Skräddarsytt för de minsta 8

Transkript

1 3/15 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Skräddarsytt för de minsta 8 6 Kör elektriskt 13 Ta steg till goda vanor Facken backar upp värdegrundsarbetet 10

2 Omslagsbild: Tre små syskon på neonatalavdelningen i Karlskrona, i kläder som är specialsydda inom ett ideellt nationellt nätverk AKTUELLT: Ambassadör i våtdräkt Peter Stålhandske ska hjälpa till att locka nya medarbetare till Blekinge. AKTUELLT: Prova elbil Ingen kostnad de två första månaderna som du och dina arbetskamrater lånar en elbil i tjänsten. AKTUELLT: Nu ska Sverige bli rökfritt Så kan vården hjälpa till att förverkliga målet om ett rökfritt Sverige år PROFILEN: Apotekare med split vision Nyfikna Kristine Thorell har många järn i elden. AKTUELLT: Kläder för de allra minsta Överallt i Sverige syr människor kläder i barnstorlekar man inte hittar i affären. AKTUELLT: Utökad regional samverkan De ledande politikerna i södra Sverige har beslutat att utveckla sitt samarbete. AKTUELLT: Facken positiva till värdegrunden Förväntningarna på värdegrundsarbetet är stora. Puls ställde fem frågor till representanter från fem fackförbund. KLUBBAT OCH KLART: Renoveringar blir verklighet Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen. MÅ BRA: Tävling ska hjälpa oss till goda vanor Motionskampanjen Hälsostegen är höstens stora satsning från landstingshälsan. AKTUELLT: Framtidsarbete ska bli tydligt Arbetsgrupper med tydliga uppdrag modellen när det stora utvecklingsarbetet drar igång. AKTUELLT: Nya satsningar på cancervård Cancervården får extra pengar och nytt diagnostiskt centrum inrättas. AKTUELLT: Tidiga investeringar lönar sig Landstingets sociala investeringsfond ska bidra till bättre folkhälsa hos unga. I BACKSPEGELN: Aids-hotet skapade rubriker Så skrev landstingets personaltidning om aids för 30 år sedan. LANDSTINGET LÄR: Den viktiga ursäkten Missnöjet hos patienten kan bli mindre och mer kortvarigt om du bemöter det på rätt sätt. ANSLAGSTAVLAN: Vad tänker han på? Var kreativ och rolig, så har du chans på biobiljetter! KRÖNIKÖREN: Ralph Harlid Nya planeringsdirektören ger sina tankar om Framtidens hälsooch sjukvård. Gärna grupptryck av den rätta sorten September. Vad göra? Ett sätt att förlänga sommaren är att gå in på Sveriges Radios webbplats och lyssna på alla de där sommarpraten man missade, för att man var tvungen att klippa gräset innan det börjar regna, eller åka och handla för att det skulle bli uppehållsväder till kvällen, och därmed nästan grillväder. Komikern David Batra ägnar hela sitt sommarprogram åt att berätta om att han var en mobbare i skolan. Inte överraskande är en av slutsatserna att i botten låg en djup rädsla för att själv vara den som blev utsatt för mobbning. Som en av ett par pojkar som själv stod längst ner i hackordningen i klassen känner jag igen mig väldigt väl i Batras beskrivning. Höll vi ihop, vi som var utsatta? Nej. Tog jag i stället chansen att trycka till den andre när det för tillfället var han och inte jag som blev trakasserad? Självklart! Ordet grupptryck används oftast i sammanhang som mobbning eller andra beteenden som vi i olika grad ser ner på, som att börja röka, eller klä sig för att passa in i gruppen. Men denna kraft kan ju, som Ann-Louise Ottosson påpekar på sidan 13 i detta nummer av Puls, också användas i positiv bemärkelse. Genom kollektiv peppning och lättsam tävlingsanda ska alla vi som arbetar i landstinget få möjlighet att göra något bra för vår egen hälsa. Det är tanken med satsningen Hälsostegen. Jag tittar ner på min mage, tänker på hur den såg ut för tre år sedan och hur hela jag mådde när jag då var 13 kilo lättare. Vår arbetsplats hade deltagit i ett program för att skapa sunda kost- och motionsvanor. Vi sporrades av varandra och av vår coach från landstingshälsan. Resultatet var häpnadsväckande. Sedan fick vi jobba vidare var och en på egen hand. Och det gick ju som det gick för min del. Därför greppar jag nu, tillsammans med mina arbetskamrater, denna nya chans till att bli utsatt för positivt grupptryck. Att på detta och andra sätt agera hälsoförebyggande är modernt bland arbetsgivare, och kanske en ren nödvändighet för att klara den hårda konkurrensen om kompetens inom hälso- och sjukvården (läs mer om hur landstinget möter denna utmaning på sidan 3). Likaså att landstinget nu tar ett helhetsgrepp om grundläggande värderingar, alltså hur du och jag förväntas vara mot varandra som medarbetare i Landstinget Blekinge. Om värdegrunden, som du i detta nummer läser om på sidan 10, kan motverka ett enda fall av mobbning på alla våra arbetsplatser, är den väl värd sin arbetsinsats. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls görs av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: MixiPrint, Olofström E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Facebook: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2

3 Peter: en ambassadör i våtdräkt Klädd i våtdräkt fångas Peter Stålhandske av kameran när han kommer springande upp mot stranden på Aspö. Bilden ska hjälpa Landstinget Blekinge att rekrytera nya medarbetare. För Peter, avdelningschef vid psykiatrins beroendeenhet, var det en självklarhet att anmäla sitt intresse när personalenheten och kommunikationsenheten efterlyste medarbetare som på bild ska illustrera det attraktiva med att bo och arbeta i Blekinge. Jag tycker att det är viktigt att vara en positiv förebild. För mig är det självklart att det ingår i medarbetarskapet att vara en god ambassadör för arbetsplatsen och för landstinget i stort, menar Peter Stålhandske. Yrkesstoltheten är inget han håller inne med. Vi gör ju grymma insatser för människor, påpekar han. Genom att tillsammans med ytterligare några medarbetare i landstinget ställa upp på bild vill Peter nu bidra till att landstingets annonser för lediga tjänster ska locka fler till att vilja komma till Blekinge och arbeta i landstinget. Här finns ju plats för hur många spännande yrken och arbetsuppgifter som helst. Jag har arbetat i Landstinget Blekinge sedan 1984 och tycker att landstinget har utvecklats till att bli en positiv och modern arbetsplats. Vi är framtidsinriktade och slår oss inte till ro med de framsteg vi redan gjort. Och så tycker jag att man tänker mycket på att ta hand om medarbetarna här. Balans i livet Annonsernas bilder kommer att föreställa ett antal medarbetare i avkopplande och friskvårdande fritidssituationer. Syftet är att visa att i Blekinge finns goda förutsättningar att kombinera arbete och fritid på ett sätt som ger balans i tillvaron, allt enligt mottot för att livet är viktigt. Det här är bara en liten pusselbit i ett omfattande arbete för att stärka bilden av Landstinget Blekinge som en attraktiv arbetsgivare, en bild som behöver vara både positiv och sann. Konkurrensen om sjuksköterskor, läkare och annan arbetskraft är hård i hela landet. Då är annonser som sticker ut faktiskt något viktigt, om vi ska kunna säkerställa den kompetens vi så väl behöver, påpekar Ramona Wadman, personalstrateg. Det är därför vi kommer att få se Peter Stålhandske i våtdräkt på lediga jobb-sidor framöver. Bilden är tagen på Aspö utanför Karlskrona, där Peter bor. Men vad är det egentligen han gör på bilden? Jag tränar swim and run, en motionsform där man växlar mellan att springa och simma i naturliga miljöer och vattendrag. Jag är gammal simmare och jag ville pröva ett nytt sätt att träna, förklarar Peter. Medarbetare i vinter och snö efterlyses Vill du liksom Peter Stålhandske bli en ambassadör för Landstinget Blekinge? Det behövs en medarbetare som ska fotograferas i snö- eller isrik miljö i vinter. Personalenheten och kommunikationsenheten hoppas nu på din och vädermakternas goda vilja. Mejla intresseanmälan till jenny.gustavsson@ltblekinge.se. Peter Stålhandske är hängiven både sitt arbete och sin fritid. På min arbetsplats har vi en imponerande samlad erfarenhet av att arbeta med unga, äldre och psykiskt sjuka, säger chefen för beroendeenheten. 3

4 Prova elbil utan kostnad Ska du resa med bil i arbetet i höst? Varför inte prova en elbil? Din arbetsplats och du betalar ingenting under de två första månaderna som du och dina arbetskamrater lånar en elbil. Sedan en tid tillbaka finns fyra elbilar som du kan boka via landstingets bilpool när du reser i tjänsten. Införandet av elbilar är ett led i landstingets miljö- och hållbarhets arbete. I organisationens miljö- och håll barhets plan finns ett mål som säger att klimat påverkan i samband med tjänsteresor ska minska, bland annat genom att bilarna drivs av klimatanpassade förnyelsebara fordonsbränslen. Elbilarna, som landstinget lånar på prov under sex månader, laddas helt med grön el. Genom att använda elbilarna är man med och bidrar till minskade giftutsläpp och ett bättre klimat. Det i sin tur gynnar folkhälsan, säger miljöchef Annika Christensson. Införandet av elbilar är också en del av ett projekt som landstinget deltar i. Projektet, som heter Green charge, är ett samarbete mellan högskolor, universitet, näringslivet och offentlig verksamhet. Syftet är att un- derlätta att investera i elbilar. När du bokar bil via bilpoolen, meddela att du vill pröva en elbil. Under de två första månaderna som du och dina arbetskamrater lånar en elbil, kommer din avdelning inte att betala några kostnader. Det enda som krävs av dig, är att du fyller i en enkät och berättar vad du tycker om att köra elbil. Du kan köra mellan 10 och 15 mil med landstingets elbilar innan du behöver ladda dem. Det finns laddare i alla kommuner i länet. Landstinget har två egna laddningsställen: ett i det parkeringshus vid Blekingesjukhuset i Karlskrona där bilpoolens bilar finns parkerade och ett i anslutning till Blekingesjukhuset i Karlshamn. Landstinget planerar också att köpa in cyklar och el-cyklar som du kan använda när du färdas i tjänsten. Miljöingenjör Malena Nilsson provkör landstingets nya elbil. Handen på hjärtat: Vad tycker du om Puls? Nu har du chansen att säga vad du tycker om din personaltidning. Samma dag som detta nummer av Puls landar hemma hos dig startar vår läsarundersökning på intranätet. 1/09 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Gillar du Puls precis som den är, eller skulle du exempelvis vilja se fler undersköterskor, administratörer, bilar eller korsord i tidningen? Alla synpunkter och idéer är välkomna, så länge de är ärligt menade. För att ta ett samlat grepp om vad du och alla medarbetare tycker om 4 Dataintrång ska förhindras Puls och hur ni läser den genomför vi Röster om rökning nu för andra gången en 3 Robotpremiär 10 läsarundersökning. Ett sätt att 5 träffa folk 17 Den senaste undersök15 Blåsigt=bra 7 ningen skedde år skelett Inga Årets undersökning innehål3 i skåpen 6 ler samma frågor som då. 17 Förutom att få en fing4 ervisning om vad läsarna tycker här och nu vill vi se hur åsikter om Puls föränd- 2/11 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 8 Ingen tandläkarskräck i Asarum 3 /13 3 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Se möjligheterna Högt i tak på ortopedkliniken i Karlskrona 1 /14 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 2/15 Sommarjobbare gör oss levande en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge I huvudet på personaldirektören Sjuk utan sjukdom Samtalar om värdegrund Frisk satsning på frisktandvård Puls, landstingets personal tidning sedan åtta år. 4 Effektivare ronder rats sedan sist. Resultatet ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av tidningen, säger Madeleine Flood, kommunikationsdirektör och ansvarig utgivare. Läsarundersökningen genomförs i form av en anonym enkät, som du hittar via intranätets startsida. Den är enkel att fylla i och det tar några få minuter. Så ta chansen att vara med och påverka din personaltidning! Det är ju för dig vi gör den, uppmanar Jens Lindell, redaktör för Puls.

5 Frisk luft i stället för rökfyllda miljöer. Birgitta Nydahl Svärd, Lena Sjöberg och Agneta Alderstig utanför Marinmuseum i Karlskrona. Så bör vården hjälpa till att göra Sverige rökfritt I april i år var det dags för Nätverket för tobaksprevention i landsting och regioner att ha sin årliga träff. Puls fick ett samtal med tre rutinerade besökare efter två dagar med temat tobaksfria miljöer. Puls (reporter Jens Lindell): Ni stödjer ett projekt som vill att Sverige ska vara rökfritt om tio år, Är det verkligen realistiskt? Lena Sjöberg, kanslichef för Yrkesföreningen mot tobak: Ja, opinionen i Sverige är mogen för det. Och måttet för rökfritt är inte att rökning ska vara helt utrotat, vilket vore orealistiskt. Målet är att det ska vara färre än 5 procent som röker dagligen, jämfört med cirka 11 procent i dag. Agneta Alderstig, förbundsordförande för riksförbundet Visir (Vi som inte röker): Det kan låta som en utopi men tänk på när vi ville genomföra att alla serveringar skulle vara rökfria. Det var ingen som trodde att vi skulle klara det till en början, men för tio år sedan blev det verklighet. I dag vill ingen gå tillbaka till hur det var förut, varken krögare eller gäster. Birgitta Nydal Svärd, tobakssamordnare, Västra Götalandsregionen: För att det ska lyckas är det viktigt att vi tar krafttag och samarbetar så att tobaksindustrin inte får utrymme att göra rökning till något trendigt bland våra ungdomar igen. Puls: Vad är hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgift för att hjälpa till att göra Sverige rökfritt? Birgitta Nydal Svärd: Att alltid ta upp frågan om tobaksbruk med patienterna. Patienterna säger själva i undersökningar att de vill bli tillfrågade. Lena Sjöberg: Och om frågan inte kommer Du kan inte ljuga för tandläkare. tar patienterna det som en intäkt för att det är okej att röka. Därför är det viktigt att alla i vårdkedjan säger samma sak, även läkaren och tandläkaren måste uppmuntra till tobaksfrihet. Birgitta Nydal Svärd: Att ge folktandvården en tydlig roll i arbetet är en nyckel till framgång. De möter hela befolkningen och kan även fånga in barn och ungdomar tidigt. Dessutom kan du inte ljuga för tandläkare. De ser direkt när du öppnar munnen om du röker eller inte. Puls: Vilka intryck tar ni med er från årets konferens i Karlskrona? Agneta Alderstig: Förutom att det är oerhört fint och vackert här så har det varit inspirerande innehåll i programmet. Birgitta Nydal Svärd: Här finns mycket kompetens och massor av kunskap som man känner att man vill sprida vidare till andra. Kampanj ska ändra bilden av hiv Personer som lever med hiv riskerar fortfarande år 2015 att diskrimineras på grund av låg kunskap och myter. Det menar Folkhälsomyndigheten, som i höst genomför en nationell informationskampanj. Kampanjen riktar sig till hälso- och sjukvården och till allmänheten. Kunskapen om hiv och hur hiv är, är bland många låg, trots att vi levt med viruset i snart 35 år. Med dagens effektiva behandling kan hivpositiva leva ett normalt liv. Vid välinställd behandling är virusnivåer knappt mätbara och smittsamheten därför mycket låg. Till exempel är risken för en hivsmittad mamma att smitta sitt barn i samband med graviditet och förlossning minimal. Använda kondom Däremot är det viktigt att använda kondom vid nya eller tillfälliga sexuella kontakter. Men det gäller oavsett om man lever med hiv eller ej, påpekar Agnes Lindeberg, verksamhetsstrateg vid primärvården. I kampanjen har Folkhälsomyndigheten sett primärvårdens personal som en särskilt utvald målgrupp inom hälso- och sjukvården, eftersom man i dag vet att tidig upptäckt av hiv är av betydelse för att minska risken för smitta. Underlätta tester Vårdcentraler och ungdomsmottagningar är viktiga när det gäller provtagning och för att underlätta för den som vill testa sig, säger Agnes Lindeberg. Alla kan söka vårdcentralen för olika besvär. Därför måste vårdcentralerna också ha kunskap att möta personer som lever med hiv. Undersökningar visar att personer med hiv i dag kan känna sig diskriminerade vid mötet med vården, eftersom inte all vårdpersonal har vana att möta hivsmittade. Kampanjmaterial Alla vårdcentraler i Blekinge kommer att kunna ta del av aktuell kunskap via Folkhälsomyndighetens informationsmaterial. Kampanjen förstärks i Blekinge genom samarbete med en smittskyddssköterska och könsmottagningens kurator. Kampanjmaterial finns via webbsidan Inför årets världsaidsdag den 1 december kommer den hivpositiva artisten Andreas Lundstedt att, som en del av kampanjen, föreläsa för allmänheten i Karlskrona. 5

6 Split vision är nödvändigt för Kristine Hon är apotekare, forskare, mamma och sambo, allt med stor passion. Dessutom brinner hon för att hela landstinget ska fungera bra och för att de pytteminsta barnen i vården ska få fina kläder som passar. Jag behöver ha split vision, konstaterar Kristine Thorell. 32-åringen har dessutom ägnat senaste året åt renovering av familjens hus på Hasslö. Nu när huset är klart är det dags för trädgårdsprojekten. Och så en sak till, som vi återkommer till. Att Kristine hamnat i split vision-läge beror, åtminstone när det gäller jobbet, på en stor dos nyfikenhet i kombination med en oförmåga att hålla tyst och låta bli att lägga sig i. Det handlar ju också mycket om att vi är ett litet landsting. Då måste man jobba med många saker samtidigt, det är det som får organisationen att gå runt. Fördelen är ju att man lär sig många saker, resonerar Kristine. Till Landstinget Blekinge kom hon för fem år sedan, via en forskningstjänst. Sedan år 2011 arbetar hon vid patientsäkerhetsavdelningen och dess läkemedelssektion. Att vara apotekare i landstinget handlar mycket om att se till att organisationen har fungerande rutiner och metoder och att de verksamheter där läkemedel används får det stöd de behöver. Forskningen, som handlar om mönster i läkemedelsanvändningen hos befolkningen, har Kristine kvar på 20 procent. En liten men viktig del av Kristines arbetsuppgifter är också att vara medlem i landstingsdirektören Peter Liljas ungdomsråd. Viktigt att mötas och diskutera Landstinget är en häftig organisation. Här finns så mycket kunskap. Allt fungerar inte perfekt men det är viktigt att vi kan prata med varandra, mötas och diskutera. Att vi tycker olika när vi samtalar är inte farligt, problemet är att det ibland när det fattas beslut saknas ett tydligt motiv till varför. Att det blev landstingsvärlden och apotekaryrket skyller Kristine delvis på att båda föräldrarna är sjuksköterskor och morbror apotekare. Barndomen hemma i Nättraby handlade annars mycket om alla möjliga former av sport. Men redan under högstadiet fanns ett tydligt intresse för läkemedel, och då menar vi inte att Kristine gick omkring i korridorerna och knarkade piller. Jag var vetenskapligt nyfiken på hur läkemedel påverkar kroppen. Naturvetenskaplig linje på gymnasiet blev det självklara valet för mig. Och där handlade mitt examensjobb om paracetamol, om den molekylen, säger Kristine och reser sig för att hämta en tjock bok, som hon slår upp och visar hur den ser ut. Vi sitter i hennes arbetsrum en varm dag tidigt i juli. Där faller ögonen gärna på foton av treåriga dottern Liv och sambon Christian. Landstinget är en häftig organisation. Hon och Christian träffades när Kristine bara var 19 och relationen överlevde, trots att Kristine bodde fyra år i Uppsala och ett halvår i Glasgow under studierna till apotekare. Hon tror att en bidragande orsak till det långa förhållandet är att de ger varandra mycket utrymme att odla egna intressen. Ett av Kristines är att sy kläder till barn som är för tidigt födda, och att samordna insamlingen av sådana kläder till för tidigt födda barn i Blekinge. Fokus på barn Samtidigt kommer den egna familjen och dottern alltid i första hand. Och nu kommer det snart att bli mer fokus på familjelivet. I magen växer nämligen ett syskon till Liv, som förväntas födas i början av nästa år. Kristine har valt att tidigt berätta om graviditeten för alla i sin omgivning. Många väljer att inte berätta, av rädsla för missfall, vilket är förståligt. Jag berättade tidigt att jag är med barn av många anledningar men en av dem var att skulle det bli missfall skulle jag bli så ledsen och då behöver man omgivningens stöd, säger Kristine innan hon avslutar: Men mest av allt berättar jag för att jag är så himla glad. Och varför ska man inte få vara glad hela tiden? Läs mer om Kristine Thorells engagemang i kläder till för tidigt födda barn på sidan 8. 6

7 Kort om Kristine Thorell Ålder: 32 år. Yrke: Apotekare. Familj: Sambon Christian och dottern Liv. Barn nummer två ligger i magen. Bor: På Hasslö, en ö väster om Karlskrona. Gör på fritiden: Umgås med familj och vänner, syr, bakar ibland. Ser på tv: Mycket sjukhusserier och polisserier. Favoritbok: Diana Gabaldon och Outlanders-serien, den första boken heter Främlingen. Äter: Om jag får välja blir det lammfilé med krämig provencalsk potatisgratäng och goda grönsaker. Men frågar du mina arbetskamrater säger de att jag äter skräpmat. Om jag var ett djur: Då skulle jag vara en älg. De är så stora och majestätiska. Sen går de på en nit och bli påkörda ibland. Men så är det ju för alla. 7

8 Små kläder gör stor skillnad Överallt i Sverige sitter människor och syr kläder till landets allra minsta barn som fötts för tidigt. När Kristine Thorell kommer till neonatalavdelningen i Karlskrona med en ny leverans möts hon av glädje och förväntan. Alla som arbetar här vet vilken stor skillnad en liten body eller mössa kan göra. Hellre färgglada bebismotiv än vitt och texten tillhör landstinget. Barnen tillhör ju inte landstinget, utan familjen, påpekar Bibbi Nordbäck, till vänster i bild, tillsammans med Kristine Thorell och avdelningschefen Marie Norén. Att klä sitt för tidigt födda och kanske sjuka barn i färgglada bebiskläder, som inte känns stora som tält, hjälper föräldrarna att få lite av den positiva känsla som föräldrar till ett fullgånget och friskt barn får mer automatiskt, menar Bibbi Nordbäck, barnsjuksköterska. Tillsammans med barnsköterskan Ann- Christine Olausson går hon nyfiket igenom innehållet i väskan som Kristine Thorell burit med sig. Kristine är apotekare i Landstinget Blekinge. Men på fritiden syr hon kläder i storlek 38 till 50. Det är en syssla hon delar med ett helt nätverk av cirka andra runtom i landet. Många av dem är föräldrar som själva har fått för tidigt födda barn, och vill göra något för andra i samma situation. Förutom personer som syr innehåller nätverket andra som hjälper till med att exempelvis skaffa fram tyger, och så en insamlingsansvarig i varje landsting. Kontakter och samordning sker via Facebook. Cirka 20 neonatalavdelningar runtom i Sverige, de sjukhusavdelningar där för tidigt födda vårdas, får kläder från nätverket. Svårt att få tag i små storlekar De kläder jag har med mig i dag är det Anna Mühlenbock från Stockholm som sytt, berättar Kristine, insamlingsansvarig för Blekinge, och lägger fram en hög med bebiskläder. Med sig tillbaka till nätverket får hon inte bara tacksamhet utan även synpunkter och önskemål. Mest av allt önskar vi oss mössor och filtar. Många barn behöver ligga på värmemadrasser och då ligger de utan kläder på kroppen, för att tyget inte ska isolera bort värmen, förklarar Bibbi Nordbäck. I en av salarna ligger nyfödda trillingar. Deras föräldrar, som vill vara anonyma, vittnar om svårigheten att få tag på kläder i mindre storlekar än 50 till barnen, som fötts åtta veckor för tidigt. Nu får de välja en body till var och en av trillingarna. Det är första gången vi klär dem i något sådant här, konstaterar deras mamma. Tre små syskon vid neonatalavdelningen i Karlskrona blev så här färgglada, tack vare kläder från ett ideellt nätverk. För medarbetarna vid neonatalavdelningen är det en viktig detalj att familjerna får ta kläderna med sig hem. Många sparar ju sitt barns första kläder och det vill vi att även mammor och pappor till för tidigt födda ska kunna göra, säger Ann-Christine Olausson. Det föds omkring barn för tidigt varje år i Sverige. De som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda. Helt ideellt arbete Allt arbete med att skaffa fram bebiskläder i storlekar som passar för tidigt födda sker på fritiden och helt utan betalning. De mönster man syr efter får bara användas för att sy kläder som ska skänkas, inte säljas. Prematurförbundet sponsrar verksamheten med tryckknappar och det händer att företag skänker tyger. Initiativet till nätverket togs vintern Den första leveransen till Blekinge sjukhuset i Karlskrona skedde hösten Är du intresserad av nätverket? Vill du sy eller bidra på annat sätt? Kontakta Kristine Thorell på anknytning

9 Beslut om stängning av vårdplatser Vid sammanträdet den 27 augusti fattade nämnden för Blekingesjukhuset beslut om åtgärder för att komma tillrätta med sjukhusets svåra ekonomiska situation. Beslutet innebär bland annat att stänga 17 internmedicinska vårdplatser, samtidigt som 10 så kallade lättvårdsplatser skapas i Karlshamn. Nämnden föreslår också att landstingsstyrelsen ska fatta beslut om att med hög prioritet utreda förutsättningarna för att omvandla dagakutmottagningen i Karlshamn till en primär vårds - mottagning av typen närakutmottagning eller jourcentral. Att bilda en sydsvensk storregion är inte aktuellt för tillfället. I stället utökas samarbetet mellan Blekinge och andra regioner i södra Sverige. Samarbetet mellan sex regioner utökas Ny chef för kompetenscentrum Ny avdelningschef på Blekinge kompetenscentrum blir Danilo Garcia som bor i Karlskrona och är 42 år. Danilo Garcia har chefserfarenhet från bland annat Skatteverket. Till hans meriter hör också forskning inom området psykologi och ledarskap. Han arbetar för närvarande vid Göteborgs Universitet och Washington University i Saint Louis, USA. Lär dig mer om hot och våld Hot och våld förekommer överallt i samhället. Många medarbetare i landstinget utsätts för hot och våld, men genom kunskap kan många situationer undvikas. Därför arrangerar landstinget i höst vid flera tillfällen en föreläsning om att förebygga, bemöta och hantera hot och våld. Föreläsningen vänder sig till alla som arbetar i Landstinget Blekinge. Föreläsaren Alexander Tilly är legitimerad psykolog med specialisering på hotfulla och våldsamma konflikter och före detta dörrvakt. De ledande politikerna i södra Sverige har beslutat att utveckla sitt samarbete. Det sker inom ramen för en förening som kommer att heta Regionsamverkan Sydsverige. Det finns en enighet om att utveckla samarbetet mellan regioner, landsting, regionförbund och kommunförbund i de sex sydliga länen gällande södra Sveriges utveckling. Vi har samverkat i de fyra länen sedan 2012 och att nu även Halland och Jönköping ansluter är positivt, säger Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne och ordförande i den ideella föreningen. Region Skåne blir permanent ordförande enligt de stadgar som formellt ska beslutas i medlemsorganisationerna och därefter gälla från 1 januari Föreningen Regionsamverkan Sydsverige är en utveckling av det tidigare sydsvenska samarbetet Sydsam. Föreningen kommer nu att samarbeta och samverka kring planer för regional utveckling, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och hälso- och sjukvård. Den består av representanter från Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Kronoberg, Region Halland och Region Jönköpings län. Den ideella organisationens beslutsfattande är aldrig överordnat respektive huvudmans beslutsfattande utan beslut som berör respektive huvudmans verksamhet måste fattas i medlemsorganisationernas politiska församlingar för att vara giltiga. Lättare att betala parkeringsavgiften Fler alternativa sätt att betala parkeringsavgiften ska göra det lättare för dig när du parkerar vid sjukhusområdena. Som medarbetare i landstinget kommer du att kunna betala via en app i mobilen eller på en webbsida som nås via intranätet. Det gamla hederliga alternativet att betala med mynt i automat kommer också att vara möjligt. Parkeringskorten försvinner däremot, eftersom de inneburit mycket tidskrävande kringarbete för olika medarbetare i landstinget. En viktig förbättring är att du med det nya systemet har möjlighet att betala parkeringsavgiften per månad, och inte längre är tvingad att betala för flera månader i taget. Någon gång i oktober beräknas systemet med betalning via app eller webb vara igång. 9

10 Fackförbunden står bakom arb Angeläget och välkommet. När Puls frågade fem av företrädarna för fackförbund med många medlemmar bland landstingets medarbetare, då framkom idel positiva förväntningar. Landstinget bedriver ett värdegrunds arbete. Vad tycker du om det? På vilket sätt kan en gemensam värdegrund göra nytta för medarbetarna? Kan värdegrunden göra nytta för våra patienter och Blekinges invånare? Vad tycker du är viktigt att tänka på i ett värdegrundsarbete? Under våren och sommaren har arbetsplatserna arbetat med att ta fram förslag till värdeord. Vilka värdeord är viktiga för dig? Peter Franke Saco Det är bra att vi nu tillsammans arbetar fram en god anda kring vad som är viktiga gemensamma värderingar och hur vi vill att andra ska uppfatta oss. Det kommer att gagna både patienter och medarbetare. Arbetet blir lättare om man kan fokusera och prioritera utifrån en gemensam värdegrund. Om den är tydlig och väl förankrad hos medarbetarna bidrar det till en bra arbetsmiljö. Med ett bra internt värdegrundsarbete kommer vi förhoppningsvis också att bemöta våra patienter på ett positivt sätt. Vi måste klä värdeorden i något. Vad innebär orden i handlingar och hur bemöter vi patienter och medarbetare? Det här är också ett arbete som måste pågå kontinuerligt. Till exempel kompetens, engagemang, empati, samarbete men även glädje är viktigt på en arbetsplats. Man ska gå till sitt jobb med ett leende på läpparna. Gunilla Månsson Vårdförbundet Det är oerhört viktigt. Vi har länge framfört att vi saknar en gemensam plattform där vi alla i organisationen får vägledning i hur vi ska vara och uppfattas av varandra och medborgarna i Blekinge. För mig är värdeorden alla människors lika värde och rätt till lika hälsa centrala. Om vi har dessa ord för ögonen varje dag i arbetet kommer alla att uppleva en hälsosammare arbetsplats. Ja, medborgarna kommer att känna sig sedda och få upplevelsen av en god, trygg och säker vård som utgår från varje enskild person, i hemmet såväl som på sjukhus. Utmaningen är att se till att det inte bara blir fina ord. Chefer och ledning måste tillsammans med medarbetarna hitta sätt att växla om till en kultur där vi kan skapa nya relationsmönster. Alla människors lika värde och rätt till lika hälsa. Kom och samtala om värdeorden! Under våren och sommaren har arbetsplatserna i landstinget arbetat med att ta fram förslag till värdeord. Alla medarbetare är nu välkomna till något av de två dialogmöten som arrangeras i oktober. Där får du se vilka värdeord som varit vanligast och får möjlighet att reflektera över vad orden innebär för dig. Mötena äger rum i Karlskrona den 14 oktober och Karlshamn den 15 oktober. Håll utkik på intranätet för plats och klockslag. Brunnsgårdens vårdcentral först i Blekinge med äldremottagning Nu får den som är 75 år eller mer vård anpassad till äldres behov. På Brunnsgårdens vårdcentral i Karlshamn finns Blekinges första äldremottagning. Vårdcentralens alla listade patienter över 75 år erbjuds tillhöra Brunnsgårdens äldremottagning. Många upplever det svårt att nå fram till vårdcentralen via återuppringningssystemet. Detta är en av anledningarna till mottagningens start. Äldremottagningen har ett eget telefonnummer där patienterna direkt kommer i kontakt med vårdcentralens sjuksköterskor. Varje patient har sin egen sjuksköterska, som är den man träffar om man behöver komma på ett sjuksköterskebesök. De bokade läkarbesöken är längre och fokuserar mer på patientens hälsa som helhet. 10

11 etet med värdegrunden Christer Olofsson Blekinge läkarförening Det är positivt och på tiden. Värdegrundsarbete kommer från den privata sektorn men i dag är det vanligt att även offentliga organisationer ser behovet av att diskutera sina värderingar. Bidra till att distansen mellan medarbetare och mellan medarbetare och dom där uppe i ledningen minskar. Likt ett fotbollslag kan enskilda spelare vara nyckelpersoner, men det är hela laget som vinner eller förlorar. På samma sätt som vi påverkas av tv-reklam (även om vi irriterar oss på den) påverkas vår omgivning av den reklam som vi landstingsanställda sprider om vår arbetsplats. Att den inte blir något som bara bestäms från ledningshåll. Camilla Olsson Vision Vision tycker att det är mycket viktigt eftersom vi arbetar med människor tillsammans med män niskor. Det stärker även varumärket Landstinget Blekinge om vi arbetar med värdegrunden. Den ska vara tydlig och klar. Om vi lägger ner en del tid och energi kommer vi på sikt att få en bättre arbetsmiljö, bättre förståelse för varandra och bättre insikt på hur jag själv beter mig i mötet med andra medarbetare. Med en tydlig värdegrund får vi en tryggare personal i kontakten med patienten. Våra patienter ska kunna känna personalens kvalitetsarbete när de söker våra tjänster och kunskaper. Att hela tiden tänka på och prata om värdegrundsfrågorna. Då kan vi efterleva och sprida vår värdegrund och det blir lättare att våga stå upp för våra värderingar. Christer Wihlborg Kommunal Bra att alla anställda får värderingar att förhålla sig till! Det blir lättare att diskutera hur vi till exempel ska vara mot varandra som medarbetare och som olika yrkesgrupper. Den kan bidra till ett teamtänkande i stället för ett hierarkiskt tänkande, förståelse mellan yrkesgrupper och att alla får arbeta på toppen av sin kompetens. För den enskilde stärks inflytandet och engagemanget. Ja. Genom att värdegrunden stärker sammanhållningen bland medarbetarna ges det en tydlig bild till medborgarna hur vi tillsammans arbetar för deras bästa. Att alla medarbetare ska vara med och skapa och utveckla värdegrunden. Det viktigaste är att värdeorden, oavsett vilka de är, speglar verkligheten på den enskilda arbetsplatsen. Är vi stolta över vår arbetsplats? Känns det bra att åka till arbetet på morgonen? Ansvar, engagemang, hög kunskap och god kompetens, förtroende. Det ska vara roligt att gå till arbetet äntligen gladare måndagar! Rättvisa, solidaritet, demokrati och alla människors lika värde. Bland annat går vi igenom aktuella läkemedel och patienten får alltid med sig en nedskriven vårdplan hem. Målet är att man ska känna sig trygg och välinformerad, säger verksamhetschefen Johanna Johansson. I bakgrunden finns ett beslut av landstingsstyrelsen att förstärka primärvårdens budget, bland annat för vården av de mest sjuka äldre och av människor som mår psykiskt dåligt. Varje vårdcentral gör egna satsningar, och på Brunnsgården har man valt konceptet äldremottagning, förklarar Rosmarie Nilsson, förvaltningschef för primärvården. Även Sölvesborgs vårdcentral planerar att öppna en äldremottagning med liknande koncept nu i september. Denna månad startar också en seniormottagning i Kyrkhult. Mottagningen där ska ha öppet två dagar i veckan och vänder sig till den som är 65 år eller äldre. Vid Brunnsgårdens vårdcentral har äldremottagningen fått positiva recensioner av patienterna, berättar Johanna Johansson. De upplever att de har tid att prata färdigt och att de blir sedda. Någon har sagt att hon känner sig som en prinsessa. Ingrid Jönsson från Trensum, en av många nöjda patienter som tillhör äldremottagningen vid Brunnsgårdens vårdcentral. 11

12 Beslut fattade av landstingsstyrelsen den 1 juni. Fortsatt arbete för fler sjuksköterskor Landstinget arbetar intensivt på flera håll för att motverka svårigheterna med att bemanna Blekingesjukhuset med tillräckligt antal sjuksköterskor. Landstingsstyrelsen har nu gett landstingsdirektören Peter Lilja i uppdrag att fortsätta detta arbete och att genomföra fördjupade dialoger med sjukhusledningen och nämnden för Blekingesjukhuset. Bland de åtgärder som pågår eller är på väg att starta finns insatser för konkurrenskraftiga och jämställda löner, minskad arbetsbelastning, ändrad fördelning av arbetsuppgifter, nytt koncept för handledning under utbildning och bättre introduktion av nya medarbetare. Sprututbyte en av flera budgetsatsningar Sprututbyte för narkomaner är en av de särskilda treåriga satsningarna i landstingets budget för nästa år. Sprututbyte innebär att använda sprutor och kanyler genom landstingets försorg byts ut mot nya sterila. Syftet är främst att förebygga spridning av hepatit B, hepatit C och hiv, men också att erbjuda en person som injicerar droger möjlighet till rådgivning, tester och vaccination. Sprututbyte finns sedan tidigare i några andra landsting, däribland Region Skåne, som var först med sprututbyte på 1980-talet. Sprututbytesverksamheten i Blekinge beräknas kosta 4,5 miljoner kronor under de kommande tre åren. Budgeten för 2016 innehåller fler särskilda satsningar de kommande tre åren, bland annat följande: glasögonbidrag även för barn i åldern 8 till 19 år (tidigare har bidrag bara lämnats för barn upp till 7 års ålder): 3 miljoner kronor konkurrenskraftiga och jämställda löner: 12 miljoner kronor diagnostiskt centrum för att tidigt upptäcka cancer: 6 miljoner kronor minskade väntetider till neuropsykiatriska utredningar: 4 miljoner kronor fler dietister: 5 miljoner kronor förstärkning av cancervården: 9 miljoner kronor I budgeten satsas även 45 miljoner kronor för att de tre kommande åren täcka ökade kostnader för läkemedel och vård som köps från andra landsting. Remissreglerna ändras Den nya patientlagen ger patienter möjlighet att söka sig till vårdcentraler och öppen specialistvård (specialistvård där man inte är inlagd vid en vårdinrättning) utanför länet. Nu anpassar landstinget sina remissregler till patientlagen och möjliggör remisser till vårdgivare utanför länet. Förbund för ambulansflyg bildas Landstingen i Sverige kommer i början av nästa år att bilda ett förbund för att sköta ambulanstransporter med flyg i landet. Landstingsstyrelsen har godkänt bildandet av förbundet. Västerbottens läns landsting kommer att ha medicinskt ansvar för verksamheten. Självkontroll av PK-värdet utreds När du äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera ditt PK-värde regelbundet. PK-värdet visar om du har fått rätt dosering av ditt blodförtunnande läkemedel. Sedan ett antal år tillbaka finns möjlighet att själv kontrollera PK-värdet hemma, och Landstinget Blekinge ska nu utreda möjligheten att erbjuda denna självkontroll till patienter i Blekinge. Förslag för utveckling av primärvården Bättre utbildning och förstärkt samverkan. Det är två av de röda trådarna i de förslag som primärvårdsberedningen har föreslagit i sin rapport. Det var i december 2013 som landstingsstyrelsen beslutade om en tillfällig primärvårdsberedning. I sin rapport har beredningen nu bland annat föreslagit att: rehabilitering ska bli en verksamhet med egen budget en politisk samverkansgrupp för vård och omsorg ska inrättas dialogen mellan Blekingesjukhuset och primärvården ska stärkas landstinget ska verka för att ST-utbildningen (specialisttjänstgöring) i allmänmedicin ska innefatta tjänstgöring inom psykiatrisk verksamhet man ska utreda om en eller flera vårdcentraler kan fungera som utbildningsvårdcentraler för läkare i utbildningstjänstgöring två vårdcentraler på försök får i uppdrag att omfördela arbetsuppgifter mellan vårdyrken så att alla kompetenser tillvaratas på bästa sätt. Landstingsstyrelsen har godkänt rapporten och gett landstingsdirektören Peter Lilja i uppdrag att omsätta dess förslag i praktiken. Renoveringar blir verklighet Flera renoveringar och omflyttningar blir nu verklighet. Detta sedan landstingsstyrelsen ställt sig bakom att ett antal fastighetsprojekt sätts igång. Bland annat ska intensivvårdsavdelningen i Karlskrona få lokaler som är bättre anpassade till krav på arbetsmiljö, patientsäkerhet och sekretess. Samtidigt får sjukhusets hjärtmottagning större lokaler genom att flytta in där landstingshälsan fram till nyligen huserade. Två andra projekt får till följd att verksamheter flyttar ihop med en vårdcentral. Det handlar dels om primärvårdens rehabiliteringsverksamhet i Ronneby, som flyttar ihop med Ronneby vårdcentral, dels om psykiatrins mellanvård i Olofström, som tar plats i Olofströms vårdcentrals lokaler. 12

13 Grupptryck är effektivt och inte bara av ondo, säger landstingshälsans avdelningschef Ann-Louise Ottosson inför premiären av motionskampanjen Hälsostegen. Motionskampanjen Hälsostegen: Tävling ska skapa goda vanor Är du och din arbetsplats med i motionskampanjen Hälsostegen? Oavsett om svaret är ja eller nej är du välkommen på en inspirerande föreläsning som ska hjälpa dig att hitta nya och bestående goda vanor. Rör på dig mer och kom igång med regelbunden motion, både under och efter tävlingen! Det är syftet med motionskampanjen Hälsostegen, som är igång sedan den 14 september. Ju mer regelbundet du och dina arbetskamrater rör på er, desto fler utlottningar av priser är ni med i. Alla kan vara med efter egen förmåga, oavsett nivå. Och även om din arbetsplats missat att delta från början finns fortfarande möjligheten att hoppa på Hälsostegen. Inte minst kan du ta chansen att gå på den föreläsning om hälsa som erbjuds alla medarbetare i Karlskrona den 29 september och Karlshamn den 8 oktober. Det är mitt i motionskampanjen och kan på det sättet ses som en sporre att hålla ångan uppe, säger Therése Rutgersson, en av arrangörerna vid landstingshälsan, till vardags massageterapeut. Inspirerande föreläsning Men även om Hälsostegen som pristävling går ut på regelbunden motion kommer föreläsningen, som ges på kvällstid, även att handla om kost och stress och konsten att investera i sitt må bra-konto. Föreläsaren Kicki Forsenhäll är hälso- och beteendevetare och utlovar bra verktyg, struktur och inspiration. Bakgrunden till Hälsostegen är att landstingshälsan, som är landstingets företagshälsovård, sett behovet av en bred hälsosatsning för alla anställda, något som många medarbetare själva efterfrågat. Att kampanjen är möjlig att göra just nu beror på ett statsbidrag som landstinget fått för sitt arbete med arbetsplatsnära rehabilitering. Pengarna återförs nu till nya hälsofrämjande insatser. Vi vill ha allt färre medarbetare i rehabilitering och fler som mår bra, säger Ann-Louise Ottosson, avdelningschef för lanstingshälsan. Hon menar att Hälsostegen kommer precis rätt i tiden, under ett år då mycket i landstinget, särskilt i sjukhusverksamheten, har handlat om personalbrist och sviktande ekonomi. Medarbetarna behöver se att man satsar på dem och deras hälsa. Det här är en viktig pusselbit i det arbetet, menar Ann-Louise Ottosson. Hälsostegen Hälsostegen pågår under sex veckor och är indelad i tre steg där individuella priser lottas ut. I samband med Hälsostegen är alla medarbetare välkomna på en inspirationsföreläsning. Den äger rum i Landstingssalen i Karlskrona den 29 september klockan 18 och i Elfsbergsgården i Karlshamn den 8 oktober klockan 18. Klockslaget är valt för att så många som möjligt ska kunna komma. Det finns inget övergripande beslut om att man får räkna föreläsningen som arbetstid. För mer information om Hälsostegen, se intranätet under fliken Beställning, service och Företagshälsovård. Klicka dig vidare till Hälsoinspiratörer. 13

14 Patient- och medborgarperspektivet ska finnas i främsta fokus genom hela utvecklingsprogrammet Framtidens hälso- och sjukvård. I höst sätter de första programarbetsgrupperna igång. Så ska arbetet bli tydligt Framtidens hälso- och sjukvård fortsätter framåt Arbetsgrupper med fasta tidsramar och tydliga uppgifter att lösa. Det blir modellen när utvecklingsprogrammet Framtidens hälso- och sjukvård nu fortsätter framåt. Första frågorna att lösa: framtidens akutsjukvård och operationsverksamhet. Det är viktiga frågorna ur ett patientsäkerhets- och effektivitetsperspektiv, säger Cecilia Klüft Frih, en av de båda programledare som landstingsdirektören utsett för att driva utvecklingsprogrammet, som ska pågå i minst 10 år. Vi har mycket som behöver göras, och vi kan inte starta med allting samtidigt. Några måste börja och andra får ta vid, konstaterar programledarkollegan Mats Berggren. Väntar på beslut En viktig bieffekt med att få beslut på hur landstinget ska bedriva sin akutsjukvård och operationsverksamhet är att dessa beslut påverkar omfattande byggprojekt som väntar. Först när akut- och operationsfrågorna är lösta kan ombyggnadsarbetet för verksamheterna anestesi, operation, intensivvård och akutsjukvård inledas. Känn ingen press! Det här är bara frågorna som alla pratar om, ler Mats Berggren självironiskt. Många delaktiga Både han och Cecilia är noga med att poängtera att det inte är de som programledare, eller deras chef, planeringsdirektören, som bestämmer hur framtidens hälso- och sjukvård ska bli. Grovhugget kan man presentera motorn i beslutsprocessen så här: 1. Verksamheterna berättar vilka behov som finns, på kortare och längre sikt, ur ett patientoch medborgarperspektiv. En viktig första sådan berättelse har Cecilia och Mats fått genom att intervjua alla förvaltingschefer, direktörer och cheferna för ytterligare två centrala verksamheter: miljö och medicinsk teknik. 2. Medarbetare som företräder aktuella verksamheter samarbetar i programarbetsgrupper på 8 12 deltagare, med att lösa tydliga uppgifter som tagits fram tillsammans med programledarna utifrån de behov som framkommit. 3. Programarbetsgrupperna arbetar fram förslag som i nästa steg kan bli föremål för politiska beslut. Vi har ett antal workshop-träffar med verksamhetsrepresentanter för akutsjukvården och operationsverksamheten under september. Därefter vet vi vilka uppgifter som programarbetsgrupperna ska lösa och när det ska vara klart, säger Cecilia Klüft Frih. Resurser måste finnas Vilka personer som ska ingå i respektive programarbetsgrupp utses i dialog mellan programledarna och chefer för berörda verksamheter. Mats Berggren och Cecilia Klüft Frih betonar vikten av att de som arbetar i gruppen verkligen har mandat att företräda sin verksamhet i det arbetet. Minst lika avgörande för att arbetet ska bli bra är att verksamheterna har möjlighet att avsätta de resurser som behövs för att lösa uppdragen. Mats Berggren och Cecilia Klüft Frih. Dels måste det finnas ekonomi för att eventuellt sätta in ersättare för medarbetare som ska delta i programmet, dels måste det finnas någon tillgänglig som kan sättas in. Det är frågor för programmets styrgrupp, det vill säga landstingsdirektören, ekonomidirektören och planeringsdirektören att bita i. Inget av detta är lätt vare sig med tanke på det ekonomiska läget eller bemanningsläget, men ack så viktigt, poängterar Mats Berggren. Det här kan bli världens kortaste program. Men vi hoppas och tror att det ska bli så långvarigt som det behövs för att bli framgångsrikt, säger Cecilia Klüft Frih. 14

15 Nya satsningar på cancervård kan betyda mycket Nio miljoner kronor extra satsas på cancervården i Blekinge de kommande tre åren. Dessutom avsätts sex miljoner kronor på att starta ett diagnostiskt centrum som bland annat ska leda till att fler fall av svårupptäckt cancer upptäcks i tid. Det var i juni som landstingsfullmäktige beslutade om dessa extra satsningar. Vad de nio miljonerna ska satsas på är ännu inte klart. Men Thomas Troëng, överläkare och Landstinget Blekinges representant i Regionalt cancercentrum syd, menar att rätt satsade kommer pengarna att betyda mycket. Som exempel nämner han vad anställningen av ytterligare en urologsjuksköterska skulle kunna leda till. Då skulle vi kunna minska ledtiderna för behandling av prostatacancer så tiden mellan misstanke om cancer och operation kortas till 60 dagar, vilket är det nationella målet. I dag är den i genomsnitt 100 dagar i Blekinge, och då är vi ändå bäst i landet, säger Thomas Tröeng. Mer jämlik cancervård Utmaningar till trots kan han konstatera att cancersjukvården utvecklats mycket de senaste åren. Bildandet av regionala cancercentrum år 2010 bidrar till att göra cancervården mer jämlik och att vårdprocessen för cancerpatienter förbättrats. Från och med i år belönar staten ekonomiskt de landsting som lyckas korta väntetiderna mellan misstanke och behandling för fem olika typer av cancer, däribland prostata cancer. Det innebär att Landstinget Blekinge har möjlighet att tjäna 6 miljoner kronor. Alla som arbetar med dessa patienter är hängivna och duktiga, men målen är tuffa. Vi kommer åtminstone att komma en bit på vägen att nå dem, och det är inte dåligt, menar Thomas Tröeng. Ytterligare en pusselbit för att förbättra cancervården i Blekinge är det diagnostiska centrum som landstingsfullmäktige i juni beslutade att satsa sex miljoner kronor på att starta. Centrumet ska hjälpa till när det är svårt för de vanliga vårdenheterna att hitta en diagnos. I dag är det vanligt att dessa patienter, som tack och lov är ganska få, slussas runt mellan olika vårdenheter och att det dröjer innan man kommer på vad felet är. På ett diagnostiskt centrum ska dessa patienter få snabb och kvalificerad utredning. Det blir som en deckarpatrull, som över kort tid tar massor av prover och analyserar fallet. Föreslås finnas i Karlshamn Var det diagnostiska centrumet ska finnas och vilken verksamhet det ska tillhöra är i skrivande stund inte klart, men det finns ett förslag om att placera det vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Inte heller vilka kompetenser som ska knytas till centrumet är bestämt. Thomas Troëng tror att cirka 50 till 100 patienter per år kan vara i behov av centrumets tjänster. Erfarenheter från andra platser i landet säger att cirka 15 procent av dessa patienter kommer att få en cancerdiagnos. Cirka 50 procent kommer att visa sig ha en annan allvarlig sjukdom, menar Thomas Troëng. Bildandet av regionala cancercentrum har betytt mycket för att göra cancervården mer jämlik över landet, menar Thomas Troëng. I Regionalt cancercentrum syd samarbetar Region Halland, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne. Extra pengar för kortare väntetider Nära en halv miljard kronor finns i potten till landsting som lyckas följa standardiserade vårdförlopp, vilket innebär att minska tiden mellan misstanke om cancer och behandling. För Landstinget Blekinges del innebär det möjligheten att få cirka 6 miljoner kronor om vi lyckas nå målen för kortare väntetider fullt ut. Satsningen omfattar följande typer av cancer: blodcancer cancer i urinblåsa och urinvägar huvud- och halscancer matstrupe- och magsäckscancer prostatacancer Ett skäl till att de fem aktuella diagnoserna valts är att de finns relativt nystartade nationella vårdprogram för dem. Men också att kort väntetid är extra viktig när det gäller till exempel blodcancer. 15

16 Sociala investeringar hjälper unga och sparar pengar Satsa tidigt för att barn och ungdomar inte ska misslyckas i skolan och livet! Då sparar samhället mänskligt lidande och miljontals kronor. Fenomenet kallas sociala investeringar och Landstinget Blekinge har inrättat en egen investeringsfond. 20 miljoner kronor finns i fonden, som landstingsfullmäktige beslutade om redan i februari Men det är först i år som arbetet med att marknadsföra den och att locka verksamheter till att söka medel ur fonden har kommit igång. Vi hade ett folkhälsoseminarium i maj, där politiker och tjänstemän i landstinget, kommunerna, länsstyrelsen och Region Blekinge deltog. Dessutom har vi tagit fram ett informationsmaterial som förklarar vad landstingets sociala investeringsfond innebär och hur man gör för att söka medel, säger Bibbi Rönnlund, folkhälsostrateg i Landstinget Blekinge. Hur mycket kostar Patrik? Under folkhälsoseminariet, som ägde rum i Karlshamn, fick politiker och tjänstemän möta Patrik, ett fiktivt barn, som börjat få problem i skolan under tidiga grundskoleår. Pappa till Patrik är nationalekonomen Ingvar Nilsson. I ett räkneexempel avsätter samhället kronor för att ge Patrik ett stöd som gör att han inte misslyckas i skolan. Därmed klarar han av att komma in på arbetsmarknaden. Om Patrik inte får stödet och därmed inte klarar skolan väntar sannolikt ett liv med mycket långtidsarbetslöshet, något som kommer att kosta samhället 15 till 20 miljoner kronor. Det finns också risk att Patriks liv kantas av kriminalitet eller missbruk och då blir prislappen mellan 25 och 75 miljoner kronor. Kostnaden för att inte göra något är alltså oerhört mycket högre, för att inte tala om skillnaden i livskvaliet för Patrik, menar Ingvar Nilsson, som föreläste via en förinspelning på videoskärm. Men det som är enkel logik innehåller dock flera inbyggda problem. Till exempel är de delar av samhället som måste göra investeringen i Patrik inte samma delar av samhället som kammar hem vinsten. Ett annat problem är att vinsten inte ses förrän många år efter investeringen. Att inte satsa så högt direkt utan börja på någonting litet men konkret inom området barn eller psykisk ohälsa kan vara ett sätt att komma runt organisatoriska svårigheter, resonerade landstingsdirektören Peter Lilja vid Karlshamnseftermiddagen. Investeringsfond främjar samverkan Landstingets sociala investeringsfond är konstruerad för att just främja samverkan över organisationsgränser. Insatser som får medel ur fonden ska antas ge minskade kostnader för någon eller flera samarbetspartner. Och insatser för barn och ungdomar som riskerar att bli arbetslösa, sjuka eller drogberoende som vuxna prioriteras. Ett par ansökningar om medel ur investeringsfonden har kommit in, men inget projekt har i skrivande stund fått klartecken av landstingsstyrelsen. Men det finns gott om bra exempel från andra håll. Bland annat har Olofströms kommun startat ett projekt för att stötta barn och ungdomar som inte går till skolan. Region Skåne och Regionalt cancercentrum syd samverkar kring att skräddarsy ett nätverk för att unga som är närstående till cancerdrabbade ska kunna komma i kontakt med varandra och vidga sitt sociala nätverk, säger Carina Andersson, utredare vid avdelningen för kunskapsstöd i Landstinget Blekinge. Jesper Ottosson, ett levande bevis för vad det betyder att vara ung och få hjälp, föreläste för politiker och tjänstemän inom folkhälsoarbetet i maj. Tack vare stöd från samhället har Jesper återhämtat sig från psykisk ohälsa. Så här ansöker du Ansökan görs på Där finns en ansökningsmall och riktlinjer för fonden. 16

17 I BACKSPEGELN Mellan år 1985 och 1997 dog totalt 10 personer i aids i Blekinge. Rickard Eitrem bläddrar i Blekingetinget från 1985 och minns skräcken för sjukdomen. (I bakgrunden: Macintosch-dator från 1985.) 1985 darrade vården inför Fyra darrande bokstäver mötte medarbetare som slog upp 1985 års andra nummer av dåvarande personaltidningen Blekingetinget: Aids är ett hot mot hela samhället, konstaterade artikeln och uppmanade alla till försiktighet med tillfälliga sexuella kontakter. Oron var stor inom vården. Och vi som var infektionsläkare räknade med att en stor del av våra vårdplatser och vårt yrkesliv skulle ägnas åt kampen mot aids, minns smittskyddsläkaren Rickard Eitrem. Och farhågorna var inte obefogade sett till vad vi visste då. Att smittas av hiv (eller HTLV- III som viruset hette då) var en dödsdom och aids det fasansfulla slutskedet. Just 1985 var ett nyckelår eftersom det var då och året före som det gjordes omfattande tester som kunde visa hur många i Sverige som verkligen var smittade av viruset, som allra först lät höra talas om sig i USA år Det var också år 1985 som den forskarrapport kom som förutspådde en hemsk utveckling i antalet smittade. Omräknat till Blekinges befolkningsstorlek skulle det år 1994 finnas 600 smittade unga människor i länet. Vad man missade var att den dramatiska aids-hotet ökningen av antalet fall i mitten av 80-talet byggde på att man på kort tid hittade många som burit på sjukdomen länge. Det var alltså långt ifrån enbart nysmittade i statistiken, säger Rickard Eitrem. Han påpekar att skräcken för hiv och aids gjorde att befolkningen verkligen blev försiktigare vid sexuella kontakter, något som bidrog till att ökningen av nya fall avtog. Frågorna han fick ta emot från oroliga Blekingebor var många. Den allra vanligaste var om det var säkert att dricka vatten ur samma glas som någon som var smittad. Få smittade i Blekinge I mitten av 1990-talet kom de bromsmediciner som inom några år förvandlade hiv från en dödsdom till en kronisk, behandlingsbar sjukdom. Med medicinering har man i stort sett samma beräknade livslängd som den som inte är smittad. I Blekinge har ingen dött i aids sedan år 1997 och antalet smittade per år i länet varierar mellan något enstaka och nio. Det är främst människor som kommer till Blekinge från länder där smittspridningen är mycket allvarligare än här. Rickard Eitrem reflekterar över hur fixerade vi för 30 år sedan var vid hur sjukdomen drabbade oss i västvärlden. Det var mycket fokus på riskgrupperna homosexuella män och narkomaner som smittades genom att dela sprutor. Trots att vi visste att smittan kom från östra Afrika talades det då nästan ingenting om den enorma spridning och massdöd som hiv och aids orsakade och alltjämt orsakar där. Ur Blekingetinget, nr Nu måste vi alla hjälpas åt att förhindra att sjukdomen sprids genom att bli mer försiktiga med tillfälliga sexuella kontakter och använda kondom i större utsträckning. Situationen är unik eftersom detta är första gången som en dödlig epidemi utbrutit i ett informationssamhälle. Då HTLV III inte smittar vid vardagliga kontakter utan bara vid sexuellt umgänge och blodkontakt kan var och en utan någon som helst risk alltså fortsätta att uttrycka omtanke och närhet för sina patienter. Samtliga patienter får nu fylla i hälsodeklarationer före behandling, säger cheftandläkare Leif Düring vid Karlskronakliniken. 17

18 Ursäkten är viktig när patienten klagar FOTO: ANDREAS BLOMLÖF Det är vi dåliga på i hälso- och sjukvården. Det är så lätt att vi hamnar i försvarsställning, menar Peter Valverius. Ursäkten behöver inte alls handla om att vi tvingas dissekera våra egna felhandlingar inför patienten. Att det finns ett missnöje innebär långt ifrån alltid att vården har gjort fel. Peter Valverius menar att det är viktigt att i mötet är sätta patientens upplevelse i centrum. Om du säger jag beklagar att du upplever att har du både patienten i fokus och kan hålla huvudet högt. Be om ursäkt Viktigt är förstås, påpekar Peter Valverius, att ursäkten är ärligt menad och att den åtföljs av både en förklaring till varför det blev som det blev och att man informerar om patienters och närståendes rätt att formellt klaga och anmäla. Givetvis ska man också berätta om hur man går tillväga om man vill klaga eller anmäla. Jag har själv gett den informationen till ett tiotal patienter i år. Inte en enda av dessa har kommit in med ett officiellt klagomål, säger Peter Valverius. Att förklara varför något skett, och att göra det igen och igen, är något Marcus Svennerud är van vid. Han är överläkare i såväl psykiatri som medicin, och möter missnöjda patienter i vitt skilda situationer. Medicinmottagningens patienter kommer till vården för att de själva vill ha hjälp och blir de missnöjda beror det ofta på att de inte får den behandling de vill ha. I psykiatrin kan det vara precis tvärtom, när det handlar om patienter som måste tvångsvårdas. Att patienten mår för dåligt psykiskt för ett konstruktivt samtal om varför han eller hon är missnöjd kan vara ett hinder. Ofta får man försöka igen, när patienten mår bättre, berättar Marcus Svennerud, specialistläkare i psykiatri och medicin. (Bilden är arrangerad.) Alla som är missnöjda med vården har rätt att klaga och att anmäla vårdgivaren. Men missnöjet kan bli mindre och mer kortvarigt om du bemöter det tidigt och på rätt sätt. Att sitta ner fem till tio minuter tillsammans med patienten kan spara timmar som krävs för att hantera en officiell anmälan. Och under hela den tid då anmälan hanteras är patienten missnöjd och mår kanske dåligt över sin upplevelse, säger Peter Valverius, chefläkare inom psykiatrin. Kan man i stället reda ut missförstånd och förklara varför något blev som det blev är mycket vunnet, både för en själv och för patienten, menar han. Och en viktig ingrediens i ett samtal med en missnöjd patient är att be om ursäkt och beklaga. Förståelse extra viktigt Om man vårdas mot sin vilja ligger det i sakens natur att vara missnöjd. Ofta är man då inte mottaglig för en förklaring första gången man får den. Men i takt med att man mår bättre och bättre blir man i regel alltid mindre frustrerad och har då också möjlighet att själv vara med och ta ställning till vilken hjälp man behöver, säger Marcus Svennerud.t När det har förekommit tvångsvård ingår det alltid i psykiatrins rutiner att förklara för patienten varför man var tvungen att använda sig av tvång. Vi efterfrågar då också alltid vad patienten själv tror kan göras för att undvika tvångsvård nästa gång. Det här är ju patienter som ofta återkommer och då är det extra viktigt att det finns en god förståelse för vad vi gör, menar Marcus Svennerud. 18

19 A N S L A G S TA V L A N Vad tänker han? Chefläkaren Thomas Troëng känner många som en positiv och pratglad överläkare. Men här har Puls fångat honom i tänkartagen. Frågan är: vad tänker han? Plocka fram humor och kreativitet och skicka in ditt förslag till puls@ltblekinge.se. Puls och Thomas utser tillsammans vinnaren, som belönas med två biobiljetter. Vill du skriva i Puls? Har du ett ämne eller en ås ikt som du brinner särskilt för? Känner du för att skriva med egna ord här i Puls? Då kan hela sista sidan bli din. Mej la till puls@ltblekinge.se och anmäl intresse för att bli en av våra krönikörer. entjournaler ti a p r u k c lo p x A ningshalt) n a s d ra re la k e (od ar H a. ög r ge hö i r rö d e m Gosse rör i båda plastöronen. GRAFIK: AUTUMN THOUGTS AV MEGAN TURNIDGE, SCRAP ORCHARD t. h fjällvandra c o it r a v r a H r. elikopter igå h d e m m o k d Ne Youtubetipset växellåda. Ont i vänster Hur kul har operationspersonalen i Region Jönköping? Gå in på Youtube och sök på Använd handsprit så får du se. vär. llergiska bes Söker för a lkar. agen som to m a vi l ta m a S 19

20 Avsändare: Landstinget Blekinge, Karlskrona Vem har kristallkulan? Det är med förväntan, respekt och ett icke obetydligt inslag av pirr i magen som jag konstaterar att det i skrivande stund bara är veckor kvar tills jag ska börja min nya tjänst som planeringsdirektör. I uppdraget ligger att leda det omfattande arbetet med att forma Framtidens hälso- och sjukvård för Blekinges invånare. Var finns kristallkulan när man verkligen behöver den, undrar jag? Jag har arbetat som narkosläkare i tjugofem år. När patienten vaknade brukade jag ställa två frågor: Har du sovit gott? Har du ont? Svaren var nästan alltid Ja jag har sovit gott och nej jag har inte ont. Det var förstås tillfredsställande och fick mig att känna att jag var riktigt skicklig. När jag så småningom vågade fråga patienterna på uppvakningen och till och med på avdelning ett dygn senare så framkom en lite annorlunda bild. Smärta och illamående var ett framträdande problem för många patienter. Det ledde till att vi förändrade våra rutiner för postoperativ smärtlindring. Något som inte hade skett om vi fortsatt att utgå från vårt eget perspektiv. Denna sommar var familjen på en charterresa söderut, tack vare min kära och förutseende hustru som bokade resan redan i januari. Hur kunde hon veta att det skulle bli en kall och regnig sommar? Nåja det var på alla sätt njutbart med både värme, sol och bad. Men knappt hade planet stannat vid gaten på Landvetter förrän det plingade till i mobilen - Välkommen hem! Vi hoppas att din resa var till belåtenhet. Vi försöker ständigt förbättra oss och vore tacksamma om du kan svara på några frågor. Oavsett om det gäller en föreställning på operan, en hotellvistelse, beställning av varor på nätet eller ett restaurangbesök så verkar framtiden ligga i att fråga dem som utnyttjat tjänsten hur de upplevde den. Detta är något som vi inom sjukvården kan ta lärdom av. Det är så lätt att vi som medarbetare gör oss till tolk för patienter och anhöriga. Men vet vi egentligen vad de tycker och bryr vi oss om det? Hälso- och sjukvården har två viktiga uppgifter. Den ena handlar om att ta hand om människor i behov av vård och grundar sig på Hippokrates ed. En vanlig tolkning av den är aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta. Även om det skrevs för cirka år sedan är det i högsta grad aktuellt för framtiden. Den andra uppgiften är att bidra till en god livskvalitet för alla människor i vårt samhälle genom den trygghet som sjukvården innebär även för personer som inte använder sig av våra tjänster. Men då räcker inte landstingets egna insatser till utan de måste samordnas med andra som bidrar till ett gott samhälle, som kommuner och frivilligorganisationer. Även dessa måste således involveras i arbetet med framtidens hälso- och sjukvård. Jag konstaterar att patient- och medborgarperspektivet ska finnas i främsta fokus genom hela utvecklingsprogrammet. Det är bra, men för att det ska vara möjligt måste vi faktiskt fråga patienter och invånare hur de vill se framtiden. Resebyrån ställer inte frågan till sina medarbetare hur de tror att vi upplevde resan utan de frågar resenären direkt. Kristallkulan finns hos dem vi är till för och därför ska vi involvera patienter, anhöriga och invånare och använda deras uppfattning tillsammans med den erfarenhet och kunskap som finns hos våra medarbetare och samarbetspartner för att forma framtidens vård. Landstinget Blekinge har en bra vision som handlar om livskvalitet för invånarna och vårdkvalitet som vi ansvarar för. Framtidens hälsooch sjukvård blir vårt sätt att realisera båda dessa perspektiv. Det är ett ambitiöst och långsiktigt programarbete. Jag känner mig hedrad och stolt över att få vara med på denna resa och jag svarar gärna på frågor efteråt om resan var till belåtenhet. Ralph Harlid Planeringsdirektör FOTO: HÅKAN LINDER 20