Kv. Bryggaren 2 och 24

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kv. Bryggaren 2 och 24"

Transkript

1 Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport februari 2014

2 Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. KUL-kontroll vad är det? Den nya Plan- och Bygglagen (PBL) började gälla den 2 maj Sakkunnig kontroll av kulturvärden s.k. KUL-kontroll grundar sig i Boverkets föreskrift BFS 2011:15 KUL 2 och är tillämpbar för de villkor som ställs om antikvarisk medverkan. Antikvarisk medverkan genom KUL-kontroll verifierar att samhällets krav om tillvaratagande av kulturvärden tillgodoses. I byggprocessen tillför antikvarien kunskap om de kulturhistoriska värdena och hur de tar sig uttryck i det enskilda objektet.

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Veronica Olofsson Foto Författaren där inte annat anges Granskad av Magdalena Jonsson Layout Kalmar läns museum Diarienummer Kalmar läns museum: Utgivare Kalmar läns museum Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Liselotte Jumme Beställare Kontaktperson Kalmarhem, Box 305, Kalmar Marie Dellve-Kristiansson Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv

4 Skala 1: Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat. 4

5 Bebyggelsehistorisk Byggnadsantikvarisk utredning rapport Kalmar läns museum Innehåll Inledning...7 Uppdragets bakgrund...7 Områdesbeskrivning och karta... 7 Aktuell skyddsstatus...7 Historik...9 Kvarnholmen och kvarteret Bryggaren... 9 Kalmar Bryggeri...11 Bryggaren Bryggaren Byggnadshistorik och beskrivningar...17 Bryggaren 2, flerbostadshus...18 Bryggaren 24, kontorshus mot väster (tidigare Bryggaren 3, 20)...24 Bryggaren 24, kontorshus mot öster (tidigare Bryggaren 4, 17, 18, 19, 20)...30 Kulturhistorisk värdering...40 Sammanfattande om områdets kulturhistoriska värden...40 Antikvariska rekommendationer...42 Antikvariska synpunkter på aktuella om- och tillbyggnadsförslag...42 Källförteckning...44

6 Karta över del av Kvarnholmen där de två fastigheterna är markerade med en streckad blå linje. Ur Kalmar kommuns digitala besökskarta. Gällande detaljplan över kvarteret Bryggaren från 1987.

7 Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag av Kalmarhem att utföra en antikvarisk förundersökning för de aktuella fastigheterna. Bakgrunden är att ägaren Kalmarhem planerar att bygga om de två husen på fastigheten Bryggaren 24 från kontor till bostäder samt att uppföra en ny byggnad på fastigheten Bryggaren 2. Den antikvariska förundersökningens syfte är att tydliggöra byggnadernas kulturhistoriska värden och att fungera som ett underlag i projekteringen och ärendets fortsatta handläggning. En fältbesiktning av fastigheterna har utförts av antikvarie Veronica Olofsson. Rapporten har sammanställt under februari månad Områdesbeskrivning och karta Kvarteret Bryggaren ligger centralt på Kvarnholmen, alldeles öster om Stora torget. De två aktuella fastigheterna, Bryggaren 2 och Bryggaren 24, ligger i kvarterets norra del utmed Storgatan. Fastigheterna är bebyggda med tre gatuhus. Aktuell skyddsstatus Kvarteret Bryggaren ingår i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården, K48 Kalmar stad. Området sträcker sig som ett stråk genom Kalmar stads centrala delar, från Ängö i norr till Stensö i söder. Riksintresset motiveras dels att som befästningsstad utgjort en huvudpunkt för Sveriges försvar fram till 1600-talets senare del, och dels såsom ett av landets främsta exempel på 1600-talets byggnadskonst samt residensoch förvaltningsstadens fortsatta utveckling. Kvarteret ingår också i fornlämningsområde, Kalmar 94:1, där kulturlager kan väntas påträffas från tal. Gällande stadsplan (detaljplan) för kvarteret Bryggaren är antagen I planen är de tre byggnaderna inom Bryggaren 2 och 24 belagda med q-bestämmelser, vilket enligt planbeskrivningen syftar till att bevara befintlig byggnad och att eventuell nytillkommande bebyggelse ska ta hänsyn och anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i omgivningen. 7

8 Karta över tomtindelningen på Kvarnholmen 1766, kopia från De långsmala tomterna hade i regel måtten 12 x 30 meter. Karta över östra delen av Kvarnholmen. Det område som nedbrändes vid stadsbranden 1800 är markerat med svart linje. Branden började på den svartmarkerade tomten. 8

9 Historik Kvarnholmen och kvarteret Bryggaren De centrala delarna av Kvarnholmen, Kalmars stadskärna, har idag i stort sett kvar den kvartersindelning som fastlades i mitten av 1600-talet, då staden flyttades från området vid slottet till Kvarnholmen talsplanen utgjordes av ett rutnät med ett centralt placerat torg och skyddande befästningar. Staden indelades från början i fyra stora kvarter, vilka i sin tur indelades i mindre rundlar motsvarande dagens kvarter. Varje rundel var indelad i numrerade långsmala rektangulära tomter, vända med kortsidan mot gatan. Dagens kvarter Bryggaren utgjorde den tredje rundeln i det östra kvarteret och bestod av tomterna nr I kvarteret har flera av de ursprungliga tomterna under åren slagits samman till större tomter. De aktuella fastigheterna utgjordes ursprungligen av tre tomter med numren 119 (Bryggaren 2), 120 och 121 (Bryggaren 24). Kvarnholmens kvarter har trots den likartade kvartersindelningen haft olika bebyggelsekaraktär. I kvarteren närmast Stortorget bosatte sig många av stadens storborgare, befattningshavare och kyrkans män. I kvarteret Bryggaren bodde i äldre tider lärare och andra tjänstemän samt sjökaptener. Under 1800-talet då handeln ökade, öppnades flera butiker i kvarteret. Den 11 augusti år 1800 drabbades östra Kvarnholmen av en förödande eldsvåda och hela kvarter ödelades. Branden började på en av tomterna i nuvarande kvarteret Bryggarens östra del. I Bryggaren räddades tre tomter i kvarterets sydvästra hörn från branden. Många byggnader brann ned till grunden, men man har vid ombyggnader kunnat konstatera att äldre brandskadade byggnadsdelar ingår i, eller t.o.m. utgör merparten av, den idag befintliga bebyggelsen på vissa tomter. Redan år Karta över kvarteret Bryggaren upprättad 1945 (t.v.) i samband med en tomtsammanslagning. På kartan ses den äldre bebyggelsen på de tre aktuella tomterna ännu bevarad. Jämför med karta från 1964 (t.h.) då hela östra delen av kvarteret utgörs av Kalmar bryggeri och i stort sett all gårdsbebyggelse rivits. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. 9

10 Kalmar bryggeri omkring 1930-talet. Fotot är taget från den södra tomten Bryggaren 12. Rakt fram ses det gamla brygghuset med ett portlider som förband de två äldsta bryggeritomterna med varandra. Till höger ses det nya brygghuset som uppfördes år Foto: 4-221, Kalmar läns museums bildarkiv var de flesta tomterna åter bebyggda. Det har antagits att den snabba återuppbyggnaden åstadkoms genom att hus flyttades in från den omgivande landsbygden. Det är således fullt möjligt att flera av husen i dessa delar av staden är äldre än från år Under mark finns också rester av och 1700-talsbebyggelsen i form av grundmurar och källare. Den nuvarande fastighetsnumreringen på Kvarnholmen bygger på den revidering av kvartersnamn och tomtnummer som fastslogs av staden år Detta kvarter fick då namnet Bryggaren och de aktuella tomterna bytte numrering från nr 119, 120, 121 till nr 2, 3, 4. Kvartersnamnet kommer från den bryggeriverksamhet som bedrevs i kvarteret från 1850, först i liten skala men som senare kom att uppta mer än halva kvarteret. Den aktuella fastigheten Bryggaren 24 ingick då i bryggeritomten. Bryggeriverksamheten lades ned 1971 och år 1985 revs bryggeribyggnaderna. På platsen uppfördes 1987 ett serviceboende. I kvarterets västra del ligger stadshotellet som uppfördes

11 Bryggeriet sett från Storgatan under 1930-talet. Det nya, höga brygghuset är uppfört. Närmast i bild ses bryggeriets kontorshus. Foto: Bryggneg3, Kalmar läns museums bildarkiv. Kalmar Bryggeri Anderssons Bryggeri, senare känt som Kalmar Bryggeri, anlades 1847 av Johan Andersson i Sandås. Bara några år senare, år 1850, köpte Andersson två tomter i kvarteret Bryggaren, Bryggaren 4 och Bryggaren 12 dit bryggeriverksamheten flyttades. På platsen hade det då redan funnits en äldre bryggeriverksamhet. Tillverkningen skedde först i liten skala. På 1880-talet hade bryggeriet sammanlagt 13 anställda. På den norra tomten låg bostadsoch kontorshus, maltförråd och brygghus med maltkross och jäskällare. På den södra tomten låg lager, förråd och stall. Vatten fick hämtas med häst och vagn utanför Kvarnholmen. Vattenkvaliteten förbättrades 1901 när vattenledning drogs fram från vattentornet. År 1857 introducerade bryggeriet s.k. bajerskt öl i Kalmar under namnet Iskällar-Bier. Det innebar att man övergick från överjäsning till underjäsning och kunde på så sätt framställa ett lagringsbart öl. Ölet lagrades fram till 1910 i slottets källare och valven invid Västerport, därefter i en lagerkällare inom kvarteret Bryggaren. Vid slutet av 1800-talet var Anderssons Bryggeri och Nordstjernan de två ledande 11

12 Ritning av bryggeriets byggnader utmed Storgatan från 1945, inför uppförandet av den nya upptappningsbyggnaden i hörnet Storgatan-Proviantgatan. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. bryggerierna i Kalmar. Under sonen Axel Anderssons ledning från 1888 växte bryggeriet och under talet inköptes flera tomter så att samtliga tomter i kvarterets östra del såsmåningom kom att ingå i bryggeritomten. År 1930 uppfördes ett nytt brygghus utmed Storgatan. År 1933 köptes de två kalmarbryggerierna Anderssons Bryggeri och Nordstjernans Bryggeri upp av AB Stockholms Bryggerier och fick då namnet Kalmar Bryggeri AB. Under och 50-talet skedde omfattande byggnationer i kvarteret. År 1964 köptes bryggeriet upp av Prippsbryggerierna och 1971 lades driften vid Kalmar Bryggeri ned. Därefter stod byggnaderna delvis tomma, delvis använda för olika tillfälliga ändamål. År 1985 revs stora delar av bryggeribyggnaderna och ett servicehus uppfördes på dess plats. En av bryggeriets lastbilar står parkerad på innergården. Foto: Bryggneg23, Kalmar läns museums bildarkiv. 12

13 Bryggaren 2 Tomten var en av de som nedbrändes under 1800 års stadsbrand och man kan därför utgå från att tomten nybebyggdes under 1800-talets första år. Den tidigaste brandförsäkringshandling för fastigheten är från Det nuvarande gatuhuset i korsvirke var då uppfört. På tomten fanns även tre uthus. Det största uthuset, en bryggstuga med köksspis och bakugn, var placerat utmed den västra tomtgränsen. Byggnaden var i likhet med gatuhuset byggt av korsvirke med tegel däremellan under ett brädtak. Vid brygghusets södra gavel fanns en uthuslänga av trä inrymmande vedbod, stall och vagnsbod samt en kolbod. Några år senare revs denna byggnad och det befintliga korsvirkeshuset byggdes till med en korsvirkeskonstruktion i två våningar inrymmande packhus, visthusbod och två vedbodar. År 1856 uppges hela gårdshuset av korsvirke ha inretts till bostäder och visthusbodar. På tomten fanns dessutom ett mindre uthus inrymmande fähus och avträde. Under 1910-talet byggdes gatuhuset och gårdshuset samman genom en ny byggnadsdel av tegel. Samtliga gårdsbyggnader är numera rivna. Gårdsbyggnaderna fanns ännu kvar då 1964 års stadskarta upprättades, men var rivna 1987 då en ny detaljplan upprättades. Spår efter korsvirkesbyggnaden på innergården är ännu synliga på den västra grannfastighetens brandvägg. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus, men köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Tomtmätning utförd 1931 som visar tomtens byggnadsbestånd. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. 13

14 Bryggaren 24 Dagens fastighet Bryggaren 24 har ursprungligen bestått av två tomter, Bryggaren 3 och Bryggaren 4. Bryggaren 3 Tomtens äldre bebyggelse nedbrändes under 1800 års stadsbrand och man kan därför utgå från att tomten nybebyggdes under 1800-talets första år. En tomtmätning utförd 1880 visar att tomten då var bebyggd med ett bostadshus mot gatan i en våning med vind inrymmande bostäder. Gatuhuset var sammanbyggt med en länga utmed den västra tomtgränsen inrymmande en bostad. Vid den östra tomtgränsen fanns ett mindre uthus och längst in på gården 1880 års tomtmätning visar tomtens byggnadsbestånd. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. Ritning från 1924 av det äldre huset mot Stor-gatan efter ombyggnaden till butikslokal i bottenvåningen. Ur Byggnadsnämndens arkiv. Skiss från 1947 av den nya panncentralen och förrådsoch garagelängan. Ur Hofrén, Bryggare och bryggerier i Kalmar. vid den södra tomtgränsen låg ett gårdshus. En uppmätning från 1939 visar att det södra gårdshuset i två våningar då inrymde lagerrum och tvättstuga på bottenvåningen samt en bostad om 3 rok på övervåningen. År 1924 byggdes gatuhuset om. Bottenvåningen inreddes till en butikslokal och skyltfönster togs upp i gatufasaden. År 1946 förvärvades fastigheten av Kalmar Bryggeri och slogs samman med den stora bryggeritomten som då upptog hela den östra delen av kvarteret. Året därpå ansöktes om att få uppföras ett pannhus för oljeeldad ångpanna med källare på tomten. Då

15 Foto från 1930-talet över del av kv. Bryggaren. I förgrunden längst ned till höger skymtar det äldre huset på Bryggaren 3. Foto: nd041b2, Kalmar kommuns bildarkiv. års stadsplan upprättades beskrivs den aktuella tomten ännu vara bebyggd med ett äldre tvåvåningshus av trä inrymmande bostäder. På innergården fanns dåliga uthus av trä. Man kan utgå från att det nya pannhuset uppfördes strax därpå, omkring Pannhuset ritades av arkitekt Gösta Gerdsiö. Troligen revs den befintliga gårdsbebyggelsen samtidigt för att ge plats åt den förråds- och garagelänga som kom att uppföras på dess plats. I anslutning till förrådslängan och pannhuset uppfördes en hög skorsten från ångpannan. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad av pannhuset och den östra delen av byggnaden införlivades i det intilliggande kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. År 1971 lades bryggeriet ned och fastigheten såldes. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus. År 1986 såldes den stora bryggerifastigheten Bryggaren 20 till Kalmar kommun. De två husen utmed Storgatan (urspr. Bryggaren 3 & 4) avstyckades till en fastighet, Bryggaren 24, och övrig del av fastigheten blev Bryggaren 23. Bryggaren 24 köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Bryggaren 24 ingår efter fastighetsreglering i Bryggaren 23 (servicehuset). 15

16 Bryggaren 4 Tomten nedbrändes i branden år 1800 och tomten nybebyggdes troligen under de efterföljande åren. På tomten bedrevs tidigt någon form av bryggeriverksamhet. År 1850 köptes fastigheten av Johan Andersson som flyttade sin bryggeriverksamhet, Anderssons Bryggeri, till den aktuella tomten och tomten i söder (Bryggaren 12). Han lät då bygga på det befintliga bostadshuset utmed Storgatan med en våning. Den första tomtmätningen är utförd Tomten var då bebyggd med det idag befintliga huset mot gatan inrymmande bostad och kontor. Vid västra tomtgränsen låg en byggnad inrymmande tvättstuga, jungfrukammare och maltvind. Vid södra tomtgränsen låg ett brygghus i två våningar med vind och källare, inrymmande malt- och jäskällare, brygghus, kylskepp, maltvind och kölna (torkanordning för malt). I bottenvåningen fanns ett portlider som förband de båda gårdarna med varandra. Under och 40-talet utökades bryggeriverksamheten och fler tomter införlivades i bryggeritomten. År 1929 sammanlades Bryggaren 4 med nr 5, 6, 7, 11 och 12 till Bryggaren 17. Några år senare, 1938, tillkom tomten nr 8 och fastigheten fick beteckningen Bryggaren 18. År 1945 sammanlades fastigheten med nr 9 och 10 till Bryggaren 19. Tre år senare införlivades även nr 3 och beteckningen blev Bryggaren 20. I slutet av 1940-talet upptog bryggeriverksamheten hela den östra delen av kvarteret. Gatuhuset på Bryggaren 4 fungerade troligtvis under sent 1800-tal som bostad med kontor i bottenvåningen. Då den intilliggande tomten Bryggaren 5 införlivades i bryggeritomten på 1910-talet förlängdes gatuhuset på Bryggaren 4 med ett portlider, vilket kom att fungera som huvudentré till bryggeriet. Vid mitten av 1940-talet benämndes huset vid Storgatan för kontorshuset. Hela bottenvåningen inrymde kontor och övervåningen en bostad. År 1971 lades bryggeriet ned och fastigheten såldes. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus. År 1986 såldes den stora bryggerifastigheten Bryggaren 20 till Tomtmätning från 1883 av Bryggaren 4 och Bryggaren 12 som vid tiden båda ägdes av bryggare Axel Johansson. Byggnadsbeståndet var detsamma fram till omkring talet då gårdsbyggnaderna revs. Ur: Lantmäterimyndighetens arkiv. Kalmar kommun. De två husen utmed Storgatan (urspr. Bryggaren 3 och 4) avstyckas till en fastighet, Bryggaren 24, och övrig del av fastigheten blir Bryggaren 23. Bryggaren 24 köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Bryggaren 24 ingår efter fastighetsreglering i Bryggaren 23 (servicehuset). 16

17 Byggnadshistorik och beskrivningar Nedan följer byggnadsbeskrivningar av de tre husen på fastigheterna Bryggaren 2 och Bryggaren 24. Inledningsvis presenteras en kort kronologisk byggnadshistorik och därefter följer en nulägesbeskrivning. Avslutningsvis redogörs för byggnadernas kulturhistoriska värden och deras värdefulla karaktärsdrag. De aktuella husen utmed Storgatan i februari

18 Bryggaren 2, flerbostadshus Nybyggnadsår: ca 1800 Ombyggnadsår: 1850-tal (putsfasad), 1910-tal (tillbyggnad), 1947 (inredning av vind), 1996 (balkonger) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Okänd, (Rud. Berg 1947) Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Stomme: Korsvirke, tegel (tillbyggnad mot söder) Historik Det aktuella huset bör vara uppfört under de första åren av 1800-talet. I den tidigaste brandförsäkringshandling för fastigheten från 1828 beskrivs huset vara i två våningar med källare och vind, samt vara byggt i korsvirke av furu med tegel däremellan. I 1856 års brandförsäkring är fasaderna beskrivna som kalkrappade, d.v.s. putsade. Taket var täckt av tegel och bottenvåningens fönster var försedda med fönsterluckor. Byggnaden var ett enbostadshus, där undervåningen inrymde tre rum och kök samt övervåningen fyra rum. Under 1910-talet uppfördes den tillbyggnad av tegel som ännu finns kvar. Denna förband gatuhuset och gårdshuset med varandra. År 1947 beviljades bygglov att inreda delar av vindsvåningen till en lägenhet om ett rum och kök. Ombyggnaden fick utvändiga följder i form av takkupor på södra och norra takfallen. Under sent 1980-talet genomfördes en genomgripande invändig renovering. Balkongen mot innergården tillkom Bryggaren 2 sett från Storgatan. Ritning av gatufasaden signerad Rud. Berg upprättad i samband med att vindsvåningen inreddes till en lägenhet år Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 18

19 I portlidret är korsverkskonstruktionen synlig. Siktlinjen genom portlidret och över tomten är viktig att värna. På taket finns flera äldre takfönster. Beskrivning Fastigheten Bryggaren 2 är idag den enda tomten i kvarteret som har kvar de ursprungliga måtten 12x30 m. På tomten finns idag endast gatuhuset och den senare tillkomna tillbyggnaden vid södra fasaden kvar. Innergården består av en asfalterad parkeringsyta. Byggnaden har i stort behållit sin ursprungliga form och volym från tidigt 1800-tal. Huset har en huggen stensockel. Gatufasaden är slätputsad med profilerade inslag i form av fönsteromfattningar samt en gesims som markerar våningsplanen i fasaden samt en takfotslist. På den södra fasaden och i portlidret är korsverkskonstruktionen synlig. Tegelpartierna är slammade och avfärgade i vit kulör, medan träbjälkarna är målade svarta. Det valmade taket är täckt av tvåkupigt tegel. Det finns en takkupa åt norr respektive söder samt flera äldre takfönster. Fönster och dörrar är utbytta, troligen omkring 1980-talet i samband med en invändig renovering. Utbyggnaden mot söder har en slammad tegelfasad avfärgad i vitt mot öster och en svart brädinklädd fasad mot söder. Huset består av två lägenheter, en på bottenvåningen och en lägenhet i två våningar på övervåningen samt delar av vinden. Det är endast den övre lägenheten som har besiktigats. Interiören präglas genomgående av sentida renoveringar utförda omkring 1980-tal och senare. Samtliga eldstäder är borttagna. Den västra delen av vinden är oinredd. Vindsbjälklaget är isolerat, men i övrigt är stomme och takkonstruktion synlig. Väggarna är vitputsade. I den västra gavelväggen sitter två äldre enkelfönster i två lufter med sex rutor/ luft, troligen original. Bågarna är målade i en ljust grå kulör, mittpost och nisch i grön kulör. 19

20 Gårdsfasaden där korsvirkeskonstruktionen är synlig. Tillbyggnaden uppfördes på 1910-talet för att förbinda gatuhuset med ett gårdshus. På 1990-talet tillkom balkongen. 20

21 Lägenheterna präglas av den renovering som genomfördes på 1980-talet. Samtliga fönster på bottenvåningen och övervåningen är utbytta. Trappräcket på vindsvåningen är av äldre karaktär. 21

22 Den del av vindsvåningen som inreddes Den västra delen av vinden är ännu oinredd. Här ses husets konstruktion. 22

23 Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Huset är uppfört strax efter stadsbranden år 1800 och har en stomme av korsvirke. Korsvirkeshus är ovanliga i Kalmar, vilket gör huset på Bryggaren 2 intressant ur ett byggnadshistoriskt avseende. Korsvirkesfasaden är ännu synlig i portlidret och vid gårdsfasaden. Huset har en välbevarad putsad gatufasad tillkommen vid 1800-talets mitt. Dessvärre är entrédörr och fönster utbytta, men fönstren har en tidsenlig indelning. Ur ett lokalhistoriskt perspektiv berättar också byggnaden och tomten något om stadens utveckling. Tomten ingick i den del av staden som nedbrändes vid stadsbranden år 1800 och huset uppfördes därefter. Fasadlängden mot gatan motsvarar den ursprungliga tomtbreddens 12 m, vilket berättar om 1600-talsplanen för Kvarnholmen. Värdefulla karaktärsdrag: I den oinredda delen av vindsvåningen finns två originalfönster från tidigt 1800-tal bevarade i den västra gaveln. Exteriör Korsvirkesstommen, synlig i portlider och gårdsfasad. Bevarad gatufasad i 12 m med putsarkitektur från 1800-talets mitt. Det valmade taket med enkupigt lertegel och äldre takfönster. Interiör Trappräcke vid vindstrappa. Oinredd del av vind med bevarade originalfönster. Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. 23

24 Bryggaren 24, kontorshus mot väster (tidigare Bryggaren 3, 20) Nybyggnadsår: ca 1948 Ombyggnadsår: 1955 (kontor/bostad), 1987 (Folksam), 1995 (skärmtak) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Gösta Gerdsiö (1948), Gösta Nelson (1955), Arkoteknik (1987) Ursprunglig funktion: Pannhus Nuvarande funktion: Kontor Stomme: Betong och tegel Historik Bygglov för huset utfärdades 1947 och byggnaden bör ha uppförts strax därefter. På tomten fanns tidigare ett bostadshus uppfört under tidigt 1800-tal, vilket revs då det nuvarande uppfördes. Huset är ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö och uppfördes som ett pannhus till Kalmar bryggeri. Pannhusets gatufasad gavs en förenklad putsarkitektur för att ansluta till det intilliggande kontorshuset (Bryggaren 4). Huset bestod av ett stort pannrum med plats för en oljeeldad ångpanna, vilket upptog hela byggnaden i dess två våningar. I källaren fanns utöver oljecisterner även ett mindre arkivrum som nåddes via en invändig trappa i kontorshuset. På gården uppfördes en förråds- och garagelänga i vilken pannhusets 30 m höga skorsten var förlagd. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad av delar av pannhuset efter ritningar av Stockholms Bryggeriers egen arkitekt Gösta Nelsson. Den östra delen av byggnaden införlivades i det intilliggande kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. En ny mellanvägg uppfördes mot pannrummet och mellanbjälklag byggdes. På bottenvåningen inreddes kontor för direktören och ett sammansträdesrum och på övervåningen sovrum, toalett och herrum med öppen eldstad. Bryggaren 24 sett från Storgatan. Bryggeriets innergård På bilden ses den f.d. panncentralen och den långsträckta förråds- och garagelängan. Foto: E22526, Kalmar läns museums bildarkiv. 24

25 Nybyggnadsritning från Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. Ombyggnadsritning från 1955, då delar av pannhuset införlivades med det intilliggande kontors- och bostadshuset. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 25

26 Den profilerade takfotslisten ansluter till det intilliggande kontorshusets takfot. Bryggeriverksamheten lades ned 1971 och det är oklart hur byggnaden användes därefter. År 1986 köptes fastigheten av Kalmar kommun och året därpå byggdes huset om till kontor i två våningar och en hiss installerades. År 1995 uppfördes ett skärmtak och soprum vid gårdsfasaden. Byggnaden har använts som kontor fram till november 2012 då Folksam flyttade till nya lokaler. Därefter har huset stått oanvänt. Beskrivning Huset ligger utmed Storgatan och har en något mer utsmyckad gatufasad än gårdsfasad. Mot gatan är sockeln stenklädd, fasaden är slätputsad i ljust grått med vita fönsteromfattningar och en profilerad takfotslist. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Bottenvåningens På gårdsfasaden har båda husen på Bryggaren 24 en betydligt enklare utformad takfotslist. 26

27 Gårdsfasaden. Utrymningstrappan tillkom på 1980-talet då huset inreddes till kontor. fönster utgörs av fyrluftsfönster och övervåningen av lite mindre tvåluftsfönster. Gårdsfasaden är slätputsad utan omfattningar och takfotslist. På fasaden syns spår efter igensatta fönsteröppningar. Här finns även ett sentida skärmtak, en källartrappa och en utrymningstrappa. Huset inrymmer kök, kontorsrum, hall och toaletter på bottenvåningen samt kontorsrum på övervåningen. En hiss finns installerad i huset. Samtliga rum präglas av 1987 års ombyggnad med linoleummattor på golv, väv på väggar och sänkta innertak. I det nordöstra kontorsrummet, som 1955 inreddes till herrum och införlivades till bostaden i det östra gatuhuset, finns en tidstypiskt utformad eldstad och ett mönsterlagt parkettgolv av ek. Samtliga fönster har fönsterbänkar av kålmårdsmarmor. Under huset finns en källare som nås utifrån via en ingång på innergården eller inifrån via en trappa i det östra huset. Vindsutrymme har inte besiktigats. 27

28 Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden har ett tydligt lokalhistoriskt och industrihistoriskt värde då den utgör en av två kvarvarande byggnader från den omfattande bryggeriverksamhet som funnits i kvarteret under drygt 120 år och som gett kvarteret dess namn. Byggnaden uppfördes på 1940-talet med en industriell funktion som pannhus. Huset är ur arkitektonisk synpunkt ett fint exempel på hur anpassning till omgivande bebyggelse kan ske utan bekostnad av en egen karaktär. Av fönstrens utformning och placering kan man ana att byggnaden tidigare haft en annan funktion, men husets exteriör är i övrigt väl anpassad till den intilliggande bebyggelsen i såväl skala som utformning. De strama, putsade fasaderna, sockelbeklädnaden och takfotslisten är detaljer som knyter samman de två husen på Bryggaren 24. Fasadlängden mot gatan motsvarar den ursprungliga tomtbreddens 12 m och berättar om 1600-taletsplanens tomtindelning på Kvarnholmen. Huset ansluter i såväl höjd som volym till det intilliggande korsvirkeshuset. Värdefulla karaktärsdrag: Exteriör Bevarad gatufasad i 12 m med enkel putsarkitektur, sockelbeklädnad och takfotslist. Bevarade fönster från 1940-talet i gatufasaden. Sadeltaket med tvåkupigt lertegel. Interiör Bevarad eldstad och parkettgolv i f.d. herrum från Fönsterbänkar av kålmårdsmarmor från Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Ett av kontorsrummen med sänkt innertak på bottenvåningen. 28

29 Det f.d. herrummet med öppen eldstad på övervåningen. Den rundade dörröppningen togs upp 1955 då rummet införlivades med bostaden i huset intill. 29

30 Bryggaren 24, kontorshus mot öster (tidigare Bryggaren 4, 17, 18, 19, 20) Nybyggnadsår: 1800-talets första hälft Ombyggnadsår: ca 1850-tal (påbyggnad, putsfasad), ca 1920-tal (portlider), 1948 (kontor/ny entré), 1955 (utökning kontor/bostad), 1987 (Folksam) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): J Fred Olson? (1910-tal), (Gösta Gerdsiö (1948), Gösta Nelson (1955), Arkoteknik (1987) Ursprunglig funktion: Bostadshus Nuvarande funktion: Kontor Stomme: Trä Historik Byggnaden är till sina äldsta delar uppförd under tidigt 1800-tal, men det nuvarande utförandet fick huset omkring 1850 genom påbyggnad av en våning på det befintliga huset. Huset var försett med ett portlider, men en fönsteraxel kortare än idag. År 1850 köptes fastigheten av Johan Andersson, senare sonen Axel Andersson, som drev bryggeriverksamhet på fastigheten. Det aktuella huset användes då Bryggaren 24 sett från Storgatan. som bostad och kontor. Omkring 1920-talet, då den mot öster intilliggande tomten Bryggaren 5 köpts in, förlängdes byggnaden med en fönsteraxel och portlidret flyttades. Det gamla portlidret byggdes igen och den nytillkomna byggnadsdelens gatufasad utformades lik huset i övrigt. Äldre foton tyder på att det nya portlidret kom att fungera som bryggeriets huvudentré. Teckning som visar hur huset såg ut kring sekelskiftet 1900 innan det förlängdes mot öster och portlidret flyttades. Ur Hofrén, Bryggare och bryggerier i Kalmar. 30

31 Kalmar bryggeri sett från Storgatan omkring 1930-talets mitt då det nya brygghuset uppförts. Närmast i bild ses kontorshuset. Foto: 4-220a, Kalmar läns museums bildarkiv. 31

32 Kontorshuset år Huset har förlängts mot öster. Den stuprörsförsedda pilastern längst åt vänster markerar husets tidigare längd. Foto: gc451_1, Kalmar kommuns bildarkiv. År 1948 gavs bygglov till en ombyggnad av huset till enbart kontor, ritad av Gösta Gerdsiö. Ombyggnaden fick även utvändiga konsekvenser. Det tidigare portlidret byggdes igen och införlivades istället med bottenvåningen. Den nuvarande entrén med skärmtak tillkom på dess plats. Ett nytt trapphus byggdes innanför den nya huvudentrén mot Storgatan. På gårdsfasaden monterades ett större fönster med en öppningsbar ruta in mot det som var bryggmästarens kontor och en ny entré med förstukvist tillkom. På bottenvåningen inreddes ett kassakontor med trappa ner till arkivet i källaren på det intilliggande pannhuset, ett väntrum och kontorsrum för disponent, kamrer, bryggmästare samt försäljningschef. Övervåningen inrymde kök, lunchrum och samlingsrum för personalen. Det är dock oklart huruvida ombyggnaden av övervåningen verkligen genomfördes, för endast två år senare, 1950, finns en bygglovsritning som anger att övervåningen ska inredas till bostad. I samband med denna ombyggnad uppfördes en balkong på gårdsfasaden. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad efter ritningar av Stockholms Bryggeriers egen arkitekt Gösta Nelsson. Delar av pannhuset (Bryggaren 3) införlivades då till kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. Såväl bostaden på övervåningen som kontorsutrymmena på bottenvåningen utökades. Bryggeriverksamheten lades ned i början av 1970-talet och det är oklart hur byggnaden användes därefter. År 1986 köptes fastigheten av Kalmar kommun och året därpå byggdes huset om till kontor i två våningar. Befintlig entré på gårdsfasaden ersattes av ett fönster. På bottenvåningen revs flera mellanväggar så att ett större rum skapades. På övervåningen justerades planlösningen så att det utefter en genomgående korridor skapades flera mindre kontorsrum. Byggnaden har använts som kontor fram till november 2012 då Folksam flyttade till nya lokaler. Därefter har byggnaden stått oanvänd. 32

33 Genom portlidret tycks skymta rivningsarbeten, vilka utfördes på 1940-talet. Foto: A17617, Kalmar läns museums bildarkiv. Ritning från 1955 som visar kontorshusets gatufasad efter ombyggnaden 1948 då en entréport och ett trapphus tillkom. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 33

34 Foto från bryggeriets innergård omkring 1960-talet. I bakgrunden skymtar kontorshusets gårdsfasad med balkongen som tillkom Notera husets färgsättning med svagt gul fasad och engelskt röda fönsterbågar. Foto: Okänd0168, Kalmar läns museums bildarkiv. Gårdsfasaden år Foto: E22522, Kalmar läns museums bildarkiv. 34

35 Beskrivning Huset ligger utmed Storgatan och har en mer påkostad och bearbetad fasad mot gatan än mot innergården. Gatufasaden har en stenklädd sockel och slätputsade väggar i ljust grått med markerade pilastrar, profilerade omfattningar, mittelbandlist och takfotslist i vitt. Under övervåningens fönster finns dekorativa putslistverk med stiliserade blommor i gips. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Över entrén sitter ett skärmtak med karosseripanel. Entrédörren är sentida av aluminium. Fönstren är kopplade tvåluftsfönster med tre rutor/luft, troligen omkring 1940-tal. Mot innergården har huset en putsad sockel med tydliga spår efter tidigare entré. Fasaden är slätputsad helt utan någon utsmyckning och upplevs vara tilläggsisolerad. Från entrén vid Storgatan kommer man in i ett trapphus. Trappan har steg av kalksten och ett smidesräcke med handledare av trä, stilmässigt tal. Från trapphuset nås husets Entrén tillkom 1948 då det tidigare portlidret byggdes igen. Porten har en sentida aluminiumdörr. Detalj av sockeln. Till vänster ses den putsade sockeln intill entrépartiet och till höger den stenklädda sockeln som övriga gatufasaden har. 35

36 Detalj av fasadens putsutsmyckning. Fasadpartiet över entrén skapades på 1930-talet då portlidret byggdes, men gavs ett likadant utförande som den befintliga fasaden. båda våningar. Bottenvåningen består av ett stort rum som använts som kontorslandskap, ett mindre konstorsrum och toaletter. Från det större rummet leder en trappa ner till källaren som finns under det västra huset. Övervåningen inrymmer kontorsrum förlagda utefter en genomgående korridor. Hela interiören präglas av 1987 års renovering med linoleumgolv, vävförsedda väggar och sänkta innertak. Vindsutrymme har inte besiktigats. Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden har ett tydligt lokalhistoriskt och industrihistoriskt värde. Redan under 1800-talets första hälft bedrevs bryggeriverksamhet på fastigheten. År 1850 köptes fastig- heten av bryggmästaren Axel Andersson som sedan drev den bryggeriverksamhet som senare kom att uppta mer än halva kvarteret och som dessutom gav kvarteret dess namn. Huset hade under den drygt 120-åriga bryggeriperioden funktion som bostads- och kontorshus. Byggnaden fick sitt nuvarande utförande genom en påbyggnad på ett befintligt hus vid 1800-talets mitt. Husets välbevarade gatufasad har en tidstypisk putsarkitektur från denna tid med dekorationer i form av gesimser, listverk och stiliserade blommor. Ur ett lokalhistoriskt perspektiv berättar också byggnaden något om stadens utveckling. Tomten ingick i den del av staden som nedbrändes vid stadsbranden år 1800 och huset är troligen till sina äldsta delar uppfört under åren därefter. 36

37 Gårdsfasaden. Detalj av fönster från 1948 då portlidret byggdes igen. Innanför fönstret fanns Bryggmästarens kontor och i fönstret finns en liten öppningsbar ruta. 37

38 Kontorslandskapet på bottenvåningen tillkom 1987 då Folksam övertog lokalerna. Längst bort ses trappräcket till trappan som leder ned till källaren under grannhuset. Värdefulla karaktärsdrag: Exteriör Bevarad gatufasad med tidstypisk dekorativt utsmyckad putsarkitektur från 1800-talets mitt. Träfönster med ursprunglig indelning gatufasaden och delar av gårdsfasaden. Sadeltaket med tvåkupigt lertegel. Interiör Trapphuset med tidstypisk karaktär från talet. Trappa av kalksten och dekorativa smidesräcken. Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Detalj av fönster, troligen från 1940-talet. 38

39 Tidstypiskt trapphus från talet med kalkstenstrappor och dekorativt smidesräcke. På övervåningen ligger kontorsrummen utefter en genomgående korridor genom båda husen. Ett av kontorsrummen på övervåningen. 39

40 Kulturhistorisk värdering Gårdsfasaderna har under årens lopp genomgått flera förändringar och kan därmed ur antikvarisk synpunkt byggas om med nya dörröppningar och loftgångsförbindelse. Sammanfattande om områdets kulturhistoriska värden De tre husen på Bryggaren 2 och 24 bedöms besitta höga kulturhistoriska värden. Husen är uppförda under olika tider, med olika konstruktioner och för olika funktioner. Husen hålls dock tydligt samman genom likvärdig höjd och skala samt genom gatufasadernas karaktär. Det tre husen har en viktig miljöskapande funktion mot Storgatan. De tre byggnaderna ansluter till den volymmässigt mindre kattrumpsbebyggelsen som återfinns på Kvarnholmens nordöstra del och som tidigare präglat hela den östra delen av kvarteret Bryggaren. Gatufasaderna är på de tre husen genomgående mycket välbevarade, bortsett från entréportar och fönster (Bryggaren 2). Gårdsfasaderna på husen på Bryggaren 24 har genomgått flera förändringar och bedöms inte ha lika höga värden ur ett antikvariskt perspektiv. Gårdsfasaden på Bryggaren 2 har också förändrats, men här är den i Kalmar så ovanliga korsvirkeskonstruktionen ännu synlig. Husen på Bryggaren 24 har viktiga lokalhistoriska värden genom sin tydliga koppling till den bryggeriverksamhet som bedrivits i kvarteret under drygt 120 år. Innergårdarna utgörs av asfalterade respektive gräsbeväxta ytor och saknar helt gårdsbebyggelse, vilket gör det svårt att anlägga ett antikvariskt perspektiv på dessa. 40

41 Innergården är idag helt obebyggd. Siktlinjen från gatan, genom portlidret och över innergården bör värnas. En eventuell nybyggnad bör därför utföras så att siktlinjen kvarstår och den synliga korsvirkeskonstruktionen på gårdsfasaden kvarstår. Gatuvyn från Storgatan bör vara oförändrad även efter att en eventuell ny byggnad uppförts på innergården. 41

42 Bild 53. I sin sydligaste del kan den eventuella nybyggnaden utföras i brandväggens höjd, men höjden bör trappas ned mot gatuhuset. Antikvariska rekommendationer Samtliga tre byggnader bör betraktas som särskilt värdefulla byggnader enligt Plan- och Bygglagen 8 kap 13 och i likhet med gällande detaljplan även fortsättningsvis vara försedda med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Gårdsfasaderna på husen på Bryggaren 24, som bedömts besitta lägre kulturvärden, kan tåla viss ombyggnad. På innergårdarna kan ny bebyggelse vara acceptabel ur antikvariskt perspektiv. Eventuell tillkommande bebyggelse på fastigheterna bör dock ta hänsyn till de befintliga byggnaderna vad gäller skala och utformning. För att säkerställa att byggnadernas kulturvärden består, bör framtida ombyggnadsarbeten ske med antikvarisk medverkan genom sakkunnig kontroll av kulturvärden enligt Plan- och Bygglagen. Antikvariska synpunkter på aktuella om- och tillbyggnadsförslag Aktuella förslag för ombyggnad av Bryggaren 24 och tillbyggnad på Bryggaren 2 har tagits fram av arkitekt Olle Utterback, Atrio arkitekter i Kalmar. För att genomföra de föreslagna ändringarna krävs att en ny detaljplan tas fram, vilken kommer att utarbetas av Birgit Endom på Atrio arkitekter i Kalmar på uppdrag av Kalmar kommun. Bryggaren 24 Husen på Bryggaren 24 föreslås en ombyggnad från kontor till bostäder med fem lägenheter/ våning. En loftgångsförbindelse föreslås utmed gårdsfasaderna. Nya dörröppningar till lägenheterna tas upp på gårdsfasaden. Befintligt invändigt trapphus mot öster föreslås att tas bort liksom befintlig entréport mot Storgatan, vilken föreslås att ersättas med ett fönster. 42

43 Under förutsättning att de ovan utpekade karaktärsdragen för respektive hus beaktas, bör en ombyggnad till bostäder kunna ske utan att de kulturhistoriska värdena påverkas. Ur antikvarisk synpunkt är det viktigt att gatufasaderna lämnas opåverkade på de båda husen. Den befintliga entrén mot Storgatan och det tidstypiska trapphuset från 1940-talet berättar om husets tidigare funktion som kontorshus till Kalmar Bryggeri. Att ta bort entrén innebär att fasaden stängs till mot gatan och att husets historiska användning blir otydlig. Ur antikvarisk synpunkt är det önskvärt att ett alternativt förslag tas fram. Det är positivt att förslaget tar hänsyn till befintlig rumsindelning på andra våningen i det västra huset där det f.d. herrummet finns och att eldstaden där bevaras. Bryggaren 2 På innergården på fastigheten Bryggaren 2 föreslås en nybyggnad inrymmande bostäder att uppföras. I dagsläget finns tre olika förslag. Samtliga förslag utgår från att den befintliga tillbyggnaden från 1910-talet rivs och att den nytillkommande byggnaden placeras utmed den västra tomtgränsen. Förslagen skiljer sig framförallt i fråga om byggnadens höjd, bredd och anslutning till befintligt hus på tomten. En ny byggnad bör kunna uppföras utmed den västra tomtgränsen utan att de kulturhistoriska värdena påverkas negativt. Ur antikvarisk synpunkt är det dock värdefullt att den ursprungliga tomtens form är avläsbar även fortsättningsvis, d.v.s. att den nya byggnaden uppförs inom tomtens ursprungliga omfång alternativ att det tydligt gestaltas i byggnadens arkitektur. Siktlinjen från Storgatan genom portlidret och in på innergården är mycket viktig att värna. Den nya byggnaden ska inte upplevas som en blockerande vägg, utan bidra till att skapa ett öppet gårdsrum på innergården. Den befintliga tillbyggnaden från 1910-talet har litet kvar av originalutförandet och kan ersättas. Den synliga korsvirkeskonstruktionen på gårdsfasaden bör ur antikvarisk synpunkt förbli synlig och kunna upplevas i sin helhet även fortsättningsvis, d.v.s. den bör varken byggas in eller förses med loftgångar. Där den nya byggnaden ansluter till gatuhuset, bör den ha samma bredd som befintlig tillbyggnadsvolym. Kvarteret hade tidigare en tydlig skillnad i skala, där bebyggelsen i kvarterets östra del anknöt till den småskaliga kattrumpsbebyggelsen. Denna skalskillnad är ännu avläsbar i de aktuella tre gatuhusen utmed Storgatan och bör beaktas i projekteringen. Den nya byggnaden kan mot söder uppföras i samma höjd som befintlig brandvägg, men bör trappas ned i höjd mot norr där den ansluter det befintliga gatuhuset. Strävan bör vara att den nya byggnaden inte ska synas från Storgatan och att upplevelsen av gatuvyn blir densamma som idag. Det befintliga gatuhusets exteriör och portlider bör lämnas opåverkade och äldre invändiga detaljer bevaras, se Värdefulla karaktärsdrag. 43

44 Källförteckning Litteratur Eriksson, Leonard, Bengt Folenius, Lars- Ingvar Larsson & Christina Thunwall, 1980, Hus i Kalmar En beskrivning av den äldre bebyggelsen i centrumstadsdelarna. Rapport 12 Centrumplaneringen, Stadsarkitektkontoret i Kalmar. Hofrén, Manne, 1962, Kvarnholmen i Kalmar, Utredning verkställd av Manne Hofrén , Kalmar stads drätselkammare. Jarlbo, Per, 2007, Kalmars gatunamn om gator och vägar i Kalmar kommun, Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar. Hofrén, Manne, 1947, Bryggare och bryggerier i Kalmar, Kalmar Bryggeri AB, Kalmar. Arkiv Brandförsäkringshandlingar för tomten 119 i kv. Bryggaren i Kalmar, Riksarkivet. Fastighetsregistret. Kalmar kommuns bildarkiv. Kalmar läns museums bilddatabas. Kalmar läns museums topografiska arkiv. Lantmäterimyndigheten i Kalmar läns arkiv, Samhällsbyggnadsnämndens arkiv, Kalmar kommun. Webbsidor Kalmar lexikon, Sveriges bryggerier, 44

45

46 Adress Telefon Fax E-post Box 104, S Kalmar

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson Gamla residenset Antikvarisk medverkan i samband med ommålning och takarbeten på Gamla residenset, Blixten 7. Jönköping stad och kommun, Jönköping län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Odengatan 46 A-B Kv Trädgårdsmästaren 7 Stockholm SAKKUNNIG FÖR KULTURVÄRDEN enl. PBL SLUTREDOVISNING 2013-09-24 Adress: Ekensbergsvägen 75, 169 31 Solna Org nr: 556667-6101. Tel: 08-734 07 90 SAKKUNNIG

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

Ukna kyrka. Richard Edlund

Ukna kyrka. Richard Edlund Ukna kyrka Antikvarisk medverkan vid putslagning samt kalkning Ukna socken, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland, Norra Tjusts pastorat, Linköpings stift Richard Edlund KALMAR LÄNS MUSEUM Kyrkoantikvarisk

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659

PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659 PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Detaljplan för Bjälken 20 i stadsdelen Södermalm i Stockholm Dp 2010-15100-54 HANDLINGAR Planen består av

Läs mer

Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE ANTAGANDEHANDLING 2014-03-05, REV. 2014-05-05 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun,

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden 2012-11-20 Dnr 2012/31-BN 213 Marie Ahnfors Tel 021-39 32 94 Byggnadsnämnden Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås PLANUPPDRAG Syfte Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att komplettera

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

1281K-P68. Detaljplan för Döbeln 1-3 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 23/2011a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P68. Detaljplan för Döbeln 1-3 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 23/2011a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING PÄ 23/2011a Detaljplan för Döbeln 1-3 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan) Upprättad 2012-11-09 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING 1 (13) Detaljplan

Läs mer

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR. Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR. Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2011-01-26 Dnr KS 0035/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet; gårdsbyggnad,

Läs mer

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) Upprättad 2013-01-18 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Antikvarisk medverkan Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Eksjö stad i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:26 Anders Franzén

Läs mer

Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning.

Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning. 3 2014-08-25 Diarienummer 2008/0670- Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning. Planområdet, utdrag ur gällande detaljplan. Handlingar Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad

Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad Konsekvensbeskrivning ur antikvarisk synvinkel inför ombyggnad 2012-01-23 rev 2012-08-20 rev 2012-10-18, 2012-10-22 Inledning och förutsättningar

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:18 Lilla Hultet Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun. Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING

Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun. Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING Detaljplan för DEL AV KV SIPPAN OCH DEL AV KV VALLMON, Vänersborgs kommun Upprättad i januari 2003 PLANBESKRIVNING Handlingar - plankarta, skala 1:400, med planbestämmelser - planbeskrivning - genomförandebeskrivning

Läs mer

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) Samrådsredogörelse

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) Samrådsredogörelse LAGA KRAFT 2014-09-20 Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) 2014-06-02 DNR: PBN/2013:112 Samrådsredogörelse Tillhörande detaljplan för: Sparbanken 5 Sparbanken, Strängnäs Kommun Plan- och byggnämnden

Läs mer

Gällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Gällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Gällaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:35 Margareta

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

På gården finns ett uthus, av en sort som är mycket typisk för Råå.

På gården finns ett uthus, av en sort som är mycket typisk för Råå. Handläggare Karin Gustavsson Telefon 042-104509 karin.gustavsson@helsingborg.se Datum 15 juni 2005 Stadsbyggnadskontoret Ang ansökan om rivning och nybyggnad inom fastigheten Lysbojen 10, Råå, Dnr 261/05

Läs mer

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Magdalena Jonsson Kalmar läns museum Kyrkoantikvarisk rapport

Läs mer

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:23 Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Antikvarisk förstudie Kvarteret Lothar 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland

Läs mer

Kungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län

Kungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B23 Kungsgården 3 Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan Antikvarisk medverkan Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Fredrik

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun

PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun 1 (6) ANTAGANDEHANDLING Dnr MSN 2014/123-214 Enkelt planförfarande Tillägg till PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan KVARNHOLMEN Etapp 2 Centrala kvarnområdet, Nacka kommun Upprättad

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs

Läs mer

Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28

Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28 Medelpads Räddningstjänstförbund Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28 Av Lars-Göran Nyhlén Olycksutredare Postadress Besöksadress Telefon Från och med årsskiftet 2012 skall

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad

Läs mer

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4

Läs mer

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748

Läs mer

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. Göberga gård Antikvarisk medverkan i samband med partiell omläggning av gaveltak på mangårdsbyggnaden. Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:40

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Sida Byggnadsnämnden 2014-06-17 1. Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt

Sida Byggnadsnämnden 2014-06-17 1. Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Gun Forssell-Spång

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Vård- och underhållsplan

Vård- och underhållsplan Vård- och underhållsplan Granskogs torp Säby 3: 17, Västra Järvafältet Järfälla kommun.tengbom '~ Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 77, Västra Jåtvatåttet. Järfälla kommun Innehåll In Ied

Läs mer

Mältan på Kyrkeby bränneri

Mältan på Kyrkeby bränneri Mältan på Kyrkeby bränneri Antikvarisk medverkan vid åtgärder på trappa och montering av räcken Kyrkeby 4:8, Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson Kalmar läns museum

Läs mer

HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1

HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1 HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2013 HÅLTAGNING I SÖDRA LÄNGANS VÄSTRA GAVEL RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 5 Objekt

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk

Läs mer

Detaljplan för kv. Hans

Detaljplan för kv. Hans Ronneby kommun, Blekinge län Orienteringskarta PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar daterade 2013-03-15: Plankarta i skala 1:500 Plan- och genomförandebeskrivning Miljöbedömning

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING V 140513 datum 2015-03-03 diarienummer 2014-795 ÄDp 5397 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med ändringen av

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

Beslut SBN 2012-12-18. Bygglov kan sökas. Samråd Antagande Laga kraft. Uppdrag g. Uppdra g. Synpunkter. Trelleborg1000, v 1.

Beslut SBN 2012-12-18. Bygglov kan sökas. Samråd Antagande Laga kraft. Uppdrag g. Uppdra g. Synpunkter. Trelleborg1000, v 1. Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 - - Uppdrag g Uppdra g Beslut SBN 2012-12-18 Samråd Antagande Laga kraft Bygglov kan sökas Synpunkter SAMRÅDSHANDLIN SBN 2012-12-18 Diarienummer 2011/475 DP 178 Detaljplan

Läs mer

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:14 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Byggnadshistoria... 5 Kort beskrivning av byggnadsdelar och material...

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se

Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Miljö- och stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Tillämpning av plan- och bygglagen 9 kap. 4a-d, åtgärder

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

Karlslunda klockstapel

Karlslunda klockstapel Karlslunda klockstapel Antikvarisk medverkan vid reparation av Karlslunda klockstapel Karlslunda kyrka, Karlslunda socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Karlslunda församling, Växjö stift Ulrika

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Upprättad 2006-08-23, Antagen 2006-11-20 (KF 103/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 54, 95, 123, 155, 171 och 214

Läs mer