10456/14 lym/ss 1 DGB 1 B

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 juni 2014 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2014/0014 (COD) 2014/0013 (NLE) 10456/14 AGRI 406 AGRIFIN 90 AGRIORG 96 CODEC 1393 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet Föreg. dok. nr: 10448/14 Komm. dok. nr: 5958/14, 6054/14 Ärende: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter - Ordförandeskapets lägesrapport I. INLEDNING 1. Den 30 januari 2014 lade kommissionen fram de ovannämnda förslagen. Det första syftar till en ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor (Förslaget om den gemensamma marknadsordningen, dok. 5958/14). Den andra ändrar förordning (EU) nr 1370/2013 ( förordningen om fastställande, dok. 6054/14) /14 lym/ss 1

2 2. Syftet med förslaget är att se över de befintliga programmen för skolorna (skolfruktsprogrammet och skolmjölksprogrammet) för att samla och konsolidera de nuvarande separata rättsliga och finansiella ramarna och öka synligheten för EU:s verksamhet inom detta område, skapa ett nytt fokus för nuvarande utformning mot långsiktiga politiska mål (att förbättra matvanor och främja konsumtionen av färsk mjölk, frukt och grönsaker) i syfte att öka den utbildningsmässiga dimensionen i båda programmen; förslaget syftar också till att bidra till att bekämpa fetma och göra unga människor mer medvetna om maten de äter och varifrån den kommer, och därmed öka deras medvetenhet om jordbruket och dess produkter, den gemensamma jordbrukspolitiken och EU, främja en effektivare användning av medel som används för att marknadsföra konsumtion av jordbruksprodukter i skolorna, 3. Europaparlamentet förväntas börja sitt arbete med förslaget om den gemensamma marknadsordningen i början av hösten efter de ferier som föregår valet. 4. Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har rådfrågats om förslaget om den gemensamma marknadsordningen den 19 februari 2014 respektive den 7 mars Fem nationella parlament har hittills lämnat yttranden om tillämpningen av subsidiaritetsoch proportionalitetsprinciperna Kommissionen lade fram förslagen till rådet (jordbruk och fiske) vid sammanträdet den 17 februari Regionkommittén har hörts på frivillig basis genom ett beslut av Coreper den 7 mars 2014 (se dok. 6784/14). Se dok. 9676/14 (Spaniens parlament), dok. 9002/14 (Kroatiens parlament), dok. 9001/14 (Litauens parlament), dok. 8386/14 (Italiens parlament), dok. 8350/14 och dok /14 (Portugals parlament) /14 lym/ss 2

3 7. Arbetsgruppen för övergripande jordbruksfrågor slutförde sin första tekniska granskning av förslagen den 4 april Under diskussionerna tog delegationerna upp en rad problem och frågor som kommissionens företrädare svarade på genom att förklara kommissionens ståndpunkt samt ge detaljerade svar och notera de synpunkter som framfördes. Vid sitt möte den 16 maj 2014 gjorde arbetsgruppen en andra teknisk granskning och noterade även ordförandeskapets förslag till utarbetning (dokument 9604/14). Den 2 juni 2014 förde särskilda jordbrukskommittén en riktlinjediskussion om tre nyckelfrågor som identifierats av arbetsgruppen, nämligen den rättsliga grunden, tillämpningsområdet och tilldelningskriterierna. 8. Parallellt med sin granskning övervägde arbetsgruppen den konsekvensbedömning som åtföljer förslagen till rättsakter 4. Under diskussionen framkom att konsekvensbedömningen erbjuder solid evidens för varje alternativ. Även om vissa delegationer ansåg att valet av alternativ 3 (sammanslagning av de två stödordningarna) var välgrundat, föredrog ett fåtal alternativ 2 (anpassningsalternativet: att behålla det nuvarande systemet med skilda ramar men att stärka utbildningskomponenten i skolmjölksprogrammet och öka synergierna mellan programmen). II. LÄGESRAPPORT 9. Mot bakgrund av dessa diskussioner har följande huvudfrågor identifierats. 3 4 Mötena den 7 mars och den 4 april Dok. 6059/14, 6059/14 + ADD 1 och 2. Se även sammanfattningen av konsekvensbedömningen (dok. 6062/14) /14 lym/ss 3

4 Den rättsliga grunden till förslagen 10. Delegationerna stödde enhälligt rådets juridiska avdelnings åsikt att artikel 43.3 i EUFfördraget och inte artikel 43.2 i EUF-fördraget utgör korrekt rättslig grund för fastställande av stödets nivå. Denna ståndpunkt överensstämmer med det tidigare yttrandet från rådets juridiska avdelning om den rättsliga grunden till förslaget till förordning om en samlad marknadsordning 5 och med rådets konsekventa ståndpunkt, även inom ramen för reformen av GJP. På samma sätt hade de flesta delegationerna reservationer mot den strykning av fastställande av stöd i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 (artiklarna 5 och 6) som föreslagits av kommissionen. Kommissionen vidhöll sin ståndpunkt att artikel 43.3 som ett undantag från medbeslutandeförfarandet, måste tolkas restriktivt. Om balansen mellan den grundläggande rättsakten och delegerade befogenheter (artikel 24) 11. Många delegationer uttryckte oro över den övergripande balansen mellan den grundläggande rättsakten och de delegerade akterna. De ansåg att vissa av de frågor i vilka kommissionen hade föreslagit att den skulle ges befogenhet att anta delegerade akter (t.ex. hur kriterierna för tilldelning av medel skulle tillämpas eller förutsättningarna för att tilldelning överförs mellan de två delarna i stödordningen) var viktiga bestämmelser som ska fastställas i den grundläggande rättsakten. Delegationerna påpekade också att frågan om rättslig grund påverkar den allmänna uppbyggnaden av delegerade akter och genomförandeakter till förslaget. Mål och tillämpningsområde (artikel23) 12. I allmänhet delade delegationerna målsättningen att slå samman skolprogrammen 6, och därigenom öka deras effektivitet och ändamålsenlighet samt att konsolidera den rättsliga och finansiella ramen. De bekräftade också de ursprungliga målen för programmen, dvs. främjande av konsumtionen av frukt och grönsaker samt mjölk, som har näringsmässiga fördelar för barn. 5 6 Dok /1/11. Se avsnittet ovan om konsekvensbedömningen /14 lym/ss 4

5 13. Vad gäller tillämpningsområdet, skulle ett fåtal delegationer kunna stödja en begränsad förteckning med stödberättigande produkter för regelbunden distribution såsom kommissionen har föreslagit, medan många andra ansåg det föreslagna tillämpningsområdet otillfredsställande och föredrog de befintliga programmens räckvidd. Många av de delegationer som önskade en utvidgning av tillämpningsområdet, begärde att andra mejeriprodukter än konsumtionsmjölk skulle övervägas särskilt ost och yoghurt (ett antal delegationer framhöll vikten av att inkludera laktosfri mjölk, som omfattas av KN-nummer ). Flera delegationer efterlyste också bearbetade frukter och grönsaker (framför allt färsk juice). Några ville också att honung, bordsoliver och olivolja ska ingå. De flesta delegationerna ansåg att dessa begränsade krav fortfarande är förenliga med målen för ordningen, vilket förklarar behovet av tydliga hälsoparametrar och varför de bestämmelser som anges i bilaga V till förordning (EU) nr 1308/2013, vilka strukits i kommissionens förslag, bör återinföras i texten. De anser att denna bilaga vid behov kan anpassas till att även omfatta mjölkprodukter. För några delegationer skulle denna förteckning över produkter som inte omfattas av stödordningen kunna ersätta nationella hälsovårdsmyndigheters deltagande eller göra detta valfritt för medlemsstaterna och därigenom minska den administrativa bördan för de nationella förvaltningarna. 14. Ett antal delegationer klargjorde att en utvidgad tillämpning inte motiverar en ökad budget. 15. De flesta delegationerna välkomnade förslaget om införandet av obligatoriska kompletterande utbildningsinsatser som ett sätt att främja konsumtionen av jordbruksprodukter och hälsosamma matvanor hos barn. Om finansieringsbestämmelser (artikel 23a) 16. Vad gäller de finansiella bestämmelserna skulle de flesta delegationerna kunna stödja de totala anslagen för frukt och grönsaker, inklusive bananer, och för mjölk. Men ett antal delegationer ansåg det föreslagna EU-stödet för mjölk (80 miljoner euro för skolåret) vara otillräckligt /14 lym/ss 5

6 17. Begreppet portion frukt, grönsaker och mjölk som ska fastställas av kommissionen genom en delegerad akt, utgjorde tillsammans med nivån på unionens stöd till priset på denna en källa till bekymmer för många delegationer. Strykningen av detta begrepp i de ändringsförslag som lagts fram av ordförandeskapet ansågs vara ett steg i rätt riktning. 18. Kriterierna för fördelningen av unionsstöd diskuterades ingående. Flera delegationer ifrågasatte valet av kriteriet den historiska användningen av medel enligt tidigare stödordningar för leveranser av mjölk och mjölkprodukter till skolbarn som ett av två kriterier för att fastställa anslagsramen för mjölk. De ansåg att det kunde vara till skada för de medlemsstater som hittills inte fullt ut hade gynnats av skolmjölksprogrammet eller inte har några historiska register eftersom de har gått med i EU nyligen. Vissa delegationer som bestred detta kriterium föreslog att man skulle använda samma kriterier som för frukt och grönsaker, dvs. antalet barn och graden av utveckling i regionerna inom en medlemsstat. De betonade att detta ytterligare skulle förenkla stödordningen. Det finns dock ett antal andra delegationer som ansåg att kriteriet om den historiska användningen av medel är särskilt viktigt för att säkerställa att det inte sker något avbrott i driften av skolmjölksprogrammet i deras medlemsstat. Ordförandeskapet noterade kommissionens avsikt att ytterligare överväga den särskilda situationen i medlemsstater som de som anslöt sig till EU nyligen och därför inte har några historiska register över användningen av mjölkmedel. 19. Flera delegationer erinrade om att kriteriernas relativa tyngd är en viktig faktor som bör definieras i den grundläggande rättsakten och inte i delegerade akter så som föreslagits av kommissionen. 20. Som svar på uppmaningen från de flesta delegationerna att lämna uppskattningar av framtida nationella anslag enligt den föreslagna stödordningen, bekräftade kommissionen i syfte att skingra oro över de praktiska konsekvenserna till följd av genomförandet av de nya tilldelningskriterierna att den arbetar med siffrorna för att återkomma till denna fråga efter sommaruppehållet /14 lym/ss 6

7 21. Delegationerna uttryckte olika synpunkter om möjligheten att överföra upp till 15 % av de vägledande anslagen från en del av stödordningen till en annan. Även om en del var nöjda med den procentsats som föreslagits av kommissionen, efterlyste många andra större flexibilitet och lade fram olika förslag. Ett antal delegationer påminde om att villkoren för överföringen måste fastställas i den grundläggande rättsakten. 22. Vad gäller den bestämmelse som hindrar medlemsstaterna från att använda stöd från unionen för att ersätta nationella medel för de befintliga nationella systemen (artikel 23a.5, ändrad genom ordförandeskapet formuleringar) vidhöll ett antal delegationer sin reservation, eftersom denna formulering inte omfattar situationen i de medlemsstater där mjölk delas ut fritt under måltider (medan ett undantag som tillåter denna praxis anges i den gällande förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden). 23. Några delegationer framhöll behovet av att ta hänsyn till den särskilda situationen för små medlemsstater och fastställa lägsta ramanslag för stöd (som nu är fallet i skolfruktsprogrammet). Kommissionen har viss förståelse för deras begäran. Dessa delegationer ansåg också att dessa lägsta ramanslag ska fastställas i den grundläggande rättsakten och inte genom delegerade akter. Om den administrativa bördan 24. Flera delegationer behövde alltjämt övertygas om att det sammanslagna stödordningen inte skulle öka den administrativa bördan för varken nationella förvaltningar eller skolor, särskilt när det gäller nationella kompletterande utbildningsinsatser, nationella hälsovårdsmyndigheters deltagande, nationella strategier, övervakning och rapportering, prisövervakning eller nödvändigheten av att bevisa mervärdet av EU:s stöd. Ordförandeskapets utkast till förslag (dok. 9604/14) ansågs vara ett steg i rätt riktning. Delegationerna begärde framför allt att de nationella strategierna ska förbli enkla och att kraven ska ligga kvar på en proportionerlig nivå. Ordförandeskapet tog del av delegationernas förslag om hur man kan förenkla fastställandet av nivån för unionens stöd /14 lym/ss 7

8 III. SLUTSATSER 25. Ordförandeskapet har noterat det kommande italienska ordförandeskapets avsikt att diskutera vilka framsteg som gjorts i detta ärende. 26. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas rådet att ta del av det aktuella läget i detta ärende /14 lym/ss 8