Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin)

Transkript

1 Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin) Inriktning inom TB åk 4 och 5 22 mars 2012 Karin Enander Lektor; avd för molekylär fysik, IFM TB-ansvarig inom programnämnd KB karen@ifm.liu.se tel: rum: M310, Fysikhuset

2 TB Devices and Materials in Biomedicine Vad karakteriserar inriktningen? Devices: mikrosystem, biosensorer Materials: t ex hybrida material, biomaterial, material för energiproduktion Biomedicine: diagnostik, regenerativ medicin, implantat

3 Åk 4 TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 hp (T Ederth) TAMS12 Biostatistik 6 hp (M Ohlson) TFTB34 Biosensorteknik 6 hp (F Winqvist) TFTB40 Biomedicinska material 6 hp (M Rafat) TFYA31 Materials and nanotechnology 6 hp (A Suska) TFTB36 CDIO-projekt Material i medicin 6 hp (J Hurtig) TFYA30 Supramolekylär kemi 6 hp (D Aili) TFTB35 Ytvetenskap 6 hp (K Uvdal) Valbara kurser ht1 TAOP88 Optimering för ingenjörer TATM38 Matematiska mod. i biologi TEAE01 Industriell ekonomi g.k. THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbara kurser ht2 TMMS07 Biomekanik TSBB09 Bildsensorer TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbar kurs vt2 TFKE50 Material för hållbar energiproduktion Åk 5 TFTB33 Mikrosystem och nanobiologi 6 hp (O Inganäs) TFTB38 Imaging and ubiquitous biosensing 6 hp (D Filippini) TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter 6 hp (C Norrman) Examensarbete 30 hp Valbara kurser ht1 TDDC76 Programmering och datastrukturer TFYA43 Nanoteknologi TSRT62 Modellbygge och simulering TEAE01 Industriell ekonomi g.k. TBMT36 Biomedicinsk optik TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling g.k. TGTU91 Retorik i teori och praktik Valbara kurser ht2 TATA45 Komplex analys TDDC76 Programmering och datastrukturer TFTB29 Bioinformatik - översikt och praktiska tillämpningar TBMT01 Analys av bioelektriska signaler TGTU49 Teknikhistoria TKMJ24 Miljöteknik 22 mars 2012

4 Åk 4 TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 hp (T Ederth) TAMS12 Biostatistik 6 hp (M Ohlson) TFTB34 Biosensorteknik 6 hp (F Winqvist) TFTB40 Biomedicinska material 6 hp (M Rafat) TFYA31 Materials and nanotechnology 6 hp (A Suska) TFTB36 CDIO-projekt Material i medicin 6 hp (J Hurtig) TFYA30 Supramolekylär kemi 6 hp (D Aili) TFTB35 Ytvetenskap 6 hp (K Uvdal) Valbara kurser ht1 TAOP88 Optimering för ingenjörer TATM38 Matematiska mod. i biologi TEAE01 Industriell ekonomi g.k. THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbara kurser ht2 TMMS07 Biomekanik TSBB09 Bildsensorer TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbar kurs vt2 TFKE50 Material för hållbar energiproduktion Åk 5 TFTB33 Mikrosystem och nanobiologi 6 hp (O Inganäs) TFTB38 Imaging and ubiquitous biosensing 6 hp (D Filippini) TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter 6 hp (C Norrman) Examensarbete 30 hp Valbara kurser ht1 TDDC76 Programmering och datastrukturer TFYA43 Nanoteknologi TSRT62 Modellbygge och simulering TEAE01 Industriell ekonomi g.k. TBMT36 Biomedicinsk optik TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling g.k. TGTU91 Retorik i teori och praktik Valbara kurser ht2 TATA45 Komplex analys TDDC76 Programmering och datastrukturer TFTB29 Bioinformatik - översikt och praktiska tillämpningar TBMT01 Analys av bioelektriska signaler TGTU49 Teknikhistoria TKMJ24 Miljöteknik 22 mars 2012

5 Ytor och gränsskikt Grundläggande kunskaper om ytors uppbyggnad, struktur och kemiska/fysikaliska egenskaper Hårda material (metaller, dielektrika) Mjuka ytor (organiska-polymera material och molekylära filmer) Fria vätskeytor Introduktion i analytiska metoder för att skapa och studera molekylfilmer Hur skiljer sig ytan från bulken i ett material? Vad händer i gränserna mellan olika material eller faser? Metoder för att skapa och studera molekylfilmer

6 Materials and nanotechnology Innehåll och uppbyggnad hos olika material Materialberäkningar och tolkning av materialdata Identifiering av lämpliga material för olika typapplikationer Tillverkning och karakterisering av nanopartiklar och nanostrukturer Risker med olika material och nanopartiklar

7 Biostatistik Om att utnyttja olika modeller för försök vars resultat påverkas av flera faktorer: Konstruktion av försöksplaner och planering av statistiska undersökningar Analys av försöksresultat val av modell och bedömning av modellens giltighet

8 Supramolekylär kemi Krafter för molekylär självassociation och självorganisation Molekylär igenkänning och komplementaritet Kelatorer, koordinationskemi, kooperativitet och multivalens Biomolekylära byggstenar: Proteiner, peptider, kolhydrater, lipider Biologiska membran Hybrida nanomaterial Supramolekylär katalys Supramolekylära polymerer Tillämpningar, med betoning på livsvetenskaperna och dess teknologier

9 Biosensorteknik Olika typer av biosensorer: elektrokemiska, optiska, kalorimetriska, masskänsliga, ytakustiska, piezoelektriska, halvledarbaserade Biomimetiska system som elektroniska näsor och tungor Biosensorer baserade på molekylär avtrycksteknik Användning av biosensorer inom medicin, bioteknik och miljövård

10 Ytvetenskap Introduktion i praktisk ytkemi och ytmodifieringsmetoder Adsorptionsdynamik och självorganisation Ytanalys: infraröd- och Ramanspektroskopi, fotoelektronspektroskopi, elektroanalys, ytenergimätningar, ellipsometri

11 CDIO: Material i medicin Projektkurs enligt CDIO-modell för att tillämpa förvärvade kunskaper inom inriktningen. Exempel på projektteman : Optimizing plastic compression of collagen for regenerative medicine Elektroniskt tyg för proteindetektion Amyloid-conjugated polymer interactions Liposomes for drug release Kvantprickar för biomärkning Protein aggregates as encapsulating agents for hydrophobic materials

12 Biomedicinska material Biopolymerer och hydrogeler för artificiella vävnader och regenerativ medicin Biomaterial: design, framställning och metoder för karaktärisering Designoptimering GMP för framställning av biomaterial mm Applikationsområden som berörs i kursen Bioengineered Cornea Bioengineered Heart Patch Cardiac Stents and Catheters Biomaterials for Cell Encapsulation & Stem Cell Therapy Spinal Cord Repair Self Assembled Peptides Scaffolds Nanobiomaterials for Theranostic Applications Electro-active Polymers

13 Åk 4 TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 hp (T Ederth) TAMS12 Biostatistik 6 hp (M Ohlson) TFTB34 Biosensorteknik 6 hp (F Winqvist) TFTB40 Biomedicinska material 6 hp (M Rafat) TFYA31 Materials and nanotechnology 6 hp (A Suska) TFTB36 CDIO-projekt Material i medicin 6 hp (J Hurtig) TFYA30 Supramolekylär kemi 6 hp (D Aili) TFTB35 Ytvetenskap 6 hp (K Uvdal) Valbara kurser ht1 TAOP88 Optimering för ingenjörer TATM38 Matematiska mod. i biologi TEAE01 Industriell ekonomi g.k. THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbara kurser ht2 TMMS07 Biomekanik TSBB09 Bildsensorer TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska THTY05 kommunikativ tyska Valbar kurs vt2 TFKE50 Material för hållbar energiproduktion Åk 5 TFTB33 Mikrosystem och nanobiologi 6 hp (O Inganäs) TFTB38 Imaging and ubiquitous biosensing 6 hp (D Filippini) TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter 6 hp (C Norrman) Examensarbete 30 hp Valbara kurser ht1 TDDC76 Programmering och datastrukturer TFYA43 Nanoteknologi TSRT62 Modellbygge och simulering TEAE01 Industriell ekonomi g.k. TBMT36 Biomedicinsk optik TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling g.k. TGTU91 Retorik i teori och praktik Valbara kurser ht2 TATA45 Komplex analys TDDC76 Programmering och datastrukturer TFTB29 Bioinformatik - översikt och praktiska tillämpningar TBMT01 Analys av bioelektriska signaler TGTU49 Teknikhistoria TKMJ24 Miljöteknik 22 mars 2012

14 Mikrosystem och nanobiologi Miniatyrisering av elektroniska, kemiska och mekaniska funktioner Nanoteknologi för nya funktioner och ökad känslighet Tillverkningsteknik för mikrostrukturer: mjuk litografi och fotolitografi Biologiska mikroarrayer, smarta mikrosystem, single-cell analys Mikrofluidik

15 Imaging and ubiquitous biosensing Avbildande system för kolorimetriska assayer, reflektometriska snabbtester och arrayer av fluorescenta indikatorer Ellipsometri, ytplasmonresonans, skannande ljuspulsteknik för ytladdning i gasoch vätskekefas Distribuerade kemiska analyser för laboratorier, vårdcentraler och hemmet (lab-ona-disc, skannerbaserad luktidentifikation, bildskärmsanalys)

16 Entreprenörskap och start av nya verksamheter Vad är en entreprenöriell verksamhet? Organisationsformer och finansiering Planering och utveckling av nya verksamheter Processen från idé till affärsplan Idé-PM och förstudie (mål/vision, affärsidé, konkurrens- och marknadsstrategi, marknadsföring, affärsmodell, lönsamhet och finansiering)

17 Vart kan inriktningen leda? Processingenjör, kvalitetsingenjör, utvecklingsingenjör, forskningsingenjör, laboratorieingenjör, produktionsledare, konsult. inom t ex bioanalys och medicinsk teknik (t ex utveckling av analysinstrument för forskning och diagnostik) materialutveckling (t ex implantat, förband, förpackningsmaterial ) livsmedel (t ex functional foods) miljö/energi IT/data (t ex bioinformatik) patent marknadsföring/innovation Man kan även vidareutbilda sig till certifierad forskare (PhD). Då krävs forskarutbildning på universitet (4-5 år), ev med koppling till företag.