KORPÖGAT. Sällskap med ädla syften. T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g. Årstid med lövsprickning och vägsprickning. Post men ändå ingen post

Transkript

1 KORPÖGAT T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g Årgång 3 April 2005 Pris 10:- Post men ändå ingen post Posten i Torsåker är ingen riktig post, åtminstone inte för de Torsåkersbor som ska hämta ut sitt nya körkort. En Torsåkersbo försökte reda ut begreppen kring det nya körkortets utlämnande. Det blev en något förvirrande historia. Sidan 20 Sällskap med ädla syften Föreningen Pimpelnicklarna bildades i Torsåker1952. Den utvecklades till att bli ett ordenssällskap med egna cermonier, egen guldmedalj och ordförandeklubba i renhorn. Även i landsorten kan människor träffa varandra under ädla former. Sidan 15 Grattis, min kära elev! Broor Sundin har fyllt 65 år och gratulanterna tillströmmade i vanlig ordning. En av dem var hans lärarinna från skoltiden. Genast infann sig frågan om hur många personer som får uppleva att lärarinnan från barndomens skola kommer för att gratulera på 65-årsdagen. Sista skörden Under 1990-talet formades en ny energipolitik i Sverige. Kärnkraften skulle bort och ersättas med miljövänliga energikällor. Ett av koncepten hette Salix, en energigröda som förutspåddes ha framtiden för sig, även i Torsåker. Men det var då det. Nu är sista skörden bärgad och några fler skördar blir det inte. Sidan Mot Amerika utvandrade många Hoforsbor till det fria Amerika. Som präst kom Erik Hedbom i kontakt med kyrkböcker som berättade om Hoforsbornas utvandring. Nu får vi ta del av hans uppsats. Sidan 16 Lyan får färg Ungdomsgården Lyan håller på att ta ny form. Det byggs och målas om, det är nästan helt färdigt med en musikstudio. Man har även byggt en ny Sidan 18 ingång till Lyan. Sidan 21 Årstid med lövsprickning och vägsprickning Sidan 11

2 2 KORPÖGAT Ledaren: Mogna att ta ansvar Alla som har körkort vet att hastighetsbegränsningar är till för att hållas. Nu införs nya begrepp i trafikmoralen som säger att man i vissa lägen skall ha förståelse för att en fordonsförare inte känner sig motiverad att följa gällande hastighetsregler. Då skall regeln heller inte finnas. Det gäller i första hand vägar i glesbygd. För 70-vägar har tidigare gällt att maxfarten kunnat sänkas till 50 eller lägre om särskilda förhållanden finns som kräver detta. Åtgärden har då påkallats av dolda faror i trafiken i form av skymd sikt, barn, djur, utfarter etc. Prästhyttan/Walls vägförening har fått avslag på begäran om en sådan hastighetsnedsättning genom byn. De som gett avslag stöder sig på en ny policy för fordons hastighet i glesbygd som säger att fordonsförare skall få ökad rätt att själv bestämma sin hastighet. Nedsättningen genom Berg har av den anledningen tagits bort. Stjärnsundsvägen är sedan länge lekstuga för motorcyklister som kör enligt den i mc-kretsar beprövade modellen höga berg och djupa dalar, det är försäkringen som betalar. Inte mycket har gjorts för att stävja förhållandet och nu lär det komma att göras i ännu mindre utsträckning. I mera tättbebyggda områden, t.ex. i Hofors, börjar man ta bort huvudleder med tillhörande skyltar för väjningsplikt. Då kommer högerregeln att gälla. Då måste man se sig för, något som automatiskt sänker hastigheten, menar man på Vägverket. En åtgärd som kan vara vettig, även om det kommer att smälla lite mer än vanligt i korsningarna fram tills att folk har lärt sig det nya tänkesättet. I storstäderna gör man precis tvärt om. Försök med nya 30-zoner i Stockholms innerstad har fallit väl ut, säger Citypolisen. Högre fart i glesbygd, lägre fart i stan, tycks vara dagens melodi. De styrande i trafiksäkerhetsfrågor försöker göra om vårt trafikbeteende. Syftet är att få ner antalet olyckor och samtidigt ha råd med en trafikövervakning som är värd namnet. Den nya policyn för hastighet i glesbygd lyder: Färre skyltar och förbud, större ansvar för fordonsförarna. Frågan är hur det skall gå och hur det nya trafiksäkerhetstänkandet skall påverka glesbygden. Faller det nya trafiktänkandet väl ut kan det bli ett lyft för glesbygden, om fordonsförare börjar köra med ansvar, hänsyn och omdöme, så som trafikskolorna en gång i tiden lärde ut till sina elever. Men, vem i allsin dar tror att det blir så? Fan tro t, sa Rellingen. Insändare: Var finns Röda Korset? Läste i Gefle Dagblad om våra Etiopiska flyktingar i Hofors och hur Migrationsverket behandlar dem. Vi är väldigt snabba att hjälpa när det händer något i andra länder men hur skulle det vara att städa framför egen dörr. Detta måste ju vara ett perfekt tillfälle att Torsåkers Röda Korskrets tillsammans med Hofors Röda Korskrets hjälper dessa arma människor med livets nödtorft i form av mat och hygienartiklar. Det finns en möjlighet till och det är att vi alla tillsammans skänker av vårt överflöd så att dom åtminstone kan äta sig mätta och hålla sig rena. Maude Hydén. Korpögat söker medarbetare till ungdomsredaktionen. Korpögat behöver en ungdomsredaktion! Vi hoppas att det bland våra unga läsare finns några killar eller tjejer, som vill arbeta ihop med ett gäng lite äldre killar och tjejer. Vår gamla ungdomsredaktion har tyvärr slutat på grund av skolgång på annan ort. Ni behöver inte vara duktiga på att skriva eller fotografera det lär man sig med tiden, det har vi alla gjort som jobbar med tidningen. Vi kan inte betala något, alla arbetar ideellt. Telefonnumren som ni kan ringa är Maude eller Margareta. Redaktionen KORPÖGAT Torsåkers Sockentidning Politiskt oberoende Utges av: Torsåkers Sockenförening Ansvarig utgivare Lars Pettersson Annonser: Margareta Skogsberg Material skickas till: Alkrantzvägen Torsåker margareta.skogsberg@telia.com Redaktionssekreterare: Maude Hydén, prosten246@hotmail.com Postadress: Korpögat Solbergaleden Torsåker Besöksadress: Bygdegården Torsåker Tel Fax Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, 2004

3 Debatt: Att hyra eller inte hyra - det är frågan Uthyrare av samlingslokaler har hamnat i bryderi om vem som skall få komma in i deras lokaler. Upprinnelsen är att Folkets Hus i Sandviken beslutade att ställa lokal till förfogande då Sverigedemokraterna ville hålla ett möte. Beslutet väckte känslor då många anser att partiet i fråga drivs med främlingsfientliga och odemokratiska förtecken. Något möte blev det inte. Styrelsen för Folkets Hus tvingades ändra sig i frågan. Inte för att man ansåg det vara fel att hyra ut lokalen. Ändring av beslutet gjordes för att andra hyresgäster hotade med bojkott mot Folkets Hus om lokal skulle upplåtas för det aktuella mötet. Hur demokratiskt är det? Ärendet har väckt frågor hos flera uthyrare av samlingslokaler som börjar undra över vem man skall släppa in i sina utrymmen. Det finns idag en lång rad föreningar och organisationer i Sverige som är något dunkla i frågan om vad de egentligen står för. Rätten till yttrandefrihet är grundlagsskyddad i Sverige. Vem som helst skall kunna hyra en lokal för att i mötesform framföra sina åsikter. Dock finns en allmän uppfattning om att möteslokaler inte bör upplåtas till personer och organisationer som företräder kriminalitet och rasism. Men var går gränsen mellan rasist och icke rasist i dagens debatt om det mångkulturella samhället? Och vilka kriterier skall gälla för att en organisation skall klassas som kriminell eller odemokratisk? Den som vill arrangera ett offentligt möte i Hofors kommun kan bland annat vända sig Folkets Hus i Hofors och till Torsåkers Bygdegård. Båda är föreningar som värnar om sina intressen och som själva kan välja vilka man vill ha i sina möteslokaler. Dock vill man inte göra uthyrningar som väcker anstöt och vållar negativ debatt. Det finns också särskilda diskrimineringslagar att ta hänsyn till. Sådeles gäller det att hålla tungan rätt i mun då sådana ärenden står på dagordningen. Vid senaste styrelsemötet i Torsåkers Bygdegårdsförening föreslogs att föreningen bör anta en policy för uthyrning och att samråd bör ske med Folkets Hus i Hofors för gemensam policy. Kontakt togs med Eva-Lise Berglund som sitter i ledningen för Folkets Hus i Hofors. Vi har som princip att inte upplåta lokaler för odemokratiska organisationer eller till andra som motverkar vår förenings intresse, svarar Eva-Lise Berglund och tillägger att det skulle kunna vara bra med någon form av fastställd policy som gärna kan vara gemensam för olika uthyrare i kommunen. KORPÖGAT Husbilar välkomna 3 Motorhome Club of Sweden (MHCS) har tillskrivit samtliga landets kommuner och frågat om man avser att göra ställplatser för husbilar. Endast 37 % av landets kommuner har svarat på frågan. Hofors kommun har dock svarat och sagt att man känner till problemet och att ställplatser för husbilar finns med i en framtida planering. Både husbilsfolket och husvagnsfolket förväntas idag övernatta på campingplatser. Problemet är att dessa båda grupper av individer inte lever samma liv. Med husbil byter man oftast natthärbärge varje dygn medan husvagnen kan stå på samma ställe i flera veckor. Det gör att husbilsägaren på campingplatsen får betala för en massa service som han inte behöver. Alternativet är att övernatta på rastplatser med risk för överfall av vägpirater. På kontinenten har man därför börjat tillhandahålla särskilda ställplatser för husbilar. Platserna ligger tämligen skyddat för överfall och är ibland även bevakade. Genom myntautomat kopplar man in sig på elnätet. Platserna är oftast vackert belägna. Sveriges husbilsägare börjar nu kräva ställplatser för husbilar även i Sverige. Text: Staffan Berglind

4 4 KORPÖGAT Tidningen Arbetarbladet hade i år som aprilskämt att om Gävleborna ville ha bättre vägar fick de laga dem själva. Den situationen är välbekant för en del Torsåkersbor. Åtminstone för Åke Haga och Stig Nilsson som på frivillighetens basis fått agera vägarbetare. Detta var inget aprilskämt. Här i Torsåker är sådant verklighet. Kommunen har väl som vanligt inga pengar, tänkte Åke och Stig, utrustade sig med spade och skottkärra och blev vägarbetare. Pålsbovägen fick en välbehövlig upprustning, men därmed var inte alla problem kring vägen lösta. Utanför Bengt-Olov Hedlunds hus finns 70-skyltar på vardera sidan av vägen. Den som försöker komma upp i den hastigheten längs Pålsbovägen bör vara rutinerad rallyförare för att över huvud taget kunna överleva färden. En av skyltarna har dessutom slagits ner på Bengt-Olov Hedlunds gräsmatta Själv är bäste dräng Åke Haga och Stig Nilsson och får förutom hastighetsskylt även fungera som trädgårdsprydnad. En lutande sådan. Kommunen har flera gånger kontaktats om att ta bort skylten från gräsmattan. Inget händer och husets ägare får inte själv flytta undan märket. Som privatperson får man inte flytta på ett vägmärke. Skolan har satt upp ett tält i skogen bredvid vägen. Flera gånger varje dag kommer skolklasser och dagisgrupper gående på vägen för att ha lektioner och andra aktiviteter i tältet. Skolpersonalen räknar kallt med att fordonsförare skall hålla låg hastighet på en väg som denna, men så är inte alltid fallet. Vi som bor längs vägen oroar oss för situationen. Nu har vi lagat vägen. Men hastigheten kan vi inte göra något åt. 70-skyltarna ger sken av att vägen håller högre standard än vad som är fallet. Skyltarna bör flyttas till något vettigare ställe. Dessutom bör det stå något annat än 70 på skyltarna, säger Bengt-Olov Hedlund som vid det här laget tröttnat rejält på sin något ovanliga trädgårdsprydnad. Jag har kommit lätt på sne och även lite fel Text: Staffan Berglind Foto: Bengt-Olov Hedlund

5 Många turer kring nytt dagis Turerna kring Berglins gamla affär i Torsåker går vidare. Kommunarkitekten Leif Holmqvist har inbjudit till två så kallade församråd med berörda fastighetsägare. Vid dessa har uttalats delade meningar om kommunens planer på att bilda ett sammanhållet fysiskt skolområde med Solberga skola i centrum. Kommunen vill använda gamla Berglins affär för förskoleverksamhet och angöra den till Solberga skola på ett sätt som gör att Berlins väg stängs av. Från fastighetsägarhåll har påpekats att hela byns identitet förändras vid stängning av Berlins väg. En fastighetsägare lånar idag mark från gamla affären för att kunna komma in på sin tomt med husvagn och ser med oro på kommunens förslag. Andra vill att skolan istället skall utökas i riktning mot ICA. En protestskrivelse föreligger från ett fyrtiotal personer som inte vill se Berlins väg avstängd. Även Torsåkers församling har yttrat sig i frågan och menar att församlingshemmets parkeringsplatser inte får påverkas av förskolans parkering. Dock kan man tänka sig att upplåta församlingshemmets parkering till skolan vid vissa tillfällen. Synpunkter har också framförts om att det är en bra lösning att få skolområdet som helhet och att det är en förhoppning att förskolan skall kunna öppnas hösten 2006 i Hemlins fastighet som man nu bestämt sig för att fastigheten skall kallas för under utredningstiden. Utredningsarbetet fortsätter och turerna lär förmodligen bli flera innan ärendet är slutbehandlat. Pilot med laster Vi läser i Dagens Nyheter om piloten vid ett ryskt fraktbolag som landade på Sturups flygplats med ett större fraktplan. Då han klev ur planet konstaterades att han inte var nykter. Då han efter nattvila skulle flyga hem till Ryssland visade det sig att han inte var nykter då heller. Polis tillkallades varvid den övriga besättningen på planet hävdade att det förelåg en förväxling, mannen i fråga var inte pilot utan medföljde som lastare och att han därför inte nödvändigtvis måste vara nykter. Förklaringen godtogs och planet tilläts att starta. En vecka senare återkom samma plan till Sturup. Därvid noterades att det var lastaren som satt på pilotens plats i cockpit under landningen. Vid kontroll visade det sig att han var onykter även denna gång. Nu får de svenska luftfartsmyndigheterna ta sig en funderare på hur man skall komma tillrätta med problemet. Nya regler för sotning Nu kan fastighetsägare själva få ta hand om sin sotning. Villkoret är att sotningen kan utföras på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen måste dock ge tillstånd i varje enskilt fall. Den som vill sota själv kan således kontakta Hofors kommun miljö-och byggnadsnämnden. Särskild ansökningsblankett skall ifyllas. antik storvik Vi söker Antika Möbler Original eller renoveringsobjekt. Även speglar, ljuskronor, allmoge mm köpes. Av mellansvensk handelskammaren förordnad värderningsman. KORPÖGAT Butiken mitt i byn Paketutlämning ATG ombud Svenska Spel Apoteksutlämning Öppet Måndag - Fredag 9:30-20:00 Lördag: 9:30-19:00 Söndag: 11:00-19:00 Svensk Kassaservice Måndag - Fredag 13:00-17:30 Lördag: 10:00-14:00 5

6 6 KORPÖGAT Fri hastighet i glesbygd Det kan man fråga sig efter ett beslut av Länsstyrelsen i Gävleborgs län rörande väg 512 genom Prästhyttan. Det hela började 2001 då Prästhyttan/Walls vägförening begärde sänkning av hastigheten från 70 till 50 km/tim genom Prästhyttan. Motiveringen var vägens beskaffenhet med skymda kurvor, skolbarn på vägen samt att vägen på ett ställe går tvärs över en gårdsplan. Ärendet bollades genom Länsstyrelsen, Trafikpolisen samt Vägverket Region Mitt. Samtliga avstyrkte begäran om nedsatt hastighet. I slutsvaret från Länsstyrelsen sägs att fordonsförare är skyldig att anpassa farten efter rådande förhållanden och de förare som har bristande respekt för förhållandena nås tyvärr inte med skyltade hastighetsbegränsningar. Vilket kan tolkas som: Varför skall man sätta upp hastighetsskyltar när ändå ingen bryr sig om dem? Det är Monica Robin Svensson i länsledningen som undertecknat formuleringen. Vi ringer upp henne och hänvisas till länsjuristen Ingemar Lundén. Vi frågar om Länsstyrelsen antagit en ny policy som säger att hastighetsskyltarna spelat ut sin roll i Sverige? Ja, i princip är det så. Om en bilist ser en 50-skylt och inte anser sig motiverad att köra i 50 just där, då gör han det inte heller, svarar Ingemar Lundén och tillägger att det idag endast finns en metod att ta till för att få ner hastigheten på den här typen av vägavsnitt: Det är att göra vägavsmalningar, sätta ut blomlådor eller vägbulor. I händelse av brott mot hastighetsbestämmelserna, kan man då med stöd av Länsstyrelsens nya policy åberopa förmildrande omständigheter om man inte ansett sig motiverad att rätta sig efter den maxfart som skyltats? Vi ställer frågan till Polisen och hänvisas till Rune Näsvall som sitter på polisens kontaktcenter i Fagersta för att besvara allmänhetens frågor om polisens arbete. Vad tycker han om Länsstyrelsens nya policy i trafiksäkerhetsfrågor? Polisen och Länsstyrelsen har kanske inte alltid samma uppfattning om trafikmoral. Polisens uppgift är att se till att hastighetsbegränsningarna följs och några förmildrande omständigheter går vi sällan med på vid överträdelser. Men jag har full förståelse för problemet. Den här typen av hastighetsbegränsningar har spelat ut sin roll, säger Rune Näsvall och tillägger att en fordonsförare har ett juridiskt ansvar för att köra på ett sätt så att personer och egendom inte kommer till skada. Man får lita på att en fordonsförare kör med huvudet och inte bara med fötterna. Sådana här 50-skyltar på 70- väg leder inte till lägre hastighet. Däremot kan lokalpolisens tillfäl- liga hastighetskontroller ha en avskräckande verkan för dem som trafikerar sådana här vägavsnitt, säger Rune Näsvall. Prästhyttan/ Walls vägförening har nu som sista åtgärd vänt sig till kommunen. Trafiksamordnare Ulla Sahlström har tillskrivit Miljö- och byggnadsnämnden och påtalat trafiksituationen i Prästhyttan. Mest med tanke på de skolbarn som måste gå på vägen för att komma till busshållplatsen. Arbetsgruppen för trafikfrågor svarar dock att eftersom Länsstyrelsen, Polisen och Vägverket redan gett avslag i frågan, lämnar kommunen ärendet utan åtgärd. Vi utför alla slags VVS-arbeten. Vi samordnar med snickare, plattsättare, elektriker och målare. Ring Hofors VVS dygnet runt Vi lämnar gratis offerter. När det gäller badrum Vi har våtrumsbehörighet Kakelbutiken, Storvik Tel/Fax GARNBOD Solbergaleden 22, Torsåker Mån-fre (lunch ) Lördagar Stängt STICK- & VIRKGARN Uppritade BRODERIER DMC Moulinegarner - KEMTVÄTT MATTRASOR - MATTVARP Inte dyr Inte billig Inte bäst Men jag finns här året runt Nornholms Blommor Solbergaleden - Torsåker Tel Centralgatan 13 Hofors Tel

7 KORPÖGAT 7 Stavfel i den högre skolan Danska staten har drabbats av en oförutsedd utgift på kr, läser vi på TV4 Text. I samband med firandet av H C Andersen-jubileet bestämde Danmarks regering att alla elever i årskurs sex skulle få ett nytryck av en H C Andersen-bok. 29 böcker av den store sagoboksförfattaren nytrycktes. Samtliga hade försetts med ett gemensamt förord författat av utbildningsminister Ulla Törnäs där hon påpekade vikten av att vårda språket. Då böckerna levererades från tryckeriet upptäcktes att utbildningsministern i sitt förord stavat fel på två ord. 20 personer vid Gyldendals förlag fick ägna fem dagar åt att skära ut förordet för att ersätta det med ett nytt i lösblad. Kostnaden för extraarbetet uppgick till kr. Enligt överenskommelse skall danska staten betala kr medan bokförlaget får stå för resterande belopp. Fult i Hofors Varför måste det vara så fult i Hofors? Det frågar man sig i ett medborgarförslag som lämnats in till kommunfullmäktige. Sätt upp parkbänkar med bord i det nya grönområdet. Gör så att folk rör sig mer i Hofors. Idag står alla och hänger på Prix parkering, vilket inte är trevligt. Bygg en ny ungdomsgård som vissa dagar i veckan kan vara upplåten för mellanstadieelever. Datorer och kök bör finnas. Kanske vill ungdomarna även baka bullar, då kan man bygga en liten kiosk där de kan sälja bröd och fika. Kanske kan verksamheten samordnas med Hanssons konditori. Liva upp rondellen. Ny motionsslinga behövs för promenader i belysning även på vintern. Minigolfbana och fiske bör finnas det också. Mera blommor och flera rastplatser för hundarna. Och framför allt: Sänk skatten! Kanske fler vill bosätta sig här om allt detta blir verklighet, menar förslagsställaren och berättar att dessa tankar uppkommit då några killar och tjejer suttit och pratat om hur man vill att Hofors skall se ut. Vi saknar vår svenska fasadflagga Du /Ni som lånade vår svenska fasadflagga natten mot söndagen den 17 april var snälla att sätt tillbaka den där ni tog den. Bygdegården som drivs av frivilliga krafter och obetald arbetskraft har inte pengar till onödiga utgifter. Kom istället med och bli en av oss som försöker hålla vår Bygdegård i fint skick. Alla är välkomna att bli medlemmar.

8 8 KORPÖGAT Klottret har nått Torsåker Någon har farit fram med sprayflaskan och klottrat på Torsåkers järnvägsstation. Man har även gett sej på privat egendom vilket är tabu i klotterkretsar. Det är synd att man ger sig på privat egendom, säger en mycket ledsen Birgitta Larsson, ägarinna till en fastighet i Solberga, Torsåker som har drabbats. Juridiskt sett är det här skadegörelse som i normala fall ger dagsböter. Är förövaren under femton år överlämnas ärendet till socialamyndigheterna men i vilket fall som helst får förövaren ersätta saneringen eller med andra ord: Föräldrarna. Väntkuren vid järnvägsstationen. Grannsamverkan i Torsåker Kallar till möte tisdagen den 10 maj klockan på Torsåkers Bygdegård Genomgång av 2004 års aktiviteter och kommande Kaffe med dopp Förstörelse av privat egendom. Välkomna Din lokala leverantör av villaolja & diesel Lars Lindroths Åkeri Tel ,

9 KORPÖGAT 9 FAR ROR, MOR ÄR RAR Just denna fras stod en gång på första sidan i den svenska småskolans läsebok avsedd för dem som för sextio år sedan skulle lära sig att läsa. Hela svenska folket hade som förstaklassare fått stava sig igenom den frasen. Signaturen Juha gör ofta inlägg på en av Passagens debattsidor på Internet. Det är skolans värld han främst intresserar sig för. Nu anser han att den välbekanta skolfrasen borde ha reviderats vart trettionde år mot bakgrund av skolans ambitioner att vara en institution i tiden. På sjuttiotalet då otrohet och skilsmässor började gå som en farsot över landet borde en omskrivning ha skett till: FAR ÄR I MORA, MOR ÄR I FA- RA. Efter ytterligare trettio år, således idag, borde rätteligen en revidering ha skett till: MOR ÄR RAR, VAR ÄR FAR? Projekt Hoforsmodellen Hofors kommun har genomfört en utvärdering av projektet Hoforsmodellen. 147 personer har i en enkät fått svara på frågor om hur man upplever sin arbetssituation utifrån de mål som uppsatts för Hoforsmodellen. Projektet startade 2003 i syfte att förbättra arbetssituationen inom vården. Vårdpersonal skulle själva få välja sysselsättningsgrad. Flera män skulle lockas till vårdyrket, ohälsan skulle minskas och personalen skulle göras mer delaktiga i planeringen av det dagliga arbetet. Nu har en första utvärdering gjorts utifrån frågeställningen: Hur har det fungerat? Några fler män har inte tillförts vården genom projektet. Bland de 147 inkomna enkätsvaren kommer endast två från manliga vårdanställda. 53 procent har med stöd av projektet valt att öka sin sysselsättningsgrad medan 12 procent har gått ner i arbetstid. Valet av sysselsättningsgrad har många gånger styrts av ekonomin och av familjeförhållandena. På frågor om arbetssituationen har förbättrats är meningarna delade. Många svarar att den var bra även innan Hoforsmodellen infördes. Att få fler män till vårdyrket anser många vara omöjligt. Vårdyrket är ett lågstatusyrke med förhållandevis låg lön, tycker de flesta. Jobbar de heltid inom industrin får de lika mycket efter skatt som vi får före, beklagar sig en kvinnlig vårdanställd i sina funderingar kring varför män väljer bort vårdyrket. Kommunens vårdanställda tycks i alla fall trivas på sina jobb. Hela 97 % svarar att man trivs bra på jobbet, även om 16 % upplever sin psykiska arbetsbelastning som betungande. BERGSMANNEN Tel * Hämtmat * A La Carte * Lunch * Hotellrum RAMSHOPEN Övre Storviksvägen 1, STORVIK Tel Inramning - Presenter - Hemslöjd Rolf Lidbergs tomtar och troll Tygblöjor för dig som tänker på ditt barn och miljön Mekaniska arbeten, svetsning, bockning och pulverlackering Tel Dalgränsens Mekaniska Gammelstillavägen TORSÅKER

10 10 KORPÖGAT Nya ägare till Jöns-Ers i Fors Linda Andersson och Jonas Ekman har nyligen flyttat till Jöns-Ers i Fors från Kungsgården och Åshammar. På frågan om det fanns någon gammal anknytning till Torsåker trodde inte ungdomarna att det fanns någon sådan. Jonas mamma och pappa som var på arbetsbesök berättade att Jonas morfar Ingemar Larsson och mormor Linnea hade bott ovanpå Konsumbutiken i Torsåker, där även morfar arbetade. Morfaderns namn kanske känns igen av gamla Torsåkersbor. Ingemar och hans hustru flyttade sedan till Bodås Konsum för att bo och arbeta. Där föddes också Jonas mamma Christina, så visst det fanns en anknytning. För Lindas del finns det en släkting som bor i Hästbo. Det är en syster till Lindas faster som heter Gertrud Larsson, samt hennes man Hans. Letade en gammal gård På frågan om hur dom hamnade i Torsåker berättar dom att de en tid letet efter ett gammalt hus. Att det blev Torsåker var en ren slump då de i Jöns-Ers hittade sitt drömhus Snart ett färdigt kök Jöns-Ers, Fors 1 som både har gamla anor och rymliga rum. Linda och Jonas har stora planer för sitt nyinköpta hus men har börjat med att riva ut en del i köket. De gamla köksskåpen av gediget trä har sparats och målats om. Köksgolvet kommer att få nya breda golvplank som för övrigt även finns i de andra rummen sedan tidigare. På tomten finns ett mindre hus där Jonas och Linda bor i tills det stora huset är färdigrustat. Linda startade eget Jonas arbetar på Sandvik. Linda som tidigare arbetat hos Wahlströms bokförlag i Stockholm sa upp sig för ett nytt arbete i Gävle, men blev uppsagd efter några veckor på grund av dålig orderingång. Idag har Linda startat ett eget företag och arbetar hemifrån bostaden som illustratör och formgivare. Hon utför arbeten åt sin gamla arbetsgivare Jonas och Linda njuter i solen Wahlströms bokförlag. Jonas och hans pappa rensar tomten på en del stora träd. Det blir bra till vintern när dom ska elda i sin vedspis som är tillverkad i Torsåker. Planer inför framtiden är att få flytta in i det stora huset i höst, sen får det ta den tid som behövs för att få det som dom själva drömmer om. Intrycket är att man vill bevara det gamla så mycket som möjligt och renovera varsamt. Reportege: Maude Hydén & Leif Skogsberg

11 KORPÖGAT 11 Vårpromenad Våren är kommen och snön har smält bort. Sommaren anländer hit inom kort. Vi njuter av våren och tranornas dans och sjunger så glatt "uti vårsolens glans" En vårpromenad fram till våran station. Se blommor slå ut, hör lärkan tar ton! Mot himlen vi titta och trampar då snett i en spricka i vägen, hur har detta skett? Jo, en dåligt byggd väg utan underarbete. Var byggfirman är nu, blott gudarna vete, men man tömde ordentligt vår kassakista när man gjorde den väg som blev deras sista. Så när vi nu haltande fram promenera, vi återigen suckande kan konstatera på vår promenad, april den sista: Visst gör det ont när vägar brista.. Tänker du köpa cykel? Testa oss! Vi i Torsåker kan cykel- Crescent & Monarks hela sortiment TILL GARANTERAT BRA PRISER!!! Text: Korpulenten Foto: Leif Skogsberg Prisex. Crescent MTB Med dämpare från 3.845:- Monark 3-växlad herr & dam från 3.245:- Pojk/Flickcyklar 3-växlad från 2.795:- Gör ett besök hos oss, det kan löna sig. Vi står för Kvalité - Erfarenhet - Service Detta ingår vid köp av cykel: Stöldskyddsregistrering, självriskeliminering och gratis service. Förmånliga kreditköp. Köp din cykel nu - Betala i januari Ingen kostnad utöver varans pris.

12 12 KORPÖGAT Energiskogens saga är all Salixbeståndet i Kalvsnäs har åter skördats och förvandlats till värmepellets. Men nu var det för sista gången. Nu får det vara nog. Det går inte att få lönsamhet i det här, säger Sten Brunk som nu levererat sin sista skörd av energiskog. Nittiotalets energipolitik födde tankarna på energiskog. Kärnkraften skulle avvecklas och nya energikällor behövdes. Sverige hade gott om övertalig jordbruksmark. Receptet blev energiskog, snabbväxande träd som krävde minimal arbetsinsats, som passade bra för deltidsjordbrukare och som skulle skördas endast vart femte år. Skörden skulle dessutom ske på vintern då övrigt arbete inom jordbruket låg nere. Grödan blev i huvudsak Salix som passade in i det nya tänkesättet kring jordbruksoch energipolitiken. Nackdelarna blev för stora Men snart började nackdelarna visa sig. Det var svårt att finna plantor med tillräcklig motståndskraft för frost. Skördearbetet blev mer komplicerat än vad man tänkt sig och folk klagade över att Salixodlingarna förstörde utsikten och förfulade landskapet. I början av nittiotalet anlades odlingen i Kalvsnäs. Då Sten Brunk övertog fastigheten 2000 fick han odlingen med på köpet. Jag har gjort vad jag kunnat för att få bra skörd. Men nu ger jag upp, säger Sten Brunk. Skördemaskinen ägs av Gunnar Lööf som reser runt i mellansverige och skördar energiskog från Södertälje i söder till Mora i norr. De spröda växterna flisas i samma stund som de avverkas, lastas i container och körs till Norberg där Här rivs energiskogen upp de blir värmepellets. Då Korpögat besöker skördefältet står maskinen stilla. Två man står på huvudet i skördeaggregatet och sliter bort oönskad växtlighet som blockerar flistuggen. Så här ser det oftast ut då vi skördar i Gästrikland och Dalarna. Stopp i maskin Landskapsbilden gör att det kommer in främmande växtlighet i bestånden. Då får vi problem vid skörden, säger Gunnar Lööf och menar att skördarna blir bättre längre söderut. Redan då odlingarna etablerades fanns frågetecken om hur långt norrut man kunde

13 KORPÖGAT 13 rustning. Men det lockar inte någon Torsåkersbonde. Det får bli för någon annan, säger Sten Brunk som nu lägger energiskogsarealen i vall. Salixodlingar norr om Dalälven har visat sig vara problemfyllda. Rörflen skulle kunna vara ett alternativ, menar svenska foskare. Energiskogen blir till flis Odlingsalternativ Rörflen har tidigare i vissa områden använts för taktäckning då rörflen i det avseendet betraktats som bättre än halm. Växten är ett två meter högt gräs som påminner om en vassväxt. Svalöv-Weibull har experimenterat fram nya sorter, bland annat sorten Bamse som ger 20 % större skörd än ursprungsväxten. Rörflen skulle kunna odlas även i norrland. I Norrbotten finns ha som skulle kunna användas vilket täcker energibehovet för normalstora villor. Växten passar även utmärkt för papperstillverkning. Nackdelen är att rörflen vid förbränning efterlämnar avsevärt mer aska än trädväxter. Växtens skörhet gör att den kan gå sönder vid maskinell skörd vilket orsakar spillförluster. Öppna fält fri sikt Text: Staffan Berglind Foto: Korpulenten gå med den här typen av energigrödor. Idag vet man att odlingsresultat blir sämre norr om Dalälven. Det är främst skördekostnaderna som knäcker ekonomin för odlarna. Nere i Närke ligger sådana här odlingar mer öppna. Här omges de oftast av skog vilket försämrar förutsättningarna i flera avseenden, säger Sten Brunk och berättar att man idag experimenterar med andra typer av energigrödor. Bland annat rörflen som kan odlas längre norrut och som odlarna själva kan skörda med vanlig slåtterut- Stor maskin, liten reporter

14 14 KORPÖGAT 100 år sedan Unionsupplösningen I år är det 100 år sedan Sverige och Norge skildes åt genom den så kallade unionsupplösningen. Händelsen kommer att högtidlighållas på många håll i Norge och Sverige. Såväl själva unionen som dess upplösning blev en förnedrande historia för Sverige. Ändå väljer man att i Sverige delta i firandet. Främst i tacksamhet över att ärendet kunde lösas på fredlig väg. På många håll i världen skulle en sådan här händelse ha utmynnat i blodigt krig. Hela historien med den svensk-norska unionen började 1814 då Danmark i en fredsuppgörelse tvingades avstå Norge till Sverige. I praktiken innebar det att Sverige och Norge fick gemensamt kungahus och utrikespolitik under Sverige. Norrmännen jublade inte direkt. Det gjorde inte svenskarna heller. Från båda håll bestämde man sig dock för att hålla god min och gå hand i hand så länge det nu gick. Det gick inte så länge. Norrmännen klagade på att den gemensamma utrikespolitiken gynnade Sverige. Vykort från Unionstiden Folkomröstning Med stöd av starka krafter för norskidentitet och folklig nationalism började norrmännen kasta lömska blickar mot sitt broderland i öst. Den 7 juni 1905 hade norrmännen fått nog. Efter ett turbulent möte i norska stortinget slog ordföranden klubban i bordet och sa att nu fick det vara slut på unionen mellan Norge och Sverige. Oscar II blev rasande och hävdade att beslutet fattats bakom ryggen på Norges folk. Han krävde att norrmännen skulle folkomrösta i frågan samtidigt som norrmännen hotade med vapenskrammel. Omröstningen blev ett totalt nederlag för Sverige och Oscar II torde ha satt frukostägget i halsen då han via telegram från Oslo fick ta del av resultatet norrmän hade röstat för att unionen skulle upplösas och 184 hade röstat emot. Firas i Karlstad Under sommaren 2005 kommer händelsen att firas på olika platser i Sverige och Norge. Eftersom slutförhandlingarna kring upplös- ningen ägde rum i Karlstad är huvuddelen av festligheterna förlagda dit. Högtidligheterna avslutas med stor fest den 23 september, den dag då Sveriges kung officiellt sparkades ut ifrån Norge. Norrmännen reser i sommar till Karlstad för att fira sin slutliga frigörelse från överhet. Sejern är vår kommer förmodligen att eka utanför en och annan ölpub. Svenskarna deltar i firandet under mottot: Låt norrmännen hållas. Deras frihet vanns tack vare att vi svenskar är ett så pass vuxet folk att vi kunde klara ut en sådan här historia med ett leende istället för med kanonmuller. Text: Staffan Berglind Foto: Vykort Rönningsholmsv. 2 Torsåker Tel: Öppet vard: Lörd: Tel:

15 Pimplande sockenbor Den 13 januari 1952 bildades föreningen Pimpelnicklarna. Initiativtagare var Nils Gustavsson, som också blev föreningens ordförande. Han höll i klubban fram till sin bortgång 1986, då hans son Per Gustavsson tog över. Medlemmar är herrar boende i Torsåkers Socken, de flesta från Hästbo med omnejd, och är idag 12 till antalet. Ny medlem måste föreslås av befintlig medlem, varefter styrelsen tar beslut om medlemskap. Guld efter 30 år Nya medlemmar får en medalj i välkomstpresent. Efter 30 års medlemskap får man medaljen i guld. Idag finns det bara en medlem, Lennart Johansson från Sälgsjönäs, som varit medlem sedan starten.föreningens syfte är att träffas två gånger varje år och ha fisketävling. Det finns ett åtråvärt Nils Gustavsson värdpar som skall ansvara för festen. Trots att det är knytkalas och ett inte allt för betungande jobb, brukar värdparet oftast inte riktigt orka hålla ut hela kvällen, då man måste stå för provsmakningen av både torrt och vått. Vid sommarens fisketävling deltar hela familjerna, och platserna för tävlingarna varierar, allt ifrån Hoo-ån vid Torsåkers station till Dalälven i Husby. KORPÖGAT HULDS ÅKERI AB Torsåker MJ:s Tel Stort sortiment av bl.a. GOLVVIRKE RÅSPONT TRYCKIMPREGNERAT 15 Föreningens medalj vandringspris att sträva efter, men alla medlemmar ser inte detta som det viktigaste, utan koncentrerar sig hellre på andra aktiviteter, t.ex. att hålla vätskebalansen. Till festen som hålls i samband med årsmötet vid vinterfisket, utser klubben ett Designade luvor Föreningens medlemmar är vid vinterfisket iklädda toppluvor, designade och stickade av Inez Lindgren. Per Gustavsson visar stolt upp föreningens ordförande- Ordförandeklubban klubba som består av ett renhorn som hittades vid föreningens besök i Lofsdalen Reportage: Leif & Margareta Skogsberg Med vår kunskap tilsammans med dina idéer skapar vi ett boende som du blir stolt över livet ut. Kontakta oss för mer information Peter Larsson - Gävle/Sandviken Norrgård, Torsåker Tele: Mobil: po.ferm datorservice service av PC och lokala nätverk Ring , Per-Olof Ferm Wijbyvägen 59, Torsåker

16 16 KORPÖGAT Hoforsborna for västerut Under åren utvandrade 445 Hoforsbor till Amerika. Årsrekordet slogs 1923 då 50 Hoforsbor lämnade sin hembygd för ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Erik Hedbom i Kalvsnäs har i sina gömmor en uppsats om Hoforsbornas utvandring till Amerika. Här finns alla namn på utvandrade tillsammans med datum då de for. Här finns även belyst orsakerna till varför man lämnade Sverige. Det var under sin tid som kyrkoherde i Hofors som Erik Hedbom av eget intresse gjorde en utredning om utvandringen från Hofors. En utredning som hamnade i byrålådan där den sedan legat och skräpat, enligt honom själv. Jag läste nyligen en artikel om utvandringen och kom på att jag hade ju gjort en sådan utredning jag också, berättar Erik Hedbom. Av Erik Hedboms uppsats framgår att utvandringen från Sverige till Amerika började redan på talet. Gustav III:s handelsavtal med Amerika, undertecknat 1783, ökade utvandringen. I uppsatsen påpekas särskilt att Sverige var det första neutrala land som erkände den nya amerikanska republiken. Medelklassen utvandrade Det var främst medelklassen som utvandrade. De som var rika hade det tillräckligt bra för att stanna kvar och de fattigaste saknade möjlighet att ta sig iväg. Under 1850-talet började småbönder och hantverkare att gruppvis resa över Atlanten. Sedan började svenska myndigheter att bedriva klappjakt på frireligiösa. Många utvandrade av den anledningen till landet i väster där det ej finns kitsliga präster som det en gång skaldades i visan hittades guld i Kalifornien vilket lockade en och annan svensk med drömmar om guld. Erik Hedbom Emigrera eller svälta ihjäl Under åren förekom en ren nödårsemigration då många for till Amerika som ett alternativ till att svälta ihjäl. Även från våra trakter utvandrade folk av den anledningen. Ibland var det så illa att föräldralösa barn skickades iväg ensamma för att tas om hand av släktingar i Amerika. En sexåring från Öland anträdde ensam sin amerikaresa med lapp på magen: Snälla människor, jag skall till New York där faster Anna möter. En treårig flicka skickades iväg ensam från Stockholm. En svensk konduktör hjälpte henne till Göteborg där en steward på Wilsonlinjen trädde in som vårdnadshavare fram till Hull. Där överlämnades hon till en engelsk konduktör som i Liverpools hamn övertalade en uppassare på fartyget City of Liverpool att ta flickan över Atlanten. Efter mycket om och men anlände hon välbehållen till släktingar i Minnesota. Väl framme i Amerika fick många byta namn eftersom särkilda regler fanns för vad man fick heta i sitt nya hemland. Det drabbade bland annat Hoforsbon Abel Tjus vars efternamn definitivt inte var gångbart i Amerika. Problemet löstes genom att man satte första bokstaven i namnet sist, varpå Abel Tjus blev amerikan under namnet Abel Just. 19 av de utvandrade Hoforsborna valde att efter några år återvända till Sverige. Under 1920-talet blev Sverige en industrination. Nya arbetstillfällen kom och Amerika var inte längre lika attraktivt. Den som söker uppgifter om utvandrade Hoforsbor kan således ha en del att hämta i Erik Hedboms uppsats kring utvandringsstatistiken. Text:Staffan Berglind Foto: Korpulenten AT Bildelar Hofors Storgatan 33 Tel

17 KORPÖGAT 17 Staffans krönika När våren kom till Torsåker Så hälsar vi våren välkommen till Torsåker med Valborgsmäss, kase, smällare och vårtal, även om det sistnämnda tycks vara på utdöende. Vårfirandet har inte utvecklat sig särskilt mycket sedan femtiotalet. Smällare fanns det även då, men utbudet var torftigt jämfört med idag. Mest populära var Tigerskotten som gav mycket smäll för lite pengar. De låg förpackade i röda askar som kunde köpas hos järnhandlarna i Hofors och Storvik. Det normala var att skjuta av dem ett och ett. Man kunde även skjuta av flera samtidigt genom att tvinna ihop stubinerna. Själva idén kom från förpackningen där det stod att så fick man absolut inte göra. Annars hade nog ingen kommit på det. Det hela utvecklade sig till tävlingar på Valborgsmäss om vem som kunde åstadkomma största smällen med hjälp av hoptvinnade Tigerskott. Vinnaren blev oftast Leif Stenberg vilket i och för sig inte var ovanligt vid tillfällen då det skulle testas gränser. Ibland ställde han till det för sig men hade en sagolik förmåga att klara sig ur knepiga situationer. En gång lyckades han mot alla odds undgå bestraffning i skolan för otrevligt språkbruk under lektionstid. Skickligt som en advokat hävdade han inför överheten att han kallat en av sina klasskamrater för skatunge, och inte satunge som fröken tyckte sig ha hört. På Valborgsmäss gick Torsåkersborna till Solberga skola för att lyssna på kören som från skoltrappan sjöng vårsånger under ledning av kantor Erik Engberg. Vårtalet hölls under några år av Folke Ekman som var tillsynslärare på skolan och överlärare Anders Anderssons närmaste man. Eller Dubbel-Anders som vi kallade överläraren för när ingen hörde. Folke Ekman talade fosterländskt och den blågula fanan smattrade i de småkyliga vårvindar som svepte fram över skolgården. Det var högtidligt. Några herrar i åhörarskaran brukade till och med ta av sig hatten under vårtalet. Vi unga i Torsåker var mycket välartade på den tiden. Nåde den som sköt av en smällare mitt under vårtalet. Folke Ekman bodde vid lärarbostäderna, det som idag kallas för Solbergagården. Han hade en svart högerstyrd Vauxhall som endast kördes vid högtidliga tillfällen och som annars stod tryggt förvarad i garage. Han åtnjöt respekt bland sina elever men kunde ibland även komma på skämthumör. Bland annat hade han ett speciellt uttryck om våren. Då alla gifta önskar att dom vore ogifta, och alla ogifta önskar att dom om vore gifta, då är det Magister Ekman vår i Torsåker! Det låg nog mycket bakom det uttrycket. Dock valde han att utelämna det i sina vårtal från skoltrappan. Text: Staffan Berglind Björksätra Mitt Sandviken Tel Öppet: Mån-Fre Lördag Cykelaffären med egen komplett verkstad Allt i Glas Auktoriserat Bilglasmästeri Tel , LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTT HANDTVÄTT - SERVICE FRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNING DÄCK OCH FÄLG MONTERING / BALANSERING

18 18 KORPÖGAT Eleven och fröken som folkpensionärer Eleven och lärarinnan i finsoffan Det är inte ofta en nybliven folkpensionär blir uppvaktad av sin lärarinna från småskolan på högtidsdagen. Broor Sundin från Prästhyttan fyllde härom veckan 65 år och inträdde i systemet för folkpensionärer. Broor blev rejält uppvaktad och en som inte missade uppvaktningen var Maj- Britt Ohlsson, hans lärarinna från småskolan. Broor fick 1949 Maj-Britt som fröken i klass tre i Robertsholms skola i Hofors. Hon undervisade honom även i klass fyra. Därefter gick det några år innan de återupptog kontakten. Maj-Britt var då gift med Sven Ohlsson och Broor hade gift sig med Marianne. Det visade sig att Mariannes pappa och Maj- Britt Ohlssons man Sven varit skolkamrater, och de började umgås. Broor fick då tillfälle att återuppta kontakten med sin skolfröken, ett umgänge som än idag betyder väldigt mycket för båda två. Sedan Maj-Britts man Sven gick bort, har Broor varit en hjälpande hand för Maj-Britt. Han pysslar om hennes bil, ser till att däcken byts när det blir dags. För att inte tala om när Maj-Britt skulle flytta ifrån sitt stora hus i Bagghyttan. Jag hade aldrig kunnat flytta om inte Broor hjälp mig, säger Maj-Britt. Å andra sidan har Broor haft många härliga stunder hos Maj-Britt när hon berättat episoder från sin start som lärarinna. Vi får också höra en del fantastiska upplevelser, som Maj-Britt berättar med glimten i ögat. Det är Korpögats förhoppning att Maj-Britt Ohlsson tar sig tid och sammanfattar sina upplevelser så att Korpögats läsare också får ta del av hennes fantastiska berättarglädje. Idag sprider hon den glädjen till de boende på Spelmannen, där hon en gång i veckan läser högt ur intressanta böcker. Där bor idag Broors mamma som verkligen uppskattar Maj- Britts initiativ. Slutligen kan vi konstatera att skolfröken Maj-Britt delade med sig sina kunskaper till Broor och att han nu kan återgälda det genom att hjälpa till när orken inte riktigt räcker till för fröken. Text: Margareta Skogsberg Foto: Maude Hydén Grattis Maggan på 60 årsdagen önskar vi på Redaktionen Nu är det snart dags för årets Loppmarknad på Tors Loge lördagen den 18 juni

19 SiS agenter i Torsåker - Hofors KORPÖGAT 19 I förra numret av Korpögat inledde vi berättelsen om SIS. En hemlig organisation som under andra världskriget organiserade ett riksomfattande agentnät med uppgift att kontrollera Sveriges folk som skydd mot att mörka krafter skulle förgöra Sverige inifrån. Serien fortsätter under rubriken: SIS agenter i Torsåker - Hofors. Med jämna mellanrum gjordes utvärdering av SIS-agenternas verksamhet. Därvid framkom att agenterna uppfattat sin roll mycket olika. Stora frågetecken fanns ibland kring vad som egentligen skulle kontrolleras och rapporteras. I många kommuner tog man som sin främsta uppgift att ordna kurser för att stärka folkets försvarsvilja. Andra såg sig mera som en slags moralens väktare. Hur såg då SIS verksamhet ut i våra trakter? Många agenter Torsåker var ganska välrepresenterat på SIS karta över var man hade sina agenter. I Torsåker fanns fem agenter vilket var förhållandevis många för en ort som Torsåker. Dessa fem var kyrkoherde Ture Thomander, Nore Ferm, Rune Sundberg, Johan Jonsson och Artur Samuelsson (pastor i missionsförsamlingen). Dessa fem valde att organisera sig i en nämnd med Ture Thomander som ordförande. Det är också Thomander som undertecknat de rapporter som avgavs från Torsåker. I Hofors gick rekryteringen sämre. Första rekryteringsrundan blev helt misslyckad. I andra omgången lyckades man övertala de båda lärarna Bernhard Eriksson och Thyra Persson att bli SIS-agenter i Hofors. Rapporterna från Torsåker är mycket neutrala. De flesta rapporterna bär karraktären inget att rapportera. Trots fem agenter på plats har man enligt rapporterna inte kunnat hitta några Torsåkersbor som kunde klassas som svenska statens fiender. Åtminstone ingen som man ville inrapportera till Stockholm. Allt lugnt En rapport undertecknad den 20 april 1942 säger: Stämningen är lugn, samlad och utan irriterande inslag, en rapport som kan sägas vara representativ för de rapporter som avgavs från Torsåker. Rapporterna från Hofors är något mer tillspetsade. Många SIS-agenter tog som sin främsta uppgift att hålla ett vakande öka på kommunister. Så tycks situationen ha varit även i Hofors. Den 27 april 1942 rapporterar Bernhard Eriksson att han tagit initiativ till att ordna kursen Den svenska livsformen där 200 Hoforsbor deltog, enligt hans rapport till SIS. Uppenbarligen har han sett som sin uppgift att i fosterländsk anda ingjuta lite blå-gul medvetenhet i det annars så röda Hofors. Den 25 maj 1944 rapporterar han: Inom arbetarvärlden i samhället kan skönjas en starkt kommunistisk inställning. Inget pekar dock mot att de båda SIS-agenterna i Hofors lämnat ut några namn till SIS, vilket annars kunde förekomma på andra ställen i Sverige där ortens kommunister av SIS-agenterna betraktades som svenska statens fiender. Kommunist, folkgift Det gällde bland annat i Sandviken där en av agenterna i rapporteringen till SIS beskrivit det kommunistiska inslaget i Sandviken som ett folkgift. I stort kan sägas att SIS verksamhet i Gästrikland var ganska beskedlig i jämförelse med andra områden i Sverige. På flera håll i landet utvecklades SIS verksamhet till ett regelrätt spionage mot enskilda individer med inslag av angiveri. På Gotland och i Skåne följde både mordhot och andra otrevligheter i spåren av SIS verksamhet. Ambisiös skånska En av de mest ambitiösa SIS-agenterna var en lärarinna i Barnarp som efter egen bedömning gjorde en inventering av statens fiender i Barnarp. För sitt arbete fick hon även ett tackbrev från SIS där man uppmanade henne till fortsatt verksamhet och där hon ombads att undersöka om de personer som hon rapporterat om kunde tänkas stå i förbindelse med agenter i utlandet. SIS på specialuppdrag Tre gånger under krigsåren fick SIS ett specialuppdrag att på hemliga vägar kartlägga svenska folkets känslor för Sverige för att därigenom avslöja eventuella mörka krafter som kunde tänkas vilja förgöra Sverige inifrån. Det gjordes på ett mycket sofistikerat sätt, bland annat med hjälp av falska meddelanden i Sveriges Radio. I nästa nummer av Korpögat berättar vi om hur det gick till under rubriken: SIS och Amerikabreven. Text: Staffan Berglind Källa: Dagens Nyheter, Riksarkivet, Försvarsstaben, UD:s arkiv, SIS arkiv.

20 20 KORPÖGAT Körkortsbyråkrati Många får i dagarna sina nya körkort. Men för boende i Torsåker är det inte lika lätt som för andra att få sitt gamla körkort utbytt mot ett nytt. Det nya körkortet måste nämligen avhämtas i Hofors, trots att vi har postbutik i Torsåker. En Torsåkersbo blev nyfiken på vad som låg bakom den egenheten. Han ringde upp posten i Hofors och frågade varför han inte kunde få hämta ut sitt körkort i Torsåker. Svaret blev att ett körkort måste lämnas ut på en poststation, och någon sådan finns inte i Torsåker. I övrigt hänvisade man till Vägverket. På Vägverket blev svaret att man måste ha vissa regler för körkortsutlämning, och enligt dessa måste ett körkort utkvitteras på poststation som ingår i postens stationsförteckning. Hur kommer man då till Hofors? Att åka bil i det aktuella fallet var inte att tänka på eftersom det inte fanns några vinterdäck. Således rådde körförbud på bilen. Att åka buss gick inte heller då tiderna passade dåligt. Har du ingen granne som kan skjutsa dig, frågade tjänstemannen på Vägverket? Nej, dom jobbar på dagarna. Då är dom kanske lediga på lördagarna? Jo det är dom, men då är posten stängd. Konstaterades vidare att om körkortet inte hämtades ut skulle det återgå och skickas ut på nytt inom en månad. Dessvärre skulle då giltighetstiden ha hunnit gå ut för det gamla körkortet varför mannen då skulle bli utan körkort. Det gör inget, du kan köra ändå, blev svaret med tillhörande förklaring om att det viktiga är att man är registrerad som körkortsinnehavare. Vid poliskontroll får man kanske några kronor i böter om man inte har körkortet med sig. Men det kanske man kan ta som alternativ till att hämta ut körkortet, om det nu är så krångligt. Så enkelt var det alltså, enligt upplysningen från Vägverket. Nu får mannen ta sig en funderare på hur han skall göra, samtidigt som han konstaterar att det är inte lätt att vara glesbygdsbo. Ingen poststation Reportage: Staffan Berglind Håller upp till 15 svenska somrar Husdoktorn informerar: Det bästa för din fasad Perfektsystemet Perfektsystemet Oljefärgsystem Täcklasyrsystem Andra akrylsystem Pris/kvm* 50:- 45:- 39:- 35:- Underhållsintervall 15 år 8 år 8 år 10 år Kostnad kvm/år 3,32:- 5,66:- 4,85:- 3,54:-