Riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning"

Transkript

1 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: , 147 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Samhällsbyggnadschef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

2 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

3 Sammanfattning Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Under 2015 ökade befolkningen med närmare personer. Under den senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. Majoriteten av kommunerna i länet har under denna tioårsperiod haft en positiv befolkningsutveckling, däribland Ulricehamns kommun. Enligt genomförda befolkningsprognoser med sikte på år 2030 så beräknas Västra Götalands befolkning växa till närmare 1,9 miljoner invånare år Det innebär i genomsnitt fler invånare varje år. Ulricehamns kommun spelar i detta sammanhang en viktig roll som en attraktiv boendekommun för hela länets framtida utveckling. I takt med den växande befolkningen, ökar även efterfrågan på bostäder. I nuläget är antalet lediga bostäder begränsat inom kommunen. Detta innebär att det råder stor efterfrågan på bostäder och för vissa av socialtjänstens grupper samt för nyanlända flyktingar är bostadsbehovet i dagsläget akut. För dessa individer är oftast inte nyproducerade lägenheter ett alternativ. Därför krävs en omsättning och variation av boenden i kommunen som på så vis får igång bostadsrotationen i kommunen. Kommunen har ett politiskt antaget mål om att växa till invånare år 2020, för att detta ska vara genomförbart behöver det finnas bostäder tillgängliga för befintliga och nyinflyttade invånare i hela kommunen. I samband med detta expansiva skede förväntas kommunen ställas inför vissa utmaningar. En större utmaning ligger i kommunens stora geografiska yta, där en stor del av befolkningen är koncentrerad till centralorten. Kommunen har idag en betydande andel arbets- och studiependlare, med buss och bil som främsta pendlingsalternativ. Det är därför nödvändigt att ett hållbart resande förespråkas framför bilburen pendlingstrafik inom och utanför kommunens gränser. Utökade och förenklade pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att Ulricehamns kommun även i framtiden ska vara en attraktiv kommun för såväl boende som arbete. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska kommunernas bostadsförsörjning säkerställas genom riktlinjer. Målsättningen med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen är därför att kunna erbjuda goda möjligheter för alla människor, ung som gammal, att leva ett gott liv i Ulricehamns kommun. Genom följande riktlinjer ämnar kommunen nå denna målsättning och därmed kunna erbjuda samtliga invånare goda bostäder i hela kommunen. Följande områden är prioriterade inom riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning: Utökad strategisk samverkan inom kommunens arbete med samhälls- och bostadsplaneringsfrågor. Underlätta färdigställandet av bostäder i enlighet med kommunens översiktsplan samt fortsatt arbete med att ta fram vägledande kommunala stadsbyggnads principer. Utökat stations- och kollektivtrafiknära byggande. Förtätning av kommunens tätorter. Utökat byggande av bostäder i varierande storlekar och upplåtelseform. Se över möjligheten till att skapa en mer samlad bild över fastighetsägarnas lägenheter som finns tillgängliga för uthyrning. Erbjuda attraktiva bostäder för unga vuxna. Erbjuda attraktiva och tillgängliga bostäder för särskilda målgrupper. Se över behovet av en kommunal bostadsförmedling. Se över möjligheten till kommunala bostadstillägg. Arbeta aktivt med kommunens infrastruktur. Skapa förutsättningar för att hela Ulricehamns kommun ska ha möjlighet att utvecklas. 3

4 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Inledning Kommunens organisation och styrmedel... 7 Styrmedel Nationella och regionala mål, planer och program Omvärldsanalys...12 Regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen Invånarna i Ulricehamns kommun...14 Befolkningsstruktur...14 Åldersstruktur Befolkningsutveckling Befolkningsprognoser Pendling Nyanlända Analys av kommunens bostadsmarknad Befintligt bostadsbestånd Antalet hushåll i kommunen Planerade bostäder Efterfrågan och behov av bostäder i kommunen Flyttkedjor och flyttmönster Tillgänglighet Bostadsbehovet för särskilda målgrupper Behovet av bostäder för en åldrande befolkning Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning Behovet av bostäder för nyanlända Behovet av bostäder för unga vuxna Mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning Referenser...41 Bilaga 1 Bostäder med förväntad byggstart

5 1 Bakgrund Ulricehamn har de senaste åren vuxit. För fortsatt tillväxt i syfte att nå målet om invånare krävs att kommunen fullföljer arbetet med att skapa fler attraktiva boendemiljöer, även utanför tätorten. (Kommunalpolitiskt handlingsprogram , Ulricehamns kommun) Kommunens bostadsförsörjningsansvar formas av flera faktorer, så som kommunens översiktsplan och kommunens framåtblickande vision om att uppnå befolkningsmålet om invånare till år Det kommunala åtagandet vad det gäller bostadsförsörjningen baseras vidare främst på kommunallagen (1991:900), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387) samt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453). I sistnämnda lag ges socialnämnd i ansvar att säkerställa lämpliga bostäder till äldre människor och till människor med funktionsnedsättning där de på så vis kan få anpassat stöd och service. För personer med omfattande funktionsnedsättning regleras rätten till sådan bostad också i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387). Till socialnämndens uppgifter hör även att medverka i samhällsplaneringen och påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen (SoL, 3 kap. 2 ). Den 1 mars 2016 trädde den nya bosättningslagen (2016:38) i kraft, vilket innebär att kommunerna är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända för bosättning. Följande befintliga kommunala styrdokument har kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning tagit hänsyn till: Översiktsplan för Ulricehamns kommun, , antagen Boendeplan enligt LSS , Ulricehamns kommun, Rapport Äldreomsorgsplan , Ulricehamns kommun, Rapport Befolkningsprognos , Ulricehamns kommun, Rapport Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunernas bostadsförsörjning säkerställas genom riktlinjer. Med detta tillvägagångssätt avser kommunen skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Dokumentet ska enligt rådande lagstiftning som minst innehålla följande tre delar: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen i kommunen. Vidare ska dokumentet baseras på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och rådande marknadsförutsättningar. Kommunens riktlinjer ska även vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). Enligt lagen ska riktlinjer även antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna, under pågående mandatperiod, ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. 5

6 2 Syfte Syftet med Ulricehamns kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning är att ur ett långsiktigt perspektiv skapa riktlinjer för ett välfungerande samhälle. Detta ska göras genom att verka för ett samhälle som präglas av hållbart bostadsbyggande med god arkitektur och som är såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt hållbart. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska vidare vara vägledande och ge stöd i hur kommunen ska leva upp till och kunna erbjuda alla möjligheten att leva i goda bostäder. 3 Inledning Ulricehamns kommun befinner sig i en tillväxtfas och behovet av planering för boende, industrietableringar och turism ökar. Småstadens charm kring sjön Åsunden, närheten till naturen, det stora utbudet av fritidsaktiviteter och möjligheten till landsbygdsboende i en mångfald av miljöer, är några av anledningarna till att många väljer att flytta till Ulricehamn. Ett framgångsrikt arbete med att tillgodose behovet av bostäder är nära sammanbundet med en positiv utveckling inom avgörande områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. I Sverige ansvarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna för boendeplaneringen. Då det finns stora lokala skillnader i förutsättningar har kommunerna själva det yttersta ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjningen inom kommunen. Eftersom bostadsförsörjningsansvaret omfattar alla kommuninvånare och spänner över hela bostadsmarknaden oavsett aktör, så har innehållet som följer i detta dokument avsett all bostadsbyggnation inom kommunens geografiska område och alltså inte bara det som planeras och byggs i den kommunala regin. Boendeplanering är vidare en process där kommunens utveckling och dess omvärld inverkar på behovet av och önskemål om boende. Varpå det är av stor betydelse att betrakta bostadsförsörjningen ur ett brett samhällsperspektiv som även sträcker sig utanför kommunens geografiska gränser. Detta styrdokument om riktlinjer för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning avser perioden Dokumentet innehåller såväl en nulägesbeskrivning av befintliga boenden, som ett underlag för framtida åtgärder som berör utbudet av bostäder i kommunen. En ungefärlig lägesbild av kommunens framtida behov av bostäder skapas i detta dokument genom att väga samman utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden samt ställa detta mot kommunens framtida mål och utvecklingsprognoser. 6

7 4 Kommunens organisation och styrmedel Uppbyggnaden av Ulricehamns kommuns förvaltning illustreras av figur 1. Sektor miljö och samhällsbyggnad har bland annat ansvar för planering av kommunen och staden, byggnationer och tillstånd, vägar och trafik. Inom sektor miljö och samhällsbyggnad återfinns det arbete som kommunen bedriver kopplat till plan- och exploateringsprocessen, översiktsplaner, bygglov, markanvisningar, exploateringsavtal och tomtkö. I sektor service ingår en rad olika områden och inom sektorn finns bland annat ansvaret för förvaltning och utveckling av de fastigheter som kommunen äger. Sektor välfärd innehåller också den en rad olika områden. Där återfinns bland annat kommunens arbete inom individ-, familje- och äldreomsorg liksom kommunens dagliga arbete utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Figur 1 - Förvaltningsorganisation Ulricehamns kommun Styrmedel Ulricehamns kommun har ett flertal styrmedel till sitt förfogande för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden i kommunen. I enlighet med hur kommunens bostadsförsörjningsansvar är lagstadgat på nationell nivå, finns några övergripande dokument som den kommunala bostadsförsörjningen inom Ulricehamns kommun behöver förhålla sig till. De styrmedel som är beskrivna här nedan är exempel på och en inventering av befintliga medel som kommunen kan använda sig av. Dessa kan med fördel betraktas som utgångspunkten i hur riktlinjerna för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun är formulerade. 7

8 Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen Kommunens främsta redskap för att styra den långsiktiga aspekten kring den fysiska utvecklingen i kommunen är genom översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort. Vision för Ulricehamns kommun 2030 I Ulricehamns kommun är vi stolta över alla de kvaliteter och resurser som vi har! Vi är en liten, expansiv kommun vid ett av huvudstråken i Sverige. Många väljer att bosätta sig och att etablera verksamheter här. Ulricehamns läge vid Åsundens strand och många andra attraktiva boendemiljöer lockar nya invånare. Anläggningarna för både vinter och sommarsporter är till glädje för både oss själva och besökare till kommunen. Vi har nära till varandra, vi är med och påverkar och vi tror på våra idéer. Skolan ger varje individ möjlighet att utvecklas genom att se till hela människan. Tack vare vår handlingskraft och att vi prövar nya och annorlunda lösningar blir många idéer verklighet. Goda kommunikationer och ett levande näringsliv, tillsammans med möjligheterna till en innehållsrik fritid, gör oss till en stark framtidskommun i både ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. (Ur Översiktsplan för Ulricehamns kommun, ) I kommunens översiktsplan som antogs 2015 betonas att kommunen bör bygga bostäder i attraktiva lägen, där befintlig infrastruktur och service nyttjas i största möjliga mån. I översiktsplanen finns även kommunens mål med bebyggelseutvecklingen formulerade. I dessa avser kommunen bland annat ha som målsättning att det ska tillkomma nya bostäder varje år i kommunen, med en snabbare bebyggelsetakt framåt år Det motsvarar att områden exploateras med sammanlagt cirka 4000 bostäder och därmed skapas boenden för cirka 8000 personer i hela kommunen. I översiktsplanen föreslås vidare bebyggelse både i och utanför strandnära områden. Bygglov Samverkansnämnden miljö och bygg har myndighetsansvaret för byggloven i kommunen. I bygglovet kontrolleras bland annat att byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder uppfyller lagstiftningskrav och tillåts enligt gällande detaljplan eller områdesbestämmelse. Det går inte att genom bygglovet styra vilka upplåtelseformer eller särskilda boenden som ska upprättas. Bostadsförmedling I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar står det att kommunen ska ordna bostadsförmedling om behovet finns. Detta för att främja bostadsförsörjningen inom kommunen. En bostadsförmedling erbjuder ett kösystem och en möjlighet för kommunen att prioritera personer som av olika anledningar har särskilt behov av bostad. I dagsläget finns ingen gemensam bostadsförmedling i Ulricehamns kommun. Bostadsbidrag Bostadsbidrag är en statlig ekonomisk ersättning som kan betalas ut till personer som är i behov av stöd. Personerna bor på den ordinarie bostadsmarknaden men får ekonomisk hjälp från det offentliga för att klara sina boendekostnader. Det finns även möjlighet att personer kan få ekonomisk hjälp genom kommunalt bostadstillägg, vilket regleras i lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) 6. 8

9 Kommunens bostadsbolag, STUBO Det kommunala bostadsbolaget, STUBO, har enligt årsredovisningen 2015 ett bostadsbestånd på cirka 1100 bostäder som hyrs ut via ett kösystem. Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning påverka STUBO: s produktion och förvaltning av bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett tätt samarbete mellan kommunen och bostadsbolagen, såväl privata som kommunalägda, har kommunen även möjlighet att påverka tillgången till boenden för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Markanvisning, exploateringsavtal och tomtkö Kommunens markinnehav tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark är de viktigaste verktygen för kommunen, vad det gäller att styra utbudet av bostäder. Att äga mark som ska exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan inte tvinga externa exploatörer att bygga en viss typ av bostäder. Däremot har kommunen möjlighet att helt styra över den mark som kommunen själv befogar över. De flesta kommuner väljer på så vis att göra markförvärv, för att ha möjlighet att styra över hur marken ska användas. Sedan den 1 januari 2015 har en ny lag börjat gälla lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899), som anger att kommunen ska ta fram riktlinjer för markanvisning. Ulricehamns kommun har framtagna riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal som beskriver villkor och förutsättningar för fördelning av kommunens mark till olika byggherrar. Enligt 6 kap. 39 plan- och bygglagen ska riktlinjerna för exploateringsavtal ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplanen samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna för att ingå exploateringsavtal. Ulricehamns kommun innehar inte någon tomtkö i dagsläget, utan kommunens tomter säljs löpande av upphandlad mäklare. Utvecklad arbetsmodell kring plan- och exploateringsprocessen I den process som behöver genomföras för att få fram nya bostäder är det flera aktörer inblandade. Att byggherrar, kommunens förvaltning och nämnder samarbetar och verkar för gemensamma mål är därför nödvändigt för att processen inte ska bli onödigt lång. För att processen ska vara genomförbar krävs det att en aktiv dialog förs med samtliga byggherrar så att de blir medvetna om hur kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden ser ut och hur de gemensamt kan matcha sina insatser mot bostadsbehovet. Ulricehamns kommun följer gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer vad det gäller plan- och exploateringsprocessen, men för att underlätta arbetet med att ta fram detaljplaner och dess genomförande är detta en arbetsmetod som kommunen skulle kunna arbeta vidare med. Genom en utvecklad arbetsmodell kring plan- och exploateringsprocessen kan därmed en effektivare, tydligare och säkrare hantering och samordning mellan kommunens olika verksamheter skapas. Detta möjliggör även för en tydligare och mer sammanhållen bild av vad kommunen vill kommunicera ut till kommuninvånare och berörda aktörer, vad det gäller planerandet av bostäder. 9

10 Utvecklad arbetsmodell för de kommunala verksamheternas ansvar och roller För att följa upp och säkerställa att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningsansvar verkställs, kan de kommunala verksamheternas ansvar och roller tydliggöras samt att verksamheterna är involverade under hela arbetsprocessen från formulering av riktlinjer till slutgiltigt verkställande. Att utveckla samverkan mellan sektorerna miljö- och samhällsbyggnad och välfärd samt det kommunala fastighetsbolaget STUBO, skulle kunna underlätta genomförandet av riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Som en del i denna arbetsmodell hör även att kommunicera ut till politikerna hur verksamheterna arbetar, så att de på så vis är väl införstådda med arbetsprocessens gång samt de olika sektorernas ansvar och roller i arbetet att tillgodose behovet av bostäder för alla som bor eller önskar bo i kommunen. Utvecklade stadsbyggnads principer för staden och kommunen Den tillväxt och befolkningsökning som Ulricehamns kommun strävar efter innebär att kommunen kommer att behöva hantera de förändringsprocesser som ökad befolkning medför. Kommunen befinner sig i ett viktigt skede för att definiera morgondagens Ulricehamn. Kommunen har en skyldighet att utveckla och bebygga Ulricehamns kommun på ett sådant sätt att människor erbjuds de bostäder och kvaliteter som efterfrågas. Ulricehamns kommun ämnar och arbetar därför med att ta fram kommunala stadsbyggnads principer för att hantera den förändringsprocess som kommer med ökad tillväxt och befolkning. Utvecklade kommunala stadsbyggnads principer ska ge vägledning i hur Ulricehamn ska och kan växa och bidra till att skapa goda och attraktiva boendemiljöer. Utvecklade kommunala stadsbyggnads principer ska ta upp kommunens specifika kvaliteter och kulturmiljöer, men också potentialen i utbyggnadsområden och framåtblickande gestaltning. Det ska bidra till att utveckla och förbättra framtagandet av detaljplaner och fylla en kvalitetsförsäkrande funktion för gestaltningsfrågor både utanför och inom centralorten. Kommunala stadsbyggnads principer kan användas tillsammans med och som komplement till översiktsplanen, detaljplaner och riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning. 5 Nationella och regionala mål, planer och program Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning är ett ställningstagande för hur kommunen vill verka för att nå uppsatta mål, såväl lokala, regionala som nationella. Riktlinjerna ämnar beskriva hur kommunen är beredd att använda de medel som kommunen förfogar över för att försöka nå målen. 1 Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (Prop. 2011/12:1) 1 Boverket, Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen,

11 Nationellt mål för bostadsmarknad politiken Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nationella mål för byggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Nationella mål för samhällsplaneringen Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden Fortsätta utvecklingsarbetet med stadsdelar med brett utanförskap i samverkan med boende, fastighetsägare och berörda kommuner. Underlätta studenters och ungas boende Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform t.ex. i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende. Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans. Regionala mål Visionen för Västra Götaland Det goda livet ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i länet. Visionen ska bland annat fungera som en plattform för arbetet med att stärka Västra Götaland som en attraktiv plats att bo på. En del av visionen innebär att boende- och livsmiljöer ska ha hög kvalitet. Det är något som kommunen vill främja utifrån riktlinjerna för bostadsförsörjning. Det regionala utvecklingsprogrammet, Västra Götaland 2020, har visionen som utgångspunkt. Det övergripande målet med Västra Götaland 2020 är att invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Boende är centralt i människors liv och det finns relevanta nationella och regionala mål inom flera olika områden. Riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning knyter bland annat an till följande mål 2 : Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet. Lätt att gå, cykla och åka kollektivt. Bevarad tätortsnära skog och brukningsvärd jordbruksmark. Underlätta studenters och ungas boende. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform. 2 Mer att läsa om regionala mål finns bland annat i Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering, Sammanfattande redogörelse för Västra Götalands län 2016 och Samling för social hållbarhet. 11

12 Riktlinjerna för Ulricehamns kommuns bostadsförsörjning är utformade med hänsyn till relevanta nationella och regionala mål utifrån de lokala förutsättningar som finns i kommunen. 6 Omvärldsanalys Regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Under 2015 ökade befolkningen med närmare personer. Under den senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. I Västra Götalands län finns det idag 49 kommuner. 33 av dessa 49 kommuner har under den senaste tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. I 16 av de 49 kommunerna har befolkningen minskat. Flera av de kommuner som upplevt en befolkningsminskning har dock haft ett positivt flyttningsnetto under de senaste två åren. En gång per år gör Länsstyrelsen i Västra Götaland, med hjälp av berörda kommuner i länet, en samlad analys av den gemensamma bostadsmarknaden. Den samlade bedömningen för 2016 års bostadsmarknadsanalys var att underskottet av bostäder var stort. (Antalet kommuner som upplever ett underskott på bostäder har vuxit från 28st (2013) till 44st (2015). Det betyder att läget har blivit ännu mer allvarsamt än vad det har varit under tidigare år. Underskottet av bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter. Framförallt visar analysen på att behovet av hyresrätter är särskilt stort, främst i storleken 2-3 rum och kök. 3 Enligt Länsstyrelsens prognos slår underskottet på bostäder särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med svaga inkomster, men underskottet på bostäder ger också en hämmande effekt på kommuners och regioners utveckling. Boendesegregation En utveckling kopplad till bostadsmarknaden är den ökande boendesegregationen, både utifrån etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Boendesegregationen ökar särskilt i storstäderna, men samtidigt är segregationen en mellankommunal och regional fråga. Detta är tydligt i Västra Götaland, med ökande skillnader mellan olika delar av länet. Kraftig ökning av antalet människor som söker asyl i Sverige Antalet människor som sökte asyl i Sverige ökade mycket under 2015, framförallt är det till följd av kriget i Syrien. Enligt FN fanns under 2015 ungefär 50 miljoner flyktingar i världen. Så många har inte varit på flykt sedan andra världskriget. Totalt sökte personer asyl i Sverige under 2014, vilket kan jämföras med år Under år 2015 räknade Migrationsverket med att cirka personer kommer söka asyl i Sverige, det visade sig att totalt personer sökte asyl i Sverige under 2015, enligt Migrationsverket. Vidare räknade migrationsverket med att lika många skulle söka asyl i Sverige under 2016, men hittills i år är det betydligt färre som anlänt än vad som det prognosticerades för. Nya lagar om uppehållstillstånd och anhöriginvandring samt de gränskontroller som satts upp gör att invandringen nu minskat kraftigt. Länsstyrelserna har inte haft förmågan att förhandla fram boendeplatser i samma takt som behovet succesivt har ökat. Ett av de vanligaste skäl som kommunerna anger till varför de inte ha haft förmågan att öka sitt flyktingmottagande, är bristen på bostäder. För att ett hållbart flyktingmottagande ska vara genomförbart i framtiden behövs fler hyresrätter och ett 3 Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39. 12

13 jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ökat gemensamt ansvar för flyktingsituationen. 4 Befolkningen i Västra Götaland fortsätter att öka I takt med att befolkningen i Västra Götaland växer så ökar även trycket på efterfrågan av bostäder. Det innebär att långt ifrån alla har möjligheten att tillgodose sitt behov av egen bostad. En annan sida av ojämlikheterna på bostadsmarknaden är en växande boendesegregation. Befolkningsutvecklingen i länet karaktäriseras av att invånarna ökar i och runt Göteborg, men även regioncentra och angränsande kommuner till dessa ökar. De kommuner som haft störst befolkningsminskning återfinns i nordöstra Skaraborg och i norra Fyrbodal. Den prognosticerade befolkningsökningen förväntas främst bero på en förväntad hög invandring under de kommande åren. 5 En växande äldre befolkning är även det en bidragande orsak till den växande befolkningen i länet, antalet människor 80 år eller äldre beräknas bland annat öka med nästan 50 procent till år Planerat bostadsbyggande i Västra Götaland Figur 2 Befolkningsförändring, Västra Götalands län Källa: Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39 (SCB). För att möta upp mot den växande befolkningen inom länet har kommunerna planerat för ett ökat bostadsbyggande. Inför år 2016 hade kommunerna i länet stora planer och förväntningar på ökat bostadsbyggande, då omkring bostäder planerades att påbörjas. Ambitionerna för 2017 höjdes ytterligare till närmare förväntade byggstarter. Länsstyrelsen skriver dock ner kommunernas prognoser till att ca 7000 bostäder år 2016 respektive 8500 bostäder år Källa: Länsstyrelsen. 5 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 6 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 7 Länsstyrelsen, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2016, Rapport 2016:39. 13

14 Arbetspendling Regionförstoringen kan studeras på många olika sätt i planeringen av bostäder. Det första, och kanske mest uppenbara, är genom att studera arbetspendlingen. I Västra Götalands län pågår en omfattande arbetspendling. Kommunerna med störst arbetsinpendling (både in- och utpendling) i länet är framförallt Göteborg, Borås, Skövde, Trollhättan och Mölndal. Allt fler väljer att resa allt längre för att ta sig till arbetet. Däremot har utvecklingen av infrastrukturen bidragit till att restiderna har förblivit opåverkade över tid. En ökad arbetspendling innebär även förbättrade möjligheter att matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare, något som gynnar såväl invånare som näringsliv. 7 Invånarna i Ulricehamns kommun Boendeplaneringen är en process där kommunens utveckling och omvärld inverkar på behov av och önskemål om boenden. Det är därför viktigt att betrakta bostadsförsörjningen ur ett brett samhälleligt perspektiv och även utanför kommunens geografiska avgränsningar. Befolkningsfrågan är en central utvecklingsfråga för kommunen då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för att kunna tillhandahålla kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Befolkningsmålet innebär att kommunen måste öka sin befolkning med i genomsnitt cirka 300 personer per år fram till och med år Bostadsbyggandet kan på så vis betraktas som både en orsak och verkan i denna befolkningsutveckling. Byggandet av nya attraktiva bostäder kan både fungera lockande för nya invånare att flytta till kommunen, samtidigt som det är en nödvändighet för att tillgodose behovet av nya boenden för nya invånare i kommunen. Befolkningsstruktur Ulricehamn centralort Ulricehamns kommun är till ytan en av de större kommunerna i Sverige där en stor del av kommuninvånarna är bosatta i centralorten. I Ulricehamns centralort uppgick invånarantalet till personer, den 31 december Vidare visar tabell 1 att de orter 9 där det bor flest personer utanför centralorten är Hökerum, Gällstad och Timmele. Lägst antal invånare har Marbäck med 739 invånare. I kommunen är andelen personer med eftergymnasial utbildning i åldern år 17,4 %, vilket kan jämföras med den högre andelen eftergymnasialt utbildade i hela riket som ligger på 26,2 %. Andelen som är öppet arbetslösa i åldern år är 5,3 %, vilket dock är lägre för Ulricehamns kommun än riket i stort. Den största privata arbetsgivaren inom kommunen är B & B Tools, Buisness Infrastructure AB, med cirka 275 anställda. Den största offentliga arbetsgivaren Hökerum 2741 Gällstad 1749 Timmele 1659 Hössna 1254 Blidsberg 1208 Dalum 1105 Vegby 1038 Tvärred 912 Marbäck 739 Tabell 1 - Fördelning av kommuninvånare, 31 december Baserat på Befolkningsprognos , Ulricehamns kommun. 9 Med ort avses här tätort/småort med omnejd. 14

15 inom kommunen är Ulricehamns kommun med cirka anställda. Av kommuninvånarna i åldern år är det 8,2 % som är egenföretagare, vilket är högre än för riket, där andelen egenföretagare endast uppgår till 6,6 %. Åldersstruktur Medelåldern i Ulricehamns kommun är 43,5 år. Kommunens mest förekommande invånare är en man i årsåldern. Männen är fortsättningsvis i majoritet fram till åldersspannet till 100 år och uppåt, där andelen kvinnor istället är större. Diagrammet visar även på en avsmalnad midja som består av åldersspannet år. Figur 3 - Källa: SCB Att den äldre befolkningen i kommunen ökar och särskilt mellan år, beror främst på att de stora kullarna födda 1940-talet kommer upp i dessa åldrar. En bidragande faktor till ökningen inom denna ålderskategori är även att medellivslängden ökar i hela Sverige, vilket i sin tur bland annat beror på en förbättrad allmänhälsa. Befolkningsutveckling Den 31 december 2015 hade Ulricehamns kommun invånare. De senaste fem åren har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling som framförallt beror på ett positivt flyttningsnetto. I Ulricehamn föder en kvinna fler barn (2,12) än riksgenomsnittet (1,88), men eftersom andelen kvinnor i fertil ålder är lägre än i övriga riket är minskat barnafödande en riskfaktor för kommunens befolkningsutveckling på sikt. Detta är inte unikt för Ulricehamn utan faktum är att befolkningssammansättningen är den viktigaste bakgrundsfaktorn till att många kommuner i dagsläget minskar i befolkning. Befolkningstillväxten i Ulricehamns kommun kan därmed betraktas vara ett resultat av en positiv nettoinflyttning och inte till följd av en ökning av antalet födda. Även om kommunen som helhet har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren är den positiva tillväxten i huvudsak koncentrerad till centralorten. I övriga orter är befolkningsunderlaget förhållandevis stabilt eller något minskande. Befolkningsprognoser Under den kommande tioårsperioden väntas en fortsatt befolkningsökning för Ulricehamns kommun om cirka 1700 personer. Av figur 4 framgår befolkningsmängden från samt enligt prognos. Prognosens genomsnittliga årliga ökning ( ) på 175 personer kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen under de senaste tio åren ( ) som var cirka 111 personer. 15

16 Kommunen har som nämnts tidigare ett befolkningsmål på invånare år 2020, men enligt prognosen är det snarare år 2025 som det målet nås. Detta är dock utifrån de förutsättningar som finns idag om till exempel hur många bostäder som planeras och så vidare. Det bör vidare poängteras att prognosen här nedan inte inkluderar den ökade strömmen av asylsökande som skedde under hösten 2015 eller de lagstadgade kommunanvisningar som började gälla under våren Figur 4 visar den folkökning som skett fram till i kommunen fram till år 2016 samt den prognosticerade folkökningen från år 2015 fram till år Genom denna figur går det att urskilja att befolkningsmålet om invånare förväntas uppnås år Figur 4 - Befolkning i Ulricehamns kommun perioden samt enligt prognos. Figur 5, visar att en folkökning förväntas ske i åldrarna år, samtidigt som de personer som är i åldrarna förväntas minska. Detta beror på att de stora årskullarna födda under 1990-talet kommer upp i dessa åldrar, det innebär även en förväntad folkökning av 6-15 åringar, vilket kan urskiljas i figuren. Figur 5 visar även att den äldre generationen ökar, särskilt mellan år. Detta beror framförallt på en förbättrad allmänhälsa samt att de stora årskullarna födda under 1940 talet nu kommer upp i de åldrarna. 16

17 Figur 5 - Källa: SCB, inkluderar ej höstens mottagande, anvisningar eller prognoser för ökad invandring. Västra Götalandsregionen har tagit fram en befolkningsprognos för perioden , där framgår det att Ulricehamns kommun kan väntas ha en befolkningsmängd på personer först år Tabellen nedan visar en jämförelse mellan den befolkningsprognos som Västra Götalandsregionen har låtit genomföra och den prognos som Ulricehamns kommun har genomfört. Det bör poängteras att denna jämförelse är baserad på 2015 års befolkningsprognoser, både för Västra Götaland samt Ulricehamns kommuns egen prognos. År Västra Götalandsregionens prognos Ulricehamns kommuns prognos Tabell 2 - Källa: Västra Götalandsregionen och Ulricehamns kommuns befolkningsprognos

18 Pendling De senaste 20 åren finns en tydlig trend mot en alltmer växande arbetspendling till och från Ulricehamns kommun. Utvecklingen samstämmer också med den påtagliga pendlingsökningen i Sverige som helhet. Allt fler människor väljer att resa allt längre till arbetet, men på grund av infrastrukturens utveckling har inte pendlingstiden ökat avsevärt. Störst pendlingsutbyte har Ulricehamn med Borås. Ulricehamn ingår även i Borås lokala arbetsmarknadsregion (LA-region). 10 Andel personer som arbetspendlar 2014 Ulricehamns kommun har Figur 6 - Andel personer som arbetspendlar. Källa: RAMS, SCB. även ett pendlingsutbyte över länsgränsen mot Jönköping. Utpendlingen till Jönköping motsvarar cirka 230 personer: Det gör Jönköping till den tredje största utpendlingskommunen efter Tranemo med cirka 580 personer och Borås med cirka 1900 personer. Figur 6, visar fördelningen av andelen förvärvsarbetande pendlare som är äldre än 16 år. Figuren visar därmed inte andelen personer som studiependlar exempelvis. Ulricehamns kommun har en negativ nettopendling, vilket innebär att fler personer pendlar ut från kommunen för sin sysselsättning än antalet personer som pendlar in till kommunen. All pendling ut från kommunen kan vidare betraktas som en avsaknad av arbetstillfällen i kommunen och varje utpendlare kan då betraktas som en potentiell utflyttare. Å andra sidan kan en negativ utpendling ses som ett positivt tecken på att kommunen är en attraktiv bostadsort. Framförallt kan en ökande pendling från kommunen betraktas som en positiv utveckling av arbetsmarknaden i regionen som helhet. Ökad pendling generellt betyder bättre möjligheter att matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare, något som gynnar såväl invånarna som näringslivet. Genom en diversifierad arbetsmarknad blir regionen attraktivare då fler kan finna ett passande arbete inom LA regionen. I Ulricehamns kommun är en relativt stor del av arbetskraften anställd inom tillverkningsindustrin och utbildningsnivån är förhållandevis låg. Pendling kan i förhållande till dessa riskfaktorer vara en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden vid en framtida strukturomvandling eller lågkonjunktur. Även om pendlingsbenägenheten varierar inom olika grupper på arbetsmarknaden kan en ökad pendling förmodas inför framtiden. En ökad pendling kan innebära en stor möjlighet för kommunen då en attraktiv boendemiljö kan bli mer avgörande i bosättningsbeslutet för befintliga och framtida kommuninvånare än arbetsplatsens belägenhet exempelvis. Ulricehamns kommun ligger i utkanten av Västra Götalandsregionen som är en av Sveriges 58% 13% 29% Andel personer som pendlar in till kommunen Andel personer som pendlar ut från kommunen Andel personer som bor och arbetar i kommunen 10 En LA- region är ett funktionellt arbetsmarknadsområde som är baserat på statistik över arbetspendlingen mellan kommunerna. Vidare anses en LA region vara ett område som kan betraktas som relativt oberoende av omvärlden avseende efterfrågan på och utbud av arbetskraft. 18

19 mest expansiva regioner, med Göteborg som motor. Västra Götaland är en förhållandevis liten region i den bemärkelsen att det finns goda möjligheter att med en väl utbyggd infrastruktur kunna skapa en gemensam arbets- och bostadsmarknad med omfattande pendling över hela regionen. Kollektivtrafiken är således en viktig faktor för att tillgodose pendlarnas behov av effektiv transport inom regionen och även bidra till en hållbar utveckling inom regionen. I nuläget, år 2016, pågår två viktiga och långsiktiga satsningar på infrastrukturområdet, som kan få stor betydelse för utvecklingen av pendlingen i Ulricehamns kommun: fortsatt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg samt den framtida byggnationen av Götalandsbanan. Götalandsbanan är en planerad höghastighetsjärnväg med sträckningen Stockholm Linköping Jönköping Borås Göteborg. Målsättningen är att hela Götalandsbanan ska vara utbyggd och trafikerad till år Ulricehamn kan med ett gynnsamt läge mellan Borås och Jönköping i framtiden utgöra en viktig del av den framtida arbetspendlingen i höghastighetsnätet Göteborg Stockholm. Kommun befinner sig som nämnts tidigare under kraftig tillväxt och är således en attraktiv kommun för nya invånare i många avseenden. Idag har kommunen en stor andel arbets- och studiependlare, med buss och bil som främsta pendlingsalternativ. Utifrån detta resonemang är utökade och förenklade pendlingsmöjligheter med mer miljövänliga pendlingsalternativ en viktig faktor för att Ulricehamn även i framtiden ska vara en attraktiv kommun för såväl boende som arbete. Nyanlända Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, trädde i kraft den 1 mars Kommunerna har i och med denna lag ett särskilt ansvar för att få fram boende till de nyanlända som blivit anvisade till en specifik kommun. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt anhöriga till dem. Kommunen ansvarar således för att inom ramen för bosättningslagen planera och ha beredskap för mottagande av nyanlända utifrån kommuntal och årsplanering, samt vad som i övrigt är känt. Mottagande i kommunen ska ske i enlighet med årsplaneringen, senast inom två månader från beslut om anvisning. Inför ett beslut om anvisning och mottagande i en kommun förs först en dialog med kommunen om fördelning av hushållssammansättning och eventuella behov av bostadsanpassning på gruppnivå, samt datum för mottagande inom ramen för årsplaneringen. Arbetsförmedlingen gör sedan en matchning på individnivå som bygger på individens möjligheter och behov. Matchade individer får meddelande om anvisning för bosättning till aktuell kommun och har möjlighet att godta eller avböja anvisningen. En individ som avböjer en anvisning blir dock inte aktuell för ytterligare anvisning, utan måste därefter ordna sitt boende på egen hand. I beslutet om anvisning och mottagande i kommunen anges antal nyanlända som ingår i ett hushåll vid det specifika angivningstillfället samt överenskommet mottagningsdatum. Informationen om den nyanlände och andra nyanlända som ingår i hushållet vid angivningstillfället, så kallat bosättningsunderlag, biläggs beslutet om anvisning. Enligt prognos om självbosättning och det anvisade kommuntalet ska Ulricehamns kommun under 2016 bosätta 144 nyanlända flyktingar. Uppskattningsvis utgör knappt hälften av de nyanlända som väntas bli aktuella för mottagande på anvisning i kommunerna 2016 av ensamhushåll. Följande tabell visar på fördelningen mellan anvisningsbara platser och prognostiserade självbosättningar under

20 Ulricehamns kommun 57 anvisningsbara platser 87 prognostiserad självbosättning Tabell 3 fördelningen mellan anvisningsbara platser och prognosticerade självbosättningar under Källa: Länsstyrelsen. För många kommuner är läget idag kring mottagande av nyanlända akut. Med den bosättningskapacitet som efterfrågas behövs det på många håll skapas bostäder på väldigt kort tid. De lösningar som står till förfogande och som det finns exempel på i andra kommuner är exempelvis: - Möjliggöra nyanländas tillgång till befintliga bostäder Om det finns tillgängliga bostäder i kommunen behövs åtgärder för att möjliggöra nyanländas tillgång till dessa. Det kan genomföras genom projekt där kommunen går ihop med bostadsbolag för att rusta upp och skapa kommunikationsvägar etc. - Ombyggnation av kommunens egna lokaler Ett alternativ som kan betraktas som relativt kostnadseffektivt är ombyggnation av kommunens egna lokaler. Detta då kommunens lokaler således nyttjas utefter aktuellt behov. Exempelvis kan en lokal som tidigare använts som förskola göras om till bostäder. För denna sorts åtgärder kan tillfälligt bygglov i vissa fall vara tillräckligt, men för mer långsiktiga och permanenta åtgärder krävs traditionellt bygglov. - Kommunalt bostadstillägg För att minimera uppkomsten av segregation på bostadsmarknaden kan kommunalt bostadstillägg vara ett alternativ även i detta skede. Personerna bor på den ordinarie bostadsmarknaden men får ekonomisk hjälp från det offentliga för att klara sina boendekostnader. - Moduler Moduler finns i olika utföranden, men gemensamt är att de går fort att bygga och kan anpassas efter antalet som behövs på en specifik plats. De erbjuder fullvärdiga lägenheter och skillnaden mot andra bostäder är framförallt livslängden på bygget som avser en period på max år. Dock kräver moduler fortfarande en hel del arbete med dragning av el och vatten och avlopp etc., vilket gör att det är en relativt kostsam lösning för en byggnad vars livslängd är cirka 15 år. En fördel kan vara att moduler endast kräver tillfälliga bygglov vilket kan underlätta beslutsprocessen när åtgärder snabbt ska levereras. Däremot bör det poängteras att detta är en kortsiktig lösning, där risken är stor att segregerade områden skapas. Ulricehamns kommun bör i första hand eftersträva mer långsiktiga lösningar i väl genomtänkta geografiska områden, där risken för segregation minimeras. Den akuta bostadsbristen går inte att bygga bort med vanliga bostäder. Kommunens bostadsförsörjningsansvar och de riktlinjer som ska tas fram enligt lag kan på lång sikt strategiskt ha som inriktning att integrera och skapa levande bostadsområden men på kort sikt är behovet av bostäder akut. Tillfälliga bostäder dit personer kan flytta kan därmed behöva lösas parallellt med byggandet av de bostäder som blir tillgängliga för personer att flytta till efter etableringsperioden. 8 Analys av kommunens bostadsmarknad Ulricehamn är en växande kommun och attraktiv för nya invånare i många avseenden. Enligt kommunens befolkningsprognos , beräknas det bo cirka invånare i kommunen år Detta kan jämföras med de cirka invånare, varav cirka i 20

21 centralorten, som bor i kommunen idag. För att möta upp mot kommunens växande befolkning behöver det därmed byggas nya bostäder. Det övergripande målet för utvecklingen i Ulricehamns kommun är dock att det ska bo invånare i kommunen år De senaste tio åren har befolkningen i kommunen ökat med i genomsnitt cirka 111 personer per år, främst beror denna befolkningsökning på inflyttning till kommunen. 11 Det går vidare att urskilja ett visst samband mellan tillkommande bostäder och inflyttningsnettot (se figur 7). Bostadsbyggandet kan vara en bidragande faktor till befolkningsökningen och byggandet av nya bostäder är en förutsättning för att kommunen ska nå sitt politiskt antagna mål om invånare år Antal färdigställda bostäder och flyttningsnetto, Ulricehamns kommun Småhus Lägenheter i flerbostadshus Flyttningsnetto Figur 7 - Antal färdigställda bostäder och flyttningsnetto, Ulricehamns Kommun Källa: SCB; Ulricehamns kommun Den väntade befolkningsökningen genererar även en ökning av antalet hushåll med cirka 100 stycken per år 12, vilket kan översättas till kommunens årliga behov av nybyggnation för att möta den rådande ökningen av invånarantalet i kommunen. I dagsläget råder det ett underskott av tillgängliga bostäder i kommunen, varpå efterfrågan är förhållandevis stor på såväl lägenheter som småhus. Sett bakåt i tiden så har det under de senaste tio åren byggts ungefär 130 småhus, 400 bostadsrätter och 65 hyresrätter i kommunen. Det framtida bostadsbyggandet från nu och fram till är framförallt koncentrerat till centralorten, både vad det gäller småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Som figur 8 visar är det en tydlig koncentration av bebyggelse i centralorten, men där även planerade och nybyggda bostäder finns i omkringliggande orter. 11 Statistiska centralbyrån, SCB. 12 Bostadsbebyggelse ur Översiktsplan för Ulricehamns kommun. 21

22 Figur 8 - Kartbild över nya och kommande bostäder samt kommunens olika verksamheter. Befintligt bostadsbestånd I dagsläget råder det ett underskott av tillgängliga bostäder i kommunen, varpå efterfrågan är förhållandevis stor på såväl lägenheter som småhus. För att skapa en gemensam utgångspunkt för den framtida boendeplaneringen är det viktigt att det finns en samlad lägesbeskrivning av det befintliga bostadsbeståndet i kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet uppgick år 2015 till cirka bostäder i Ulricehamns kommun. Av dessa är cirka 6500 äganderätter. Nästan alla äganderätter utgörs av småhus. Av det resterande bostadsbeståndet består cirka 800 stycken bostäder av bostadsrätter och antalet hyresrätter uppgår till cirka 3300 stycken. För såväl bostadsrätter som hyresrätter handlar det i huvudsak om lägenheter i flerbostadshus Statistiska centralbyrån, SCB. 22

23 I Ulricehamns kommun dominerar äganderätt som upplåtelseform, vilket är nära sammanbundet med att sen stor andel av lägenheterna återfinns i småhus. Lägenheter med bostadsrätt som upplåtelseform är desto mindre vanligt. Alla upplåtelseformer har sina för- och nackdelar och tillfredsställer således olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av upplåtelseformer skapar en balans som underlättar möjligheten för positiva flyttkedjor, se tabell 4. Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/övriga Totalt Antal bostäder i småhus Antal bostäder i flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Summa antal bostäder Andel bostäder i procent 31 % 7 % 61 % 100 % Tabell 4 - Antal bostäder i det kalkylerade bostadsbeståndet efter hustyp och upplåtelseform år 2015 Källa: SCB I kommunen är de större bostäderna dominerande. Majoriteten av bostadsbestånden är mellan kvm stora och de flesta bostäder är i småhus, se tabell 5. Bostädernas storlek är ofta sammankopplat med om bostaden är belägen i ett småhus eller i ett flerbostadshus. Personer boende i småhus bor ofta större än de som bor i flerbostadshus, vilket tydligt går att urskilja i tabell 5. Då en stor del av kommuninvånarna bor i småhus följer det sig naturligt att majoriteten av invånarna i Ulricehamns kommun även bor i bostäder som är 101 kvm eller större. 14 Med Övriga hus avses byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, exempelvis byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. 15 Med Specialbostäder avses bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 23

24 I jämförelse med många andra av Sveriges kommuner är trångboddheten således inte ett särskilt stort problem för Ulricehamns kommun. För flexibiliteten på bostadsmarknaden är det dock viktigt att det också finns bostäder för de mindre hushållen, som inte är ekonomiskt starka nog eller där behovet helt enkelt inte finns för att bo i en större bostad. <31 50 kvm kvm kvm <200kvm Totalt Antal bostäder i småhus Antal bostäder i flerbostadshus Summa antal bostäder Andel bostäder i procent 6,9 % 32 % 36 % 14 % 100 % Tabell 5 - Antal bostäder i det kalkylerade bostadsbeståndet efter bostadsarea år 2015 Källa: SCB I kommunen har bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Framförallt är det antalet flerbostadshus som har byggts. Men det går att urskilja att det även har skett en ökning av antalet byggda småhus under 2015, se tabell 6. Inom kategorin flerbostadshus avses bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus, varför både hyresrätter och bostadsrätter är inkluderade Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Flerbostadshus totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Småhus totalt Tabell 6 - Antalet färdigställda bostäder under perioden Källa: SCB. Småhuspriser Småhuspriser kan betraktas som en viktig indikator för bostadsmarknaden i kommunen, då höga priser på småhus kan tolkas som att kommunen erbjuder ett eftertraktat boende på bostadsmarknaden. Höga priser på småhus innebär också att prisskillnaden mellan att bygga nytt hus och köpa ett äldre hus minskar, vilket även uppmuntrar till nybyggnation. 24

25 Samtidigt kan låga priser på småhus vara en fördel för Ulricehamns kommun då det kan locka nya invånare från Göteborgsregionen eller Jönköpingsregionen där huspriserna är påtagligt högre. Sett till genomsnittliga priser på småhus för perioden januari-mars 2016, var det genomsnittliga priset 1,5 mnkr för ett småhus i Ulricehamns kommun. Det genomsnittliga priset för ett småhus i riket var 2,8 mnkr under samma period. Kvadratmeterpriset för ett småhus i Ulricehamns kommun, för samma mätperiod, var kr/kvm. I jämförelse var kvadratmeterpriset för hela riket, under samma mätperiod, kr/kvm. Om vi ser till kommuner som liknar Ulricehamn, utifrån en befolkningsmässig aspekt, är småhuspriserna ungefär på samma nivå i Lindesberg och Mariestad. Av de jämförbara kommunerna är det genomsnittliga småhuspriset högst i Staffanstorp med 3,1 mnkr. 16 Mnkr Genomsnittliga småhuspriser för perioden januari - mars 2016 för Ulricehamn och fyra jämförbara kommuner 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,1 2,4 1,5 1,5 1 Lindesberg Ulricehamn Mariestad Lomma Staffanstorp Figur 9 - Genomsnittliga småhuspriser. Källa: Svensk Mäklarstatistik AB Priserna på småhus i Ulricehamns kommun har stigit de senaste åren. År 2008 var det genomsnittliga priset på ett småhus i Ulricehamns kommun kr. Prisnivån på bostäder i kommunen varierar dock mellan orterna bland annat beroende på ortens storlek, närhet till centralorten och tillgång till service. I riket har småhuspriserna stigit från 1,8 mnkr år 2008 till 2,8 mnkr år Bostadsrätter Det genomsnittliga priset för en bostadsrätt i Ulricehamns kommun var under perioden januari-mars 2016, 1,1 mnkr. Då det har skett för få försäljningar av bostadsrätter (under 25 försäljningar per år) så kan ingen jämförelse med motsvarande period under föregående år göras. Däremot kan en jämförelse göras med genomsnittspriset för en bostadsrätt i riket, som under perioden januari-mars 2016 var 2,3 mnkr. I befolkningsmässigt jämförbara kommuner med Ulricehamn, låg det genomsnittliga bostadsrättpriserna mellan 0,4-2,4 mnkr. 16 Svensk Mäklarstatistik AB. 25

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster...

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster... Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2009-2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5 2:1 Befolkningsutveckling

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Riktlinjer för lokalresursplanering. Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunstyrelsen:

Riktlinjer för lokalresursplanering. Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunstyrelsen: Framtagen av: Antagen av kommunstyrelsen: 2016-11-23 142 Innehåll... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Avgränsning... 4 Underlag... 4 Befolkningsprognos... 4 Arbetsmodell... 5 Arbetsorganisation för

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen

Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-03-03 Socialnämnden Kommunstyrelsen Son 2015/574, Kst 2015/354 Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Bostadspolitisk strategi

Bostadspolitisk strategi Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39 Bostadsförsörjningsprogram för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-05, 130 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Kungsörs kommun... 2 3. Arbetspendling... 3 4. Mål med bostadsförsörjningen...

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Charlene Nilsson Samhällsplanerare 040-675 38 94 Charlene.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-11-16 Dnr 1604024 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Åstorps kommun 265 80 Åstorp

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012 Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Befolkningsprognos och byggande

Befolkningsprognos och byggande Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Datum 2013-04-11 Diarienummer KSKF/2012:327 1 (10) Eskilstuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningenn

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Samrådshandling 2016-02-23 1 Projektägare: Torsten Helander (Stadsarkitekt) Projektledare och författare: Julia Göransson (Samhällsplanerare) Layout: Julia

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer