Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun"

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:51 Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

2 Beslut Norrtälje kommun Box Norrtälje (4) Genomförd utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skolverket har genomfört inspektion i Norrtälje kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden februari till och med juni Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 28 december 2004 skall Norrtälje kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax:

3 Beslut (4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Skolverket bedömer att Norrtälje kommun har en väl fungerande verksamhet som i de flesta avseenden håller god kvalitet. Omsorg och skola är med få undantag resurstarka både personellt och lokalmässigt. Relationen mellan personal och elever är i allmänhet god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna i allmänhet trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling är i allmänhet gott. Rektorerna bedöms i allmänhet väl förtrogna med verksamheterna och kommunen har i många avseende en god struktur för kvalitetsarbetet. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - uppföljning, utvärdering och analys av resultat och återkoppling av dessa, - förstärkt förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete, - elevinflytande och samverkan med föräldrarna, - kunskapsresultaten på flera enheter, - information till elever och föräldrar, - elevernas kunskaper om målen för utbildningen, - kvalitetssäkring av betygssättningen, - hanteringen av individuella studieplaner inom vissa delar av gymnasieskolan, komvux och inom sfi, - skolornas åtgärder vid elevers frånvaro, - möjligheten att erbjuda barnomsorg på helger och nätter, - erbjudandet av modersmålsundervisning, - den pedagogiska ledningen och rektors förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan, - arbetet med och användningen av kvalitetsredovisningar, - informationen om föräldrars möjlighet att avstå från skriftlig information avseende en elevs kunskapsutveckling, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - komplettering av särskolans elevakter, - rekrytering av personal med relevant utbildning och personalens kompetensutveckling,

4 Beslut (4) - inom- och utomhusmiljön samt datatillgängligheten. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte, alternativt utformas inte, i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen, 2 kap. 7 särskoleförordningen). - Kränkningar förekommer på några skolor i sådan omfattning att elever känner sig otrygga i skolmiljön (avsnitt 1 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Kvalitetsredovisning saknas på några enheter (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller har brister (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram saknas på några skolor (5 kap 1 grundskoleförodningen). - Rektorn för resursenheten och rektorn för särskolan ingår inte som ledamöter i alla elevvårdskonferenser (3 kap. 3 särskoleförordningen, 3 kap. 4 grundskoleförordningen). - På två skolor görs en betygsbedömning av elevernas kunskaper i musik redan i årskurs 7 (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - En del elever på gymnasieskolan får betyg i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Program mot kränkande behandling finns inte för resursenhetens verksamheter (avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Svenska som andraspråk erbjuds inte på vissa av skolorna i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i till exempel ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik följer inte den nationella timplanen på vissa av skolorna (4 kap. 3 a skollagen och 2 kap 6 grundskoleförordningen). - Delar av gymnasieutbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Eleverna har inte möjlighet att nå målen för betyget MVG på en av kurserna inom gymnasieskolans elprogram (avsnitt 2.5 i läroplan för de frivilliga skolformerna, 7 kap. 1, 2 och 4 gymnasieförordningen).

5 Beslut (4) - Utvecklingssamtal genomförs inte på en skola i enlighet med författningskraven (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning för sfi saknas (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Mats Peterson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit Marie-Helénè Ahnborg. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

6 Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

7 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning, komvux 772 Förskoleklass 541 Obligatoriska särskolan 118 Svenskundervisning för invandrare, sfi 89 Gymnasiesärskola 51 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 50 Ovanstående uppgifter är kommunens egna från februari I Norrtälje kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningarna, med rektorer och annan personal på central och lokal nivå. Norrtälje kommun har organiserat skolverksamheten och barnomsorgen i två nämnder, barn- och skolnämnd samt utbildningsnämnd. Barn- och skolnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och den obligatoriska särskolan. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, komvux, sfi, gymnasiesärskola och särvux. I Norrtälje kommun finns en resursenhet direkt underställd barn- och skolförvaltningen. Enheten har en egen rektor. Enheten fungerar dels som ett stöd till de lokala enheterna med erbjudande om specialistkompetens men har även elevansvar för vissa grupper. Särskolan har en egen rektor med elevansvar för alla elever i den obligatoriska särskolan. Gymnasieskolan finns fysiskt placerad dels i Norrtälje (Rodengymnasiet) och dels i Hallstavik (Häverögymnasiet). Sfi-verksamheten bedrivs i entreprenadform. Genomförandet av inspektionen i Norrtälje kommun Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht, Mariette Dennholt, Pia-Lotta Fellke, Åke Johansson, Silja Jundin, Ulf Lindberg, Mats Peterson och Elisabeth Ritchey samt experterna Maria Bennet och Björn Bylund. Besöken i verksamheterna inleddes den 11 februari 2004 och avslutades den 11 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- 2

8 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor (Tellus, Kuggwass, Vätö) och fritidshem (vid Grindskolan, Smedjan, vid Långsjöskolan), från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Norrtälje kommun uppger bägge förvaltningarna, barn- och skolförvaltningen respektive utbildningsförvaltningen, att man arbetar mycket med frågor som rör trygghet och elevinflytande och att det finns mål kring detta. Trots det visar kommunala mätningar att inflytandet på verksamheten och i undervisningen inte är så stort. Resultatet på gymnasieskolan har dock under 2003 förbättrats något. När det gäller trygghet är resultaten enligt kommunens mätningar bra. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kommunala enkäter vartannat år, Sfinxen, ställs bland annat en fråga om barn/elever känner sig trygga. I förskolan var resultatet år ,5 på en femgradig skala. Även resultatet avseende familjedaghem och fritidshem var bra. På de av inspektörerna besökta förskolorna och fritidshemmen är miljön enligt samtliga intervjuer trygg och personalen agerar om någon kränkning inträffar. Det gäller till exempel på Långsjöskolans fritidshem. Inspektionen visar att barnen i allmänhet är trygga, visar respekt för varandra och för sin miljö och har ett bra språkbruk. Barnen på besökta förskolor och fritidshem har möjlighet till inflytande i verksamheten. Inspektionen visar att personalen arbetar aktivt med frågan. Barn- och ungdomsutbildning När det gäller grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan visar Sfinxen att föräldrar och elever är nöjda avseende trygghet och möjlighet 3

9 SKOLVERKET till att få ta eget ansvar för sitt skolarbete. På fråga till gymnasieelever om de blivit mobbade/kränkta av andra är resultatet bra. Enligt distriktscheferna inom barn- och skolförvaltningen gör bland annat det faktum att skolorna är små att det finns en närhet mellan skolpersonal och elever som gör att eleverna känner sig trygga. Inspektionens samlade bild är att skolornas värdegrundsarbete är bra och att det bedrivs ett ambitiöst och engagerat arbete mot kränkningar. Generellt bedöms eleverna vara trygga på skolorna och personalen agerar om någon kränkning inträffar. Vid bland annat Edsbro skola, Rånäs skola, Rådmansö skola, Skärsta skola, Frötuna skola och skoldaghemmen bedöms eleverna vara mycket trygga. Trots den positiva bilden förekommer dock kränkningar och på Bålbroskolan och Lommarskolan i sådan omfattning att skolorna inte upplevs som trygga vilket inte är acceptabelt. Kränkningar förekommer även i mindre omfattning på en del skolor. Enligt intervjuade lärare och elever på Rodengymnasiet finns också rasistiska attityder bland vissa elever. På några skolor upplevs språkbruket bland eleverna vara hårt. Det gäller främst Kvisthamraskolan, Lännaskolan, Vigelsjö, Gottsta skola och Centralskolan. På skoldaghemmet Häverö uppfattar ibland eleverna att personalens språkbruk är grovt. Personalen uppger att de är medvetna om detta och arbetar med att förbättra språkbruket. Kommunen centralt har en fastställd handlingsplan för elever som skolvägrar. På framförallt Centralskolan och Bålbroskolan har man trots det problem med skolkande elever. Skolorna har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med problemet, men arbetet kan ytterligare stärkas. Trots att personalen på Centralskolan arbetar aktivt med att få bukt med skolket upplever en del elever att viss personal inte bryr sig så mycket medan andra gör det. Det vill säga eleverna upplever att de behandlas olika i detta avseende. På samtliga inspekterade enheter visar inspektionen att det finns någon form av elevinflytande i undervisningen, bra till exempel på Lommarskolan och Skärsta skola, men att det i de flesta fall är alltför begränsat. Hur stort inflytandet är varierar mycket mellan skolor, arbetslag och mellan lärare och ämnen. På flera skolor avtar inflytandet med stigande ålder istället för att som förväntat öka. På skolorna saknas som regel gemensamma och strukturerade diskussioner kring denna fråga. I den obligatoriska särskolan har eleverna i viss mån inflytande men inspektionens bild är att personalens vilja att tillfredsställa elevernas behov av struktur kan göra att inflytandet begränsas onödigt mycket. Inflytande via elevråd och klassråd bedöms fungerar bra, på till exempel Drottningdals skola, Svanbergaskolan, Frötunaskolan, Skeboskolan, Gottsta skola, Flygskolan, Parkskolan, Rånässkolan med sin elevriksdag, Grisslehamns/Singö/Söderbykarls skolor och Centralskolan. På till exempel Vigelsjö skola, Rådmansö skola, Kvisthamraskolan, Roslagsskolan och särskolan behöver arbetet med de formella råden förbättras. Gymnasiesärskolans elever deltar i klassråd varje vecka och ges möjligheter att påverka sin studiesituation. På flera skolor, till exempel Rådmansö och Lommarskolan, är vissa elever tveksamma till nödvändigheten av att kunna påverka skolans verksamhet. Det är således av vikt att arbeta med elevernas demokratiska värderingar ytterligare. 4

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vuxenutbildning Utifrån intervjuer och observationer görs bedömningen att resultatet på samtliga vuxenutbildningar avseende trygghet är bra och att studiemiljön är lugn. Om någon kränkning inträffar finns det alltid personal som agerar. Eleverna är motiverade och tar ansvar för sitt lärande och sin utbildning. De uppger att de har en nära kontakt med lärarna. Eleverna uppger i intervjuerna att deras möjligheter till reellt inflytande över utformningen av undervisningen är begränsat. Eleverna på sfi och komvux har olika uppfattningar och kunskap om de formella rådens funktion. En del anser att de tillför verksamheten en del medan andra är av en annan uppfattning. Särvuxeleverna har i viss utsträckning klassråd där eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen. Sammanfattning Inspektionen visar att värdegrundsarbete och resultat avseende normer och värden är bra då barnen och eleverna i allmänhet känner sig trygga och det finns en god ambition att de ska ta ansvar för det egna arbetet och för miljön. Nära hälften av skolorna bör trots ovanstående ytterligare förstärka sitt förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete. Flera enheter behöver förbättra resultaten vad gäller motverkande av kränkande behandling, några enheter även i de delar som rör elevernas språkbruk och skolk. I stort sett alla grundskolor och särskolenheter behöver också stärka elevinflytandet framförallt i undervisningen, på några enheter också genom de formella råden. På flera skolor finns skäl att ytterligare förstärka arbetet med elevernas demokratiska värderingar. Personalen bör arbeta efter ett gemensamt förhållningssätt då elever skolkar. Det är inte acceptabelt att elever på några skolor inte känner sig trygga. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Enligt förvaltningscheferna arbetar man intensivt med kunskapsfrågorna i hela kommunen och har från central nivå bland annat arbetat med Campus Roslagen och diverse glesbygdssatsningar för att öka studiemotivationen hos eleverna. 5

11 SKOLVERKET Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På förskolan Tellus och på Vätö förskola har man påbörjat ett arbete med att tydliggöra barnens lärande i barnets pärm där man samlar barnens olika arbeten och pedagogernas dokumentation för att tillsammans med föräldrar i utvecklingssamtal reflektera över barnets utveckling. Barnen på förskolan Tellus har inflytande på verksamhetens innehåll genom att de vuxna fångar upp, stödjer och förstärker barnens intressen. På förskolan Kuggwass har alla barn individuella utvecklingsplaner som följs upp och utvärderas. Fritidshemmen är tydliga med att erbjuda barnen en meningsfull fritid och aktiviteter för att komplettera skolan. Samtliga elever och föräldrar bekräftar detta. På fritidshemmen, till exempel på Långsjöskolan, finns genomtänka pedagogiska planeringar med en kombination av strukturerad och fri verksamhet. Barn- och ungdomsutbildning I Norrtälje kommun var år 2002, enligt Skolverkets officiella statistik, 87,2 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga att söka till nationella program. I riket är motsvarande siffra 89,5 procent. Av samma statistik framgår att 35 procent av eleverna i årskurs 9 inte har uppnått målen i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket är 26 procent. Enligt SALSA 1 var dock det modellberäknade värdet för kommunen år 2002/2003 endast marginellt under rikssnittet. De kommunala skolor som har ett högre faktiskt värde än förväntat för 2003 var Bålbro skola, Länna skola och Norrsundsskolan. På Svanbergaskolan, Centralskolan och Flygskolan uppnådde däremot endast ca 60 procent av eleverna målen i alla ämnen i årskurs 9. Med tanke på att stöd prioriteras generellt i svenska, matematik och engelska finns det ett tydligt förbättringsområde i att analysera om stödbehoven tillgodoses i övriga ämnen. Detta utvecklas under avsnitt 4. När det gäller de nationella proven för årskurs 5 visar dessa på varierande resultat. Många skolor har bra resultat, till exempel Edsbro skola och Köpmanholms skola, medan andra skolor har sämre resultat för år På Hallsta skola, där det framförallt är pojkar som inte nått målen, har man på ett tydligt och mycket lovvärt sätt arbetat med pojkarna och deras resultat uppges ha förbättrats avsevärt i årskurs 6. På Skebo och Skedrids skolor uppnådde en stor andel av eleverna år 2003 inte målen, men resultatet har förbättrats under år Frånsett svenska, matematik och engelska följs kunskapsresultaten inte upp eller analyseras på en skolövergripande nivå. I någon mån görs det dock på till exempel Gottsta skola. Flertalet enheter analyserar inte skillnader i resultat mellan pojkar och flickor så att behov av åtgärder uppmärksammas. Att följa upp resultaten för samtliga ämnen på en skolövergripande nivå är ett förbättringsområde för samtliga skolor. På Bålbroskolan bör dessutom den stora skillnaden i resultat mellan betyg och nationella prov analyseras och bedömas. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 6

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun På skoldaghemmen arbetar man med elevernas sociala förhållningssätt på ett mycket bra sätt. Några elever anser att utbildningen är för lätt. Inspektionen visar att kunskapsutvecklingen lyfts fram men att den kan analyseras ytterligare och eventuellt förbättras. Samtliga intervjuade uppger dock att elevernas resultat förbättrats avsevärt i alla avseenden sedan eleverna börjat på skoldaghemmen. Kunskapsresultaten är goda på särskolan enligt personalen och föräldrarna. På träningsskolan på Frötuna är några intervjuade föräldrar tveksamma till elevernas kunskapsutveckling. Skolövergripande uppföljningar av resultaten görs inte i kommunen. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2002 anges att 67,4 procent av gymnasieeleverna når ett slutbetyg inom fyra år. Motsvarande värde för Stockholms län var 76 procent. Någon analys av orsakerna till den lägre genomströmningen har inte gjorts. Andel elever med slutbetyg som ger behörighet till högskolestudier var 85,9 procent 2002, motsvarande siffra för länet var 83,5 procent. Under 2003 har resultatet förbättrats ytterligare vilket är positivt. Statistik i andra ämnen än svenska, matematik och engelska redovisas inte eller analyseras i redovisningen. Transportteknisk inriktning på fordonsprogrammet har mycket goda resultat. Även de elever på individuellt program som inspektörerna träffade hade samtliga nått sina mål och skulle från höstterminen påbörja ett nationellt program. På gymnasiesärskolan når alla elever målen för utbildningen inom fyra år. Vid inspektionen framkommer att eleverna i samtliga skolformer har förhållandevis dåliga kunskaper om målen och förutsättningarna för utbildningen. Det varierar mycket mellan ämnen och lärare hur målen presenteras. I allmänhet finns inga gemensamma strategier på skolorna för hur målen ska presenteras. På några skolor arbetar man mer aktivt med att göra eleverna mer medvetna om målen, till exempel på Svanbergaskolan, Flygskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildning På sfi var andelen som nått målen i kurser på C och D nivå 93 procent under Genomsnittstiden för genomströmning uppges vara ca 300 timmar i Norrtälje kommun. Resultaten i detta bedöms som goda. Enligt kvalitetsredovisningen för komvux når eleverna på gymnasial komvux målen i kurserna svenska A, matematik A, samhällskunskap A, svenska A och B i mellan 84 procent och 92 procent av fallen. För engelska, matematik och svenska A finns jämförelsesiffror med tidigare år angivna och då är resultatet för 2003 sammantaget något lägre. Avbrotten uppgår till 15 procent, varav avbrott under de två första månaderna är 7 procent. Detta ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Ingen analys av avbrottsorsakerna har gjorts. Från hösten 2004 planerar skolan genomföra sådana. De elever som slutförde grundläggande komvux under 2003 uppgick till 77 procent vilket är en ökning från tidigare år. Andelen elever som slutförde gymnasial komvux under 2003 uppgick till 80 procent, vilket är på samma nivå som tidigare år. Några analyser av orsakerna till avbrotten eller andra uppföljningsresultat har inte presenterats för inspektörerna. Något system för att presentera utbildningsmål och krav på kurserna finns inte, utan det är avhängigt den enskilde läraren hur presentationen görs. 7

13 SKOLVERKET Sammanfattning Inspektionen visar att resultaten generellt sett är bra men kan förbättras på flera enheter. På främst skolövergripande men också kommunal nivå bör dokumentation, uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik genomföras regelbundet. Vidare bör skolorna analysera skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan betyg och nationella prov där det finns sådana skillnader. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör analysera skälen till avbrotten i studierna för att kunna vidta utvecklingsinsatser. Elevernas kunskaper om målen för utbildningen bör stärkas på flertalet enheter. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Kommunen mäter resultat genom enkäter avseende trygghet och inflytande, vilket är bra. Mål finns även kring dessa områden. Barn- och skolnämndens ordförande uppger att nämnden kommer att diskutera elevinflytande under hösten 2004 för att ytterligare stärka detta. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På alla besökta förskolor och fritidshem uppges att personalen tar kränkningar på allvar, diskuterar värdegrundsfrågor med barnen och vidtar åtgärder om något inträffar. Vidare att ett bra samarbete sker med föräldrarna. Samtlig personal på fritidshemmet vid Grindskolan uppger att värdegrundsfrågor diskuteras på övergripande nivå på skolan och att alla vet vad övriga arbetslag arbetar med inom området. Barnen får även vara med och bestämma hur deras vardag på fritidshemmet ska se ut. På Smedjan får barnen vara med och påverka aktiviteterna och personal uppger att deras viktigaste uppgift är att lyssna på barnen. Fritidshemmet fokuserar på värdegrunds- och inflytandefrågor enligt intervjuerna. Även fritidshemmet på Långsjöskolan arbetar mycket med värdegrundsfrågor och barnen har bland annat medverkat i att ta fram egna förhållningsregler. Personalen på förskolan Tellus arbetar dagligen med värdegrunden utifrån att se, höra och ingripa om barnen skulle hamna i konflikt. 8

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Barnen på Kuggwass och Vätö förskola berättar att personalen lyssnar på dem och att de är lyhörda för barnens förslag på aktiviteter. Barn- och ungdomsutbildning På så gott som alla besökta grundskole- och särskoleenheter uppger de intervjuade att personalen tar kränkningar och grovt språkbruk på allvar och vidtar åtgärder om något inträffar. De intervjuade ger flera exempel på snabbt och resolut agerande från personalens och skolledningens sida vid kränkningar på många skolor, till exempel på skoldaghemmen. Det varierar dock mellan skolorna hur man arbetar med det förebyggandet arbetet mot kränkande behandling. Alla skolor har någon form av förebyggande åtgärder, exempel ges på föreläsningar, kamratstödjare, Projekt Charlie, Lions Quest, Rosen-metoden, allmänna klassrumsdiskussioner med mera. På till exempel Grindskolan, Rånässkolan, Parkskolan, Gottsta skola, Grisslehamn/Singö/Söderbykarls skolor och Rådmansö skola är det förebyggande arbetet mer omfattande. Uppföljning och diskussion kring arbetet saknas dock ofta på skolnivå. Alla skolor utom delar av resursenhetens verksamheter har någon form av program mot kränkande behandling. Stor variation finns i skolornas program när det gäller beskrivningar av de förebyggande åtgärderna och hur pass tydligt det är att alla former av kränkningar innefattas. I Kvisthamraskolans, Svanbergaskolans, Parkskolans, Köpmansholmsskolan och Drottningdalsskolans handlingsprogram mot kränkande behandling behandlas även ett vuxen-elevperspektiv, vilket inte görs i andra skolors program. På Grindskolan lyfts dock detta perspektiv fram i ett annat dokument. Det finns även stora skillnader mellan skolorna hur pass kända programmen är för elever, personal och föräldrar. Ett gemensamt handlingsprogram mot kränkande behandling finns för Rodengymnasiet och Häverögymnasiet. På Häverögymnasiet har alla elever varit inblandade i arbetet med programmet. På Rodengymnasiet har en arbetsgrupp bestående av representanter från elever, lärare och elevhälsan även utarbetat ett policydokument och ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet och rasism. Materialet har utarbetats som en direkt följd av att det förekommit främlingsfientliga aktiviteter på skolan. Som det konstaterades under rubriken Normer och värden varierar elevinflytandet mellan ämnen och lärare. Elevinflytande i undervisningen finns i någon mån på alla skolor men styrs av enskilda lärare, det vill säga skolorna har inga övergripande strategier i detta arbete. Det gäller även de skolor som ingår i projektet utan timplan i grundskolan. Generellt sett tycks dock inflytandet öka när skolorna arbetar med teman eller projekt. De formella och informella råden tycks fungera bra på vissa skolor medan det på andra fungerar sämre. På till exempel Roslagsskolan finns elev- och föräldrarepresentanter med på vissa av arbetslagens möten. Arbetet uppges fungera olika bra beroende på arbetslag, men initiativet är lovvärt. För gymnasieskolans del uppges klassråden fungera mindre bra med något undantag. Elevråd skall enligt uppgift i kvalitetsredovisningen finnas dels för varje sektor, dels för hela skolan. Vid Skolverkets besök var det endast HS-sektorn och Rodengymnasiet som helhet som hade fungerande elevråd. För gymnasiesärskolan fungerar klassråden bra och eleverna kan diskutera och fatta beslut i frågor som berör klassen. 9

15 SKOLVERKET Föräldrainflytandet uppges vara mycket bra inom särskolans och resursenhetens verksamheter. I övrigt varierar det mellan enheterna hur pass bra enhetsråden fungerar även om alla enheter har någon form av råd. På Vätö skola finns en aktiv föräldrastyrelse inom ramen för försöksverksamheten med lokal styrelse med föräldramajoritet. På bland annat Frötunaskolan och Köpmanholms skola behöver dock samarbetet med föräldrarna utvecklas. I allmänhet bör skolorna fundera på om inte de olika rådens arbete kan utvecklas innehållsmässigt. I övrigt är så gott som alla föräldrar nöjda med de informella kontakterna med lärare och skola. Skolhälsovård finns i form av skolsköterska och tillgång till skolläkare. På Hallsta skola deltar skolsköterskan i temaarbeten, till exempel om kroppen, vilket är mycket positivt. På Svanbergaskolan arbetar man tillsammans med skolsköterskan i flera olika avseenden, vilket också är positivt. Flera intervjuade skulle vilja utnyttja skolsköterskan mer i undervisningen. På till exempel Gottsta skola arbetar man hälsofrämjande genom utökad idrott och diskussioner kring kostoch motionbsfrågor. På gymnasieskolan har eleverna tillgång till skolhälsovård och en skolsköterska. Vuxenutbildning För särvux fungerar klassråden och eleverna kan diskutera och fatta beslut i frågor som berör klassen. På sfi finns ett elevråd bestående av klassrådsrepresentanter som träffas ett par gånger per termin. Eleverna uppger att ärenden framförs främst informellt direkt till rektor eller lärare och att det oftast inte finns tid att engagera sig i ett elevråd. Man upplever dock att skolans personal lyssnar till framkomna förslag och önskemål. Verksamhetens värdegrundsarbete uppges vara ett naturligt inslag i vardagen eftersom elever med så många olika nationaliteter finns där. Enligt rektorn gäller utbildningsnämndens övergripande plan mot mobbning och främlingsfientlighet för skolan. Enligt rektorn för komvux gäller planen även dem. Handlingsplanen är dock inte känd av elever och flera lärare på komvux. Barn- och fritidsutbildningen och omvårdnadsutbildningen har en egen handlingsplan som är känd bland elever och lärare. De arbetar i övrigt aktivt på ett utmärkt sätt med värdegrundsfrågor. Enligt uppgift från rektor agerar skolan direkt om kränkningar uppkommer. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens och besökta enheters arbete med arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är bra. Det gäller till exempel kommunens arbete med att följa resultatutvecklingen i detta avseende och att alla enheter har ett förebyggande arbete mot kränkande behandling. Arbetet kan förbättras genom att på skolnivå ytterligare utveckla det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Vidare bör arbetet med det formella och informella elevinflytandet stärkas. På ett stort antal enheter behöver handlingsprogrammen mot kränkande behandling utvecklas och förankras bland alla berörda. Det är inte acceptabelt att handlingsprogram mot kränkande behandling saknas för resursenheten. På gymnasieskolan kan klassrådsverksamheten i allmänhet utvecklas. Samverkan med föräldrarna är på vissa skolor mycket bra, men kan utvecklas på andra skolor. 10

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På de inspekterade förskolorna och fritidshemmen bedrivs ett bra arbetet mot läroplanens mål. På Grindskolans fritidshem ges vissa barn extra stöd. Samarbete sker med skolan i detta avseende. Fritidshemmens personal deltar i undervisningen när möjlighet finns, men uppger att deras fokus ligger på fritidshemmets verksamhet. På Grindskolan finns fritidshemmets personal med på föräldramötena. På fritidshemmet Smedjan arbetar personalen mycket med barnens utveckling och uppger att allmänna råden för fritidshemmen är styrande för verksamheten. På Långsjöskolans fritidshem arbetar personalen i klasserna på förmiddagarna och deltar i viss mån i arbetslagens planering. Personalen på förskolan Tellus, Vätö förskola och förskolan Kuggwass är förtrogna med läroplanen för förskolan och arbetar utifrån den. Barnen får goda möjligheter att utveckla motorik, talspråk och sin skapande förmåga. De barn som är i behov av särskilt stöd får också stöd. Enligt personalen på Vätö förskola är det dock osäkert om alla barn får stöd i tillräcklig omfattning. När det gäller stöd till förskolebarn uppger rektorn för Östra förskoleenheten att förskolorna i distriktet får extra resurser vid mycket stora och tydliga stödbehov men inte annars. Det leder till att personalen har begränsade möjligheter att ge övriga barn stöd för sin utveckling enligt rektorn. Skolverket vill poängtera att alla barn har rätt till stöd för sin utveckling utifrån sina behov. Barn- och ungdomsutbildning Distriktscheferna uppger att det är utifrån olika kunskapsresultat som kommunen har satsat extra resurser på matematik och svenska. Vidare uppger de att kommunen satsat på kompetensutveckling för personalen för att möjliggöra resultatförbättringar. På grundskolorna sker undervisningen i flera olika former. Elevaktiva och undersökande arbetssätt blandas med lärarledd undervisning. Skolorna arbetar även i varierande grad med olika teman och pedagogiska grepp som till exempel storyline, olika typer av profiler, hälsofokusering och montessoriinriktning. Då eleverna arbetar med teman visar inspektionen att de har mer inflytande i planering och utvärdering av undervisningen än i den lärarledda undervisningen. I skolor som deltar i försöket med undervisning utan timplan (Rimbodistriktet) finns i allmänhet arbetspass där eleverna har stor frihet att planera sina arbetsuppgifter. Hur pass flexibel undervisningen är, är i hög grad lärar- och äm- 11

17 SKOLVERKET nesberoende. Inspektionen visar att de diskussioner som förs mellan lärare, mellan arbetslag och mellan skolor i regel kan utvecklas. På alla skolor förs någon form av diskussioner om betyg och nationella prov. Däremot analyseras inte resultaten i nämnvärd omfattning på någon skola och inte heller ges tid för diskussion om eller reflektion över bland annat betygssättningen. För resultat i andra ämnen än svenska, matematik och engelska är diskussionerna än mer begränsade och förs endast delvis mellan lärare och i arbetslag. På skolorna förs i allmänhet inga diskussioner om olikheter i resultat utifrån ett könsperspektiv. På Hallsta skola har man dock till följd av pojkarnas svaga resultat satsat på pojkars lärande, anställt extra personal och utvecklat pedagogiken. Förvaltning och distrikt efterfrågar inte analyser och slutsatser eller vad som görs utifrån resultaten. På förvaltningsnivå och i distriktens möten med rektorerna diskuteras den pedagogiska verksamheten i mycket begränsad omfattning. På särskolan finns enligt personal ett tydligt fokus på såväl kunskapsmässig som social utveckling. Mycket diskussion sker på enheten och även i viss mån med särskoleledningen. Inspektionen visar att det i Frötunas träningsskoleverksamhet krävs mer diskussioner utifrån kunskapsresultat. Alla enheter arbetar med de nationella kursplanerna och en del enheter har bearbetat dessa. På ett bra sätt exempelvis på Parkskolan och på Lommarskolan för de yngre eleverna. Hur det sker, samt hur diskussion om kunskapsbedömningar görs, varierar dock och är många gånger lärar- och arbetslagsberoende. På kommunnivå finns ämneskonferenser där betygskriterier diskuteras, vilket är mycket positivt. Samtliga intervjuade är överens om att det är bra att konferenserna finns men man är olika nöjd med vad diskussionerna leder till. Utvärdering av undervisningen sker i viss mån alltid av lärarna, hur och med vilken frekvens är dock inget som styrs eller samordnas på skolorna. Läsutvecklingsscheman (LUS) används av samtliga skolor vilket har medfört att det finns en bra dokumentation av elevernas läsutveckling. Satsningen på läsutveckling på skolorna upplevs mycket positivt av samtliga intervjuade, till exempel på Bålbroskolan där skolbiblioteket också används flitigt i detta arbete. På Skebo skola finns planerade lästimmar och läsgrupper, både sagoläsning och läsläxa. Fadderläsning, som även är en del i värdegrundsarbetet, sker varje vecka, varvid äldre och yngre elever parvis läser sina läxor för varandra. Skolorna ger många gånger extra stöd i detta avseende, vilket inspektionen uppfattar som positivt. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2002 skall alla föräldrar få skriftlig information om elevernas kunskapsutveckling. På de flesta skolor ges också den informationen. Enligt grundskoleförordningen skall skriftlig information ges på begäran av elevens vårdnadshavare. Eftersom det kan finnas föräldrar som inte önskar sådan information är det viktigt att vårdnadshavarna ges möjlighet att avstå. I strid med grundskoleförordningen genomförs inte utvecklingssamtal regelmässigt vid Norrsundsskolan. På alla skolor uppges att alla elever i behov av särskilt stöd identifieras och också får någon form av stöd. På de flesta håll uppges att skolornas lokala organisation för att hantera stöd fungerar bra, till exempel på Länna/Riala skola, Parkskolan, Vigelsjö, Elmsta skola och Edsbro. På Roslagsskolan, Skederid och 12

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan uppfattas dock arbetet inte alltid vara effektivt. Stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik uppges förekomma i begränsad utsträckning på de flesta skolor. Många intervjuade ifrågasätter om stöd verkligen ges i tillräcklig omfattning i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Enligt rektorn för Resursenheten har enheten inte något ansvar för att alla elever i Norrtälje får stöd. Enheten har ansvar för sina elever och att vara stöd till andra enheter. Respektive rektor är ansvarig för sina elever. Enligt distriktscheferna har rektorerna vetskap om vilka barn som behöver stöd. Distriktscheferna betonar att resursenheten fungerar bra utifrån sitt syfte, att ge handledning och stöd men inte konkret stöd till enskilda elever. På något håll säger skolpersonalen att syftet med enheten är oklart, medan andra intervjuade uppger att resursenhetens stöd fungerat mycket bra. Handledning ges och personalen får hjälp med stödet för enskilda barn. I övrigt ger skolorna en mycket varierad bild av vilket stöd man får och hur det fungerar. I intervjuer med representanter för resursenheten uppger de att flera skolor är bekymrade över att de inte får hjälp med enskilda elever, speciellt de enheter som inte har egna specialpedagoger. I något distrikt arbetar personalen på enheten mer med enskilda barn. Representanter för resursteamet uppger att de har begärt att få träffa politikerna och redogöra för stödbehovet i kommunen, men inte fått möjlighet till det. De tror inte förvaltning och politiker vet hur det ser ut i kommunen avseende elever i behov av särskilt stöd. En fråga inspektörerna därför ställer sig är om enhetens stöd genereras av behov eller av resurser. I Norrtälje kommuns skolor utarbetas i allmänhet åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. På följande skolor används dock inte, alternativt används endast delvis, åtgärdsprogram: Bålbro skola, Gottsta skola, Vätö skola, Skebo skola, Herrängs skola, vissa delar av särskolan och i vissa delar av resursenhetens verksamheter. På särskolan och resursenheten ingår inte rektorn som ledamot i alla elevvårdskonferenser. Vid Bålbroskolan och Långsjöskolan avslutas musikundervisningen efter årskurs 7. Även om betyg i musik formellt sätts först i årskurs 8 görs en bedömning redan i årskurs 7. Detta är inte förenligt med bestämmelserna som inte medger att sådan bedömning görs före årskurs 8. På Vätö skola finns inte undervisning i teknik. På Lommarskolan finns stora avhopp i spanska. På gymnasieskolan blandas elevaktiva och undersökande arbetssätt med till större delen lärarledd undervisning. Individuella skriftliga studieplaner finns för varje elev på alla program. På IV- och IVIK-programmen är det trots detta viktigt att det klargörs för elever och lärare hur de individuella studieplanerna hanteras eftersom att det inte alltid uppfattas finnas sådana planer på dessa program. Överlag framgår att gymnasieeleverna är nöjda med den utbildning som ges. Skolverkets inspektörer vill framhålla Rodengymnasiets undervisning på fordonsprogrammet som mycket bra, liksom Häverögymnasiets positiva samverkan med det lokala arbetslivet. Utbildningen på gymnasieskolan upplevs i allmänhet som bra. Det finns dock vissa oroande signaler. Ett relativt stort antal elever har avbrutit teknikprogrammets kemikurs. Vid intervjuerna med eleverna har också framkommit klagomål på undervisningen på vissa delar av elprogrammet, vissa delar av barnoch fritidsprogrammet liksom IV-programmet. På en kurs på elprogrammet 13

19 SKOLVERKET kan eleverna inte nå målen för betyget Mycket väl godkänd (MVG) eftersom kursen är för kort. Inspektionen visar att diskussionerna om en likvärdighet i betygsättningen kan utvecklas trots att sektorövergripande ämneskonferenser hålls regelbundet. Gymnasieeleverna uppger att de är mycket nöjda med det stöd som ges i matematik, engelska och svenska. Åtgärdsprogram upprättas för gymnasieelever om det framkommer uppgifter om att en elev behöver särskilda stödåtgärder. I övriga ämnen ges stöd i begränsad omfattning frånsett på Häverögymnasiet. På gymnasiesärskolan i Ekebyholm går fyra elever som är inskrivna på gymnasieskolans individuella program. Dessa elever är integrerade i gymnasiesärskolan och erhåller betyg både efter gymnasiesärskoleförordningen och efter gymnasieförordningen. När det gäller den pedagogiska verksamheten generellt, fick Skolverkets inspektörer intrycket att det i samtliga intervjuade arbetslag förekommer en kontinuerlig och utvecklande diskussion om undervisningsmetoder och arbetssätt. Inspektörerna uppfattar utbildningen på naturbruksprogrammet i Ekebyholm som mycket bra. I bland annat Barn- och skolnämndens kvalitetsredovisning betonas den röda tråden, det vill säga att i olika avseenden följa barnen/eleverna i ett årsperspektiv. Utbildningsförvaltningen för också en diskussion i detta avseende och tänker eventuellt projektanställa någon för arbetet. Hittills har dock inte nämnderna försökt analysera resultaten i grundskolan kontra resultaten i gymnasieskolan för att se hur eleverna klarat sig, med undantag av matematik där ett projekt pågått för att identifiera just detta. Inspektörerna ser mycket positivt på detta projekt. Hallsta skolas och Centralskolans rektorer följer upp hur det går för eleverna när de lämnat respektive skola, vilket också är bra. Vuxenutbildning Lokalt konkretiserade kursplaner och mål finns för all undervisning i komvux. Längst i bearbetningen av målen har lärarna på barn- och fritids- och omvårdnadsutbildningarna kommit. Eleverna har genomgående positiva erfarenheter av de arbetsmetoder som används där, medan eleverna på övrig gymnasial vuxenutbildning har mer blandade åsikter. Formerna för distansundervisning upplevs av vissa lärare och elever som huvudsakligen anpassade för studievana elever vilket gör att studieovana elever upplever att de inte får tillräcklig lärarkontakt. Inom enheten med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning finns en mycket uppskattad dyslexienhet. Stödet i engelska är inte lika utvecklat, vilket framförs speciellt av elever med invandrarbakgrund. Efter avslutad kurs görs oftast en individuell utvärdering av kursen. Möjligheterna till flexibel uppläggning av studierna och självstudier med eller utan handledning är stor. Individuella studieplaner finns i någon form för eleverna, men det finns inget enhetligt system, utan lärarna har egna underlag för de individuella studieplanerna som inte är kända för rektorn. Från hösten 2004 kommer ett gemensamt system att införas. Lärarna på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning efterlyser samverkan med andra lärare om bedömningar av betygens likvärdighet. Speciellt är detta ett problem på de kurser där nationella prov inte finns. Eleverna upplever dock att de oftast får rättvisa betyg. 14

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Den sammanhållna undervisningen för särvuxeleverna sker i små grupper med endast fyra elever i varje grupp. Undervisningen inom särvux bedöms som bra. Lektionsbesöken på sfi visar att eleverna arbetar såväl i helklass som i mindre grupper under lärarens ledning. Personalen samarbetar i arbetslaget i frågor kring mål och kriteriebearbetningar, teman, läromedel, studiebesök m.m. Elevärenden tas upp till diskussion var fjortonde dag med kommunens rektor. Samverkan sker även genom skolrådets möten, tre gånger per termin. Samtliga intervjuade elever uppgav att de är nöjda med det stöd de får. Elevernas kunskapsprogression följs upp av respektive lärare. Man genomför personliga samtal med eleverna och diskuterar diagnoser, prov och skrivuppgifter löpande under terminen. Det finns individuella studieplaner och utvecklingsscheman för eleverna. Eleverna kände inte till att de har individuella studieplaner. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens och enheternas arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning i stort är bra. Bra är till exempel att man diskuterar nationella styrdokument, arbetet med läsutveckling och att det finns ett centralt forum för diskussion kring enhetlig betygssättning. Samråden inför betygssättningen bör kunna förbättras på några enheter. Vidare bör enheterna diskutera skillnader i undervisningssätt och metoder för att utröna vad som leder till bäst måluppfyllelse och vad som kan utvecklas. Diskussion och samordning av utvärderingen av undervisningen bör göras liksom uppföljning och analys av kunskapsresultaten. När det gäller brister i stöd och arbetet kring detta, bör kommunen och enheterna analysera och bedöma om stöd ges i tillräcklig omfattning och om processerna kring identifiering av stödbehov är effektiva. Inom IV- och IVIK-programmen bör det tydliggöras för eleverna vad som är individuella studieplaner och hur dessa hanteras. Formerna för arbetet med de individuella studieplanerna inom komvux och sfi behöver tydliggöras och delges eleverna. Nämndernas samarbete, om resultat och behov av elevstöd, vid elevernas övergång från grundskola till gymnasieskola kan stärkas. Enligt grundskoleförordningen skall skriftlig information ges på begäran av elevens vårdnadshavare. När information om en elevs utveckling ges är det viktigt att skolan och föräldrarna är överens om att den ska vara skriftlig. Skriftlig information får enligt författningsbestämmelserna inte ha betygsliknande karaktär. Utvecklingssamtal måste genomföras enligt författningarnas krav på Norrsundsskolan. Likaså skall åtgärdsprogram finnas när särskilt stödbehov har identifierats och rektorn skall ingå som ledamot i elevvårdskonferensen. På Bålbroskolan och Långsjöskolan erbjuds ingen musikundervisning efter årskurs 7 varför betyg i realiteten sätts efter årskurs 7. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att om musikundervisningen avslutas i årskurs 7 har eleverna rätt till särskild prövning i årskurs 9. Detta bör eleverna informeras om. Teknik måste erbjudas på Vätö skola. Att eleverna inte har möjlighet att uppnå målen för betyget MVG på en kurs inom elprogrammet är inte acceptabelt, inte heller att elever på gymnasieskolan får betyg i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen. 15

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grums kommun

Utbildningsinspektion i Grums kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:23 Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Alneskolan Arnässkolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Halmstads kommun

Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:122 Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Andersbergsskolan F 5 Brearedsskolan

Läs mer

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun 2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL

Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL BESLUT 2004-03-08 1 (3) Lysekils kommun 458 30 LYSEKIL Genomförd utbildningsinspektion i Lysekils kommun Skolverket har genomfört inspektion i Lysekils kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Huddinge kommun

Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2005:41 Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter Beslut Huddinge kommun 141 85 Huddinge 2005-06-29 1 (6) Genomförd utbildningsinspektion

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun

Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:118 Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Aspöskolan och Rosenfeldtskolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gymnasieskolan och vuxenutbildningen Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun

Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Skolområde Norr Högelidsskolan,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningsinspektion i Täby kommun

Utbildningsinspektion i Täby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2005:53 Utbildningsinspektion i Täby kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Byleskolan och Kyrkskolan Drakskeppsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Knivsta kommun

Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2004:9 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter BESLUT 2004-02-11 1 (3) Knivsta kommun 741 75 Knivsta Genomförd utbildningsinspektion

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping 1 (22) Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten,

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Utbildningsinspektion i Ragunda kommun

Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:21 Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Anders-Olof skolan Hansåkerskolan och

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18 Beslut Köpings kommun 731 85 Köping Kommunbeslut efter tillsyn av Köpings kommun 1 (43) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut... 2 Allmänt om tillsynen... 8 Beskrivning av kommunen... 9 Tillsynsprotokoll

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2008:357 Beslut Baggium Utbildning AB Ängbackevägen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Folkungaskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Folkungaskolan grundskola årskurs 4 9 och gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Regelbunden tillsyn i kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Bilaga 2 Tillsynsprotokoll

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3754 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Oh Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se. Beslut efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

Göteborgs kommun stadsdelen Torslanda

Göteborgs kommun stadsdelen Torslanda Inspektionsrapport från Skolverket 2005:26 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Torslanda Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter Beslut Göteborgs kommun 404 82 GÖTEBORG 2005-05-11

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum

Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum Inspektionsrapport från Skolverket 2004:57 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun område Centrum Skolrapporter Område Centrum Gustav Adolfskolan Husensjö skola Nanny Palmkvistskolan Slottsvångsskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lunds kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:399 Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuxenutbildning Skolrapporter

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Borås kommun

Utbildningsinspektion i Borås kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:120 Utbildningsinspektion i Borås kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Aplaredskolan och Gånghesterskolan

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Ånge kommun

Utbildningsinspektion i Ånge kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2004:20 Utbildningsinspektion i Ånge kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter BESLUT 2004-02-19 1 (3) Ånge kommun 841 81 ÅNGE Genomförd utbildningsinspektion i Ånge

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer