Utbildningsinspektion i Kalmar kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:14 Utbildningsinspektion i Kalmar kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter

2 BESLUT (4) Kalmar kommun Box KALMAR och 1921 Genomförd utbildningsinspektion i Kalmar kommun Skolverket har genomfört inspektion i Kalmar kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt barn- och ungdomsutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 17 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under perioden den 13 augusti till den 4 december Av bilagda rapporter framgår vilka enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn och ungdomar i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden vilka granskas ur olika aspekter. Utredningen syftar således inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg och skola, dels rapporter för de kommunala skolorna. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är mycket god i flertalet skolor och andra verksamheter. Kalmar kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock på nedanstående punkter brister som strider mot författningarna och som måste åtgärdas - handlingsprogrammen mot kränkande behandling innehåller på många skolor inte att kontakt skall tas med vårdnadshavaren då det uppstår problem för eleven, Postadress S:t Larsgatan Linköping Sverige Besöksadress S:t Larsgatan 21 Telefon +46 (0) Telefax +46 (0) Epost skolverket@skolverket.se

3 SKOLVERKET BESLUT och avsaknad av åtgärdsprogram i Åbyskolan, Björkenässkolan samt i särskolan i Lindöskolan, - att rektor ej deltar i alla elevvårdskonferenser i Östra Funkaboskolan, - skriftliga omdömen av betygsliknande karaktär i Östra Funkaboskolan, - hanteringen av betygsjournaler samt utfärdande av betyg för särskoleelever i Vasaskolan, - kontrollen av elevernas undervisningstimmar i förhållande till den nationella timplanen i Oxhagsskolan, - ämnet hem- och konsumentkunskap har för lite undervisningstid i förhållande till timplanen i Falkenbergsskolan, - ämnet hem- och konsumentkunskap i Silverbacksskolan där undervisningen genomförs tillsammans med eleverna och elevernas föräldrar i hemmet, - elevens val i Björkenässkolan, Falkenbergsskolan, Lindsdalsskolan och Sjöängsskolan samt - styrning och ledning av undervisningen i svenska som andraspråk i Bergaviksskolan. Dessa brister skall snarast åtgärdas. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Linköping, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Det finns även på nedanstående punkter brister som strider mot författningarna och som måste åtgärdas - ge förskolebarn möjlighet att utveckla sitt modersmål, - värdegrundsarbetet och elevernas arbetsmiljö i Novaskolan och Ljungbyskolan, - rektorsfunktionen i Novaskolan, Lindöskolan och Djurängsskolan samt - Lindöskolans lokaler. Vidtagna åtgärder för att förbättra ovanstående punkter skall redovisas till Skolverket, enheten i Linköping, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Det gäller t.ex. - olikheterna mellan enheterna avseende elevinflytande,

4 SKOLVERKET BESLUT och stödverksamheten avseende andra ämnen än svenska, engelska och matematik, - handlingsprogrammen mot kränkande behandling innehåller på de flesta skolor inte ett vuxen elevperspektiv, - strukturen på uppföljningen av undervisningen, - rektorsfunktionen i en del skolor, - sammanställningen av resultat på kommunnivå, - informationen till barn/elever och föräldrar avseende deras rättigheter och skyldigheter samt - kontroll av elevakterna och akternas innehåll i särskolan. Härutöver finns det ytterligare påpekanden och rekommendationer, med mera begränsad räckvidd, i de enskilda skolrapporterna vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete. Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Christina Aro Östgren Föredragande I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Kerstin Hultgren. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Rapporten avser Barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) samt Södermöre kommundels ansvarsområden. Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. 1

6 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Rapporten avser grundskolan, förskoleklassen, den obligatoriska särskolan, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: Skolbarnsomsorg: Förskoleklass: 520 Grundskola: Obligatorisk särskola: 117 Genomförandet av inspektionen i Kalmar Skolverket sände den 17 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Tor Andersson, Christina Aro Östgren, Mats Peterson, Krister Pettersson, Åsa Ridne, Eva Sundmalm, Heidi Zetterberg samt enhetschef Kerstin Hultgren och expert Sonny Bjarkå. Besöken i verksamheterna inleddes den 13 augusti 2003 och avslutades den 4 december Där inga verksamhetsformer nämns speciellt i rapporten gäller bedömningar och uttalande alla verksamhetsformerna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dokument från kommunen och från barn- och ungdomsskolorna. Vidare från ett urval av kommunens förskolor (Tvärskogsskolan, Djurängsskolan, Tingbydalsskolan och Barnens gård) samt ett urval av fritidshem (vid Tvärskogsskolan, Trekantenskolan, Djurängsskolan och Tingbydalsskolan). Underlaget består också av information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig även på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem. 2

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Inspektionen visar att kommunen på en övergripande nivå genom bl.a. olika typer av projekt arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Vidare visar inspektionen att alla inspekterade verksamheter för närvarande upplevs som trygga, med undantag av vad som framkommer i vissa elevintervjuer i Novaskolan och i vissa elev- och föräldraintervjuer i Ljungbyskolan. I intervjuerna framförs att alla elever troligen inte känner sig trygga. I Novaskolan är många av de intervjuade dock överens om att blandningen av elever från olika kulturer och av olika nationaliteter är något man är stolt över och att det främjar elevernas respekt för varandra. Även om alla elever i Oxhagsskolan känner sig trygga upplevs klimatet som hårt. Samtliga intervjuade i skolan är dock överens om att integreringen av särskolans elever med grundskolans är mycket positiv för att öka förståelsen och respekten för varandra olikheter. Ett generellt problem, men i varierande grad från skola till skola, upplevs språkbruket bland eleverna vara. Trots detta visar inspektionen att eleverna/ barnen i allmänhet visar respekt för varandra och för sin miljö. I Novaskolan visar inspektionen att eleverna i varierande grad tar ansvar för sina kamrater och sin miljö. Eleverna/barnen i alla inspekterade verksamheter har möjlighet att påverka sin utbildning och miljö efter sina olika förutsättningar. Dels formellt genom olika typer av råd, dels genom att påverka den egna inlärningssituationen i andra sammanhang. Det senare sker dock i varierande grad och ser olika ut inom olika verksamheter, inom olika enheter och olika beroende på lärare och annan personal. Även om det finns mål i förskole- och skolplanen kring elev- och barninflytande finns det skäl att följa upp hur detta ser ut och skapa ett likvärdigare system för elevernas/barnens påverkan i olika sammanhang. I särskolorna finns det tydligare gemensamma strategier för elevernas möjlighet att påverka sin lärandesituation än i grundskolan och förskoleklassen. Vad gäller inspekterade fritidshem och förskolor visar inspektionen att barnen/ eleverna har goda möjligheter till inflytande över sin miljö och över sitt lärande. Sammanfattningsvis visar inspektionen att kommunen generellt sett har ett bra resultat avseende normer och värden. I ett par skolor bedöms resultaten 3

8 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET som oacceptabla och där måste åtgärder vidtas för att förbättra resultaten. När det gäller inflytandefrågorna finns det även skäl för kommunen att närmare granska de olikheter som finns mellan inspekterade verksamheter. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Kalmar har enligt SALSA 1 81 procent av eleverna i årskurs 9 i grundskolan uppnått målen för samtliga ämnen. Rikssnittet är 75 procent. I Novaskolan och Ljungbyskolan är resultatet lägre än rikssnittet. De flesta grundskolor i kommunen som har elever i årskurs 9 har mycket goda eller goda resultat i svenska, engelska och matematik enligt de nationella proven. I skolornas kvalitetsredovisningar redovisas åtgärder för att förbättra resultaten ytterligare. Inspektionen visar att Kalmar kommuns grundskolor, särskolor och inspekterade förskolor arbetar aktivt med de kunskapsmål som finns i läroplanerna. Inspektionen visar även att skolorna och förskolorna följer elevernas/barnens kunskapsutveckling och också redovisar utvecklingen för elever, barn och deras föräldrar. Föräldrar och elever bekräftar att de i allmänhet är mycket nöjda med kunskapsutvecklingen och utvecklingen i övrigt. Föräldrarna uppger att de bl.a. genom utvecklingssamtalen löpande får kunskap om barnens utveckling. När det gäller de besökta fritidshemmen och förskolorna visar inspektionen att personalen arbetar med de nationella och kommunala målen. Stöd i modersmål erbjuds dock inte av förskolorna. Stödet i övrigt vad avser barnen i förskolorna uppges vara bra. Inspektionen visar vidare att elever/barn i behov av särskilt stöd identifieras och också får stöd, vilket är bra. Stödet avser både kunskapsmässig utveckling och social utveckling. I BUN:s centrala verksamhetshandbok finns rutiner för identifiering av stödbehov. Inspektionen visar dock att stödet i grundskolan i allmänhet begränsas till ämnena svenska, engelska och matematik. I andra ämnen är stödet av begränsad omfattning även om det förekommer. På Vasaskolan, Östra Funkaboskolan, Oxhagsskolan, Lindöskolan och Ljungbyskolan uppges dock stödet i andra ämnen än svenska, engelska och matematik vara mer omfattande. Rent allmänt har personalen på många enheter uttryckt att det kan vara svårt att ge alla elever/barn det individuella stöd de behöver eftersom det är många barn/elever i grupperna/klasserna. I särskolan upplever samtliga intervjuade att tillräckligt stöd ges till eleverna. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 Kommunen, genom riktlinjer, samt kommunens skolor och förskolor arbetar med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram på ett strukturerat sätt där elevernas/barnens utveckling beskrivs och bedöms mot de nationella målen. Novaskolan arbetar emellertid inte med utvecklingsplaner. Åbyskolan upprättar inte åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilt stöd. På alla enheter genomförs utvecklingssamtal. Inom särskolan råder en viss förvirring avseende åtgärdsprogrammens funktion i förhållande till de av kommunen använda individuella utvecklingsplanerna. Träningsskolan Björkenässkolan samt särskolan i Lindöskolan använder sig inte av åtgärdsprogram. Sammanfattningsvis visar inspektionen att kommunens skolor, förskolor och fritidshem uppvisar ett bra resultat avseende kunskaper i förhållande till läroplanernas mål. När det gäller Novaskolan och Ljungbyskolan är dock resultaten låga, vilket i sig aldrig kan accepteras. Här bör huvudmannen vidta ytterligare åtgärder för att förbättra resultaten. Åbyskolan samt särskolan använder sig inte av åtgärdsprogram i enlighet med författningarnas krav. Modersmålsstöd till barn i förskolan erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav, vilket inte heller är acceptabelt. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Kalmar använder samtliga verksamhetsformer inom BUN en verksamhetshandbok där bl.a. rutiner för att hantera stödbehov, kränkande behandling m.m. finns. Handboken bidrar mycket till att rutiner finns som är kända och också används. I BUN:s program mot kränkande särbehandling finns dock inget vuxen elevperspektiv. Inspektionen visar att alla enheter arbetar för att förbättra arbetsmiljö och delaktighet. Handlingsprogrammen mot kränkande behandling innehåller emellertid på de flesta skolorna inte ett vuxen elevperspektiv och på många skolor inte heller att kontakt skall tas med föräldrar då det uppstår problem för eleven. Programmen är kända av i stort sett all personal men däremot är det många elever och föräldrar som är ovetande om dessa. Däremot vet de alltid vart de skall vända sig om någon kränkning sker. Samtliga skolor, förskolor och fritidshem vidtar åtgärder om kränkande behandling uppstår. Så gott som alla intervjuade uppger vidare att enheterna arbetar, om än i varierande grad, med åtgärder för att öka trygghet och kamratskap. Exempel på åtgärder är kamratstödjare, trygghetsgrupper, föreläsningar, värdegrundsdiskussioner med barn/elever, rastvaktssystem etc. På de flesta enheter lyfts de lokala elevhälsoteamen fram som mycket bra funktioner för att 5

10 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET identifiera stödbehov och initiera ett arbete i detta avseende. Exempel där värdegrundsarbetet upplevs som mycket positivt är Sjöängsskolan, Barkestorpsskolan, Västra Funkaboskolan, Åbyskolan, Tingbydalsskolan, Bergaviksskolan, Rocknebyskolan och Barnens gård. I Novaskolan och Ljungbyskolan arbetar man också i olika grad med dessa frågor men inspektionen visar att skolornas åtgärder inte är tillräckliga och sker delvis ostrukturerat. Generellt sett visar inspektionen att föräldrainflytande fungerar bra, om än i varierande grad. Särskilt bra uppges inflytandet vara i Oxhagsskolan där föräldrarna bland många övriga aktiviteter t.ex. ibland deltar i arbetslagens möten. Även i Tingbydalsskolan och Rocknebyskolan uppges inflytandet vara mycket bra. Samtliga intervjuade är överens om att verksamheterna får stöd och handledning av det centrala resursteamet och att rutiner för att vända sig dit är kända. Inspektionen visar att trots att det finns mål om barn- och elevinflytande i förskole- och skolplanen arbetar enheterna i olika grad med detta beroende på ämne och lärare. De formella råden för elevinflytande visar sig i allmänhet fungera förhållandevis bra även om det varierar från skola till skola hur råden uppfattas bland eleverna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolor, förskolor och fritidshem arbetar på ett bra sätt med arbetsmiljö och inflytande, med undantag av Novaskolan och Ljungbyskolan där åtgärderna inte är tillräckliga. Formerna för föräldra- och framförallt elevinflytande är generellt sett delvis ostrukturerade. I detta avseende finns således förbättringsmöjligheter. Handlingsplaner bör göras kända för föräldrar och elever. Vad gäller handlingsprogrammen mot kränkande behandling bör det i dessa framgå även ett vuxen-elev-perspektiv samt skall det framgå att kontakt skall tas med föräldrarna då problem uppstår för eleven. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Från de centrala förvaltningarna i Kalmar, t.ex. genom rektorskonferenser, diskussioner i de geografiska nätverken och olika planer, styrs en del av den pedagogiska verksamheten på en övergripande nivå för alla verksamhetsformerna. I Kalmar arbetar enheterna i allmänhet med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för att beskriva åtgärder i förhållande till de nationella målen. I planerna och programmen beskrivs barnens och elevernas utveckling och de följs även upp i utvecklingssamtal. I planerna bedöms både kunskapsmässig utveckling och annan utveckling. Enheterna har rutiner för att identifiera och hantera olika stödbehov hos eleverna och inspektionen visar att eleverna/ 6

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 barnen ges stöd. På flera enheter har det ifrågasatts om det är möjligt att verkligen ge alla elever/barn stöd i tillräcklig omfattning. Rutinerna för stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör ses över eftersom det varierar i vilken omfattning stöd ges i dessa ämnen. Enheterna har olika former av elevhälsateam som träffas regelbundet och som uppges fungera bra. I samtliga intervjuer med skolsköterskorna uppges att det är tveksamt hur mycket förebyggande arbete dessa hinner med utöver det som ingår i basarbetsuppgifterna. En del av den skriftliga informationen som ges ut till föräldrar och elever i Östra Funkaboskolan i samband med utvecklingssamtalen är av betygsliknande karaktär. I Vasaskolan måste ett större ansvar tas för rättelser i betygsjournalerna och utfärdande av betyg för särskoleeleverna. Det förs pedagogiska diskussioner på alla enheter både i grundskolan och särskolan. I Novaskolan uppges dock de pedagogiska diskussionerna i de ämnesövergripande arbetslagen inte fungera fullt ut. I detta sammanhang vill inspektörerna speciellt betona den positiva pedagogiska diskussionen i inspekterade förskolor och fritidshem. Vanligen ges eleverna information i förväg om vad som skall uppnås för att nå olika nivåer av kunskap. Däremot är det mycket lärarberoende hur informationen presenteras och hur ofta det görs. Enheterna har inte några strategier för detta, mer än att det skall göras. Vidare framkommer att personalen inom alla verksamhetsformer på något sätt följer upp sin undervisning. Hur pass mycket barnen och eleverna är inblandande i uppföljningen och hur ofta och på vilket sätt den sker är mycket lärarberoende. Dock uppgav alla att det finns någon form av utvärdering inför utvecklingssamtalen. Inspektionen visar att de flesta skolor följer särskolans kursplaner för de i grundskolan integrerade eleverna och att det finns en tydlighet i detta från centralt håll. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med den pedagogiska verksamheten och undervisningen till stora delar fungerar mycket bra. Uppföljning och utvärdering av undervisningen finns på en acceptabel nivå, men detta kan utvecklas, framförallt avseende strukturen i arbetet. Det betygsliknande omdöme som delas ut i samband med utvecklingssamtalen i Östra Funkaboskolan samt rättelser av betygsjournaler och utfärdande av betyg för särskoleelever i Vasaskolan följer inte skolförfattningarnas krav och är därmed oacceptabelt. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 7

12 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET I Kalmar är ledningsstrukturen tydlig. Styrning bedrivs genom målformuleringar, uppföljning och utvärdering, nätverksarbete och BUN:s verksamhetshandbok etc. Generellt visar inspektionen att styrning, ledning och kvalitetsarbete i kommunen från central politisk nivå till lokal nivå, fungerar bra men att det finns vissa brister. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun beslutade den 30 mars 1998 om att inrätta en södra kommundelsnämnd från den 1 januari Ett av ansvarsområdena för kommundelsnämnden blev förskola, skola och skolbarnsomsorg. När det gäller det samlade greppet om Kalmars utbildningssystem, dvs. om både Södermöre kommundel och Kalmar i övrigt finns det vissa brister. Informationen om verksamheternas måluppfyllelse i Södermöre och Kalmar sammanställs inte i kvalitetsredovisning, årsredovisning eller motsvarande. Detta trots att kommunen har en för kommundelarna gemensam förskole- och skolplan som bygger på de nationella målen. Detta kan medföra svårigheter att få en rättvisande bild att göra prioriteringar utifrån. Enligt intervjuer med kommunalrådet bildar hon sig dock en egen uppfattning om Kalmar som helhet genom att läsa olika typer av rapporter. Av intervjuerna på central nivå uttrycks att man tror att kommunledningen har en bild av Kalmar som helhet. Samtliga enheter har kvalitetsredovisningar där alla verksamhetsformer syns på något sätt. Vad gäller BUN:s och Södermöre kommundels kvalitetsredovisningar så bygger de på de lokala kvalitetsredovisningarna. De lokala kvalitetsredovisningarna följer de mål som finns i den kommunala förskole- och skolplanen. Alla redovisningar följer författningarnas krav när det gäller de formella kraven på redovisning av resultat, analyser och förslag till åtgärder. Däremot ser det mycket olika ut lokalt avseende hur enheterna definierar mål och åtgärder. Det finns mycket goda exempel på kvalitetsredovisningar, t.ex. Barkestorpsskolans, Falkenbergsskolans, Bergsviksskolans, Tingbydalsskolans och Östra Funkaboskolans, medan det också finns exempel på sådana som måste utvecklas ytterligare, t.ex. Novaskolans. Det varierar mycket mellan enheterna hur pass kända kvalitetsredovisningarna är, framförallt när det gäller elever/barn och föräldrar. Verksamheterna följs i övrigt upp i varierande grad på skolnivå vilket redovisats i tidigare avsnitt och i skolrapporterna. När det gäller systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten brister det på några enheter. Dessa är Trekantenskolan, Novaskolan, Åbyskolan, Djurängsskolan och Rinkabyholmsskolan. Inspektionen visar att det finns ett bra system för uppföljning och utvärdering i Kalmar, genom bl.a. kvalitetsredovisningar, rektorskonferenser, förvaltningschefernas medarbetarsamtal och gemensamma träffar i övrigt med förvaltningen. Trots detta framgår inte tydligt av enheternas och kommunens dokumentation om t.ex. elever/barn får stöd enligt författningarnas krav och med vilken kvalitet verksamheten bedrivs. Här finns ett förbättringsområde i detta avseende. Av inspektionen framgår att enheternas kvalitetsredovisning diskuteras i olika sammanhang, t.ex. i de olika nätverken, på rektorskonferenserna och i förvaltningschefernas medarbetarsamtal. Inspektionen visar att flera enheter önskar mer diskussion med förvaltning och i nätverk om enheternas faktiska resultat. Organiseringen av verksamheterna på rektorsnivå ser mycket olika ut avseende hur mycket personal och hur många verksamhetsformer man är satt att leda. Flera intervjuade anser att rektorn nästan har en omöjlig uppgift att styra och 8

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 leda verksamheten när denne har upp emot 80 anställda att t.ex. ha medarbetarsamtal med. När det gäller ledningen av den pedagogiska verksamheten varierar den mellan enheterna, men generellt sett leds den pedagogiska utvecklingen av skolledningarna. Särskilt på några enheter bör rektorsfunktionen i detta avseende utvecklas ytterligare. Det gäller Novaskolan, Bergaviksskolan, Lindöskolan, Trekantenskolan, Silverbacksskolan, Djurängsskolan och Ljungbyskolan. Kommunen har intentionen att bedriva verksamheten utifrån ett 1 16-årsperspektiv, vilket är positivt. Det är viktigt att detta arbete fortskrider. Som ett led i utvecklingen bör förvaltning och enheter tydligare följa eleverna över tiden så att man kan bedöma var något fungerat bra eller inte fungerat så bra, exempelvis var stöd eventuellt borde ha satts in i grundskolan om en elev inte når så goda resultat i gymnasieskolan. I Östra Funkaboskolan deltar rektor inte i elevvårdskonferenser på det sätt författningarna föreskriver. Sammanfattningsvis visar inspektionen att styrning, ledning och kvalitetsarbete i kommunen till stora delar fungerar bra. När det gäller den pedagogiska ledningen av verksamheterna bör den dock förbättras i Bergaviksskolan, Trekantenskolan, Silverbacksskolan och Ljungbyskolan. I Novaskolan, Lindöskolan och Djurängsskolan är den pedagogiska ledningen oacceptabel och måste förbättras. Det är inte acceptabelt att rektorn i Östra Funkaboskolan inte deltar på elevvårdskonferenserna i enlighet med författningarnas krav. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. I Kalmar ges tillgång till omsorg och utbildning till övervägande del i enlighet med de krav som ställs i författningarna. Förvaltningarna har i allmänhet god kontroll på den pedagogisk verksamheten i detta avseende. Centralt finns t.ex. en pool med modersmålslärare som skolorna utnyttjar. På detta vis skapas förutsättningar för att ge så många som möjligt stöd i sitt modersmål. På några områden finns det dock vissa brister. Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav på Lindsdalsskolan och Björkenässkolan och på flera skolor erbjuds elevens val men inte under en benämning som gör att elever och föräldrar förstår att det är så. Det gäller Falkenbergsskolan och Djurängsskolan. I t.ex. Ljungbyskolan (årskurs 7 9), Novaskolan och Silverbacksskolan är det däremot mycket tydligt att det är elevens val man avser. I Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan erbjuds konfirmationsundervisning tillsammans med kyrkan som elevens val. Undervisningen i skolan skall vara ickekonfessionell. Enligt grundskoleförordningen syftar elevens val till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de 9

14 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET kursplaner som gäller för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Fördjupning av religionskunskap avseende kristendom kan ingå i elevens val så länge det följer kursplanen och läroplanen. Konfirmationsundervisning kan däremot inte ses på annat sätt än att den är konfessionell. Vidare är enligt delegationsordningarna rektor delegat när det gäller elevens val. Ingen återrapportering till nämnderna sker avseende elevens val och varken nämnderna eller förvaltningarna har kontroll över hur det ser ut på skolorna när det gäller elevens val. Kommunen har således att vidta sådana åtgärder att undervisningen i elevens val blir förenlig med de nämnda kraven i grundskoleförordningen och läroplanen. På vissa skolor har det framkommit att vid organisationen av språkval har det inte kunnat erbjudas spanska till alla elever som valt detta. Det föreligger en skyldighet för kommunen att anordna undervisning i de språk som erbjuds om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Kommunen måste göra sitt yttersta för att t.ex. se till att lärare finns att tillgå för detta. Vad gäller särskolan visar inspektionen att det i vissa elevakter på skolorna saknas underliggande utredningar och beslut om mottagande i särskola m.m. Skolledningar och personal vet inte med säkerhet vad akterna innehåller och var beslut finns. Inspektionen konstaterar dock att det sedan en tid tillbaka finns mallar för beslut och rutiner för utredningsarbetet. Besluten följer numera författningarnas krav. Inspektionen visar att enheterna i övrigt har mycket god kontroll på sina elevakter. På några enheter är de mycket tydliga och strukturerade, t.ex. i Sjöängsskolan, Tingbydalsskolan, Lindsdalsskolan, Rocknebyskolan och Novaskolan. I Trekantenskolan har skolledningen inte lika god kontroll. När det gäller information till elever och föräldrar visar inspektionen att information ges både vad gäller barnens/elevernas utveckling och allmänt om den verksamhet som bedrivs. Föräldrar och elever är i allmänhet också nöjda med den information som ges. Informationen om elevernas, barnens och föräldrarnas skyldigheter och rättigheter t.ex. avseende rätten till stöd, möjligheter till val av olika slag, särskolans möjligheter till betyg och intyg m.m. brister så till vida att ingen samlad information om detta ges i förväg. På förekommen anledning informeras om detta. I Novaskolan finns dock denna typ av information redan i förväg liksom på Sjöängsskolans hemsida där skolförfattningarna finns presenterade. I Bergaviksskolan erbjuds inte alla elever som är berättigade till det undervisning i svenska som andraspråk. Från förvaltningsnivå görs regelbundet uppföljningar av erbjudna undervisningstimmar så att de följer den nationella timplanen, vilket är positivt. I Oxhagsskolan har skolledningen dock inte i detalj kontroll av att antalet undervisningstimmar följer den nationella timplanen. I Falkenbergsskolan har ämnet hem- och konsumentkunskap 30 procent mindre undervisningstid i jämförelse med den nationella timplanen. I bilaga till skollagen framgår att antalet timmar får minskas med högst 20 procent. 10

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 I Silverbacksskolan läser eleverna hem- och konsumentkunskap till stor del i hemmet. Detta är inte förenligt med författningarnas krav bl.a. med avseendet på lärarledd undervisning. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Kalmar kommun erbjuder omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning enligt författningarnas krav på en bra nivå i flera avseenden. Det är dock inte acceptabelt att en del enheter inte följer författningarnas krav avseende elevens val, svenska som andraspråk, hem- och konsumentkunskap och kontroll av timmar mot den nationella timplanen. På dessa områden måste åtgärder vidtas. I övrigt finns det vissa områden som totalt sett bedöms hålla en godtagbar standard, men som bör utvecklas t.ex. information om elevernas rättigheter och skyldigheter och särskolans kontroll över elevakterna och dess innehåll. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. För att fördela resurser arbetar kommunen i budgetsammanhang med socioekonomiska faktorer för att försöka skapa så rättvisa förhållande som möjlighet för de olika enheterna. I detta sammanhang är flexibiliteten stor. Det finns dock stor oro bland de intervjuade om framtiden eftersom man upplever att det sker ekonomiska nedskärningar i stor omfattning. När det gäller t.ex. resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd visar inspektionen att samtliga enheter prioriterar dessa barn och elever, men arbetet i Novaskolan bör förbättras när det gäller prioriteringen. Inspektionen visar att den formella kompetensen är mycket god bland personalen och att kompetensutveckling ges i förhållandevis stor omfattning på alla enheter. Personal med kompetens i svenska som andra språk i Bergaviksskolan bör dock förstärkas. Lokaler, läromedel och annan utrustning är ändamålsenlig för bedrivande av en pedagogisk verksamhet. I t.ex. Björkenässkolan och Oxhagsskolan har skolledningarna tagit initiativ till att flytta väggar, bygga nya rum etc. för att förbättra förutsättningarna för att bedriva en god pedagogisk verksamhet. I många intervjuer uppges allmänt att lokalerna är trånga och att det saknas småutrymmen, t.ex. i Lindöskolan. I Novaskolan är i stort sett alla intervjuade överens om att miljön i flera avseenden är dålig. Samtliga skolor i Södermöre kommundel upplevs av de intervjuade som miljömässigt mycket bra. Flera intervjuade uppgav att de är bekymrade över framtiden avseende läromedel eftersom besparingarna upplevs som stora. På flera skolor är datasalarna inte öppna speciellt ofta och eleverna uppger att tillgängligheten på datorer är låg. Detta gäller t.ex. Barkestorpsskolan, Novaskolan, Östra Funkaboskolan och Vasaskolan. 11

16 Utbildningsinspektion i Kalmar och 1921 SKOLVERKET När det gäller barnens och elevernas utemiljö är den i allmänhet bra, men i Oxhagsskolan framfördes synpunkter på att den inte är så bra för de äldre eleverna eftersom de tycker miljön och redskap är torftiga. För de yngre eleverna och träningsskolans elever uppges att utemiljön är bra. Sammanfattningsvis visar inspektionen att huvudmannen och enheterna arbetar på ett bra sätt inom området resurser. Hur skolorna prioriterar resurser avseende särskilt stöd bör ses över speciellt i Novaskolan. Personalens kompetens i svenska som andra språk i Bergaviksskolan bör också förbättras. I Lindöskolan måste lokalerna förbättras. I övrigt finns det även vissa utvecklingsområden när det gäller utemiljön på vissa enheter, lokalerna på många enheter och läromedel på en del enheter. Sammanfattande bedömning Inspektionen visar att inspekterade verksamheter till stora delar bedriver en bra verksamhet, t.ex. när det gäller värdegrundsarbete och pedagogisk verksamhet. Inom främst några delområden är verksamheterna acceptabla men bör utvecklas. Det gäller t.ex. - olikheterna mellan enheterna avseende elevinflytande, - stödverksamheten i andra ämnen än svenska, engelska och matematik, - handlingsprogrammen mot kränkande behandling innehåller på de flesta skolor inte ett vuxen elevperspektiv, - strukturen på uppföljningen av undervisningen, - rektorsfunktionen i Bergaviksskolan, Trekantenskolan, Silverbacksskolan och Ljungbyskolan, - sammanställningen av resultat på kommunnivå, - informationen till barn/elever och föräldrar avseende deras rättigheter och skyldigheter samt - kontroll av elevakterna och akternas innehåll i särskolan. I några avseenden lever kommunen inte upp till författningarnas krav, vilket inte är acceptabelt. Det gäller - att ge förskolebarn möjlighet att utveckla sitt modersmål, - värdegrundsarbetet och elevernas arbetsmiljö i Novaskolan och Ljungbyskolan, - handlingsprogrammen mot kränkande behandling innehåller på många skolor inte att kontakt skall tas med vårdnadshavaren då det uppstår problem för eleven, - avsaknandet av åtgärdsprogram på Åbyskolan, Björkenässkolan och särskolan i Lindöskolan, - rektorsfunktionen i Novaskolan, Lindöskolan och Djurängsskolan, - att rektor ej deltar i alla elevvårdskonferenser i Östra Funkaboskolan, 12

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar och skriftliga omdömen av betygsliknande karaktär i Östra Funkaboskolan, - hanteringen av betygsjournaler samt utfärdande av betyg för särskoleelever i Vasaskolan, - Lindöskolans lokaler, - kontrollen av elevernas undervisningstimmar i förhållande till den nationella timplanen för grundskolan i Oxhagsskolan, - ämnet hem- och konsumentkunskap som har för lite undervisningstid i förhållande till timplanen i Falkenbergsskolan, - ämnet hem- och konsumentkunskap i Silverbacksskolan där undervisningen genomförs tillsammans med eleverna och elevernas föräldrar i hemmet, - elevens val i Björkenässkolan, Falkenbergsskolan, Lindsdalsskolan och Sjöängsskolan samt - styrning och ledning av undervisningen i svenska som andraspråk i Bergaviksskolan. På dessa områden måste åtgärder vidtas. Datum Ort Linköping Kerstin Hultgren Christina Aro Östgren Mats Peterson Tor Andersson Heidi Zetterberg Åsa Ridne Eva Sundmalm Krister Pettersson Sonny Bjarkå 13

18 Barkestorpsskolan Utbildningsinspektion i grundskolan Barkestorpsskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

19 Barkestorpsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Grundskola: 312 Barkestorpsskolan är en skola som omfattar årskurserna 6 9. Skolan är belägen i Smedby, en litet samhälle väster om Kalmar tätort. Skolans huvudbyggnad är från Skolan tar emot elever från tre olika enheter, två i Smedby och en i Trekanten. Skolan är 2-parallellig i årskurs 6, 4-parallellig i årskurserna 7 9 och har dessutom två fasta resursgrupper om 8 10 elever per grupp. Barkestorpsskolan har tre arbetslag med eget ansvar. De har bl.a. egen budget, ansvarar helt för läromedel och förbrukningsmateriel, kulturverksamhet och delvis för sin kompetensutveckling. Skolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan (SFS 1999:903). För deltagande skolor innebär försöksverksamheten en fullständig befrielse från den nationella timplanens indelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Bestämmelserna om timplanen för grundskolan är en bilaga till skollagen (1985:1110). I rapporten används skolans egen beteckning för projektet Utan TimPlan (UTP). Genomförandet av inspektionen i Barkestorpsskolan Skolverket sände den 17 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Barkestorpsskolan har bestått av undervisningsråden Tor Andersson och Heidi Zetterberg. Besök i Barkestorpsskolan inleddes den 15 september 2003 och avslutades den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Barkestorpsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Barkestorpsskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, skolledning samt föräldrar. Lektioner i årskurs 6 till årskurs 9 besöktes. Under 2

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kalmar kommun Barkestorpsskolan besöket fördes också samtal med elevvårdande personal och administrativ personal. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Ett ökat ansvarstagande och inflytande på undervisningen för eleverna har de senaste åren varit ett genomgående mål för Barkestorpsskolan. Enkätundersökningar på skolan visar att planering av undervisningen tillsammans med eleverna sker i hög utsträckning. Enligt skolan är måluppfyllelsen för elevernas möjligheter att planera sin undervisning drygt 90 procent. På skolan finns även flera formella råd för elevinflytandet där elevråd, klassråd, kostråd och miljöråd kan nämnas. Genom att eleverna är med och planerar sin undervisning får de enligt Skolverkets inspektörer goda möjligheter att påverka sin undervisning. Enligt de intervjuade eleverna får de till stor del vara med och planera sin undervisning, men graden av inflytande vid lektionerna beror enligt eleverna mycket på den enskilde läraren. Skolan har genom egna undersökningar utvärderat att alla elever inte känner sig delaktiga. I skilda dokument framkommer olika åtgärder för att öka skolans måluppfyllelse inom detta område. Samtliga intervjuade grupper beskriver att skolans arbetsmiljö i allmänhet är trygg. Föräldrar, elever liksom personal i årskurs 6, som finns på skolan från hösten 2003, uttryckte dock till Skolverkets inspektörer att de inte funnit sig tillrätta ännu. Sammanfattningsvis är resultaten i Barkestorpsskolan avseende normer och värden bra. Eleverna bedöms ha bra möjligheter till inflytande över sitt lärande. Vidare framgår det av inspektionen att eleverna i allmänhet upplever sin skolmiljö som trygg, fysiskt och psykosocialt. 3

21 Barkestorpsskolan SKOLVERKET Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I svenska och engelska, vårterminen 2003, nådde 97 procent respektive 98 procent av eleverna minst betyget godkänt vid de nationella proven. Skolans resultat som är framtagna från Skolverkets beräkningsmodell SALSA 1 visar att skolans faktiska resultat är stigande. Skolans faktiska resultat år 2002 är att 83 procent av eleverna nådde målen, vilket är högre än det förväntade. Av kvalitetsredovisningen 2002/2003 framgår att det ämne som eleverna har svårast att nå målen i är matematik. Vårterminen 2003 uppnådde 87 procent av eleverna målet för minst betyget godkänt på det nationella provet i matematik för årskurs 9. Enligt kvalitetsredovisningen har skolan använt sig av möjligheten att omfördela timplanen för en del elever. De ordinarie lärarna har gett eleverna extra tid och stöd. Dessutom har även speciallärare kopplats in. Detta har enligt kvalitetsredovisningen gjort att det är fler elever som har fått ett slutbetyg trots att de inte har klarat alla delproven av de nationella proven. Skolan planerar även fortbildning för lärarna i matematik. De flesta eleverna slutför sin utbildning och de elever som har någon form av anpassad studiegång når målen i tillfredsställande utsträckning. Ett arbete med systematiska analyser av vilka kunskaper eleverna skall nå och har nått kommer att kunna redovisas i så kallade individuella utvecklingsplaner som skolan beslutat att införa. Syftet med dessa planer är enligt skolans kvalitetsredovisning läsåret 2002/2003 att ge kontinuitet och igenkännande och att underlätta för eleven att se sin utveckling. Arbetet med de individuella studieplanerna har påbörjats hösten För närvarande sker utvärderingen av elevernas lärande dels vid utvecklingssamtal, dels arbetar eleverna med loggböcker för planering och utvärdering. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultaten hos eleverna vid Barkestorpsskolan avseende kunskaper är bra. Systematisk dokumentation av elevers kunskapsutveckling och övriga framsteg sker och är dessutom under utvecklande. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4