Hur fungerar din kommun?

Transkript

1

2 Hur fungerar din kommun? Reviderad april 2010 Vad gör man och vem bestämmer? Här ska vi kort berätta om Ljusdals kommun och hur den kommunala organisationen fungerar. Om du vill veta mer kan du vända dig till någon av Ljusdals kommuns förvaltningar. Söker du någon på Ljusdals kommun? Kontakta kommunens telefonväxel Öppen mån-fre kl. 07:00-17:00 Om du inte vet vilken förvaltning du ska vända dig till, ring kommunens växel, telefon , så blir du kopplad till rätt avdelning. Receptionen i Förvaltningshuset är öppen mån-fre kl. 08:00-17:00 Telefon: Information om kommunen hittar du också på vår Fax: webbplats: E-post: kommun@ljusdal.se Besöksadress: Huvuddelen av kommunens förvaltningar är samlad i Förvaltningshuset som ligger på Norra Järnvägsgatan 21 i Ljusdal. Här finns också kommunstyrelsens ordförande samt kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande, ordförandena för barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt bygg-, miljö- och räddningsnämnden. Har du frågor till de politiska partierna? Kontakta Demokratiservice, Telefon: Fax: E-post: kommun@ljusdal.se Postadress: Ljusdals kommun, Ljusdal. 2

3 Det här är Ljusdals kommun Reviderad april 2010 Ordet kommun kommer från det latinska communis, som betyder gemensam. Kommunen är ett geografiskt område. Alla som bor inom området tillhör kommunen. Det finns tre olika slags kommuner. Den borgerliga kommunen är det vi vanligtvis menar när vi talar om kommunen, t.ex. Ljusdals kommun. Det finns också den kyrkliga kommunen församlingen som många av oss tillhör är en sådan. Landstingskommunen är det landsting vi tillhör, t.ex. landstinget Gävleborg. Ljusdals kommun bildades 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Kommunen är stor till ytan, 5 642, 9 km 2. Här bor drygt invånare. Kommunen det är du och jag alla vi som bor och jobbar här! Och vi använder oss av många sorters kommunal service såsom bibliotek, barnomsorg, skolor, byggnader, gator, fastigheter, parker, omsorg, renhållning, räddningstjänst, kollektivtrafik, sjukvård och mycket annat. 3

4 Vem är det som bestämmer? Alla som är över 18 år får vara med och välja de 41 representanter som sitter i Kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som fattar de största och viktigaste besluten om kommunens budget, skatter och avgifter och hur mycket olika verksamheter får kosta. För att bli vald till kommunfullmäktige måste man tillhöra ett politiskt parti. Kommunfullmäktige i Ljusdal sammanträder sista måndagen i månaden (utom i juli). Alla som vill får komma och lyssna. Det går också att titta på mötena via Ljusdals Mandatfördelning i Ljusdals kommunfullmäktige till Socialdemokraterna 13 Vänsterpartiet 3 Centern 8 Moderaterna 6 Socialradikala Demokraterna 4 webbplats: eller lyssna på radion via Folkpartiet 2 Ljusdals Närradio. Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 2 Du kan också ställa frågor som kommer att tas upp på en allmän frågestund. Frågor kan ställas från åhörarplats eller lämnas skriftligen via brev eller e-post till kommunfullmäktiges presidium. Frihetliga Kommunalfolket 1 Frågor via e-post kan ställas fram till kl. 17:45 den dag sammanträdet sker på adressen kontakten@ljusdal.se. Du som frågar bör tala om vilken politiker som frågan är ställd till. Om du inte gör det kommer ordföranden att överlämna frågan till i första hand ansvarig politiker. Svar på frågan lämnas vid det sammanträde som frågan väckts. Om svar av någon anledning inte kan lämnas vid det sammanträdet kommer frågan att besvaras vid nästkommande sammanträde. Svaren på din fråga får du också genom webbutsändningen via Ljusdals webbplats via Närradions sändning som också sänds via Internet eller sändning via Ljusdals Kabel-TV. Kommunens revision. De förtroendevalda revisorernas arbete är ett av instrumenten för kontroll av verksamheten. Revisorerna är valda av kommunfullmäktige med uppgift att granska den kommunala verksamheten. Avsikten med den kommunala revisionsverksamheten är att ge oberoende och självständiga utvärderingar av verksamheten. Revisorerna ska årligen lämna en revisionsberättelse till kommunfullmäktige. I den redovisas det samlade resultatet från granskningen av den kommunala verksamheten. Några fakta Motion. Förslag från någon ledamot i kommunfullmäktige. Måste alltid beredas. Inom ett år från det att motionen har väckts ska den anmälas i fullmäktige, om inte beredningen är klar dessförinnan. Interpellation. Är skriftlig och riktar sig till ordförande i kommunstyrelsen eller i annan nämnd. Bör besvaras senast vid nästa fullmäktigesammanträde. Fråga. Fullmäktigeledamot har rätt att framställa fråga vid fullmäktigesammanträdet. Frågan bör besvaras vid sammanträdet eller senast vid nästa sammanträde. Endast den frågande och den svarande får yttra sig. Reservation. Den ledamot som inte delar majoritetens åsikt i ett beslut kan markera detta genom att reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. 4

5 Medborgarförslag innebär att enskilda medborgare har rätt att få ett förslag prövat i kommunfullmäktige. Förslagen kan gälla allt som rör kommunens verksamhet och som kommunen är ansvarig för. Alla inkomna förslag är offentliga handlingar. Förslagen måste beredas innan beslut ska fattas och beslut ska fattas inom ett år efter att förslaget väckts. Ett medborgarförslag behöver inte se ut på ett speciellt sätt, men det ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat med namn och adress på den eller de medborgare som lämnar förslaget. Reviderad april 2010 Medborgarförslag är ett skriftligt förslag till kommunfullmäktige. Genom att lämna ett medborgarförslag kan du påverka kommunfullmäktige i en fråga du tycker är viktig. Kommunstyrelsen och nämnderna Nuvarande politiska nämndorganisation består av kommunstyrelse och fyra nämnder: barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och bygg-, miljö- och räddningsnämnden. Dessutom finns en valnämnd och en överförmyndarnämnd. Det är kommunens invånare som vid varje val väljer representanter till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser i sin tur ledamöter till styrelser och nämnder i kommunen. Styrelserna och nämnderna ser till att kommunfullmäktiges beslut blir verklighet och de har olika områden som de är specialister på. Vissa styrelser och nämnder har öppnat sina sammanträden för allmänheten. Protokoll från nämndernas sammanträden finns att läsa på biblioteken. Vissa nämnders protokoll finns även tillgängliga på kommunens webbplats Kommunstyrelsen kan liknas vid kommunens regering. Kommunstyrelsen svarar för den övergripande ledningen och samordningen av kommunens verksamhet. I kommunstyrelsen förbereds de frågor som sedan ska behandlas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ser också till att besluten verkställs. Kommunstyrelsen har ett allmänt utskott som förbereder ärenden innan de tas upp till beslut i styrelsen. Allmänna utskottet tar hand om allmänna och ekonomiska frågor, personalfrågor och kulturfrågor. 5

6 Så här ser nämndorganisationen ut Nämndöversikt Kommunfullmäktige Kommunrevision Valberedning Allmänt utskott Kommunstyrelsen Trygghetsråd Handikappråd Arbetsutskott Arbetsutskott Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Pensionärsråd Bygg-, miljöoch räddningsnämnd Samhällsbyggnads nämnd Arbetsutskott Valnämnd Överförmyndarnämnd 6

7 Det vardagliga arbetet Kommunens anställda sköter det vardagliga arbetet i kommunen. I Ljusdals kommun arbetar ca personer i många olika yrken. Här finns personal inom barnomsorg och skola, bibliotekarier, måltidspersonal, vaktmästare, städpersonal, ingenjörer, vårdpersonal, snickare och administratörer, bland många andra. I kommunen arbetar ca personer. Ljusdals kommun är organiserad i fem förvaltningar, som gemensamt ansvarar för hela verksamheten. Förvaltningsorganisation Kommunledningen Kommunstyrelsens presidium, Kommunchef, förvaltningschef, SBF, OSF, BUF, BMRF personalchef, informatör Översikt 2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) Samhällsplanering Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) Ljusdals kommuns ledningsgrupp Kommunchef, förvaltningschef SBF, OSF, BUF, BMRF personalchef, informatör Omsorgs- och socialförvaltningen (OSF) Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) Bygg-, Miljö- och Räddnings- Förvaltningen (BMRF) Bygg Fastighet Central administration Ekonomi och administration Demokratiservice Miljö Fritid Gata/Park Kost Kvalitets- och lärstödsenhet Ljusdal barn- och utbildning Järvsö barn- och utbildning Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Äldreomsorg Handikappomsorg Biståndshandläggning SoL, LSS Ekonomi Arbetsmarknadsenhet/ Flyktingenheten Bibliotek Kultur Räddningstjänst Städ Färila barn- och utbildning Individ- och familjeomsorg Personal och löner Ljusdal Vatten/ Renhållning Slottegymnasiet Information IT Utvecklingscentrum Bolag och stiftelser: Ljusdal Energiföretag AB AB Ljusdalshem AB Ljusdals Servicehus Närljus Stiftelsen Stenegård Stiftelsen Ljusdals Friluftsanläggningar 7

8 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen omfattar ett stort antal områden och är organisatoriskt indelad i sju enheter. Merparten av förvaltningen lyder under samhällsbyggnadsnämnden, medan kommunstyrelsen har ansvar för vissa områden inom förvaltningen, t.ex. kollektivtrafik och översiktlig planering. Enheten för samhällsplanering har ansvaret för detalj- och översiktsplaner, kollektivtrafikfrågor, kartförsörjning, försäljning av tomtmark för bostäder och industrier samt förvaltar kommunens skogar. Fastighetsenheten bygger och underhåller kommunens egna fastigheter. Fritidsenheten har ansvaret för bl.a. idrottsplatser, fritidslokaler/hallar, isbanor, simhallen i Färila och utomhusbad. Reviderad april 2010 Verksamhetsområden: - Samhällsplanering - Fastighet - Fritid - Gata/Park - Kost - Städ - Ljusdal Vatten/ Renhållning Ca 190 personer är anställda i förvaltningen. Gata/Park utför skötseln av gator, vägar och parker. Kostenheten ansvarar för måltidsverksamheten inom skola, barnomsorg samt äldreomsorg. Städenheten svarar för städning av kommunens förvaltningslokaler, servicehus och skolor. Ljusdal Vatten och Renhållningsenheten har ansvaret för insamling och tillvaratagande av hushållsavfall, hushållens grovsopor och slamtömning. I kommunens vattenverk produceras vårt dricksvatten. 8

9 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen ansvarar för barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola och vuxenutbildning. Till förvaltningen hör också kvalitetsledning/- utveckling, elevhälsa, musikskola, fritidsgårdar, elevombud, studie- och yrkesvägledning och administration. Barn- och utbildningsförvaltningen lyder under Barnoch utbildningsnämnden. Kommunens för- och grundskola är organisatoriskt indelad i tre geografiska områden: Färila barn och utbildning Järvsö barn och utbildning Ljusdal barn- och utbildning Förskoleverksamhet bedrivs både i form av förskola och pedagogisk omsorg (t.ex. familjedaghem). Årskurs 7-9 finns i Ljusdal, Järvsö, Färila, Los och Ramsjö. Verksamhetsområden: - Barnomsorg - Förskoleklass/Grundskola - Skolbarnomsorg - Gymnasieskola - Vuxenutbildning - Högskoleutbildning - Uppdragsutbildning - Fritidsgårdar - Musikskola - Kvalitetsledning/-utveckling - Elevhälsa - Elevombud - Studie- och yrkesvägledning - Administration I verksamheten finns ca 640 personer anställda. Kommunens särskola är integrerad på Gärdeåsskolan i Ljusdal. I övriga områden finns verksamhet för barn mellan 1-12 år. I Ljusdals kommun finns också friskolor och kooperativa förskolor/fritidshem. Inom grundskolans lägre årskurser arbetar man i de flesta skolor i integrerad verksamhet med skolbarnomsorgen inom ramen för en samlad skoldag. Kommunens gymnasieskola, Slottegymnasiet, finns i Ljusdal. Skolan kan erbjuda de flesta nationella programmen och har idrottsinriktning för bandy, fotboll, innebandy, skidor, rid & häst. Kommunens vuxenutbildning, Utvecklingscentrum, bedriver kurser på grundskolenivå, gymnasienivå och högskolenivå. Dessutom finns här undervisning i svenska för invandrare. Distansöverbyggande teknik såsom telebild och PC-baserad datakommunikation används i undervisningen. Stödfunktionerna inom barn- och utbildning tillhör kvalitets- och lärstödsenheten. Förvaltningens administration finns dels centralt placerad i Ljusdal, dels lokalt i Färila, Järvsö och Ljusdal. 9

10 Omsorgs- och socialförvaltning Omsorgs- och socialförvaltningens främsta uppgift är att hjälpa dem som på grund av ålder, handikapp, ekonomiska- eller familjeproblem behöver olika former av stöd och hjälp. Omsorgs- och socialförvaltningen lyder under Omsorgsnämnden. Verksamheten är uppdelad i tre verksamhetsområden: Handikappomsorgen ger stöd, service och omvårdnad av olika slag samt daglig sysselsättning till den som har någon funktionsnedsättning, så att möjlighet ges till en fungerande vardag och delaktighet i samhället. Ambitionen är att ge ett personligt, anpassat och väl fungerande stöd utifrån vars och ens behov och önskemål. Biståndshandläggning för äldre- och handikappomsorg är organisatoriskt placerad inom handikappomsorgen. Verksamhetsområden: - Äldreomsorg - Handikappomsorg - Biståndsbedömning - Individ- och familjeomsorg - Socialpsykiatri - Kommunal hälso- och sjukvård - Serveringstillstånd - Färdtjänst I verksamheten finns ca 850 personer anställda. Individ- och familjeomsorgen arbetar med människor och familjer i samhället som har det svårt och behöver hjälp. Genom förebyggande och rådgivande insatser ska individ- och familjeomsorgen bidra till goda levnadsförhållanden i kommunen. Det förebyggande arbetet med barn och ungdomar har hög prioritet. Socialpsykiatrin, som ger vård och omsorg till psykiskt funktionshindrade, är organisatoriskt placerad under samma avdelningschef som individ- och familjeomsorgen. Äldreomsorgen arbetar för att människor ska kunna åldras värdigt och tryggt i Ljusdals kommun. Insatserna ska efter bedömning anpassas utifrån den enskildes egna resurser och önskemål. De ska tillgodose både mänskliga och medicinska behov. Inom äldreomsorgen finns hemtjänst, vård- och omsorgsboende, korttidsboende och dagverksamhet. Det är också äldreomsorgens uppgift att stödja och avlasta anhöriga/närstående genom olika former av insatser. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvården för äldre och funktionshindrade i särskilda boendeformer, upp till och med sjuksköterskenivå. Som ansvarig finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Därutöver finns för varje boende en ansvarig sjuksköterska. 10

11 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för de kommunövergripande frågorna som på olika sätt ger service till hela organisationen både till den politiska organisationen och till tjänstemannaorganisationen. Kommunstyrelseförvaltningen lyder under kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten ansvarar för samordning av kommunens arbetsmarknadspolitiska och arbetsbefrämjande åtgärder. I Arbetsmarknadsenheten ingår även flyktingenheten. Flyktingenheten arbetar för att integrera flyktingen i det svenska samhället, med de rättigheter och skyldigheter som detta innebär för den enskilde. Ljusdals kommun har ett avtal med Integrationsverket om att ta emot flyktingar då de har beviljats uppehållstillstånd. Verksamhetsområden: - Arbetsmarknadsenhet - Kommunbibliotek - Demokratiservice - Ekonomi - Information - Kultur - Personal och Löner - IT I verksamheten finns ca 90 personer anställda. Ljusdals kommunbibliotek består av huvudbiblioteket i Ljusdal, filial- och skolbibliotek, förvaltningshusets reception samt bokbussen som kör regelbundna turer i kommunen. På biblioteket kan du låna böcker, tidskrifter, ljudböcker, CD och video samt använda Internet. Demokratiservice är sekretariat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens utskott. Här förbereds ärenden så att de förtroendevalda får bra underlag för sina beslut. Demokratiservice är ansvarig för kommunstyrelsens diarium och centralarkiv med offentliga handlingar. Kommunens trygghetsråd, handikappråd, konsumentvägledning, handläggare för överförmyndarnämnden, internationell rådgivning och landsbygdsutveckling, finns inom enheten Demokratiservice. Enheten ansvarar även för intern postgång och interntryckeriet. Ekonomienheten ansvarar för kommunens ekonomi och arbetar med övergripande ekonomisk och finansiell planering, redovisning, årsbokslut och prognoser, fakturahantering samt rekvirerar EU-medel. Informationsenheten informerar om kommunens verksamheter och ansvarar för Ljusdals kommuns webbplats och för intranätet. Kultur arbetar med övergripande planering och administration av kommunens kulturverksamhet, ordnar ofta olika arrangemang för både barn och vuxna och ger bidrag till föreningar och organisationer som arbetar med kultur. Personal och Löner har hand om alla frågor som rör de anställda i kommunen, såsom löner, anställningar, personal- och organisationsutveckling, liksom de lagar och regler som gäller arbetslivet. IT-enhetens uppdrag är att samordna den kommungemensamma driften av våra datasystem samt att ansvara för det övergripande IT-strategiska arbetet. 11

12 Bygg-, Miljö- och Räddningsförvaltning Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen är nykomlingen bland kommunens förvaltningar. Förvaltningen tillkom 1 januari 2006 i syfte att säkerställa en fristående och opartisk lokal myndighetsfunktion och öka tydligheten i förvaltningens ingående uppdrag och roll. Tre enheter ingår i förvaltningen där det gemensamma syftet att värna människors liv, hälsa, miljö och egendom är grundläggande. Förvaltningens främsta uppgift är att tillse att kommunens medborgare och företag lever upp till de lagar och bestämmelser som Sveriges riksdag beslutat om inom bygg-, miljö- och räddningsområdet. Detta sker genom prövning av tillstånd, lov, handläggning av anmälningar och tillsyn. Reviderad april 2010 Verksamhetsområden: - Byggenhet - Miljöenhet - Räddningstjänst I förvaltningen arbetar 22 personer. Därutöver finns ca 55 deltidsbrandmän knutna till räddningstjänsten. Det formella myndighetsansvaret är ett politiskt ansvar som innehas av bygg-, miljö- och räddningsnämnden, men det är förvaltningens tjänstemän som är nämndens sakkunniga och bereder ärendena. Om det finns misstanke om brott, måste överträdelsen som regel anmälas till polis- eller åklagarmyndighet. Rådgivning, information och utbildningar är viktiga delar i förvaltningens förebyggande arbete i syfte att skapa förutsättningar för allmänheten och verksamhetsansvariga att leva upp till lagstiftningarnas mål. Bygg-, miljö-, och räddningsförvaltningen lyder under Bygg-, miljö- och räddningsnämnden. Byggenheten ansvarar för prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Kommunens energirådgivning och bostadsanpassning är funktioner som också ingår i byggenheten. Miljöenheten ansvarar för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön. Naturens eget skyddsvärde ska också värnas, vilket främst bevakas genom kommunekologen. Miljöenheten ansvarar även för tillsynen inom livsmedelslagstiftningen. En viktig del av enhetens arbete är också kalkning av kommunens sjöar samt miljöövervakning, t.ex. luftkvalitetsmätningar. Räddningstjänsten ansvarar för prövning och tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ansvarar även för traditionell räddningstjänst som vid bränder, trafikolyckor och andra olyckor där det föreligger risk för människors liv, egendom eller för miljön. 12

13 Bolag och stiftelser I Ljusdals kommun finns även bolag och stiftelser. AB Ljusdalshem är Ljusdals kommuns bostadsföretag. Bolaget äger och förvaltar lägenheter och lokaler. Ljusdals Servicehus AB bedriver fastighetsförvaltning av egna servicehus, bostäder och lokaler inom Ljusdals kommun. Ljusdals Energiföretag AB ägs av Ljusdals kommun. Bolaget tillhandahåller administrativa tjänster till koncernbolagen Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB och intressebolaget Ljusdal Energi Försäljning AB. Ljusdal Energi AB handhar produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme. Ljusdal Elnät AB bedriver nätverksamhet i delar av Ljusdals kommun. Bolaget äger gatubelysningen i kommunen och erbjuder bredbandstjänster via optokabel. Ljusdals Kabel-TV AB är ett dotterbolag, till Ljusdals Energiföretag AB. Förutom distribution av TV, arbetar bolaget även med datatrafik/internet och fastighetsövervakning via kabel-tv-nätet. NärLjus, kommunens näringspolitiska stiftelse, arbetar med att stärka näringslivet i kommunen genom att utveckla befintligt näringsliv, stötta de som vill starta eget samt arbeta aktivt med att få fler att välja vår kommun som etableringsort. 13

14 Ett ärendes gång 1. En handling kommer in från någon myndighet, företag eller privatperson. Det kan också vara en handling från någon kommunal tjänsteman eller annan nämnd i kommunen. 2. Handlingen registreras i diariet och blir då en allmän handling. 3. Ärendet bereds. För att få synpunkter från berörda instanser skickas ärendet på remiss för yttrande. Synpunkter inkommer till diariet. 4. När ärendet är färdigberett tas det upp på en föredragningslista till den politiska nämnden. 5. Sammanträde hålls. Nämnden beslutar. 6. Protokoll skrivs. 7. Justering av protokoll. 8. Beslutet expedieras d.v.s. delges de berörda. 9. Ärendet avslutas och arkiveras. 14

15 Demokrati kan ta tid Innan de förtroendevalda beslutar om något måste de ha ett bra underlag för sitt beslut. Kommunen måste också följa de lagar och regler som bestämmer hur kommunen ska arbeta. I kommunallagen står det t.ex. att ärenden som kommunfullmäktige ska besluta om måste beredas. Det betyder att den nämnd eller styrelse som har hand om just den sortens ärende ska få lov att säga vad de tycker innan fullmäktige tar beslut. I en del frågor ska de kommunanställda få säga vad de tycker genom sina fackliga representanter. Ibland vill kommunen veta vad allmänheten tycker först, t.ex. vad de boende i ett område tycker om ett förslag till ny plan för området. Frågorna i kommunen kan alltså ta lång tid just därför att vi har demokrati i vårt land. Det är många som ska få lov att säga sin mening, innan politikerna till sist fattar sitt beslut. Var med och påverka! Kommunerna i landet har stora och viktiga uppgifter. De kan också besluta mycket själva t.ex. vad de vill satsa på och hur mycket kommuninvånarna ska betala i skatt. Men mycket bestäms av lagar och förordningar. De grundläggande bestämmelserna för kommunerna finns i kommunallagen. Dessutom finns speciallagstiftning där staten anger att kommunerna ska svara för vissa uppgifter t.ex. miljöskydd, socialtjänst, räddningstjänst och undervisning. Några nyckelord Bordläggning: Styrelsen/nämnden bestämmer sig för att vänta till ett senare sammanträde med att besluta i ärendet. Ingenting händer med ärendet under tiden det vilar. Återremiss: Styrelsen/nämnden tycker att den inte vet tillräckligt om ärendet för att kunna besluta. Den skickar tillbaka ärendet till den nämnd, styrelse eller förvaltning som tagit upp ärendet, för att de ska göra en utredning eller en undersökning så att det hela ska bli klarare. Omröstning: Politikerna i styrelsen/nämnden är inte överens. Det kanske finns flera förslag till beslut. Då måste man rösta. Det kallas omröstning och man röstar genom att svara ja eller nej till förslagen. Reservation: Den politiker som t.ex. förlorat i en omröstning, eller tycker att man fattat ett dåligt beslut, kan reservera sig (visa att man inte instämmer) mot beslutet. Då skrivs detta in i protokollet. Laglighetsprövning: Alla kommuninvånare kan överklaga t.ex. kommunfullmäktiges beslut. Från det att protokollet justerats (skrivits under) har man tre veckor på sig att överklaga. Då måste man kunna visa att ärendet inte har behandlats riktigt, d.v.s. att kommunen inte har följt bestämmelserna i kommunallagen. Delegering: Kommunfullmäktige får delegera (överföra) sin beslutsrätt i en del ärenden till en annan nämnd eller utskott om man av någon anledning tycker att det blir mer praktiskt. Kommunen är också skyldig att se till att vissa lagar som utfärdas på central nivå följs på det lokala planet t.ex. plan- och bygglagstiftningens tillämpning. Det är de spelregler vi måste följa. Alla i kommunen kan inte vara med och besluta däremot kan alla vara med och påverka besluten. För att kunna påverka är det viktigt att känna till vad som händer omkring oss. Vi är välkomna till kommunfullmäktiges sammanträden, att lyssna på dem genom närradions sändningar eller se dem via kommunens webbplats på Internet. Flera av nämnderna har infört öppna sammanträden där vi kan närvara. 15

16 Den kommunala verksamheten kan också följas genom radio och tidningar, kommunens webbplats, annonser, informationsmöten och utställningar. Vi har tillgång till kommunens protokoll och sammanträdeshandlingar som bl.a. finns på biblioteken och Ljusdals webbplats De allra flesta kommunala handlingar är offentliga. Det betyder att vem som helst kan begära att få läsa dem. Vi kan också kontakta politiker och tjänstemän direkt eller lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Vi kan gå med i något politiskt parti eller någon annan intresseorganisation. Och så kan vi naturligtvis rösta om vi har fyllt 18 år och är skrivna i kommunen! Tycker vi att kommunen har fattat ett felaktigt beslut kan vi överklaga. 16

17 Kommunens budget Kommunen planerar sin budget för tre år i taget i verksamhetsplanen. I denna bestämmer kommunfullmäktige vad man ska satsa på under åren som kommer. Verksamhetsplanen ligger sedan till grund för den budget som kommunfullmäktige beslutar om varje höst. Budgeten är då uppdelad i nästkommande budgetår samt en ekonomisk långtidsplan med de två därpå följande åren. Budgeten är en sammanställning av de inkomster och utgifter som man beräknar att kommunen ska ha under nästa år. Kommunens budget är uppdelad i driftbudget, investeringsbudget och finansieringsbudget. Driftbudgeten visar kostnader och intäkter för kommunens löpande verksamhet. Av driftbudgeten framgår vad det kostar att driva olika delar av verksamheten t.ex. personalkostnader, hyreskostnader för lokaler, kostnader för städning, annonsering m.m. Intäkter är främst skatteintäkter och statsbidrag, men även olika sorters avgifter, t.ex. för barnomsorg eller renhållning. Investeringsbudgeten visar kommunens investeringar i sådana saker som ska användas i flera år t.ex. byggnader, avloppsanläggningar, maskiner och gator. Hur investeringarna finansieras framgår av finansieringsbudgeten. Där syns bl.a. hur mycket kommunen lånar eller om kommunen använder tidigare sparade pengar för att finansiera investeringarna och den löpande verksamheten. Att göra en budget för det kommande året är ett arbete som tar lång tid. Arbetet börjar redan tidigt på våren. Utifrån den ekonomiska långtidsplanen arbetar förvaltningarna med att fördela budgetmedel inom förvaltningen. Förvaltningen tar också fram en verksamhetsplan som beskriver vad man ska göra för de medel man har. Förvaltningens budgetförslag tas sedan av respektive facknämnd. En grupp politiker (budgetberedningen) arbetar med förvaltningarnas förslag under hösten. De jämkar, stryker och lägger till. Deras förslag behandlas av kommunstyrelsen och går sedan vidare till kommunfullmäktige som fastställer budgeten på sitt novembermöte. 17

18 Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och är vana vid. Därför måste vi som bor och arbetar i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker bara till ungefär hälften av alla de inkomster som kommunen behöver. Resten av pengarna kommer från staten (statsbidrag) och från olika avgifter som kommuninvånarna måste betala. Det kan vara hyror, dagisavgifter, avgifter för vatten, sophämtning och annat. De verksamheter som kostar mest i Ljusdals kommun är utbildning, barnomsorg samt vård och omsorg som rör de äldre och handikappade. Mest kostsamt är först och främst löner och arbetsgivaravgifter för de anställda. Fakta Skattesats. Det antal kronor per beskattningsbar hundralapp som fullmäktige beslutar att ta ut i skatt av kommunmedlemmarna (kommunal utdebitering). Skattekrona. Beskattningsbar hundralapp. Skatteunderlag. Det totala antalet skattekronor i kommunen. Skattekraft. Antalet skattekronor i relation till antalet invånare i kommunen. Skatteutjämningsbidrag. Statlig bidragsform som syftar till att underlätta för kommunerna att bedriva sin verksamhet trots skillnader i skattekraft. 18

19 Driftbudget Driftkostnaderna för verksamheten uppgick till 916 miljoner kronor för år Vård och omsorg (372 miljoner kronor) och skola och barnomsorg (395 miljoner kronor) är de dominerande verksamheterna i kommunen. Driftbudgeten visar kostnader och intäkter för kommunens löpande verksamhet. Verksamhetens nettokostnad Vård och omsorg 41,1% Fritid och Kultur 4,7% Arbete och näringsliv 1,7% Kommunadministration 2,3% Politisk verksamhet 2,2% Skola och barnomsorg 41,9% Infrastruktur 5,8% Miljö- och hälsoskydd 0,3% 19

20 Inkomster Skattesatsen i Ljusdals kommun är 33,07 %. Det innebär att vi betalar 33,07 kronor av varje hundralapp i skatt. Skattesatsen fördelar sig mellan Ljusdals kommun som får 22,40 kronor och landstinget som får 10,67 kronor. Av kommunens inkomster för 2009 svarade skatteintäkterna för 654,3 miljoner kronor och statsbidragen för 285,1 miljoner kronor. Reviderad april 2010 Näst efter kommunalskatten är det olika former av statsbidrag som är kommunens största inkomstkälla. Övriga inkomster under året bestod av taxor, avgifter, hyror, försäljningsmedel m.m. Totalt uppgick dessa intäkter till 234,0 miljoner kronor. Kommunens externa intäkter Försäljning, räntor 6,3% Bidrag 6,71% Avgifter, arrenden och hyra 7,3% Skatter och generella statsbidrag 79,7% Avgiftsfinansiering 120% 100% 100% 99% 80% 60% 56% 40% 20% 0% Renhållning VA Simhall Idrottshallar 21% Äldreomsorg 2% Barnomsorg 9% 20