Rapport av praktik. på FUB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport av praktik. på FUB"

Transkript

1 Rapport av praktik på FUB Informationsdesign,Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 perioden Kristina Ullbors, Handledare: Jesper Tottie, Tel: , Gävlegatan 18 C, Postadress: Box 6436, Stockholm Arbetsgivare: FUB, Lars Stensborg

2 Metod Jag har gjort intervjuer med de flesta som arbetar på FUB:s kansli. Jag känner att jag på så sätt fått en bra inblick i hur föreningen fungerar, vilket jag tror är viktigt när man arbetar som informatör. Jag har läst på om FUB och det de jobbar med både på webben och i broschyrer. Jag har också läst i FUB:s personalpärm där det står hur information ska användas och fungera på kansliet. Men det mesta jag har lärt mig om FUB har jag fått veta genom intervjuer jag har gjort med de flesta i personalen och genom diskussioner och möten med personer både inom och utanför FUB. Jag har haft kameran med mig ganska mycket. På grund av att den är tung har jag inte haft den varje dag, men jag har fotat speciella tillfällen och en del av mina kolleger. Om FUB FUB står för: För barn unga och vuxna med utvecklingsstörning. Det är en ideell förening som har medlemmar och 150 lokalföreningar runt om i Sverige. Det finns också länsföreningar och en riksförening i Stockholm där ca 16 personer arbetar med frågor som rör personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. Inom FUB finns också stiftelsen ALA som är ett bokförlag med litteratur med forskning inom området personer med utvecklingsstörning. Det finns också en sektion som heter Klippan där bara personer med utvecklingsstörning kan vara medlemmar, de arbetar själva med frågor som gäller dem. Inom FUB finns också bland annat jurister, ekonomer, ombudsmän och en informatör. FUB jobbar för att dessa personer ska få ett bra liv på lika villkor som alla andra. Det jobbar de med på olika sätt. Det var till exempel FUB var som fick in ICA-Jerry i reklamen. Föreningen kommenterar också frågor som rör den egna gruppen och försöker påverka samhället i frågor som rör personer med utvecklingsstörning. FUB arbetar dels för sina medlemmar inom föreningen, mer försöker också påverka utåt genom att bevaka medlemmarnas intressen i kommuner, landsting, riksdag med mera. FUB arbetar också tillsammans med andra handikapporganisationer. De ger ut tidningen UNIK flera gånger per år. Dessutom arbetar de internationellt med sina frågor genom projekt som enskilda personer kan starta. De har till exempel haft ett projekt i Sri Lanka. FUB:s logotyp symboliserar alla människor: den yttre ringen är alla som inte har en utvecklingsstörning och den inre med ett hack, ska symbolisera de personer som har en utvecklingsstörning. Hacket ska visa att vissa personer behöver mer stöd än andra. Ringarna liknar varandra eftersom vi människor, precis som ringarna, också är lika varandra trots att vissa har en utvecklingsstörning. Historia FUB startades 1952 av föräldrar till barn med utvecklingsstörning. Då fanns föreningen bara i Stockholm men 1956 blev det en riksförening med läns- och lokalföreningar i hela Sverige. Från början bestode den bara av föräldrar som stöttade varandra, men föreningen utvecklades och lyckades påverka i många stora frågor och har nu blivit en stor förening med många medlemmar startades Klippan som är en förening endast med personer med utvecklingsstörning. Denna föreing finns på riks-, lokal- och länsnivå. De jobbar för sina rättigheter och driver frågor som de tycker är viktiga. På FUB:s kansli finns en person som jobbar med Klippan: Conny Bergqvist. Arbetsplatsen Personal: Conny Bergqvist, Klippan-rådgivare Erling Södergren, ekonomiansvarig Eva Borgström, ombudsman Gabriella Stockman, ALA Iréne Engstrand, personalansvarig och sekreterare Iren Åhlund, projektledare Jesper Symreng, jurist Judith Timoney, ALA Kerstin Schulzenheim, sekreterare Lars Stensborg, Kanslichef Nina Alander, jurist Pie Blume, ombudsman Robert Gardsäter, teknikansvarig Tor-Björn Rahm, ekonomiassistent Victoria Sjöström, Klippan-sekreterare

3 På arbetsplatsen används mest de vanliga Officeprogrammen. Min handledare använder InDesign, Illustrator och Photoshop. Han är den enda som behöver dessa program eftersom ingen annan har kunskaper i dem. De använder också just nu intranätet First Class men ska byta snart. Anledningen till att föreningen har just dessa verktyg är för att de anser att de fungerar bra. Av ekonomiska skäl kan föreningen inte uppdatera alla datorer samtidigt, därför har datorerna olika versioner av Windows. Den som bestämmer på arbetsplatsen är kanslichefen Lasse. Det finns också en personalansvarig som sköter löner och ser till att alla mår bra. Förutom kanslichefen finns också riksstyrelsen som tar beslut som gäller föreningen. På årsmötet planerar de det arbete som personalen på kansliet ska bedriva under året. Personalen får läsa planeringen och sedan konkretisera så att det passar deras arbetsuppgifter. De flesta äter lunch ute men ofta finns någon enstaka kvar på kontoret under lunchen. Eftersom jag trots allt är student har jag oftast med mig mat, men de frågar alltid om jag vill följa med ut på lunch och är lite bekymrade över att jag inte äter ute med dem. Jag har följt med ut några gången på lunch och då blir de väldigt glada. Några gånger har jag till och med blivit bjuden på lunch. Varje dag har de gemensamma fikaraster, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. En kaffemaskin finns och man kan när som helst ta kaffe. Min sista dag bjöd jag på hembakat fika, vilket var mycket populärt. Som avsked fick jag ett tacktal och massa material som med FUB:s logga på. På måndagar är alla i personalen med på ett möte kl 13. Då de pratar om vad alla har jobbat med under föregående vecka och ska jobba med den kommande veckan. Man får också ta upp det man då har på hjärtat. Det är en väldigt bra stämning på kontoret och alla är väldigt glada att jag är där och jag blir väldigt uppskattad. Eftersom det är ett väldigt lyhört kontor har jag märkt att de flesta trivs bra på arbetsplatsen. En del pratar för sig själva, andra sjunger inne på sitt kontor och andra ropar glatt åt varandra. Min handledare är den som tar fram projektidéer tillsammans med de andra på föreningen och i samråd med styrelsen och speciellt kommunikationskommittén, där flera styrelsemedlemmar sitter med. Där tar de diskuterar de idéer och åsikter. Informatören Jesper skapar ofta projekt genom kontakter som han har från sin utbildning. Jesper säger att han till och med fått kritik för att han nästan bara använt sina kontakter till hjälp när han till exempel producerat en skiva eller gjort en film om föreningens medlemmar. Han får enligt FUB:s riktlinjer, inte uttala sig om några personliga åsikter i FUB:s namn men enligt honom är det inga problem eftersom han vet var styrelsen står. Min handledare Jesper Tottie, informatör på FUB. Han har gått medieutbildning på folkhögskola och har tidigare arbetat på ett gruppboende för personer med utvecklingsstörning. Han förklarar att det är en tid som förändrat hans syn på livet och att det är därför han till slut har hamnat här. Jesper arbetar mycket utifrån ett konstperspektiv och utifrån sin syn på personer med utvecklingsstörning. Han beskriver sina arbetsuppgifter som väldigt varierande. Han har till exempel varit manager till två artister Robert One och Prince Verner. Han kontaktar kända personer för att få dem att samarbeta med FUB, vilket var fallet med CD:n UNIK där flera kända artister samarbetade med mindre kända artister med utvecklingsstörning. Han jobbar ibland med layout på DVD- eller CDomslag. Jesper lunchar med reportrar och berättar om FUB:s ställning i olika frågor. Han var den som från början låg bakom ICA-Jerrys medverkan i reklamen, tack vare en kontakt. Därför påpekar han hur viktigt det är med kontakter. På de tillställningar jag varit på så som bokreleasen, MR-dagarna på Kulturhuset och olika möten, har jag sett hur Jesper hälsar på alla och skapar just kontakter. Han har berättat för mig att han i alla fall en gång om året går på Moderna muséet i Stockholm, på arbetstid för att få inspiration. För han menar att kampanjarbete kan vara konst. Till exempel berättar han om ett verk som han läst om. En tjej

4 hade ställt ut ett konstverk på Moderna muséet där hon tagit ner flera affischer på stan för att sedan måla över alla med vitt. Jesper menar att detta är ett bra exempel på att vi är översvämmade av information idag. Detta är något som har inspirerat honom. Och han tror att FUB, precis som konst, kan skapa diskussion och kanske till och med provocera. Enligt NE (www) har konst betydelsen: kulturyttring vars utförande kräver särskild kunskap och förmåga att bruka denna med personlig behärskning och individuell anpassning till situation och avsikter. Han gör ofta kampanjer där andra personer får synas. Istället för att lyfta fram FUB och dess namn, arbetar Jesper för att målgruppen som FUB företräder, själva ska få synas i media. Det har varit en del debatt kring att personer med utvecklingsstörning syns i media, men Jesper tror att det mest är bra eftersom de borde få synas precis som alla andra. Monika Kraft och Pelle Strandberg (s. 114, 2007) menar att det är bra att ibland lyfta fram någon annan person än den egna verksamheten. På så sätt kan kritiken hållas på avstånd från verksamheten. Men de menar också att risken är att mottagaren inte alls förstår vem avsändaren är. Denna grupp behöver verkligen få lyftas fram eftersom de har svårt att tala för sina egna rättigeter. Ett exempel på det gav Jesper Symreng mig under min intervju med honom. Han berättade att äldreomsorgen ofta diskuteras mer i media eftersom de personerna kan tala för sig mer än vad personer med utvecklingsstörning kan göra. Min egen tolkning är också att denna med äldre personer grupp förmodligen är större och därför hörs mer. Detta är en fråga som man som informatör behöver ta hänsyn till och försöka påverka. Jag tror att detta är just vad informatören Jesper försöker jobba med hela tiden i sina kampanjer. Kraft och Strandberg anser också att det är viktigt att fånga upp de svaga och utsatta som finns inom alla målgrupper s.115. Detta är naturligt för en förening som FUB och en stor del av min handledares arbete som informatör. Kraft och Strandberg menar att det är resurskrävande att göra kampanjer och att de ska göras i de fall det behövs en beteendeförändring hos mottagaren. (s.111) Jesper jobbar på ett liknande sätt. Han menar att ekonomin inte är tillräckligt stor för att ofta göra kampanjer och han anser också att det blir mer effektfullt om kampanjerna inte kommer för tätt inpå varandra. Ett exempel på en kampanj FUB nyligen jobbat med är Kampen fortsätter. Se bild till vänster. Jesper tycker också att det är viktigt att vara uppdaterad när det gäller teknik och mediala kanaler. Han tror att det är viktigt att FUB inte ses som en föråldrad förening, utan att man visar att man hela tiden är med i utvecklingen. Han påpekar att han brukar få positiva kommentarer om att FUB i många fall ligger före andra föreningar och företag i just teknisk utveckling. Ett exempel på det är att han under min praktik deltog i kursen SIME i Stockholm. Ett annat exempel är att de just nu håller på att byta hela systemet och ska få ett nytt intranät. De håller på att skapa en ny webbsida och de ska byta webbshop. Att hitta en webbshop blev därför en av mina arbetsuppgifter. Kraft och Strandberg menar också att webben idag är en del av verksamheten är en bra webbplats inte bara en informationsplats som speglar verksamheten, utan den utgör själva verksamheten (s.155). Om detta var läget år 2006 kan man ju ana att det är ännu mer integrerat i företag idag. Jesper tror också att det viktigaste i ett arbete som informatör är att förstå människor och hur de fungerar i relation till andra. Han tror att det är grunden till hela informatörsyrket för att det är det information handlar om. Han vill dessutom inte tala om information utan snarare om kommunikation eftersom kommunikation är samtal mellan två parter. Han hänvisar till latinets ord communicare som betyder gemensam, communica tio : ömsesidigt utbyte (www.ne.se). Dessutom utgår han ofta från ett konst- och filosofiperspektiv i sitt arbete. På detta sätt får han ofta fram väldigt många idéer, sorterar sen ut den bästa och gör en lyckad kampanj. I sitt yrke som informatör har han även många andra arbetsuppgifter. Dels måste han hålla sig

5 MR-dagarna, Caroline Matsson caroline. 36. Tisdag Ekoteket Rätt skall vara lätt! Tillgänglig information en mänsklig rättighet Många har svårt att läsa och förstå viktig information. Många känner inte ens till att de har rätt att få ta del av information. Hur gör vi viktiga texter läsbara för alla? Vilka metoder kan vi använda för att underlätta för alla att få kunskap och skaffa sig en åsikt? Vem kan och bör sprida den här kunskapen till andra? De här frågorna och flera andra svarar vi på i vårt seminarium! uppdaterad i frågor som gäller FUB och det gör han genom att varje dag läsa DN, Expressen och Resumé bland andra. Och dels genom att läsa på den grupp FUB har på Facebook. Men han har också Twitter där han kan få uppdateringar från alla tidningarna. Det tycker han är jättebra för att det sparar tid. Ibland skriver han också pressmeddelanden, men oftast tillsammans med någon styrelsemedlem. Sedan publicerar han den på Newsdesk. Mitt val FUB var ett naturligt val för mig. Jag känner till deras arbete och stödjer deras åsikter, däför ville jag gärna vara en del av deras arbete. Anledningen till att jag är insatt är för att jag har en bror med en utvecklingsstörning. Däremot är jag inte fullt insatt i FUB:s arbete och i de diskussioner som förs i media och från FUB:s håll. Istället råkar mina åsikter sammanstämma ganska bra med FUB:s, vilket gör att jag på så sätt ändå är insatt i deras arbete. Mina förväntningar var att jag skulle få insikt i hur en informatör arbetar. Jag hoppades också att jag skulle få vara delaktig i det arbetet genom att få en del arbetsuppgifter som liknar de som informatören själv har. Jag kontaktade informatören Jesper Tottie efter att ha tittat på Jag ringde honom och förklarade mitt ärende. Han sa att de nog skulle kunna ta emot mig och bad mig maila honom. Jag skickade ett mail där jag igen meddelade mitt ärende och bifogade mitt CV. Vi hade lite kontakt strax innan jag skulle komma på praktik för att bekräfta att jag kunde komma och gick då igenom lite vad jag skulle göra. Mina arbetsuppgifter I mina arbetsuppgifter ingick att intervjua personalen. Till detta har det krävts både föroch efterarbete. Före har jag behövt läsa på för att kunna ställa frågor och efter har jag behövt sammanställa intervjuerna. Därför har jag inte intervjuat alla, men så pass många som jag behövt för att förstå hur verksamheten fungerar. Jag har också tittat runt på jag har bläddrat i de broschyrer som finns på kontoret och jag har tittat på länkar som funnits på facebookgrupperna FUB och Klippan. Läst broschyrer och PDF:er om pictogram och hur FUB arbetar med det. Jag tittar på facebookgrupperna FUB och Klippan varje dag för att se om något uppdaterats.på Facebookgruppen Klippan fick jag skriva riktlinjer på lättläst eftersom det behövdes trivselregler där. Jag kollade då upp på webbsidan för centrum för lättläst och lade sedan upp en text som läsarna fick ge synpunkter på. Därefter gjorde jag om den och lade upp en ny. Min handledare ändrade sedan igen och lade upp ännu en version. Jag har också inventerat den litteratur och de broschyrer som FUB har. Sedan listade jag antal och artikelnummer i excel för att de senare ska kunna föra in dem på webben. Detta var ett förarbete till nya webbshopen. Jag har också ändrat artikelnummer och saldo i den nuvarande webbshopen.. Andra arbetsuppgifter var att hålla mig uppdaterad i frågor som rör personer med utvecklingsstörning. Men detta är mest en uppgift som jag tagit på mig själv för att hänga med i de frågor som kommer upp på arbetsplatsen. Till exempel den krönika i Metro som kritiserade Uppdrag gransknings granskning av Glada hudikteatern. På de måndagsmöten som de har varje vecka, har jag fått berätta om mig själv, vad ska ska göra där och sedan har jag varje måndag fått berätta vad jag håller på med och vad jag gjort. Jag har fått göra layout på en dokumentärfilm som FUB har gjort. Jag tittade såklart på filmen för att veta vad den handlar om. Sedan skapade jag ett omslag utifrån den ena konstnären som filmen handlar om. Min handledare hade en målning på kontoret av den ena filmdeltagaren så jag fotograferade tavlan och gjorde sedan ett omslag av den. När jag gjort en första version fick jag respons och gjorde sedan en ny version. I åtanke hade jag de regler som Bo Bergström tar upp (2007). Speciellt det han säger om form: Det är sambandet mellan form och innehåll som skapar det första intrycket och banar väg för budskapet. (s.216)omslaget har jag sedan skickat som PDF till ett tryckeri som min handledare har kontakt med. Min handledare bad mig också kolla upp hur

6 man lägger upp musik på Spotify. Jag gick först till spotify.com och tittade på deras villkor. De rekommenderade att man, om man inte redan har ett avtal med dem, lägger upp musik via en aggregator. Det finns flera olika och svårigheten blev att hitta och förstå hur mycket pengar man får genom de olika aggregatorerna, eftersom de blir en mellanhand mellan spotify och FUB. Min handledare valde slutligen att ändå kontakta Spotify eftersom han inte vill gå via någon aggregator. Detta på grund av att han vill få ut så mycket pengar som möjligt när FUB streamar sin musik genom Spotify. Tillsammans med Conny fick jag organisera broschyrer i informationsrummet. Då krävdes tålamod från min sida eftersom han ville att vi skulle göra det i hans takt och på hans sätt. Han hade räknat ut hur vi skulle göra och jag tänkte på ett annat sätt, men då bad han mig göra så som han tänkt, vilket skulle ta mycket längre tid. Jag gick med på det och resultatet blev bra. Flera andra gånger har han bett mig om hjälp och jag har alltid ställt upp för jag anser att det är en del av det samarbete som bör finnas på en arbetsplats. Jag har varit med på flera olika event. Till exempel var jag med på MR-dagarna, mänskliga rättigheter, i Kulturhuset. I två dagar stod jag och två personer med utvecklingsstörning, Conny och Stefan, vid ett bord och delade ut broschyrer om FUB. Vi fick också berätta om FUB för många som kom fram till oss. Jag fick dessutom lyssna på ett miniseminarium som FUB, Centrum för lättläst och Studieförbundet vuxenskolan höll i. Under tiden jag var på FUB hade författaren Nicole Kling ett releaseparty. Jag fick då träffa författaren och sedan mingla med alla gäster. Jag träffade då bokförläggaren, en jurist, en informatör på ett annat företag och en frilansjournalist bland andra. Dessutom köpte jag författarens bok och fick hennes autograf och en hälsning. Jag har nu både läst och recenserat hennes bok och min recension ska publiceras på FUB:s webbsida och i den tidning som föreningen ger ut. Jag har skrivit en recension med mitt sätt att skriva och en version på lättläst svenska. Desutom har jag varit på en vernissage som två frisörer anordnat. Medlemmar i Glada Hudikteatern har målat tavlor som frisörerna Mattias och Fredrik ställt ut på sin salong F&M. Jag har också suttit med på flera möten och varit delaktig i diskussioner med styrelsemedlemmar, kontakter till FUB och andra. Jag har fotograferat mycket, både på releasefesten, på vernissagen och på MR-dagarna. En del av dessa bilder kommer att publiceras i föreningstidningen UNIK. Dessutom har jag på min fritid fotograferat till en artikel som jag skrivit och som ska vara med i tidningen. Diskussion En problematik som jag hittat inom FUB är att det verkar svårt att uttala sig i vad FUB tycker. Eftersom det kan vara svårt att veta vad hela FUB tycker. Detta fick jag fram i en intervju med juristen Jesper Smyreng på FUB. Han sa att många inom FUB har olika åsikter och hur vet man då vem man ska lyssna på. Ytterligare en svårighet som inte bara informatören står inför är föreningens dubbelmoral. Föreningen vill att personer med utvecklingsstörning själva ska få vara delaktiga i samhället, medan föreningen samtidigt talar om, och företräder gruppen. Men denna dubbelmoral löser Jesper genom att låta någon annan tala istället för att FUB ska uttala sig. Som till exempel ICA-reklamen. Alla de olika sociala event jag varit med på, då jag fått representera FUB på ett sätt, har varit väldigt lärorikt rent psykiskt. Jag har insett att jag känner mig bekväm i sådana situationer och jag är bättre på att småprata i de sammanhangen än jag trodde. På bokreleasefesten minglade jag och hälsade på många av dem som kom. Det gjorde att jag verkligen förstod innebörden i att mingling är ett bra sätt att skapa kontakter. Jag pratade bland annat med en annan informatör, en bokförläggare, en annan författare än den som höll i releasefesten, och en jurist. De förväntningar jag hade innan jag kom till FUB blev uppfyllda när praktikperioden var slut. Jag har fått ta del av föreningens arbete och har fått ett trevligt bemötande, vilket jag förväntade mig.

7 På en arbetsplats som FUB där de flesta frågorna i grunden gäller etik, blir det mycket funderingar och diskussioner kring det och kring livet i allmänhet. Mycket av det som kom på tal i intervjuerna, är sådant som jag sen läst om i personalpärmen, i FUB:s broschyrer och på FUB:s webb. Det var roligt att få höra personalen berätta i en mer personlig ton än i skriften på webben och att få höra funderingar än det sakliga som står skrivet på webben och i broschyrer. FUB:s kansli är en väldigt trevlig arbetsplats där jag fått ett mycket bra bemötande och mycket uppskattning. En klapp på axeln och ord om att jag är en bra praktikant och att de tycker att det är roligt att ha mig här. Det är alltid trevligt att höra sådant och även om jag förväntade mig en god stämning och trevliga människor så blev jag ändå positivt överraskad över hur trevliga alla varit mot mig. Jag är glad att jag valde denna praktikplats för den har inte bara lärt mig hur man arbetar som informatör, utan har också gett mig lite självförtroende inför både examensarbete och jobbsökande. Nu när praktiken avslutats har jag dessutom fått kommentarer om att jag är mer än en praktikant eftersom jag bidragit med mycket under min praktikperiod. Det har jag själv också känt att jag har gjort, både i samtal, diskussioner och i mer fysiska arbetsuppgifter. Detta är väldigt roligt att höra eftersom jag, som säkert de flesta andra, mår bra av att känna att man gör någon nytta. Jag har lärt mig oerhört mycket under dessa veckor både om mig själv och i min roll som informatör. Förut, efter att ha läst boken Samhällskommunikation (2007), tyckte jag att informatörsyrket verkade tråkigt. Nu när jag fått mycket större inblick i det har jag förstått att man kan vara kreativ och jobba på det sätt som passar en själv. Jag hoppas i alla fall att jag, precis som min handledare, har möjlighet att vara kreativ i mitt framtida yrke, men liksom honom ändå få fram så pass konkreta och bra resultat som han får i slutändan. Jag vet sedan tidigare att jag har svårt att verka vara säker på min sak och att stå för de åsikter jag har, om jag inte själv är helt övertygad. Jag vet att jag måste bli bättre på att säga vad jag tycker och ha tydliga ståndpunkter. Dessutom måste jag bli mer säker i de beslut jag tar. Jag tror att det är viktigt för att verka seriös och för att vinna trovärdighet. Däremot tänker jag hålla fast vid den ärlighet jag alltid har, för den hör till min personlighet och som informatör tror jag att jag vinner mest på att vara ärlig. Kraft och Strandberg (s.95, 2007) menar att det är viktigt att vara öppen och tillgänglig för media när de vill veta vad som händer inom företaget. De tror att det är bättre att man kommenterar än att hålla tyst eftersom det annars verkar som om företaget håller på med något skumt. Jag har fått två förslag på examensarbeten som jag kan göra på FUB i vår och jag ska fundera på vilket jag vill göra. Jag tror också att jag kan använda min handledare som referens när jag söker jobb i framtiden. Han har dessutom många kontakter som han säkert skulle kunna hänvisa mig till om jag ber om det. Därför ser jag ljusare på framtiden nu efter praktiken, för jag känner att jag tagit ett steg ut på arbetsmarknaden. Mina kontakter utanför FUB Centrum för lättläst, Ulla Bohman Studieförbundet vuxenskolan, Eva Ekengren Anders Bond, psykolog Hans Hammarlund, Alf Lundin, Lars Stensborg, Nicole Kling, författare, Stefan Lundström,förlagschef, Mats Jansson, Fredrik Karlsson, Matthias Lavesson, frisörer på salong F&M i Stockholm Stefan Bartsch, från MR-dagarna Niklas Björk Thomas Kihlgren David Bernvi E-butik.se, Jonte Bergman, Peter, Ulf, Martin Liljeberg, Henrik Hjelmberg, Litteratur Bergström, Bo. Effektiv visuell kommunikation (2007) Carlsson förlag. ISBN X Drömstedt, Thomas. Ett barn ska jag ha (2008) LL-förlaget Kling, Nicole, Funkisar -folkgruppen med det lilla extra (2011). Blue publishing, Lettland. ISBN: Kraft, Monika, Strandberg, Pelle. Information design workbook (2007) Åhlund, Iren. Fader Vår, - om pappor med intellektuella funktionsnedsättningar. (2010) 30 hp självständigt arbete högskolan Halmstad. DVD: FUB:s och NCC:s kulturstipendiater Personalpärm FUB Webbkällor: (hämtad ) (hämtad ) (hämtad ) (hämtad ) (hämtad ) (webbshop, hämtad ) (källa: (hämtad ) (hämtad )www.kramfors. se/krakan, (webbsidor i PDF Pictogram i vuxenvärlden, s. 10) (hämtad ) (hämtad ) (hämtad ) (hämtad ) NCC:S och FUB:s kulturstipendium Johannes tycker om att måla tavlor med starka färger och hans favoritmotiv är kvinnor. Anette ritar människor som visar sina känslor. Hon trycker sin konst på tyger och syr kuddar med sin konst på. Detta är en kort film om två konstnärer, Johannes Gren och Anette Liljegren. De var två av dem som vann det konststipendium som FUB och NCC delade ut år NCC:s och FUB:s kulturstipendium - En film om två av stipendiaterna NCC:s och FUB:s kulturstipendium En film om två av stipendiaterna

8 Intervjuer Jesper Tottie, informatör Största delen av informatörsyrket är att synka med samhället. Man måste hänga med i sociala medier med mera. Man måste ta hänsyn till andra medier, andra handikapporganisationer och samordna många åsikter. Till exempel kan vi få en webblösning av en annan handikapporganisation. De tycker att vi ska ta den för att gratis är bra. Men är det verkligen det? Jag tror att det är bra att vara med och ligga på en hög nivå när det gäller internet och layout och form. Det är bra att vi blir sedda som seriösa. Jag tror att folk idag har höga krav på hur saker ska se ut så det är bra att ha en tilltalande layout och form på saker. Vad jobbar du med, vad är det du gör mest? Jag håller på med allt från att stå på MRdagarna, luncha med journalister, jobba i InDesign, Illustrator och Photoshop till att jobba med tidningen UNIK och vad som ska vara med där. Jag sitter med i Kommunikationskommittén. Jag är inte så bra på att uppdatera nyheter så det är skönt att Victoria sköter det på webben. Så du håller mest på med kommunikation? Nja, jag gör allt, men jag skulle nog vilja kalla mig konversationschef och gör saker på både macro- och micro-nivå. Jag är ju skivbolagsdirektör och fixar med artister och CD-skivor och vi gör filmer. Idag hade jag en intervju på telefon med en journalist på rapport om musik som artister med utvecklingsstörning skapar. Vi har ju två artister som är mina favoriter Robert One och Prince Verner. Mitt jobb är att se till att de syns. Jag jobbar för att få fram andra i rampljuset och det kan låta ödmjukt, men det är också för att jag är blyg. ICA- Jerry var en sån grej och att Per Johansson från Glada Hudiksteatern skulle få vara radiopratare på SR. MR-dagarna var ju ett annat sätt att synas, ett väldigt stort steg för oss. För för tio år sedan kanske vi skulle ha stått på landstingsdagarna istället. Det är stort för våra medlemmar att inte räknas som sjuka och att de får ha mänskliga rättigheter. Sedan skickar jag ut pressmeddelanden. Skriver du dem också? Nja, inte så ofta, det är oftast någon förtroendevald som skriver, eller så skriver vi tillsammans. Sedan lägger jag ut det på Newsdesk. Vart skickas de då då? Det kommer till de journalister som anmält intresse om att få information inom det området. Och Newsdesk är en betaltjänst som fixar det. Hur håller du koll på nyheter inom området, som kommer utifrån FUB? Jag läser tidningar online. DN, SvD, Aftonbladet, Expressen och Resumé läser jag varje dag. Sen har jag också koll på Twitter och det är riktigt bra, då får jag ju alla nyheter där och kan gå in på det som är intressant. Twitter är något som jag tror på. Det är bra att man bara får skriva korta texter för kan man inte säga det så, så är det inte värt att säga något alls. Jag tror att det är viktigt att kunna förstå det mediala spelet och hur människor tänker. Har du läst mycket på det området i din utbildning? Nja, alltså det kom ibland journalister och föreläste och vi hade universitetslitteratur, men jag tror att det handlar med om psykologi och antropologi. När jag arbetar tänker jag mycket på konst. Det handlar om att granska nutiden och samhället och delvis om att provocera. En gång om året ungefär går jag till Moderna museet på arbetstid för att få inspiration. Till exempel var det en utställning som jag visserligen missade, men som jag ville gå på. Det var en tjej som tagit ner massa affischer på stan och målat de vita. Det tycker jag är ett bra exempel på hur det är idag. Hur vet du vad FUB tycker? Är det svårt att säga fel sak? Jag har haft många diskussioner med FUB:s styrelseordförande om hur vi ser på synliggörande av personer i vår målgrupp. Jag har skrivit debattartiklar om det. Och vi har samma syn på det. Vi tycker att det är ett måste att visa vår målgrupp som både offer och hjältar. Så gör ju tidningarna hela tiden med människor de skriver om. Jag tror att man måste göra det för att nå nästa steg så att dessa personer kan få ses som individer. Min starka sida är att jag är bra på att snacka. När vi ska synas någonstans så kan jag slänga på en powerpoint och säga nåt kul och genomtänkt(?) Det är viktigt att synas i media och att hänvisa till det. Jag har fått lite skit för att jag använt mina kontakter för mycket när jag gjort musik, DVD:er och så vidare. Men jag tror att det är bra att göra det. Jag tror att det är bra att ha kontakter eftersom det fysiska nätverket blir allt viktigare nu när informationsflödet är så stort. Dessutom kan jag hålla en låg budget när jag använder mina kompisar till hjälp. Conny Bergkvist, Klippanrådgivare Vad jobbar du med? Vad jobbar jag inte med, skrattar Conny. Han berättar att han mest arbetar med Klippan som är en sektion inom FUB. Klippan är en sektion som är till för de personer som har en utvecklingsstörning. Jag sitter med på Klippans styrelsemöten. Jag intervjuar personer med utvecklingsstörning och jag informerar personal i gruppbostäder. Jag svarar också på remisser. Hur länge har du jobbat på FUB? Jag har jobbat här sedan 2003, men nu har jag gått en utbildning på Konvux så snart ska jag göra praktik på ett dementboende. Han tycker att det verkar roligt att hjälpa människor och han tycker om vården. Conny svarar kort på mina frågor och tycker att det är mycket roligare att diskutera samhällsfrågor och politik, därför handlar intervjun inte så mycket om varken hans arbete, FUB eller Klippan. Victoria Sjöström, Klippansekreterare Vad jobbar du med? Jag jobbar halvtid eftersom jag är halvtidssjukskriven. Jag är handledare åt Conny och jag jobbar tillsammans med honom med Klippan. Jag sitter också med i styrelsen riksklippan. Victoria visar mig hur organisationen är uppbyggd genom att visa ett strukturträd. FUB är en riksorganisation och under den finns länsföreningar och sedan på en ännu lägre nivå finns lokalföreningar. En likadan struktur har Klippan, som har härmat FUB:s struktur. När Victoria nämner Conny passar jag på att fråga henne om hans arbete eftersom han gav väldigt korta svar och jag fick en dålig uppfattning om vad han gör. Conny sitter med i styrelsen för Klippangrupperna. Eftersom jag bara jobbar halvtid nu får han lägga ner mer jobb på Klippan än tidigare. Han föreläser också, vilket han är väldigt duktig på. Dessutom skriver han en del till vår tidning UNIK. Han håller också på en del med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Är det ni som gör tidningen UNIK här på FUB? Nej vi har en extern redaktör som vi skickar en del material till. Vi försöker rapportera från konferenser och kurser genom att ta kort och skriva bidrag till tidningen. Hjälps ni åt mycket här på kontoret allihop? Jag arbetar mest med Klippan. Jag föreläser om Klippan för medlemmar inom FUB som vill starta en lokalförening inom Klippan. Då brukar jag visa en Powerpoint som jag har. I den finns strukturträdet om hur föreningen är uppbyggd. En annan sak jag har ansvar för är Klippans webbplats. Jag är en slags webbredaktör som uppdaterar informationen där. Jag skickar också ut information till medlemmarna i Klippan. Då brukar jag använda pictogram som ett stöd till texten, men egentligen vet jag inte om det är bra. Det skulle vara intressant om någon som du skulle undersöka det och se i ett ögonrörelsetest om testpersonen tittar på pictogrammen eller om den hoppar över dem. Jag brukar lägga pictogrammen till vänster om texten för att jag tycker att det blir snyggast. Jag tror att det hjälper, för de blir ju som bilder som stöttar texten. Kanske, men det är inte säkert att pictogrammen fungerar så bra ihop med så här mycket text. För i vanliga fall använder man ju pictogram med väldigt lite text, text som bara stöttar pictogrammen, men i detta fall är det mest text och hur fungerar det då? Det skulle jag vilja veta. Använder du några speciella program annat än de vanliga i Officepaketet. Nej, jag har bara de vanliga. Hur gör du då när du använder pictogram, var får du dem ifrån. Ja, då använder jag ju i och för sig ett program som heter Pictogramhanteraren som hämtar pictogram från internet. Du kan söka på pictoonline så hittar du sidan. Om du vill ha lite broschyrer och papper om det vi har pratat om så kan jag skicka det till dig. Jag tackar för mig och Victoria säger att jag kan återkomma om jag har frågor. Jag säger att jag förmodligen kommer att ha fler frågor framöver.

9 Per Liljeros, ansvarig för försäkring Vad arbetar du med här på FUB? Jag har blivit anlitad för att starta upp en försäkringslösning åt FUB och andra handikapporganisationer. Är det försäkringen UNIK som du har skapat? Det stämmer. Den är speciellt utformad till personer med utvecklingsstörning och gäller för sådant som vanliga försäkringar inte täcker. Till exempel gäller den om du har glömt att låsa dörren och då får inbrott. Försäkringen täcker också för skador på en permobil, vilket man med en annan försäkring måste betala tillägg för. Säljer du försäkringarna? Ja, jag gör allt som har med försäkringen att göra. Jag har skapat den, jag arbetar med den hela tiden och jag skaffar nya kunder. Kan alla använda den här försäkringen eller är det bara personer med utvecklingsstörning som kan teckna den här försäkringen? Nej, nu kan alla teckna den, säger Per och pekar på en affisch han har på väggen där försäkringen marknadsförs. Jag har läst lite om denna försäkring i er tidning UNIK. Ja, precis, vi har en annons i varje nummer sedan vi startade den här försäkringen Vad har du jobbat med förut då? Jag har jobbat med allt möjligt. Jag har varit med och startat en bank, jag har jobbat flera år på Trygg hansa och nu när jag kan göra vad jag vill, ville jag göra det här. Vad använder du för program annat än de i Officepaketet? Jag använder ett program som är uppkopplat mot trafikregistret, så här hittar jag alla personer som har körkort. Och tyvärr har många av våra kunder inte körkort. Så du får inte använda folkbokföringsregistret? Jo, men det är mycket dyrare, så jag har detta och de som inte har körkort får jag lägga in manuellt. Jag tackar för mig och säger att jag fått allt jag vill ha just nu. Per säger att jag får återkomma med frågor. Gabriella Stockman: Ala, Anpassning till liv och arbete. Vad jobbar du med? Jag har jobbat på Ala sedan 1997 och Ala var då en stiftelse som startades på 1960-talet. Nu har Ala blivit en del av FUB så nu jobbar jag mer och mer i samarbete med FUB medan jag förut jobbade för bara Ala. Judith jobbar också med Ala så vi hjälps åt. Det är väldigt bra stämning här på kontoret så det är roligt att jobba här. Ja, det verkar väldigt trevligt här, instämmer jag. Vad gör Ala då? Nu är Ala ett bokförlag som baserar sin litteratur på forskning. Ala håller föreläsningar om forskning på personer med utvecklingsstörning. Vad gör du då? Jag gör flera olika saker. Jag tar hand om beställningar som görs på Ala:s litteratur. Jag tar hand om faktureringar, jag ger bokföringsunderlag till ekonomen (Erling) och har koll på försäljningsstatistik. Jag stöttar också Jesper och Per ibland med att till exempel hjälpa till att skicka ut information. Ibland står jag också med ett bokbord till exempel när stiftelsen blåklockan har föreläsningar. Då visar vi upp vilka böcker vi har, men säljer inget då. Utan att jag säger något fortsätter Gabriella. Vad gör jag mer, jo jag hjälper till med det administrativa när det utformas nya broschyrer och informationsmaterial. Mycket tid går åt till att svara i telefon. Beställer kunderna via telefon? De flesta beställer via internet, vi vill helst att de gör det för att det är smidigast, men en del ringer och säger att de kommer att lägga in en stor beställning som vi sedan går in och kollar på. Många ringer också om de får problem. Vart kommer beställningen, är det till en mail? Gabriella visar mig på sin dator. Ja, det är First class. Där finns en mapp för färdiga beställningar som man kan gå tillbaka till och titta på. Men de beställningar som ska göras lägger jag i den här korgen, säger hon och pekar. Sedan går ni alltså och plockar ihop beställningen och skickar iväg? Ja precis och vid terminsstart kan det bli stressigt, för då är det många studenter som vill ha böckerna helst igår. Men då kan det vara lärarna som varit sena med att skicka ut litteraturlistan. Så det är universitetsstudenter som beställer era böcker? Ja, eller man kan säga att det är alla som utbildar sig till specialpedagoger. Vi får också beställningar från daglig verksamhet, från bibliotek och även från bokhandlare, så som Bokus. Hur får ni in ny litteratur då? Vi får in ny litteratur från projekt som Ala driver. Det är oftast personer som kommer utifrån som kontaktar oss om att de vill starta ett projekt och skriva något men vi vill och hoppas på att vi ska kunna skapa fler projekt som kommer inifrån. För vi som jobbar här inom FUB och Ala är personer som kan området och som vet vad som saknas och vad det behövs forskning om. Ofta är det personer som studerar som skriver en avhandling och som vi sedan publicerar. Jag hade aldrig hört talas om Ala förut, hur jobbar ni med att synas? Vi är dåliga på att marknadsföra oss, det är något vi behöver jobba mer med. Vi marknadsför oss lite genom att ha bokbord på föreläsningar. Vi ska också jobba mer med vårt material det material vi har ska uppdateras eller tas bort om det inte säljer. Vi ska också slå ihop en del mindre häften till en samlingsbok. Vi har en del skrifter som Gunnar Kylén skrivit. Han var den som tog initiativ till litteratur om personer med utvecklingsstörning. Jesper Symreng, Förbundsjurist Vad vill du veta? Jag undrar vad du jobbar med. Jag är förbundsjurist och jag tror att det betyder att jag tar tillvara på förbundets intressen på alla nivåer, både lokalt, på länsnivå och på riksnivå. Jag arbetar dels inom förbundet och dels utanför. Mitt arbete inom förbundet är just nu att titta på stadgarna och se till att de visar att FUB är en ideell förening och inte en förening som går med vinst. På så sätt slipper vi betala skatt. Jag sköter också avtal med försäkringen som man kan teckna hos oss. Vad gör du utanför förbundet? Utanför jobbar jag för medlemmarna och det handlar mest om frågor om LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det kan handla om kontaktpersoner, hjälpmedel med mera. I stort sätt är mitt jobb medlemsrådgivning det vill säga att ge stöd och informera om personers juridiska rätt. Jag lägger upp vissa rättsfrågor på intranätet, men det är få som kollar där och läser det, så därför försöker jag lägga upp det på vår webbsida istället. Eftersom jag och Nina är de enda juristerna här, har inte vi tid att hjälpa varje medlem inom FUB när de har juridiska mål. Därför utbildar vi personer till medlemsrådgivare och rättsombud. Att vara medlemsrådgivare innebär inte så mycket juridik, det handlar mer om att vara ett personligt stöd för personen vid till exempel en rättegång eller att gå på ett möte. När man blir rättsombud får man lite mer juridikkunskaper. Vi har 25 rättsombud i runt om i Sverige just nu. Kan vem som helst vara det? Ja, det är ofta föräldrar eller andra anhöriga som vill hjälpa andra personer som också har en utvecklingsstörning. För att bli rättsombud måste man först gå en grundutbildning sedan måste man gå en fortutbildning. Efter denna utbildning får man en FUB-legitimation. En annan sak jag arbetar med, men som tyvärr tar väldigt lite tid av mitt arbete är intressepolitik. Just nu arbetar jag mest med medlemsrådgivning som bara påverkar på en låg nivå. Vi behöver jobba mer med stora frågor så att vi kan påverka lagar. Ett exempel är LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som många kommuner just nu struntar i. Kommuner säger att personer med utvecklingsstörning inte behöver en kontaktperson för att de redan har familj och personal i sina gruppbostäder att umgås med. Något jag har lärt mig i det här jobbet är att myndigheter också gör misstag, och man ska inte ta för givet att ett myndighetsbeslut är riktigt, för det är människor som sitter där och människor gör fel. Innan jag jobbade här satt jag två år i en -----domstol Det är svårt att påverka sådana mål för när man är åklagare i en domstol så har man ansvar för alla regler inom Sverige och när man då får ett mål som gäller LSS som också innehåller många lagar, är det svårt att sätta sig in i dem på den korta tid man har. Medan jag är väldigt insatt i just dessa frågor. Detta gör att många mål inte blir rättvist dömda. Jag jobbar också med arv- och testamentsfrågor. Till exempel hur ett arv till en person med utvecklingsstörning kommer att påverka dennes bidrag. Då försöker jag få de anhöriga tänka på vad som är bäst för personen, inte bara juridiskt utan också med tanke på etik och moral. Man måste hela tiden tänka på vad FUB tycker, utan att lägga in personliga åsikter. Men det är inte alltid lätt att veta vad FUB tycker, för vi är inte alltid eniga. Jesper pratar på medan jag lyssnar. Jag sitter också med på lokalföreningsmöten och

10 föreläser. Jag tycker att det är roligt att få komma ut och träffa medlemmarna och att få höra deras åsikter. Nina som också är jurist jobbar mer med frågor som rör barnkonventionen och barnrätt. Vi har delat upp det så mest för att det är bra att ha ansvar för varsitt område, men vi skulle lika gärna kunna byta, för vi kan det lika bra. Jag vet att många medlemmar inom FUB eller Klippan har problem med sin Gode man, får du många frågor som gäller det? Nej, tyvärr får jag väldigt få frågor från personer som själva har en utvecklingsstörning. Men det är ju så att en God man ska vara en guide och ska, tillsammans med personen, ta ett beslut om ekonomin. Om man har väldigt svårt att ta hand om sin ekonomi så att man utsätter sig för en fara att bli av med alla sina pengar, kan man ha en förvaltare. Det är till exempel om man spelar bort alla sina pengar eller köper saker så att man blir pank. Detta är en utveckling av det man gjorde tidigare, att man omyndigförklarade personer. Detta avskaffades Det här verkar vara ett roligt jobb. Det är väldigt roligt, det är roligt att det är så varierande och det är roligt att kunna vara med och påverka. Man kan skriva en lag, som om den är tillräckligt bra, kan få stå med i lagboken, det är roligt. Det är väl jättesvårt att skriva en lag som inte ska kunna missförstås? Ja, det är jättesvårt och ibland hittar folk kryphål. Till exempel så som kommuner gjort när de inte betalt ut ersättning trots domstolsbeslut inom LSS. Vi börjar diskutera mer etiska frågor om personer med utvecklingsstörning och det är såklart väldigt intressant, men många personliga åsikter kom fram och bör inte dokumenteras här. Robert Gardsäter, teknikansvarig Vad jobbar du med? Jag är teknikansvarig. Det innebär att jag har ansvar för all teknisk utrustning. Datorer, skrivare, kopieringsmaskin både med support och inköp. Jag har också ansvar för inköp av kontorsutrustning alltså papper och penna. Vi håller på att byta ut systemet nu från Melos till Comed så just nu jobbar vi för fullt med att föra över medlemmarna till det nya medlemsregistret. Vi måste kolla så att alla medlemmar har följt med in i det nya systemet och för att kolla det gör vi stickprov. Är du också ansvarig för intranätet? Ja vi använder First class just nu, men det ska också bytas ut för det är ett intranät som används av många politiska partier och skolor. Vi vill använda ett annat som till exempel googledocs så att vi slipper ha allt på en server här. Då slipper vi backup och massa problem. Hur använder ni intranätet? Kansliet använder det för att lägga upp information till lokalföreningarna. Det är ofta information som inte passar på webben. Det kan vara diskussionsfrågor till exempel. Intranätet används också av lokalföreningarna. Det finns en möjlighet för dem att enkelt använda intranätet till att göra en webbsida. Robert visar mig hur FUB:s lokalförening på Gotland har gjort med sin webbsida. De kan alltså bara lägga upp text och bild? Ja, jag har låst det så att det ska vara så enkelt som möjligt. Självklart kan man göra mer avancerade saker men då måste man kunna HTML och det blir i så fall jag som får göra det jobbet. Därför säger jag att inget annat är möjligt än att lägga in text och bild. Anledningen till att vi byter system är för att Medos tidigare var ett litet företag och vi var en av deras större kunder, då fick vi bra support. När Medos blev uppköpta av ett större företag blev vi i jämförelse med andra kunder, väldigt små, och får därmed väldigt dålig service. De förlorar nästan inget på att vi säger upp oss och har inte ens reagerat på att vi för ett år sedan gjorde det. Med det nya systemet är vi återigen ett relativt stort företag så då kan vi få bättre support. Vilka program använder ni? Vi försöker byta ut varje dator efter 3 år och eftersom vi inte byter ut alla samtidigt, har nästan alla datorer olika operativsystem. En del har Windows 7 och andra Windows Vista. Har Conny några speciella program som hjälpmedel? Han har kanske något, men jag vet inte riktigt. Han har i alla fall ett vanligt operativsystem. Tor-Björn Rahm, ekonomiassistent Du får ställa frågor, säger Tor-Björn efter att jag fått en stol. Ja, vad jobbar du med, vad är din titel? Jag är ekonomiassistent åt Erling som är ekonomiansvarig. Han bestämmer och jag gör, skrattar Tor-Björn. Vad ingår i dina arbetsuppgifter då? Jag har koll på pengar som går in och pengar som går ut. Just nu hjälper jag också Robban med att kolla så att alla är med i det nya medlemsregistret. Det har jag ansvar för annars också, man kan säga att jag har ansvar för innehållet och han för det tekniska. Tor-Björn visar mig en stor pappershög som ligger i hans bokhylla. Här är alla nya, gamla eller döda medlemmar som jag fått in i år. En del av de har vi tagit bort och en del har vi lagt till. Så du har hand om medlemsavgifter också? Ja, precis. Medlemsavgifter som kommer från lokalföreningar och från hemsidan där det finns en knapp Bli medlem. En del av de pengarna går till oss på riksföreningen och en del pengar går till länsföreningarna. Jag har också hand om tidningsprenumeranter. Kan man prenumerera fast man inte är medlem? Ja, det är många bibliotek som prenumererar och en del habiliteringar. Men också privatpersoner. Vi får ofta tillbaka feladresserade medlemsavgifter och tidningar men det gör jag inget åt. Vi har haft en tjej här från Borlänge som har kontaktat skatteverket för att kolla upp rätt adress, men det var länge sen hon var här nu. Det är ju synd att man ska förlora medlemmar för att vi har fel adress. Vad gör jag mer? Jag är en av de fem som sitter i växeln. Vi turas om att svara i telefonen när vi kan. Då ringer folk som vill prata, ibland berättar de sin livs historia bara för att de vill ha någon att prata med. Är det mest anhöriga eller är det också personer med utvecklingsstörning? Det är både och, men det är mycket frågor om att de vill överklaga ett myndighetsbeslut och då kopplar jag vidare till juristerna. Förut när vi hade ICA-lotteriet skulle pengarna gå till oss, men ICA ville ge pengarna till Glada huddik-teatern. Vi fick i alla fall en del pengar, men det var mycket frågor på telefonen om det då. Jag bokför också för FUB och ALA. Just nu ska jag fakturera våra annonsörer i tidningen UNIK, då blir de glada! Judith Timoney, utlandshandläggare och ALA-handläggare Vad jobbar du med? Jag är utlandshandläggare och har varit det i tre år. ALA handläggare har jag varit sedan september. Judith berättar att hon i arbetet som utlandshandläggare har hand om projekt utomlands. Utlandsprojekt inom FUB startas av lokalföreningarna, men de kan inte själva söka bidrag till sina projekt och därför gör Judith, på FUB:s riksförening, det. FUB söker då pengar från SIDA. Det kan de göra för att FUB är en RAMorganisation, godkänd av SIDA. I och med sitt arbete som utlandshandläggare håller Judith koll på FN- och EU-frågor och riktlinjer. Jag pratade med Gabriella som sa att du också jobbar med ALA. Ja det gör jag. Till ALA får man skicka in projektförslag, sen undersöker FUB om de vill söka bidrag (från ALA?) och därefter genomföra projektet. Resultatet av forskningen resulterar sedan i något. Det kan vara en bok, ett seminarium eller en utbildningsdag. Judith visar mig ALA:s webbsida och den litteratur som finns där. Som exempel visar hon mig det webbaserade materialet PUSS som innehåller information och diskussionsfrågor om sexualitet och relationer och riktar sig till personer med en utvecklingsstörning. Det här är väldigt viktigt, det är en fråga som man tidigare inte har tagit upp, eftersom personer med utvecklingsstörning tidigare levt på institutioner och varit hårt bevakade. Nu bor dessa personer mer fritt i gruppbostäder eller i egen lägenhet och i relationer. De förstår inte vad som händer med dem och därför är det här jätteviktigt. Ett annat exempel hon visar mig är Ninjakoll 1 och 2 som är en DVD med information och diskussionsfrågor. Den här beställer mest särskolor. Den handlar om livet efter skolan, om hur man ska bo och leva då. Så ALA:s projekt måste inte resultera i just en bok? Nej, det kan vara vad som helst. Men fler ska kunna se vad projektet har lett till, inte bara de som varit inblandade i det. Det är meningen med ALA. Jag jobbar också med beställningar som folk gör från webben. Hon visar mig hur deras inkorg på intranätet ser ut, där de får in beställningar på ALA:s material.

11 Erling Södergren, Ekonomiansvarig Du vill veta vad jag gör. Ja, precis. Min officiella titel är ekonomiansvarig. Jag är egentligen ansvarig för att koordinera ekonomin. Jag sköter budget, fonder och aktier för FUB. ALA, som du säkert har hört om är separat juridiskt. De som jobbar med ALA får delvis lön från den stiftelsen och en del från oss. När man jobbar med ekonomi händer det saker hela tiden, det står aldrig stilla utan finns alltid något att göra. Precis då kommer en kollega in med stor hög med post. Man får jättemånga inbjudningar till kurser, men man hinner nästan inte gå på någon. Om jag skulle tacka ja till alla kurser skulle jag inte göra något annat. Jag tycker att mitt jobb är jätteroligt, eftersom det är så varierat och eftersom jag får vara med att diskutera och forma FUB. Styrelsen har ju nyligen pratat om budgeten och beslut kommer att tas snart i hur den ska se ut för nästa år. Har du träffat Tor-Björn än? Ja, honom har jag pratat med. Okej, ja han bokför och räknar och jag utgår sedan från hans material i mitt arbete och analyserar det han gör. Jag har hört att en ideell förening inte får gå med vinst, är det så? Nej, alltså en ideell förening får gå med vinst, men vi vill inte. Vi har ett synsätt på det där och det har diskuterats i styrelsen. År 2009 tog man ett beslut i den frågan. Erling förklarar hur företags ekonomi brukar fungera. Ett företag vill ju gå med vinst, man sätter ett plus eller minus i resultatet. Men för oss som ideell förening är inte syftet att bada i pengar. Syftet är istället att jobba för våra medlemmar och att göra något bra för dem. Då kan det få kosta och det gör inget att gå back något år, bara vi kan gå plus ett år senare. Jag är inte orolig. Däremot skulle jag bli orolig om vi får en stor medlemsförlust eller att vi blir dåliga på att synas i media. Vad får ni in pengar på? Är medlemsavgiften den största inkomsten? Just ja, det har vi ju inte pratat om. Nej den största inkomsten är ett statsbidrag som vi får från socialstyrelsen. De ser oss som en förening som är röstbärare för en grupp som behöver höras och synas. Medlemsavgifter är också en stor inkomst. Får lokalföreningarna sina pengar från medlemsavgifter? Ja, det kan man säga, i alla fall delvis, men de får också pengar genom kommunala bidrag, och från aktiviteter de anordnar. Vi får också in en del pengar genom arv och testamenten. Det är personer som skänker sina pengar till oss och det kan vara personer som vi aldrig har hört talas om. Dessutom kan vi söka pengar från arvsfonden. Erling verkar ha pratat till punkt. Då så, då vet jag nog allt. Du är bra på att förklara så nu förstår jag lite om ekonomi. Tack! Det är roligt att ha dig här, du verkar jobba på. Ibland när man har en praktikant blir man orolig för att de inte ska ha något att göra, men du tar för dig. Tack, det är roligt att vara här. Ja jag försöker se till att ha saker att göra. Pie Blume, ombudsman Pie berättar att han är en av två ombudsmän. Han har området vuxna, daglig verksamhet och personer som åldras. Sköter frågor om vilka som har rätt till daglig verksamhet i praktiken, det vill säga hur det ser ut i verkligheten även om alla enligt lag ska få rätt till daglig verksamhet. Daglig verksamhet fungerar nu ganska dåligt eftersom det inte förbereder personer för arbete, vilket det ska. Istället blir många kvar där, utan att komma vidare in på arbetsmarknaden. Alla här på kansliet delar på frågor. Jag svarar mycket på frågor om försäkringar, pension och bidrag. Jag har också hand om personalutbildningar, konkurrens. Det svåra är att när det dyker upp nya frågor så måste vi ta hand om dem också. Det är mycket att göra och det kommer alltid nytt. Alla här på kansliet är ett stöd för Conny och Klippan beroende på vilka frågor han har gällande det. Jesper berättade för mig om rättsombud och medlemsrådgivare. Jobbar du med det? Ja. FUB startades av föräldrar på 50-talet och därför är det mest föräldrar som sitter med i styrelsen och i lokalföreningarna. På den tiden var det föräldrar som gav varandra stöd och då fanns något som hette föräldrarådgivare. Nu har det utvecklats till medlemsrådgivare. Dessutom finns rättsombud. Rättsombud anses ofta bättre eftersom det mest varit män som varit det. Medan medlemsrådgivare ofta varit kvinnor och därmed inte ansetts lika bra. Det håller på att ändras nu. Utbildar du dem? Ja, jag håller kurser för dem varje år, tillsammans med juristerna och Eva som också är ombudsman. Sedan har nog jag och Eva mest kontakt med medlemsrådgivarna medan juristerna förmodligen har mer kontakt med rättsombuden. Är det mest föräldrar som är rättsombud och medlemsrådgivare? Ja, det är det. Och vi vet egentligen inte hur många av våra medlemmar som har en utvecklingsstörning eller inte, men det spelar egentligen ingen roll. Är det många som jobbar här som har barn med utvecklingsstörning? Nej, jag tror att det bara är en, men jag vet inte riktigt. Här på kansliet är det nog få som har en nära relation till en person med utvecklingsstörning. Det har varit en del diskussioner kring om professionella, så som jag själv, ska få vara med i styrelsen på både lokal-, läns- och riksnivå. Har du mycket kontakt med lokalföreningarna? Nej, de sköter sig själva. De har egna styrelser, och egen ekonomi. Och även om de följer våra stadgar får de skriva egna som gäller på lokalnivå. Därför är de relativt fria. Pie berättar om riksstämman som FUB ska ha i vår. Är det personer från lokalföreningarna som ska komma på riksstämman och berätta om vad de gör och har gjort? Nehej! Det skulle ta tid. Nej det skriver de ner i sina verksamhetsberättelser som de sedan skickar till oss. Har du hört om Grunden? Nej, grunden till vad? Det är en förening för och med personer med intellektuella funktionshinder som de själva vill kalla sig. Inom FUB säger vi ju personer med en utvecklingsstörning, vilket vi bestämde på ett styrelsemöte år Men det vill inte de kalla sig, de vill inte vara störda. De säger att de är grunden för FUB:s verksamhet, men har brutit sig loss från FUB för att de har andra åsikter än FUB. FUB är ju skapat av anhöriga och inte av personer som själva har en utvecklingsstörning och därför är FUB:s frågor från början sett ur föräldrarnas perspektiv och inte från dem frågorna faktiskt gäller. I föreningen Grunden är det personer med utvecklingsstörning som driver frågorna. De har krockat lite med FUB och speciellt med Klippan. För att de har olika åsikter? Ja, egentligen vet jag inte varför. Men ja det handlar väl om politik och speciellt om det här med om man säger personer med intellektuella funktionshinder eller personer med utvecklingsstörning. Det är ju bara ord egentligen. Ja, men ord kan vara laddade. Vi pratar en del om arbete. Att alla vill arbeta och hur viktigt det är att känna sig behövd. Iréne, personalansvarig Du är personalansvarig. Vad gör man då? Ja jag är både det och förbundssekreterare, som är en ny tjänst. Vad gör då de i de respektive tjänsterna? Som personalansvarig har jag hand om löner, anställningar, rehabilitering och arbetsmiljöfrågor. Som Förbundssekreterare skickar jag ut kallelser och skriver protokoll. Jag ordnar med det praktiska inför riksstämman som FUB har en gång varje år. Då handlar jag till det, bokar hotell och allt sådant som Tuula har gjort förut, men hon är ju sjukskriven nu. Jag skriver också protokoll. I helgen var det förbundsstämma och då skrev jag protokoll. Ett helt kollegieblock gick åt då så nu har jag en hel del att renskriva. Jag ordnar också med utbetalningar till styrelsemedlemmar efter att Lasse har attesterat dem. Har du Tuulas tjänst nu då? Nej, bara en del. Jag och en kollega delar på den just nu. Det är tyst ett tag och jag säger att jag är nöjd så eftersom jag inte kommer på några fler frågor. Men Iréne hjälper mig vidare. Jag brukar alltid skriva listor på allt jag har att göra. Vi kan titta vad jag har skrivit. Hon läser på listan och kommer ihåg att hon ska uppdatera personalpärmen. Gäller något speciellt för de anställda när det är en ideell förening? Nej det är inget speciellt, vi ingår i UNIONEN och KFO. KFO är ju i och för sig speciellt, det kan du läsa om i personalpärmen.

12 Hon skriver ut papper som hon sätter in och ger mig sedan pärmen. Iren Åhlund, projektledare Iren har studerat på halvtid för att skriva ett självständigt arbete på 30 högskolepoäng vid Högskolan i Halmstad. Arbetet heter Fader Vår- om pappor med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta arbete ska ligga till grund för ett projekt som hon nu har påbörjat. Detta projekt handlar om hur föräldrar med utvecklingsstörning blir bemötta när de väljer att skaffa barn. Hon ska tillsammans med en annan projektledare Teres, hålla seminarier där olika personer ska få mötas och diskutera sin syn på frågan. Dels ska personal från gruppbostäder träffa personer som bor på andra gruppbostäder och diskutera hur de ser på saken. På så sätt kan de få förståelse för den andra sidan. Dels ska barnmorskor och föräldrar träffas och diskutera hur föräldrar blir bemötta på förlossningen och hos barnmorskan. Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning ska också få berätta om sina föräldrar. Iren berättar med inlevelse om sitt projekt och det märks att hon brinner för det. Jag tycker att det är mycket intressanta frågor. Iren talar om att det är en mänsklig rättighet för alla att skaffa barn, men kan man inte ta hand om sitt barn så finns det en lag, LVU, som säger att om barnet inte är säkert hemma så ska det omhändertas. Men det finns ju många som inte kan ta hand om sina barn även om de inte har en utvecklingsstörning. En del har ekonomiska problem, en del är drogmissbrukare och andra har haft en tuff uppväxt. Och att en person har en utvecklingsstörning, är ingen anledning till att personen inte ska få behålla sitt barn. Jag får Irens dokumentation av sitt självständiga arbete på både vanlig akademisk svenska och på lättläst svenska. Högskolan tyckte att det var jättekonstigt att jag skrev den på lättläst. De tyckte att en del då försvann. Men jag tyckte att de pappor som varit med i mina studier, som har svårt att läsa och förstå, de måste såklart få se resultatet.

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

augusti 2012 Hej alla Klippan-sektioner!

augusti 2012 Hej alla Klippan-sektioner! augusti 2012 Hej alla Klippan-sektioner! Klippan-sektioner tycker ni det är ett konstigt ord? Sektion, det betyder en grupp som är en del av en förening. Klippan är en del av FUB. Det går bra att säga

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Nyhetsbrev # 2 JUNI 2013

Nyhetsbrev # 2 JUNI 2013 Nyhetsbrev # 2 JUNI 2013 Kära FUB-are! Efter en intensiv vår har det nu blivit sommar! Detta nyhetsbrev sätter punkt för många av de aktiviteter som genomförts under första halvåret, med sin höjdpunkt

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Ingrid Falkenborn och Cecilia Olsson leder ett projekt Fritid för alla som stöds sv FUB. De föreläste om vikten av fritidsverksamheter för alla.

Ingrid Falkenborn och Cecilia Olsson leder ett projekt Fritid för alla som stöds sv FUB. De föreläste om vikten av fritidsverksamheter för alla. Intradagarna 2011 Rekordmånga deltagare! Fler än någonsin, nästan 400 personer, deltog på årets Intradagar som genomfördes för 6:e året i rad. Intradagarna befäste återigen sin position som det viktigaste

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Pluggstugan har inte gått så bra, intresset finns helt enkelt inte hos ettorna. Diskussioner kring om vi ska fortsätta hålla den ska äga rum.

Pluggstugan har inte gått så bra, intresset finns helt enkelt inte hos ettorna. Diskussioner kring om vi ska fortsätta hålla den ska äga rum. Bilaga 1 Rapporter och meddelanden Ordförande, Jacob Fredriksson Efter höstmötet anordnade och höll jag i utvecklingssamtal med alla i styrelsen. Utvecklingssamtalen syftade till att få åsikter om styrelse

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Postbeskrivningar inför Val-SM

Postbeskrivningar inför Val-SM Postbeskrivningar inför Val-SM Innehåll Styrelsen... 2 Ordförande... 2 Vice ordförande... 3 Sekreterare... 4 Programansvarig student (PAS)... 4 Studienämndens Ordförande (SNO)... 4 Näringslivsgruppens

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Syfte med dagen Vilka krav kan jag ställa på Arvsfonden och vilka krav ställer Arvsfonden på mitt projekt? Nätverket Arvsfonden hur ser

Läs mer

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Protokoll styrelsemöte nr 6 2010-07-18 1(7) Protokoll 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Fastställd dagordning 1 Inledande formalia... 2 1.1 Mötets öppnande... 2 1.2 Val av mötesordförande... 2 1.3 Val av mötessekreterare...

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Kents hovfotograf. galleri jonas linell

Kents hovfotograf. galleri jonas linell galleri jonas linell Kents hovfotograf Jonas Linell är en av få svenska fotografer som lever på att fotografera musik. Joakim Thåström, Ulf Lundell, Jocke Berg från Kent och Lars Winnerbäck är några av

Läs mer

Tillgänglighetsmarsch och hearing om funktionshinderpolitik i Helsingborg.

Tillgänglighetsmarsch och hearing om funktionshinderpolitik i Helsingborg. Tillgänglighetsmarsch och hearing om funktionshinderpolitik i Helsingborg. 6 september 2014 avmarsch från Gustav Adolfs torg kl 11.30. Vi finns på facebook, Tillgänglighetsmarschen i Helsingborg Varför

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Årsmötet hölls i Studiefrämjandets lokal Kronohallen i Falun den 15 mars. Mötet avslutades med att Ida Otterholm berättade om hur det är att leva med ett barn med NPF-diagnos.

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Dagens program 09.30 Registrering och förmiddagsfika 10.00 Inledning Stefan Berg, pressansvarig 10.10 Om Arvsfonden Hans Andersson, kanslichef

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte 20 augusti 2013

Protokoll från styrelsemöte 20 augusti 2013 Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet - BoST Protokoll från styrelsemöte 20 augusti 2013 Närvarande: Per Skedung Ulla Bohman Andreas Bakken Per-Anders Öhrn Stefan Eklund Åkerberg Zdenka Sramkova

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper i världens bästa förening! Våren 2012 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen FUF-radion Vem

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg AV-nr 101022tv 1-3 I en klass för sig I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola Författare: Clara Holmberg Inledning: Programserien vill inspirera till diskussion kring olika teman, stärka identiteten

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter 1 FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Gunilla Svanbeck Karina Ekwall Gudrun Sandström Carin Mellberg Jan-Erik Nordlund Anita Edström

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

6. Fastställande av dagordningen 10, 11, 14 och 15 ändrade plats i dagordningen som sedan fastställdes i sin helhet.

6. Fastställande av dagordningen 10, 11, 14 och 15 ändrade plats i dagordningen som sedan fastställdes i sin helhet. Mötesprotokoll Datum: 2012-05-07 Tid: 17:15 Plats: S2 Närvarande: Alexandra Sterne, Albin Mannerfelt, Anna Allerth, Anna Olausson, Filip Jöndell, Linnéa Svanström, Malin Fredriksson, Sara Nilsson, Benjamin

Läs mer

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71 Örninfo Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan Telefon: 0739-08 46 71 E-post: Unga Örnar Väst info@vast.ungaornar.se Distriktsombudman

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

Unionens #twitterskola

Unionens #twitterskola Unionens #twitterskola Inledning Det finns framförallt två anledningar till att Twitters korta meddelanden på 140 tecken blivit en sådan succé. Den ena är att människor formulerar sig klart och tydligt

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

S.M.A.R.T UF 07/11 2014 GRAFISK PROFIL Emin Karalic. Grafisk profil 2014/2015

S.M.A.R.T UF 07/11 2014 GRAFISK PROFIL Emin Karalic. Grafisk profil 2014/2015 Grafisk profil 2014/2015 Förord Vi inom S.M.A.R.T UF arbetar för avstigmatiseringen kring psykisk ohälsa genom olika projekt. Talespersonen som agerar som en del av ansiktet utåt är Emin Agga. Han jobbar

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor.

Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor. Styrelseposter 2014 Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor. För att söka en plats i Kids of Ugandas styrelse 2014

Läs mer

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity!

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! En guide av Jennifer Erlandsson och Youtube en stor community där du kan titta på och dela med dig av videoklipp. Det är ett utmärkt ställe

Läs mer

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Affärsplan 2013/2014

Affärsplan 2013/2014 Affärsplan 2013/2014 Företagsmedlemmar Cherie Sjöblom, VD Sanne Zettergren, Ekonomiansvarig Tina Allersjö, Administratör Lisa Magnusson, Marknadsansvarig Handledare Ylva Ekbrand Rådgivare Jonathan Malm

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer