Var hittar jag fåglarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var hittar jag fåglarna?"

Transkript

1 Var hittar jag fåglarna? Fåglarnas när-var-hur i Skellefteå kommun! Sjöfåglar Doppingar Svanar, gäss och tranor Lommar Rovfåglar Ugglor Vadare Nattsångare Övriga arter Skådartips

2 Sjöfåglar Kniporna hör till våra härdigaste andarter och är de första man ser på våren, tillsammans med gräsänder och storskrakar, ofta redan i slutet av mars i de första råkarna i vattendragen. Senare mot slutet av april kommer de i allt större antal: vigg, salskrakar, bläsänder, småskrakar, krickor, stjärtänder och (mer sällsynt) skedänder, snatteränder, brunänder, bergänder och årtor. Bra rastställen där de kan observeras i större mängder, i hundratal, är bl a Gärdefjärden, Ytterviksfjärden, Ursviksfjärden (runt Björnsholmen), Kågedeltat, Ostviksfjärden, Ostträsket samt runt holmarna i Skellefteälven i centrala stan. Där samlas de i avvaktan på att isarna på häckplatserna ska gå upp. Svärta, sjöorre, ejder och alfågel kommer på allvar i maj. Sjöorre och alfågel häckar ju i inlandet, men ses under sträcket hos oss nästan uteslutande över havet. Svärta häckar tämligen allmänt längs kusten medan ejdern är fåtalig. Vill man uppleva sjöfågelsträcket i maj över havet så är Grundskatan, Bjuröklubb den mest strategiska lokalen, även om vilken ostlig udde som helst kan vara värd ett besök. Ju ostligare desto bättre. Merparten av detta majsträck gäller fåglar på väg långt upp till den nordligaste tundran. Spelande knipor i Ytterviksfjärden I augusti börjar änderna koncentreras i sjöar och vikar där de kan hitta föda. Vattnen runt Björnsholmen är en sådan plats. I juli ersätts hanarnas praktdräkt av en honlik sk eklipsdräkt som de sedan behåller fram på hösten, varför alla änder ser ut att vara honor under denna period. I september börjar sydsträcket ta fart på allvar och bläsänder kan från Grundskatan på Bjuröklubb och Vånören vid Burvik räknas in i flera hundra under en förmiddag med bra väderbetingelser. Sedan tar sjöorresträcket vid som har sin topp omkring mitten av oktober, varefter det börjar vara ganska tomt på sjöfågel i norr. Enstaka härdiga knipor, gräsänder, svärtor, sjöorrar och storskrakar stannar ända in i december, och till och med januari tills havsisen lägger.

3 Doppingar Doppingarna återvänder från slutet av april. Doppingsträcket längs med kusten kan följas i maj från t ex Grundskatan på Bjuröklubb, även om det oftast rör sig om enstaka fåglar. Ett sällsynt imponerande sträck av gråhakedoppingar kunde dock följas på Grundskatan den första maj 2005, då hela 211 ex passerade mot norr mellan kl 8 och 11. Gråhakedopping i Bäckfjärden Gråhakedoppingen är en karaktärsfågel i Skellefteälven, framför allt i fjärdarna runt utloppet i Ursviksfjärden, i Innerviksfjärdarna och Ytterviksfjärden, men häckar även med några par runt holmarna i älven i centrala stan. Den har ett karakteristiskt grisaktigt skrikande läte som hörs på långt håll. Skäggdoppingen är något mer ovanlig, men finns bl a i Ytterviksfjärden, Brattåsfjärden och Ostviksfjärden. Svarthakedopping häckar sällsynt huvudsakligen i näringsrika småsjöar, t ex Önnesmarktjärnen. Den minsta av Sveriges doppingar, smådoppingen, har setts övervintra i öppna partier i Bureälven några vintrar vilket är något förbryllande eftersom den aldrig annars har setts här under sommartid. Typiskt för alla doppingar är att de är mycket eleganta och vackert tecknade. De är skickliga simmare med benen placerade långt bak på kroppen och lever huvusakligen av småfisk. Ett typiskt beteende är deras sk spegling där de under spelet simmar upp ansikte mot ansikte och härmar varandras huvudrörelser.

4 Svanar, gäss o tranor Dessa börjar anlända vid samma tid, huvudsakligen under andra halvan av april och kan då ses rastande i hundratal på jordbruksmarker i kustlandet. Antalet rastare hänger ihop med snömängden, är det mycket snö i inlandet och norrut blir koncentrationerna större. Klassiska gåsmarker är Gärdefjärden, Innerviksängarna, Kågedalen och Ostträsket. Bland gässen dominerar grå-, säd- och kanadagås. Någon enstaka bläs-, vitkindad- och spetsbergsgås dyker också upp varje vår, samt sällsynt prutgås och fjällgås. De allra flesta gässen är endast på genomresa och ska upp mot de stora myrmarkerna och tundrorna långt i norr. I början av maj klingar antalet raskt av. Grågås och kanadagås häckar glest till allmänt i kustbandet och kan därför ses hela sommaren. Sångsvanen är en allmän häckfågel i sjöar i hela kommunen. Den vitkindade gåsen är i expansion och har häckat med något par längs kusten, bl a i Boviksfjärden. Tranan häckar allmänt på myrmarker över hela området och har expanderat kraftigt under 90-talet. Den spektakulära trandansen kan ses och höras i samma marker som gässen, där de samlas upp en kort period vid snösmältningen mot slutet av april. På sydsträcket i september ses gässen i betydligt mindre antal, sannolikt för att de då kan hitta gott om föda på fler platser än på våren då ju markerna i inlandet är snötäckta. Sångsvanar och kanadagäss ses däremot allmänt rasta lite här och var, inte minst i Skellefteälven i centrala stan, och de stannar ofta ända in i november. För sträckfågelentusiasten är annars det vitkindade- och prutgåssträcket över havet en av höstens stora händelser. Detta observeras bäst från ostliga uddar som t ex Vånören och Bjuröklubb och pågår i oktober. Eftersom det består av fåglar från häckplatser långt uppifrån Ishavet så är det väldigt avhängigt av vilka vindar som blåser. En förutsättning för att de ska passera våra vatten på sin väg söderut är att det blåser friskt från nordost, och helst ända uppifrån Ishavet. Kanadagäss under inflygning på Degerbyängarna Grågås vid Björnsholmen

5 Lommar En klassisk lokal för nordsträckande lommar är Grundskatan på Bjuröklubb, där det i andra halvan av maj en riktigt bra morgon kan räknas in runt 1000 exemplar! Vanligast är storlom som står för ca 90% av antalet sträckande lommar. Dessa är huvudsakligen fåglar som häckar långt norrut, inte minst på den ryska tundran. Här ses nästan årligen även den sällsynta släktingen vitnäbbad islom. Svartnäbbad islom är den mest ovanliga av lomarterna, men även den har setts på Bjuröklubb. Lom- och sjöfågelsträckets intensitet beror helt på vilka vindar som råder. En förutsättning för några större antal är ostliga vindar på bred front över Bottenhavet och Bottenviken vilket pressar över lommarna till våran kust. Smålom i Ursviksfjärden Lommarna flyttar söderut under september-oktober, men sydsträcket är utspritt och långt ifrån så spektakulärt som nordsträcket. Det händer ibland att enstaka smålommar ses längs kusten ända in i december. Smålommen häckar i skogstjärnar nära kusten och ses under somrarna gå i skytteltrafik mellan häckningstjärnen och havet där de fiskar. De är lätta att känna igen på det hamrande flyktlätet "ka-ka-ka-ka-ka-ka" som hörs vida omkring. Storlommen häckar över hela kommunen, huvudsakligen i större sjöar, men enstaka även i havsvikar. Lommar är mycket skygga fåglar som är svåra att komma in på livet, vilket tillsammans med deras skönhet och spektakulära joddlande spel under försommarnätter har gett dem ett nästan mytiskt rykte. Stridande smålommar, Ursviksfjärden

6 Rovfåglar April är den stora ankomstmånaden för de flesta av våra rovfåglar. Då ser man vråkar, falkar, hökar och kärrhökar här och var. Vill man se rovfåglar på närmare håll är jordbruksmarker som i Innervik, Kågedalen och Degerbyängarna att rekommendera. De stannar där ofta upp för att jaga och rasta. Rovfågelsträcket på våren är ganska utspritt och svårt att fånga upp från en och samma plats. Degeröberget vid Örviken och Vitberget i centrala stan kan dock vara goda obsplatser om man accepterar stora avstånd. Står man vid Bjuröklubbs fyr en dag i april så kan man vara ganska säker på att få se havsörn, ibland flera stycken samtidigt! Det är huvudsakligen yngre fåglar på rörelse norrut. Pilgrimsfalken har blivit allt vanligare från 90- talet och framåt och ses tämligen säkert under andra halvan av april och början av maj. Godast chanser att få se pilgrimsfalk har man framför allt på jordbruksmarker med stora ansamlingar av rastande ringduvor. Den följer maten norrut helt enkelt. Jaktfalk ses mycket sällsynt, och då endast förbisvischande på ganska hög höjd på väg till fjälls. Av småfalkarna är tornfalken den vanligaste och häckar allmänt i våra jordbruksmarker. Stenfalken är en mer inlandsbunden häckfågel och ses vanligast under flytten, medan lärkfalken trivs med närheten till havet och häckar sparsamt på barrskogsbeklädda uddar och öar. Lärkfalken är en långflyttare som återkommer sent, vanligen runt mitten av maj. Pilgrimsfalk tar igen sig under flyttningen i en mast på Vitberget, Skellefteå Ormvråk häckar allmänt och bivråk mer sparsamt över hela kommunen, vanligen i skogar i anslutning till öppna marker som åkrar, inägor och hyggen. Bivråken återkommer först runt månadsskiftet maj-juni. Fjällvråk kan häcka i kommunen under år med mycket god tillgång på smågnagare, men ses annars allmänt under flyttningen vår och höst till och från fjälls. Sparvhök och duvhök är inte så mycket att orda om. De finns båda tämligen allmänt över hela kommunen. Sparvhöken är utan tvekan den vanligaste av våra rovfåglar, och den som lever närmast inpå människan. Inte sällan gör den attacker på våra fågelbordsfåglar under vinterhalvåret. Blå kärrhök ses allmänt under flyttningen men är sällsynt som häckfågel, och då huvudsakligen i inlandet runt myrar som t ex Jättungsmyran och runt Vithatten. Brun kärrhök häckar sällsynt i vegetationsrika sjöar och fjärdar i kustlandet. Innerviksområdet hyser, åtminstone vissa år, ett häckande par. De kan där ses jaga över vassarna i Innerviksfjärdarna och runt Björnsholmen. Även Gärdefjärden har varit en säker lokal för denna art. Slutligen fiskgjusen som är helt bunden till vatten. Den häckar i sjöar över hela kommunen men har den tätaste stammen vid kusten. I det sönderskurna kustområdet med gott om lämpliga fiskevatten och boplatser runt Burvik och Bäckfjärden häckar sannolikt ett flertal par.

7 Ung blå kärrhök jagar över fälten på Degerbyängarna Eftersom rovfåglarna ligger överst i näringskedjan är de väldigt utsatta för miljögifter. Havsörnen var en av de hårdast drabbade arterna av PCB- och DDT-användningen fram på 70-talet, men har sedan 90-talet kommit tillbaka kraftigt och ses nu relativt allmänt längs kusten. De häckar säkerligen med ett antal par längs Skellefteås kustband. De ses ofta fiska i bl a Gärdefjärden och Ursviksfjärden i april-maj. Kungsörn finns sparsamt men häckar även den i kommunen, sannolikt med ett tiotal par. Den är dock till skillnad från havsörnen helt bunden till inlandet, förenklat cirka fem mil från kusten och inåt, och ses vid kusten endast under flyttning. Både för havsörn och kungsörn gäller att det huvudsakligen är yngre fåglar som drar sig söderut på vintern, medan vuxna fåglar normalt håller sig i sina revir året om. Trots sin storlek för de en mycket anonym tillvaro på sina häckplatser och kan lätt undgå upptäckt. De är extremt skygga och skickliga på att hålla sig undan och smyga runt boet. I augusti börjar det sydgående rovfågelssträcket så smått. Bivråken är den sista att återvända på våren och den första att dra söderut på hösten. Sedan ökar rovfågelsträcket successivt för att vara som intensivast under september. Sist ut är fjällvråkarna som har sin sträcktopp runt månadsskiftet september-oktober. Enstaka sparv- och duvhökar brukar dock övervintra, samt som nämnts även vuxna kungs- och havsörnar. Höststräcket kan observeras från strategiska platser som t ex Vitberget i centrala stan, Innerviksängarna och Degeröberget vid Örviken. Dock blir inte sällan avstånden långa. Bäst är kyliga dagar direkt efter en sammanhängande värmeperiod.

8 Ugglor Ugglor är lättast att komma åt under spelet på senvintern-förvåren. Även om de finns runt våra knutar så för de en anonym och diskret tillvaro. En orsak är naturligtvis att de huvudsakligen är aktiva nattetid och inne i den djupa barrskogen. Spelet börjar under februari och kan hålla igång en bit in i maj, mer eller mindre intensivt. Det kan dock variera kraftigt mellan olika år helt beroende på tillgången på smågnagare, som är deras huvudsakliga föda. År med väldigt få smågnagare kan häckning, och därmed spelet, utebli nästan helt. I princip kan man under spelperioden leta efter spelande ugglor var som helst i skogarna. Spelet kan dra igång på allvar redan vid åttatiden på kvällen och sedan hålla på fram till tidiga morgonen, även om aktiviteten varierar under nattens gång. Olika arter har lite olika spelrytm. Ena kvällen kan det vara ett väldigt fint och intensivt spel, för att nästa vara närmast heldött, trots att vädret är till synes idealiskt. Det enda vädret man med säkerhet vet påverkar ugglespelet negativt är blåst och nederbörd. Vår vanligaste uggla är utan tvekan pärlugglan, som finns tämligen allmänt i skogar över hela kommunen. Det är dock en utpräglad nattfågel som ogärna visar sig i dagsljus. Slagugglan är mindre vanlig men finns även den över hela kommunen. Berguv häckar sällsynt och verkar ha svårt att återetablera sig efter ett 1900-talets förföljelse och miljögifter, trots utplanteringar i berguvsprojekt. Bland åretruntugglorna har man dagtid störst chans att få se sparvuggla och lappuggla, som inte skräms av solen och ofta sitter oblygt helt öppet. Lappugglan är dock relativt sällsynt och visar sig bara öppet när födan tryter i skogen och den tvingas röra på sig för att söka nya jaktmarker. Sparvugglan, som inte är större än en domherre, är en energisk fågeljägare och utnyttjar inte sällan våra fågelbord som jaktmarker. Ett effektivt sätt att reta upp mesar på är att härma en sparvuggla. Mesarna kommer då vanligtvis fram och "spyr galla" över en. Vi har i kommunen även ett par flyttande arter, hornuggla och jorduggla, som båda återkommer i maj, även om enstaka hornugglor ofta brukar övervintra. Hökugglan är en annan uggla som vi brukar se sparsamt på rörelse under vår och höst, oftast på ostliga uddar mot havet där de kan samlas upp under sina öst-västliga rörelser över Bottenviken. Den är huvudsakligen en inlandsfågel och en typisk stann- och strykfågel som rör sig dit där det finns mat. Bjuröklubb i månadsskiftet april-maj är det hetaste tipset för den som vill se denna art. Den kan ibland även höras spela sin karakteristiska bubblande sång i kommunens inre delar. Fjällugglan är den mest mytomspunna och extremt nomadiserande ugglan som har setts vid några få tillfällen i kommunen. De flesta obsarna har skett kustnära. Den häckar på tundran runt ishavet, och ibland extremt sällsynt även i vår fjällkedja. Hökuggla, Burvik

9 Vadare Vadarna är ett stort släkte och kan lite grovt delas in i två kategorier. De inhemska och de arktiska. Till de inhemska (som häckar i Skellefteå) kan man räkna strandskata, mindre och större strandpipare, ljungpipare, tofsvipa, brushane, dvärg- och enkelbeckasin, morkulla, småoch storspov, svartsnäppa, rödbena, gluttsnäppa, skogssnäppa, grönbena, myrsnäppa, drillsnäppa, roskarl och smalnäbbad simsnäppa. De arktiska ser vi i Drillsnäppa, Burvik Skellefteå enbart under flyttningen, och till dessa hör kustpipare, kustsnäppa, sandlöpare, småsnäppa, mosnäppa, spovsnäppa, skärsnäppa och myrspov. Som namnet antyder så häckar de i arktiska miljöer, huvudsakligen på ishavstundran, men vissa arter finner man även i den svenska fjällkedjan. Vår Den första vadare man ser på året är skogssnäppan som kan komma runt mitten av april. Annars kommer de flesta av de inhemska vadarna kring första maj. När det är lågvatten i havet så kan stora mängder vadare spatsera omkring över dymarkerna runt Björnsholmen och i Kågedeltat. Grönbenan är våran vanligaste vadare och kan ofta räknas in i hundratal på dessa rastlokaler i början av maj. Brushanar och ljungpipare har sin topp vid mitten av maj och rör sig tätt tillsammans i flockar på många hundra, huvudsakligen på åkermarker som t ex runt Gärdefjärden, Innerviksängarna och Kågedalen. Ljungpiparna är dock väl kamouflerade på marken och kan vara svåra att hitta. De arktiska vadarna kommer runt mitten av och senare delen av maj. En av de sista vadarna att passera är den smalnäbbade simsnäppan som har sin sträcktopp de allra sista dagarna i maj. Den häckar sällsynt i Skellefteå i små myrgölar, möjligen på Jättungsmyran samt tidigare konstaterat på de stora myrmarkerna runt Vithatten i den nordvästligaste delen av kommunen. Större strandpipare, Skelleftehamn Höst Redan sista veckan i juni samlas storspovshonorna t ex på nyslagna ängsmarker runt om i kommunen för "hemfärd" söderut. De verkar inte se nån orsak till att stanna när ungarna väl är kläckta. I juli till slutet av augusti gör de vuxna vadarna av övriga arter, inklusive de arktiska, detsamma och passerar raskt söderut längs kusten. Ungfåglarna sticker senare än de vuxna, mot slutet av augusti och i september. De rastar vanligtvis bara när vädret är för dåligt för flygning, som t ex ihållande regn eller dimma. Är det lågvatten kan reveln vid Björnsholmen vara en riktigt givande lokal. Ibland med lite tur kan man se stora flockar med tätt flygande vadare raskt på väg söderut över havet.

10 Nattsångare Till nattsångarna hör hos oss främst gräshoppsångare, flodsångare, kärrsångare, busksångare, sävsångare och rörsångare. De är alla sällsynta, förutom sävsångaren som är allmän, men så gott som årliga i kommunen. Gräshoppsångaren är den som hörs oftast bland de övriga, och den som vill ha de mest öppna markerna för att trivas. En liten meterhög buske ute på en stor äng kan duga utmärkt som sångplats. Rör- och sävsångare håller sig till täta vassar i sjöar och fjärdar. Uttersjöträsket, Älgträsket och Innerviksfjärdarna är bra ställen att leta dessa på. Busksångaren kan man verkligen hitta var som helst bara där finns några frodiga täta buskar där den kan sitta och sjunga osedd. Som t ex i en buske i diket längs Burträskvägen vid Mora, där den tillbringade en stor del av sommaren 2007 och sjöng helt obrydd om den livliga biltrafiken bara två meter ifrån. Även näktergalen kan räknas till nattsångarna även om den inte hör till sångarsläktet. Den kan höras sällsynt redan i slutet av maj, och föredrar mer sluten lövskog än de övriga. Andra nattsjungande arter som inte hör till sångarna, och som brukar höras årligen men sällsynt, är småfläckig sumphöna, kornknarr och vaktel. Vattenrall har hörts till och från, men mycket sällsynt. Även den dovt pumpande rördrommen har hörts under 00-talet i Skellefteå, bl a i Älgträsket, Sjöbotten och Bodbysund. De sjunger alla vanligtvis från ca kl 21 och framåt under natten, säkrast från mitten av juni och en bit in juli. De kan dyka upp snart sagt var som helst i kommunen i öppna marker med frodiga och gärna fuktiga lövbuskage, men de bästa nattsångarmarkerna finner man dock i Lövångerstrakten, där de flesta av dessa nattsångare hörs regelbundet. En klassisk nattsångarlokal är Älgträsket direkt söder om Uttersjöbäcken längs vägen till Bjuröklubb. Stanna i byn Lappvik och lyssna ner mot sjön. Att leta efter nattsångare innebär ett förutsättningslöst lyssnande över stora ytor i lämpliga biotoper. Jordbruksmarkerna runt Lövånger är klassiska nattsångarmarker och brukar alltid hysa något av intresse. Förutom Älgträsket, som är näst intill obligatoriskt, så är Uttersjöträsket med omgivande marker, vägen mellan Hökmark och Västra Hökmark och markerna runt byn Gärde bra ställen. Som bonus hör man ofta tiggande hornuggleungar här och var runt jordbruksmarkerna vid dessa nattliga försommarutflykter, liksom jagande jordugglor, för att inte tala om upplevelsen av de stämningsfulla, nästan magiskt skimrande nätterna. Att utforska det nattliga djurlivet är som att upptäcka en ny fascinerande värld. Kaffetermos är alltid trevligt att ha med för att behålla skärpan efter några kyliga nattimmar. Gott om sjungande sävsångare i Gärdefjärdens vassar

11 Övriga arter Knölsvan En kustbunden art som under vår och sommar tillfälligtvis kan dyka upp i några få exemplar i någon havsvik. Ursviksfjärden i maj brukar vara en av de säkrare platserna. Prutgås En arktisk tundrahäckande gås som sällsynt ses sträcka och ibland rasta på vårsträcket i april-maj. Vissa år om väder och vindar är de rätta (friskt nordostliga, helst ända uppifrån ishavet) dyker den upp under höststräcket i september-oktober. Den kan då passera i hundratal. Detsamma gäller den vitkindade gåsen som häckar i Sverige, men också har en arktiskt häckande population. Vånören och Grundskatan, Bjuröklubb är de bästa lokalerna för att observera detta höststräck. Vitnäbbad islom Ses säkrast, men mycket sällsynt, på nordsträck under andra halvan av maj, främst på Bjuröklubb, på väg till häckplatser på Sibiriska ishavstundran. En mycket stor lom som i skön praktdräkt är lätt att skilja från stor- och smålommen. Smådopping Mycket sällsynt. 1-2 ex har övervintrat något år i öppna delar av Bureälven, från Bodbysund till centrala Bureå, samt i Rickleån i Bygdsiljum. En mycket liten och mörk sjöfågel som är lätt att förbise. Inga kända häckningar finns från denna del av landet, varför dessa vinterobservationer är något förbryllande. Vitnäbbad islom, Grundskatan Häger (gråhäger) Brukar ses enstaka under våren i april-maj, men dyker annars vanligtvis upp hos oss i juliseptember, sparsamt och spritt över kommunen i sjöar och grunda havsvikar, t ex i degrunda vattnen runt Björnsholmen. Kustlabb Häckar sparsamt och glest längs den västerbottniska Bottenvikskusten på öppna och steniga uddar och skär. Den långa stenpiren på Grundskatan hyser vanligen ett par. De är skickliga och eleganta flygare som lever på att parasitera och stjäla maten från måsfåglar (latin: Stercorarius parasiticus). Bredstjärtad labb Passerar vår kust sällsynt på sträck på väg till och från sina häckplatser på den Sibiriska ishavstundran. Säkrast ser man den på Grundskatan runt mitten av maj, samt under sydsträcket på hösten i september-oktober. Den är märkbart större än vår vanliga kustlabb, och de långa stjärtspröten på vuxna fåglar är vridna 90 vilket från sidan liknar liksom en klubba, och har givit fågeln dess namn.

12 Tordmule En art som sedan 1990-talet har blivit allt vanligare i Västerbotten. De rör sig uteslutande i det yttre kustbandet där de fiskar och sannolikt häckar på något stenig skär. Det krävs en del tålamod och kikare för att upptäcka dem. Tobisgrissla Vår vanligaste alka som häckar allmänt i kolonier på steniga skär i det yttre kustbandet. En kompakt liten svartvit fågel som är lätt att skilja från änderna. Den anländer tidigt på våren och flyttar sent på hösten. Turkduva En långstjärtad, ganska nätt sandfärgad duva med ett smalt svart streck över nacken, tydligt mindre än stadsduvan. Det är en ren stadsfågel som dock kräver grönare miljöer än stadsduvan, och närhet till större träd som björkar och tallar. Den häckar endast med ett fåtal par i Skellefteå. På vintrarna kommer de gärna fram till fågelborden. Medlefors har länge varit en säker lokal för denna art. Trädlärka Sällsynt som sträckfågel runt månadsskiftet april-maj, huvudsakligen förbi Bjuröklubbs fyr. Sannolikt förbisedd som häckfågel i kommunen. Turkduva, Sjungande Dalen Svart rödstjärt Ses sällsynt hos oss nästan uteslutande på vårsträcket i andra halvan av april. Ser man en rödstjärt i april bör man alltså titta en extra gång om det kanske inte är en svart dito. Våra vanliga rödstjärtar kommer vanligtvis runt månadskiftet april-maj. De kan dyka upp snart sagt var som helst i öppna miljöer med varierande buskage och gärna bebyggelse. Ringtrast Sällsynt på vårsträck på väg till häckplatser i fjällen. Säkrast ser man den vid Bjuröklubbs fyr runt månadsskiftet april-maj. Ses ibland även födosöka tillsammans med andra trastar på öppna fält. Östliga sångare De "små gröna med vingband" har en speciell lockelse för raritetsintresserade. Det finns ett antal östliga sångare som passar in i den kategorin, t ex kungsfågelsångare och taigasångare, vilka ses mycket sällsynt och inte årligen huvudsakligen på Bjuröklubb. De flesta obsarna är gjorda på fyrklippan längs vägen upp till fyren, och säkrast från mitten av september till mitten av oktober då felflugna individer kan hamna här under flyttningen. De är även observerade på Bureå havsbad. Även lundsångare hör till denna kategori och kan höras sjunga sällsynt från slutet av maj. Säkrast är även denna art på Bjuröklubb, och där helst i nån glänta i granskogen på Grundskatan. Mindre flugsnappare Ännu en fågel från öster som ses mycket sparsamt hos oss. Säkrast är Bjuröklubb (över hela området) i mitten av juni där flera ex har setts och hörts sjunga de senaste åren.

13 Varfågel Ses sparsamt i öppna marker där den sitter väl exponerad i toppen av nåt litet träd eller dylikt och spanar efter sorkar, större insekter eller småfåglar. Det är en elegant färgad liten "rovfågel" i svart, grått och vitt. Den säkraste lokalen har under 90- och 00-talet varit på Degerbyängarna där ett och ibland flera ex setts till och från året runt. Bändelkorsnäbb Invasionsfågel som kan vara helt försvunnen vissa år, för att sedan dyka upp allmänt från ingenstans andra år när födotillgången tryter i den sibiriska taigan där de hör hemma. En ren barrskogsfågel som hos oss föredrar granfrön. Bjuröklubb är en av de säkraste lokalerna att leta efter denna art. Följer ofta med våra vanliga större och mindre korsnäbbar. Rosenfink Finns i varierade halvöppna landskap med frodig lövskog och buskage. Rovön är idealisk mark för denna art. Även gamla småskaliga, igenväxande jordbruksmarker är bra att leta på. En utfärgad hane är oerhört grann att se, och sjunger en behagligt visslande melodi. Yngre oansenligt gråtrist färgade hanar sjunger även de, vilket kan göra en lite förbryllad när man först stöter på en sådan. Rosenfinken invandrade till oss österifrån under 60- och 70-talet och häckar idag sparsamt. Det är en långflyttare som återkommer i skiftet maj-juni. Tallbit En strykfågel som under vinterhalvåret rör sig dit där det finns mat, och varierar därför kraftig i antal år från år. Rönnbärsspecialist. Den är mycket orädd och lätt att njuta av där de sitter fridsamt och smaskar i rönnbärsträden. En nordlig fågel som endast sällsynt rör sig söder om Skandinavien. Snösparv Passerar genom kustlandet i mars-april på väg till häckplatser runt Ishavet och våran fjällkedja. Flockar på ibland uppåt något hundratal ses ofta i täta svärmar över de öppna snötäckta jordbruksmarkerna längs kusten, som t ex Innerviksängarna. Videsparv Den häckar i sura skräpmarker i barrskogen runt i norrland. Räknas som en raritet i sydsverige. Ses enklast på hösten i september då de rastar, bruna och oansenliga, i halvöppna buskmarker och känns då enklast igen på det korta och hårda locklätet tick. Danielsten (Bureå havsbad) räknas som en av Sveriges bästa videsparvslokaler denna tid. Ortolansparv Ännu en norrlandsspecialitet. En art som trivs bäst i omväxlande småskaliga jordbruksmarker. Sådana marker för dock en tynande tillvaro varför arten på sikt kan vara hotad. Den häckar sparsamt här och var i jordbrukslandskapet, t ex Innervik och Degerbyängarna. Ortolansparv, Degerbyängarna

14 Skådartips Tålamod Utmärkande för en duktig fågelskådare är tålamod kombinerat med förutseende. En skicklig fågelskådare har inte bara kunskap om fåglars utseende, läten och allmänna beteende. Hon/han vet även i förväg på vilken plats, vid vilken tidpunkt på året och under dagen, under vilka väderförhållanden och i vilken miljö som man har störst chans att upptäcka en viss fågel. En kunnig skådare kan alltså mer eller mindre exakt i förväg förutsäga vilka fåglar som hon/han kommer att få se om hon/han åker till en viss lokal, en viss dag på året, en viss tid på dygnet och under vissa väderförhållanden. Man får även lov att avstå invanda bekvämligheter. Det är till att röra sig i markerna på fåglarnas villkor, i den terräng där de kan förväntas finnas och vid den tidpunkt på dygnet som de är aktiva. Kikare För största behållning av ens fågelutflykter rekommenderas naturligtvis en handkikare. I många fall är även en tubkikare på stativ närmast ett krav eftersom avstånden ofta blir stora. En lämplig handkikare har en förstoring på mellan 8 och 10 gånger. En tubkikare har vanligen en förstoring på mellan 20 och 60 gånger. Vädret Vädrets betydelse vid fågelskådning kan inte överskattas! Mycket i en fågels liv hänger på väder och vindar. Att kunna tolka vädret och förstå dess betydelse för fåglarna blir således en enorm tillgång för en skådare. Det gäller alldeles särskilt vid sträckfågelskådning då det gäller att pricka in de dagar då vädersystemen ger de bästa förutsättningarna för en lyckad utflykt. Rosenfink Sträckfåglar Att skåda sträckande fåglar innebär att fånga upp dem under själva förflyttningen mot norr, respektive mot söder. Denna typ av fågelskådning är krävande eftersom tiden för artbestämning oftast blir väldigt kort, och avståndet ofta långt under inte alltid goda siktförhållanden. Grundskatan på Bjuröklubb är Sveriges bästa lokal norr om Holmöarna för studier av sträckande sjöfåglar såväl vår som höst. Detsamma gäller Bjuröklubbs fyr för sträckande tättingar på våren. Vånören, Burvik är ett bra komplement till Grundskatan för sjöfågelsträck på hösten. För sjöfågelsträck gäller att ju längre österut desto bättre, eftersom en stor del av sjöfåglarna som passerar Bottenviken är på väg till den östra delen av Nordkalotten och upp mot Ishavstundran. Fåglar som flyger långt utnyttjar naturligtvis vindarna för att spara energi. Vindarna kan även få dem att driva något ur kurs. För oss är därför ostliga vindar de bästa eftersom fåglarna då trycks över till den svenska sidan av Bottenviken.

15 Sträckande bläsänder, Grundskatan Svalan I Sverige finns sedan slutet av 1990-talet ett avancerat rapporteringssystem för fåglar som kallas Svalan. Det är lätt att bli rapportör och rapportera sina fågeliakttagelser, och det är öppet för vem som helst. Man kan även söka i databasen efter fågelobservationer utifrån t ex datum, plats och art. Gå gärna dit och testa dig fram:

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Dag 2 Vi åkte E75 norrut till Hamningberg och det första som slog var mängderna med kustlabb och havsörn längs vägen. Strandskatan en karaktärsfågel på Varanger. Observatörer:

Läs mer

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Bakgrund Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar. Här har drygt 200 fågelarter observerats. Öfjärden blev fågelskyddsområde

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75 Deltagare; Bengt Andersson, bambosa@telia.com Lars Nilsson, larskocken@hotmail.com Joel Levin, joel_levin@hotmail.com Leif Dehlin, leif.dehlin@studieframjandet.se Resans upplägg; Resan gick via Helsingborg

Läs mer

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Sö 11/6 Hann röja det mesta från studentskivan dagen innan före jag stack med Kents bil och hämtade upp honom kl 6.00 på morgonen i Hållsta. Utan missöden

Läs mer

SPETSBERGSGÅS: Enstaka individer ses varje vår och höst, som mest 41 ex under årets gåsboom i Lidhem 9/3-13.

SPETSBERGSGÅS: Enstaka individer ses varje vår och höst, som mest 41 ex under årets gåsboom i Lidhem 9/3-13. Fåglar i Växjö Artlista som bygger på en sammanställning i Växjö fågelklubbs tidskrift Lommen. Den är gjord av Mats Henriksson och bygger på fågelrapporter till Artportalen. KNÖLSVAN: Häckningar har rapporterats

Läs mer

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren NOLHAGAVIKEN Mjörnstranden med Nolhagaviken är en rik och varierad miljö på många olika plan. Variationen ger ett artrikt och myllrande liv av både växter och djur. Viken har under årens lopp främst gjorts

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION Havsörnar Teckning: Gebbe Björkman Informerar mars-11 Föreningen Tåkerns Fältstation är en sammanslutning av fauna och flora intresserade personer och har till ändamål

Läs mer

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering

Läs mer

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013.

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. För tredje året i rad genomförde vi en resa till Israel, den gick av stapeln 9/3-16/3 och var därmed den tidigaste resa vi gjort. Artsamansättningen blir då lite annorlunda,

Läs mer

Södra Fjällen 15-19 juni 2012

Södra Fjällen 15-19 juni 2012 Södra Fjällen 15-19 juni 2012 Fågelskådning vid Nipfjället. Foto: Erik Hansson Stockholms Ornitologiska Förening En reserapport av Erik Hansson Ledare: Per Helgesson, Eva Stenvång Lindqvist Deltagare:

Läs mer

Markbygden Luftledning Etapp 2

Markbygden Luftledning Etapp 2 Markbygden Luftledning Etapp 2 Utredning om arter som omfattas av Artskyddsförordningen, förekomst och påverkan Enetjärn Natur AB på uppdrag av Markbygden Net Väst AB Version 2015-03-20 Utredare Enetjärn

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Välkommen till. södra Sveriges fågelmarker

Välkommen till. södra Sveriges fågelmarker Välkommen till södra Sveriges fågelmarker 1 Fågelporten välkommen ut i södra Sveriges fågelmarker Oslo Stockholm I denna broschyr samarbetar sju sydsvenska fågelområden som alla har mycket att bjuda besökaren.

Läs mer

Välkommen till. södra Sveriges fågelmarker

Välkommen till. södra Sveriges fågelmarker Välkommen till södra Sveriges fågelmarker 1 Fågelporten välkommen ut i södra Sveriges fågelmarker Oslo Stockholm I denna broschyr samarbetar sju sydsvenska fågelområden som alla har mycket att bjuda besökaren.

Läs mer

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,

Läs mer

Spelande fåglar i Hälsingland 1-3 maj 2009

Spelande fåglar i Hälsingland 1-3 maj 2009 Sid 1/5 Spelande fåglar i Hälsingland 1-3 maj 2009 Sju vågade sig norrut. Avfärd från Valhallvägen kl 0800 på morgonen Första Maj. Vi åkte i en bekväm minibuss, i fortsättningen kallad bilen. Målet var

Läs mer

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande

Läs mer

Den fascinerande VASSEN

Den fascinerande VASSEN Gud, Djävulen och vassen När Gud hade skapat alla fantastiska djur- och växtarter på jorden blev djävulen avundsjuk. Han tyckte det var orättvist att Gud skulle vara bäst i allt. Djävulen bestämde sig

Läs mer

Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2012

Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2012 Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2012 Sammanfattning Det 25:e verksamhetsåret för Landsorts fågelstation är till ända. Året har bjudit både på medoch motgångar, men uppslutningen

Läs mer

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter

Läs mer

Österlen. gylling, ejder och orkidéängar. Vad är Österlen? fågellokalen. text, foto & grafik: magnus ullman

Österlen. gylling, ejder och orkidéängar. Vad är Österlen? fågellokalen. text, foto & grafik: magnus ullman Österlen gylling, ejder och orkidéängar Österlen i försommarskrud. Svabesholm, väst Stenshuvud, 6 maj 2007. text, foto & grafik: magnus ullman Österlen är den sydöstra hörnan av Skåne. Bortsett från skogiga

Läs mer

Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009

Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009 1 2 3 4 5 7 6 8 9 10 11 12 13 14 0 5 10 15 20 km Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009 1. Limmorträsk En imponerande stor, liten agmyr. Norr om denna myr finns Klintängarna med

Läs mer

RÖDSPOVEN. Linköpings fågelklubbs tidning 2-2009

RÖDSPOVEN. Linköpings fågelklubbs tidning 2-2009 1 RÖDSPOVEN Linköpings fågelklubbs tidning 2-2009 Ordföranden har ordet Jag måste ge en stor eloge till ÖgOF för deras eminenta nysatsning på hemsidan: www.ogof.se. Men framförallt är jag fast i X2009.

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Nummer 1, 2014 Medlemstidning för Linköpings fågelklubb

Nummer 1, 2014 Medlemstidning för Linköpings fågelklubb RÖDSPOVEN Nummer 1, 2014 Medlemstidning för Linköpings fågelklubb 1 Linköpings fågelklubb Hemsida: www.linkopingsfagelklubb.se Postadress: Linköpings Fågelklubb c/o Stefan Desai O G Svenssons väg 20 590

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Fåglar i Södra Vätterbygden 2-2015

Fåglar i Södra Vätterbygden 2-2015 Fåglar i Södra Vätterbygden 2-2015 Tidskrift utgiven av: Jönköpings Fågelklubb Lyckås 15, 561 92 Huskvarna Hemsida: www.jonkopingsfagelklubb.se Ordförande: Leif Jansson, tel. 036-163148 e-post leif036@gmail.com

Läs mer

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40!

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Text och foto: Christer Elderud Jag läser ur min egen handskrivna dagbok från 25 september 1964: Anländer till Glänås klockan 13.30. Fyra nät uppspännes och klockan

Läs mer

Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn

Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn Kunskapsläge och bedömning 2009-10-09 1 Innehåll Bakgrund s 3 Fåglar och fladdermöss i Ulricehamns kommun s 4 Allmänt om fladdermöss: Habitat och föda

Läs mer

Dublin med omgivningar 12-16/11-08 med Kör Hårt

Dublin med omgivningar 12-16/11-08 med Kör Hårt Dublin med omgivningar 12-16/11-08 med Kör Hårt Ons12/11 Vi samlades i Svalboviken och åkte buss ner till Skavsta där flyget avgick punktligt. Behaglig flygresa. Framme väntade ny buss som vi gärna skulle

Läs mer

Varanger 22/6 30/6 2013

Varanger 22/6 30/6 2013 Varanger 22/6 30/6 2013 Varangerresan 22 juni 30 juni 2013 Med på resan: Färdsätt: Resrutt: Anders Bergman, Lars Madsén Bil, Volvo V70 2009, (Volvo V70 2013 Sundsvall-Tyresö-Ösmo) 22 juni: Ösmo Tyresö

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 2

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 2 En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 2 Nu finns ett unikt tillfälle att köpa akvareller, tryck, olja etc av fåglar till ett försiktigt marknadspris. Alla har kontrollerats

Läs mer

Landsorts Fågelstation

Landsorts Fågelstation Sida 1 av 8 Landsorts Fågelstation Styrelsens verksamhetsberättelse för föreningen avseende år 2007 Om verksamheten i stort Året som gått på fågelstationen har återigen varit utvecklande och händelserikt.

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

FÅGELBLADET. Nr 2 2012 Juni. Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj 2012. Årgång 28 Nummer 114 INNEHÅLL

FÅGELBLADET. Nr 2 2012 Juni. Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj 2012. Årgång 28 Nummer 114 INNEHÅLL FÅGELBLADET Nr 2 2012 Juni Årgång 28 Nummer 114 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr www.nefk.nu Bankgiro 448-2956 INNEHÅLL Ledare.......3 Redaktionsruta.......3 Exkursionsrapporter.....4 Sponsor... 12

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1 En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1 Nu finns ett unikt tillfälle att köpa akvareller, tryck, olja etc av fåglar till ett försiktigt marknadspris. Alla har kontrollerats

Läs mer

Norra Spanien, april 2004

Norra Spanien, april 2004 Norra Spanien, april 2004 av Lena Johansson slutet av april ordnade StOF en resa till norra Spanien. Vi besökte tre olika naturtyper; det sanka Ebrodeltat, den torra stäppen kring Sastago samt de mer vintriga

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958.

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958. Tranorna röra vingarna avmätt, sträckvis glidflyga de, ofta alla på en gång, och över dalsluttningar med uppvind eller slättområden med termik upplösa de sin plogformation och stiga i kretsande segelflykt

Läs mer

Nyhetsbrev nr 11 maj/juni 2007

Nyhetsbrev nr 11 maj/juni 2007 Images of Wildlife B r u t u s Ö s t l i n g P h o t o g r a p h y Nyhetsbrev nr 11 maj/juni 2007 Hej alla fotovänner och fågelentusiaster, Med det här brevet följer ett erbjudande att beställa boken Fantastiska

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Häckningskriterie 6 (parningsceremonier och spel, inklusive parning) = trolig häckning Häckningskriterie 2 (obs

Läs mer

FÅGELOBSERVATIONER I ANGARNBYGDEN 2:a KVARTA- LET 2008. Ta en fika i stugvärmen. Nummer 3. 2008 - Årgång 38 [www.angarngruppen.se] September 2008.

FÅGELOBSERVATIONER I ANGARNBYGDEN 2:a KVARTA- LET 2008. Ta en fika i stugvärmen. Nummer 3. 2008 - Årgång 38 [www.angarngruppen.se] September 2008. Ta en fika i stugvärmen. Nummer 3. 2008 - Årgång 38 [www.angarngruppen.se] September 2008. FÅGELOBSERVATIONER I ANGARNBYGDEN 2:a KVARTA- LET 2008. Sammanställda av Roland Staav. April 1.4 Trettioen storskrakar

Läs mer

Har Bjäre Naturskyddsförening världens första elektroniska obsbok? Observationer under perioden oktober - december 1996

Har Bjäre Naturskyddsförening världens första elektroniska obsbok? Observationer under perioden oktober - december 1996 Årg 28 Nr 1-97 ISSN 1104-3695 Observationer under perioden oktober - december 1996 Svartnäbbad islom noterades vid tre tillfällen, 1 juv Hovs hallar 30.10, 1 ex på samma lokal 8.11 samt 1 ex i vinterdräkt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (oktober 2013) Den av regeringen uppsatta planeringsramen för utbyggnad av vindkraft

Läs mer

Årgång 24 nr 2-2011. nattvakan

Årgång 24 nr 2-2011. nattvakan Årgång 24 nr 2-2011 nattvakan Nattvakan utges av Hudiksvallregionens fågelklubb (HFK). Tidningen utkommer med två nummer årligen och erhålles av samtliga medlemmar i HFK. Årsavgiften för medlemsskap är

Läs mer

ÅRSRAPPORTEN 2010 FÖR NORDÖSTRA SKÅNE

ÅRSRAPPORTEN 2010 FÖR NORDÖSTRA SKÅNE 123 ÅRSRAPPORTEN 2010 FÖR NORDÖSTRA SKÅNE Vintern blev ganska sträng. Normala övervintrare som dykänder, lommar och doppingar sågs knappt alls då isläget tidvis gjorde det svårt för både fåglarna och skådarna.

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Jönköpings fågelklubbs program för 2010

Jönköpings fågelklubbs program för 2010 PROGRAM 2010 Jönköpings fågelklubbs program för 2010 Detta program gäller för Jönköpings fågelklubbs aktiviteter under året 2010. Om man vill delta i någon aktivitet är det viktigt att man någon dag innan

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Island Runt 13 nätter, BioFoto min 8, max 12 personer

Island Runt 13 nätter, BioFoto min 8, max 12 personer Island Runt 13 nätter, BioFoto min 8, max 12 personer Destination Island den 19- juli - 01 aug. 2015. Guider på resan Thomas Atterdal och Arne Berneklint. Sidan 2 av 7 INLEDNING Vulkanresor Att resa med

Läs mer

Skövde Fågelklubb. Program våren 2015. www.skovdefagelklubb.se. Foto: K-O Hvass

Skövde Fågelklubb. Program våren 2015. www.skovdefagelklubb.se. Foto: K-O Hvass Skövde Fågelklubb Program våren 2015 Foto: K-O Hvass www.skovdefagelklubb.se Skövde Fågelklubb Adressen är Norra Bergvägen 21, Skövde, detta är också vår klubblokal. Banggiro är: 489-7930 Post skickas

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Reserapport Azorerna 8 15 dec 2003

Reserapport Azorerna 8 15 dec 2003 Reserapport Azorerna 8 15 dec 2003 Undertecknad och Marinko Karabatic bokade en charterresa med Solresor för 3995 kr p/p till Azorerna. Flyget gick direkt till Sao Miguel vilket är huvudön i ögruppen.

Läs mer

Angarngruppens Informationsblad

Angarngruppens Informationsblad Angarngruppens Informationsblad Nummer 3. 2012 - Årgång 42 [www.angarngruppen.se] Sept. 2012. ORDFÖRA DE HAR ORDET ya hemsidan är nu klar! Föreningens hemsida har funnits på Internet under många år, så

Läs mer

150 svenska fåglar och deras läten

150 svenska fåglar och deras läten fågelsång 150 svenska fåglar och deras läten Text: Jan Pedersen Ljud: Lars Svensson Foto: Jari Peltomäki och Markus Varesvuo Illustrationer: Jony Eriksson bokförlaget max ström Bokförlaget Max Ström Text:

Läs mer

Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010. www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping

Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010. www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010 Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Lars Gezelius Länsstyrelsen Östergötland www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

Vingpennan. Höstprogram. Nr 2 2010 Tingsryds Fågelklubb

Vingpennan. Höstprogram. Nr 2 2010 Tingsryds Fågelklubb Vingpennan Höstprogram Nr 2 2010 Tingsryds Fågelklubb Vingpennan nr 2 2010 I höst är det 30 år sedan Tingsryds fågelklubb bildades. Mycket har hänt inom föreningen under åren. En del medlemmar har hängt

Läs mer

Ringmärkningen i Sverige har pågått i nästan

Ringmärkningen i Sverige har pågått i nästan Hur gamla kan vilda fåglar bli? Med hjälp av ringmärkning kan vi få svar på många frågor om fåglarnas biologi. En fråga som Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet ofta får besvara är hur

Läs mer

Nordic Wildlife Art 28 juni- 3 augusti 2014

Nordic Wildlife Art 28 juni- 3 augusti 2014 Nordic Wildlife Art 28 juni- 3 augusti 2014 Välkomna till sommarutställning på Eriksberg Vilt & Natur www.eriksberg.nu Sommarutställning med Nordic Wildlife Art På Eriksberg Vilt & Natur visas i sommar

Läs mer

Vårfågelexkursion Kaalasluspa (II)

Vårfågelexkursion Kaalasluspa (II) Norrbottens Ornitologiska Förening Program april-oktober 2015 Varmt välkomna till NOF:s aktiviteter. För att underlätta din planering har vi varudeklarerat exkursionerna: I - För nybörjare och familjer.

Läs mer

Sida 1. Väder: Personal: Obsar: Frölinghaus, Jon J Hessman, Mikael. Hessman, Mikael Hake, Tommy Järås) Järås) Snösparv 50 ex.

Sida 1. Väder: Personal: Obsar: Frölinghaus, Jon J Hessman, Mikael. Hessman, Mikael Hake, Tommy Järås) Järås) Snösparv 50 ex. [NIDINGENS FÅGELSTATION DAGBOK] den 1 mars 2009 Väder: Temperaturen 2-3 grader lugnt och soligt Personal: Mikael Hake, Tommy Järås, J Sone, Johan Frölinghaus, Jon Hessman, Uno Unger Obsar: Toppskarv 15

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Fåglar. göteborgstrakten 2011. FÅGLAR PÅ VÄSTKUSTEN SUPPLEMENT 2012:2 Vår- och höstflyttningen Häckfåglarna Rariteterna

Fåglar. göteborgstrakten 2011. FÅGLAR PÅ VÄSTKUSTEN SUPPLEMENT 2012:2 Vår- och höstflyttningen Häckfåglarna Rariteterna Fåglar i göteborgstrakten 2011 FÅGLAR PÅ VÄSTKUSTEN SUPPLEMENT 2012:2 Vår- och höstflyttningen Häckfåglarna Rariteterna Invasionsarterna Bergsångaren Petrellskrällen Rosenmåsen Lokalraorter Skådarstatistik

Läs mer

FA GLAR I FALKENBERG. Guide över fågellokaler i Falkenbergs kommun. www.fof g.se

FA GLAR I FALKENBERG. Guide över fågellokaler i Falkenbergs kommun. www.fof g.se FA GLAR I FALKENBERG Guide över fågellokaler i Falkenbergs kommun www.fof g.se Falkenbergs Ornitologiska Förening FOF Föreningen bildades 1983 av en handfull fågel och naturintresserade människor. Den

Läs mer

Skottlandsresa 2/9-9/9 2005 med Anders Granberg

Skottlandsresa 2/9-9/9 2005 med Anders Granberg Skottlandsresa 2/9-9/9 2005 med Anders Granberg 2/9 Tidig avresa 4.30 från Täby till Arlanda. Vi åkte via Schiphol, Amsterdam där en tornfalk sågs vidare mot Glasgow. Hann med planet i sista (!) minuten

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Sveriges Rovfåglar Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Havsörn Havsörnen är en ganska klumpig och tung örn med enorma jämnbreda vingar som ser ut som en ladugårdsdörr (plana vingar)

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark

Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark Undersökningar av fågelfaunan vid Ribbingsfors - inför planerna att bygga en stor vindkraftpark JP Fågelvind / Jan Pettersson På uppdrag åt Gullspång kommun och Amnehärad Vindkraft 1 Undersökningar av

Läs mer

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Odlarens bevingade vänner råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Bästa läsare, Vit stork. Flera förtjänstfulla guider har publicerats om landsbygdsmiljöns natur- och landskapsvård. I många av dem har

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien

Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien Det är inte utan anledning att Spanien kallas ett av Europas bästa jaktländer. Soto Real herrgård i närheten av staden Sevilla i det otroligt vackra Andalusien, lever

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vitryssland 10/10-15/10 2008

Vitryssland 10/10-15/10 2008 Vitryssland 10/10-15/10 2008 Inledning Under våren fick Eva och jag en förfrågan från Studieförbundet Vuxenskolan av Eva Melldahl om att deltaga i ett slöjdprojekt med en etnografisk förening i Vitryssland.

Läs mer

Ordföranden har ordet. Verksamhetsberättelse år 2009. Exkursionsrapporter år 2009. Växtfynd år 2009. Fågelrapport för Nora kommun 2009.

Ordföranden har ordet. Verksamhetsberättelse år 2009. Exkursionsrapporter år 2009. Växtfynd år 2009. Fågelrapport för Nora kommun 2009. Ordföranden har ordet. 2 Verksamhetsberättelse år 2009. 3 Exkursionsrapporter år 2009. 5 Växtfynd år 2009. 14 Fågelrapport för Nora kommun 2009. 25 Övriga djurrapporter 2009. 41 De stora rovdjuren i Nora

Läs mer

Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2006

Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2006 Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2006 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15N/13.31E) var 2006 bemannad med ringmärkare 112 dagar, därav 108 dagar med fångst minst 4 timmar per dag.

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

Naturpaparazzo. galleri serkan gûnes. säger Serkan Gûnes. Finns ljuset på plats är det upp till fotografen att göra en bra komposition.

Naturpaparazzo. galleri serkan gûnes. säger Serkan Gûnes. Finns ljuset på plats är det upp till fotografen att göra en bra komposition. Tänker landskap Vissa fotograferar helst landskap, andra blom- Naturpaparazzo galleri serkan gûnes Med rätt känsla för ljus, komposition och när ögonblicket är inne gör Serkan Gûnes sina personliga betraktelser

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer