Resecentrum i Oskarshamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resecentrum i Oskarshamn"

Transkript

1 Kalmar läns museum Resecentrum i Oskarshamn Bebyggelsehistorisk utredning Kvarteren Trekanten, Iris och Loke, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Bebyggelsehistorisk utredning 2011

2 Kalmar läns museum

3 Kalmar läns museum Resecentrum i Oskarshamn Bebyggelsehistorisk utredning Kvarteren Trekanten, Iris och Loke, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län Författare Veronica Olofsson Foto Nytagna foton Veronica Olofsson Äldre foton Kalmar läns museums bildarkiv & Oskarshamn kommuns bildarkiv Layout Birger Ohlson Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriet Copyright Kalmar läns museum 2011 Dnr KLM

4

5 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...9 Uppdragets bakgrund... 9 Områdesbeskrivning och karta...10 Aktuell skyddsstatus...10 Historik...11 Oskarshamns bebyggelseutveckling...11 Utredningsområdets fysiska utveckling...12 Kulturhistorisk karaktäristik...18 Status och identitet...18 Privat offentlig...19 Rumslighet och skala...19 Rörelse...19 Mark och bebyggelse...20 Slutsatser...21 Antikvariska rekommendationer...21 Utredningsområdets byggnader...22 Fastigheten Iris Fastigheten Loke Fastigheten Trekanten Källförteckning...43

6 6

7 Sammanfattning Följande kulturhistoriska utredning över kvarteren Trekanten, Iris och Loke vid Oskarshamns resecentrum har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Resecentrum anlades 1985 och utgör en väl tilltagen yta i centrala Oskarshamn. Det finns nu planer på att koncentrera bussplatsernas yta och att exploatera delar av befintliga resecentrum med nya byggnader. Runt resecentrum ligger fyra äldre fastigheter, vilka mer eller mindre kommer att påverkas av planerade åtgärder. Utredningen syftar till att fungera som ett underlag inför den fortsatta planeringen av området. Arbetet har utförts under våren 2011 av antikvarie Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, på uppdrag av Oskarshamns kommun. Områdets historik och karaktär År 1856 förklarades köpingen Döderhultsvik som stad och bytte i samband med detta namn till Oskarshamn. Några år tidigare hade en övergripande kartläggning gjorts över köpingens ägor och bebyggelse. Den upprättade kartan presenterade en rutnätsplan med genomskärande gator och rätvinkliga kvarter på de ännu obebyggda ytterområdena, vilket påtagligt bröt mot den befintliga oreglerade bebyggelsen. Stadsdelen Vikingen och de aktuella kvarteren var ett område som kom att förverkligas efter denna plan. Under talet utlades gatorna som än i dag omger kvarteren och tomterna bebyggdes. Bebyggelsen bestod av en småskalig trähusbebyggelse med tillhörande uthus och trädgårdar. Under talet köpte kommunen flertalet av fastigheterna i området i syfte att riva bebyggelsen och på platsen anlägga bussterminal och parkeringsplatser. Ett fåtal fastighetsägare vägrade dock att sälja, varför sammanlagt fyra bebyggda tomter ännu finns kvar i området; Trekanten 1-2, Iris 2 och Loke 4 samt 5. Resecentrum anlades på platsen vid mitten av 1980-talet och de kvarvarande fastigheterna ligger som öar i det öppna asfalterade stadsrummet. Miljön inom området har genomgått stora förändringar under en relativt kort period och området domineras idag av omvandling som genomfördes genom rivningar för omkring 40 år sedan. Det finns dock vissa element och karaktärsdrag bevarade från det sena 1800-talet då staden bildades och området planlades. I den fortsatta utvecklingen av området kan följande företeelser inom området bevaras eller förstärkas med syfte att värna områdets historiska karaktär: gatustrukturen med Hantverksgatan, Vikingagatan, Postmästaregatan (tidigare Storgatan), Smedgatan och Södra Långgatan kvartersindelningen utlagd enligt 1845 års rutnätsplan kvarvarande tomter med bebyggelse från sent 1800-tal, omgärdningar/staket, trädgårdar 7

8 Utifrån ovan listade företeelser ges några antikvariska rekommendationer. Kvarten kan med fördel kompletteras med ny bebyggelse. Nya byggnader bör dock inte förläggas på gatumark. Inbyggnader av gator bör inte tillåtas. Områdets byggnader Följande byggnader tillmäts ett högt kulturhistoriskt värde: Bostadshus, Trekanten 1-2 Gårdshus med uthuslänga, Trekanten 1-2 Bostadshus, Iris 2 Gårdshus, Iris 2 Uthuslänga, Iris 2 Samtliga ovan listade byggnader bör betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla och förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud i detaljplan (q). Följande byggnader tillmäts ett visst kulturhistoriskt värde och rekommenderas bevarande samt allmän varsamhet vid förändring i enlighet med PBL: Bostadshus, Loke 4 Gårdshus, Loke 4 Följande byggnader tillmäts ett ringa kulturhistoriskt värde, varför ingen särskild hänsyn till dem anses nödvändig: Carport med förråd, Loke 4 8

9 Inledning Uppdragets bakgrund Denna kulturhistoriska utredning över kvarteren Trekanten, Iris och Loke vid Oskarshamns resecentrum har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Resecentrum i Oskarshamn är idag en mycket väl tilltagen yta i centrala Oskarshamn. Det finns nu planer på att koncentrera bussplatsernas yta och eventuellt flytta resecentrum till annan plats, samt att exploatera delar av befintliga resecentrum med nya byggnader. Runt resecentrum ligger fem äldre fastigheter och en nyligen uppförd grillkiosk. Planerade åtgärder Trekanten 1-2 Iris 2 Loke 4 Fig. 1. Karta över centrala Oskarshamn där utredningsområdet är markerat. (Oskarshamns kommun) 9

10 kommer att mer eller mindre påverka samtliga dessa fastigheter. Utredningens syfte är att fungera som underlag i den fortsatta planeringen av området. Arbetet har utförts under mars och april år 2011 av antikvarie Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, på uppdrag av Oskarshamns kommun. Den kulturhistoriska utredningen består av en antikvarisk inventering av de fyra privatägda fastigheterna (stationsbyggnaden på Loke 5 och grillkiosken på Iris 4 ingår ej) och en bedömning av fastigheternas värde för kulturmiljön. I utredningen ges också antikvariska rekommendationer för hur man kan förhålla sig i det kommande utvecklings- och planarbetet för att tillvarata områdets kulturhistoriska värden. Områdesbeskrivning och karta Oskarshamns resecentrum är förlagd till kvarteren Iris och Loke. Utredningsområdet omfattar även kvarteret Trekanten som är beläget alldeles norr om resecentrum. Området är beläget i centrala Oskarhamn. Fig. 2. Utsnitt av 1914 års stadsplan för Oskarshamn, vilken utgör gällande plan för kvarteren Iris och Loke. (08-OHN- 255, Lantmäterimyndighetens arkiv) Aktuell skyddsstatus År 1978 tog Kalmar läns museum fram en kulturhistorisk utredning för Oskarshamns centrum. I denna utpekas byggnaderna inom fastigheterna Trekanten 1-2, Iris 2 och Loke 4 som kulturhistoriskt intressanta. Gällande stadsplan för området är från 1914, med undantag av fastigheterna Trekanten 1 och 2 där en ny stadsplan antogs Samtliga byggnader inom utredningsområdet saknar idag särskilt skydd enligt PBL. Fig års stadsplan för kvarteren Pilen, Trekanten och del av Kajan 1. (08-OHN-680, Lantmäterimyndighetens arkiv) 10

11 Historik Oskarshamns bebyggelseutveckling Staden Oskarshamn ligger på platsen för fiskeläget Döderhultsvik, vilket har anor sedan medeltiden. År 1646 blev fiskeläget upphöjt till köping, vilket innebar att Kalmar stad fick hålla marknad här vid fyra tillfällen per år. Under sent 1700-tal och början av 1800-talet växte köpingen påtagligt, från 146 invånare år 1780 till 600 invånare år Virkesexport och allmänt gynnsam handel var grunden för denna folkökning. Den första fasta bebyggelsen låg framförallt runt marknadsplatsen på Brädholmen, men under 1700-talet expanderade bebyggelsen även till de branta sluttningarna på fastlandet och spreds sedermera utmed den västerifrån kommande landsvägen (Köpmangatan). År 1843 blev köpingen municipalsamhälle 1 och under det följande året fick köpingens invånare tillstånd att erhålla lagfart på sina tomter. I samband med detta gjordes en kartläggning av köpingen Döderhultsviks ägor med en tillhörande förteckning över tomternas innehavare. Den upprättade kartan presenterade en rutnätsplan för de ännu obebyggda ytterområderna. Denna kom dock endast att bli förverkligad till delar. Den befintliga bebyggelsen finns inritad på kartan och kontrasterar skarpt mot det prydligt utlagda rutnätet, se fig 4. Då köpingen förklarades som staden Oskarshamn elva år senare (1856) var det 1845 års karta som låg till grund för stadens officiella indelning. Även den föreslagna kvartersindelningen förverkligades till viss del, med omfat- tande bergssprängningar och schaktningsarbeten till följd. Under 1860-talet fick den nya staden en mer stadsmässig karaktär, främst i fråga om offentliga byggnader. År 1866 fanns rådhus, tullhus, telegrafhus, folkskola, läroverk och fattighus. År 1874 invigdes också järnvägen och året därpå stod kyrkan färdig. År 1875 antogs en byggnadsordning, vilken reglerade stadens byggnationer i fråga om gatubredder, hushöjder, material och kommunikationer. Staden växte och bostadsbebyggelsen tätnade. Utanför stadens gränser uppstod en oreglerad bebyggelse. Stadens behov av ytterligare mark var påtagligt. År 1888 fick staden så tillfälle att köpa Fredriksbergs herrgård med tillhörande mark på exekutiv auktion och därmed öppnas helt andra möjligheter för staden att expandera, såväl söderut på Kikebo gårds ägor, som västerut och norrut på Nynäs gårds ägor. I samband med utökningen, antogs år 1891 stadens första stadsplan års stadsplan byggde dock övervägande på den karta som upprättats vid stadsregleringen 1884 och byggnader som uppförts efter 1884 fanns inte inritade. En nyhet var att stadens stadsdelar och kvarter nu gavs namn. Flera av de nya stadsdelarna gavs namn som anknöt till den grekiska mytologin, men det aktuella området fick det nordiskt betingade namnet Vikingen. Kvartersnamnen var inspirerade av planeter och nordisk mytologi, som djur, växter och yrkestitlar. 1 Municipalsamhälle innebar att vissa stadsstadgor infördes, d.v.s. att vissa regler för städer tillämpades som exempelvis rätt till beskattning. I köpingen Döderhultsvik tillsattes en municipalstyrelse som hade till uppgift att handlägga köpingens samtliga angelägenheter. 11

12 Fig års karta över köpingen Döderhultswik som upprättades till följd av att köpingens innevånare givits möjlighet att erhålla lagfart på sina tomter. (Lantmäteristyrelsens arkiv) År 1898 inkorporerades även Gröndalsområdet samt varvsområdet och staden fick ytterligare mark att expandera på. I samband med det ekonomiska uppsvinget runt sekelskiftet 1900 genomfördes flera storbyggen i de centrala delarna. År 1900 togs också det nyuppförda elverket i bruk och omkring 1906 försågs staden med kommunala vattenledningar. Vid 1950-talets början var stadens industrier i en kraftig utvecklingsperiod, vilket bidrog till ett ökat bostadsbehov. Under de efterföljande årtiondena kom flera områden med såväl flerfamiljshus som villor att uppföras i stadens ytterområden, allt längre från centrum. Skolor, daghem och servicecentrum uppfördes som en del av de nya bostadsområdena. I likhet med många andra svenska städer påbörjades under 1950-talet rivningar i stadens centrala delar. Rivningarna kom att fortgå under framförallt och 1970-talet och innebar en markant förändring av centrumbebyggelsen. De främsta orsakerna var dels den ökade bilismen och dels en önskan om att modernisera och sanera bland den äldre, omoderna bebyggelsen. De relativt omfattande rivningarna och de nya storskaliga byggnader som kom att uppföras bidrog till en påtaglig förändring av stadsbilden vad gäller såväl skala och volym som utformning, byggnadsmaterial och placering. Öppna torgytor och rivningstomter togs i bruk som parkeringsplatser. En ny gågata skapades av den gamla Storgatan Flanaden flankerad av stora varuhus. En sentida förändring i Oskarshamns centrum var när Flanaden, försågs med tak och rulltrappa och omvandlades till inomhusgalleria. I och med detta bröts gatustrukturen och kvartersstrukturen suddades bort. Utredningsområdets fysiska utveckling De tre kvarteren Trekanten, Iris och Loke tillkom i samband med 1845 års kartläggning, då de utlades efter ett rutnätsmönster i området 12

13 Fig. 5. Utsnitt av 1845 års karta. De nyutstakade kvarteren saknar ännu namn, men de omgivande gatorna har givits namn som i huvudsak överensstämmer med idag: B Storgatan, C Smedgatan, D Södra Långgatan, E Postmästaregatan, H Handtverksgatan, M Mellangränd och N Torggränd. (Lantmäteristyrelsens arkiv) Fig. 6. Utsnitt av 1884 års karta, vilken upprättades inför utvidgningen av staden. Alla de tre idag kvarvarande bostadshusen har uppförts. Samtliga omgivande gator har dagens benämningar. (08-OHN-60, Lantmäterimyndighetens arkiv) Vikingen i köpingens sydvästra del. Området låg i utkanten av köpingens ägomark och kvarteret Loke angränsade i söder till Kikebos ägor. Kvarteren Iris och Loke var indelade i tre respektive fyra tomter, medan Trekanten endast utgjorde en tomt. I den tillhörande beskrivningen till 1845 års karta uppges dock att flera tomter hade två ägare och att tomterna då var indelade i exempelvis 28a och 28b. Kvarteren omgavs av gator, vilka har samma sträckningar och i huvudsak samma benämningar än idag, se fig 5. På en karta från 1856, samma år som köpingen Döderhultsvik förklarades stad under namnet Oskarshamn efter regerande kung Oscar I, är kvarteren Trekanten och Iris skrafferade vilket antyder att kvarteren börjat bebyggas. Kartan anger även att Storgatan (idag Postmästaregatan) utlagts mellan kvarteren Trekanten och Iris och vidare västerut. I vilken omfattning kvarteren var bebyggda vid denna tid är dock osäkert, då det inte återfunnits några andra källor som kan bestyrka uppgiften. Under sent 1880-tal var dock samtliga tomter inom kvarteren Trekanten, Iris och Loke bebyggda, vilket kan ses på 1887 års karta. Tomtindelningen inom kvarteren hade dock förändrats något gentemot 1845 års karta. Kvarteret Iris var indelad i fyra tomter med sammanlagt sex bostadshus och kvarteret Loke i sju tomter med sex bostadshus och en kyrkobyggnad, Lutherska bönehuset. Fig. 7. Bergströms karta från 1895, vilken redovisar 1891 års stadsplan samt kompletteringar av därefter tillkommande bebyggelse. (Oskarhamns kommun) 13

14 Fig. 8. Smedsgatan troligen omkring sekelskiftet Till vänster ses kv Loke med EFS-kyrkan och till höger kv Iris där bostadshuset och den dåvarande uthuslängan på fastigheten Iris 2 kan ses. Uthuslängan revs 1906, då det nuvarande gårdshuset uppfördes. Jämför med fig 12. (Foto: Oskarshamns kommuns bildarkiv, ) Fig. 9. Det lummiga kvarteret Iris sett från ovan år Närmast ses Hantverksgatan. (Foto: Oskarhamn kommuns bildarkiv, ) 14

15 Fig. 10. Postmästaregatan (dåvarande Storgatan) omkring 1940-talet. Till vänster ses kv Iris och till höger skymtar bostadshuset på Trekanten 1-2. (Foto: Karl V Nilsson, Oskarhamns kommuns bildarkiv, ) Fig. 11. Detalj av flygfoto från 1927 där utredningsområdet är markerat. Lägg märke till den påtagliga variationen i den omgivande bebyggelsen. (Foto: KLM, O Bladh nr 99) 15

16 Fig. 12. Smedgatan sedd från öster, troligen 1950-talet. Till vänster ses EFS-kyrkan och till höger skymtar bostadshuset på Iris 2. Jämför med fig 9. (Oskarhamn kommuns bildarkiv) År 1895, upprättades en karta av C F Bergström utifrån 1891 års stadsplan, men på denna karta var även nyuppförda byggnader inritade. Byggnadsbeståndet inom de tre kvarteren inom utredningsområdet kom dock att bestå och kan ses i princip oförändrat på såväl 1914 års stadsplan som 1922 års stadsplan. Kvarterens tomter var av varierande storlek. Fastigheten Iris 2 utmärkte sig genom sin stora tomt som gick igenom hela kvarteret och som ursprungligen endast var bebyggd med ett bostadshus. Tomternas terräng skiljde sig åt. I kvarteret Iris tycks tomterna ha varit relativt plana och lummiga av vegetation i form av gräs, träd och buskar. Kvarteret Loke var däremot mer kuperat och tomterna var bergiga. Tomterna omgärdades mot gatorna av plank eller staket av trä. De omgivande gatorna var belagda med kullersten försedda med smala trottoarer. Kvarterens bebyggelse var varierande, från låga enbostadshus till tvåvånings flerfamiljshus och som nämnts även en kyrkobyggnad. Bygg- naderna tycks övervägande ha varit byggda av trä med fasaderna klädda av stående locklistpanel. Den reveterade kyrkobyggnaden utmärkte sig bland kvartersbebyggelsen. Förutom gatuhusen fanns även uthuslängor, vanligen placerade utmed tomtgränserna. Redan under 1950-talet torde det ha funnits planer hos kommunen att anlägga en samlad bussterminal för fjärr- och lokalbusstrafiken inom det aktuella området. Under och 1970-talet inlöstes därför ett stort antal fastigheter inom kvarteren Iris och Loke i syfte att rivas. Några av tomtägarna inom området vägrade dock att sälja sina fastigheter, varför kommunen avvaktade med att anlägga en bussterminal i området. Rivningarna i kvarteret Iris utfördes under 1960-talet. Rivningarna i kvarteret Loke påbörjades 1972 och pågick successivt under några år. De avrivna och utjämnade tomterna i kvarteren asfalterades så småningom och kom att användes som parkeringsplatser. 16

17 Såväl kommunens inköp som rivningarna av kvarterens bebyggelse tycks ha skett relativt oproblematiskt. En rivning som dock kom att väcka starka protester var när EFS-kyrkan (Lutherska bönehuset) i kvarteret Loke skulle rivas. Byggnaden hade köpts in av kommunen från församlingen med löfte om att rivas och inte användas för annat ändamål. Byggnaden var dock i gott skick och det fanns vid tiden flera föreningar som var i behov av lokaler. Protestlistor samlades in och föreningen Oskarshamns Musikfrämjande beslutade sig för att ockupera huset. Ockupationen blev inte långvarig, utan avbröts av polis. I april 1975 revs byggnaden. Kvar i området blev de aktuella fastigheterna, Trekanten 1-2 med bostadshus och gårdshus/f.d. verkstad, Iris 2 med bostadshus, gårdshus och uthuslänga, Loke 4 med ett bostadshus och ett mindre gårdshus samt Loke 5 bebyggd med ett bostadshus (idag resecentrums vänthall). Det senare hade dock köpts in av kommunen, men inte rivits. Vid mitten av 1980-talet anlades stadens bussterminal resecentrum på platsen och ersatte den bussplats som funnits längre söderut på Hantverksgatan. Det kommunägda bostadshuset i kvarteret Loke om- och tillbyggdes till vänthall. Vägg i vägg med gårdshuset på fastigheten Iris 2 uppfördes ett skärmtak som en öppen vänthall. Under 2009 uppfördes en grillkiosk på platsen där den öppna vänthallen varit placerad. I övrigt har få ändringar gjorts i området sedan 1980-talet. Fig. 13. Pågående rivningar år 1972 utmed Södra Långgatan i kvarteret Loke. (Foto: KLM, nr 4203) Fig. 14. Resecentrum anlades (Foto: Magnus Ekstrand, Oskarshamn kommuns bildarkiv, ) 17

18 Kulturhistorisk karaktäristik I föregående avsnitt skildrades hur miljön inom utredningsområdet utvecklats och förändrats genom tiderna. Med bakgrund av denna historiska överblick kan man konstatera att miljön inom utredningsområdet genomgått stora förändringar över tid. Områdets utveckling kan i huvudsak delas in i tre olika perioder. Fram till mitten av 1800-talet utgjordes området av obebyggd utmark hörande till köpingen Döderhultsvik, för att i samband med stadsomvandlingen 1856 införlivas i det stadsplanerade området och delas in i kvarter med reglerade tomter och gator samt så småningom bebyggas. Den tredje perioden kan man säga inleddes på 1960-talet genom de omfattande rivningar och sprängningsarbeten som utfördes för att sedan utmynna i 1985 års ombyggnad till bussterminal och parkeringar. För att ge en fördjupad bild kommer olika aspekter av utredningsområdet i det följande att beskrivas ur ett historiskt perspektiv. Syftet är att definiera karaktäristiska drag för området och fastslå sedan hur länge de präglat området. Status och identitet Fram till mitten av 1800-talet utgjorde det aktuella området obebyggd landsbygd belägen alldeles i köpingens utkant. Markområdet angränsade till Kikebos ägor, tillhörande Fredriksbergs gård, och det är tänkbart att området användes som jordbruksmark för bete eller odling. Områdets status får ur köpingens hänseende betecknas som ringa vid denna tid. År 1843 fick köpingen Döderhultsvik status som municipalsamhälle, en ur stadsmässig synpunkt statushöjande förändring som bland annat innebar att köpingen fick en municipalstyrelse och att innevånarna nu fick möjlighet att erhålla lagfart på sina tomter. Det aktuella området var ett av de kring köpingen omgivande obebyggda markområdena som i samband med 1845 års kartläggning föreslogs en reglering. De nya ianspråktagna markområden indelades i namngivna stadsdelar som i sin tur gavs en gatu- och kvartersindelning präglad av tidens rådande stadsplaneideal, rutnätsstaden. Den rätlinjiga planläggningen, som påtagligt utmärkte sig från den befintliga oreglerade bebyggelsen, kan ses som ett tydligt tecken på köpingens stadsmässiga ambition. Det aktuella området hörde dock varken till de mest centrala eller mest gestaltade delarna av köpingen och torde därmed inte heller betecknats som ett område med särskilt hög status. Den rätlinjiga kvarters- och tomtindelningen som kom att prägla området torde dock ha gett området en högre ställning än den äldre oreglerade bebyggelsen utmed Köpmansgatan samt vid Fnyket och Besväret. Kvarteren Trekanten, Iris och Loke kom att innehas främst av privatpersoner med yrken som byggmästare, hemmansägare, handlare, snickare och skeppare. Den Evangeliskt lutherska missionsföreningen som ägde en av tomterna i kvarteret Loke utmärkte sig bland de första tomtinnehavarna. Redan under 1950-talet, men för det aktuella området mer aktualiserat under och 18

19 1970-talet, skedde en omvärdering av stadens centrala delar. Tidens strävan att modernisera stadskärnan och sanera bland den äldre bostadsbebyggelsen för att höja bostadsstandarden samt främja bilismen medförde att den relativt enkla bebyggelsen i området bedömdes besitta en låg status, medan den centralt belägna kvartersmarken som byggnaderna låg på ansågs vara attraktiv och ha en viktig betydelse för stadens omvandling. Rivningarna som raderade huvuddelen av kvarterens bebyggelse anger hur man såg på områdets byggnader. Sedan 1980-talet har området utgjort stadens resecentrum för såväl fjärr- som lokalbusstrafik. Området har, vid sidan av järnvägsstationen och färjeterminalen, fått identitet som ett av stadens kommunikationscentrum med stor betydelse för staden som helhet. Privat offentlig De byggnader som uppfördes i området under 1800-talets andra hälft utgjordes i huvudsak av privat bostadsbebyggelse. Ovan nämnda kyrkobyggnad 1 utmärkte sig bland bebyggelsen, i såväl utförande som i sin tydligt publika funktion. Men det fanns även andra offentliga funktioner och verksamheter inrymt bland bostadsbebyggelsen, som plåtslageri, måleri, fotoateljé, skomakeri och guldsmed 2. Dessa verksamheter bedrevs på innergårdarna, i uthus och små verkstäder i kvarteren. Idag kan man istället säga att förhållandena är de motsatta. Från att ha varit en miljö med i huvudsak privat bostadsbebyggelse med en antal olika offentliga småverksamheter, har området som resecentrum omvandlats till en plats med tydlig offentlig karaktär och funktion, men med holmar bestående av kvarvarande bostadshus med privatbostäder. Rumslighet och skala Det aktuella området är ett stadsrum som präglats av en stark rumslig föränderlighet sett över en relativt kort tid. Fram till 1800-talets mitt var området en del av det öppna jordbrukslandskap som omgav köpingen Döderhultsvik. 2 Guldsmed Henning Andersson bedrev verksamhet med verkstad och butik i gatuhuset på fastigheten Iris 2 under åren Området hörde dock till köpingen och kan ha varit avgränsat från den intilliggande jordbruksmarken som var i Fredriksbergs ägo. När områdes bebyggdes under sent 1800-tal integrerades området med köpingen, men låg likväl i den absoluta utkanten av den tätbebyggda köpingen. Kontrasten mellan köpingens rutnätsreglerade bebyggelse och den omgivande landsbygden torde ha varit påfallande års markinköp möjliggjorde en utvidgning av den då tätt bebyggda staden, vilket medförde att området rent rumsligt nu blev en tydligare integrerad del av staden. Området präglades av småskalighet i såväl kvarterens och tomternas storlek som bebyggelsemässigt. Tomterna omgavs av staket, vilka den glesa bebyggelsen till trots ändå torde ha givit kvarteren en viss slutenhet. Staketen innebar även att tomternas respektive gatornas rumslighet blev tydlig talets rivningar innebar en markant förändring vad gäller såväl rumslighet som skala i området. Småskaligheten och den tydliga rumsligheten har istället bytts mot en storskalig asfaltsyta som öppnar upp sig som ett svårdefinierbart rum i stadslandskapet. De kvarvarande fastigheterna Iris 2 och Loke 4 respektive 5 återfinns som friliggande öar i det öppna stadsrummet, medan fastigheten Trekanten 1-2 ännu har rumslig kontakt med kvartersstaden. Rörelse Den påtagliga föränderligheten har i hög grad påverkat rörelsemönstren i området års karta utgjorde det första försöket att aktivt planera köpingens bebyggelseutveckling och planering. Planen för de ianspråktagna ytterområdena var tydligt präglad av tidens ideal med gator och kvarter utlagda enligt ett rätvinkligt mönster. Gatorna var tänkta att genomskära staden och dela in den i mer eller mindre räta kvarter. Även de redan befintliga bebyggelseområdena försöktes i viss mån inpassas i kvarter åtskilda av gator. Köpmangatan med sin slingrande sträckning fick dock ligga kvar i befintligt utförande och förbli stadens huvudgata. Hantverksgatan utlades som en 19

20 Fig. 15. Korsningen Södra Långgatan-Hantverkargatan sedd från öster. Södra Långgatan var en bred gata. Byggnaderna till vänster är idag rivna och på platsen ligger Forum. (Foto: KLM, Oskarshamn.jj11) ny gata i det aktuella området och var redan från början tänkt att fortsätta norrut igenom befintlig bebyggelse för att där ansluta till Köpmangatan, något som ses vara förverkligat på 1884 års karta. Rutnätsplanen kom endast att förverkligas till vissa delar. Den bitvis starkt kuperade terrängen bör ha utgjort en anledning till att det var svårt att fullt ut tillämpa den föreslagna rutnätsplanen. I det aktuella området realiserades dock planen som det var tänkt. Kvarteren genomskars i väst-ostlig riktning genom gatorna Storgatan, Smedgatan och Södra Långgatan samt i nord-sydlig riktning av Vikingagatan respektive Hantverksgatan som vidare var förbunden med Köpmangatan. Gatorna Postmästaregatan, norr om kvarteret Trekanten, och Södra Långgatan knöt samman området med de centrala delarna kring Stora torget. Rätvinkligheten och de genomgående gatorna gav ett lättorienterat och tydligt stadsrum. Allteftersom staden växte kom rörelseintensiteten framförallt att förstärkas på Hantverksgatan och Södra Långgatan som än idag utgör viktiga kommunikationsleder i stadens centrum. Hantverksgatan utgör dessutom en viktig gatusträckning för förståelsen av stadens framväxt, då den förlängts i takt med stadens nya årsringar. Rivningarna som inleddes under 1950-talet, liksom de nya byggnader samt parkeringsplatser som anlagts i stadens centrala delar har medfört att rutnätsplanens tydlighet delvis suddats ut. Rivningarna i kvarteren Iris och Loke och anläggandet av bussterminal och parkeringar har gett en öppen, svårdefinierad yta där gränserna mellan gata och kvartersmark bitvis är utraderad. Biltrafiken i området är framförallt hänvisad till de omgivande gatorna. Smedgatan västerifrån utmynnar obestämt på den öppna platsen. De kvarvarande fastigheterna Iris 2 samt Loke 4 och 5 ger dock viss upplysning om den tidigare kvartersindelningen och gatustrukturen. Inbyggnaden av Flanaden (tidigare Storgatan) i de angränsande kvarteren medförde en ytterligare otydlighet av rutnätsstadens plan, då den innebar att en av stadens äldsta gator Storgatan bröts av och att två av rutnätsplanens rätvinkliga kvarter idag upplevs som sammanlagda. Mark och bebyggelse Området utgjordes ursprungligen av lätt kuperad terräng. Trots de försvårande förutsättningarna med olika nivåskillnader i området anlades kvarteren efter den föreslagna rutnätsplanen. För att kunna bebyggas tycks tomtmarken bearbetats i mer eller mindre hög grad. I förteckningen till 1884 års karta anges bland annat att tomten i Trekanten plansprängts för att kunna bebyggas. Äldre foton av bebyggelsen i kvarteret Loke visar istället att byggnaderna var uppförda på olika marknivåer. Inför anläggandet av bussterminalen genomfördes plansprängningar och utfyllnader för att utjämna de återstående nivåskillnader 20

21 som fanns i området. Man kan dock ännu få en uppfattning om områdets naturliga markförutsättningar på den kvarvarande fastigheten Loke 4 där tomtgränsen mot bussterminalen har en markant nivåskillnad. Kvarteren Trekanten, Iris och Loke kom under framförallt talet att bebyggas med mindre en- och flerfamiljshus av trä med tillhörande uthus och trädgårdar. Den reveterade kyrkobyggnaden utmärkte sig i området. Kvarvarande byggnader utgör goda representanter av kvarterens ursprungliga bebyggelse och ger också upplysning om den ursprungliga tomtindelningen. De byggnader som torde ha utmärkt sig mest i området fanns/finns i kvarteret Loke - kyrkobyggnaden med reveterad fasad från 1870-talet och ett ännu kvarvarande bostadshus med tegelfasad uppfört på 1930-talet (idag vänthall). Slutsatser Man kan konstatera att området har genomgått stora förändringar under de senaste 200 åren. Idag återstår inte många spår av den miljö som fanns i området före 1800-talets mitt då staden Oskarshamn bildades och området planlades samt bebyggdes. Detta tillstånd kom att bestå fram till talet då omfattande rivningar skapade den situation vi upplever i området idag. Området domineras idag av den under 1980-talet anlagda bussterminalen, men det finns ännu element och karaktärsdrag kvar från epoken mellan 1860-talet och 1960-talet. Följande företeelser i området kan särskilt framhållas som uttryck för denna epok: gatusträckningarna utlagda vid 1845 års kartläggning, d.v.s. Postmästaregatan (tidigare Storgatan), Smedgatan, Södra Långgatan, Vikingagatan och Hantverksgatan. kvartersindelningen utlagd enligt rutnätsplan vid 1845 års kartläggning kvarvarande tomter med bebyggelse från sent 1800-tal Antikvariska rekommendationer Trots de omvälvande förändringar som området genomgått är den sedan 1800-talets mitt utlagda gatustrukturen ännu utläsbar i området och bör bevaras. Gatorna som omger kvarteren ger en förnimmelse av den första stadsplanens rutnätsintentioner och den strävan som fanns att åstadkomma en stadsmässighet i den dåvarande köpingen, tydligt kontrasterad mot den äldre oreglerade bebyggelsen. Den ännu återstående stadsplanestrukturen i området bör värnas. Nya byggnader bör till följd därav inte förläggas på gatumark. Ytterligare inbyggnader av gator bör heller inte tillåtas, då detta ger ett svårförståeligt stadslandskap med abrupta gatuavslut. Det är framförallt i utredningsområdets norra del där kvarteret Trekanten ännu ligger inkilat, som rutnätsstadens mönster idag upplevs som tydligast, varför denna del också är mest känslig för förändring. Postmästaregatans gamla sträckning mellan kvarteren Pilen och Trekanten, idag gågata, bör därför även fortsättningsvis vara obebyggd. Områdets obebyggda kvartersmark kan med fördel åter bebyggas för att ytterligare förtydliga områdets rutnätsstruktur. Placeringen av en eventuell nybebyggelse bör anknyta till den ursprungliga tomtindelningen för att ge en förståelse av området. Nytillkommande byggnader kan vad gäller gestaltning vara mer fri och antingen ansluta till den kvarvarande äldre bebyggelsen eller ges en mer modern karaktär likt senare uppförda byggnader i omkringliggande kvarter. Genom att bebygga kvarteren skulle också rörelsemönstren i området förtydligas och de historiska riktningarna och sambanden inom området förstärkas. För antikvariska rekommendationer gällande byggnaderna, se följande avsnitt Utredningsområdets byggnader. 21

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

Söder 60:5, Sockerbruksgränd PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Karaktär 1 Långängen Omfattning

Karaktär 1 Långängen Omfattning 1 Långängen Omfattning Kv Oljekällaren, Trion, Kvintetten, Sextetten, Kvartetten, Duon, Bäckfalla, Branten, Lunden, Björkbacken, Slänten, Vagnen, Loket, Linjen, Triangeln, Kurvan, Tegen, Björkhagen, Butiken,

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Kv. Bryggaren 2 och 24

Kv. Bryggaren 2 och 24 Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen Östermalm (18 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen Östermalm (18 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-04-04 Handläggare Catarina Holdar Telefon 08-508 274 44 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Detaljplan för kv. Hans

Detaljplan för kv. Hans Ronneby kommun, Blekinge län Orienteringskarta PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar daterade 2013-03-15: Plankarta i skala 1:500 Plan- och genomförandebeskrivning Miljöbedömning

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med

Läs mer

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av

Läs mer

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Tanum Grebbestad 2:268

Tanum Grebbestad 2:268 Tanum Grebbestad 2:268 1 (5) Byggnaden, sedd från nordöst med tillbyggda entrén och bad/tvätt i förgrunden. Fastighetsbeskrivning: Centralt belägen friköpt fastighet om 1 754 m2. Kommunalt vatten och avlopp.

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun. Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING

Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun. Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING Handlingar - plankarta, skala 1:400, med planbestämmelser - planbeskrivning - genomförandebeskrivning

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET

Läs mer

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning. BESKRIVNING Sid 1(5) 2013-04-26 Dnr PLAN.2012.3 Tillägg till stadsplan P 86:1 Sigtuna 2:139 och 2:196-2:248 (Vikingavägen) i Gnesta tätort, Gnesta kommun HANDLINGAR 1:1 Stationsvägen Till planändringen

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR. Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR. Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2011-01-26 Dnr KS 0035/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet; gårdsbyggnad,

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Planbeskrivning Antagandehandling

Planbeskrivning Antagandehandling KOMMUNSTYRELSENS-FÖRVALTNING PLANSEKTIONEN DIARIENR SBN 2012-1057 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för del av kv Rädisan och kv Gräslöken Kommundel Stuvsta PBL 2010:900 Kommunstyrelsens förvaltning,

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Planbesked för fastighet Bofinken 3, Malmen

Planbesked för fastighet Bofinken 3, Malmen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-05 KS 2014/0531 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastighet Bofinken 3, Malmen Förslag

Läs mer

Remissvar avseende samråd om detaljplan för Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll S- Dp 2014-17690

Remissvar avseende samråd om detaljplan för Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll S- Dp 2014-17690 Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (15) 2016-04-27 Handläggare Magnus Rönn Telefon: 08-50831580 Till Kulturnämndens kulturmiljöutskott Remissvar avseende samråd om detaljplan för Archimedes

Läs mer

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690

Läs mer

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Diarienr NOK 132-2008 RIVNINGSDOKUMENTATION TRE FASTIGHETER VID VÄG E45 - EDET 2:67 - GLADAN 5 - TÖSSLANDA 1:20 FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Karin Lundberg, Lars Bergström, december 2009 Bakgrund

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 B ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 Södersundavägen 507, Gottby. 140 000 BESKRIVNING Gårdsmiljö med ett renoverat, rymligt bostadshus, en äldre väl bevarad smedja

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

STRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län

STRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län Foto: MSB Områdesbestämmelser för del av STRÄCKÅS Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län Diarienummer: KS 2012.0095 Upprättad: 2013-10-25 Reviderad: 2014-10-17 Reviderad:

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn.

ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn. S ekelskiftesvilla i Östernäs, Mariehamn. Utgångspris: 470 000 Stilenligt och gediget renoverad äldre villa med återuppbyggd punschveranda, trivsamt belägen med sjönära läge i lummig gårdsmiljö med utsikt

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32 Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport

Läs mer

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 Käringsundsvägen 67 75 000 ALLMÄN BESKRIVNING Idyllisk äldre gårdsenhet

Läs mer