underlätta gåendet och cyklandet. TORG OCH PLATSER På speciella ställen som torg, mötesplatser och korsningar kan andra ytskick bli aktuella med hänsyn tagna till estetik men även till trafiksäkerheten. Alla gång- och cykelbanor är väl belysta för en trygg utemiljö. JAG VILL KUNNA CYKLA SJÄLV TILL SKOLAN! JAG VILL KUNNA FIKA MED MINA KOMPISAR! JAG VILL TA TÅGET TILL JOBBET! GÅNG- OCH CYKELSTRÅK FÖRKLARINGAR BLÅ Huvudstråk för cykel RÖD Sekundärt stråk för cykel

15 15 TRAFIK OCH GATOR - GATUNÄT Den tunga trafiken kommer i det korta perspektivet att fortsätta att gå på Gredelbyleden. I förslaget planeras att leden byggs om, och på vissa sträckor ska hastigheten sänkas. Ombyggnaden innebär att körytorna minskar till förmån för gång- och cykelbanor. Träd planteras på bägge sidor för att skapa alléer. Bullerskärmar kan bli aktuella även om huskropparna närmast Gredelbyleden har tyst sida mot gården enligt gällande bullernormer. Affärer, kontor och andra verksamheter som genererar försörjningstrafik ska försörjas mellan klockan med små eller medelstora lastbilar. GATUHIEARKI FÖR TYDLIGHET Gatornas geometriska utformning är sådan att inga stora lastbilar eller långtradare kan köra i området. Överallt ska ambulans, räddningstjänst, taxi och återvinningsbilar kunna komma fram. Inne i området finns det tre nivåer på gatornas utformning. Huvudgata, lokalgata och gågata. DET SKA VARA TRYGGT ATT GÅ OCH CYKLA Huvudgatan är bredare och är tänkt för genomgående trafik inne i Nydal. Lokalgator servar de olika kvarteren från genomgående huvudgator och gågator är primärt utformade för gående och cyklister. Överallt i hela Nydal har gång- och cykeltrafikanter företräde mot bilister. Gående och cyklister har egna gång- och körbanor. Hastigheten för bilarna är planerat till max 40 km/tim. Invid skolor, torg och andra ställen där det vistas många människor är hastigheten max 30 km/tim. Gågator, torg och platser har andra ytskikt än asfalt för att markera platsens betydelse samt för att göra bilisten extra uppmärksam för att undvika olyckor. TRAFIK OCH GATOR - GATUNÄT FÖRKLARINGAR RÖTT Huvudgata ORANGE Lokalgata GRÖNT Gågata

16 16 BOSTÄDER, SKOLOR M.M. Antalet bostäder är relaterat till exploateringstalet som anger hur mycket lägenhetsyta som byggs per ytenhet. I Nydal är denna siffra 0,7. Exempel: Om det på en markyta av 10 x 10 meter byggs 1 lägenhet på 100m2 så är exploateringstalet 1,0. A 675 st. C D 280 st. 800 st. E 280 st. B 440 st. STADSMÄSSIGHET I Nydal eftersträvas en stadsmässig miljö. Det innebär ett exploateringstal över 0,7. Lägre exploateringstal ger mer en känsla av trädgårdstad, villastad eller radhusområde. En annan utgångspunkt är att Nydal ska vara stadsmässigt och vi ska bygga högre och tätare närmare stationen med ett våningsantal på mellan 4-6 våningar. Längre väster ut från stationen kommer våningsantalet succesivt att minska ner till 2-3 våningar. Dessa huskroppar med 2-3 våningar är de som ligger närmast naturen och skogen. Trädtopparnas höjdlinje ska inte brytas. VARIATION ÖVER TID I Nydal ryms totalt cirka 3500 bostäder, 3 skolor och många förskolor som i antal kan variera över tiden beroende på behovet. F 600 st. G 400 st. Antalet bostäder är ett generellt tal och beror på hur man fördelar de tillgängliga ytorna. För en fem-rumslägenhet kan det gå tre ettor som exempel. Dessutom beror det på hur man vill fördela antalet lokaler för kontor och verksamheter relativt bostäder. Det finns gott om ytor för lokaler, kontor och verksamheter. Speciellt närmast järnvägen och stationen. Fördelningen av antalet bostäder inom Nydal och delområdena är enligt bilden till vänster. Flest närmast stationen och färre längre ut mot naturen. ANTAL BOSTÄDER FÖR DELOMRÅDE A TILL G

17 17 SAMMANFATTNING Förslaget innebär 3500 lägenheter. Denna siffra inkluderar även yta för kontor och andra verksamheter. Fördelningen mellan antal lägenheter och annan verksamhet kan variera och anpassas allt efter behov. Nydal ska präglas av en stadsmässighet och hållbarhet. FÖRSLAG PÅ HUR NYDAL KAN UTVECKLAS Nedan är värden som Knivstaborna tycker är viktigast i framtidens Nydal. GRÖNSKA, NÄRHET TILL NATUR, Å-RUMMET I den här planeringen är skogen bevarad och stråk leder ut till naturen. P-HUS FÖRBÄTTRAD SERVICE - BUTIKER, RESTAURANGER OCH CAFÉER Genom att utveckla Nydal till en tätare stadsdel med plats för många människor skapas förutsättningar för fler arbetsplatser och förbättrad service. KONTAKTEN MELLAN GAMMALT OCH NYTT Äldre bebyggelse och bevarade fornlämningar länkar samman dåtid, nutid och framtid. I kvarteren skapas möjligheter till egen odling. Tydliga stråk och ett nät av gång- och cykelvägar gör det enkelt att röra sig mellan Nydal och övriga Knivsta. Gång och cykel är prioriterade trafikslag. Det ska finnas gott om gång- och cykelvägar. Attraktiva målpunkter skapar möjligheter till möten och aktivitet. VARIERAD BEBYGGELSE SOM INTE ÄR FÖR HÖG OCH TÄT Skolan ligger nära. I Nydal planerar vi för en variation av våningshöjder och boendeformer, men inte för småhusbebyggelse. Genom en tätare stadsdel kan vi skapa förutsättningar för ett ökat utbud av handel och annan service. Genom mötesplatser för unga och gamla skapas liv, rörelse och möjligheter till samvaro och gemenskap. Å-rummet lyfts fram som ett grönstråk tillgängligt för alla. LÄTT ATT CYKLA OCH GÅ ILLUSTRATIONSPLAN MÖTESPLATSER FÖR BÅDE UNGA OCH GAMLA Torg, parker och plats för lek, idrott och kultur är viktiga delar av staden. SKOLAN MITT I STADEN

18 18 3 FORTSÄTTNING FRAMÅT

19 19 FORTSÄTTNING FRAMÅT Här är vi nu! Här finns möjlighet att lämna synpunkter. Här blir planerna juridiskt bindande Här sätts spaden i backen! Utredning Stadsbyggnadsvision Detaljplaneprocess Laga kraft Genomförande Först ska stadsbyggnadsvision fastställas. Det beräknas ske år Därefter påbörjas fördjupade utredningar av till exempel trafikflöden, gatunät, vatten/avlopp och inventering av natur. Utredningar av mer teknisk, juridisk och ekonomisk karaktär. Här prövas om det är lämligt att använda marken som det föreslås. Under samråd och granskning finns möjlighet att lämna synpunkter. Den första detaljplanen är en skelettplan av teknisk karaktär. Kommunfullmäktige antar planförslaget. Detaljplanen får genomföras. Kommunen bygger gatunät, vatten och avlopp, park med mera. Byggherrar bygger kontor och bostäder. Första spadtaget genomförs troligen år Genomförande i etapper av skelettplan; vägar, vatten, avlopp, värmeförsörjning, med mera. Upprättande av detaljplaner som tar ställning till markanvändning, exploateringsgrad till exempel höjder, täthet, typ av bebyggelse med mera. FÖRSLAGET NYDAL, ETT RÄKNEEXEMPEL Detaljplaner vinner laga kraft 200 lägenheter byggs varje år Färdigbyggt

20 20 4 KÄLLFÖRTECKNING

21 21 KÄLLFÖRTECKNING 1. Vision 2025, Knivsta kommun 2. Översiktsplan för Knivsta kommun 2006, Knivsta kommun 3. Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Knivsta och Alsike tätorter Kulturmiljöprogram för Knivsta tätort Cykelkarta, Knivsta kommun 6. Projektplan Trafik i Sydvästra Knivsta, , Knivsta kommun 7. Rapport Trafikverket Investering Knivsta, , Sweco 8. Värderos/hållbarhetsutvärdering, sammanställning workshop, Knivsta kommun 9. Riksintressen kulturmiljövård, Länsstyrelsen 10. Jordartskarta, Lantmäteriet 11. Riksintressen, Riksantikvarieämbetet 12. Naturvärden/biotoper, Skogsstyrelsen (Skogens pärlor) 13. Forn/kulturlämningar, Skogsstyrelsen (Skogens pärlor) 14. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Tema 15. Medborgardialog enkätrapport, Knivsta kommun 16. Medborgardialog, sammanställning workshop allmänheten, Tema

22 22