Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna.

Transkript

1 Projekt Självfallet Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius 2007

2 UProjekt Självfallet Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna. Materialet är tänkt att användas som en uppslagsbok. Varje ruta på checklistan har en egen flik. Under fliken finns risker, åtgärder och vem som är ansvarig beskrivet. Det är oftast vårdtagaren själv som har ansvaret att åtgärda en fallrisk. Ibland blir det personalens ansvar att upptäcka riskerna och vidta nödvändiga åtgärder eftersom många av våra vårdtagare är äldre, sjuka och glömska. Anhöriga har inte något självklart ansvar. Som personal kan vi framföra önskemål, men inte kräva åtgärder av dem. Vissa åtgärder kan medföra kostnader eller innebära flyttning/borttagning av möbler. Vill inte vårdtagaren bekosta åtgärden eller möblera om kan vi som personal inte tvinga fram detta. Det viktiga är då att förklara för vårdtagaren vilka risker som finns. Dokumentera att vårdtagaren är informerad men sagt nej till rekommenderad åtgärd. Vi, i projekt Självfallet, vill tacka Åldermannens personal i hemtjänsten, på avdelningarna Eken och Almen, nattpatrullen och respektive enhetschefer som gjort det möjligt för oss att arbeta fram materialet. Det är deras kunskaper och erfarenheter som ligger till grund för detta arbete. Ann-lis Rohlwin leg.sjukgymnast o. projektledare Carin Nilsson leg. arbetsterapeut Ann-Cathrine Vorbau heminstruktör Sonja Werelius leg. sjuksköterska UDefinition av ett fall En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte.

3 SJÄLVFALLET checklista över fallrisker i ordinärt boende Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Husdjur Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Matlagning Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hänga tvätt Inköp Hiss Trappor Sophantering Hämta Post/Tidning Promenad Nyinflyttad Alkohol Trädgårdsarbete Utomhus Snö/is Hälsotillstånd Sjukdomar Yrsel Feber Blodtrycksfall Demens Smärta Sänkt allmäntillstånd Dålig balans Depression Nedsatt känsel Inkontinens Rädsla UVI Sömnproblem Hallucinationer Mat/Dryck Förvirring Alkohol Aggressivitet Inaktivitet Tidigare Fall/Fraktur Stops Walking Mediciner Hjälpmedel Trasiga Dåligt underhåll Bromsar/Däck Fel hjälpmedel Saknar hjälpmedel Används fel Glömt Vill inte ha hjälpmedel Fastnar Toalettförhöjning Glidlakan Falsklarm Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler Kök Belysning Dörr Skåp Tröskel Luckor Sladdar Stol Mattor Möblering Våta golv Telefon Saker på golv Belysning Hatthyllan Skåp Stol Möblering Telefon Brevinkast Hall Badrum/Toalett Belysning Skåp/Hylla Handdukshållare Toalettpappershållare Handfat Toalettstol Badkar Dusch Dörrlås Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv Duschdraperi Utan skor Dörr Tröskel Mattor Våta golv Saker på golv TV-rum Belysning TV Stol Möblering Filt Telefon Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv Belysning Skåp Stol Möblering Säng Madrass Sängkläder Nattkläder Sovrum Utformad i projektet SJÄLVFALLET 2007 Skor/Kläder Telefon Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv

4 Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Husdjur Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Matlagning Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hänga tvätt Inköp Hiss Trappor Sophantering Hämta Post/Tidning Promenad Nyinflyttad Alkohol Trädgårdsarbete Utomhus Snö/Is

5 AKTIVITET VÄNDA SIG I SÄNG - Risken att falla ur sängen finns vid lägesförändringar eller vändningar i säng. Viktig aspekt att ta hänsyn till om sängen omplaceras. - Finns det glidlakan inbäddat och det inte är rätt placerat kan det vara en orsak till att glida ur sängen. Glidlakanet ska ligga mitt i sängen, eller enligt särskilda instruktioner. Det skall finnas en ca 15 cm bred bomullskant kvar ut mot sängkanten som förhindrar glidrisk vid i/ur stigning. Att använda uppresningsstöd eller stödhandtag på vägg kan ibland underlätta och eliminera urglidningsrisken. Bäddmadrass som glider kan fixeras med antihalkduk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. NATTHUNGER / - Risken att falla på natten är stor om hunger eller törst gör sig TÖRST påmind. Balansen kan bli påverkad av t ex. insomningspreparat, lågt blodsocker eller blodtrycksfall. - Lång nattfasta kan ge yrsel vid uppstigning, det bör inte gå mer än elva timmar mellan måltiderna. Det är bra att dricka och äta något innan sänggående. Kontakta biståndshandläggare för bedömning

6 BÄDDA - Vid bäddning är det en fallrisk att sträcka sig framåt, eftersom tyngdpunkt och balans påverkas. Sängen kan placeras rakt ut från vägg, vilket ger plats att kunna gå runt. Om möjligt undvik att lägga på överkast vilket innebär färre arbetsmoment för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. PÅ- / AVKLÄDNING - Vid på-/avklädning när armarna lyftes över axelhöjd eller vid framåtböjning är det en fallrisk. Att sitta på en karmstol underlättar. Att välja kläder i rätt storlek och utformning underlättar vid på-/avklädning. Plagg som ex. kjol eller bh bör om möjligt knäppas framtill och sedan vridas bak. På-/avklädning kan ibland underlättas med hjälpmedel ex. griptång, strumppådragare och långt skohorn. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. SKOR / KLÄDER - För stora kläder är en snubbelrisk då de kan glida ner, och för trånga kläder begränsar rörligheten. - Trasiga och slitna skor utgör en fallrisk. En bekväm sko med låg/bred klack och hel häl är bra. Bra att sitta på en karmstol då skor/kläder tas på/av.

7 RESA SIG / SÄTTA SIG - Begränsningar i rörelseapparaten är en fallrisk i samband med att resa eller sätta sig. - Om sittmöblerna inte är korrekt utformade ex. för låga, utan armstöd, stol på hjul eller snurrfåtölj finns fallrisk. Att sätta sig - uppmana vårdtagaren att backa tills stolen känns i knävecket, och sedan ta tag i armstöden innan hon/han sakta sätter sig. Att resa sig - uppmana vårdtagaren att luta sig framåt, dra benen under stolen, ta tag i armstöden och resa sig snett uppåt/framåt och stå stilla en stund innan förflyttning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Det kan vara svårt att urskilja var sittmöblerna är placerade i rummet då färger och kontraster kan smälta samman. KLÄTTRA - Att stå på ett ben och balansera/klättra upp på en stol/pall är en stor fallrisk. Den ökar ytterligare om armarna dessutom lyfts över axelhöjd. - Att byta ex. glödlampor, gardiner eller att plocka ner föremål högt från ovanskåp är inte att rekommendera. - Efter 75 år är balansen försämrad, därför bör vårdtagaren inte klättra. BÄRA PÅ NÅGOT - Att bära på föremål påverkar balansen då koncentrationen måste finnas på både gåendet och föremålet i händerna. Vårdtagaren bör endast bära små/lätta föremål, nära kroppen, eller använda förkläde med fickor eller rollator med korg/bricka. Vårdtagare ansvar.

8 FÖRFLYTTNING - Vid dålig balans är det alltid en ökad fallrisk vid förflyttning. - Fallrisk finns om vårdtagaren glömmer eller är i behov av ett gånghjälpmedel. - Inomhusmiljön kan vara en fallrisk ex. mattor, trösklar, möbler, sladdar mm. Vårdtagaren bör använda bra skor och sanera miljön från snubbel och fallrisker. - I utemiljön finns alltid snubbelrisker t ex ojämna plattbeläggningar, hålor i marken, trädrötter, nivåskillnader, olämpligt placerade föremål m.m. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. PLOCKA UPP FRÅN GOLV HUSDJUR - Att böja sig och plocka upp saker från golvet är en fallrisk då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. En griptång kan underlätta för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Matskålar som står på golvet är en snubbelrisk. - Att böja sig för att fylla på matskålarna är en fallrisk. Tipsa vårdtagaren att placera matskålarna högre upp. - Vattenspill och matrester utgör en halkrisk. - Husdjuret är en snubbelrisk eftersom det oftast befinner sig på golvet. Vårdtagaren bör undvika att böja sig, och istället låta husdjuret hoppa upp t.ex. i knä eller soffa för att bli klappad eller kelad med.

9 VATTNA BLOMMOR - Att sträcka sig för att nå blommor är en fallrisk. Blommorna bör vara placerade så att de är lätta att nå. - Möblering kan hindra framkomlighet. - Vattenspill på golvet är en halkrisk. Säg åt vårdtagaren att ta ½ vattenmängd i vattenkannan eller använd en mindre plastflaska. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. SVARA I TELEFON - Att ha bråttom och skynda sig att svara i telefonen är en fallrisk, till följd av hastig uppresning och lägesförändring. Vårdtagaren bör informera anhöriga och bekanta att låta många signaler gå fram. Att ha flera fasta telefoner, en bärbar- eller mobiltelefon kan vara en trygghet. ÖPPNA / STÄNGA - Att öppna och stänga fönster är en fallrisk. FÖNSTER - Att trycka fönstret från sig eller dra det till sig och kanske samtidigt höja armen över axelhöjd är en fallrisk. - Föremål som står i vägen framför fönstret utgör en fallrisk samt hindrar tillgängligheten. GARDINER / PERSIENNER - Det är en fallrisk att sträcka sig för att nå persiennsnören/stag. De bör därför vara lätta att komma åt. Långa gardiner/draperier kan vara en risk att snubbla på och fastna med gånghjälpmedel i.

10 STÄDA - Det kan vara trångt att komma till i vissa utrymmen vilket är en fallrisk. - Att torka golv innebär en halkrisk. Golvet bör torkas med lättfuktad trasa och inte vistas på förrän det är torrt. Att använda städredskap på långt skaft underlättar, bra om dammsugaren är lätthanterlig och ibland kan det vara lättare att sitta ner och ex. dammsuga bit för bit. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. MATLAGNING - Att lyfta tunga grytor och stekjärn eller att böja/sträcka sig och plocka från kylskåp/diskmaskin och skåp är en fallrisk. Köksföremål bör placeras i midjehöjd för att underlätta hantering. - Att bära föremål mellan diskbänk/kylskåp/bord är en fallrisk. Att sitta ner på en stadig kökspall, rollator eller arbetsstol underlättar vid ex. diskning och matlagning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. DUSCH - Att duscha stående är en stor fall-/halkrisk. Uppmuntra vårdtagaren att sitta på en duschpall, samt att använda väggfast stödhandtag och en antihalkmatta. - Att kliva i/ur badkar är en fall-/halkrisk. Uppmuntra vårdtagaren att sitta ner på en badbräda och duscha, samt att inskaffa väggfast stödhandtag och antihalkmatta. - Att lyfta armarna över axelhöjd försämrar balansen, att sedan blunda samtidigt vid t ex hårtvätt ökar fallrisken ytterligare. - Det är en fallrisk att sträcka sig fram efter duschtvål, vattenkran m.m. Vårdtagaren ska alltid använda ev. trygghetslarm som säkerhet om en olycka skulle inträffa. Vårdtagaren kan passa på att duscha när anhörig eller personal finns i närheten Kontakta arbetsterapeut/ biståndshandläggare för bedömning.

11 TOALETTBESÖK - Vid toalettbesök finns en fallrisk då gånghjälpmedel ev. inte kan användas eller används fel. - Toalettstolen kan vara för låg eller att armstöd/stödhandtag saknas. Att ha lämpligt gånghjälpmedel, sitta tillräckligt högt och att använda armstöd underlättar vid toalettbesök. Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ner för att undvika att falla. Kontakta arbetsterapeut, sjukgymnast och/eller biståndshandläggare för bedömning. TILLSYN OROAR - Nattlig tillsyn kan vara en fallrisk då vårdtagaren kanske vaknar av besöket, oroas och går upp för att se vem som kom eller gick. Om behovet inte längre är aktuellt bör omprövning göras. Kontakta biståndshandläggare. HÄNGA TVÄTT - Att böja och resa sig upp för att hänga tvätt är en fallrisk, då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändringar. Ska vårdtagaren dessutom lyfta armarna över axelhöjd och samtidigt titta uppåt, påverkas balansen och fallrisken ökar. Det är att föredra att hänga tvätten i midjehöjd ex. en golvstående torkställning, och att ha en tvättkorg på hjul. Ev. placera tvättmaskin/ torktumlare på sockel för att lättare hantera tvätten i/ur maskin, alternativt köpa en toppmatad tvättmaskin. - Tung och otymplig tvätt ex. lakan och badlakan bör vårdtagaren få hjälp med. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

12 INKÖP Vårdtagaren bör undvika att bära matkassar och andra varor som är tunga och skrymmande, utan endast göra små inköp. - Inte hänga matkassar på rollatorns handtag, vilket snedbelastar rollatorn och är en tipprisk. Kontakta sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. HISS - Att använda hiss kan vara en fallrisk då hissdörren är tung att hantera både med eller utan gånghjälpmedel. - Dörren kan med sin tyngd knuffa omkull vårdtagaren som inte hunnit in/ut ur hissen. - Det finns en risk att fastna med fot eller gånghjälpmedel i hissdörren. Fördröjd automatik på hissdörrens öppning och stängning, ger tryggare och lugnare passage för vårdtagaren. - Hissar kan ev. stanna med nivåskillnad och är då en snubbelrisk. Fastighetsägare ansvarar. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. TRAPPOR - Att gå i trappor är alltid en fallrisk. Det ska finnas ett stadigt och greppvänligt trappräcke samt bra belysning i trappan. Vårdtagaren bör använda stadiga och halkfria skor med hel häl eller hälrem för att undvika att halka i trappan, klistra antihalkremsor i trappans framkant, vilket även ger en markering av trappstegen. Uppmuntra vårdtagaren att gå ordentligt in med foten på varje trappsteg, ev. ta ett trappsteg i taget. Det kan ibland vara lättare att gå baklänges ner i trappa. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Vintertid bör trappor och gångar vara is-och snöfria. Fastighetsägare ansvarar.

13 SOPHANTERING - Att hantera både sopor, ev. gånghjälpmedel, öppna/stänga dörrar och sopkärl för att slänga sopor är en fallrisk. - Sopkärlen bör vara placerade så att de är lätta att nå. Fastighetsägare ansvarar. Uppmuntra vårdtagaren att kasta sopor i små mängder. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. HÄMTA POST / TIDNING - Att hämta post/tidning i brevlåda är en fallrisk. - Vägen till brevlådan kan vara svår att ta sig fram på och underlaget kan vara ojämnt. - Avståndet från fastighet till brevlåda kan vara långt. - Finns brevinkast är det en fallrisk att böja sig och plocka upp från golv. En brevkorg på dörren eller griptång kan underlätta. - Postfack i trapphus medför flera fallrisker som att gå i trappa, bära på något, öppna/stänga dörr och hiss, se under resp. rubrik. - Postfackens placering har betydelse eftersom att lyfta armarna över axelhöjd eller att böja sig är en fallrisk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. PROMENAD NYINFLYTTAD - Stärker skelettet, muskelmassan och balansen förbättras men är också en fallrisk beroende på vårdtagarens kondition och hälsotillstånd. - Promenader sker både utomhus och inomhus. Det bör finnas platser att vila på utefter promenadvägen. Kontakta biståndshandläggare för ev. bistånd. Vid inomhuspromenader kan möbleringen utgöra hinder. - Vid bostadsbyte finns det större fallrisk de tre första dygnen, eftersom miljön är ny för vårdtagaren. - Rutiner kan tillfälligtvis förändras. ALKOHOL - Intag av alkohol påverkar balansen och ger yrsel, och om alkoholintaget är stort kan även synen påverkas. - Omdömet försämras och insikten begränsas. - Alkohol i kombination med läkemedel kan ge större påverkan. När någon har fallit i onyktert tillstånd kan det kanske vara lämpligt att bädda bekvämt på golvet. Kontakta ev. sjuksköterska.

14 TRÄDGÅRDSARBETE - Att vara aktiv i trädgårdsarbete är en fallrisk, då mycket av arbetet kräver framåtlutning, huksittande eller knäliggande. Trädgårdsodling i upphöjda odlingslådor eller stora krukor gör det lättare att komma till och sköta växterna. UTOMHUS SNÖ / IS - På altan och gångar kan underlaget vara ojämnt och svårt att ta sig fram på. Kontakta ev. fastighetsägare. - Trädgårdsmöbler har oftast låg sitthöjd vilket gör det svårare att resa sig och sätta sig. Förhöjningsdyna kan behövas. - Efter utomhusvistelse i starkt ljus kan seendet tillfälligt försämras då vårdtagaren kommer in. - Under vinterhalvåret då is och snö förekommer finns det en fallrisk. Käppen kan utrustas med isbrodd och skorna bör ha ett bra mönster för bästa grepp. Egeninköp av isbrodd till käpp kan göras på apotek eller i sjukvårdsaffär. Vårdtagaren bör ha sällskap med på utomhuspromenader. Trappor och gångvägar bör vara sandade eller saltade. Vårdtagare ansvarar i egen fastighet, i annat fall ansvarar fastighetsägare. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius Datum: Reviderad av: Datum: Godkänd av: Marie Bergholtz Datum:

15 Hälsotillstånd Sjukdomar Feber Demens Sänkt allmäntillstånd Depression Inkontinens UVI Hallucinationer Förvirring Aggressivitet Tidigare Fall/Frakturer Mediciner Yrsel Blodtrycksfall Smärta Dålig balans Nedsatt känsel Rädsla Sömnproblem Mat/Dryck Alkohol Inaktivitet Stops Walking

16 HÄLSOTILLSTÅND SJUKDOMAR FEBER - Det finns sjukdomar som gör att fallrisken blir större: KOL eller andra lungsjukdomar besvär med andningen gör det svårt att gå långa sträckor. Det är viktigt att det finns många platser att sätta sig och vila på. Reumatism och artros - gör att rörligheten är försämrad. Stelheten och smärtan i lederna framförallt på morgonen är en stor fallrisk. Diabetes när blodsockernivån sjunker ger det bl.a. yrsel. Cirkulationen, känseln och synen försämras i regel vid diabetes och ökar fallrisken. Stroke och andra neurologiska sjukdomar - som t ex Parkinson och MS har alla en stor fallrisk. Sjukdomarna drabbar i regel rörligheten, synen, kan ge känselbortfall och en ostadighetskänsla. B12 brist kan orsaka bl a yrsel, stickningar och domningar i fötterna Infektion kan ge bl a sänkt allmäntillstånd, yrsel, feber och förvirring, se under resp. rubrik. Demens - se egen rubrik Depression se egen rubrik Inkontinens se egen rubrik UVI se egen rubrik. Kontakta sjuksköterska för information om sjukdomen. - Feber är en fallrisk eftersom den kan orsaka yrsel, förvirring, svaghet m.m. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Vårdtagaren behöver ev. extra tillsyn vid förflyttningar, toalettbesök m.m. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

17 DEMENS SÄNKT ALLMÄN TILLSTÅND - Det finns flera demenssjukdomar med olika symtom. Samma sjukdom hos två vårdtagare yttrar sig inte likadant, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. - Att som personal ha kännedom om hur vårdtagarens liv varit och är, vilka vanor och önskemål det finns, gör det lättare att skapa trygghet och undvika situationer som kan ge upphov till oro och aggressivitet, vilket ökar fallrisken. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen, så att omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - T ex förvirringstillstånd, oro, aggressivitet och hallucinationer kan uppträda hos demenssjuka och ökar fallrisken. - Vid demensutveckling kan bl a insikt/omdöme påverkas. Att vissa förmågor inte längre finns kvar har fallit i glömska ex. att kunna gå utan hjälpmedel. Rollatorn, hörapparaten och glasögonen glöms ofta bort. - Vårdtagaren kan ha svårt att lära sig något nytt t ex gå med gånghjälpmedel. Personalen ska uppmärksamma vårdtagaren att använda sina hjälpmedel. - Kontraster på golv/matta kan vara svåra att urskilja och utgöra en snubbelrisk och upplevas som nivåskillnader. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast och/eller sjuksköterska för rådgivning. - Sjukdomar bl.a. infektioner och depression kan ge sänkt allmäntillstånd. - Sänkt allmäntillstånd leder till inaktivitet och att mat- och vätskeintaget minskar vilket kan leda till sämre balans och/eller yrsel. Kontakta sjuksköterska för rådgivning.

18 DEPRESSION INKONTINENS - Depression leder ofta till inaktivitet, minskat mat och vätskeintag, sömnsvårigheter, ängslan, oro, sänkt sinnestämning, isolering, inaktivitet och trötthet. Alla dessa faktorer ökar fallrisken. För att vända den onda cirkeln en depression ofta utlöser är det viktigt att isolering bryts och aktivering sker. Ev. kan läkemedelsgenomgång göras. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Finns det svårigheter att hålla urin eller avföring är det risk att drabbas av yrsel vid hastig uppresning för att skynda till toaletten. Användning av inkontinenshjälpmedel kan hjälpa vårdtagaren till att känna större säkerhet att hinna i tid till toaletten. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Urin och avföring kan förekomma på golvet vid inkontinensbesvär. Vid upptäckten av våta golv ska det torkas upp. - Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ned för minska fallrisken. Fristående toalettförhöjning kan till natten placeras intill sängen för underlätta nattliga toalettbesök. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. UVI - Urinvägsinfektion kan ge förvirring, sänkt allmän tillstånd och feber. Dessa faktorer hänvisas till under respektive rubrik. - Symtom på UVI är förutom ovanstående, täta urinträngningar sveda och smärta vid urinering. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Vårdtagare med risk för urinvägsinfektion kan förebygga detta genom rikligt med dryck, gärna tranbär eller citron.

19 HALLUCINATIONER - Hallucinationer kan uppträda vid olika sjukdomstillstånd eller som en läkemedelsbiverkning. Hallucinationerna kan vara olika såsom syn, hörsel eller känsel. Dessa ger upphov till förvrängd verklighetsuppfattning som kan leda till oro, aggressivitet och förvirring. I dessa tillstånd är fallrisken stor. Vid misstanke om att vårdtagaren lider av någon form utav hallucination är det av yttersta vikt att detta utreds för att kunna förhindra kommande hallucinationstillstånd. Hallucinationer som inte ger obehag behöver inte behandlas. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. FÖRVIRRING - Förvirringstillstånd kan uppträda vid olika sjukdomar såsom demens, infektioner, feber m.fl. men också som en läkemedelsbiverkning. - Även vid miljöombyte, sömnbrist, syn- och hörselnedsättning, vid för litet mat- och vätskeintag kan förvirringstillstånd uppträda - Vid akuta förvirringstillstånd kan aktiviteten öka och även aggressivitet med häftiga rörelser kan förekomma. Detta ökar risken för fall avsevärt. - Vid upprepande förvirringstillstånd är det viktigt att utreda om det är något som utlöser tillståndet. Ev. kan läkemedelsgenomgång behövas. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Olika faktorer samspelar ofta och påverkar risken för att falla. aktiviteten individen omgivningen

20 AGGRESSIVITET TIDIGARE FALL / FRAKTUR - Vid aggressivitet ökar aktiviteten och häftiga rörelser kan förekomma. Detta är en fallrisk. Att få sina vanor och rutiner ändrade kan vara orsak till ett aggressivt beteende. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen så omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - Olika sjukdomstillstånd kan utlösa aggressivitet t.ex. smärta. Det är viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen och olika symtom yttrar sig hos vårdtagaren för att öka förståelsen och förhindra aggressivitet. Sjuksköterskan kan informera om sjukdomen. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Fallrisken är större om vårdtagaren fallit tidigare, vilket kan bero på ökad rädsla och sänkt självförtroende. Ökad uppmärksamhet vid förflyttning kan minska risken för fall. Behov av något hjälpmedel kan finnas. Kontakta arbetsterapeut/ sjukgymnast för bedömning. - För vårdtagare med risk för höftfraktur bör en höftskyddsbyxa köpas. Fysisk aktivitet, gärna utomhus, stärker skelettet, men också muskelmassan och balansen förbättras. Underviktiga personer löper högre risk att drabbas av frakturer.

21 MEDICINER - Mediciner ger bl a yrsel som biverkning. - Mer än tre mediciner ökar fallrisken. Läkare ansvarar för medicinerna. YRSEL BLODTRYCKSFALL - Kan bero på många olika orsaker: - En vanlig biverkning på mediciner är yrsel. Läkare ansvarar för medicinerna. - Sjukdomar kan orsaka yrsel se bl.a. under rubriken Sjukdomar. - Syn och hörselnedsättning/sjukdom kan orsaka yrsel - se under rubriken Syn/Hörsel. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - När en vårdtagare reser sig hastigt upp rusar blodet till benen och blodtrycket sjunker plötsligt. Vårdtagaren blir då blek, yr och kanske svimmar. - Vissa mediciner kan orsaka detta. - En person med lågt blodtryck har lättare för att drabbas av blodtrycksfall. Det är viktigt med mat och dryck för att undvika blodtrycksfall. Att sitta en stund och trampa med fötterna i golvet innan uppresning förebygger blodtrycksfall. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. SMÄRTA - Olika sjukdomstillstånd kan ge upphov till smärta, som kan medföra en begränsning i rörelseförmågan och/eller aggressivitet. Utredning vad smärtan beror på är viktigt! Kontakta sjuksköterska för rådgivning.

22 DÅLIG BALANS - Balansen försämras i det normala åldrandet. Vårdtagare över 80 år har oftast svårt att stå på ett ben, vilket mer eller mindre krävs vid en promenad. Vårdtagaren kan vara i behov av något gånghjälpmedel att stödja sig på vid förflyttningar för att känna trygghet, men kanske också av balans- och styrketräning. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Vid amputation av tår påverkas balansen. - Nedsatt hörsel och öronsjukdomar kan påverka balansen, se under rubriken Syn/Hörsel. -Yrsel kan ibland uppfattas som dålig balans se, under rubriken Yrsel. - Dålig balans kan bero på sjukdom, se under rubriken Sjukdom. NEDSATT KÄNSEL RÄDSLA SÖMNPROBLEM - Är känseln nedsatt pg a stroke eller dålig cirkulation i t ex en fot är det svårt att belasta rätt. Balansen försämras och fallrisken ökar. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Finns det en rädsla för att falla ökar fallrisken ytterligare pga. att rörelserna kan bli osäkra och stela vid förflyttning. - Rädsla kan leda till inaktivitet vilket resulterar i svaghet och benskörhet. Ett gånghjälpmedel kan skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Att vara trött påverkar balansen negativt. - Tröttheten kan bero på bl.a. rubbad dygnsrytm. Aktivering, dagliga promenader utomhus och att inte sova mycket under dagen kan förbättra nattsömnen. - Stora måltider, kaffe eller te före sänggåendet kan orsaka sömnproblem. Att ställa ett glas mjölk och något ätbart vid sängen kan vid ett ev. uppvaknande göra det lättare att somna om. Läsa eller lyssna på radion en stund i sängen kan göra det lättare att somna. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

23 MAT / DRYCK - Viktnedgång innebär förlust av fett och muskler, vilket kan leda till svaghet och ökad fallrisk. - Är näringsintaget för litet och/eller ensidigt uppstår det näringsbrist. Detta leder till yrsel, trötthet, dåligt immunförsvaret och ökad infektionsrisk. - Orsaker till minskat näringsintag kan vara problem i munhålan, problem att svälja, depression m.m. - Är vätskeintaget inte tillfredställande kan detta leda till yrsel eller blodtrycksfall vid uppresning. Kontakta sjuksköterska för rådgivning.. ALKOHOL - Alkohol ökar fallrisken. Vid berusningen påverkas balansen, synen, omdömet försämras och i kombination med läkemedel kan alkohol ge större påverkan. Alkoholberoende kan orsaka bl a sömnsvårigheter, ångest och depression vilket medför ökad fallrisk. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Muskelmassan minskar hos många äldre vilket innebär att kroppens energibehov minskar. Behovet av näringsämnen är däremot fortfarande lika stort!

24 INAKTIVITET - Inaktivitet kan resultera i benskörhet, nedsatt balans, svaghet och rädsla för att falla. - En fraktur kan bero på benskörhet orsakad av inaktivitet. Dagliga promenader och gärna utomhus förbättrar muskelmassan och stärker skelettet. Ett gånghjälpmedel kan kanske skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast/biståndshandläggare för bedömning. STOPS WALKING - Detta är ett enkelt test för att upptäcka ökad fallrisk. *Promenera med vårdtagaren till ett mål som båda är medvetna om t ex badrummet. *Gå i vårdtagarens takt och påbörja ett samtal när det inte finns störande moment i omgivningen. *Inled ett naturligt samtal som inbjuder till ett svar. *Stannar vårdtagaren för att svara är risken stor att han/hon faller inom 6 månader. Kontakta sjukgymnast för bedömning. Avvikelserapport Uska Ualltid skrivas när vårdtagare oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffar eller inte. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius Datum: Reviderad av: Datum: Godkänd av: Marie Bergholtz Datum:

25 Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler

26 SYN / HÖRSEL ÖGONSJUKDOMAR NEDSATT SYN - Ögonsjukdomar kan påverka synen på olika sätt. För att öka förståelsen är det viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen kan påverka vårdtagaren. Personal ansvarar. Kontakta heminstruktör och/eller sjuksköterska för information. - En del av det naturliga åldrandet medför nedsatt syn, detta kan leda till inaktivitet och isolering. - Det är lättare att bli överraskad och skrämd vid nedsatt syn, vilket kan vara en fallrisk. Synundersökning bör göras regelbundet. Kontakta heminstruktör för information om bl.a. Synskadades Riksförbund. ANVÄNDER INTE GLASÖGON GLASÖGON FEL, SMUTSIGA - Glasögonen ska vara hela, rena och med rätt styrka. Synundersökning bör göras regelbundet. Vårdtagaren bör uppmärksammas av personalen att använda glasögonen. - Använder vårdtagaren läsglasögon vid t ex förflyttning kan det vara svårt att bedöma avstånd. Märkning av glasögonen underlättar så rätt glasögon används och till rätt vårdtagare Glasögon ska vara rengjorda så att de blir ett hjälpmedel och inte försämrar den redan dåliga synen.