Resecentrum i Oskarshamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resecentrum i Oskarshamn"

Transkript

1 Kalmar läns museum Resecentrum i Oskarshamn Bebyggelsehistorisk utredning Kvarteren Trekanten, Iris och Loke, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Bebyggelsehistorisk utredning 2011

2 Kalmar läns museum

3 Kalmar läns museum Resecentrum i Oskarshamn Bebyggelsehistorisk utredning Kvarteren Trekanten, Iris och Loke, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län Författare Veronica Olofsson Foto Nytagna foton Veronica Olofsson Äldre foton Kalmar läns museums bildarkiv & Oskarshamn kommuns bildarkiv Layout Birger Ohlson Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriet Copyright Kalmar läns museum 2011 Dnr KLM

4

5 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...9 Uppdragets bakgrund... 9 Områdesbeskrivning och karta...10 Aktuell skyddsstatus...10 Historik...11 Oskarshamns bebyggelseutveckling...11 Utredningsområdets fysiska utveckling...12 Kulturhistorisk karaktäristik...18 Status och identitet...18 Privat offentlig...19 Rumslighet och skala...19 Rörelse...19 Mark och bebyggelse...20 Slutsatser...21 Antikvariska rekommendationer...21 Utredningsområdets byggnader...22 Fastigheten Iris Fastigheten Loke Fastigheten Trekanten Källförteckning...43

6 6

7 Sammanfattning Följande kulturhistoriska utredning över kvarteren Trekanten, Iris och Loke vid Oskarshamns resecentrum har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Resecentrum anlades 1985 och utgör en väl tilltagen yta i centrala Oskarshamn. Det finns nu planer på att koncentrera bussplatsernas yta och att exploatera delar av befintliga resecentrum med nya byggnader. Runt resecentrum ligger fyra äldre fastigheter, vilka mer eller mindre kommer att påverkas av planerade åtgärder. Utredningen syftar till att fungera som ett underlag inför den fortsatta planeringen av området. Arbetet har utförts under våren 2011 av antikvarie Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, på uppdrag av Oskarshamns kommun. Områdets historik och karaktär År 1856 förklarades köpingen Döderhultsvik som stad och bytte i samband med detta namn till Oskarshamn. Några år tidigare hade en övergripande kartläggning gjorts över köpingens ägor och bebyggelse. Den upprättade kartan presenterade en rutnätsplan med genomskärande gator och rätvinkliga kvarter på de ännu obebyggda ytterområdena, vilket påtagligt bröt mot den befintliga oreglerade bebyggelsen. Stadsdelen Vikingen och de aktuella kvarteren var ett område som kom att förverkligas efter denna plan. Under talet utlades gatorna som än i dag omger kvarteren och tomterna bebyggdes. Bebyggelsen bestod av en småskalig trähusbebyggelse med tillhörande uthus och trädgårdar. Under talet köpte kommunen flertalet av fastigheterna i området i syfte att riva bebyggelsen och på platsen anlägga bussterminal och parkeringsplatser. Ett fåtal fastighetsägare vägrade dock att sälja, varför sammanlagt fyra bebyggda tomter ännu finns kvar i området; Trekanten 1-2, Iris 2 och Loke 4 samt 5. Resecentrum anlades på platsen vid mitten av 1980-talet och de kvarvarande fastigheterna ligger som öar i det öppna asfalterade stadsrummet. Miljön inom området har genomgått stora förändringar under en relativt kort period och området domineras idag av omvandling som genomfördes genom rivningar för omkring 40 år sedan. Det finns dock vissa element och karaktärsdrag bevarade från det sena 1800-talet då staden bildades och området planlades. I den fortsatta utvecklingen av området kan följande företeelser inom området bevaras eller förstärkas med syfte att värna områdets historiska karaktär: gatustrukturen med Hantverksgatan, Vikingagatan, Postmästaregatan (tidigare Storgatan), Smedgatan och Södra Långgatan kvartersindelningen utlagd enligt 1845 års rutnätsplan kvarvarande tomter med bebyggelse från sent 1800-tal, omgärdningar/staket, trädgårdar 7

8 Utifrån ovan listade företeelser ges några antikvariska rekommendationer. Kvarten kan med fördel kompletteras med ny bebyggelse. Nya byggnader bör dock inte förläggas på gatumark. Inbyggnader av gator bör inte tillåtas. Områdets byggnader Följande byggnader tillmäts ett högt kulturhistoriskt värde: Bostadshus, Trekanten 1-2 Gårdshus med uthuslänga, Trekanten 1-2 Bostadshus, Iris 2 Gårdshus, Iris 2 Uthuslänga, Iris 2 Samtliga ovan listade byggnader bör betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla och förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud i detaljplan (q). Följande byggnader tillmäts ett visst kulturhistoriskt värde och rekommenderas bevarande samt allmän varsamhet vid förändring i enlighet med PBL: Bostadshus, Loke 4 Gårdshus, Loke 4 Följande byggnader tillmäts ett ringa kulturhistoriskt värde, varför ingen särskild hänsyn till dem anses nödvändig: Carport med förråd, Loke 4 8

9 Inledning Uppdragets bakgrund Denna kulturhistoriska utredning över kvarteren Trekanten, Iris och Loke vid Oskarshamns resecentrum har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Resecentrum i Oskarshamn är idag en mycket väl tilltagen yta i centrala Oskarshamn. Det finns nu planer på att koncentrera bussplatsernas yta och eventuellt flytta resecentrum till annan plats, samt att exploatera delar av befintliga resecentrum med nya byggnader. Runt resecentrum ligger fem äldre fastigheter och en nyligen uppförd grillkiosk. Planerade åtgärder Trekanten 1-2 Iris 2 Loke 4 Fig. 1. Karta över centrala Oskarshamn där utredningsområdet är markerat. (Oskarshamns kommun) 9

10 kommer att mer eller mindre påverka samtliga dessa fastigheter. Utredningens syfte är att fungera som underlag i den fortsatta planeringen av området. Arbetet har utförts under mars och april år 2011 av antikvarie Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, på uppdrag av Oskarshamns kommun. Den kulturhistoriska utredningen består av en antikvarisk inventering av de fyra privatägda fastigheterna (stationsbyggnaden på Loke 5 och grillkiosken på Iris 4 ingår ej) och en bedömning av fastigheternas värde för kulturmiljön. I utredningen ges också antikvariska rekommendationer för hur man kan förhålla sig i det kommande utvecklings- och planarbetet för att tillvarata områdets kulturhistoriska värden. Områdesbeskrivning och karta Oskarshamns resecentrum är förlagd till kvarteren Iris och Loke. Utredningsområdet omfattar även kvarteret Trekanten som är beläget alldeles norr om resecentrum. Området är beläget i centrala Oskarhamn. Fig. 2. Utsnitt av 1914 års stadsplan för Oskarshamn, vilken utgör gällande plan för kvarteren Iris och Loke. (08-OHN- 255, Lantmäterimyndighetens arkiv) Aktuell skyddsstatus År 1978 tog Kalmar läns museum fram en kulturhistorisk utredning för Oskarshamns centrum. I denna utpekas byggnaderna inom fastigheterna Trekanten 1-2, Iris 2 och Loke 4 som kulturhistoriskt intressanta. Gällande stadsplan för området är från 1914, med undantag av fastigheterna Trekanten 1 och 2 där en ny stadsplan antogs Samtliga byggnader inom utredningsområdet saknar idag särskilt skydd enligt PBL. Fig års stadsplan för kvarteren Pilen, Trekanten och del av Kajan 1. (08-OHN-680, Lantmäterimyndighetens arkiv) 10

11 Historik Oskarshamns bebyggelseutveckling Staden Oskarshamn ligger på platsen för fiskeläget Döderhultsvik, vilket har anor sedan medeltiden. År 1646 blev fiskeläget upphöjt till köping, vilket innebar att Kalmar stad fick hålla marknad här vid fyra tillfällen per år. Under sent 1700-tal och början av 1800-talet växte köpingen påtagligt, från 146 invånare år 1780 till 600 invånare år Virkesexport och allmänt gynnsam handel var grunden för denna folkökning. Den första fasta bebyggelsen låg framförallt runt marknadsplatsen på Brädholmen, men under 1700-talet expanderade bebyggelsen även till de branta sluttningarna på fastlandet och spreds sedermera utmed den västerifrån kommande landsvägen (Köpmangatan). År 1843 blev köpingen municipalsamhälle 1 och under det följande året fick köpingens invånare tillstånd att erhålla lagfart på sina tomter. I samband med detta gjordes en kartläggning av köpingen Döderhultsviks ägor med en tillhörande förteckning över tomternas innehavare. Den upprättade kartan presenterade en rutnätsplan för de ännu obebyggda ytterområderna. Denna kom dock endast att bli förverkligad till delar. Den befintliga bebyggelsen finns inritad på kartan och kontrasterar skarpt mot det prydligt utlagda rutnätet, se fig 4. Då köpingen förklarades som staden Oskarshamn elva år senare (1856) var det 1845 års karta som låg till grund för stadens officiella indelning. Även den föreslagna kvartersindelningen förverkligades till viss del, med omfat- tande bergssprängningar och schaktningsarbeten till följd. Under 1860-talet fick den nya staden en mer stadsmässig karaktär, främst i fråga om offentliga byggnader. År 1866 fanns rådhus, tullhus, telegrafhus, folkskola, läroverk och fattighus. År 1874 invigdes också järnvägen och året därpå stod kyrkan färdig. År 1875 antogs en byggnadsordning, vilken reglerade stadens byggnationer i fråga om gatubredder, hushöjder, material och kommunikationer. Staden växte och bostadsbebyggelsen tätnade. Utanför stadens gränser uppstod en oreglerad bebyggelse. Stadens behov av ytterligare mark var påtagligt. År 1888 fick staden så tillfälle att köpa Fredriksbergs herrgård med tillhörande mark på exekutiv auktion och därmed öppnas helt andra möjligheter för staden att expandera, såväl söderut på Kikebo gårds ägor, som västerut och norrut på Nynäs gårds ägor. I samband med utökningen, antogs år 1891 stadens första stadsplan års stadsplan byggde dock övervägande på den karta som upprättats vid stadsregleringen 1884 och byggnader som uppförts efter 1884 fanns inte inritade. En nyhet var att stadens stadsdelar och kvarter nu gavs namn. Flera av de nya stadsdelarna gavs namn som anknöt till den grekiska mytologin, men det aktuella området fick det nordiskt betingade namnet Vikingen. Kvartersnamnen var inspirerade av planeter och nordisk mytologi, som djur, växter och yrkestitlar. 1 Municipalsamhälle innebar att vissa stadsstadgor infördes, d.v.s. att vissa regler för städer tillämpades som exempelvis rätt till beskattning. I köpingen Döderhultsvik tillsattes en municipalstyrelse som hade till uppgift att handlägga köpingens samtliga angelägenheter. 11

12 Fig års karta över köpingen Döderhultswik som upprättades till följd av att köpingens innevånare givits möjlighet att erhålla lagfart på sina tomter. (Lantmäteristyrelsens arkiv) År 1898 inkorporerades även Gröndalsområdet samt varvsområdet och staden fick ytterligare mark att expandera på. I samband med det ekonomiska uppsvinget runt sekelskiftet 1900 genomfördes flera storbyggen i de centrala delarna. År 1900 togs också det nyuppförda elverket i bruk och omkring 1906 försågs staden med kommunala vattenledningar. Vid 1950-talets början var stadens industrier i en kraftig utvecklingsperiod, vilket bidrog till ett ökat bostadsbehov. Under de efterföljande årtiondena kom flera områden med såväl flerfamiljshus som villor att uppföras i stadens ytterområden, allt längre från centrum. Skolor, daghem och servicecentrum uppfördes som en del av de nya bostadsområdena. I likhet med många andra svenska städer påbörjades under 1950-talet rivningar i stadens centrala delar. Rivningarna kom att fortgå under framförallt och 1970-talet och innebar en markant förändring av centrumbebyggelsen. De främsta orsakerna var dels den ökade bilismen och dels en önskan om att modernisera och sanera bland den äldre, omoderna bebyggelsen. De relativt omfattande rivningarna och de nya storskaliga byggnader som kom att uppföras bidrog till en påtaglig förändring av stadsbilden vad gäller såväl skala och volym som utformning, byggnadsmaterial och placering. Öppna torgytor och rivningstomter togs i bruk som parkeringsplatser. En ny gågata skapades av den gamla Storgatan Flanaden flankerad av stora varuhus. En sentida förändring i Oskarshamns centrum var när Flanaden, försågs med tak och rulltrappa och omvandlades till inomhusgalleria. I och med detta bröts gatustrukturen och kvartersstrukturen suddades bort. Utredningsområdets fysiska utveckling De tre kvarteren Trekanten, Iris och Loke tillkom i samband med 1845 års kartläggning, då de utlades efter ett rutnätsmönster i området 12

13 Fig. 5. Utsnitt av 1845 års karta. De nyutstakade kvarteren saknar ännu namn, men de omgivande gatorna har givits namn som i huvudsak överensstämmer med idag: B Storgatan, C Smedgatan, D Södra Långgatan, E Postmästaregatan, H Handtverksgatan, M Mellangränd och N Torggränd. (Lantmäteristyrelsens arkiv) Fig. 6. Utsnitt av 1884 års karta, vilken upprättades inför utvidgningen av staden. Alla de tre idag kvarvarande bostadshusen har uppförts. Samtliga omgivande gator har dagens benämningar. (08-OHN-60, Lantmäterimyndighetens arkiv) Vikingen i köpingens sydvästra del. Området låg i utkanten av köpingens ägomark och kvarteret Loke angränsade i söder till Kikebos ägor. Kvarteren Iris och Loke var indelade i tre respektive fyra tomter, medan Trekanten endast utgjorde en tomt. I den tillhörande beskrivningen till 1845 års karta uppges dock att flera tomter hade två ägare och att tomterna då var indelade i exempelvis 28a och 28b. Kvarteren omgavs av gator, vilka har samma sträckningar och i huvudsak samma benämningar än idag, se fig 5. På en karta från 1856, samma år som köpingen Döderhultsvik förklarades stad under namnet Oskarshamn efter regerande kung Oscar I, är kvarteren Trekanten och Iris skrafferade vilket antyder att kvarteren börjat bebyggas. Kartan anger även att Storgatan (idag Postmästaregatan) utlagts mellan kvarteren Trekanten och Iris och vidare västerut. I vilken omfattning kvarteren var bebyggda vid denna tid är dock osäkert, då det inte återfunnits några andra källor som kan bestyrka uppgiften. Under sent 1880-tal var dock samtliga tomter inom kvarteren Trekanten, Iris och Loke bebyggda, vilket kan ses på 1887 års karta. Tomtindelningen inom kvarteren hade dock förändrats något gentemot 1845 års karta. Kvarteret Iris var indelad i fyra tomter med sammanlagt sex bostadshus och kvarteret Loke i sju tomter med sex bostadshus och en kyrkobyggnad, Lutherska bönehuset. Fig. 7. Bergströms karta från 1895, vilken redovisar 1891 års stadsplan samt kompletteringar av därefter tillkommande bebyggelse. (Oskarhamns kommun) 13

14 Fig. 8. Smedsgatan troligen omkring sekelskiftet Till vänster ses kv Loke med EFS-kyrkan och till höger kv Iris där bostadshuset och den dåvarande uthuslängan på fastigheten Iris 2 kan ses. Uthuslängan revs 1906, då det nuvarande gårdshuset uppfördes. Jämför med fig 12. (Foto: Oskarshamns kommuns bildarkiv, ) Fig. 9. Det lummiga kvarteret Iris sett från ovan år Närmast ses Hantverksgatan. (Foto: Oskarhamn kommuns bildarkiv, ) 14

15 Fig. 10. Postmästaregatan (dåvarande Storgatan) omkring 1940-talet. Till vänster ses kv Iris och till höger skymtar bostadshuset på Trekanten 1-2. (Foto: Karl V Nilsson, Oskarhamns kommuns bildarkiv, ) Fig. 11. Detalj av flygfoto från 1927 där utredningsområdet är markerat. Lägg märke till den påtagliga variationen i den omgivande bebyggelsen. (Foto: KLM, O Bladh nr 99) 15

16 Fig. 12. Smedgatan sedd från öster, troligen 1950-talet. Till vänster ses EFS-kyrkan och till höger skymtar bostadshuset på Iris 2. Jämför med fig 9. (Oskarhamn kommuns bildarkiv) År 1895, upprättades en karta av C F Bergström utifrån 1891 års stadsplan, men på denna karta var även nyuppförda byggnader inritade. Byggnadsbeståndet inom de tre kvarteren inom utredningsområdet kom dock att bestå och kan ses i princip oförändrat på såväl 1914 års stadsplan som 1922 års stadsplan. Kvarterens tomter var av varierande storlek. Fastigheten Iris 2 utmärkte sig genom sin stora tomt som gick igenom hela kvarteret och som ursprungligen endast var bebyggd med ett bostadshus. Tomternas terräng skiljde sig åt. I kvarteret Iris tycks tomterna ha varit relativt plana och lummiga av vegetation i form av gräs, träd och buskar. Kvarteret Loke var däremot mer kuperat och tomterna var bergiga. Tomterna omgärdades mot gatorna av plank eller staket av trä. De omgivande gatorna var belagda med kullersten försedda med smala trottoarer. Kvarterens bebyggelse var varierande, från låga enbostadshus till tvåvånings flerfamiljshus och som nämnts även en kyrkobyggnad. Bygg- naderna tycks övervägande ha varit byggda av trä med fasaderna klädda av stående locklistpanel. Den reveterade kyrkobyggnaden utmärkte sig bland kvartersbebyggelsen. Förutom gatuhusen fanns även uthuslängor, vanligen placerade utmed tomtgränserna. Redan under 1950-talet torde det ha funnits planer hos kommunen att anlägga en samlad bussterminal för fjärr- och lokalbusstrafiken inom det aktuella området. Under och 1970-talet inlöstes därför ett stort antal fastigheter inom kvarteren Iris och Loke i syfte att rivas. Några av tomtägarna inom området vägrade dock att sälja sina fastigheter, varför kommunen avvaktade med att anlägga en bussterminal i området. Rivningarna i kvarteret Iris utfördes under 1960-talet. Rivningarna i kvarteret Loke påbörjades 1972 och pågick successivt under några år. De avrivna och utjämnade tomterna i kvarteren asfalterades så småningom och kom att användes som parkeringsplatser. 16

17 Såväl kommunens inköp som rivningarna av kvarterens bebyggelse tycks ha skett relativt oproblematiskt. En rivning som dock kom att väcka starka protester var när EFS-kyrkan (Lutherska bönehuset) i kvarteret Loke skulle rivas. Byggnaden hade köpts in av kommunen från församlingen med löfte om att rivas och inte användas för annat ändamål. Byggnaden var dock i gott skick och det fanns vid tiden flera föreningar som var i behov av lokaler. Protestlistor samlades in och föreningen Oskarshamns Musikfrämjande beslutade sig för att ockupera huset. Ockupationen blev inte långvarig, utan avbröts av polis. I april 1975 revs byggnaden. Kvar i området blev de aktuella fastigheterna, Trekanten 1-2 med bostadshus och gårdshus/f.d. verkstad, Iris 2 med bostadshus, gårdshus och uthuslänga, Loke 4 med ett bostadshus och ett mindre gårdshus samt Loke 5 bebyggd med ett bostadshus (idag resecentrums vänthall). Det senare hade dock köpts in av kommunen, men inte rivits. Vid mitten av 1980-talet anlades stadens bussterminal resecentrum på platsen och ersatte den bussplats som funnits längre söderut på Hantverksgatan. Det kommunägda bostadshuset i kvarteret Loke om- och tillbyggdes till vänthall. Vägg i vägg med gårdshuset på fastigheten Iris 2 uppfördes ett skärmtak som en öppen vänthall. Under 2009 uppfördes en grillkiosk på platsen där den öppna vänthallen varit placerad. I övrigt har få ändringar gjorts i området sedan 1980-talet. Fig. 13. Pågående rivningar år 1972 utmed Södra Långgatan i kvarteret Loke. (Foto: KLM, nr 4203) Fig. 14. Resecentrum anlades (Foto: Magnus Ekstrand, Oskarshamn kommuns bildarkiv, ) 17

18 Kulturhistorisk karaktäristik I föregående avsnitt skildrades hur miljön inom utredningsområdet utvecklats och förändrats genom tiderna. Med bakgrund av denna historiska överblick kan man konstatera att miljön inom utredningsområdet genomgått stora förändringar över tid. Områdets utveckling kan i huvudsak delas in i tre olika perioder. Fram till mitten av 1800-talet utgjordes området av obebyggd utmark hörande till köpingen Döderhultsvik, för att i samband med stadsomvandlingen 1856 införlivas i det stadsplanerade området och delas in i kvarter med reglerade tomter och gator samt så småningom bebyggas. Den tredje perioden kan man säga inleddes på 1960-talet genom de omfattande rivningar och sprängningsarbeten som utfördes för att sedan utmynna i 1985 års ombyggnad till bussterminal och parkeringar. För att ge en fördjupad bild kommer olika aspekter av utredningsområdet i det följande att beskrivas ur ett historiskt perspektiv. Syftet är att definiera karaktäristiska drag för området och fastslå sedan hur länge de präglat området. Status och identitet Fram till mitten av 1800-talet utgjorde det aktuella området obebyggd landsbygd belägen alldeles i köpingens utkant. Markområdet angränsade till Kikebos ägor, tillhörande Fredriksbergs gård, och det är tänkbart att området användes som jordbruksmark för bete eller odling. Områdets status får ur köpingens hänseende betecknas som ringa vid denna tid. År 1843 fick köpingen Döderhultsvik status som municipalsamhälle, en ur stadsmässig synpunkt statushöjande förändring som bland annat innebar att köpingen fick en municipalstyrelse och att innevånarna nu fick möjlighet att erhålla lagfart på sina tomter. Det aktuella området var ett av de kring köpingen omgivande obebyggda markområdena som i samband med 1845 års kartläggning föreslogs en reglering. De nya ianspråktagna markområden indelades i namngivna stadsdelar som i sin tur gavs en gatu- och kvartersindelning präglad av tidens rådande stadsplaneideal, rutnätsstaden. Den rätlinjiga planläggningen, som påtagligt utmärkte sig från den befintliga oreglerade bebyggelsen, kan ses som ett tydligt tecken på köpingens stadsmässiga ambition. Det aktuella området hörde dock varken till de mest centrala eller mest gestaltade delarna av köpingen och torde därmed inte heller betecknats som ett område med särskilt hög status. Den rätlinjiga kvarters- och tomtindelningen som kom att prägla området torde dock ha gett området en högre ställning än den äldre oreglerade bebyggelsen utmed Köpmansgatan samt vid Fnyket och Besväret. Kvarteren Trekanten, Iris och Loke kom att innehas främst av privatpersoner med yrken som byggmästare, hemmansägare, handlare, snickare och skeppare. Den Evangeliskt lutherska missionsföreningen som ägde en av tomterna i kvarteret Loke utmärkte sig bland de första tomtinnehavarna. Redan under 1950-talet, men för det aktuella området mer aktualiserat under och 18

19 1970-talet, skedde en omvärdering av stadens centrala delar. Tidens strävan att modernisera stadskärnan och sanera bland den äldre bostadsbebyggelsen för att höja bostadsstandarden samt främja bilismen medförde att den relativt enkla bebyggelsen i området bedömdes besitta en låg status, medan den centralt belägna kvartersmarken som byggnaderna låg på ansågs vara attraktiv och ha en viktig betydelse för stadens omvandling. Rivningarna som raderade huvuddelen av kvarterens bebyggelse anger hur man såg på områdets byggnader. Sedan 1980-talet har området utgjort stadens resecentrum för såväl fjärr- som lokalbusstrafik. Området har, vid sidan av järnvägsstationen och färjeterminalen, fått identitet som ett av stadens kommunikationscentrum med stor betydelse för staden som helhet. Privat offentlig De byggnader som uppfördes i området under 1800-talets andra hälft utgjordes i huvudsak av privat bostadsbebyggelse. Ovan nämnda kyrkobyggnad 1 utmärkte sig bland bebyggelsen, i såväl utförande som i sin tydligt publika funktion. Men det fanns även andra offentliga funktioner och verksamheter inrymt bland bostadsbebyggelsen, som plåtslageri, måleri, fotoateljé, skomakeri och guldsmed 2. Dessa verksamheter bedrevs på innergårdarna, i uthus och små verkstäder i kvarteren. Idag kan man istället säga att förhållandena är de motsatta. Från att ha varit en miljö med i huvudsak privat bostadsbebyggelse med en antal olika offentliga småverksamheter, har området som resecentrum omvandlats till en plats med tydlig offentlig karaktär och funktion, men med holmar bestående av kvarvarande bostadshus med privatbostäder. Rumslighet och skala Det aktuella området är ett stadsrum som präglats av en stark rumslig föränderlighet sett över en relativt kort tid. Fram till 1800-talets mitt var området en del av det öppna jordbrukslandskap som omgav köpingen Döderhultsvik. 2 Guldsmed Henning Andersson bedrev verksamhet med verkstad och butik i gatuhuset på fastigheten Iris 2 under åren Området hörde dock till köpingen och kan ha varit avgränsat från den intilliggande jordbruksmarken som var i Fredriksbergs ägo. När områdes bebyggdes under sent 1800-tal integrerades området med köpingen, men låg likväl i den absoluta utkanten av den tätbebyggda köpingen. Kontrasten mellan köpingens rutnätsreglerade bebyggelse och den omgivande landsbygden torde ha varit påfallande års markinköp möjliggjorde en utvidgning av den då tätt bebyggda staden, vilket medförde att området rent rumsligt nu blev en tydligare integrerad del av staden. Området präglades av småskalighet i såväl kvarterens och tomternas storlek som bebyggelsemässigt. Tomterna omgavs av staket, vilka den glesa bebyggelsen till trots ändå torde ha givit kvarteren en viss slutenhet. Staketen innebar även att tomternas respektive gatornas rumslighet blev tydlig talets rivningar innebar en markant förändring vad gäller såväl rumslighet som skala i området. Småskaligheten och den tydliga rumsligheten har istället bytts mot en storskalig asfaltsyta som öppnar upp sig som ett svårdefinierbart rum i stadslandskapet. De kvarvarande fastigheterna Iris 2 och Loke 4 respektive 5 återfinns som friliggande öar i det öppna stadsrummet, medan fastigheten Trekanten 1-2 ännu har rumslig kontakt med kvartersstaden. Rörelse Den påtagliga föränderligheten har i hög grad påverkat rörelsemönstren i området års karta utgjorde det första försöket att aktivt planera köpingens bebyggelseutveckling och planering. Planen för de ianspråktagna ytterområdena var tydligt präglad av tidens ideal med gator och kvarter utlagda enligt ett rätvinkligt mönster. Gatorna var tänkta att genomskära staden och dela in den i mer eller mindre räta kvarter. Även de redan befintliga bebyggelseområdena försöktes i viss mån inpassas i kvarter åtskilda av gator. Köpmangatan med sin slingrande sträckning fick dock ligga kvar i befintligt utförande och förbli stadens huvudgata. Hantverksgatan utlades som en 19

20 Fig. 15. Korsningen Södra Långgatan-Hantverkargatan sedd från öster. Södra Långgatan var en bred gata. Byggnaderna till vänster är idag rivna och på platsen ligger Forum. (Foto: KLM, Oskarshamn.jj11) ny gata i det aktuella området och var redan från början tänkt att fortsätta norrut igenom befintlig bebyggelse för att där ansluta till Köpmangatan, något som ses vara förverkligat på 1884 års karta. Rutnätsplanen kom endast att förverkligas till vissa delar. Den bitvis starkt kuperade terrängen bör ha utgjort en anledning till att det var svårt att fullt ut tillämpa den föreslagna rutnätsplanen. I det aktuella området realiserades dock planen som det var tänkt. Kvarteren genomskars i väst-ostlig riktning genom gatorna Storgatan, Smedgatan och Södra Långgatan samt i nord-sydlig riktning av Vikingagatan respektive Hantverksgatan som vidare var förbunden med Köpmangatan. Gatorna Postmästaregatan, norr om kvarteret Trekanten, och Södra Långgatan knöt samman området med de centrala delarna kring Stora torget. Rätvinkligheten och de genomgående gatorna gav ett lättorienterat och tydligt stadsrum. Allteftersom staden växte kom rörelseintensiteten framförallt att förstärkas på Hantverksgatan och Södra Långgatan som än idag utgör viktiga kommunikationsleder i stadens centrum. Hantverksgatan utgör dessutom en viktig gatusträckning för förståelsen av stadens framväxt, då den förlängts i takt med stadens nya årsringar. Rivningarna som inleddes under 1950-talet, liksom de nya byggnader samt parkeringsplatser som anlagts i stadens centrala delar har medfört att rutnätsplanens tydlighet delvis suddats ut. Rivningarna i kvarteren Iris och Loke och anläggandet av bussterminal och parkeringar har gett en öppen, svårdefinierad yta där gränserna mellan gata och kvartersmark bitvis är utraderad. Biltrafiken i området är framförallt hänvisad till de omgivande gatorna. Smedgatan västerifrån utmynnar obestämt på den öppna platsen. De kvarvarande fastigheterna Iris 2 samt Loke 4 och 5 ger dock viss upplysning om den tidigare kvartersindelningen och gatustrukturen. Inbyggnaden av Flanaden (tidigare Storgatan) i de angränsande kvarteren medförde en ytterligare otydlighet av rutnätsstadens plan, då den innebar att en av stadens äldsta gator Storgatan bröts av och att två av rutnätsplanens rätvinkliga kvarter idag upplevs som sammanlagda. Mark och bebyggelse Området utgjordes ursprungligen av lätt kuperad terräng. Trots de försvårande förutsättningarna med olika nivåskillnader i området anlades kvarteren efter den föreslagna rutnätsplanen. För att kunna bebyggas tycks tomtmarken bearbetats i mer eller mindre hög grad. I förteckningen till 1884 års karta anges bland annat att tomten i Trekanten plansprängts för att kunna bebyggas. Äldre foton av bebyggelsen i kvarteret Loke visar istället att byggnaderna var uppförda på olika marknivåer. Inför anläggandet av bussterminalen genomfördes plansprängningar och utfyllnader för att utjämna de återstående nivåskillnader 20

21 som fanns i området. Man kan dock ännu få en uppfattning om områdets naturliga markförutsättningar på den kvarvarande fastigheten Loke 4 där tomtgränsen mot bussterminalen har en markant nivåskillnad. Kvarteren Trekanten, Iris och Loke kom under framförallt talet att bebyggas med mindre en- och flerfamiljshus av trä med tillhörande uthus och trädgårdar. Den reveterade kyrkobyggnaden utmärkte sig i området. Kvarvarande byggnader utgör goda representanter av kvarterens ursprungliga bebyggelse och ger också upplysning om den ursprungliga tomtindelningen. De byggnader som torde ha utmärkt sig mest i området fanns/finns i kvarteret Loke - kyrkobyggnaden med reveterad fasad från 1870-talet och ett ännu kvarvarande bostadshus med tegelfasad uppfört på 1930-talet (idag vänthall). Slutsatser Man kan konstatera att området har genomgått stora förändringar under de senaste 200 åren. Idag återstår inte många spår av den miljö som fanns i området före 1800-talets mitt då staden Oskarshamn bildades och området planlades samt bebyggdes. Detta tillstånd kom att bestå fram till talet då omfattande rivningar skapade den situation vi upplever i området idag. Området domineras idag av den under 1980-talet anlagda bussterminalen, men det finns ännu element och karaktärsdrag kvar från epoken mellan 1860-talet och 1960-talet. Följande företeelser i området kan särskilt framhållas som uttryck för denna epok: gatusträckningarna utlagda vid 1845 års kartläggning, d.v.s. Postmästaregatan (tidigare Storgatan), Smedgatan, Södra Långgatan, Vikingagatan och Hantverksgatan. kvartersindelningen utlagd enligt rutnätsplan vid 1845 års kartläggning kvarvarande tomter med bebyggelse från sent 1800-tal Antikvariska rekommendationer Trots de omvälvande förändringar som området genomgått är den sedan 1800-talets mitt utlagda gatustrukturen ännu utläsbar i området och bör bevaras. Gatorna som omger kvarteren ger en förnimmelse av den första stadsplanens rutnätsintentioner och den strävan som fanns att åstadkomma en stadsmässighet i den dåvarande köpingen, tydligt kontrasterad mot den äldre oreglerade bebyggelsen. Den ännu återstående stadsplanestrukturen i området bör värnas. Nya byggnader bör till följd därav inte förläggas på gatumark. Ytterligare inbyggnader av gator bör heller inte tillåtas, då detta ger ett svårförståeligt stadslandskap med abrupta gatuavslut. Det är framförallt i utredningsområdets norra del där kvarteret Trekanten ännu ligger inkilat, som rutnätsstadens mönster idag upplevs som tydligast, varför denna del också är mest känslig för förändring. Postmästaregatans gamla sträckning mellan kvarteren Pilen och Trekanten, idag gågata, bör därför även fortsättningsvis vara obebyggd. Områdets obebyggda kvartersmark kan med fördel åter bebyggas för att ytterligare förtydliga områdets rutnätsstruktur. Placeringen av en eventuell nybebyggelse bör anknyta till den ursprungliga tomtindelningen för att ge en förståelse av området. Nytillkommande byggnader kan vad gäller gestaltning vara mer fri och antingen ansluta till den kvarvarande äldre bebyggelsen eller ges en mer modern karaktär likt senare uppförda byggnader i omkringliggande kvarter. Genom att bebygga kvarteren skulle också rörelsemönstren i området förtydligas och de historiska riktningarna och sambanden inom området förstärkas. För antikvariska rekommendationer gällande byggnaderna, se följande avsnitt Utredningsområdets byggnader. 21

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Tanum Grebbestad 2:268

Tanum Grebbestad 2:268 Tanum Grebbestad 2:268 1 (5) Byggnaden, sedd från nordöst med tillbyggda entrén och bad/tvätt i förgrunden. Fastighetsbeskrivning: Centralt belägen friköpt fastighet om 1 754 m2. Kommunalt vatten och avlopp.

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 B ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 Södersundavägen 507, Gottby. 140 000 BESKRIVNING Gårdsmiljö med ett renoverat, rymligt bostadshus, en äldre väl bevarad smedja

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn.

ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn. S ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn. Utgångspris: 470 000 Stilenligt och gediget renoverad äldre villa med återuppbyggd punschveranda, trivsamt belägen med sjönära läge i lummig gårdsmiljö med utsikt

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta www.fk.ax Bostadshus i Olofsnäs, Geta Amerika-inspirerat Smakfullt renoverat Rymligt och funktionellt Annorlunda Moderna tekniska lösningar

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 Käringsundsvägen 67 75 000 ALLMÄN BESKRIVNING Idyllisk äldre gårdsenhet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

ostadshus i Godby, Finström.

ostadshus i Godby, Finström. B ostadshus i Godby, Finström. I-I½plans hus med 5 rum och kök.. Stort fristående garage. Renoveringar utförda från 1997-2007. 2250 m 2 tomt på promenadavstånd till butiker, skola, daghem och idrottsanläggningar

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus 1 Anna Modin Dnr 2013-0972 Bygglovhandläggare Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus Förslag till

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

Offertförfrågan för byggande av fritidshus

Offertförfrågan för byggande av fritidshus Offertförfrågan för byggande av fritidshus 1. Inledning 1.1 Förfrågan ställd av Alexander Dufva tfn 0735-39 75 75 Hanna Dufva tfn 0703-09 56 56 Gartzvägen 22 692 33 Kumla 1.2 Svar med offert sänds till

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Presentation Ett trevligt och tilltalande bostadshus uppfört i stående stock och träkonstruktion omkring 1946 i 1½ plan

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen.

Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen. Tak och vindar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Stockholm är en vacker, rikt kuperad stad. När man kommer upp på höga utsiktspunkter upplever man hur stadens tak bidrar till skönheten. Stadens

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Dalgången. Nockebyhov

Dalgången. Nockebyhov Dalgången Nockebyhov Trivsamt i Nockebyhov Nockebyhov är en trivsam stadsdel i Bromma. Området ligger attraktivt beläget mellan Mälarens strand och Judarskogen vilket ger närhet till såväl naturreservat

Läs mer

Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5

Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5 Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5 1 (6) Huvudbyggnaden, sedd från infartsvägen. Fastighetsbeskrivning: Självständig jordbruksfastighet om 38,35 ha (19, 62 + 18,73 ha). Härav 24 ha skog, varav 3,4 ha slutavverkats

Läs mer

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun.

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun. Datum Besiktningsprotokoll 2012-01-03 Dnr 524/310 Joel Ringh Antikvarie 026-655622 070-314 23 03 joel.ringh@xlm.se Besiktningsdatum 2011-12-19 Fotodokumentation 2011-12-19 Lagmansgården och Sockenstugan

Läs mer

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Presentation Ett nybyggt bostadshus som är uppfört under 2014 och slutsynat i oktober 2014. Huset är uppfört såsom nyckelfärdigt av Konsens Hus

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas PLANBESKRIVNING 2012-03-26 Antagen av BMN: 2012-05-24 Dnr: 12BMN13 Laga kraft: 2012-06-25 Handläggare: Sari Svedjeholm Brunn 2:4, Västergårds-Ollas Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-26 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-02-28, rev 2011-08-24 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Läs mer

ostadshus vid Ringvägen 36 i Mariehamn.

ostadshus vid Ringvägen 36 i Mariehamn. B ostadshus vid Ringvägen 36 i Mariehamn. Renoverat hus i lättbetong i I-plan med källare. Ca 150 m 2 i markplan och ca 125 m 2 i källarplan. Fjärrvärme, kommunalt vatten och kommunalt avlopp. 705 m 2

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Presentation Moderniserat och helrenoverat bostadshus med något av Villa Villekullakänsla, tillhörande dubbelgarage och

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz REVIDERAD 2003-02-26 Barsebäcks fiskläge 1:10 Skepparevägen 29

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Renoverat bostadshus på hörntomt med privat bakgård på Ringvägen 64 i Mariehamn

Renoverat bostadshus på hörntomt med privat bakgård på Ringvägen 64 i Mariehamn Renoverat bostadshus på hörntomt med privat bakgård på Ringvägen 64 i Mariehamn Presentation Rejäl, rymlig och nyrenoverad egnahemsvilla på Ringvägen 64 i Mariehamn. Bostadshuset är uppfört i siporex 1964

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE BILAGA 3 KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE STATUSBESIKTNING UT- OCH IN- VÄNDIGT AV FASTIGHET MED BYGGNADER Kristianstad 2004-08-19 FB Engineering

Läs mer

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län 389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR

Läs mer

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL.

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015-02-06 Uppdrag 260226, Älmhult stationsområde konsekvensanalys Titel på rapport: Status: Magasinsbyggnad inom Älmhult

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer