Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna."

Transkript

1 Projekt Självfallet Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius 2007

2 UProjekt Självfallet Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna. Materialet är tänkt att användas som en uppslagsbok. Varje ruta på checklistan har en egen flik. Under fliken finns risker, åtgärder och vem som är ansvarig beskrivet. Det är oftast vårdtagaren själv som har ansvaret att åtgärda en fallrisk. Ibland blir det personalens ansvar att upptäcka riskerna och vidta nödvändiga åtgärder eftersom många av våra vårdtagare är äldre, sjuka och glömska. Anhöriga har inte något självklart ansvar. Som personal kan vi framföra önskemål, men inte kräva åtgärder av dem. Vissa åtgärder kan medföra kostnader eller innebära flyttning/borttagning av möbler. Vill inte vårdtagaren bekosta åtgärden eller möblera om kan vi som personal inte tvinga fram detta. Det viktiga är då att förklara för vårdtagaren vilka risker som finns. Dokumentera att vårdtagaren är informerad men sagt nej till rekommenderad åtgärd. Vi, i projekt Självfallet, vill tacka Åldermannens personal i hemtjänsten, på avdelningarna Eken och Almen, nattpatrullen och respektive enhetschefer som gjort det möjligt för oss att arbeta fram materialet. Det är deras kunskaper och erfarenheter som ligger till grund för detta arbete. Ann-lis Rohlwin leg.sjukgymnast o. projektledare Carin Nilsson leg. arbetsterapeut Ann-Cathrine Vorbau heminstruktör Sonja Werelius leg. sjuksköterska UDefinition av ett fall En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte.

3 SJÄLVFALLET checklista över fallrisker i ordinärt boende Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Husdjur Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Matlagning Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hänga tvätt Inköp Hiss Trappor Sophantering Hämta Post/Tidning Promenad Nyinflyttad Alkohol Trädgårdsarbete Utomhus Snö/is Hälsotillstånd Sjukdomar Yrsel Feber Blodtrycksfall Demens Smärta Sänkt allmäntillstånd Dålig balans Depression Nedsatt känsel Inkontinens Rädsla UVI Sömnproblem Hallucinationer Mat/Dryck Förvirring Alkohol Aggressivitet Inaktivitet Tidigare Fall/Fraktur Stops Walking Mediciner Hjälpmedel Trasiga Dåligt underhåll Bromsar/Däck Fel hjälpmedel Saknar hjälpmedel Används fel Glömt Vill inte ha hjälpmedel Fastnar Toalettförhöjning Glidlakan Falsklarm Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler Kök Belysning Dörr Skåp Tröskel Luckor Sladdar Stol Mattor Möblering Våta golv Telefon Saker på golv Belysning Hatthyllan Skåp Stol Möblering Telefon Brevinkast Hall Badrum/Toalett Belysning Skåp/Hylla Handdukshållare Toalettpappershållare Handfat Toalettstol Badkar Dusch Dörrlås Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv Duschdraperi Utan skor Dörr Tröskel Mattor Våta golv Saker på golv TV-rum Belysning TV Stol Möblering Filt Telefon Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv Belysning Skåp Stol Möblering Säng Madrass Sängkläder Nattkläder Sovrum Utformad i projektet SJÄLVFALLET 2007 Skor/Kläder Telefon Dörr Tröskel Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv

4 Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Husdjur Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Matlagning Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hänga tvätt Inköp Hiss Trappor Sophantering Hämta Post/Tidning Promenad Nyinflyttad Alkohol Trädgårdsarbete Utomhus Snö/Is

5 AKTIVITET VÄNDA SIG I SÄNG - Risken att falla ur sängen finns vid lägesförändringar eller vändningar i säng. Viktig aspekt att ta hänsyn till om sängen omplaceras. - Finns det glidlakan inbäddat och det inte är rätt placerat kan det vara en orsak till att glida ur sängen. Glidlakanet ska ligga mitt i sängen, eller enligt särskilda instruktioner. Det skall finnas en ca 15 cm bred bomullskant kvar ut mot sängkanten som förhindrar glidrisk vid i/ur stigning. Att använda uppresningsstöd eller stödhandtag på vägg kan ibland underlätta och eliminera urglidningsrisken. Bäddmadrass som glider kan fixeras med antihalkduk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. NATTHUNGER / - Risken att falla på natten är stor om hunger eller törst gör sig TÖRST påmind. Balansen kan bli påverkad av t ex. insomningspreparat, lågt blodsocker eller blodtrycksfall. - Lång nattfasta kan ge yrsel vid uppstigning, det bör inte gå mer än elva timmar mellan måltiderna. Det är bra att dricka och äta något innan sänggående. Kontakta biståndshandläggare för bedömning

6 BÄDDA - Vid bäddning är det en fallrisk att sträcka sig framåt, eftersom tyngdpunkt och balans påverkas. Sängen kan placeras rakt ut från vägg, vilket ger plats att kunna gå runt. Om möjligt undvik att lägga på överkast vilket innebär färre arbetsmoment för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. PÅ- / AVKLÄDNING - Vid på-/avklädning när armarna lyftes över axelhöjd eller vid framåtböjning är det en fallrisk. Att sitta på en karmstol underlättar. Att välja kläder i rätt storlek och utformning underlättar vid på-/avklädning. Plagg som ex. kjol eller bh bör om möjligt knäppas framtill och sedan vridas bak. På-/avklädning kan ibland underlättas med hjälpmedel ex. griptång, strumppådragare och långt skohorn. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. SKOR / KLÄDER - För stora kläder är en snubbelrisk då de kan glida ner, och för trånga kläder begränsar rörligheten. - Trasiga och slitna skor utgör en fallrisk. En bekväm sko med låg/bred klack och hel häl är bra. Bra att sitta på en karmstol då skor/kläder tas på/av.

7 RESA SIG / SÄTTA SIG - Begränsningar i rörelseapparaten är en fallrisk i samband med att resa eller sätta sig. - Om sittmöblerna inte är korrekt utformade ex. för låga, utan armstöd, stol på hjul eller snurrfåtölj finns fallrisk. Att sätta sig - uppmana vårdtagaren att backa tills stolen känns i knävecket, och sedan ta tag i armstöden innan hon/han sakta sätter sig. Att resa sig - uppmana vårdtagaren att luta sig framåt, dra benen under stolen, ta tag i armstöden och resa sig snett uppåt/framåt och stå stilla en stund innan förflyttning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Det kan vara svårt att urskilja var sittmöblerna är placerade i rummet då färger och kontraster kan smälta samman. KLÄTTRA - Att stå på ett ben och balansera/klättra upp på en stol/pall är en stor fallrisk. Den ökar ytterligare om armarna dessutom lyfts över axelhöjd. - Att byta ex. glödlampor, gardiner eller att plocka ner föremål högt från ovanskåp är inte att rekommendera. - Efter 75 år är balansen försämrad, därför bör vårdtagaren inte klättra. BÄRA PÅ NÅGOT - Att bära på föremål påverkar balansen då koncentrationen måste finnas på både gåendet och föremålet i händerna. Vårdtagaren bör endast bära små/lätta föremål, nära kroppen, eller använda förkläde med fickor eller rollator med korg/bricka. Vårdtagare ansvar.

8 FÖRFLYTTNING - Vid dålig balans är det alltid en ökad fallrisk vid förflyttning. - Fallrisk finns om vårdtagaren glömmer eller är i behov av ett gånghjälpmedel. - Inomhusmiljön kan vara en fallrisk ex. mattor, trösklar, möbler, sladdar mm. Vårdtagaren bör använda bra skor och sanera miljön från snubbel och fallrisker. - I utemiljön finns alltid snubbelrisker t ex ojämna plattbeläggningar, hålor i marken, trädrötter, nivåskillnader, olämpligt placerade föremål m.m. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. PLOCKA UPP FRÅN GOLV HUSDJUR - Att böja sig och plocka upp saker från golvet är en fallrisk då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. En griptång kan underlätta för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Matskålar som står på golvet är en snubbelrisk. - Att böja sig för att fylla på matskålarna är en fallrisk. Tipsa vårdtagaren att placera matskålarna högre upp. - Vattenspill och matrester utgör en halkrisk. - Husdjuret är en snubbelrisk eftersom det oftast befinner sig på golvet. Vårdtagaren bör undvika att böja sig, och istället låta husdjuret hoppa upp t.ex. i knä eller soffa för att bli klappad eller kelad med.

9 VATTNA BLOMMOR - Att sträcka sig för att nå blommor är en fallrisk. Blommorna bör vara placerade så att de är lätta att nå. - Möblering kan hindra framkomlighet. - Vattenspill på golvet är en halkrisk. Säg åt vårdtagaren att ta ½ vattenmängd i vattenkannan eller använd en mindre plastflaska. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. SVARA I TELEFON - Att ha bråttom och skynda sig att svara i telefonen är en fallrisk, till följd av hastig uppresning och lägesförändring. Vårdtagaren bör informera anhöriga och bekanta att låta många signaler gå fram. Att ha flera fasta telefoner, en bärbar- eller mobiltelefon kan vara en trygghet. ÖPPNA / STÄNGA - Att öppna och stänga fönster är en fallrisk. FÖNSTER - Att trycka fönstret från sig eller dra det till sig och kanske samtidigt höja armen över axelhöjd är en fallrisk. - Föremål som står i vägen framför fönstret utgör en fallrisk samt hindrar tillgängligheten. GARDINER / PERSIENNER - Det är en fallrisk att sträcka sig för att nå persiennsnören/stag. De bör därför vara lätta att komma åt. Långa gardiner/draperier kan vara en risk att snubbla på och fastna med gånghjälpmedel i.

10 STÄDA - Det kan vara trångt att komma till i vissa utrymmen vilket är en fallrisk. - Att torka golv innebär en halkrisk. Golvet bör torkas med lättfuktad trasa och inte vistas på förrän det är torrt. Att använda städredskap på långt skaft underlättar, bra om dammsugaren är lätthanterlig och ibland kan det vara lättare att sitta ner och ex. dammsuga bit för bit. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. MATLAGNING - Att lyfta tunga grytor och stekjärn eller att böja/sträcka sig och plocka från kylskåp/diskmaskin och skåp är en fallrisk. Köksföremål bör placeras i midjehöjd för att underlätta hantering. - Att bära föremål mellan diskbänk/kylskåp/bord är en fallrisk. Att sitta ner på en stadig kökspall, rollator eller arbetsstol underlättar vid ex. diskning och matlagning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. DUSCH - Att duscha stående är en stor fall-/halkrisk. Uppmuntra vårdtagaren att sitta på en duschpall, samt att använda väggfast stödhandtag och en antihalkmatta. - Att kliva i/ur badkar är en fall-/halkrisk. Uppmuntra vårdtagaren att sitta ner på en badbräda och duscha, samt att inskaffa väggfast stödhandtag och antihalkmatta. - Att lyfta armarna över axelhöjd försämrar balansen, att sedan blunda samtidigt vid t ex hårtvätt ökar fallrisken ytterligare. - Det är en fallrisk att sträcka sig fram efter duschtvål, vattenkran m.m. Vårdtagaren ska alltid använda ev. trygghetslarm som säkerhet om en olycka skulle inträffa. Vårdtagaren kan passa på att duscha när anhörig eller personal finns i närheten Kontakta arbetsterapeut/ biståndshandläggare för bedömning.

11 TOALETTBESÖK - Vid toalettbesök finns en fallrisk då gånghjälpmedel ev. inte kan användas eller används fel. - Toalettstolen kan vara för låg eller att armstöd/stödhandtag saknas. Att ha lämpligt gånghjälpmedel, sitta tillräckligt högt och att använda armstöd underlättar vid toalettbesök. Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ner för att undvika att falla. Kontakta arbetsterapeut, sjukgymnast och/eller biståndshandläggare för bedömning. TILLSYN OROAR - Nattlig tillsyn kan vara en fallrisk då vårdtagaren kanske vaknar av besöket, oroas och går upp för att se vem som kom eller gick. Om behovet inte längre är aktuellt bör omprövning göras. Kontakta biståndshandläggare. HÄNGA TVÄTT - Att böja och resa sig upp för att hänga tvätt är en fallrisk, då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändringar. Ska vårdtagaren dessutom lyfta armarna över axelhöjd och samtidigt titta uppåt, påverkas balansen och fallrisken ökar. Det är att föredra att hänga tvätten i midjehöjd ex. en golvstående torkställning, och att ha en tvättkorg på hjul. Ev. placera tvättmaskin/ torktumlare på sockel för att lättare hantera tvätten i/ur maskin, alternativt köpa en toppmatad tvättmaskin. - Tung och otymplig tvätt ex. lakan och badlakan bör vårdtagaren få hjälp med. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

12 INKÖP Vårdtagaren bör undvika att bära matkassar och andra varor som är tunga och skrymmande, utan endast göra små inköp. - Inte hänga matkassar på rollatorns handtag, vilket snedbelastar rollatorn och är en tipprisk. Kontakta sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. HISS - Att använda hiss kan vara en fallrisk då hissdörren är tung att hantera både med eller utan gånghjälpmedel. - Dörren kan med sin tyngd knuffa omkull vårdtagaren som inte hunnit in/ut ur hissen. - Det finns en risk att fastna med fot eller gånghjälpmedel i hissdörren. Fördröjd automatik på hissdörrens öppning och stängning, ger tryggare och lugnare passage för vårdtagaren. - Hissar kan ev. stanna med nivåskillnad och är då en snubbelrisk. Fastighetsägare ansvarar. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. TRAPPOR - Att gå i trappor är alltid en fallrisk. Det ska finnas ett stadigt och greppvänligt trappräcke samt bra belysning i trappan. Vårdtagaren bör använda stadiga och halkfria skor med hel häl eller hälrem för att undvika att halka i trappan, klistra antihalkremsor i trappans framkant, vilket även ger en markering av trappstegen. Uppmuntra vårdtagaren att gå ordentligt in med foten på varje trappsteg, ev. ta ett trappsteg i taget. Det kan ibland vara lättare att gå baklänges ner i trappa. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Vintertid bör trappor och gångar vara is-och snöfria. Fastighetsägare ansvarar.

13 SOPHANTERING - Att hantera både sopor, ev. gånghjälpmedel, öppna/stänga dörrar och sopkärl för att slänga sopor är en fallrisk. - Sopkärlen bör vara placerade så att de är lätta att nå. Fastighetsägare ansvarar. Uppmuntra vårdtagaren att kasta sopor i små mängder. Kontakta biståndshandläggare för bedömning. HÄMTA POST / TIDNING - Att hämta post/tidning i brevlåda är en fallrisk. - Vägen till brevlådan kan vara svår att ta sig fram på och underlaget kan vara ojämnt. - Avståndet från fastighet till brevlåda kan vara långt. - Finns brevinkast är det en fallrisk att böja sig och plocka upp från golv. En brevkorg på dörren eller griptång kan underlätta. - Postfack i trapphus medför flera fallrisker som att gå i trappa, bära på något, öppna/stänga dörr och hiss, se under resp. rubrik. - Postfackens placering har betydelse eftersom att lyfta armarna över axelhöjd eller att böja sig är en fallrisk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast alt. biståndshandläggare för bedömning. PROMENAD NYINFLYTTAD - Stärker skelettet, muskelmassan och balansen förbättras men är också en fallrisk beroende på vårdtagarens kondition och hälsotillstånd. - Promenader sker både utomhus och inomhus. Det bör finnas platser att vila på utefter promenadvägen. Kontakta biståndshandläggare för ev. bistånd. Vid inomhuspromenader kan möbleringen utgöra hinder. - Vid bostadsbyte finns det större fallrisk de tre första dygnen, eftersom miljön är ny för vårdtagaren. - Rutiner kan tillfälligtvis förändras. ALKOHOL - Intag av alkohol påverkar balansen och ger yrsel, och om alkoholintaget är stort kan även synen påverkas. - Omdömet försämras och insikten begränsas. - Alkohol i kombination med läkemedel kan ge större påverkan. När någon har fallit i onyktert tillstånd kan det kanske vara lämpligt att bädda bekvämt på golvet. Kontakta ev. sjuksköterska.

14 TRÄDGÅRDSARBETE - Att vara aktiv i trädgårdsarbete är en fallrisk, då mycket av arbetet kräver framåtlutning, huksittande eller knäliggande. Trädgårdsodling i upphöjda odlingslådor eller stora krukor gör det lättare att komma till och sköta växterna. UTOMHUS SNÖ / IS - På altan och gångar kan underlaget vara ojämnt och svårt att ta sig fram på. Kontakta ev. fastighetsägare. - Trädgårdsmöbler har oftast låg sitthöjd vilket gör det svårare att resa sig och sätta sig. Förhöjningsdyna kan behövas. - Efter utomhusvistelse i starkt ljus kan seendet tillfälligt försämras då vårdtagaren kommer in. - Under vinterhalvåret då is och snö förekommer finns det en fallrisk. Käppen kan utrustas med isbrodd och skorna bör ha ett bra mönster för bästa grepp. Egeninköp av isbrodd till käpp kan göras på apotek eller i sjukvårdsaffär. Vårdtagaren bör ha sällskap med på utomhuspromenader. Trappor och gångvägar bör vara sandade eller saltade. Vårdtagare ansvarar i egen fastighet, i annat fall ansvarar fastighetsägare. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius Datum: Reviderad av: Datum: Godkänd av: Marie Bergholtz Datum:

15 Hälsotillstånd Sjukdomar Feber Demens Sänkt allmäntillstånd Depression Inkontinens UVI Hallucinationer Förvirring Aggressivitet Tidigare Fall/Frakturer Mediciner Yrsel Blodtrycksfall Smärta Dålig balans Nedsatt känsel Rädsla Sömnproblem Mat/Dryck Alkohol Inaktivitet Stops Walking

16 HÄLSOTILLSTÅND SJUKDOMAR FEBER - Det finns sjukdomar som gör att fallrisken blir större: KOL eller andra lungsjukdomar besvär med andningen gör det svårt att gå långa sträckor. Det är viktigt att det finns många platser att sätta sig och vila på. Reumatism och artros - gör att rörligheten är försämrad. Stelheten och smärtan i lederna framförallt på morgonen är en stor fallrisk. Diabetes när blodsockernivån sjunker ger det bl.a. yrsel. Cirkulationen, känseln och synen försämras i regel vid diabetes och ökar fallrisken. Stroke och andra neurologiska sjukdomar - som t ex Parkinson och MS har alla en stor fallrisk. Sjukdomarna drabbar i regel rörligheten, synen, kan ge känselbortfall och en ostadighetskänsla. B12 brist kan orsaka bl a yrsel, stickningar och domningar i fötterna Infektion kan ge bl a sänkt allmäntillstånd, yrsel, feber och förvirring, se under resp. rubrik. Demens - se egen rubrik Depression se egen rubrik Inkontinens se egen rubrik UVI se egen rubrik. Kontakta sjuksköterska för information om sjukdomen. - Feber är en fallrisk eftersom den kan orsaka yrsel, förvirring, svaghet m.m. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Vårdtagaren behöver ev. extra tillsyn vid förflyttningar, toalettbesök m.m. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

17 DEMENS SÄNKT ALLMÄN TILLSTÅND - Det finns flera demenssjukdomar med olika symtom. Samma sjukdom hos två vårdtagare yttrar sig inte likadant, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. - Att som personal ha kännedom om hur vårdtagarens liv varit och är, vilka vanor och önskemål det finns, gör det lättare att skapa trygghet och undvika situationer som kan ge upphov till oro och aggressivitet, vilket ökar fallrisken. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen, så att omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - T ex förvirringstillstånd, oro, aggressivitet och hallucinationer kan uppträda hos demenssjuka och ökar fallrisken. - Vid demensutveckling kan bl a insikt/omdöme påverkas. Att vissa förmågor inte längre finns kvar har fallit i glömska ex. att kunna gå utan hjälpmedel. Rollatorn, hörapparaten och glasögonen glöms ofta bort. - Vårdtagaren kan ha svårt att lära sig något nytt t ex gå med gånghjälpmedel. Personalen ska uppmärksamma vårdtagaren att använda sina hjälpmedel. - Kontraster på golv/matta kan vara svåra att urskilja och utgöra en snubbelrisk och upplevas som nivåskillnader. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast och/eller sjuksköterska för rådgivning. - Sjukdomar bl.a. infektioner och depression kan ge sänkt allmäntillstånd. - Sänkt allmäntillstånd leder till inaktivitet och att mat- och vätskeintaget minskar vilket kan leda till sämre balans och/eller yrsel. Kontakta sjuksköterska för rådgivning.

18 DEPRESSION INKONTINENS - Depression leder ofta till inaktivitet, minskat mat och vätskeintag, sömnsvårigheter, ängslan, oro, sänkt sinnestämning, isolering, inaktivitet och trötthet. Alla dessa faktorer ökar fallrisken. För att vända den onda cirkeln en depression ofta utlöser är det viktigt att isolering bryts och aktivering sker. Ev. kan läkemedelsgenomgång göras. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Finns det svårigheter att hålla urin eller avföring är det risk att drabbas av yrsel vid hastig uppresning för att skynda till toaletten. Användning av inkontinenshjälpmedel kan hjälpa vårdtagaren till att känna större säkerhet att hinna i tid till toaletten. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Urin och avföring kan förekomma på golvet vid inkontinensbesvär. Vid upptäckten av våta golv ska det torkas upp. - Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ned för minska fallrisken. Fristående toalettförhöjning kan till natten placeras intill sängen för underlätta nattliga toalettbesök. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. UVI - Urinvägsinfektion kan ge förvirring, sänkt allmän tillstånd och feber. Dessa faktorer hänvisas till under respektive rubrik. - Symtom på UVI är förutom ovanstående, täta urinträngningar sveda och smärta vid urinering. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Vårdtagare med risk för urinvägsinfektion kan förebygga detta genom rikligt med dryck, gärna tranbär eller citron.

19 HALLUCINATIONER - Hallucinationer kan uppträda vid olika sjukdomstillstånd eller som en läkemedelsbiverkning. Hallucinationerna kan vara olika såsom syn, hörsel eller känsel. Dessa ger upphov till förvrängd verklighetsuppfattning som kan leda till oro, aggressivitet och förvirring. I dessa tillstånd är fallrisken stor. Vid misstanke om att vårdtagaren lider av någon form utav hallucination är det av yttersta vikt att detta utreds för att kunna förhindra kommande hallucinationstillstånd. Hallucinationer som inte ger obehag behöver inte behandlas. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. FÖRVIRRING - Förvirringstillstånd kan uppträda vid olika sjukdomar såsom demens, infektioner, feber m.fl. men också som en läkemedelsbiverkning. - Även vid miljöombyte, sömnbrist, syn- och hörselnedsättning, vid för litet mat- och vätskeintag kan förvirringstillstånd uppträda - Vid akuta förvirringstillstånd kan aktiviteten öka och även aggressivitet med häftiga rörelser kan förekomma. Detta ökar risken för fall avsevärt. - Vid upprepande förvirringstillstånd är det viktigt att utreda om det är något som utlöser tillståndet. Ev. kan läkemedelsgenomgång behövas. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Olika faktorer samspelar ofta och påverkar risken för att falla. aktiviteten individen omgivningen

20 AGGRESSIVITET TIDIGARE FALL / FRAKTUR - Vid aggressivitet ökar aktiviteten och häftiga rörelser kan förekomma. Detta är en fallrisk. Att få sina vanor och rutiner ändrade kan vara orsak till ett aggressivt beteende. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen så omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - Olika sjukdomstillstånd kan utlösa aggressivitet t.ex. smärta. Det är viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen och olika symtom yttrar sig hos vårdtagaren för att öka förståelsen och förhindra aggressivitet. Sjuksköterskan kan informera om sjukdomen. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - Fallrisken är större om vårdtagaren fallit tidigare, vilket kan bero på ökad rädsla och sänkt självförtroende. Ökad uppmärksamhet vid förflyttning kan minska risken för fall. Behov av något hjälpmedel kan finnas. Kontakta arbetsterapeut/ sjukgymnast för bedömning. - För vårdtagare med risk för höftfraktur bör en höftskyddsbyxa köpas. Fysisk aktivitet, gärna utomhus, stärker skelettet, men också muskelmassan och balansen förbättras. Underviktiga personer löper högre risk att drabbas av frakturer.

21 MEDICINER - Mediciner ger bl a yrsel som biverkning. - Mer än tre mediciner ökar fallrisken. Läkare ansvarar för medicinerna. YRSEL BLODTRYCKSFALL - Kan bero på många olika orsaker: - En vanlig biverkning på mediciner är yrsel. Läkare ansvarar för medicinerna. - Sjukdomar kan orsaka yrsel se bl.a. under rubriken Sjukdomar. - Syn och hörselnedsättning/sjukdom kan orsaka yrsel - se under rubriken Syn/Hörsel. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. - När en vårdtagare reser sig hastigt upp rusar blodet till benen och blodtrycket sjunker plötsligt. Vårdtagaren blir då blek, yr och kanske svimmar. - Vissa mediciner kan orsaka detta. - En person med lågt blodtryck har lättare för att drabbas av blodtrycksfall. Det är viktigt med mat och dryck för att undvika blodtrycksfall. Att sitta en stund och trampa med fötterna i golvet innan uppresning förebygger blodtrycksfall. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. SMÄRTA - Olika sjukdomstillstånd kan ge upphov till smärta, som kan medföra en begränsning i rörelseförmågan och/eller aggressivitet. Utredning vad smärtan beror på är viktigt! Kontakta sjuksköterska för rådgivning.

22 DÅLIG BALANS - Balansen försämras i det normala åldrandet. Vårdtagare över 80 år har oftast svårt att stå på ett ben, vilket mer eller mindre krävs vid en promenad. Vårdtagaren kan vara i behov av något gånghjälpmedel att stödja sig på vid förflyttningar för att känna trygghet, men kanske också av balans- och styrketräning. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Vid amputation av tår påverkas balansen. - Nedsatt hörsel och öronsjukdomar kan påverka balansen, se under rubriken Syn/Hörsel. -Yrsel kan ibland uppfattas som dålig balans se, under rubriken Yrsel. - Dålig balans kan bero på sjukdom, se under rubriken Sjukdom. NEDSATT KÄNSEL RÄDSLA SÖMNPROBLEM - Är känseln nedsatt pg a stroke eller dålig cirkulation i t ex en fot är det svårt att belasta rätt. Balansen försämras och fallrisken ökar. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Finns det en rädsla för att falla ökar fallrisken ytterligare pga. att rörelserna kan bli osäkra och stela vid förflyttning. - Rädsla kan leda till inaktivitet vilket resulterar i svaghet och benskörhet. Ett gånghjälpmedel kan skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Att vara trött påverkar balansen negativt. - Tröttheten kan bero på bl.a. rubbad dygnsrytm. Aktivering, dagliga promenader utomhus och att inte sova mycket under dagen kan förbättra nattsömnen. - Stora måltider, kaffe eller te före sänggåendet kan orsaka sömnproblem. Att ställa ett glas mjölk och något ätbart vid sängen kan vid ett ev. uppvaknande göra det lättare att somna om. Läsa eller lyssna på radion en stund i sängen kan göra det lättare att somna. Kontakta biståndshandläggare för bedömning.

23 MAT / DRYCK - Viktnedgång innebär förlust av fett och muskler, vilket kan leda till svaghet och ökad fallrisk. - Är näringsintaget för litet och/eller ensidigt uppstår det näringsbrist. Detta leder till yrsel, trötthet, dåligt immunförsvaret och ökad infektionsrisk. - Orsaker till minskat näringsintag kan vara problem i munhålan, problem att svälja, depression m.m. - Är vätskeintaget inte tillfredställande kan detta leda till yrsel eller blodtrycksfall vid uppresning. Kontakta sjuksköterska för rådgivning.. ALKOHOL - Alkohol ökar fallrisken. Vid berusningen påverkas balansen, synen, omdömet försämras och i kombination med läkemedel kan alkohol ge större påverkan. Alkoholberoende kan orsaka bl a sömnsvårigheter, ångest och depression vilket medför ökad fallrisk. Kontakta sjuksköterska för rådgivning. Muskelmassan minskar hos många äldre vilket innebär att kroppens energibehov minskar. Behovet av näringsämnen är däremot fortfarande lika stort!

24 INAKTIVITET - Inaktivitet kan resultera i benskörhet, nedsatt balans, svaghet och rädsla för att falla. - En fraktur kan bero på benskörhet orsakad av inaktivitet. Dagliga promenader och gärna utomhus förbättrar muskelmassan och stärker skelettet. Ett gånghjälpmedel kan kanske skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast/biståndshandläggare för bedömning. STOPS WALKING - Detta är ett enkelt test för att upptäcka ökad fallrisk. *Promenera med vårdtagaren till ett mål som båda är medvetna om t ex badrummet. *Gå i vårdtagarens takt och påbörja ett samtal när det inte finns störande moment i omgivningen. *Inled ett naturligt samtal som inbjuder till ett svar. *Stannar vårdtagaren för att svara är risken stor att han/hon faller inom 6 månader. Kontakta sjukgymnast för bedömning. Avvikelserapport Uska Ualltid skrivas när vårdtagare oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffar eller inte. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius Datum: Reviderad av: Datum: Godkänd av: Marie Bergholtz Datum:

25 Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler

26 SYN / HÖRSEL ÖGONSJUKDOMAR NEDSATT SYN - Ögonsjukdomar kan påverka synen på olika sätt. För att öka förståelsen är det viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen kan påverka vårdtagaren. Personal ansvarar. Kontakta heminstruktör och/eller sjuksköterska för information. - En del av det naturliga åldrandet medför nedsatt syn, detta kan leda till inaktivitet och isolering. - Det är lättare att bli överraskad och skrämd vid nedsatt syn, vilket kan vara en fallrisk. Synundersökning bör göras regelbundet. Kontakta heminstruktör för information om bl.a. Synskadades Riksförbund. ANVÄNDER INTE GLASÖGON GLASÖGON FEL, SMUTSIGA - Glasögonen ska vara hela, rena och med rätt styrka. Synundersökning bör göras regelbundet. Vårdtagaren bör uppmärksammas av personalen att använda glasögonen. - Använder vårdtagaren läsglasögon vid t ex förflyttning kan det vara svårt att bedöma avstånd. Märkning av glasögonen underlättar så rätt glasögon används och till rätt vårdtagare Glasögon ska vara rengjorda så att de blir ett hjälpmedel och inte försämrar den redan dåliga synen.

Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna.

Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna. Projekt Självfallet Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius 2007 UProjekt Självfallet Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Checklista för olycksförebyggande hembesök

Checklista för olycksförebyggande hembesök Checklista för olycksförebyggande hembesök Namn: Personnr: Adress: Telefon: Typ av boende: Datum: Inomhus 1. Allmänt boende Larm tillgängligt dagtid Larm tillgängligt nattetid Bra belysning i hela innemiljön

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD

FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD Bilaga 3 a FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD Om du har syrgas, använd den även när du badar och duschar. Om det är möjligt sitt ner när du duschar. Sitt ner på hög pall/rollator framför

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden FÖR SÄKERHETS SKULL Håll dä fælu* maten, fysiken och huden Tips och råd om hur du äter bra, undviker fallolyckor samt hur du tar hand om din hud. *Dialektalt ord som på jamska och härjedalska betyder frisk

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

för seniorers goda hälsa 1

för seniorers goda hälsa 1 för seniorers goda hälsa 1 Att vårda sig själv Äldre i dagens Sverige bor bättre, mår bättre och lever mer aktivt än tidigare generationer. Dock drabbas många av olycksfall och äldre råkar framför allt

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön.

Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. 1 2 Produktion: Affärsområde information, Nacka Partner, Nacka kommun. Foto omslag: Jens Olof Lasthein. Tryckt hos:

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

Checklista för inredning av städvänliga lokaler 1 (8) Checklista för inredning av städvänliga lokaler Checklistan beskriver vad ni själva ska göra för att underlätta städningen av era lokaler. Checklistan tar både upp sådant som kan förbättras i befintliga

Läs mer

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden

Trygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Energibesparande tips:

Energibesparande tips: Energibesparande tips: Arbeta med avspända muskler. Spända muskler kräver mer syre och tröttheten ökar. Undvik att stå längre stunder. Undvik statiskt arbete, köer och trängsel. Arbeta med armarna nära

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Välkommen till. Vikadamms särskilda boende

Välkommen till. Vikadamms särskilda boende Välkommen till Vikadamms särskilda boende Vikadamms särskilda boende Vikadamm är ett särskilt boende i Älvängen som sammanlagt har 26 lägenheter för personer med ett omfattande omvårdnadsbehov. Lägenheterna

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Omsorgsförvaltningen Valfrihet i hemtjänsten i Ljusdals Kommun

Omsorgsförvaltningen Valfrihet i hemtjänsten i Ljusdals Kommun Omsorgsförvaltningen Valfrihet i hemtjänsten i Ljusdals Kommun Valfrihet i hemtjänst I Ljusdals kommun tillämpas sedan maj 2010 lagen om valfrihet LOV. Valfrihetssystemet innebär att du som är beviljad

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn.

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. 1 Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. Detta häfte tillhör: TELEFONNUMMERLISTA Sjukhusets namn: Växel: Ortopedmottagningen: Vårdavdelningen: Sjukgymnastiken:

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel 1 Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Hissen skulle skapa tillgänglighet med rullstol och rollator, men hur komma in? Att tänka på, vanliga

Läs mer

Säkrare vardag för seniorer

Säkrare vardag för seniorer Säkrare vardag för seniorer FOLKHÄLSORÅDET OCH SAMVERKANSGRUPPEN FÖR FOLKHÄLSA FÖR ÄLDRE OCH BLIVANDE ÄLDRE 2 År 2005 blev ca 43 000 äldre personer vårdade i den slutna vården i Sverige efter att ha fallit.

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen inom vård och omsorg

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen inom vård och omsorg Socialtjänsten Dnr 2011/76/730 Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen inom vård och omsorg Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

FALLFRITTGUIDEN. Uppdaterad 2011-09-19

FALLFRITTGUIDEN. Uppdaterad 2011-09-19 FALLFRITTGUIDEN Varför skulle jag oroa mig för att ramla? Fall är den vanligaste anledningen till akutvård i åldrar över 65 år. 1 av 3 över 65 ramlar minst en gång om året. 1 av 5 får en fraktur på grund

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

För en tryggare arbetsmiljö. Arbetsmiljörisker vid produktion

För en tryggare arbetsmiljö. Arbetsmiljörisker vid produktion För en tryggare arbetsmiljö Arbetsmiljörisker vid produktion Till dig som bygger montrar på Stockholmsmässan Vi på Stockholmsmässan vill skapa en så säker och trygg arbetsmiljö som möjligt, både för våra

Läs mer

SOLHÖJDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Grenandervägen 1 777 32 Smedjebacken. www.smedjebacken.se

SOLHÖJDEN VÄLKOMMEN SOM HYRESGÄST TILL. Telefonnummer: Grenandervägen 1 777 32 Smedjebacken. www.smedjebacken.se Telefonnummer: Enhetschef Marianne Ragnarsson 0240-66 03 73 Avdelning Solhöjden 0240-66 03 00 Glimten 0240-66 04 61 Äldre och handikappomsorgen Patientansvarig sjuksköterska Margareta Nordström 0240-66

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information

Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information Armbågskrycka är en hjälp för personer med nedsatt gångförmåga av olika anledningar, bör ej användas till annat ändamål. Kryckorna går lika

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se ANMÄLAN Är denna anmälan defintiv (åker oavsett Försäkringskassan beslut) Denna anmälan är preliminär (avvaktar beslutet från Försäkringskassan) Namn Födelsedatum Gatuadress Postnummer och postadress Mail

Läs mer

Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information

Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information Produktblad/ Broschyr, Bruksanvisning samt teknisk information Armbågskrycka är en hjälp för personer med nedsatt gångförmåga av olika anledningar, bör ej användas till annat ändamål. Kryckorna går lika

Läs mer

Kan utföra. Anledning till att arbetsuppgifter ej kan utföras (Personliga förutsättningar och/eller arbetsmiljöproblematik) Frekvens (MF-F-SF)

Kan utföra. Anledning till att arbetsuppgifter ej kan utföras (Personliga förutsättningar och/eller arbetsmiljöproblematik) Frekvens (MF-F-SF) 1 Namn Personnummer Förvaltning Yrke Arbetsplats Datum för bedömning Specificera arbetsuppgifterna i ordinarie befattning och uppskatta frekvensen av dessa genom att ange MF (mycket förekommande), F (förekommande)

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning f.. KAMMARRÄTTEN I _). GÖTEBORG Avdelning 1, 2011-03- 3 0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) >< Mål nr 233-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer