KARLSTADS UNIVERSITET HÖSTTERMINEN 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARLSTADS UNIVERSITET HÖSTTERMINEN 2010"

Transkript

1 KARLSTADS UNIVERSITET Seminarieunderlag för delkursen Världsreligionerna, del 1: religionsantropologi, judendom och islam. HÖSTTERMINEN 2010 Litteratur: Bowie, Fiona (2006) The Anthropology of Religion. Oxford: Blackwell, s Groth, Bente (2002) Judendomen. Stockholm: Natur och Kultur, s Esposito, John (2001) Islam - den raka vägen. Lund: Studentlitteratur. Ps. Seminarieunderlaget ska ses som en hjälp för instudering och diskussion, men naturligtvis är det inte enbart dessa frågeställningar som kan behandlas i seminariet. Det är upp till er att förhålla er till detta underlag, och naturligtvis också komma med helt andra frågor att diskutera utifrån litteraturen. Det ska vara relevant för er men alltid problematisera kurslitteraturen. Ds. Kerstin von Brömssen 1

2 Frågeställningar Bowie (2006) Kap I Bowies inledningskapitel kapitel diskuteras bl.a. hur religion studerats och studeras inom ämnesfältet religionsantropologi som en konsekvens av upplysningtänkandet. Diskutera detta ämnesfälts bidrag till religionsvetenskapen, dess förtjänster men också dess risker. 2. Vad betecknar och vari består det vi kallar upplysningen och upplysningstänkandet? Diskutera dess konsekvenser för det nutida västerländska samhället/för övriga delar av världen. 3. Diskutera vad som benämnes fenomenologi och en fenomenologisk utgångspunkt för studier av religionsvetenskap. Vad innebär det? Vilka var de stora fenomenologiska tänkarna? 4. Olika teorier har framställs om religionens ursprung. Diskutera några av dessa. 5. det finns ett stort antal definitioner av begreppet religion. Diskutera några som anges i boken. Hur skulle du vilja definiera religion? Kap I det här kapitlet diskuteras framför allt teorier om kroppen som bärare av symboler. Diskutera vad begreppet symbol innebär och några exempel på kroppen som symbolbärare utifrån litteraturen. Diksutera gärna exemåel på detta som finns i ett nutida svenskt samhälle. 2. I kapitlet talas det om hur man hanterar anomalier utifrån Mary Douglas teorier. Diskutera vad en anomali är samt några exempel som Mary Douglas ger. 3. Kroppen disciplineras olika i olika kutlrella system. Diskutera några sådana exempel från litteraturen. Kap Religiös identitet är givetvis ett viktigt begrepp inom religionsvetenskapen. Diskutera utifrån litteraturen hur begreppet kan diskuteras och hur det kan användas. Sätt detta i relation till renhet, identiteters förhandlingar, och sociala strukturer. 2. Vad innebär begreppen bricolage? Kap Genus och genussystem är mycket viktiga inom alla religiösa system. Diskutera begreppen kön, genus, genussystem, sexualitet, biologism och socialkonstruktionism (socialkonstruktivism), dess innebörder och teoretiska förankring. 2. Vad innebär begreppen emic och etic inom ett religionsantroplogiskt studium. 3. Vad innebär begreppet muted group. Ge exempel från litteraturen samt fråm nutida svenskt samhälle. 4. Vad innebär att riter är polysemic? Diskutera exempel från litteraturen och från din levda erfarenhet. 2

3 5. Vad innebär en reflexiv antropologi? 6. Diskutera vad matrilinjära och patrilinjära system innebär. Vad kan detta bl.a. medföra? Diskutera med exempel från litteraturen och från levd erfarenhet. Kap Diskutera Roy Rappaports teori om adaptive and maladaptive/dysfunctional cosmologies. Vad avser han med sin teori samt ge något exempel från litteraturen. 2. Vad innebär begreppet toteimism? Diskutera exempel från litteraturen. 3. Vilka föreställningar omfattar begreppt dreamtime? 4. Diskutera och reflektera över begreppen inner-oriented societies och outer-oriented societies. Vad innebär de? Finner du begreppen relevanta? Förhåll dig kritiskt! (Vid alla studier.). Kap Diskutera begreppet rit/ritual 2. Vad innebär begreppet rit/ritual?? Vad omfattar en rit och hur riter betraktas genom olika teoretiska glasögon? 3. Vad innebär ett instrumentell resp. expressivt förhållningssätt till rittolkning? Diskutera olika exempel. 4. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras riter som performance eller som kulturella dramor. Vad innebär det? Diskutera och ge exempel på denna syn. 5. Rites of passage är ett klassiskt religionsvetenskapligt begrepp. Diskutera innebörden och ge exempel från litteraturen och från levd erfarenhet. Kap Diskutera vad begreppet shamanism innebär samt olika teoretiska förståelser av begreppet. 2. I kapitlet diskuteras arktisk shamanism och västerländsk shamanism. Diskutera likheter/skillnader utifrån litteraturen och levd erfarenhet (kanske??). Kap Häxeri och det onda ögat. diskuteras i kap. 8. Ge exempel från litteraturen, men också gärna genom moderna exempel. Sammanfattande arbete utifrån Bowie (2006). 1. I Bowies arbete ges exempel på religionsantropologiskt arbete utifrån olika teoretiska perspektiv. Några sådana olika perspektiv/teorier är; ett evolutionärt/diffusionsperspektiv, ett strukturfunktionellt perspektiv, psykologiska perspektiv/teorier, strukturella perspektiv/teorier, poststrukturella liksom postmoderna perspektiv/teorier. Gränser och inplaceringar av olika perspektiv/teorier under dessa paraplybenämningar är ibland inte helt klara, men det är viktigt att du kan diskutera ett antal teorier/perspektiv och försöka placera in dem och diskutera dem kritiskt i förhållande till ovan nämnda begreppsbildning. 3

4 Frågeställningar Groth (2002). 1. Judendomen beskrivs av Groth som en kombination av religiös tradition, etnicitet, historia och kultur. Vad menar hon med det? Diskutera hur dessa olika aspekter samverkar i det som kallas judendom. 2. Vad kan judisk identitet vara och vem är jude? 3. Diskutera och försök förstå relationen mellan den Muntliga Torah och den Skriftliga Torah. 4. Vad är halakha? Och vad är aggadah? 5. Under medeltiden förbjöds polygami inom den västerländska judenheten (ashkenaserna) men inte bland judarna i arabvärlden (sefarderna). Varför? 6. Diskutera synen på människan inom judendomen. Tycker ni judendomen uppvisar en positiv eller negativ syn på människan och hennes livsmöjligheter? 7. Renhet och orenhet är viktiga begrepp inom traditionell judendom. Diskutera dessa regler. Vilka är de? Vilka funktioner kan sådana regler ha inom religionen? 8. Diskutera kvinnors respektive mäns typiska roller och funktioner inom judendomen. 9. Judendomen kallas ibland för en dogmlös 1 religion? Varför kallas den så? 10. Vad är haskala? Varför uppstod denna rörelse och vad hade den för syften? 11. Vad är den judiska emancipationen? 12. Diskutera föreställningen om exilen inom judendomen. Vilka historiska judiska exiler kan ni komma på? Vilka innebörder har knutits till exilen? 13. Jämför och diskutera de olika riktningarna inom den moderna judendomen. Vilka likheter finns dem emellan? Vilka skillnader? Kan de alla betecknas judendom? 14. Vad är sionism? Kan sionismen sägas ha spelat ut sin roll? 1 Dogm= en fastslagen religiös sanning, en grundläggande trossats, som man måste omfatta och hålla för sann för att kunna betecknas som religiös inom en viss religion. 4

5 15. Diskutera Sveriges roll under Förintelsen. Hur såg man på judeförföljelserna i Tyskland? Hur såg den svenska opinionen ut? Hur hanterades de svensk-tyska officiella förbindelserna? Varför tror ni att attityden till Tyskland och judarna började ändras omkring ? 16. Diskutera några olika teologiska reaktioner på Förintelsen? Kan man överhuvudtaget förstå/förklara en händelse som Förintelsen? [EA] Basgruppsfrågor till John L. Espositos Islam. Den raka vägen, Studentlitteratur, Beskriv huvuddragen i det för-islamiska stamsamhället och den sociala miljö som Muhammed föddes i. (s ) 2. Hur reagerade Muhammed på sin profet-kallelse enligt den muslimska traditionen, och varför? Varför motarbetades Muhammed i början av sin gärning? (s. 30) 3. Muhammad betraktas inte som grundare av islam, utan som en reformator. Vad var det han reformerade? (36f) 4. Varför uppenbarades Koranen och i vilken relation står denna bok och Muhammed till tidigare uppenbarelser (Torah och Evangelium)? (s. 42) 5. Vad är det för drag hos Allah som gör att Allah inte får avbildas? Diskutera den islamiska gudsbilden och hur människans relation till Allah framställs inom religionen. (s. 48) 6. Shiaislam har sina rötter i att Alis (Muhammeds svärson) son Husayn krossades av en umayyadisk armé vid Karbala i Irak. Vad fick denna händelse för innebörd inom shi itisk ideologi och tro? På vilka avgörande sätt skiljer sig shiaislam från sunniislam? (67, 73f) 7. Varför gjorde korstågen och korsriddarnas gärningar så stort intryck i det muslimska kollektiva minnet att korstågen fortfarande används som ett slags mönster för förståelsen av västerländsk inblandning i (vad som uppfattas som) islamiska angelägenheter? (s. 90) 8. Esposito skriver att om den rätta frågan för kristendomen är Vad tror kristna?, så lyder frågan för islam Vad gör muslimerna?. Vad menar han med detta? (103) 5

6 9. Vad är sharia? (111ff) 10. Utöver islams 5 officiella pelare tillkommer en som ibland kallas den sjätte pelaren, nämligen jihad. Vad är jihad? (131) 11. Varför söker sufiern utplåna det lägre jagcentrerade självet? Hur går denna självutplåning till? 12. Vad var det inom islam som al-wahhab och den wahhabitiska reformrörelsen vände sig emot och ville förändra? Hur tog sig wahhabiternas reformiver uttryck? (160) 13. Vad var den islamiska modernismen och vilket arv efterlämnade denna modernism? (169, 189) 14. Slutet av 1960-talet betecknas som en vändpunkt och inledning till en ny fas i islams historia, där religionen åter kom att spela en större roll genom förnyelse och väckelse. Varför kom religionen att spela en växande roll i de muslimska samhällena och hos enskilda muslimer? Vilka erfarenheter låg bakom denna förnyelse? Hur tenderar man inom dessa rörelser att förhålla sig till modernitet/politik/västvärlden? (Läs särskilt s ) 15. Diskutera de stora skillnader som finns inom den islamiska världen vad gäller kvinnors rättigheter, möjligheter och position i samhället. I vilken relation står islam som religion till kvinnans roll i samhället och i familjen? (300) 16. Jag uppfattar genomgående ett slags apologetisk (försvarande) ton gentemot islam i Espositos bok (se t.ex. sidorna 39-41). Uppfattar ni en sådan ton? Om ni gör det, varför tror ni att författaren av en grundbok i islam för västerländska studenter har ett sådant apologetiskt perspektiv? Behövs denna apologetik? 6

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Abrahams barn i tre religioner

Abrahams barn i tre religioner Abrahams barn i tre religioner Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både geografiskt och idémässigt De uppstod i mellanöstern för länge sedan Många personer, händelser och föreställningar

Läs mer

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim? Islam Film! Att samtala om: Vilka fördomar hade tjejen i filmen möts av? Vilka fördelar såg flickan i filmen med att vara muslim? Vad krävs för att vara muslim? Islam är en monoteistisk, abrahamitisk religion.

Läs mer

Kursplan. Religionsvetenskap

Kursplan. Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Religionsvetenskap II, 30 hp Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2013-06-21 Sid

Läs mer

Religionsvetenskap GR (A), 30 hp

Religionsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (A), 30 hp Religious studies BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression RK011G Religionsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning

Läs mer

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Islam Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Ju mörkare blå färg, ju större andel muslimer Länder med många muslimer Grundare och helig

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

Muhammad the last prophet

Muhammad the last prophet Muhammad the last prophet Handling (kortfattat) Filmen följer berättelsen, så som den ofta berättas, om Islams profet Muhammed från hans första uppenbarelse (ca år 610) till segern över islams fiender

Läs mer

Religionshistoriska avdelningen

Religionshistoriska avdelningen Religionshistoriska avdelningen Abrahamitiska religioner 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010, kvällskurs på halvfart Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335

Läs mer

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE10 Religionskunskap I för Gymnasielärare, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning: Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN RKT127, Religion, historia och samhälle, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Religion, History and Society, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med

Läs mer

570 e.kr föddes Muhammad i Mekka. Kameldrivare, karavanledare. Gift med rik änka (Khadidja) 610 e.kr mottog den ursprungliga koranen från Guds

570 e.kr föddes Muhammad i Mekka. Kameldrivare, karavanledare. Gift med rik änka (Khadidja) 610 e.kr mottog den ursprungliga koranen från Guds ISLAM 570 e.kr föddes Muhammad i Mekka. Kameldrivare, karavanledare. Gift med rik änka (Khadidja) 610 e.kr mottog den ursprungliga koranen från Guds sändebud (ängeln Gabriel/ Jibril ) Muhammad kunde inte

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap

Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap Kurskod RV 101 svenska engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Förkunskapskrav Syfte Förväntade studieresultat Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap

Läs mer

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Ämne Religionskunskap

Ämne Religionskunskap Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,

Läs mer

Kunskapskrav i religion

Kunskapskrav i religion analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera

Läs mer

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA Var och hur uppstår Islam? Islam uppstår på den Arabiska halvön Enligt Koranen får Muhammed uppdraget av Gud att sprida ett budskap till alla människor

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 hp

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 hp II, fortsättningskurs, 30 hp Religious studies II, 30 ECTS Högskolepoäng: 30 Kurskod: 6RV001 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: och teologi Nivå: Grundnivå Fördjupning

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE30 Religionskunskap 3 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 3 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen. Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök Thérèse Halvarson Britton Licentiatuppsats på CSD, KAU (2014) Syfte Att undersöka ett studiebesöks

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Islam. Religion samt social-, ekonomisk- och politisk filosofi

Islam. Religion samt social-, ekonomisk- och politisk filosofi Islam Religion samt social-, ekonomisk- och politisk filosofi 1 Lära Trosbekännelse Det finns bara en Gud, och Muhammed är hans profet 2 Fråga Hur ska religion och samhälle förhålla sig till varandra?

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Islam Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Gud Guds namn: Allah Guds egenskaper Gud är en, det finns bara en enda Gud, monoteism Gud finns i en annan dimension (osynlig) Gud har

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Studiebesök i religionskunskapsundervisningen.

Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök Thérèse Halvarson Britton Licentiatuppsats på CSD, KAU (2014) Syfte Att undersöka ett studiebesöks

Läs mer

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

Religionshistoriska avdelningen

Religionshistoriska avdelningen Religionshistoriska avdelningen RDI, Religioner i rörelse, Judendomen och islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare Christer Hedin E-post: christer.hedin@rel.su.se Telefon: 08-163335

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den

Läs mer

Religionshistoriska avdelningen

Religionshistoriska avdelningen Religionshistoriska avdelningen Islamologi Samtida islam 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08 16 33 35, rum: B 560

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion ht. 2015 Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam Islam Religion A Elev 2 TF2 Minns du? Sida 176 Islam 1, vad är shirk och vilken viktig grundtanke är shirk kopplat till? Shirk är tron på flera gudar, eller att värdesätta något högre än Allah, den är

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln) 7E Abrahams barn Judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt, inte minst geografiskt och historiskt. Vi ska studera vad de har gemensamt och vad som är typiskt för var och en. Vi kommer att ta

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION TS1111 Teaterstudier, grundkurs, 30 högskolepoäng Theatre studies, Introductory course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer