SID 11. LOKALA MATUPPLEVELSER Intresset för torghandel och lokalproducerad mat är stort i Borlänge. SID 8 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SID 11. LOKALA MATUPPLEVELSER Intresset för torghandel och lokalproducerad mat är stort i Borlänge. SID 8 9"

Transkript

1 Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen INFORMATION OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE NR 3 OKT 2007 SID 11 Gamla Bruket visades Borlänge växer SID 3 5 NYA LÄGENHETER I FORSSA OCH TORSÅNG Ett intensivt planeringsarbete pågår hos Tunabyggen. SID 4 5 LOKALA MATUPPLEVELSER Intresset för torghandel och lokalproducerad mat är stort i Borlänge. SID 8 9 SAKLETARDAGEN Rekordmånga förskolebarn experimenterade med vatten i Gammelgården. SID 15 Sista sidan Arkitektstudenter fl yttar Gamla Bruket

2 INNEHÅLL Bo i Borlänge och läs Bo i Borlänge! Innehåll I Borlänge trivs företagen 3 Lägre hyra med kooperativ hyresrätt 4 Nya lägenheter i Forssa och Torsång 4 Villahandboken Bra att veta som villa ägare i Borlänge 6 Nytt industri område i Rågåker 6 Nya lägenheter i hjärtat av Hagalund 6 Guldhus 7 Lokala matupplevelser 8 Torghandel i centrum 8 För en levande landsbygd 9 Får jag delta i cruising? 10 Man ur huse för Ornäs nya skola 10 Gamla Bruket visades på Kulturhusens Dag 9 sept 11 Nyetableringar på Norra Backa 12 Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information. Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på telefon eller Senaste nytt om Stadstorpet 12 Bygget i Årby igång 12 Dalahästen värd halva sin vikt i guld 12 Strålande Borlänges nya tätortstrafik 13 Trafi kantveckan 13 Flyttatilldalarna registret 13 Fakturafrågor? - nu får du bättre service 14 Vad är vad på fakturan? 14 Information om dricksvattnet i Borlänge Analysresultat v Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits och av dessa visade en analys för hög bakteriehalt och bedömdes som otjänligt vatten. Orsaken lokaliserades till ett lokalt ledningsproblem som omedelbart åtgärdades och följdes upp av nya analyser. Dessa visade då att vattnet åter var tjänligt. Blött och roligt på Gammelgården 15 Rekordet är slaget! 15 Klotter eller kreativ ungdomskultur? 16 Panna 7 Ett multinationellt samarbete 18 Tävla och vinn 19 Information från Stadsbyggnadskontoret 20 Arkitektstudenter fl yttar Gamla Bruket 20 Uteblir tidningen De som bor i Borlänge skall få den här tidningen direkt i sin brevlåda. Den tjänsten betalar vi för. Tidningen distribueras som samhällsinformation, vilket innebär att även du som har reklam, nej tack på din brevlåda skall få den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på kommunens stadsbyggnadskontor. Den fi nns även i stadshusets reception. Bo i Borlänge Nr Årgång 17 Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge Ansvarig utgivare Pelle Helje, Borlänge Energi Produktion RR Reklambyrå, Text RR Reklambyrå, Sofi a Alm, Ewa Brobäck, Arne Ludvigsson, Ander Ferm, Lasse Grahn Foto RR Reklambyrå, Per Berglund, Arne Ludvigsson, Anders Ferm, Marcus Ekström, Simon Berglund, Johanna Ingre, Wiking Fagerlund, Elisa Sundstedt Tryck Dalarnas Tidningar, Falun, oktober 2007 Svar på sommarens tipspromenader Under sommaren har vi haft två tipspromenader uppsatta; en i Borlänge centrum och en i Framtidsdalen. Totalt deltog 119 vuxna och 31 barn i tipspromenaderna. Alla vinnare har kontaktats. De fullständiga svaren finns på TIPSPROMENAD FRAMTIDSDALEN 2, X, X, 2, 1, X, 1, 1, 2, 2, X BARNFRÅGOR FRAMTIDSDALEN: 2, 1, 1, X, 1, X, 2, 1, 2, X, X TIPSPROMENAD CENTRUM 2, X, 2, 2, 1, 2, 1, 2, 1, X, 1, 2, X, 2 BARNFRÅGOR CENTRUM X, X, 2, 2, X, 1, X, X, 1, X, 2, 2, X, 1, 2 2 BO I BORLÄNGE NR

3 BORLÄNGE VÄXER Många är intresserade av att etablera nya verksamheter i Borlänge. Borlänge har nämligen rykte om sig att vara en bra stad för företagande och det lockar till sig nya aktörer. Långsiktighet i planeringen, flexibilitet samt korta och snabba beslutsvägar har bidragit till det fina företagsklimat vi har idag, säger Tiina Ohlsson, näringslivschef i Borlänge. Borlänge lockar nya aktörer Idag går det bra för Borlänge, men så har det inte alltid varit. Slutet på 70-talet exempelvis, var en tuff tid när stålkrisen slog till. Då var Borlänge en typisk industristad och känslig för konjunkturskiftningar med bara ett ben att stå på. Kommunen beslöt sig då för att bygga ett brett och dynamiskt näringsliv med siktet inställt på att gå i mål 20 år senare, förklarar Tiina. Satsningen lyckades. Idag är Borlänge en framtidsstad med en högskola som har ett nära samarbete med näringslivet. Teknikdalen etablerades som en följd av stålkrisen vilken ledde till krafttag för näringslivsutveckling och utlokalisering av de statliga trafikverken. Teknikdalen utvecklades sedermera till Framtidsdalen med idag 3700 jobb i ca 250 företag. Borlänge har också blivit en betydande handelsstad. Vårt handelsindex 2005 låg på 138 vilket betyder att många åker till Borlänge för att handla. Handelsindex 100 betyder att lokalbefolkningen handlar på hemma plan. Ett större utvecklingsarbete pågår i stadskärnan. Utveckling för området runt järnvägsstationen/resecentrum är under planering vilket bland annat ska leda till att Kupolen och Centrum kommer att närma sig genom att den fysiska miljön och gaturummet förändras. DUKTIGA PÅ ATT SAMARBETA Tiina har en bestämd uppfattning om varför Borlänge har lyckats bra med sina satsningar. Vi är duktiga på att samarbeta i Borlänge. Här finns många olika parter som tillsammans arbetar för ett bra näringslivsklimat. Vi försöker också att göra det så enkelt som möjligt för företagare i Borlänge att få hjälp och stöd. Ett företagarcentrum håller på att växa fram i Teknikdalen. Kommunens näringslivsenhet har flyttat dit, där finns sedan tidigare Nyföretagarcentrum, utvecklingbolaget, MittDalarna, Näringslivet Falun/Borlänge och ALMI. Att vi finns på samma ställe gör att det för dem som behöver våra tjänster endast behöver gå till en plats. Just nu upplever jag att det är lämpligt att vi finns i Framtidsdalen fortsätter Tiina. VARFÖR ÄR DET MÅNGA SOM VILL ETABLERA SIG I BORLÄNGE? Därför att det händer mycket här. Borlänge är i ständig utveckling det sägs om oss att vi är effektiva och ge bra stöd till företagare. Beslutsvägarna är korta och snabba och vårt goda samarbete är en stor fördel. Det är åtminstone åsikter jag möter när jag rör mig i och utanför Borlänge. Det befintliga näringslivet växer också och har behov av att nyanställa. Att bidra till att vårt lokala näringsliv kan utvecklas är en viktig del i vårt arbete. FLER LOKALER Fler företag kräver fler lokaler och Tiina och hennes medarbetare får många förfrågningar om att hitta både nya lokaler och mark till företagare som vill bygga. Det är mest intresse för Kupolenområdet och Norra Backa. Snart kommer t ex Biltema till Norra Backa, men det är också flera andra på gång i området. Vi kommer inom kort att etablera ytterligare ett industriområde i Rågåker. I höst börjar vi sälja de första tomterna. Det finns redan nu ett par intressenter. Att öppna ett nytt arbetsplatsområde är en tämligen lång process innan man kan erbjuda mark. Att ta fram nya detalj planer tar tid sedan ska området iordningställas. CENTRUM I centrum pågår en hel del just nu. I slutet av oktober invigs den nya Stationsgatan. Berörda fastighetsägare arbetar med renoveringar och fasadförbättringar. Ett bostadshus ska byggas. Renoveringen av Palladium och gamla hotellet vid Sveatorget har också påbörjats. Hela centrum kommer att bli mer attraktivt vilket märks på att förfrågningar om lokaler för näringsverksamhet har ökat. 3 BO I BORLÄNGE NR

4 BORLÄNGE VÄXER Lägre hyra med kooperativ hyresrätt Allt boende som Tunabyggen hyr ut idag är traditionella hyresrätter. När de nu planerar att bygga nytt kan det också bli i en ny upplåtelseform, som hyresgästerna får ta del av sitt boende. Kooperativa hyresrätter har funnits i Sverige tidigare, men efter att en ny lag trädde i kraft år 2002, börjar bostadsformen bli allt vanligare. Hyresgästen får betala en fastställd upplåtelseavgift, oftast baserad på boytan och den kan hamna i storleksordningen kronor per kvadratmeter, berättar Gunder Häggström, planeringschef på Tunabyggen. LÄGRE HYRA Till skillnad mot insatsen till en bostadsrätt är hyresgästen garanterad att få tillbaka sin insats, varken mer eller mindre, när de väljer att flytta. Det gör det lite tryggare för hyresgästen i jämförelse med köpet av en bostadsrätt. Fördelen för oss är att vi kan minska våra kostnader för byggnationen genom att vi lånar från hyresgästerna som i gengäld får en lägre hyra, beskriver Gunder Häggström fördelarna med kooperativ hyresrätt. Borlängebornas intresse av den här upp låtelseformen visar sig vid de informationsträffar som Tunabyggen planerar under hösten. Området i Uvbergsviken, där de nya lägenheterna ska byggas, ligger nära Ösjön med möjlighet till bad och båtplatser. Nya lägenheter i F Ett intensivt planeringsarbete pågår just nu hos Tunabyggen för att påbörja nybyggnationen av boende i två nya områden, totalt handlar det om ett 40-tal lägenheter i form av radhus. Vi tror att båda de här områdena kommer att bli attraktiva att bo i Efterfrågan på boende i Borlänge är stort och vi har inte byggt något nytt de senaste fem åren, säger Gunder Häggström, planeringschef på Tunabyggen. På kvarteret Görestäppan i Forssa intill Forssaklackskolan kommer man att inledningsvis att bygga 15 samman byggda envåningshus. Lägenheterna blir preliminärt tre till fyra rum och kök på kvadratmeter. I Uvbergsviken i Torsång disponerar Tunabyggen ett område med mark där 20 lägenheter planeras bli uppförda som en- eller tvåvånings radhus. Området ligger i Uvbergets södersluttning, nära Ösjön med möjlighet till bad och båtplatser. Vi tror att båda de här områdena kommer att bli attraktiva att bo i, resonerar Gunder Häggström samtidigt som han visar upp de första skisserna över hur områdena kan komma att se ut när det är fullt utbyggt. Vi vill inte binda upp oss från början till hur mycket boende vi kommer att bygga i de här områdena utan vi bygger etappvis i takt med efterfrågan. I Forssa hoppas man komma igång med byggandet så 4 BO I BORLÄNGE NR

5 BORLÄNGE VÄXER Görestäppan i Forssa På Görestäppan i Forssa intill Forssaklackskolan planeras för 15 sammanbyggda envåningshus. Lägenheterna planeras bli 3 r o k på 80 m 2 och 4 r o k på 90 m 2. Infarten till området kommer att bli från Lissel Eriks gata. Byggstart beräknas till våren Uvbergsviken i Torsång I Uvbergsviken utanför Torsång äger Tunabyggen ett område mark, där 20 lägenheter planerar att byggas som en- eller tvåvånings radhus. Området ligger högt och husen kommer att få en fi n utsikt över sjön Runn och de öppna fälten som breder ut sig nedanför området. Byggstart beräknas till hösten 2008 orssa och Torsång Det är viktigt för oss att få möta de människor som skulle vilja bo i de här husen och att de får vara med och påverka slutresultatet fort som möjligt, kanske redan i vinter eller senast till våren. I Uvbergsviken i Torsång har Tunabyggens styrelse redan tagit ett beslut om byggstart hösten INFORMATIONSTRÄFFAR När Tunabyggen har arbetat fram ett mer konkret förslag för Görestäppan i Forssa kommer de att bjuda in borlängebor och andra som är intresserade av att bo i området till ett möte för att få höra deras tankar och synpunkter. Det är viktigt för oss att få möta de människor som skulle vilja bo i de här husen och att de får vara med och påverka slutresultatet, tycker Gunder. Det skall förhoppningsvis också ge Tunabyggen en första uppfattning om hur stort intresset är. Med tanke på kostnaden för att bygga idag så vågar de inte sätta igång ett sådant här projekt innan det finns intresserade hyresgäster. Helst vill vi ha några påskrivna hyreskontrakt innan bygget sätter igång, menar Gunder och syftar givetvis till den boom som råder inom byggbranschen just nu, vilket skapat ett mycket högt kostnadsläge. Det gäller allt från priser på byggmaterial till långa leveranstider som i slutändan kan göra det svårt att hamna på en acceptabel kostnadsnivå och bestämma en tidplan för byggandet, avslutar Gunder Häggström. Gunder Häggström planeringschef på Tunabyggen visar upp markområdet vid Görestäppan i Forssa där det planeras för 20 nya lägenheter. 5 BO I BORLÄNGE NR

6 BORLÄNGE VÄXER Villahandboken Bra att veta som villa ägare i Borlänge Det är inom många områden som villaägarna i Borlänge och Borlänge Energi möts. I Villahandboken berättar vi lite mer om det och ger tips och goda råd till dig som är villaägare. Det kan vara bra att veta vad som är ditt ansvar och vilket ansvar vi på Borlänge Energi har för de tjänster och nyttigheter som vi levererar. Villahandboken Vad du behöver veta som villägare i Borlänge Husen kommer att vara sex våningar höga och ha lägenheter i varierande storlekar. Nytt industriområde i Rågåker Även industrin växer i Borlänge. På grund av brist på större tomter med spåranslutning byggs nu ett nytt industriområde i Rågåker. I nuläget behövs det större tomter med tillgång till järnvägsspår, men långsiktigt har kommunen behov av att kunna erbjuda ett varierande utbud av tomter för industrier, säger Hans-Gunnar Jonsson på kommunen. Rågåkers industriområde har funnits med i kommunens planer sedan länge och totalt handlar det om ett område på ca m 2. Infarten blir, via en järnvägsövergång, från Södra Backa, men området kommer även att kunna nås från Gamla Ludvikavägen. Övergången över järnvägen blir klar nästa år. Under tiden bygger vi nu gatan genom området samt drar fram vatten och avlopp. I oktober blir området tillgängligt, men enbart från Gamla Ludvikavägen. Det finns redan nu industrietableringar som vill in på området och plats har även reserverats för en motorvagnsverkstad. Det har utretts länge vilket läge som är bäst för en motorvagnsverkstad. Vi har planerat för den i Rågåker, men många brickor ska falla på plats innan det blir klart. Stort som Södra Backa. Cirka m 2 stort blir det nya industriområdet i Rågåker. Nya lägenheter i hjärtat av Hagalund Efterfrågan på lägenheter i Borlänge är stor och Tunabyggen har hyrt ut så gott som samtliga lägenheter. Fler bostäder behövs och uppfinningsrikedomen är stor. Tunabyggens VD Lars-Olov Eriksson och hans medarbetare tittar på många olika möjligheter. Ett av alternativen är att det blir ett hundratal moderna lägenheter där Tångringsskolan ligger idag inom ett par år ska de stå klara. Ett nytt kontor till Tunabyggen var upprinnelsen till att Lars-Olov Eriksson kom att tänka på Tångringsskolan. En perfekt tomt som skulle lämpa sig utmärkt för ett nytt kontor men som också kunde inrymma tre bostadshus med lägenheter. Att kontoret skulle ligga i anslutning till egna lägenheter kändes som en självklarhet. Tångringsskolan kommer att rivas och vi kommer att ge de verksamheter som finns där idag andra lokaler. Vi har tid på oss, så det kommer vi att lösa, menar Lars-Olov. STORT INTRESSE Så gott som alla lägenheter Tunabyggen har är idag uthyrda. Många vill bo i Borlänge och det finns ingenting som pekar på att trenden kommer att vika. På Tunabyggen är man glad över det stora intresset, men också lite brydd. Vi behöver fler bostäder i Borlänge. Länge byggdes det ingenting alls, så det finns en brist. Vi märker exempelvis tydligt att många fyrtiotalister nu säljer sina hus och vill ha nya bekväma boenden, säger Lars-Olov. Det hus som kommer att inrymma Tunabyggens kontor, kommer också att ha plats för fler företag. Många har visat intresse och troligen kommer Tunabyggen att samarbeta med Hushagen Fastighetsbolag när det gäller uthyrningen. Arbetet med Tångringstomten har nu inletts och detaljplanen kommer förhoppningsvis att vara ändrad nästa sommar. Bygget kan då komma igång på riktigt nästa höst och de första hyresgästerna kan flytta in någon gång under Det kommer att bli totalt omkring 100 lägenheter och vi tror att de kommer att vara eftertraktade - de har bästa tänkbara läge. Husen kommer att vara sex våningar höga och ha lägenheter i varierande storlekar. Utmaningen för oss nu är att bygga så smart som möjligt så att hyrorna kan hållas på en rimlig nivå. Det gör vi bland annat genom att upphandla smart och bygga tre hus i stället för ett, det ger oss vissa stordriftsfördelar, avslutar Lars-Olov. 6 BO I BORLÄNGE NR

7 DET HÅLLBARA BORLÄNGE Skonsamma både för miljön och för din ekonomi Med hjälp av kunskapsspridning och en eventuell energibonus uppmuntrar kommunen de blivande villaägarna i Uvberget att bygga energieffektiva villor Guldhus helt enkelt! Vi har Uvberget som pilotområde, säger Steve Johnson, samhällsbyggnadschef på Borlänge Kommun. Det är ett område som byggs i ett så kallat perifert läge det vill säga i ett läge där man inte kan utnyttja den befintliga infrastrukturen i tätorten. Ur miljö- och klimatsynpunkt finns det nackdelar med detta eftersom hushållen ofta behöver två bilar. Klimatförändringarna beror på vår energi användning (fossila bränslen) och de största klimat bovarna är transporterna och uppvärmning av byggnader. Tanken är därför att uppmuntra byggandet av energieffektiva hus som kompensation för det ökade transportbehovet. Målgruppen för dialogen är byggherrar/hushåll som står i begrepp att bygga småhus, men även småhustillverkare, banker/långivare samt försäkringsbolag. Hustillverkare har varit med i planeringen av projektet och är beredda att ta sitt ansvar i processen. Vi har haft möten med banker och diskuterat hur detta även gynnar dem. Driftskostnaderna kommer att minska vilket ger hushållen större möjlighet att betala räntorna på lånet. Gör man sitt hus energieffektivt ökar man även värdet på huset vid en framtida försäljning. INVESTERING PÅ På uppdrag av Kommunen har Ångpanneföreningen gjort en studie av sex normalvillors energiförbrukning. Med hjälp av dessa beräkningar skapades ett fiktivt hus med bättre prestanda ett Guldhus. Idén har varit att se hur man kan bygga bättre hus med hjälp av tillgänglig teknik. Det vi kom fram till är att en merinvestering på drygt kr ger en energibesparing på ca kwh per år. Den normala förbruk- Något så enkel som att byta till energilampor är det mest effektiva åtgärd man kan göra för att få ner energiförbrukningen ningen ligger på ca kwh per år. Räknat i pengar är det mellan och kronor som man sparar per år. För att uppnå Guldhus-status på sin nybyggda villa i Uvberget, handlar det om att välja lösningar som är snäppet bättre än standarden: Energifönster, bättre ytterdörrar, bättre isolering i grundläggning och tak, snålspolande blandare, energieffektiva vitvaror och energilampor. Något så enkel som att byta till energilampor är den mest effektiva åtgärd man kan göra för att få ner energiförbrukningen direkt, fortsätter Steve. Det betalar sig redan efter en månad. Det finns givetvis många fler sätt att få ner energiförbrukningen på en villa, till exempel genom att välja mindre boyta och fönsteryta. Alla TVapparater, datorer m m som står på standby spelar också stor roll. ENERGIBONUS För att göra det extra lockande att välja lösningarna överväger kommunen att erbjuda en energibonus som grundas på hur många och vilka lösningar man väljer. Vi funderar på att ha ett poängsystem där olika energi lösningar ger olika poäng. Kommer man upp i ett visst antal poäng får man en bonus på upp till kr. När testet i Uvberget är klart ska resultatet utvärderas och beslut tas om strategin ska utökas till andra delar av kommunen. Vi vill ha möjlighet att påverka all byggnation och inte bara villor. Det handlar om att få människor att se långsiktigt och göra kloka val som är bra både för ekonomin och för miljön. Så når du guld-status (beräknat på en normal villa på ca 160 m 2 ) För att uppnå Guldhus-status på sin nybyggda villa handlar det om att välja lösningar som är snäppet bättre än standarden. I investeringen på drygt kr fi nns följande åtgärder med. Den eventuella energibonusen uppnås genom att komma upp i ett visst antal premiepoäng. Åtgärd Kostnad Besparing Poäng Fönster 1000 kr/m 2, totalt kr 950 kwh 2 Dörr 1500 kr/dörr, totlat 3000 kr 300 kwh 2 Grundläggning 50 mm extra, ca 40 kr/m 2, totalt 4200 kr 700 kr 2 Tak mm, 50 kr/m 2, totalt kr 600 kwh 2 Blandare Snålspolande, totalt kr 300 kwh 1 Vitvaror Ca 20 % extra, totalt kr 1000 kwh 2 Belysning Ca kr 1700 kwh 0 7 BO I BORLÄNGE NR

8 DET HÅLLBARA BORLÄNGE I takt med att folk blir alltmer miljömedvetna verkar också intresset för lokalproducerad mat öka. Borlängeborna betalar gärna några kronor till om de vet att kossan har betat på Tunaslätten. Lokala matup orghandel och lokalproducerad mat är stort i Borlänge. Det märks tydligt på Tunabygdens höstmarknad som den nionde september arrangerades för andra året i rad. Till Sahlins struts i Romme kom över personer för att bland annat provsmaka och köpa mat av Tunabygdens lokala matproducenter. Anna Tägtström-Visconti är processledare för landsbygdsutveckling på Borlänge kommun: Köper man mat på detta sätt får man som kund en helt annan kontakt med producenten. Det ger en trygghet att veta var maten kommer ifrån. Per och Agneta Andersson köpte honung och rödbetor på marknaden och tycker det är jättebra att det går att få tag på fräsch mat från bygden. Man får kunskap om vad som finns och gör samtidigt en trevlig utflykt ut på landet. Nu ska vi hem och laga borsjt! Arrangörerna till Tunabygdens egen höstmarknad är Stora Tuna hushållningsgille, Stora Tuna-Torsångs LRF, Sahlins struts, Trönö kött, Studieförbundet vuxenskolan i Borlänge-Falun samt Hållbar Samhällsbyggnad, Borlänge kommun. Gruppen kallar sig Lokala Matupplevelser och har, förutom att arrangera höstmarknaden, även tagit fram en folder om Tunabygdens gårdsbutiker. SUCCÉ När vi arrangerade marknaden förra året satte vi målet vid 300 besökare, säger Sören Eriksson från Lokala Matupplevelser. Det kom över då och det verkar bli minst lika många i år. Extra roligt är det att vi i år även kan bjuda på en föreläsning av Carlo Barsotti, som är ordförande i Slow food* rörelse i Sverige. Torghandel Några som gillar torghandeln på Svea torget är Eva och Gunhild Edbäck, som denna dag köper en burk av Ulfs rabarbermarmelad. Vi uppskattar verkligen att detta finns, säger Eva. Det är toppen. G ruppen Lokala matupplevelser har även samarbetat med centrumföreningen i Borlänge. Där tog centrumledare Laila G Prosén initiativet till en torghandel på Sveatorget, som har pågått varje torsdag under hela sommaren. Det har gått bra, säger Laila. Torghandlarna har varit nöjda och jag har bara fått positiva reaktioner. Gunvor Lindås från Västansjö bär och potatis är en av torghandlarna och hon tycker att försäljningen har gått bra. Det har kommit fler folk än vad vi förväntade oss. Jag tror att många tycker det är kul att det händer något i centrum. 8 BO I BORLÄNGE NR

9 DET HÅLLBARA BORLÄNGE För en levande landsbygd plevelser Sören Eriksson tycker det är bra att borlänge borna har fått upp ögonen på lokalproducerad mat. i centrum Ulf Kull, säljer bland annat getost och sylt från sin gård I Kloten. För mig betyder marknader som denna väldigt mycket. Det är också bra att folk förstår miljövinsterna med att köpa lokalproducerat mat. GILLAS AV HANDLARE Det är inte bara torghandlare och kunder som gillar marknaden. Att folk lockas till Sveatorget är något som även gillas av handlare i centrum. Vi vill alla ha ett levande centrum och kan vi locka hit fler människor med torghandeln är det jättebra, fortsätter Laila. Slow Food (engelska för långsam mat ) är en internationell rörelse som uppstått som motkraft till snabbmatsfenomenet. Slow Food grundades av Carlo Petrini i Italien 1986 och föreningen har sitt säte i den italienska staden Bra. Slow Food grundar sig på regionalt producerade råvaror tillredda med traditionella metoder. Det handlar inte om dyr gourmetmat eller att bojkotta snabbmat, utan om en inställning till livet och att ta sig tid att njuta och glädjas tillsammans med andra. Efter september är tanken att torghandeln ska lägga ner för säsongen, men finns det tillgång på råvaror och om efterfrågan är stor kommer den eventuellt att fortsätta ett tag till. Nästa år blir det en repris och under vintern och vårvintern ska vi försöka få tag på fler lokala producenter som vill sälja. Jag är glad att vi kan erbjuda lokalproducerat här på torget. Produkterna smakar bra och de har inte transporterats långt, så det finns mycket att vinna för både kunden och miljön. Vi vill föra fram landsbygdsfrågorna i politiken och stärka näringslivet ute i byarna. Man ska kunna bo i Tuna Hästberg och även jobba där, säger Kommunbygderådets ordförande Lars Ingre. Genom ideellt arbete av eldsjälar stärks landsbygden kring Borlänge. Kommunbygderådet har funnits sedan 2004 men skillnaden nu är att det inte längre är knutet till kommunen utan i stället självgående. Den 26 juni i år tillträdde Lars Ingre på ordförandeposten. Han bor i Gylltäkt men är uppväxt i Falun. Vi har bott i Gylltäkt i sex år, men eftersom min hustru är från Stockholm kallas vi fortfarande för stockholmarna av byborna, säger Lars och skrattar. Göran Tägström, från kommunens miljönämnd, var ordförande förut men ville att en lokal eldsjäl skulle ta över. Göran är fortfarande med i bygderådet och fungerar som representant från kommunen, fortsätter Lars. Han är väl insatt i dessa frågor och är väldigt bra att bolla idéer med. STÖTTAR LOKALA PROJEKT Bygderådet består av 15 medlemmar som alla arbetar ideellt i lokala utvecklingsgrupper inom kommunen. Rådet försöker stötta lokala projekt på olika sätt och samarbetar med bygdegårdar, föreningar och med det lokala näringslivet. Det kan handla om att profilera bygden för turister, hitta nya näringar, röja sly med mera. Den viktigaste uppgiften är att stödja den demokratiska utvecklingen på landsbygden. Vi försöker också att alltid få in tanken kring det hållbara samhället. Ett exempel på det är att se hur kollektivtrafiken fungerar för byborna. Är det röjt kring cykelstråk så att folk kan och vågar cykla? Lars eftersträvar också en tätare dialog mellan den kommunala förvaltningen och landsbygdsbefolkningen när det gäller nya bostadsområden och menar att det är viktigt att byborna får säga sitt om var det ska byggas. PENGAR FRÅN EU Bygderådet fungerar också som remissinstans när det gäller ansökningar om lokalt utvecklingsstöd. Det kan handla om att hitta EU medel för att exempelvis rusta upp sin bygdegård, säger Lars. Att ha en fungerande bygdegård är viktigt och hjälper till att sätta byn på kartan. I Lindans bystuga, som ligger i grannbyn, hade vi 42 uthyrningshelger förra året. När jag säger till folk att jag kommer från Gylltäkt är det inte många som vet var det ligger, men däremot känner många till Lindans bystuga och har varit på fest där. 9 BO I BORLÄNGE NR

10 DET HÅLLBARA BORLÄNGE Får jag delta i cruising? Måste jag sluta med cruising? skrev en orolig borlängebo nyligen i en insändare i tidningen. Hur är det? Måste vi vanliga människor sluta med alla våra lustfyllda aktiviteter som släpper ut klimatgaser? Kommer alla dessa nöjen att förbjudas, eller åtminstone försvåras, så att när jag ändå utövar dem måste jag känna mig som en miljöbov? Insändaren visar tydligt att klimatfrågorna trängt djupt in i våra själar, oroar och skapar funderingar om hur framtiden gestaltar sig. Folk bryr sig. Får jag eller får jag inte? Klimathotet är påtagligt. Vi har förstått att det kommer att krävas enorma insatser från såväl samhället som den enskilde. Trots att frågorna mer än någonsin trängt in i kök och kammare är det få som inser hur stora omställningar vi står inför. Vi behöver ändra livsstil det räcker inte att byta teknik. Valet av mat, boendet och resande till arbetet, på arbetet och fritidsresandet behöver kraftigt förändras. Vi tvingas minska utsläppen i alla delar av våra liv. Jag vill ändå vända på resonemanget. Inte ska man sluta med allt som är roligt! Tänk dig att du som människa på jorden har ett utrymme, ett ekologiskt fotspår, som ger dig rätt att släppa ut en viss mängd växthusgas per år. Beräkningar som forskare gjort pekar på att var och en av oss får släppa ut 821 kg koldioxid per år. Vi kan kalla det för det gröna fotavtrycket. Idag är utsläppssnittet kg så självklart behöver vi göra kraftfulla, totala minskningar. Men inom detta fotavtryck kan man upprätta en budget och här får jag naturligtvis välja fritt hur jag släpper ut min del. Om jag väljer att delta i favoriten cruising, har en veteranbil, gillar fågelskådning eller liknande så är det min ensak. För att hållbart klara detta behöver jag däremot spara på andra delar av min livsstil. Jag väljer kanske att bli klimatneutral i boendet, jag reser till jobbet miljöanpassat och jag är aktiv på min arbetsplats så att tjänsteresor kan genomföras utan klimatutsläpp. Så samtidigt som jag framöver kämpar med att minska min totala utsläppsnivå börjar jag se över min utsläppsbudget. Jag planerar för en resa till Mallorca, vilket innebär utsläpp på 462 kg per person. Då väljer jag att spara utsläpp så att jag kan genomföra den. Det, kära läsare, är att vara klimatsmart! Många nyfikna ornäsbor ville se den nya skolan. Man ur huse för Ornäs nya skola Det var en stor händelse i Ornäs när nya skolan bjöd in till öppet hus. Alla i Ornäs kom. Kommunstyrelsens och barn- och skolnämndens ordförande, Nils Persson respektive Mariann Nordlöf planterade en Ornäsbjörk tillsammans med förre rektorn Ulf Månsson och den nuvarande Kjell Hallin. Ornäs skola har liksom övriga skolor inom Ösjöenheten utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. En fråga som ofta diskuteras är vad barnen ska lära sig i skolan. Naturligtvis ska de lära sig matematik, svenska och övriga läroämnen. Därutöver har Ornäs skola lagt vikt vid livsstilsfrågor som hur vi konsumerar, vad vi köper och vilka val vi väljer att ta. Det kan gälla vilken mat man väljer, hur man tar sig fram och hur man förhåller sig till Visste du att: Ekologiska tomater innehåller mer hälsosamma flavonoider än de vanligen odlade tomaterna. Flavonoider är växtkemikalier som anses skydda mot hjärtsjukdomar men även mot cancer och demens. Det visar en stor studie från universiteten i Kalifornien och Minnesota. andra, både mot dem som är nära och dem ute i världen. De val vi gör i Borlänge kan få effekter långt borta hos människor i andra länder. I skolan får eleverna uppleva demokrati och reflektera över hur man kan påverka och vara delaktig. Hur skolan arbetar med dessa frågor, miljö, hälsa och livsstil visades för besökarna i en utställning. Här kunde föräldrar till de yngre barnen bland annat få inspiration till Vandrande skolbuss, ett miljö- och hälsovänligt sätt att ta sig till skolan. Skolan visade också upp sina mål och miljögruppen som har ett extra ansvar för utvecklingen presenterades. Utställningen blev uppskattad. Skolan har därför beslutat att ha den kvar och förnya den allteftersom elevernas arbete fortskrider. Åke Persson Ekologisk mjölk och ekologiskt kött innehåller mer av den nyttiga fettsyran Omega 3. Omega 3 är viktigt för hjärtats funktion, leder och skelett. 10 BO I BORLÄNGE NR

11 GAMLA BRUKET Maskinhallens fackverkskonstruktion var målad ljusblå på utställningen Den här bilden är tagen på Kulturhusens dag när delar av fackverken belystes med blått ljus. De stora fackverkspelarna smalnar av och förs över i en punktlast till grunden. En mycket vacker detalj på konstruktionen. Samma söndag varje år visas kulturbyggnader över hela Europa. Dagen kallas Kulturhusens Dag. Riksantikvarieämbetet är samordnare för Sverige. I Borlänge passade 150 personer på att titta på Gamla Bruket på Kvarnsvedens Pappersbruk och lyssna på stadsarkitekt Arne Ludvigsson som guidade. Stadsarkitekt Arne Ludvigsson guidade 150 besökare när Stora Enso Kvarnsveden öppnade industrin för besök av Gamla Bruket. Gamla Bruket visades på Kulturhusens Dag 9 sept Gamla Bruket Byggnaden var en av utställningsbyggnaderna på Allmänna Konst- och industriutställningen 1897 i Stockholm. Där kallades byggnaden för Maskinhallen. Den var ritad av arkitekten Ferdinand Boberg och konstruerad av Fritz Söderberg. Väggar och tak var gjorda för sommarbruk så det som efter utställningens avslutning fraktades med tåg till Borlänge var det imponerande stålfackverket Borlänges liggande Eiffeltorn. Bredden var 68 meter och ursprunglig längd 140 meter. När den åter monterades i Kvarnsveden kortades mellan rummet mellan sektionerna, så längden blev 126 meter. Nockhöjden är 20 meter och vid takfot är höjden 9 meter. Vid uppmonteringen i Kvarnsveden konstruerades ett extra bjälklag. Det fi nns således ingen nu levande människa som verkligen sett hallen i hela dess mäktighet som den såg ut på utställningen Gamla Brukets historia började som utställningsbyggnad på 1897 års Allmänna Konst- och industriutställning i Stockholm. Stålstommen köptes in av disponenten Erik Johan Ljungberg samma år och fraktades på järnväg till Borlänge. Stålstommen består av balkar och pelare som är konstruerade som fackverk. Konstruktionen kan liknas vid ett halvt liggande Eiffeltorn. I Borlänge och Kvarnsveden blev stålstommen byggnadsskal när pappersbruket byggdes och startade Nu har byggnaden tjänat ut sin tid och Gamla Bruket är i vägen på pappersbruket. Men det är inte bara att riva byggnaden. Den betraktas som en märkvärdig byggnad i hela världen. Den amerikanska frivilligorganisationen World Monuments Fund har satt upp Gamla Bruket på sin lista över världens 100 mest värdefulla byggnader/ miljöer ur kulturmiljösynpunkt. Listningen gäller i två år och avsikten är att under den tiden ska åtgärder vidtas för att rädda objekten. Under hösten kommer en tomtutredning att visa på olika alternativ till flytt och placering i Borlänge. Dessutom kommer en grupp studenter från arkitekturlinjen på Lunds Universitet att studera Gamla Bruket, möjligheterna till nya användningar och placering i Borlänge. Till visningen hade Stora Enso Kvarnsveden knackat bort skyddsbetongen som lagts på stålfacksverken för att skydda mot brand. Nitförbanden syns nu tydligt och ger ett särskilt liv åt konstruktionen. Belysningen av stålfacksverken kan ge en effektfull inramning av framtida framträdanden när hallen är flyttad. 11 BO I BORLÄNGE NR

12 STADSBYGGNADSKONTORET NOTISER Nyetableringar på Norra Backa Nu har bygget av Biltemas nya varu hus på Norra Backa startat och i maj 2008 beräknas butiken öppna. Det här stärker Borlänges position som ledande handelscentrum i Dalarna. Biltema finns idag med 31 varuhus i hela Norden, de närmaste finns i Västerås, Karlstad och Uppsala. Sortimentet sträcker sig från bil- och verktyg till bygg, fritid, hem och hushåll. Etableringen beräknas ge 50 nya arbetstillfällen. Även IBI Sverige AB utvecklar en ny handelsetablering för tre butiker i det expansiva området Norra Backa. Bland hyresgästerna i IBIs projekt hittar man kända aktörer inom segmentet för sällanköps handel. Byggstarten är planerad till hösten 2007 och butikerna står klara för öppning till hösten Det är intressant att jämföra kilopriser. Ju mer förädlad och ju mer kunskap som byggs i en produkt ju högre blir priset. Dalahästen är ursprungligen en leksak från tidigt 1700-tal, och den såldes på marknader i mellansverige. Dalahästen blev en världssymbol för Sverige och Dalarna genom en stor utställning 1939 i New York. Där stod en dalahäst i jätteformat uppställd utanför Sveriges paviljong. Väger man en av de mindre storlekarna av dalahästen på en guldvåg, så väger den 1,39 gram. Ett vanligt pris på en sådan dalahäst är 95 kr. Det blir ett kilopris på ungefär kr. Jämför detta med kilopriset för guld. värd halva sin vikt i guld Den lilla dalahästen värd halva sin vikt i guld. Kilopriset blir ca kr. Dalahästen får vara inspirationskälla till nya produkter från Framtidsdalen och Dalarna. Men dalahästen inne har ett svårslaget rekord. Den hoppar högt i prislistan för kilopris. Dalahästen hoppar dessutom högre ju mindre den är. Ett kilo rent guld kostar på världsmarknaden ca kronor. Ungefär dubbla kilopriset mot den lilla dalahästen. Det här med att bygga in kunskap och design i en produkt kan således höja priset avsevärt. Detta får inspirera oss i Dalarna till nya I fäders spår för framtids segrar. En bärande ide med att utveckla stadsdelen Framtidsdalen i Borlänge är att skapa en plats dit människor lockas för att arbeta och utveckla nya avancerade produkter. Gärna med resultatet att kilopriset närmar sig guldets, för produkterna. Senaste nytt om Stadstorpet Projektet Stadstorpet fortsätter. En enkät genomfördes via kommunens hemsida under sommaren. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vilka tomter som är mest intressanta. Det är ingen tvekan om att projekt Stadstorpet är populärt. Varje vecka anmäler sig nya intressenter. Projektet går nu in i ett skede där färre tomter än de som fanns med i enkäten väljs ut. Urvalet sker efter de enkätsvar som kommit in. Nästa fas blir mer konkret med hustyp, kostnader, upplåtelseform mm. Stadsbyggnadskontoret håller kontakt med dem som hittills visat intresse. För den som vill hänga på går det bra att anmäla sitt intresse genom att skriva till Arne Ludvigsson, stadsbyggnadskontoret, Borlänge, eller skicka e-post till Bygget i Årby igång Läget vid älvstranden verkar vara lockande för husköparna i Borlänge. Trots en prislapp kring tre miljoner kronor är sex av de 13 radhusen i Årby sålda och bygget har påbörjats. Fem till sex rum och kök, egen brygga, utsikt över älven och en generöst tilltagen terrass som under sommarmånaderna både ger morgon- och kvällssol. Så kommer radhusen se ut som nu börjar byggas i Årby. De billigaste husen kostar 2,7 miljoner, de dyrare en bra bit över tre miljoner kronor. HSB Dalarna beslöt att köra igång bygget när det sjätte avtalet blev tecknat. Samtliga 13 hus byggs och byggtiden beräknas till cirka ett år. 12 BO I BORLÄNGE NR

13 Det fanns fyra ledord för den nya trafi ken. Snabbhet, enkelhet, attraktiva fordon och bra information BORLÄNGES NYA TÄTORTSTRAFIK Strålande Borlänges nya tätortstrafik Den 27 oktober är det premiär för den nya tätortstrafiken i Borlänge. Den lanseras som Strålande vilket är en beskrivning av hur de viktiga huvudlinjerna strålar in mot och möts i Borlänge centrum. Stations gatan som ombyggd och klar återigen öppnas för busstrafik är ett viktigt resmål. Där kan man också byta till och från landsbygdsbussar. Borlänge kommun och Dalatrafik hoppas också att allt fler ska upptäcka hur strålande det är att åka kollektivt i Borlänge nu när turerna blir fler och tätare. Starten av den nya busstrafiken är naturligtvis en stor händelse för Borlänge kommun och Dalatrafik. För många resenärer är det också en viktig händelse. 85 procent av Borlängeborna kommer garanterat att få tätare och bättre resmöjligheter. Några få kommer att bli besvikna och arga. Alla förändringar i busstrafiken hur bra de än är för det stora flertalet innebär nästan alltid att någon får det sämre. VARFÖR GÖRA OM Laila Norelius är socialdemokratisk politiker, tidigare ordförande för trafikutskottet i Borlänge och en person som engagerat sig för kollektivtrafiken i Borlänge under många år. Jag har arbetat med dessa frågor i säkert 20 år och vi har bara lappat på busstrafiken när det uppstått behov. En stor undersökning år 2001 om människors resvanor i Borlänge visade också på att resandet med kollektivtrafiken är lågt. Det är bara sex procent av alla resor inom tätorten som sker med buss medan hela 65 procent sker med bil, säger trafikingenjör Anders Eklund. Det har dessutom tillkommit flera nya viktiga resmål i kommunen, t.ex. Framtidsdalen och Kupolen. STRÅLANDE Kommer den nya trafiken att bli en succé? Anders Eklund tror det: Det fanns fyra ledord för den nya trafiken. Snabbhet, enkelhet, attraktiva fordon och bra information. Vi inspireras av den framgång Falun haft med sin nya kollektivtrafik Stjärnklart. De visade på hur viktigt det är med information och marknadsföring. De blev också en kraftig ökning av bussresandet i Falun. Jag frågar Anders om hur mycket man tror resandet kommer att öka i Borlänge när den nya trafiken kör igång. Vi räknar med cirka 20 till 30 procents ökat resande. Jag tror att det är realistiskt eftersom vi börjar på en relativt låg nivå. Flyttatilldalarnaregistret Trafikantveckan Vecka 38 gick trafikantveckan av stapeln med bl a lådbilstävling med framt idens bränsle, Giro de Tunabyggen, lådbilsbygge på Hushagsgymnasiet samt en fiktiv mopedolycka. Söker du eller ditt företag personer att anställa? På Region Dalarna finns ett register över människor som vill flytta till Dalarna och arbeta. Målsättningen är att få en inflyttning av arbetskraft som ersätter pensionsavgångarna. Ring Helena Hanno Enochsson på Region Dalarna, tel , så får du veta mera. 13 BO I BORLÄNGE NR

14 FAKTURAFRÅGOR Från och med den 15 augusti kan du ringa och hamna direkt hos Borlänge Energis kundtjänst för fakturafrågor och flyttärenden. Fakturafrågor? - nu får du bättre service Kundfaktureringen tar i genomsnitt emot ca 80 samtal per dag. Efter utskick av fakturor blir det mer och absoluta toppen brukar ligga runt nyår. Tidigare har ett externt Callcenter tagit emot större delen av samtalen, men nu har Borlänge Energi själva tagit över hela funktionen. Nu ringer kunderna direkt till oss och får mycket bättre service, säger Mikael Lassbo, sektionschef på Borlänge Energi. Vi får även full överblick över hur många som ringer, vilket behov av personalstyrka som finns för stunden och i efterhand bra statistik att bygga framtiden på. Blir du placerad i kö får du ett tydligt meddelande om vilken plats du har. Nu finns även möjligheten att lämna telefonnummer och få en tid då Kundfaktureringen ringer upp. En marknadsundersökning visade att många kunder har efterfrågat den funktionen, fortsätter Lassbo. Öppettiderna för fakturafrågor och flyttärenden är vardagar Telefonnummer: Det går även att kontakta Kundfaktureringen via hemsidan eller e-post: borlange-energi.se. Vill du få information och statistik om dina fakturor kan du också logga in på kundsida som du når via Nu ringer kunderna direkt till oss och får mycket bättre service Här är gänget som svarar på dina fakturafrågor. Övre raden fr vänster: Vanja Danielsson, Lilli-Britt Svensson, Linnea Andersson och Kersti Johansson. Nedre raden: Mikael Lassbo, Bengt Nilsson, Åsa Classon och Pernilla Strömberg. Saknas gör: Thomas Alm, Ewa Nilsson och Erik Hårdén. Vad är vad på fakturan? Leverantörsbyte Du behöver ditt Områdes id och Anl id för att kunna byta Elhandelsföretag Produkter På förstasidan presenteras dina aktiva produkter. En mer detaljerad specifikation finns på baksidan. Förfallodatum Fakturans totalbelopp ska vara Borlänge Energi tillhanda senast detta datum. Glöm inte att en överföring kan ta upp till tre bankdagar. Anmäl flytt i god tid Du vill väl inte betala elen åt någon annan? Anmäl senast 30 dagar före avflytt. OCR-nummer Betalar du din faktura på annat sätt, ange detta nummer. Fakturans totala belopp Fakturans totala belopp är den summa du ska betala in till Borlänge Energi. Har du svårt att utläsa hur Borlänge Energi räknat fram det belopp du ska betala? Förstår du inte vad som är vad på specifikationen? Bo i Borlänge hjälper dig tyda sidan två på fakturan. Sidan ett på fakturan visar en enkel uppställning på vad alla nyttigheter kostar, säger Mikael Lassbo, Borlänge Energi. Vill man sedan fördjupa sig och se hur posterna är framräknade så finns det en specifikation på sidan två. Det är den som många tycker är komplicerad. Fakturans utseende följer dock branschstandard. Det blir många siffror på grund av att den visar alla preliminära beräkningar sedan senaste avläsningen. Lägg sedan till att vi levererar många olika tjänster som alla redovisas separat. Om fakturan är på ett högre belopp än normalt ringer många och undrar om den verkligen stämmer. Runt nyår brukar telefonerna gå varma hos Kundfaktureringen. Ofta har kunden inte kopplat ihop kostnaden med förbrukningen. På vintern när det blir kallt ökar förbrukningen och beloppet på fakturan blir följaktligen högre. 14 BO I BORLÄNGE NR

15 SAKLETARDAGEN Prickskytte med vattenpistoler var en av många populära aktiviteter under Sakletardagen. Här är det femåriga William Svennberg från Årbygården som med tungan rätt i mun försöker pricka burkarna. Blött och roligt på Gammelgården Rekordmånga förskolebarn experimenterade med vatten under den årliga Sakletardagen i Gammelgården den 28 augusti. Trots kalla höstvindar var stämningen på topp. Barnen fick bland annat gå tipspromenad, leka vattenlekar och provsitta i brandbil. Det märks att både barn och vuxna trivs på Sakletar dagen. Överallt på Gammelgården lektes det blöta lekar och man fick passa sig för att inte bli träffad av vattenpistoler eller av vattenraketen som barnen fick prova att skjuta upp. Det var Borlänge Energi som tillsammans med personal och pedagoger från Framtidsmuseet och Asken, arrangerade Sakletardagen för elfte året i rad. Pelle Helje, Borlänge Energi, berättar om bakgrunden: Vi startade Sakletardagen för att vi ville få med barn i miljötänkandet. Från början var den mer inriktad på att lära ut om sopsortering, men sedan dess har vi även haft andra teman som har med vår verksamhet att göra. Traditionsenligt planterades ett äppelträd av sorten Tunaäpplen. Äpplet är symbol för kunskap och Pelle lovar barnen att de får palla från äppelträden i Gammel gården hur mycket de vill. Att få provsitta i en brandbil var ett populärt inslag och kön blev lång. Barnen från Årbygården gjorde väntan lite lättare och bjöd, till brandmännens förtjusning, på en välljudande acappella version av Ketchup ska prutta. Rekordet är slaget! Sparreholmsborna hör av sig och tackar för hälsningarna. I år drog de kraftfulla höstvindarna med sig barnens ballonger söderut och dubbelt så långt som tidigare. Självklart avlutades Sakletardagen med det stora ballongsläppet och när de färgglada heliumballongerna snabbt steg mot himlen jublade och applåderade barnen. Varje år skriver barnen hälsningar som fästes på ballongerna och förhoppningen är att de som hittar hälsningen hör av sig. Tidigare år har folk hört av sig ända från Gävle, men denna gång drog höstvindarna med sig ballongerna söderut och mot ett nytt rekord. Vi har fått flera hälsningar från människor i Södermanland, säger Ewa Carlson på Borlänge Energi och visar några brev. Bland annat hälsar 85 åriga Lisabeth Petterson att hon hittade Johannas ballong på ett taggigt staket i Stora hamnen i Sparreholm. Rune Harström låter hälsa att han hittade Eriks ballong i skogen utanför Malmköping när han var ute och plockade lingon. Och sedan har vi dvärgsnauzern Ronja, två år, som var ute med matte i Sparreholm när hon nosade upp Ebbas ballong. Det trillar in brev varje dag, fortsätter Ewa. Det är alltid lika roligt att se hur folk blir engagerade. Vi skickar ett tackbrev och en trisslott till alla som hör av sig. 15 BO I BORLÄNGE NR

16 GRAFITTI ELLER KLOTTER Graffiti eller klotter är det någon skillnad? Hur orden klotter och graffiti används beror ofta på vad den som använder dem tycker om företeelsen. Flera olika definitioner finns alltså. Brottsförebyggande rådet i Borlänge ger oss denna: Klotter är det som målas utan tillstånd på otillåten plats, medan graffiti är ett konstverk som någon beställt och betalar för eller som är målat i ateljé på duk. Enligt denna definition är det alltså inte utseendet, utan lagligheten som avgör om det är klotter eller graffiti. Lagligt målad graffiti här på klotterplanket. Träden har däremot utsatts för klotter. Klotter eller kreativ ungdomskultur? I sak är de flesta som vi har talat med i samband med att den här texten skrevs överens: Klotter är ett samhällsproblem som kostar skattebetalarna stora pengar och som skapar otrygghet och otrivsel. Men hur problemet ska tacklas, ja där går åsikterna isär. De flesta som jag kommer i kontakt med upplever att klottret har ökat här i Borlänge de senaste två åren. Det säger Sonja Sahlin, samordnare för Brottsförebyggande rådet. Pelle Helje, vd för Borlänge Energi, har också lätt att hålla sig för skratt: Vi befarar att årets kostnader för klottersanering kommer att öka med kronor jämfört med förra året, då notan slutade på KREATIV UNGDOMSKULTUR Bo Nyman på KFUM är en av initiativtagarna bakom det klotterplank som sattes upp i närheten av Cosmoz under sommaren. Han menar att det inte går att kväva kreativa ungdomskulturer och att man måste möta ungdomarna i deras intressen. KFUM har varit tidiga med att haka på olika trender, bland annat skateboard, BMX och inlines, aktiviteter som för några år sedan problemstämplades då många åkte okontrollerat på gator och torg. Idag har skateboardhallen blivit en samlande punkt och jag hoppas att vi på sikt också ska kunna erbjuda graffitimålarna möjlighet att utöva sitt intresse under ordnade och lagliga former. På Brottsförebyggande rådet och hos polisen ställer man sig däremot skeptiska till att ett klotterplank skulle bidra till att minska klottret i gångtunnlar, på skolor och ute i bostadsområdena platser som är särskilt utsatta för klottrarnas framfart. Vi ska träffas och utvärdera sommaren och först när jag har sett alla siffror kan jag uttala mig om jag tror att detta med ett klotterplank är en bra eller dålig idé, menar Erik Gatu på borlängepolisen. 16 BO I BORLÄNGE NR

17 GRAFITTI ELLER KLOTTER Klottraren kan hamna i fängelse Enligt regeringen defi nieras klotter som bild eller ristning som olovligen anbringats på plats eller föremål och sedan år 1996 har klotter en egen kod i polisens rapportering av brott. Lagstiftningen mot klotter skärptes den första januari Förändringen innebar att försök till skadegörelse, något som tidigare inte hade varit straffbart, kriminaliserades. Dessutom ökades den maximala straffl ängden för skadegörelse, till exempel klotter, från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Polisen fi ck också möjlighet att kroppsvisitera misstänkta klottrare i förebyggande syfte. Det är en ny möjlighet i vårt arbete, men inte en metod som vi tillgriper särskilt ofta, säger Erik Gatu på borlängepolisen. Det är heller inte särskilt vanligt att någon döms för att ha klottrat här i Borlänge, säger Anna Ställ på polisens ungdomsgrupp. Problemet är att det är svårt att ta klottraren på bar gärning. Klotterplanket sattes upp utanför Cosmoz i somras. Bra eller dålig idé? Meningarna går isär i Borlänge. DET ÄR KILLARNA SOM KLOTTRAR Svårigheten då man försöker komma till rätta med klotterproblematiken är att det inte finns några tydliga mönster att följa. Klottrandet går i vågor, menar Tommy Arnberg, fältassistent på Jakobsgårdsskolan. Här på skolan är vi relativt förskonade, lärlingssystemet funkar inte här, tack och lov skrattar han, men tillägger att i tider då det är inne med mopedåkning verkar det också vara fler som klottrar och som sniffar, därmed inte sagt att det är just mopedåkarna som klottrar och sniffar. Det enda man kan säga om en typisk klottrare är att det oftast rör sig om en man mellan 14 och 25 år. Sedan upphör likheterna, säger Sonja Sahlin. VAD GÖR MAN FÖR ATT FÖREBYGGA? Borlänge kommun har tagit initiativ till en kampanj mot klottret, Tagga ner, men kampanjen har fått en trög start eftersom det inte finns någon tillförlitlig statistik på området. Det är viktigt att vi vet hur utbrett problemet är innan sätter igång med några förebyggande insatser, hur ska vi annars kunna utvärdera det som görs, menar Sonja Sahlin som inte är särskilt glad över att klotterplanket kom upp så snabbt och utan att vara förankrat bland samtliga berörda aktörer. Nu kommer det att bli svårt att avgöra vad som beror på vad, menar hon och tillägger att hon gärna hade sett en större samverkan kring problematiken. Jan-Olov Wahlgren som är ansvarig för den yttre miljön hos Tunabyggen, är heller ingen vän av klotterplanket och menar att det drar till sig fler problem än det löser. I sin vardag konfronteras han ständigt med klottrarnas framfart och han har handfasta och konkreta recept på hur man förebygger: Klotterskydda väggar och murar så att de blir enklare att sanera. Dessutom är det viktigt att sanera så snabbt som möjligt då en fasad har utsatts för åverkan klotter skapar mer klotter. Vi tänker också på vilka typer av växter vi väljer framför hus och fasader för att försvåra tillgängligheten. MER KLOTTER PÅ STAN OM PLANKET FÖRSVINNER David är en 17-årig borlängekille med färgrester på sina slitna gympaskor och i de nedbitna nagelbanden. Han är graffare sedan ett år och han tycker att taggarna de svarta signaturerna som målas här och där är fula. Själv målar han stora färgglada ord som han fotar och lägger ut på sin hemsida och som kompisarna kan kolla på. David graffar på klotterplanket vid Cosmoz och på fames, undan skymda platser, under broar till exempel, där han kan måla ostört i dagsljus. Planket är bra, för då slipper man måla olagligt, men man vill ändå ha omväxling ibland, därför blir det också på lite andra ställen. David berättar att klotterplanket har använts flitigt under sommaren tittar man närmre upptäcker man att flera lager har målats över varandra och att folk utifrån har rest till Borlänge för att graffa tillsammans. Jag tror att klotterplanket föder fler graffare, att fler blir intresserade av att hålla på, men om det försvinner skulle det nog bli mycket mer klotter på stan istället. David heter i verkligheten något annat. Kilroy was here Klotter har förekommit i alla tider och tagit sig olika uttryck. När Pompeji grävdes ut upptäckte arkeologerna till sin förtjusning att väggarna bar på fler än inskrifter. I Sverige berättar det medeltida klottret på kyrkväggar, runstenar och hällristningar om svunna tider. Bruket att rista på träd och i stockar på fäbodar har varit spritt i många dalasocknar och de olika stilarna har till och med haft egna benämningar, som gässelklarlstil, knivstil, tallstil och herdekarlstil. Klotter på offentliga toaletter är också en gammal företeelse. Kilroy was here är ett av världens mest kända klotter. Kilroy syftar troligen på James J. Kilroy, som var fartygskontrollant i USA och som skrev sitt namn på de skepp som han hade kontrollerat. Hans arbetskamrater tog med sig uttrycket till armén under andra världskriget. Sedan spred sig uttrycket över världen. Källor: Brottsförebyggande Rådet, Wikipedia och Skogsvårdsstyrelsen 17 BO I BORLÄNGE NR

18 PANNA 7 Panna 7 Ett multinationellt samarbete Trashmetal-gitarristen Dmitri och fotbollsintresserade Stefan är två personer som bidrar till den internationella mixen på bygget i Bäckelund. Totalt är 15 länder inblandade i projektet. Dmitri Buks, från Tallinn, jobbar för Form och Betong AB och har varit på bygget i hela sju månader. Det är hans första besök i Sverige och även om han trivs bra på bygget och i Borlänge, så är det jobbigt att vara borta från familjen. Som sina kollegor från Estland jobbar han i fyraveckorsperioder och är sedan ledig en vecka. Jag har en fru och en tvåårig dotter hemma i Tallinn som jag ringer till varje dag. Det är lite tufft att vara borta från dem i så långa perioder. BRUTALA METODER När Dmitri inte är på bygget spelar han gärna PC-spel i lägenheten, men hemma i Tallinn är det gitarren som gäller. Dmitri Napalm Buks är nämligen gitarrist i bandet Brutal Methods, ett band som låter som det heter hårt och brutalt. Vi spelar Trash Metal i Metallica stil. Bandet gör ett uppehåll under tiden jag är här, men i vanliga fall spelar vi en hel del. SIGNAL IDUNA PARK För Fisias verksamhetschef Stefan Keutner stavas det stora intresset fotboll, men någon match med våra grönvita hjältar har han inte sett. Kanske kan Domnarsvallen inte riktigt erbjuda samma upplevelse som den gigantiska fotbollsarenan Signal Iduna Park (som tidigare hette Westfalenstadion), i hemstaden Dortmund. Där spelar den framgångsrika fotbollsklubben Borussia Dortmund åskådare besöker så gott som varje hemmamatch. Ändå är Stefan utomordentligt nöjd med tillvaron i Borlänge. Nästa jobb blir eventuellt i Chile men jag hoppas att vi får fler byggkontrakt här i Sverige. Folk här är väldigt vänliga och både jag och min fru trivs väldigt bra. Fisias verksamhetschef Stefan Keutner väljer hellre Sverige än Chile. Hemma i Tallin spelar Dmitri Napalm Buks i metalbandet Brutal Methods. 15 LÄNDER INBLANDADE Bygget med Panna 7 är sannerligen ett multinationellt projekt. Pannan tillverkas i Bulgarien, Rumänien och Polen och levereras av Fisia-Babcock, som är ett tyskt företag med italienska ägare. Delar av turbinen kommer från USA, dessa skeppas sedan över till Tyskland där de sätts ihop. Rökgaskanalen, som ska gå mellan pannan och rökgasreningen, konstrueras i Calcutta. På bygget jobbar svenskar, tyskar, polacker, estländare och ryssar sida vid sida. Totalt kan man säga att 15 länder är inblandade i bygget. Mikael Jedeur-Palmgren, som är processansvarig, tycker att samarbetet fungerar bra. Eftersom många av polackerna varken pratar engelska eller tyska kan det ibland bli lite knepigt med kommunikationen, men överlag fungerar engelska bra. En rutinerad sverigebesökare är Zbigniew Debinskiy, verksamhetschef för Alstom Power Sweden AB, som levererar systemet för rökgasreningen. Han pratar bara polska så tolken Wosciech Chrzanowski får rycka in. Det går väldigt bra att samarbeta med svenskar. Vi är vana att jobba här. Förutom Island har vi varit i alla skandinaviska länder. Senast jobbade vi med ett liknande projekt i Boden. 18 BO I BORLÄNGE NR

19 TÄVLA OCH VINN Borlängekrysset Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge. Märk kuvertet: Borlänge krysset. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Svaren måste vi ha senast den 30 okt HÄR GÅR DET UTFÖR TOMAHAWK KOMMER FÖRST SPRINGER FORT PÅ ROMME OTROHET RÅVARA KURORT GRIPA ARM ELLER BEN REGEL TRÄD DALKARL FÄRSKA HÅLLER EMMA ENG- STRAND I HANDEN FARA VUXNA EXEMPEL KORT TILLGÅNG SMUTS BRA SOM DÖRRSTOPP W SKYDDAR MOT SOLEN SNUVA BLÅGUL Rockfoto/Peace & Love REST ER- ANDE KOMMA ÖVERENS DÄR OVAN FEM PER-GUNNAR KOMMER VID FULLMÅNE DATAPARTY SNUT KULING SVERIGES RADIO GALLERI NYHETS - BYRÅ PÅ TAKET GOTT OM I BRAGE KALL SÖT SÅS HAR SEGEL- BÅTEN ITALIENSK Ö BÄSTA BETYGET ÅTER MISSTÄNKA INTE DEN HÄR FLICKNAMN I EKAN AVSNITT KNOPPA MITT I GATAN VINTER- SÖMN ÄNGSLAN STRUTS BORLÄNGE FEST YTMÅTT BUSVÄDER IMSE... BEGRÄNSAR KONSTEN ENKLA KLOCKA ETTKRYSSTVÅ Vad stod det i Bo i Borlänge? När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, Borlänge. Märk kuvertet: Vad stod det i Bo i Borlänge. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Svaret måste vi ha senast den 30 oktober Var i Borlänge planerar Tunabyggen att bygga stora hus med ca 100 lägenheter? 1) På Norra Backa x) I Rågåker 2) I Hagalund 2. Vad heter bandet som Trashmetal-gitarristen Dmitri spelar med i? 1) Brutal methods x) Deadly Metal 2) Bloody carnage 3. Hur långt nådde ballongerna som släpptes under Sakletardagen i år? 1) Sparreholm x) Sölvesborg 2) Robertsfors Vinnare av trisslott nr 2 juni 2007 BORLÄNGEKRYSSET NR 2 JUNI 2007 Lizzy Magnusson, Nybäcksgatan 1, Borlänge Jan Sundkvist, Nordviksvägen 8, Idkerberget Ingegerd Stenlund, Ringen 6A, Boränge Margareta Svedberg, Vårbruksvägen 5, Borlänge Einari Laitila, Sölversväg 1, Borlänge VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 2 JUNI 2007 Lisbeth Sammils, Madrigalvägen 12, Borlänge Mait Andersson, Islingbyvägen 81, Borlänge Allan Björklund, Utmarksgatan 8, Borlänge Christina Bjurman, Tunagräns 10, Borlänge Gunvor Goliats, Sköttmors väg 19D, Borlänge Rätt lösning Borlängekrysset nr 2 juni 2007 BE - SÄTTNING... DOLE DOFF SEDELAG ÅKER TON TECKNAR HÄR PLANERAS NYA... STO TORKAT GRÄS FÖRE - STÄLLNING BYGGS OM INFÖR PEACE & LOVE S INTE NI LÄKANDE VÄXT H GENUIN KALIUM Ö BRUKA VISKA INTE FOREHAND ENKELT GARANTERA 100 ÄR BRA MAT MÄRKT SKADA DIREKT- EARL GREY REKLAM BARA TROR PÅ YTMÅTT E EJ UR E N D A VÄTE L I T A R A R SVERIGE BORLÄNGES ENDA ÄGA JUGEND- AV OCH... Ä S HUS B C BRÄNNVIN FIENDER LÅNGHALSAT DJUR VULKAN- MYNNING SVERIGES DEJSTOLEN 3:e STÖRSTA GÖR DET SJÖ V I M Ä L A R E N I TOMMA BAR SALAR FRÅN HAND Ö TILL HAND KAPSEJSAR BRAND B VARA UTAN K N T R A R KYLER E L D VÄRLDSDEL STÖRTAT PÅ ÄR BLOCKET E S A N N A TILL ALLT... FÅGEL PAPEGOJA KLOK SKÅDAS HEMLIG NYCKEL ELDIG GLIDIT TA SAKEN I EGNA HÄNDER TIDSRYMD I T H S E T E R A O INSEKTS- GIFT A K H A N D S H O W A N R E N A T T A T I O N S G A T A N DRÄPA U A K V A V I T T I D EPOK LIVETS VATTEN KVÄVE S T A A O L A F R I K A M O R A L S E S F A S A N T E G K K R A V S A R G A R A R U K D 19 BO I BORLÄNGE NR

20 Information från Stadsbyggnadskontoret om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt inför byggstart 1 BILTEMA har sökt bygglov för nytt varuhus. Byggstart under hösten (AL) Detaljplan för Gimsbärke 53:10, 55:3, bostäder, överklagad (AJ) Detaljplan för Dalsjö 23:4 i Storsten, ca 40 nya småhus. Samrådssvar behandlas (AL) 2 Detaljplan för område vid Gyllehemsvägen, bostäder mm, har vunnit laga kraft. (AJ) 3 Detaljplan för område norr om Pålsgatan och öster om Moes väg inom Hönsarvet inkomna synpunkter behandlas. Avses antagas av KF (AL) 4 Planprogram för Stations området, som syftar tillutveckling av stationsområdet med kontor mm, inkomna synpunkter behandlas. (AJ) 5 Detaljplan för nya villatomter i Övre Tjärna. Omarbetas efter samråd. Samråd under hösten (AL) 6 Detaljplan för tränings- och matcharena planeras väster om Nygårdsskolan. Samrådssvar behandlas. (AJ) 7 Detaljplan för handels- och arbetsplatsområde i Islingby som syftar till utbyggnad av handel och kontor längs RV 50 mot Falun. Avses kunna ställas ut under hösten (AJ) 8 Kv Teknikern utökad markanvändning samt nytt område söder korsningen RV 50 Ritargatan. Har vunnit laga kraft. (AJ) Borlänge tätort och dess centrala delar Planering utredning/underlag för fördjupning av översikts plan. (SJ) 9 Borlänge Energi AB bygger ny panna för el och värmeproduktion. (LOL) 10 Del av kv Kunsljuset, uppförande av fl erbostäder för äldre. (CE) Stadstorpet Kedjehus för tiden när barnen fl yttat hemifrån och en mindre bostad utan trappor är önskvärd. Tomtutredning pågår. (AJ, AL) Fördjupning av översiktsplan för område kring Ösjön och Runn Områdets utvecklingsmöjligheter för boende, service och verksamheter ska utarbetas. Samrådsomgång 2 under (SJ) Information eller synpunkter Du som önskar information eller har synpunkter på projekten är välkommen att höra av dig till respektive handläggare enligt nedan. Stadsbyggnadskontoret fi nns i Stadshuset, Rödavägen 50, Borlänge Solåkern/Talludden ersättande av en avstyckningsplan från 1945 med en ny detaljplan och samtidigt utbyggande av avloppsledningen. Diskussioner med en arbetsgrupp utsedd av fastighetsägarna pågår. (AL) (SJ) Steve Johnsson (AJ) Anders Jonsson (CE) Christina Eriksson (LOL) Lars-Olof Lundin (AL) Arne Ludvigsson Fastighetsplan för kv Karto grafen Antagen och överklagad. (AL) 12 Planändring för kv Spännaren som syftar till att stadshuset ska kunna användas som kontor. Är påbörjad. (CE) 13 Planändring för del av Åker skogen och Karestäppan påbörjas. (CE) 14 Detaljplan för handelsområde i Norra Backa delplan 1, har vunnit laga kraft (AJ) Detaljplan inom Romme arbetsplatsområde (RE-bil och CCS) har vunnit laga kraft. (CE) 15 Ny bostadsbebyggelse vid Färjegårdarnas by, är överklagad. (AJ) 16 Detaljplan för Frej 4, bostäder och handel. Inkomna synpunkter behandlas efter samråd. (CE) 17 Kvarnsvedens industriområde. Endast del berörande rondell ställs ut under hösten. 18 Byggpartner i Dalarna AB bygger tolv radhus i kv Bokstödet, etapp 1. (AL) 19 Del av kv Lisselhagen. Uppförande av fl erbostadshus och kontor. Samråd under hösten. (CE) 20 IBI söker bygglov för varuhus. (LOL) 21 Årby. Lov för 13 radhus har beviljats. (LOL) Områdesbestämmelser för Torsång. Ny utställning under hösten. (AJ) Arkitektstudenter flyttar Gamla Bruket Gamla Bruket eller Ljungbergshallen som den också kallas specialstuderas nu av en grupp studenter från arkitektutbildningen vid Lunds Tekniska Högskola. Vart hallen kan flyttas och hur den kan användas är studenternas uppgift att ge förslag på. Under ledning av arkitekturprofessor Mats Edström ska de sju studenterna från arkitektutbildningens fjärde årskurs ta fram var sitt förslag för Ljungbergshallens framtid. Studenterna har en helt fri uppgift och tanken är att kunna ta tillvara deras kreativa idéer. I fördiskussionerna finns idéer som till exempel att placera byggnaden över järnvägsdiket i centrum för att bättre kunna knyta ihop centrum. Men det finns många möjliga placeringar och användningsområden, konserthall är ett förslag. PÅ VÄRLDSLISTA FÖR BEVARANDE Ljungbergshallen är den första svenska byggnad som hamnat på World Monument Fund s lista över de 100 kulturobjekt i världen som hotas och är värda att bevara. Tyvärr kan den inte vara kvar på pappersbrukets område utan måste flyttas eller rivas och skrotas. Det är ingen liten byggnad det handlar om, totalytan är på nästan en hektar ( kvadratmeter) och takhöjden 20 meter. Det är en byggnad med fantastiska möjligheter och storleken med 126 meters längd och 68 meters bredd gör det möjligt att dela upp den för många olika användningsområden. FLYTT INGET NYTT En del av idén med Ljungbergshallens konstruktion är att den är gjord för att kunna flyttas. Konstruktionen är ett nitat fackverk på samma sätt som Eiffeltornet. Byggnaden skapades för Stockholmsutställningen 1897 och monterades sedan ned och flyttades till Kvarnsveden. Studenternas olika förslag kommer att visas med hjälp av den senaste Virtual Reality-tekniken i Ingvar Kamprads designcentrum i Lund under december. Senare kommer förslagen även att presenteras på olika sätt här i Borlänge.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

INFORMATION FRÅN TUNABYGGEN NR 2 2012. Rent och snyggt på våra områden Populärt med odlingslotter Krafttag för att spara energi. Ha en skön sommar!

INFORMATION FRÅN TUNABYGGEN NR 2 2012. Rent och snyggt på våra områden Populärt med odlingslotter Krafttag för att spara energi. Ha en skön sommar! INFORMATION FRÅN TUNABYGGEN NR 2 2012 Rent och snyggt på våra områden Populärt med odlingslotter Krafttag för att spara energi Ha en skön sommar! LEDARE PERNILLA BERGKVIST Rent, snyggt och bättre service

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Ett livsviktigt arbete

Ett livsviktigt arbete Stockholmshemmet Tidningen för dig som bor hos oss Nr 3 September 2015 Årets enkätresultat klara! Ett livsviktigt arbete Hitta information om ditt boende i Min lägenhet Vår, sommar, höst och vinter nu

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet!

Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet! B omagasinet 2/2012 Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet! Oktober 1950. Hyreshuset på Ekkällevägen 1 var precis nybyggt och familjen Dahm var bland de första hyresgästerna. 62 år senare bor makarna

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Digitalt nyhetsbrev ska inspirera boende

Digitalt nyhetsbrev ska inspirera boende Hemsida Skicka vidare Prenumerera Avprenumerera Digitalt nyhetsbrev ska inspirera boende Nu kan du som är boende på Centrala Hisingen få ännu bättre information om vad som är på gång i ditt område. Pernilla

Läs mer

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 Västra Hamnen Yteffektivt Modernt Malmö Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 LOKaLEn BÄSTA LÄGET I VÄSTRA HAMNEN! Kontorsyta 800-3 450 kvm Antal arbetsplatser Ca 70-350 Mitt i blickfånget har vi kvarteret

Läs mer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer Kumla växer Aktuella projekt och planer Kumla växer! Kumla var en gång i tiden centralorten för Sveriges skotillverkning. Ett talesätt från förr lyder Skomakare, bliv vid din läst. I Kumla har vi fortfarande

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION BAKGRUND Just nu pågår åtta olika utredningar inom Högskolan Dalarna för att allsidigt belysa konsekvenser och förutsättningar avseende verksamhetens

Läs mer

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Hangövägen 25, plan 4-5 (3-4), 365-735 kvm LOKALEN Lokal fördelat på två plan med interntrappa Kontorsyta 365-735 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Klockan 18.30-20.30 i Alfredshällskolans matsal. Cirka 140 deltagare. Anders Nyquist, planeringschef i Lomma kommun, hälsade alla välkomna och inledde kvällens

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Polhemsskolan Gävle TED2

Polhemsskolan Gävle TED2 Designprocessen Utgångspunkter: Vi började arbeta med tävlingsuppgiften som Design Open hade gett oss. Vi delade upp oss i sex basgrupper. Alla basgrupper skulle jobba med egna idéer som skulle kunna lösa

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo!

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo! Ett smartare sätt att bo! Lättare att både städa och möblera Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig värme från fjärrvärme Mindre el mindre koldioxid En knapp stänger allt Påverka klimatet från soffan

Läs mer

Hemlagade middagar till dörren

Hemlagade middagar till dörren Hemlagade middagar till dörren Det nystartade företaget Ellens gryta erbjuder vällagade middagar med fokus på traditionellt långkok, inspirerade av mormor Ellens goda grytor. Vi träffade grundaren Ann-Louise

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning Ljus Alviks Strand Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 1 550 5 000 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

till drömhus Från dröm hemma hos

till drömhus Från dröm hemma hos Från dröm till drömhus När Linda och Christofer ärvde en tomt vid Tullingesjön söder om Stockholm visste de att de ville bygga sitt drömhus där. Men det var lättare sagt än gjort. Tomten låg visserligen

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Johan Östh, VD och grundare

Johan Östh, VD och grundare t mה är r än s j, Jag heter Johan Östh och har jobbat som snickare i hela mitt liv. Inspiration fi ck jag från min morfar som var både byggare och målare och hade byggt huset jag växte upp i. Jag har alltid

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

Högt upp. Ljus Skyltläge. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm

Högt upp. Ljus Skyltläge. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm Högt upp Ljus Skyltläge Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm LOKALEN Högt upp i fastigheten med fri utsikt Kontorsyta 829 kvm Antal arbetsplatser 40 60 beroende på planlösning Välkommen till

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum

Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Att skapa ett attraktivt biblioteksrum Föreläsning av Petra Trobäck Fokus, Jönköpings stadsbibliotek, 2014-03-14 Allmänt Alla är välkomna, men jag kan inte kommunicera med alla för då skulle ingen lyssna.

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK Linnéa Liljedahl och Peter Eriksson tar en paus på jobbet Vad är en talang, hur definierar du det? Att en utvecklar det en håller

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Hela Dalarna Cyklar utmaningen Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vi gör så att Gävle växer

Vi gör så att Gävle växer Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer