Riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning

Transkript

1 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: , 147 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Samhällsbyggnadschef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

2 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

3 Sammanfattning Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Under 2015 ökade befolkningen med närmare personer. Under den senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. Majoriteten av kommunerna i länet har under denna tioårsperiod haft en positiv befolkningsutveckling, däribland Ulricehamns kommun. Enligt genomförda befolkningsprognoser med sikte på år 2030 så beräknas Västra Götalands befolkning växa till närmare 1,9 miljoner invånare år Det innebär i genomsnitt fler invånare varje år. Ulricehamns kommun spelar i detta sammanhang en viktig roll som en attraktiv boendekommun för hela länets framtida utveckling. I takt med den växande befolkningen, ökar även efterfrågan på bostäder. I nuläget är antalet lediga bostäder begränsat inom kommunen. Detta innebär att det råder stor efterfrågan på bostäder och för vissa av socialtjänstens grupper samt för nyanlända flyktingar är bostadsbehovet i dagsläget akut. För dessa individer är oftast inte nyproducerade lägenheter ett alternativ. Därför krävs en omsättning och variation av boenden i kommunen som på så vis får igång bostadsrotationen i kommunen. Kommunen har ett politiskt antaget mål om att växa till invånare år 2020, för att detta ska vara genomförbart behöver det finnas bostäder tillgängliga för befintliga och nyinflyttade invånare i hela kommunen. I samband med detta expansiva skede förväntas kommunen ställas inför vissa utmaningar. En större utmaning ligger i kommunens stora geografiska yta, där en stor del av befolkningen är koncentrerad till centralorten. Kommunen har idag en betydande andel arbets- och studiependlare, med buss och bil som främsta pendlingsalternativ. Det är därför nödvändigt att ett hållbart resande förespråkas framför bilburen pendlingstrafik inom och utanför kommunens gränser. Utökade och förenklade pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att Ulricehamns kommun även i framtiden ska vara en attraktiv kommun för såväl boende som arbete. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska kommunernas bostadsförsörjning säkerställas genom riktlinjer. Målsättningen med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen är därför att kunna erbjuda goda möjligheter för alla människor, ung som gammal, att leva ett gott liv i Ulricehamns kommun. Genom följande riktlinjer ämnar kommunen nå denna målsättning och därmed kunna erbjuda samtliga invånare goda bostäder i hela kommunen. Följande områden är prioriterade inom riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning: Utökad strategisk samverkan inom kommunens arbete med samhälls- och bostadsplaneringsfrågor. Underlätta färdigställandet av bostäder i enlighet med kommunens översiktsplan samt fortsatt arbete med att ta fram vägledande kommunala stadsbyggnads principer. Utökat stations- och kollektivtrafiknära byggande. Förtätning av kommunens tätorter. Utökat byggande av bostäder i varierande storlekar och upplåtelseform. Se över möjligheten till att skapa en mer samlad bild över fastighetsägarnas lägenheter som finns tillgängliga för uthyrning. Erbjuda attraktiva bostäder för unga vuxna. Erbjuda attraktiva och tillgängliga bostäder för särskilda målgrupper. Se över behovet av en kommunal bostadsförmedling. Se över möjligheten till kommunala bostadstillägg. Arbeta aktivt med kommunens infrastruktur. Skapa förutsättningar för att hela Ulricehamns kommun ska ha möjlighet att utvecklas. 3

4 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Inledning Kommunens organisation och styrmedel... 7 Styrmedel Nationella och regionala mål, planer och program Omvärldsanalys...12 Regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen Invånarna i Ulricehamns kommun...14 Befolkningsstruktur...14 Åldersstruktur Befolkningsutveckling Befolkningsprognoser Pendling Nyanlända Analys av kommunens bostadsmarknad Befintligt bostadsbestånd Antalet hushåll i kommunen Planerade bostäder Efterfrågan och behov av bostäder i kommunen Flyttkedjor och flyttmönster Tillgänglighet Bostadsbehovet för särskilda målgrupper Behovet av bostäder för en åldrande befolkning Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning Behovet av bostäder för nyanlända Behovet av bostäder för unga vuxna Mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning Referenser...41 Bilaga 1 Bostäder med förväntad byggstart

5 1 Bakgrund Ulricehamn har de senaste åren vuxit. För fortsatt tillväxt i syfte att nå målet om invånare krävs att kommunen fullföljer arbetet med att skapa fler attraktiva boendemiljöer, även utanför tätorten. (Kommunalpolitiskt handlingsprogram , Ulricehamns kommun) Kommunens bostadsförsörjningsansvar formas av flera faktorer, så som kommunens översiktsplan och kommunens framåtblickande vision om att uppnå befolkningsmålet om invånare till år Det kommunala åtagandet vad det gäller bostadsförsörjningen baseras vidare främst på kommunallagen (1991:900), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387) samt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453). I sistnämnda lag ges socialnämnd i ansvar att säkerställa lämpliga bostäder till äldre människor och till människor med funktionsnedsättning där de på så vis kan få anpassat stöd och service. För personer med omfattande funktionsnedsättning regleras rätten till sådan bostad också i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387). Till socialnämndens uppgifter hör även att medverka i samhällsplaneringen och påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen (SoL, 3 kap. 2 ). Den 1 mars 2016 trädde den nya bosättningslagen (2016:38) i kraft, vilket innebär att kommunerna är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända för bosättning. Följande befintliga kommunala styrdokument har kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning tagit hänsyn till: Översiktsplan för Ulricehamns kommun, , antagen Boendeplan enligt LSS , Ulricehamns kommun, Rapport Äldreomsorgsplan , Ulricehamns kommun, Rapport Befolkningsprognos , Ulricehamns kommun, Rapport Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunernas bostadsförsörjning säkerställas genom riktlinjer. Med detta tillvägagångssätt avser kommunen skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Dokumentet ska enligt rådande lagstiftning som minst innehålla följande tre delar: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen i kommunen. Vidare ska dokumentet baseras på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och rådande marknadsförutsättningar. Kommunens riktlinjer ska även vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). Enligt lagen ska riktlinjer även antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna, under pågående mandatperiod, ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. 5

6 2 Syfte Syftet med Ulricehamns kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning är att ur ett långsiktigt perspektiv skapa riktlinjer för ett välfungerande samhälle. Detta ska göras genom att verka för ett samhälle som präglas av hållbart bostadsbyggande med god arkitektur och som är såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt hållbart. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska vidare vara vägledande och ge stöd i hur kommunen ska leva upp till och kunna erbjuda alla möjligheten att leva i goda bostäder. 3 Inledning Ulricehamns kommun befinner sig i en tillväxtfas och behovet av planering för boende, industrietableringar och turism ökar. Småstadens charm kring sjön Åsunden, närheten till naturen, det stora utbudet av fritidsaktiviteter och möjligheten till landsbygdsboende i en mångfald av miljöer, är några av anledningarna till att många väljer att flytta till Ulricehamn. Ett framgångsrikt arbete med att tillgodose behovet av bostäder är nära sammanbundet med en positiv utveckling inom avgörande områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. I Sverige ansvarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna för boendeplaneringen. Då det finns stora lokala skillnader i förutsättningar har kommunerna själva det yttersta ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjningen inom kommunen. Eftersom bostadsförsörjningsansvaret omfattar alla kommuninvånare och spänner över hela bostadsmarknaden oavsett aktör, så har innehållet som följer i detta dokument avsett all bostadsbyggnation inom kommunens geografiska område och alltså inte bara det som planeras och byggs i den kommunala regin. Boendeplanering är vidare en process där kommunens utveckling och dess omvärld inverkar på behovet av och önskemål om boende. Varpå det är av stor betydelse att betrakta bostadsförsörjningen ur ett brett samhällsperspektiv som även sträcker sig utanför kommunens geografiska gränser. Detta styrdokument om riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning avser perioden Dokumentet innehåller såväl en nulägesbeskrivning av befintliga boenden, som ett underlag för framtida åtgärder som berör utbudet av bostäder i kommunen. En ungefärlig lägesbild av kommunens framtida behov av bostäder skapas i detta dokument genom att väga samman utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden samt ställa detta mot kommunens framtida mål och utvecklingsprognoser. 6

7 4 Kommunens organisation och styrmedel Uppbyggnaden av Ulricehamns kommuns förvaltning illustreras av figur 1. Sektor miljö och samhällsbyggnad har bland annat ansvar för planering av kommunen och staden, byggnationer och tillstånd, vägar och trafik. Inom sektor miljö och samhällsbyggnad återfinns det arbete som kommunen bedriver kopplat till plan- och exploateringsprocessen, översiktsplaner, bygglov, markanvisningar, exploateringsavtal och tomtkö. I sektor service ingår en rad olika områden och inom sektorn finns bland annat ansvaret för förvaltning och utveckling av de fastigheter som kommunen äger. Sektor välfärd innehåller också den en rad olika områden. Där återfinns bland annat kommunens arbete inom individ-, familje- och äldreomsorg liksom kommunens dagliga arbete utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Figur 1 - Förvaltningsorganisation Ulricehamns kommun Styrmedel Ulricehamns kommun har ett flertal styrmedel till sitt förfogande för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden i kommunen. I enlighet med hur kommunens bostadsförsörjningsansvar är lagstadgat på nationell nivå, finns några övergripande dokument som den kommunala bostadsförsörjningen inom Ulricehamns kommun behöver förhålla sig till. De styrmedel som är beskrivna här nedan är exempel på och en inventering av befintliga medel som kommunen kan använda sig av. Dessa kan med fördel betraktas som utgångspunkten i hur riktlinjerna för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun är formulerade. 7

8 Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen Kommunens främsta redskap för att styra den långsiktiga aspekten kring den fysiska utvecklingen i kommunen är genom översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort. Vision för Ulricehamns kommun 2030 I Ulricehamns kommun är vi stolta över alla de kvaliteter och resurser som vi har! Vi är en liten, expansiv kommun vid ett av huvudstråken i Sverige. Många väljer att bosätta sig och att etablera verksamheter här. Ulricehamns läge vid Åsundens strand och många andra attraktiva boendemiljöer lockar nya invånare. Anläggningarna för både vinter och sommarsporter är till glädje för både oss själva och besökare till kommunen. Vi har nära till varandra, vi är med och påverkar och vi tror på våra idéer. Skolan ger varje individ möjlighet att utvecklas genom att se till hela människan. Tack vare vår handlingskraft och att vi prövar nya och annorlunda lösningar blir många idéer verklighet. Goda kommunikationer och ett levande näringsliv, tillsammans med möjligheterna till en innehållsrik fritid, gör oss till en stark framtidskommun i både ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. (Ur Översiktsplan för Ulricehamns kommun, ) I kommunens översiktsplan som antogs 2015 betonas att kommunen bör bygga bostäder i attraktiva lägen, där befintlig infrastruktur och service nyttjas i största möjliga mån. I översiktsplanen finns även kommunens mål med bebyggelseutvecklingen formulerade. I dessa avser kommunen bland annat ha som målsättning att det ska tillkomma nya bostäder varje år i kommunen, med en snabbare bebyggelsetakt framåt år Det motsvarar att områden exploateras med sammanlagt cirka 4000 bostäder och därmed skapas boenden för cirka 8000 personer i hela kommunen. I översiktsplanen föreslås vidare bebyggelse både i och utanför strandnära områden. Bygglov Samverkansnämnden miljö och bygg har myndighetsansvaret för byggloven i kommunen. I bygglovet kontrolleras bland annat att byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder uppfyller lagstiftningskrav och tillåts enligt gällande detaljplan eller områdesbestämmelse. Det går inte att genom bygglovet styra vilka upplåtelseformer eller särskilda boenden som ska upprättas. Bostadsförmedling I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar står det att kommunen ska ordna bostadsförmedling om behovet finns. Detta för att främja bostadsförsörjningen inom kommunen. En bostadsförmedling erbjuder ett kösystem och en möjlighet för kommunen att prioritera personer som av olika anledningar har särskilt behov av bostad. I dagsläget finns ingen gemensam bostadsförmedling i Ulricehamns kommun. Bostadsbidrag Bostadsbidrag är en statlig ekonomisk ersättning som kan betalas ut till personer som är i behov av stöd. Personerna bor på den ordinarie bostadsmarknaden men får ekonomisk hjälp från det offentliga för att klara sina boendekostnader. Det finns även möjlighet att personer kan få ekonomisk hjälp genom kommunalt bostadstillägg, vilket regleras i lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) 6. 8

9 Kommunens bostadsbolag, STUBO Det kommunala bostadsbolaget, STUBO, har enligt årsredovisningen 2015 ett bostadsbestånd på cirka 1100 bostäder som hyrs ut via ett kösystem. Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning påverka STUBO: s produktion och förvaltning av bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett tätt samarbete mellan kommunen och bostadsbolagen, såväl privata som kommunalägda, har kommunen även möjlighet att påverka tillgången till boenden för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Markanvisning, exploateringsavtal och tomtkö Kommunens markinnehav tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark är de viktigaste verktygen för kommunen, vad det gäller att styra utbudet av bostäder. Att äga mark som ska exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan inte tvinga externa exploatörer att bygga en viss typ av bostäder. Däremot har kommunen möjlighet att helt styra över den mark som kommunen själv befogar över. De flesta kommuner väljer på så vis att göra markförvärv, för att ha möjlighet att styra över hur marken ska användas. Sedan den 1 januari 2015 har en ny lag börjat gälla lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899), som anger att kommunen ska ta fram riktlinjer för markanvisning. Ulricehamns kommun har framtagna riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal som beskriver villkor och förutsättningar för fördelning av kommunens mark till olika byggherrar. Enligt 6 kap. 39 plan- och bygglagen ska riktlinjerna för exploateringsavtal ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplanen samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna för att ingå exploateringsavtal. Ulricehamns kommun innehar inte någon tomtkö i dagsläget, utan kommunens tomter säljs löpande av upphandlad mäklare. Utvecklad arbetsmodell kring plan- och exploateringsprocessen I den process som behöver genomföras för att få fram nya bostäder är det flera aktörer inblandade. Att byggherrar, kommunens förvaltning och nämnder samarbetar och verkar för gemensamma mål är därför nödvändigt för att processen inte ska bli onödigt lång. För att processen ska vara genomförbar krävs det att en aktiv dialog förs med samtliga byggherrar så att de blir medvetna om hur kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden ser ut och hur de gemensamt kan matcha sina insatser mot bostadsbehovet. Ulricehamns kommun följer gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer vad det gäller plan- och exploateringsprocessen, men för att underlätta arbetet med att ta fram detaljplaner och dess genomförande är detta en arbetsmetod som kommunen skulle kunna arbeta vidare med. Genom en utvecklad arbetsmodell kring plan- och exploateringsprocessen kan därmed en effektivare, tydligare och säkrare hantering och samordning mellan kommunens olika verksamheter skapas. Detta möjliggör även för en tydligare och mer sammanhållen bild av vad kommunen vill kommunicera ut till kommuninvånare och berörda aktörer, vad det gäller planerandet av bostäder. 9

10 Utvecklad arbetsmodell för de kommunala verksamheternas ansvar och roller För att följa upp och säkerställa att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningsansvar verkställs, kan de kommunala verksamheternas ansvar och roller tydliggöras samt att verksamheterna är involverade under hela arbetsprocessen från formulering av riktlinjer till slutgiltigt verkställande. Att utveckla samverkan mellan sektorerna miljö- och samhällsbyggnad och välfärd samt det kommunala fastighetsbolaget STUBO, skulle kunna underlätta genomförandet av riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Som en del i denna arbetsmodell hör även att kommunicera ut till politikerna hur verksamheterna arbetar, så att de på så vis är väl införstådda med arbetsprocessens gång samt de olika sektorernas ansvar och roller i arbetet att tillgodose behovet av bostäder för alla som bor eller önskar bo i kommunen. Utvecklade stadsbyggnads principer för staden och kommunen Den tillväxt och befolkningsökning som Ulricehamns kommun strävar efter innebär att kommunen kommer att behöva hantera de förändringsprocesser som ökad befolkning medför. Kommunen befinner sig i ett viktigt skede för att definiera morgondagens Ulricehamn. Kommunen har en skyldighet att utveckla och bebygga Ulricehamns kommun på ett sådant sätt att människor erbjuds de bostäder och kvaliteter som efterfrågas. Ulricehamns kommun ämnar och arbetar därför med att ta fram kommunala stadsbyggnads principer för att hantera den förändringsprocess som kommer med ökad tillväxt och befolkning. Utvecklade kommunala stadsbyggnads principer ska ge vägledning i hur Ulricehamn ska och kan växa och bidra till att skapa goda och attraktiva boendemiljöer. Utvecklade kommunala stadsbyggnads principer ska ta upp kommunens specifika kvaliteter och kulturmiljöer, men också potentialen i utbyggnadsområden och framåtblickande gestaltning. Det ska bidra till att utveckla och förbättra framtagandet av detaljplaner och fylla en kvalitetsförsäkrande funktion för gestaltningsfrågor både utanför och inom centralorten. Kommunala stadsbyggnads principer kan användas tillsammans med och som komplement till översiktsplanen, detaljplaner och riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning. 5 Nationella och regionala mål, planer och program Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning är ett ställningstagande för hur kommunen vill verka för att nå uppsatta mål, såväl lokala, regionala som nationella. Riktlinjerna ämnar beskriva hur kommunen är beredd att använda de medel som kommunen förfogar över för att försöka nå målen. 1 Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (Prop. 2011/12:1) 1 Boverket, Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen,

11 Nationellt mål för bostadsmarknad politiken Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nationella mål för byggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Nationella mål för samhällsplaneringen Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden Fortsätta utvecklingsarbetet med stadsdelar med brett utanförskap i samverkan med boende, fastighetsägare och berörda kommuner. Underlätta studenters och ungas boende Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform t.ex. i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende. Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans. Regionala mål Visionen för Västra Götaland Det goda livet ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i länet. Visionen ska bland annat fungera som en plattform för arbetet med att stärka Västra Götaland som en attraktiv plats att bo på. En del av visionen innebär att boende- och livsmiljöer ska ha hög kvalitet. Det är något som kommunen vill främja utifrån riktlinjerna för bostadsförsörjning. Det regionala utvecklingsprogrammet, Västra Götaland 2020, har visionen som utgångspunkt. Det övergripande målet med Västra Götaland 2020 är att invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Boende är centralt i människors liv och det finns relevanta nationella och regionala mål inom flera olika områden. Riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning knyter bland annat an till följande mål 2 : Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet. Lätt att gå, cykla och åka kollektivt. Bevarad tätortsnära skog och brukningsvärd jordbruksmark. Underlätta studenters och ungas boende. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform. 2 Mer att läsa om regionala mål finns bland annat i Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering, Sammanfattande redogörelse för Västra Götalands län 2016 och Samling för social hållbarhet. 11

12 Riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning är utformade med hänsyn till relevanta nationella och regionala mål utifrån de lokala förutsättningar som finns i kommunen. 6 Omvärldsanalys Regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Under 2015 ökade befolkningen med närmare personer. Under den senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. I Västra Götalands län finns det idag 49 kommuner. 33 av dessa 49 kommuner har under den senaste tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. I 16 av de 49 kommunerna har befolkningen minskat. Flera av de kommuner som upplevt en befolkningsminskning har dock haft ett positivt flyttningsnetto under de senaste två åren. En gång per år gör Länsstyrelsen i Västra Götaland, med hjälp av berörda kommuner i länet, en samlad analys av den gemensamma bostadsmarknaden. Den samlade bedömningen för 2016 års bostadsmarknadsanalys var att underskottet av bostäder var stort. (Antalet kommuner som upplever ett underskott på bostäder har vuxit från 28st (2013) till 44st (2015). Det betyder att läget har blivit ännu mer allvarsamt än vad det har varit under tidigare år. Underskottet av bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter. Framförallt visar analysen på att behovet av hyresrätter är särskilt stort, främst i storleken 2-3 rum och kök. 3 Enligt Länsstyrelsens prognos slår underskottet på bostäder särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med svaga inkomster, men underskottet på bostäder ger också en hämmande effekt på kommuners och regioners utveckling. Boendesegregation En utveckling kopplad till bostadsmarknaden är den ökande boendesegregationen, både utifrån etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Boendesegregationen ökar särskilt i storstäderna, men samtidigt är segregationen en mellankommunal och regional fråga. Detta är tydligt i Västra Götaland, med ökande skillnader mellan olika delar av länet. Kraftig ökning av antalet människor som söker asyl i Sverige Antalet människor som sökte asyl i Sverige ökade mycket under 2015, framförallt är det till följd av kriget i Syrien. Enligt FN fanns under 2015 ungefär 50 miljoner flyktingar i världen. Så många har inte varit på flykt sedan andra världskriget. Totalt sökte personer asyl i Sverige under 2014, vilket kan jämföras med år Under år 2015 räknade Migrationsverket med att cirka personer kommer söka asyl i Sverige, det visade sig att totalt personer sökte asyl i Sverige under 2015, enligt Migrationsverket. Vidare räknade migrationsverket med att lika många skulle söka asyl i Sverige under 2016, men hittills i år är det betydligt färre som anlänt än vad som det prognosticerades för. Nya lagar om uppehållstillstånd och anhöriginvandring samt de gränskontroller som satts upp gör att invandringen nu minskat kraftigt. Länsstyrelserna har inte haft förmågan att förhandla fram boendeplatser i samma takt som behovet succesivt har ökat. Ett av de vanligaste skäl som kommunerna anger till varför de inte ha haft förmågan att öka sitt flyktingmottagande, är bristen på bostäder. För att ett hållbart flyktingmottagande ska vara genomförbart i framtiden behövs fler hyresrätter och ett 3 Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39. 12

13 jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ökat gemensamt ansvar för flyktingsituationen. 4 Befolkningen i Västra Götaland fortsätter att öka I takt med att befolkningen i Västra Götaland växer så ökar även trycket på efterfrågan av bostäder. Det innebär att långt ifrån alla har möjligheten att tillgodose sitt behov av egen bostad. En annan sida av ojämlikheterna på bostadsmarknaden är en växande boendesegregation. Befolkningsutvecklingen i länet karaktäriseras av att invånarna ökar i och runt Göteborg, men även regioncentra och angränsande kommuner till dessa ökar. De kommuner som haft störst befolkningsminskning återfinns i nordöstra Skaraborg och i norra Fyrbodal. Den prognosticerade befolkningsökningen förväntas främst bero på en förväntad hög invandring under de kommande åren. 5 En växande äldre befolkning är även det en bidragande orsak till den växande befolkningen i länet, antalet människor 80 år eller äldre beräknas bland annat öka med nästan 50 procent till år Planerat bostadsbyggande i Västra Götaland Figur 2 Befolkningsförändring, Västra Götalands län Källa: Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39 (SCB). För att möta upp mot den växande befolkningen inom länet har kommunerna planerat för ett ökat bostadsbyggande. Inför år 2016 hade kommunerna i länet stora planer och förväntningar på ökat bostadsbyggande, då omkring bostäder planerades att påbörjas. Ambitionerna för 2017 höjdes ytterligare till närmare förväntade byggstarter. Länsstyrelsen skriver dock ner kommunernas prognoser till att ca 7000 bostäder år 2016 respektive 8500 bostäder år Källa: Länsstyrelsen. 5 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 6 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 7 Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39. 13

14 Arbetspendling Regionförstoringen kan studeras på många olika sätt i planeringen av bostäder. Det första, och kanske mest uppenbara, är genom att studera arbetspendlingen. I Västra Götalands län pågår en omfattande arbetspendling. Kommunerna med störst arbetsinpendling (både in- och utpendling) i länet är framförallt Göteborg, Borås, Skövde, Trollhättan och Mölndal. Allt fler väljer att resa allt längre för att ta sig till arbetet. Däremot har utvecklingen av infrastrukturen bidragit till att restiderna har förblivit opåverkade över tid. En ökad arbetspendling innebär även förbättrade möjligheter att matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare, något som gynnar såväl invånare som näringsliv. 7 Invånarna i Ulricehamns kommun Boendeplaneringen är en process där kommunens utveckling och omvärld inverkar på behov av och önskemål om boenden. Det är därför viktigt att betrakta bostadsförsörjningen ur ett brett samhälleligt perspektiv och även utanför kommunens geografiska avgränsningar. Befolkningsfrågan är en central utvecklingsfråga för kommunen då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för att kunna tillhandahålla kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Befolkningsmålet innebär att kommunen måste öka sin befolkning med i genomsnitt cirka 300 personer per år fram till och med år Bostadsbyggandet kan på så vis betraktas som både en orsak och verkan i denna befolkningsutveckling. Byggandet av nya attraktiva bostäder kan både fungera lockande för nya invånare att flytta till kommunen, samtidigt som det är en nödvändighet för att tillgodose behovet av nya boenden för nya invånare i kommunen. Befolkningsstruktur Ulricehamn centralort Ulricehamns kommun är till ytan en av de större kommunerna i Sverige där en stor del av kommuninvånarna är bosatta i centralorten. I Ulricehamns centralort uppgick invånarantalet till personer, den 31 december Vidare visar tabell 1 att de orter 9 där det bor flest personer utanför centralorten är Hökerum, Gällstad och Timmele. Lägst antal invånare har Marbäck med 739 invånare. I kommunen är andelen personer med eftergymnasial utbildning i åldern år 17,4 %, vilket kan jämföras med den högre andelen eftergymnasialt utbildade i hela riket som ligger på 26,2 %. Andelen som är öppet arbetslösa i åldern år är 5,3 %, vilket dock är lägre för Ulricehamns kommun än riket i stort. Den största privata arbetsgivaren inom kommunen är B & B Tools, Buisness Infrastructure AB, med cirka 275 anställda. Den största offentliga arbetsgivaren Hökerum 2741 Gällstad 1749 Timmele 1659 Hössna 1254 Blidsberg 1208 Dalum 1105 Vegby 1038 Tvärred 912 Marbäck 739 Tabell 1 - Fördelning av kommuninvånare, 31 december Baserat på Befolkningsprognos , Ulricehamns kommun. 9 Med ort avses här tätort/småort med omnejd. 14

15 inom kommunen är Ulricehamns kommun med cirka anställda. Av kommuninvånarna i åldern år är det 8,2 % som är egenföretagare, vilket är högre än för riket, där andelen egenföretagare endast uppgår till 6,6 %. Åldersstruktur Medelåldern i Ulricehamns kommun är 43,5 år. Kommunens mest förekommande invånare är en man i årsåldern. Männen är fortsättningsvis i majoritet fram till åldersspannet till 100 år och uppåt, där andelen kvinnor istället är större. Diagrammet visar även på en avsmalnad midja som består av åldersspannet år. Figur 3 - Källa: SCB Att den äldre befolkningen i kommunen ökar och särskilt mellan år, beror främst på att de stora kullarna födda 1940-talet kommer upp i dessa åldrar. En bidragande faktor till ökningen inom denna ålderskategori är även att medellivslängden ökar i hela Sverige, vilket i sin tur bland annat beror på en förbättrad allmänhälsa. Befolkningsutveckling Den 31 december 2015 hade Ulricehamns kommun invånare. De senaste fem åren har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling som framförallt beror på ett positivt flyttningsnetto. I Ulricehamn föder en kvinna fler barn (2,12) än riksgenomsnittet (1,88), men eftersom andelen kvinnor i fertil ålder är lägre än i övriga riket är minskat barnafödande en riskfaktor för kommunens befolkningsutveckling på sikt. Detta är inte unikt för Ulricehamn utan faktum är att befolkningssammansättningen är den viktigaste bakgrundsfaktorn till att många kommuner i dagsläget minskar i befolkning. Befolkningstillväxten i Ulricehamns kommun kan därmed betraktas vara ett resultat av en positiv nettoinflyttning och inte till följd av en ökning av antalet födda. Även om kommunen som helhet har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren är den positiva tillväxten i huvudsak koncentrerad till centralorten. I övriga orter är befolkningsunderlaget förhållandevis stabilt eller något minskande. Befolkningsprognoser Under den kommande tioårsperioden väntas en fortsatt befolkningsökning för Ulricehamns kommun om cirka 1700 personer. Av figur 4 framgår befolkningsmängden från samt enligt prognos. Prognosens genomsnittliga årliga ökning ( ) på 175 personer kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen under de senaste tio åren ( ) som var cirka 111 personer. 15

16 Kommunen har som nämnts tidigare ett befolkningsmål på invånare år 2020, men enligt prognosen är det snarare år 2025 som det målet nås. Detta är dock utifrån de förutsättningar som finns idag om till exempel hur många bostäder som planeras och så vidare. Det bör vidare poängteras att prognosen här nedan inte inkluderar den ökade strömmen av asylsökande som skedde under hösten 2015 eller de lagstadgade kommunanvisningar som började gälla under våren Figur 4 visar den folkökning som skett fram till i kommunen fram till år 2016 samt den prognosticerade folkökningen från år 2015 fram till år Genom denna figur går det att urskilja att befolkningsmålet om invånare förväntas uppnås år Figur 4 - Befolkning i Ulricehamns kommun perioden samt enligt prognos. Figur 5, visar att en folkökning förväntas ske i åldrarna år, samtidigt som de personer som är i åldrarna förväntas minska. Detta beror på att de stora årskullarna födda under 1990-talet kommer upp i dessa åldrar, det innebär även en förväntad folkökning av 6-15 åringar, vilket kan urskiljas i figuren. Figur 5 visar även att den äldre generationen ökar, särskilt mellan år. Detta beror framförallt på en förbättrad allmänhälsa samt att de stora årskullarna födda under 1940 talet nu kommer upp i de åldrarna. 16

17 Figur 5 - Källa: SCB, inkluderar ej höstens mottagande, anvisningar eller prognoser för ökad invandring. Västra Götalandsregionen har tagit fram en befolkningsprognos för perioden , där framgår det att Ulricehamns kommun kan väntas ha en befolkningsmängd på personer först år Tabellen nedan visar en jämförelse mellan den befolkningsprognos som Västra Götalandsregionen har låtit genomföra och den prognos som Ulricehamns kommun har genomfört. Det bör poängteras att denna jämförelse är baserad på 2015 års befolkningsprognoser, både för Västra Götaland samt Ulricehamns kommuns egen prognos. År Västra Götalandsregionens prognos Ulricehamns kommuns prognos Tabell 2 - Källa: Västra Götalandsregionen och Ulricehamns kommuns befolkningsprognos

18 Pendling De senaste 20 åren finns en tydlig trend mot en alltmer växande arbetspendling till och från Ulricehamns kommun. Utvecklingen samstämmer också med den påtagliga pendlingsökningen i Sverige som helhet. Allt fler människor väljer att resa allt längre till arbetet, men på grund av infrastrukturens utveckling har inte pendlingstiden ökat avsevärt. Störst pendlingsutbyte har Ulricehamn med Borås. Ulricehamn ingår även i Borås lokala arbetsmarknadsregion (LA-region). 10 Andel personer som arbetspendlar 2014 Ulricehamns kommun har Figur 6 - Andel personer som arbetspendlar. Källa: RAMS, SCB. även ett pendlingsutbyte över länsgränsen mot Jönköping. Utpendlingen till Jönköping motsvarar cirka 230 personer: Det gör Jönköping till den tredje största utpendlingskommunen efter Tranemo med cirka 580 personer och Borås med cirka 1900 personer. Figur 6, visar fördelningen av andelen förvärvsarbetande pendlare som är äldre än 16 år. Figuren visar därmed inte andelen personer som studiependlar exempelvis. Ulricehamns kommun har en negativ nettopendling, vilket innebär att fler personer pendlar ut från kommunen för sin sysselsättning än antalet personer som pendlar in till kommunen. All pendling ut från kommunen kan vidare betraktas som en avsaknad av arbetstillfällen i kommunen och varje utpendlare kan då betraktas som en potentiell utflyttare. Å andra sidan kan en negativ utpendling ses som ett positivt tecken på att kommunen är en attraktiv bostadsort. Framförallt kan en ökande pendling från kommunen betraktas som en positiv utveckling av arbetsmarknaden i regionen som helhet. Ökad pendling generellt betyder bättre möjligheter att matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare, något som gynnar såväl invånarna som näringslivet. Genom en diversifierad arbetsmarknad blir regionen attraktivare då fler kan finna ett passande arbete inom LA regionen. I Ulricehamns kommun är en relativt stor del av arbetskraften anställd inom tillverkningsindustrin och utbildningsnivån är förhållandevis låg. Pendling kan i förhållande till dessa riskfaktorer vara en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden vid en framtida strukturomvandling eller lågkonjunktur. Även om pendlingsbenägenheten varierar inom olika grupper på arbetsmarknaden kan en ökad pendling förmodas inför framtiden. En ökad pendling kan innebära en stor möjlighet för kommunen då en attraktiv boendemiljö kan bli mer avgörande i bosättningsbeslutet för befintliga och framtida kommuninvånare än arbetsplatsens belägenhet exempelvis. Ulricehamns kommun ligger i utkanten av Västra Götalandsregionen som är en av Sveriges 58% 13% 29% Andel personer som pendlar in till kommunen Andel personer som pendlar ut från kommunen Andel personer som bor och arbetar i kommunen 10 En LA- region är ett funktionellt arbetsmarknadsområde som är baserat på statistik över arbetspendlingen mellan kommunerna. Vidare anses en LA region vara ett område som kan betraktas som relativt oberoende av omvärlden avseende efterfrågan på och utbud av arbetskraft. 18

19 mest expansiva regioner, med Göteborg som motor. Västra Götaland är en förhållandevis liten region i den bemärkelsen att det finns goda möjligheter att med en väl utbyggd infrastruktur kunna skapa en gemensam arbets- och bostadsmarknad med omfattande pendling över hela regionen. Kollektivtrafiken är således en viktig faktor för att tillgodose pendlarnas behov av effektiv transport inom regionen och även bidra till en hållbar utveckling inom regionen. I nuläget, år 2016, pågår två viktiga och långsiktiga satsningar på infrastrukturområdet, som kan få stor betydelse för utvecklingen av pendlingen i Ulricehamns kommun: fortsatt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg samt den framtida byggnationen av Götalandsbanan. Götalandsbanan är en planerad höghastighetsjärnväg med sträckningen Stockholm Linköping Jönköping Borås Göteborg. Målsättningen är att hela Götalandsbanan ska vara utbyggd och trafikerad till år Ulricehamn kan med ett gynnsamt läge mellan Borås och Jönköping i framtiden utgöra en viktig del av den framtida arbetspendlingen i höghastighetsnätet Göteborg Stockholm. Kommun befinner sig som nämnts tidigare under kraftig tillväxt och är således en attraktiv kommun för nya invånare i många avseenden. Idag har kommunen en stor andel arbets- och studiependlare, med buss och bil som främsta pendlingsalternativ. Utifrån detta resonemang är utökade och förenklade pendlingsmöjligheter med mer miljövänliga pendlingsalternativ en viktig faktor för att Ulricehamn även i framtiden ska vara en attraktiv kommun för såväl boende som arbete. Nyanlända Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, trädde i kraft den 1 mars Kommunerna har i och med denna lag ett särskilt ansvar för att få fram boende till de nyanlända som blivit anvisade till en specifik kommun. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt anhöriga till dem. Kommunen ansvarar således för att inom ramen för bosättningslagen planera och ha beredskap för mottagande av nyanlända utifrån kommuntal och årsplanering, samt vad som i övrigt är känt. Mottagande i kommunen ska ske i enlighet med årsplaneringen, senast inom två månader från beslut om anvisning. Inför ett beslut om anvisning och mottagande i en kommun förs först en dialog med kommunen om fördelning av hushållssammansättning och eventuella behov av bostadsanpassning på gruppnivå, samt datum för mottagande inom ramen för årsplaneringen. Arbetsförmedlingen gör sedan en matchning på individnivå som bygger på individens möjligheter och behov. Matchade individer får meddelande om anvisning för bosättning till aktuell kommun och har möjlighet att godta eller avböja anvisningen. En individ som avböjer en anvisning blir dock inte aktuell för ytterligare anvisning, utan måste därefter ordna sitt boende på egen hand. I beslutet om anvisning och mottagande i kommunen anges antal nyanlända som ingår i ett hushåll vid det specifika angivningstillfället samt överenskommet mottagningsdatum. Informationen om den nyanlände och andra nyanlända som ingår i hushållet vid angivningstillfället, så kallat bosättningsunderlag, biläggs beslutet om anvisning. Enligt prognos om självbosättning och det anvisade kommuntalet ska Ulricehamns kommun under 2016 bosätta 144 nyanlända flyktingar. Uppskattningsvis utgör knappt hälften av de nyanlända som väntas bli aktuella för mottagande på anvisning i kommunerna 2016 av ensamhushåll. Följande tabell visar på fördelningen mellan anvisningsbara platser och prognostiserade självbosättningar under

20 Ulricehamns kommun 57 anvisningsbara platser 87 prognostiserad självbosättning Tabell 3 fördelningen mellan anvisningsbara platser och prognosticerade självbosättningar under Källa: Länsstyrelsen. För många kommuner är läget idag kring mottagande av nyanlända akut. Med den bosättningskapacitet som efterfrågas behövs det på många håll skapas bostäder på väldigt kort tid. De lösningar som står till förfogande och som det finns exempel på i andra kommuner är exempelvis: - Möjliggöra nyanländas tillgång till befintliga bostäder Om det finns tillgängliga bostäder i kommunen behövs åtgärder för att möjliggöra nyanländas tillgång till dessa. Det kan genomföras genom projekt där kommunen går ihop med bostadsbolag för att rusta upp och skapa kommunikationsvägar etc. - Ombyggnation av kommunens egna lokaler Ett alternativ som kan betraktas som relativt kostnadseffektivt är ombyggnation av kommunens egna lokaler. Detta då kommunens lokaler således nyttjas utefter aktuellt behov. Exempelvis kan en lokal som tidigare använts som förskola göras om till bostäder. För denna sorts åtgärder kan tillfälligt bygglov i vissa fall vara tillräckligt, men för mer långsiktiga och permanenta åtgärder krävs traditionellt bygglov. - Kommunalt bostadstillägg För att minimera uppkomsten av segregation på bostadsmarknaden kan kommunalt bostadstillägg vara ett alternativ även i detta skede. Personerna bor på den ordinarie bostadsmarknaden men får ekonomisk hjälp från det offentliga för att klara sina boendekostnader. - Moduler Moduler finns i olika utföranden, men gemensamt är att de går fort att bygga och kan anpassas efter antalet som behövs på en specifik plats. De erbjuder fullvärdiga lägenheter och skillnaden mot andra bostäder är framförallt livslängden på bygget som avser en period på max år. Dock kräver moduler fortfarande en hel del arbete med dragning av el och vatten och avlopp etc., vilket gör att det är en relativt kostsam lösning för en byggnad vars livslängd är cirka 15 år. En fördel kan vara att moduler endast kräver tillfälliga bygglov vilket kan underlätta beslutsprocessen när åtgärder snabbt ska levereras. Däremot bör det poängteras att detta är en kortsiktig lösning, där risken är stor att segregerade områden skapas. Ulricehamns kommun bör i första hand eftersträva mer långsiktiga lösningar i väl genomtänkta geografiska områden, där risken för segregation minimeras. Den akuta bostadsbristen går inte att bygga bort med vanliga bostäder. Kommunens bostadsförsörjningsansvar och de riktlinjer som ska tas fram enligt lag kan på lång sikt strategiskt ha som inriktning att integrera och skapa levande bostadsområden men på kort sikt är behovet av bostäder akut. Tillfälliga bostäder dit personer kan flytta kan därmed behöva lösas parallellt med byggandet av de bostäder som blir tillgängliga för personer att flytta till efter etableringsperioden. 8 Analys av kommunens bostadsmarknad Ulricehamn är en växande kommun och attraktiv för nya invånare i många avseenden. Enligt kommunens befolkningsprognos , beräknas det bo cirka invånare i kommunen år Detta kan jämföras med de cirka invånare, varav cirka i 20

21 centralorten, som bor i kommunen idag. För att möta upp mot kommunens växande befolkning behöver det därmed byggas nya bostäder. Det övergripande målet för utvecklingen i Ulricehamns kommun är dock att det ska bo invånare i kommunen år De senaste tio åren har befolkningen i kommunen ökat med i genomsnitt cirka 111 personer per år, främst beror denna befolkningsökning på inflyttning till kommunen. 11 Det går vidare att urskilja ett visst samband mellan tillkommande bostäder och inflyttningsnettot (se figur 7). Bostadsbyggandet kan vara en bidragande faktor till befolkningsökningen och byggandet av nya bostäder är en förutsättning för att kommunen ska nå sitt politiskt antagna mål om invånare år Antal färdigställda bostäder och flyttningsnetto, Ulricehamns kommun Småhus Lägenheter i flerbostadshus Flyttningsnetto Figur 7 - Antal färdigställda bostäder och flyttningsnetto, Ulricehamns Kommun Källa: SCB; Ulricehamns kommun Den väntade befolkningsökningen genererar även en ökning av antalet hushåll med cirka 100 stycken per år 12, vilket kan översättas till kommunens årliga behov av nybyggnation för att möta den rådande ökningen av invånarantalet i kommunen. I dagsläget råder det ett underskott av tillgängliga bostäder i kommunen, varpå efterfrågan är förhållandevis stor på såväl lägenheter som småhus. Sett bakåt i tiden så har det under de senaste tio åren byggts ungefär 130 småhus, 400 bostadsrätter och 65 hyresrätter i kommunen. Det framtida bostadsbyggandet från nu och fram till är framförallt koncentrerat till centralorten, både vad det gäller småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Som figur 8 visar är det en tydlig koncentration av bebyggelse i centralorten, men där även planerade och nybyggda bostäder finns i omkringliggande orter. 11 Statistiska centralbyrån, SCB. 12 Bostadsbebyggelse ur Översiktsplan för Ulricehamns kommun. 21

22 Figur 8 - Kartbild över nya och kommande bostäder samt kommunens olika verksamheter. Befintligt bostadsbestånd I dagsläget råder det ett underskott av tillgängliga bostäder i kommunen, varpå efterfrågan är förhållandevis stor på såväl lägenheter som småhus. För att skapa en gemensam utgångspunkt för den framtida boendeplaneringen är det viktigt att det finns en samlad lägesbeskrivning av det befintliga bostadsbeståndet i kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet uppgick år 2015 till cirka bostäder i Ulricehamns kommun. Av dessa är cirka 6500 äganderätter. Nästan alla äganderätter utgörs av småhus. Av det resterande bostadsbeståndet består cirka 800 stycken bostäder av bostadsrätter och antalet hyresrätter uppgår till cirka 3300 stycken. För såväl bostadsrätter som hyresrätter handlar det i huvudsak om lägenheter i flerbostadshus Statistiska centralbyrån, SCB. 22

23 I Ulricehamns kommun dominerar äganderätt som upplåtelseform, vilket är nära sammanbundet med att sen stor andel av lägenheterna återfinns i småhus. Lägenheter med bostadsrätt som upplåtelseform är desto mindre vanligt. Alla upplåtelseformer har sina för- och nackdelar och tillfredsställer således olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av upplåtelseformer skapar en balans som underlättar möjligheten för positiva flyttkedjor, se tabell 4. Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/övriga Totalt Antal bostäder i småhus Antal bostäder i flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Summa antal bostäder Andel bostäder i procent 31 % 7 % 61 % 100 % Tabell 4 - Antal bostäder i det kalkylerade bostadsbeståndet efter hustyp och upplåtelseform år 2015 Källa: SCB I kommunen är de större bostäderna dominerande. Majoriteten av bostadsbestånden är mellan kvm stora och de flesta bostäder är i småhus, se tabell 5. Bostädernas storlek är ofta sammankopplat med om bostaden är belägen i ett småhus eller i ett flerbostadshus. Personer boende i småhus bor ofta större än de som bor i flerbostadshus, vilket tydligt går att urskilja i tabell 5. Då en stor del av kommuninvånarna bor i småhus följer det sig naturligt att majoriteten av invånarna i Ulricehamns kommun även bor i bostäder som är 101 kvm eller större. 14 Med Övriga hus avses byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, exempelvis byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. 15 Med Specialbostäder avses bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 23

24 I jämförelse med många andra av Sveriges kommuner är trångboddheten således inte ett särskilt stort problem för Ulricehamns kommun. För flexibiliteten på bostadsmarknaden är det dock viktigt att det också finns bostäder för de mindre hushållen, som inte är ekonomiskt starka nog eller där behovet helt enkelt inte finns för att bo i en större bostad. <31 50 kvm kvm kvm <200kvm Totalt Antal bostäder i småhus Antal bostäder i flerbostadshus Summa antal bostäder Andel bostäder i procent 6,9 % 32 % 36 % 14 % 100 % Tabell 5 - Antal bostäder i det kalkylerade bostadsbeståndet efter bostadsarea år 2015 Källa: SCB I kommunen har bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Framförallt är det antalet flerbostadshus som har byggts. Men det går att urskilja att det även har skett en ökning av antalet byggda småhus under 2015, se tabell 6. Inom kategorin flerbostadshus avses bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus, varför både hyresrätter och bostadsrätter är inkluderade Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Flerbostadshus totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Småhus totalt Tabell 6 - Antalet färdigställda bostäder under perioden Källa: SCB. Småhuspriser Småhuspriser kan betraktas som en viktig indikator för bostadsmarknaden i kommunen, då höga priser på småhus kan tolkas som att kommunen erbjuder ett eftertraktat boende på bostadsmarknaden. Höga priser på småhus innebär också att prisskillnaden mellan att bygga nytt hus och köpa ett äldre hus minskar, vilket även uppmuntrar till nybyggnation. 24

25 Samtidigt kan låga priser på småhus vara en fördel för Ulricehamns kommun då det kan locka nya invånare från Göteborgsregionen eller Jönköpingsregionen där huspriserna är påtagligt högre. Sett till genomsnittliga priser på småhus för perioden januari-mars 2016, var det genomsnittliga priset 1,5 mnkr för ett småhus i Ulricehamns kommun. Det genomsnittliga priset för ett småhus i riket var 2,8 mnkr under samma period. Kvadratmeterpriset för ett småhus i Ulricehamns kommun, för samma mätperiod, var kr/kvm. I jämförelse var kvadratmeterpriset för hela riket, under samma mätperiod, kr/kvm. Om vi ser till kommuner som liknar Ulricehamn, utifrån en befolkningsmässig aspekt, är småhuspriserna ungefär på samma nivå i Lindesberg och Mariestad. Av de jämförbara kommunerna är det genomsnittliga småhuspriset högst i Staffanstorp med 3,1 mnkr. 16 Mnkr Genomsnittliga småhuspriser för perioden januari - mars 2016 för Ulricehamn och fyra jämförbara kommuner 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,1 2,4 1,5 1,5 1 Lindesberg Ulricehamn Mariestad Lomma Staffanstorp Figur 9 - Genomsnittliga småhuspriser. Källa: Svensk Mäklarstatistik AB Priserna på småhus i Ulricehamns kommun har stigit de senaste åren. År 2008 var det genomsnittliga priset på ett småhus i Ulricehamns kommun kr. Prisnivån på bostäder i kommunen varierar dock mellan orterna bland annat beroende på ortens storlek, närhet till centralorten och tillgång till service. I riket har småhuspriserna stigit från 1,8 mnkr år 2008 till 2,8 mnkr år Bostadsrätter Det genomsnittliga priset för en bostadsrätt i Ulricehamns kommun var under perioden januari-mars 2016, 1,1 mnkr. Då det har skett för få försäljningar av bostadsrätter (under 25 försäljningar per år) så kan ingen jämförelse med motsvarande period under föregående år göras. Däremot kan en jämförelse göras med genomsnittspriset för en bostadsrätt i riket, som under perioden januari-mars 2016 var 2,3 mnkr. I befolkningsmässigt jämförbara kommuner med Ulricehamn, låg det genomsnittliga bostadsrättpriserna mellan 0,4-2,4 mnkr. 16 Svensk Mäklarstatistik AB. 25