D a g s för nya perspektiv 26 oktober

Transkript

1 FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN Hur tänker vi långsiktigt? Hur bygger vi institutioner? Hur går vi från kunskap till handling? Hur främjar vi omställningar? Hur hanterar vi målkonflikter? Hur vet vi om vi är på rätt väg? Hur definierar vi den rätta vägen? D a g s för nya perspektiv 26 oktober Hur kan vi integrera bästa tillgängliga kunskap i vårt miljöarbete? Välkommen den 26 oktober 2011 då forskare och praktiker möts på Naturvårdsverket.

2 KUNSKAP DRIVER MILJÖARBETET FRAMÅT. Därför finansierar Naturvårdsverket forskning till stöd för miljömålsarbetet, miljöbalken och internationella förhandlingar. Satsningarna har vuxit fram ur myndighetens behov, och resultaten kommer verksamheten till godo på både kort och lång sikt. FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN For s k n i n g Fö r mi l j ö m å l e n

3 Forskning för miljömålen Den 26 oktober möts forskare och praktiker för att integrera bästa tillgängliga kunskap i vårt miljöarbete. Vi drar slutsatser om kunskapsläget och inspireras inför framtiden. Dagen har särskilt fokus på frågor kring vårt och samhällets miljöarbete: Hur tänker vi långsiktigt? Hur bygger vi institutioner? Hur går vi från kunskap till handling? Hur främjar vi omställningar? Hur hanterar vi målkonflikter? Hur vet vi om vi är på rätt väg, och hur definierar vi den rätta vägen? Vi arbetar tillsammans. Forskare får ökad insikt i förvaltningens utmaningar, och praktiker blir insatta i forskningsläget. Frukterna av arbetet stödjer Naturvårdsverkets dagliga verksamhet och långsiktiga strategier. Program Registrering och kaffe 9.15 Maria Ågren hälsar välkommen Erik Westholm föreläser: Miljöforskningens tankefigurer tvärvetenskap och framtid Parallella förmiddagssessioner Lunchuppehåll Parallella eftermiddagssessioner inkl. kaffe Summering, panelsamtal och reflexioner av Alf Hornborg Mingel med bokbord och enklare förtäring Förmiddagssessioner Miljömålen systemets inbyggda problem (Sarek) Miljökommunikation från kunskap till handling (Pausrummet plan 1) Konsumtionens globala miljöeffekter (Kosterhavet) Miljökonventioner så kan forskningen bidra (Tyresta) Omställning av stora system lokala lärprocesser (Söderåsen) Environmental governance teori och lokal praktik (Padjelanta) Eftermiddagssessioner Miljömålen utvärdering av miljöarbetet (Sarek) Miljökommunikation komplexa konflikter (Pausrummet plan 1) Geodata för miljömålsarbetet (Kosterhavet) Allemansrätten aktuell utredning (Tyresta) Resurseffektiva materialflöden Closing the loop (Söderåsen) Environmental governance teori och global praktik (Padjelanta)

4 Miljökommunikation från kunskap till handling FÖRMIDDAG 26 oktober Hur ska Naturvårdsverket nå ut med våra (ibland tråkiga och obekväma) budskap, och hur främjar vi att individer och organisationer går från kunskap till handling? Lotten Westberg tillsammans med Lars J. Lundgren föreläser om miljökommunikation och kunskapsspridning. Vi diskuterar våra utmaningar och möjligheter att ta stöd av forskningen i vår utåtriktade kommunikation. Lokal: Pausrummet plan 1 Sessionsledare: Berit Oscarsson, I Miljömålen systemets inbyggda problem och möjligheter Målstyrning av ett politikområde innebär både möjligheter och problem, våra åtgärder kan ge både synergier och visa på målkonflikter. Lars Emmelin föreläser om miljömålssystemets inbyggda problem, och Kerstin Bartholdsson bidrar med perspektiv från sin senaste studie. Därefter för vi diskussionen vidare i ett samtal med fokus på miljöstyrningens fördelar och nackdelar för planering av miljömålsarbetet. Lokal: Sarek Sessionsledare: Lisa Eriksson, Afu, och Gunnel Horm, Ur Konsumtionens globala miljöeffekter rundabordssamtal Generationsmålets formuleringar pekar på behovet av stora samhällsomställningar. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljöpolitiken ska därför inriktas mot att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Kom och lyssna till forskares och praktikers rundabordssamtal, och delta i den efterföljande diskussionen kring den svenska konsumtionens globala miljöeffekter. Lokal: Kosterhavet Sessionsledare: Marie Larsson, Ur

5 Miljökonventioner så kan forskningen bidra i förhandlingarna Environmental governance teori och lokal praktik Vilka utmaningar står Sverige och Naturvårdsverket inför på den internationella förhandlingsarenan, och hur kan forskarstödet bäst utnyttjas i EU-arbetet? I denna session summerar vi tidigare lärdomar av att utnyttja forskarstöd i förhandlingsarbete och inventerar kommande arbetsuppgifter. Lokal: Tyresta Sessionsledare: Tove Hammarberg, Af, och Anna Engleryd, Ul Generationsmålet pekar mot att samhället behöver utveckla institutioner för omställning till hållbar utveckling. Vad innebär det för myndigheten Naturvårdsverket, då forskning om statlig styrning menar att vi går from government to governance, dvs. från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning? Erik Hysing föreläser om fältets utveckling med betoning på lokala exempel, och Anna Dixelius ger sin syn på Naturvårdsverkets uppdrag. Därefter diskuterar vi tillsammans. Omställning av stora tekniska system lokala lärprocesser Lokal: Padjelanta Sessionsledare: Ylva Reinhard, Ui Integrerade systemlösningar är en av nycklarna till omställning för hållbar utveckling. Många kommuner ställer i dag om sina stora tekniska system. Naturvårdsverket har främjat utvecklingen genom s.k. Klimp- och LIP-projekt och arbetar vidare för att skapa en gemensam lärandeprocess. I sessionen bjuds en föreläsning om LTSteorin (en teori om stora tekniska system), och vi diskuterar huruvida LTS kan fungera som pedagogiskt stöd i lärprocesser. Lokal: Söderåsen Sessionsledare: Ulf E. Andersson, Gti

6 Miljökommunikation komplexa konflikter EFTERMIDDAG 26 oktober Miljömålen utvärdering av miljöarbetet Det ställs ökade krav på utvärdering av miljöarbetet och Naturvårdsverket har en drivande roll. I sessionen föreläser Evert Vedung på temat utvärdering av miljöarbetet, och en forskare från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ger perspektiv på frågan. Därefter diskuterar vi de metodologiska utmaningar som den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet ställer oss inför. Lokal: Sarek Sessionsledare: Lisa Eriksson, Afu Miljöfrågor är ofta kontroversiella och komplexa. Många av oss arbetar med förvaltningsfrågor där konfliktpotentialen är stor och där konventionella beslutsprocesser har små utsikter att leda till hållbara lösningar. Thomas Jordan föreläser om kännetecknen för komplexa konflikter (public disputes/wicked problems) och ger en översikt över internationell forskning om hantering av svårlösta samhällskonflikter. Vi diskuterar vad som är gemensamt för de svårlösta samhällskonflikter som rör miljömålen, och hur forskning på området kan stödja oss. Lokal: Pausrummet plan 1 Sessionsledare: Sara Hommen, Gti Geodata i miljömålsarbetet Naturvårdsverket behöver en sammanhållen strategi för geografisk information. Det visar EU:s INSPIRE-direktiv, kraven på geografiskt explicit internationell rapportering, landskapsperspektivet i naturvårdsarbetet och behovet av att utveckla geografiskt explicita modeller för beslutsstöd. I sessionen presenteras erfarenheter och utmaningar inom geodataområdet, bl.a. av Ulla Mörtberg, och vi diskuterar hur Naturvårdsverkets framtida arbete kan struktureras. Lokal: Kosterhavet Sessionsledare: Ola Inghe, An

7 Allemansrätten aktuell utredning Environmental governance teori och global praktik Allemansrätten är en aktuell politisk fråga. Naturvårdsverket har under en längre tid fört diskussioner med aktörer som berörs av allemansrätten på olika sätt. Klas Sandell och Margareta Svenning presenterar sin aktuella utredning som kan fungera som underlag till fördjupade insatser och åtgärder framöver. Lokal: Tyresta Sessionsledare: Per Nilsson, Gti Generationsmålet pekar mot att samhället behöver utveckla institutioner för omställning till hållbar utveckling. Vad innebär detta för en myndighet, då forskning tyder på att vi går from government to governance, dvs. från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning? Erik Hysing föreläser om fältets utveckling med betoning på globala erfarenheter, och Anna Dixelius ger sin syn på Naturvårdsverkets uppdrag. Därefter diskuterar vi tillsammans. Resurseffektiva materialflöden Closing the loop Lokal: Padjelanta Sessionsledare: Ylva Reinhard, Ui Resurseffektiva materialflöden är en av nycklarna till hållbar utveckling. I sessionen samlas forskare från forskningsprogrammen Hållbar avfallshantering och Chemitecs, Naturvårdsverkets medarbetare och Britt-Inger Andersson från Mistra till ett samtal om innovation, policy och vetenskap. Hur ser kunskapsläget ut vad gäller återvinning? Vilka önskade och oönskade materialflöden finns i teknosfären? Vad kan göras för att uppgradera avfall till resurs? Kan tvärvetenskaplig forskning bidra i arbetet med förebyggande av avfall, inte minst vad gäller metaller och industriavfall? Sessionen ger inspel till Mistras kommande satsning Closing the loop. Lokal: Söderåsen Sessionsledare: Hans Wrådhe, Gtk

8 FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN Design: Peter Hönig / NV. Bild: J.D. Dallet / IBL. MILJÖMÅLSILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR. naturvardsverket.se Naturvårdsverket Stockholm. Besöksadress: Stockholm Valhallavägen 195, Östersund Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna Kaserngatan 14. Tel: , fax: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen, Box 11093, Bromma. Internet: