havet möter Strömstad av Ann Bergström

Transkript

1 havet möter Strömstad av

2 hav möter stad året om kustvädrets skiftande karaktär 2 klimatet havsnivån höjs och vädret intensifieras 3 +2,5 m översvämmade delar av Strömstad 4 Följande sidor vill visa på risker och möjligheter i de f.n. attraktiva, havsnära lägena i Strömstad. En mängd fakta leder fram till starten av en ny stadsdel. En stadsdel som engagerar på flera plan bl.a. genom att synliggöra behovet av en hållbar stad. effekter natur, människor och stad påverkas 5 möjligheter användbara byggnadsprinciper i riskområden 6 beslut en plats och ett sätt att börja en förändringsprocess 7 arkitektur principerna tar form i Strömstad. Förslag 8 brygghuset en av många byggnader med budskap 9 aktivera fysisk, byggd miljö kan få folk att agera hållbart 10 1

3 året om underbart Där land möter vatten finns en dragningskraft som vi gärna ger efter för. Men endast 3% av tiden har vi stiltje på Sveriges västkust. När vi drömmer (eller säljer drömmar) om havet är det snällt och attraktivt. Vi har utsikt och frisk luft, en känsla av lugn och frihet. Här vill vi bo. I denna stilla värld krävs inte mycket av oss eller våra byggnader. Många älskar havet när det är såhär. Men ser vi havet på vintern i Bohuslän vet vi... utsatt utrymt fantastiskt och krävande Denna kustlinje har råhetsklass 0 viket innebär att naturen inte skapat skyddade platser. Skydd måste byggas, om det behövs. Ovanligt höga vattenstånd ger problem med avlopp, färskvatten, el, fuktskador, försäkringskostnader och en (om än tillfällig) flykt från området. Skall vi bo och arbeta vid havet, året om så måste vi anpassa vår verksamhet och våra byggnader till de krav som ställs här. Föränderligheten kommer med global uppvärmning att intensifieras varför vi behöver omvärdera våra planer för låglänt stadsmiljö nära havet. att även lätta vindar då går genom märg och ben. Hårda vindar har dessutom en destruktiv kraft. Att vistas i dessa förhållanden är krävande och intensivt, något vi kan njuta av en kort stund men knappast bo i. Under dessa förhållanden ställs hårda krav på oss och våra byggnader. Traditionen säger: bygg i lä (för en förhärskande västvind). Många av dagens exploatörer säger: bygg med utsikt, husen skall tåla hård vind. Och visst skall husen hålla men är det bekvämt? Översvämning har vi haft förr om än sällan. Varje gång blir det stora problem. Saltvatten förstör mycket i vår byggda värld. Enligt de modeller som ledande forskare har tagit fram, och som försäkringsbolagen nu ser över (några har vidtagit åtgärd), visar på att vi får högre havsnivå i framtiden både pga issmältning och djupare lågtryck. 2

4 klimatet vi påverkar påverkar oss havsnivån höjs Is-smältning på Grönland FNs klimatpanel IPCC angav år 2007 att vi före år 2100 skulle få en förhöjd havsnivå på upp till 59cm. Många forskare* visar på dubbla takten av nivåhöjning; 120cm. Huvudorsak: landis smälter. Om Grönlands landis smälter helt får vi en havsnivå 7,2 m högre än idag. Om Antarktis landis smälter helt får vi en havsnivå på ytterligare 61,1 m högre. Så mycket vatten binds i nämnd landis. Orsaken till att havsnivån stiger och att vädret intensifieras är ett allt varmare klimat; ökade koldioxidhalter i luften stänger in en del av den värme som skulle stråla ut från jorden. Bara IPCC är uppkopplad med 2500 forskare och många av dem gör olika modeller bl.a. av i vilken takt havsnivån kommer att stiga. De är inte eniga utan har kommit överens om ett tal där de kan enas, ett slags lägsta tal. Se IPCCs hemsida. Uppmätt och förväntad temperaturhöjning intensivare väder Mer dramatiska väderförhållanden**; djupare lågtryck (och högtryck) och kraftfullare vindar, ger redan nu temporärt höga havsnivåer. Huvudorsak: allt varmare vatten och luft. Koldioxiden finns inte bara i luften utan också i haven där känsliga organismer påverkas negativt***, bl.a. kallvattenkoraller som vi har i Kosters marina nationalpark. Denna snabba försurning i kombination med temperaturhöjningen i haven gör det svårt för livet i havet att anpassa sig. * enligt C. Rapley, British Antarctic Survey bl.a. **svårt att förutspå men detta visar forskarnas modeller, SMHI. *** C. Turley, Plymouth Marine Laboratory 3 Arktis: januari 1990 januari 1999 Is och snö reflekterar solens energi medan vatten absorberar den. Till slutet av 1900-talet hade den globala havsnivån varit konstant i 3000 år, nu är den inte det längre. Under förra istiden (ca år sedan) var havsnivån ca 130 m under dagens nivå. Vi har en landhöjning p.g.a. den istiden som är ca 9 mm i norra Sverige och 0 i Skåne. (enligt Wikipedia)

5 +2,5m 4 Havsnivån höjs inte bara sakta utan ibland plötsligt p.g.a. lågtryck och vind. De som använder och äger utsatta fastigheter kommer att påverkas. I november 2007 hade vi en havsnivå under någon dag på +1,5 m, inget extremt väder, ingen storm bara ett djupt lågtryck. Tillfälliga höjningar på +2,5 m kan ligga nära i tiden. Planera för saltvatten i sjukhuset, Strömsvattnet, oljehanteringen etc.

6 effekter liv För att leva behöver vi lämpliga betingelser, var och en av oss. Att anpassa sig till nya förhållanden tar lång tid. stimulans Vårt samhälle bygger på dagliga aktiviteter; vi vill vara friska, ha goda relationer, försörjning etc. Bakgrunden till detta liv bygger vi, miljön är vårt ansvar. arv Staden har sin historia som vi bör förvalta väl, för oss själva och till kommande generationer. 5 livet i och runt byggnader vid havet Värdet och upplevelsen av havsnära bebyggelse kommer att förändras i takt med att klimatet förändras. Med tanke på en byggnads livslängd behöver vi redan nu bygga för ett förväntat väder och översvämningsläge år fram i tiden, samtidigt som vi måste ha fungerande byggnader nu. Vi behöver säkerställa funktionerna i sommarsol och vinterstorm, i lågvatten och översvämning. En noggrann genomgång och plan för olika vattenstånd måste göras. Vilken vattennivå skall byggnaden klara?

7 möjligheter på pålar byggnadsprinciper i-fyllnad höjd mark flytt- & nedmonteringsbart lär av erfarna Där risk finns för översvämning bör samtliga byggnader ha delade system vad gäller VA, el, tele osv. Dvs ett system i markplan (och källare) som kan bortkopplas från systemet för övriga våningsplan. Byggnaderna bör vara självförsörjande, (VA, el, värme) åtminstone en viss tid. Vi kan gå till länder där översvämning sker regelbundet eller där bebyggelse ligger under dagens normala havsnivåer skyddad av vallar för att lära mer. Dessa områden hanterar redan de problem vi kommer att ställas inför. I USA finns en Floodproofing Conference bl.a. kopplad till FEMA, i Nederländerna finns flertalet företag som arbetar med olika sätt att hantera översvämning i befintliga byggnader såväl som i nya etc Ytterligare två principer kan nämnas som har fördelen att ligga i markplan utan trappor, hissar och ramper: den vattentäta byggnaden och byggnaden som tål översvämning. Här krävs beräkning av flytkraft, temporär tätning av dörrar och fönster samt utbildning av brukarna. I de principer som beskrivits ligger också speciella krav på material och grundens styrka. Vattens rörelser, såsom vågor och ström, har stor kraft redan vid ett djup på 0,5 m. Dessa krafter måste beräknas separat för varje riskområde och byggnader anpassas därtill. Ett varningssystem bör inrättas samt en aktionsplan för hur byggnaderna skall fungera när marken är översvämmad tillsammans med en saneringsplan. För befintlig bebyggelse finns ett antal sätt att bygga temporära barriärer, dräneringssystem, skydd mot baksug i avlopp osv. Tekniska lösningar såsom vattentålig hissinstallation, temporär ingång i plan 2 etc undersöks vidare. 6

8 beslut en plats att börja Parkeringsplatsen framför sjukhuset är en utsatt del av staden som kan utvecklas. Här kan samtliga av ovan nämnda principer användas i ett samanhang där varje byggnad fyller en traditionell funktion, nu och i framtiden. 7 teori blir verklighet Genom att bygga en ny stadsdel i Strömstad kan vi praktisera den kunskap vi har. Byggnaderna kan bli en del i synliggörandet av visionen om en hållbar stad. Form, material och innehåll kan dessutom knyta an till traditionellt och framtida leverne. Platsen som ramas in av staden, havet och en klippa, har alla förutsättningar att bli en magnet.

9 byggnader Baseras på att havsnivåhöjningen inte överstiger +2,5 m. Byggnadernas nedre plan är 1m över plan mark och +3m över dagens normalvatten nivå. uterum brygghuset granitparken butik, restaurang och kontor tomma torget hus på pålar, i olika former Byggnadsprincipen är applicerbar på en mängd formidéer och användningsområden. konsthall work-shop-studio sätt att bearbeta marken Markytan, en del av stadens ansikte. eco-shopping brygghuset för dykare & naturälskare. Den arkitektoniska idéen bygger på en brygga i flera våningar; följer havsnivåhöjningen och är stomme till mobila rum. stadslandskapet I rumsskapande skala kan information ges. tomma torget Bostadshuset som aldrig byggdes, en 1:1 plan i marken, endast köksmöblerna sticker upp. glas-virveln En glas-skulptur som visar varje halvmeter över normalhavsnivån år en vanligare form av hus på pålar för butik & restaurang i nedre plan Publika verksamheter i nedre planet och kontor i de övre. upphöjda träd För att undkomma saltvattnet planteras träd i täta bäddar. konsthall med takträdgård På upphöjd mark, i ståtlig position, står en av konstkustens nya pärlor. mobilhotellet Bakom konsthallen ges plats för ett flyttbart hotell. granitparken Klippan, en ö i staden, görs tillgänglig med spänger etc. eco-shopping Ett varuhus för lokalproducerade och ekologiska produkter. En hållbar utveckling av handelsstaden Strömstad. 8 upphöjda träd glas-virveln skissad stadsdel, sedd från havet och Norra Hamnen

10 brygghuset spån g ru byggnad med budskap 7m över plan mark 4m över plan mark 1m = +3m (ö.havet) fasad sydväst skala 1:400 (A3) rani tpar ken ramp 40m2 20m2 hiss Vi studerar brygghuset lite närmare. Funktionen är kopplad till havet och skärgården då en dykklubb och naturinfo har sin plats här. Formen är kopplad bakåt i tiden, till de traditionella bryggorna, och framåt genom att vara brygga även vid höjd havsnivå. nt G pontonbrygga plan 1 skala 1:400 (A3) pontonbrygga, tidvattenmodell 9 +2,5 m mobila rum i flexibelt system normal havsnivå år 2000 I en öppen vind- och vattentålig struktur vänds kortsidan åt SV och långsidan läas av berget. Inomhus-rummen byggs av flyttbara väggar, i trä eller i glas. På översta taket sätts vinklade solceller. De tekniska systemen följer flexibiliteten genom att färskvatten och el ligger i de inbyggbara, isolerade taken, mulltoaletter, trådlösa nät och telefonuppkopplingar osv. Byggnadens mest fasta installation är hissen (mobila, vattentåliga hissystem undersöks vidare).

11 aktivera människor förändrar d foo w- rlig as teg kultur atu tn perma slo r -tu o ec fik ra alt lok er ism De i d m mer lokalproducerat fair-trade city erg en kla eko-kommun iske art f hållb gg by ut ar eb els ny för cy et Människor som ser fysisk förändring och använder den, är nog mer benägna att ändra sina egna vanor. ing b ut dis s tan n ild lycko-index kunskap och handling Varje förändring börjar med en idé. Kan vi bygga en miljö där goda idéer uppstår, får gro och växa till initiativ och realisering har vi lyckats. 10

12 Chalmers Arkitektur - Masterprogram Design for Sustainable Development Projekt 2007/2008 : Strömstad - Planering och gestaltning för hållbar utveckling,