Förord. Studienämnden Y 14/15

Transkript

1 Förord Denna andra del av Y-arens Guide till Galaxen innehåller information om profilerna på Y-sektionens program samt information om de flesta kurser man kan läsa efter sitt profilval. Innehållet kommer huvudsakligen från studiehandboken och institutionernas egna kursidor, men även tips och utvärderingar från studenter som har läst kurserna. Kurserna är grupperade institutionsvis och sorterade efter kurskod, längst bak hittar du ett register där kurserna är listade efter kursnamn. Guiden uppdateras av oss i Studienämnden inför varje läsår, och exemplaret i din hand är baserat på de kursplaner som är fastslagna för hela Kurser kan dock ändras efter Guidens tryck, och därför ber vi er att alltid kontrollera kursdata mot studiehandboken ( eller kurssidan för respektive kurs. Detta gäller speciellt saker som schemablock, period och profilkrav! I varje kursbeskrivning framgår vilka profiler som har kursen som obligatorisk eller valbar kurs, så en bra taktik inför profilvalet kan vara att leta efter kurser man tycker verkar intressanta och sedan se vilken profil som passar bäst med de kurser man fastnat för. Under kursrubriken innebär svartmarkerade profilförkortningar att kursen är obligatorisk för profilen och gråmarkerade profilförkortningar att den är valbar. Finns en profilförkortning inte med räknas kursen som frivillig för den profilen. I vissa profiler finns det dock mer komplicerade krav, t.ex. att välja två kurser av fem olika eller liknande. Sådana kurser markeras som valbara i Guiden. Tänk även på att vissa kurser bara ges vartannat år, de har en liten symbol bredvid sin period på följande vis: Jämna år - Ht 2 J och udda år - Vt 1 U. Lycka till! Studienämnden Y 14/15 Jonas Hartman Simon Karlsson Karl Holmquist Ordförande (Y) Vice ordförande (µ) Vice ordförande (Yi) snordf@y.lintek.liu.se vsnordf-med@y.lintek.liu.se vsnordf-yi@y.lintek.liu.se Johanna Karlsson Evelina Hansson Rasmus Vilhelmsson Sekreterare Kandidatledamot Masterledamot snysekreterare@y.lintek.liu.se snykandidat@y.lintek.liu.se snymaster@y.lintek.liu.se Martin Hultman Guidenredaktör guidenredaktor@y.lintek.liu.se Jessica Fritzen Arbetsmiljöombud amo@y.lintek.liu.se 1

2 Tack... Y-arens guide till galaxen har funnits i flera år. Initiativtagare är Magnus Albinsson och Magnus Andersson som 92/93 framställde den ursprungliga varianten med hjälp av alla klassrepresentanter. Anders Karlsson och Anna Wik fick den i tryck för första gången följande år. Niklas Rauk Hellgren gjorde omslaget. Björn Knuthammar och Jonas Larsson stod för 94/95-års uppdatering. Fredrik Svahn, Rickard Elg, Lotta Janzon och Mårten Waldenfjord uppdaterade Guiden 95/96. Magnus Andersson, Gunnar Wärnfeldt, Anders Englund och Christian Karlsson uppdaterade Guiden 96/97. David Ranner, Richard Fahlquist, Anders Weitman och Zandra Jansson uppdaterade Guiden 97/98. Anders Brun, Anna-Karin Sundquist, Camilla Borgelin och Rikard Andersson uppdaterade Guiden 98/99. Rikard Andersson, Michael Öster, Mia Karlsson och Jonas Gustavsson uppdaterade Guiden 99/00. Jens Näsström, Katrin Karlsson, Linda Rattfält och Martin Sjökvist uppdaterade Guiden 00/01. Åsa Wiklund, Niklas Svenzén, Regina Rosander och Peter Holmqvist uppdaterade Guiden 01/02. Johan Gunnar, Andreas Jerhammar, Elin Eklund och Karl Andersson uppdaterade Guiden 02/03. Johan Kinnander, Peter Steneteg, Malin Jeppsson, Anders Nordlund och Erika Ödlund uppdaterade Guiden 03/04. Carl Wernhoff, Hanna Svensson, Jan Betshammar, Maria Pihl och Ida Johnsson uppdaterade Guiden 04/05. Richard Mannerbro, Henrik Salomonsson, Hanna Fager, Johan Midbjer och Martin Ranlöf uppdaterade Guiden 05/06. Peter Rosander, Kim Andersson, Niclas Wahlström, Nils Nedfors och Johanna Rost uppdaterade Guiden 06/07. Daniel Eriksson, Niclas Lerede, Viola Tomasson, Axel Landgren och Ylva Jung uppdaterade Guiden 07/08. Pontus Stenberg, Majda Dzidic, Peter Jason, Carl-Fredrik Arndt och Per Sundström uppdaterade Guiden 08/09. Sara Örn, Patrik Åkesson, Marija Kljajic, Bo Lü och Johan Jönsson uppdaterade Guiden 09/10. Li Sandsveden, Karl Berggren, Amanda Berg, Gustav Jagbrant, Nora Björklund och Carl Jönsson uppdaterade Guiden 10/11. Johan Högdahl, Claudia Nohlgård, Måns Klingspor, Patrik Hallsjö, Victoria Alsén, Mikaela Ivars, Josef Högberg och Nikolaus West uppdaterade Guiden 11/12. Erik Hedberg, Martin Lindfors, Andreas Svensson, Karl Linderhed, Johan Berneland, Alexander Börjesson, Oskar Kleback och Fredrik Kvillborn uppdaterade Guiden 12/13 Rasmus Andersson, Jonas Hartman, Mikael Walter, Tobias Grundström, Magnus Johansson, Pernilla Petersson, Tobias Norlund, Linnea Norvall och Daniel Brattgård uppdaterade Guiden 13/14 Studienämnden tackar dessa föregångare för allt nedlagt arbete och givetvis alla studenter som bidragit med åsikter om kurserna. Vi vill även tacka alla som på något sätt bidragit med nytt material till Guiden, så som SNY 13/14. Dessutom vill vi också tacka alla de studierektorer, profilansvariga och examinatorer m.fl. som tålmodigt svarat på våra frågor om kursförändringar. Omslaget till Guiden 14/15 är gjort av Martin Hultman. Tack! 2

3 Innehåll Förord 1 Tack... 2 Examenskrav 8 Profiler Examensarbete Särskilda kurskrav Profiler för Y och Yi 9 Teknisk Fysik - Teori, modellering och visualisering (TMV) Teknisk Fysik Material och Nanofysik (MEF) Elektronik (ELE) Kommunikation (KOM) Mekatronik (MEK) Signal- och bildbehandling (SBB) Styr- och informationssystem (SIS) System on chip (SOC) Teknisk matematik (TMT) Finansiell matematik (TMF) Medicinsk teknik (MED) Profiler för MED 21 Bildanalys och visualisering (BV) Medicintekniska modeller (MOD) Medicintekniska material (MAT) Institutionen för datavetenskap 25 TDDC17 Artificiell intelligens TDDC78 Programmering av parallelldatorer metoder och vertyg TDDC88 Programutvecklingsmetodik TDDD12 Databasteknik TDDD38 Avancerad programmering i C TDDD49 Programmering i C# och.net Framework TDDD56 Multicore och GPU-programmering TDDD74 Databaser för bioinformatik TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv TDTS01 Datorstödd elektronikkonstruktion TDTS06 Datornät TDTS07 Systemkonstruktion och metodik TDTS08 Datorarkitektur Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 36 TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs TEAE05 Resursteori TEIE44 Intellectual property rights

4 TEIE95 Affärsrätt I TEII18 Teknisk kommunikation på japanska III TEIK18 Teknisk kommunikation på kinesiska III TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter THEN18 Engelska THFR18 Teknisk kommunikation på franska III THSP18 Teknisk kommunikation på spanska III THTY18 Teknisk kommunikation på tyska III TKMJ10 Industriell ekologi TKMJ15 Miljömanagement TKMJ24 Miljöteknik TKMJ29 Resurseffektiva produkter TMES09 Industriella energisystem TMHL03 Hållfasthetslära lätta konstruktioner TMIA11 Arbetsvetenskaplig grundkurs TMKM90 Materialmekanik deformation och brott TMME55 Flygmekanik Y TMMS07 Biomekanik TMMS11 Mekanikmodeller TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik TMMV01 Aerodynamik TMMV03 Tillämpad termodynamik och strömningslära TMMV18 Fluidmekanik TMMV54 Värmeöverföring TPPE17 Corporate Finance TPPE29 Finansiella marknader och instrument TPPE32 Finansiell riskhantering TPPE33 Portföljförvaltning TPPE53 Finansiell värderingsmetodik TPPE61 Finansiell optimering Institutionen för fysik, kemi och biologi 59 TFFM08 Experimentell fysik TFFM40 Materialtekniska analysmetoder TFFY54 Kvantmekanik TFFY70 Materiefysik TFKE52 Grundläggande kemi TFMT18 Moderna sensorsystem TFTB33 Mikrosystem och nanobiologi TFTB34 Biosensorteknik TFYA04 Materialoptik TFYA17 Projektlaborationer i fysik TFYA18 Fysikens matematiska metoder TFYA19 Kvantdatorer TFYA20 Ytfysik TFYA21 Materialvetenskap

5 TFYA25 Materiefysik TFYA27 Elementarpartikelfysik TFYA28 Kvantdynamik TFYA30 Supramolekylär kemi TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen TFYA37 Mjuka material TFYA38 Optoelektronik TFYA39 Halvledarteknik TFYA40 Analytisk mekanik TFYA41 Tunnfilmsfysik TFYA43 Nanoteknologi TFYA47 Ytor och gränsskikt TFYA50 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik, CDIO TFYA51 Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip, CDIO TFYA57 Relativistisk kvantmekanik TFYA60 Astronomi och geofysik TFYA71 Kosmologi TFYA77 Grunder i materialvetenskap TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar TFYY47 Halvledarfysik TFYY54 Nanofysik TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning Institutionen för medicinsk teknik 92 TBME03 Biokemi och cellbiologi TBME04 Anatomi och Fysiologi TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering TBMI01 Medicinskt beslutsstöd TBMI02 Medicinsk bildanalys TBMI19 Medicinska informationssystem TBMI26 Neuronnät och lärande system TBMT01 Analys av bioelektriska signaler TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO TBMT24 Intensivvård och terapeutiska system TBMT36 Biomedicinsk optik Institutionen för systemteknik 102 TGTU55 Forskning vid LiTH TSBB06 Multidimensionell signalanalys TSBB08 Digital bildbehandling, grundkurs TSBB09 Bildsensorer TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO TSBB15 Datorseende TSBK02 Bild och ljudkodning

6 TSBK03 Teknik för avancerade datorspel TSBK07 Datorgrafik TSBK08 Datakompression TSDT14 Signalteori TSDT16 Felrättande koder TSDT74 Radiokommunikation TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer TSEA44 Datorteknik ett datorsystem på ett chip TSEA81 Datorteknik och realtidssystem TSEK02 Radioelektronik TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO TSEK11 Utvärdering av IC-kretsar TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar TSEK38 Konstruktion av radiotranceivers TSFS02 Fordonsdynamik med reglering TSFS03 Fordonsframdrivningssystem TSFS04 Elektriska drivsystem TSFS06 Diagnos och övervakning TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor TSFS11 Energitekniska system TSIN01 Informationsnät TSIN02 Internetteknik TSIT02 Datasäkerhet TSIT03 Kryptoteknik TSKS01 Digital kommunikation TSKS03 Trådlösa system TSKS04 Digital kommunikation, fk TSKS05 Kommunikationssystem, CDIO TSKS11 Nätverk: modeller, algoritmer och tillämpningar TSRT07 Industriell reglerteknik TSRT08 Optimal styrning TSRT09 Reglerteori TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO TSRT14 Sensorfusion TSRT62 Modellbygge och simulering TSRT78 Digital signalbehandling TSTE06 Digitala filter TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar TSTE12 Konstruktion av digitala system TSTE14 Analoga filter TSTE16 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system, projektkurs CDIO TSTE17 Systemkonstruktion, CDIO TSTE18 Digital aritmetik TSTE19 Effektelektronik TSTE85 Lågeffektselektronik

7 TSTE86 Digitala integrerade kretsar TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar TSTE93 Analog konstruktion Matematiska instutitionen 142 TAMS17 Statistisk teori, fortsättningskurs TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller TAMS32 Stokastiska processer TAMS37 Markovkedjor och köteori TAMS38 Försöksplanering och biostatistik TAMS39 Multivariat Statistik TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs TANA02 Tekniska beräkningar TANA15 Numerisk linjär algebra TANA21 Beräkningsmatematik TAOP04 Matematisk optimering TAOP07 Optimeringslära grundkurs TAOP24 Optimeringslära, fortsättningskurs TAOP34 Optimering av stora system TAOP88 Optimering för ingenjörer TATA27 Partiella differentialekvationer TATA32 Diskret matematik TATA34 Analys, överkurs TATA53 Linjär algebra, överkurs TATA54 Talteori TATA55 Abstrakt algebra TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO TATA66 Fourier- och waveletanalys TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system TATA75 Relativitetsteori TATA78 Komplex analys fk TATM38 Matematiska modeller i biologi TATM85 Funktionalanalys Institutionen för teknik och naturvetenskap 164 TNM067 Vetenskaplig visualisering TNM079 Modellering och animering TNM086 VR-teknik Institutionen för TEMA 167 TGTU01 Teknik och etik TGTU04 Ledarskap TGTU49 Teknikhistoria TGTU76 Vetenskapsteori TGTU81 Informationssökning TGTU91 Retorik i teori och praktik

8 Examenskrav Grundkraven för att få en civilingenjörsexamen på 300 hp är: Godkänt resultat på alla obligatoriska kurser Följt en profils regelverk för profilkurser 90 hp på avancerad nivå, inklusive 30hp examensarbete 60 hp på avancerad nivå inom ett huvudområde (kurser + examensarbete) Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid LiTH Minst 45 hp på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik Profiler. En profil omfattar hp Profilen består av obligatoriska kurser, däribland en CDIO-projektkurs, samt valbara kurser Profilerna påbörjas termin 7 Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning De profiler som är aktuella varierar från år till år, i denna upplaga av Guiden finner du de profiler som finns med i 2015 års Studiehandbok. EF-nämnden kan även besluta om individuellt anpassade profiler, t.ex. vid utlandsvistelse. Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen är för: Y och Yi - teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik. MED - medicinsk teknik, teknisk fysik samt elektroteknik. Särskilda kurskrav. Minst 6 hp bland följande s.k. MTS-kurser (människa, teknik, samhälle): TKMJ24 Miljöteknik TKMJ15 Miljömanagement TGTU01 Teknik och etik TGTU49 Teknikhistoria TFYA64 Teknik för förnybara energikällor Minst 6 hp bland följande kurser om företags- och affärsmässiga villkor: TEAE01 Industriell ekonomi TEAE04 Industriell ekonomi och organisation TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter Kommunikation på främmande språk, genom antingen: examensarbetet skrivet på engelska (eller annat främmande språk) engelska 6 hp utlandsstudier inom programmet under minst ett halvår utanför Skandinavien Av kurser som inte ingår i programplanen kan maximalt 18 hp (för Yi gäller 12 hp) inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen räknas med i examen. För antagna före 2009 finns möjligheten att ta examen enligt de krav som då gällde, se programplanen i studiehandboken för mer information. Från och med 2013 för MED och 2014 för Y ingår ett obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6. För Yi kommer det kravet inte att gälla, då det är svårt att garantera möjlighet till kandidatarbete utomlands. Vill man göra ett kandidatprojekt och eventuellt ta ut en kandidatexamen före 2014 får vända sig till studievägledaren för planering av hur detta skall göras. Möjlighet finns även att under termin 6 avsluta programmet med en kandidatexamen. 8

9 Profiler för Y och Yi 9

10 Teknisk Fysik - Teori, modellering och visualisering (TMV) Att kunna göra modeller av verkliga system är till stor nytta i många situationer, i allt från att förutse utvecklingen inom finansmarknaden till att beskriva komplexa fysikaliska förlopp. Alla modeller bygger på en teori och även om denna profil naturligtvis är fokuserad på fysikalisk teoribildning så ger det kursutbud som vi kan erbjuda också en allmänn färdighet i att omsätta teorier i simuleringar. I profilen har vi valt att även bygga på med kurser inom visualisering. Med utvecklingen av snabb grafikhårdvara och den satsning som Linköpings universitet gjort inom detta område kan vi erbjuda mycket avancerad utbildning inom detta område. Profilens kursutbud inleds med grundläggande kurser som analytisk mekanik och kvantmekanik. Med dessa kurser som bas bygger vi på med ett antal valbara kurser som stakar ut en specialinriktning: elektromagnetiska fält, materialfysik, beräkningsfysik och datorgrafik. Vi är också stolta att kunna erbjuda breddningskurser som relativitetsteori, relativistik kvantmekanik och elementarpartikelfysik. Den nya fysiken representeras av kurser inom områdena kvantdatorer, nanofysik, kaos och icke-linjära fenomen med flera. Profilen kompletteras också av kurser med simuleringsinnehåll från andra instituioner. Arbetsmarknaden för de som går denna profil är mycket intressant. Beräkningar och simularingar görs idag som nämnts ovan inom många områden. Antennutveckling och utbredning av elektromagnetiska vågor är ett område där Linköpingsregionen är speciellt stark. Många teoretiska fysiker finns på Saab Avionics, Saab Dynamics och FOI. Materialutveckling är ett annat område där teori är nödvändig. Man hittar också personer med bakgrund inom så vitt skilda områden som försäkringsbranschen, finansmarknaden, oljeletning med mera. Teoretisk fysik med en inriktning mot modellering och visualisering är en utbildning som man väljer om man är intresserad av fysik och där man efter sin utbildning har stora valmöjligheter för sin yrkeskarriär. Naturligtvis är det också så att denna profil är en utmärkt start på en doktorandutbildning. Profilansvarig: Irina Yakimenko, irina@ifm.liu.se Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analytisk mekanik 6 hp A 4 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6 hp A 4 Kvantdynamik 6 hp A 4 Kvantmekanik 6 hp A 4 Fysikens matematiska metoder 6 hp A Valbara profilkurser 4 Datorgrafik 6 hp A 4 Elementarpartikelfysik (ej 2015) 6 hp A 4 Grunder i materialvetenskap 6 hp G2 5 Halvledarfysik 6 hp A 4 Kaos och icke-linjära fenomen (ej 2015) 6 hp A 4 Kosmologi 6 hp A 4 Kvantdatorer 6 hp A 4 Materialvetenskap 6 hp A 4 Materiefysik 1 6 hp A 4 Materiefysik 2 6 hp A 5 Nanofysik 6 hp A 4 Nanoteknologi 6 hp G2 4 Partiella differentialekvationer 6 hp A 5 Projektlaborationer i fysik 6 hp A 4 Relativistisk kvantmekanik 6 hp A 4 Relativitetsteori (ej 2015) 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik 12 hp A 10

11 Teknisk Fysik Material och Nanofysik (MEF) Utvecklingen inom både teknik och samhälle är sedan länge driven av framställning, förståelse och utnyttjande av material. Olika tidsperioder delas exempelvis in efter detta (stenålder, bronsålder, osv ). Den viktiga rollen som materialutveckling har gäller i högsta grad även idag då praktiskt taget alla industrigrenars utveckling baseras på framtagning av nya material med förbättrade eller nya egenskaper. Denna studieprofil inom Teknisk Fysik ger en fast grund för en materialinriktad fysiker att, med såväl teoretiskt som praktiskt inriktade kurser, deltaga i och driva denna spännande utveckling vidare. Profilen inleds med grundläggande, breda kurser inom kvantmekanik, materialfysik och experimentell fysik. Därefter finns ett stort urval av kurser att välja mellan som ger verktyg för en yrkeskarriär inom ett flertal områden. Exempel här är kurser inom elektronik och optik, framställnings- och analysinriktade kurser, samt kurser inom den absoluta forskningsfronten, t.ex. nanoteknik. Företag som har stort behov av materialinriktade fysiker finner man inom allt från traditionell verkstadsindustri (Volvo, ABB, SKF, SAAB, Sandviken, etc.) till mindre och nystartade high-tech -företag t.ex. inom områdena medicinbioteknologi, elektronik-fotonik-kommunikation och energi-miljö. Materialområdet är ett nationellt prioriterat forskningsområde och våra studenter är eftertraktade kandidater till doktorandtjänster vid de flesta universitet och högskolor både inom och utanför Sveriges gränser. Många av profilens kurser ges av professorer med en stark och ofta industrinära forskningsverksamhet. Det ger studenterna möjlighet till kontakt med både etablerade och nystartade företag, t.ex. avknoppade företag från universitet, samt tillgång till modern laboratorieutrusning. Profilansvarig: Jens Birch, jebir@ifm.liu.se Total ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Experimentell fysik 6 hp A 4 Kvantmekanik 6 hp A 4 Materialtekniska analysmetoder 6 hp A 4 Materiefysik 1 6 hp A 5 Nanofysik 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analytisk mekanik 6 hp A 4 Grunder i materialvetenskap 6 hp G2 5 Halvledarfysik 6 hp A 4 Halvledarteknik 6 hp A 4 Materialoptik 6 hp A 4 Materialvetenskap 6 hp A 4 Materiefysik 2 6 hp A 4 Moderna sensorsystem 6 hp A 4 Nanoteknologi 6 hp G2 5 Projektlaborationer i fysik 6 hp A 4 Optoelektronik 6 hp A 4 Tunnfilmsfysik 6 hp A 4 Ytfysik 6 hp A CDIO projekt (1 måste väljas) 5 Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip 12 hp A 5 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik 12 hp A 11

12 Elektronik (ELE) Elektronik är en profil för dig som tycker att ingenjörskunskaperna inte slutar vid fyrkantiga lådor i ett flödesschema. Utgående från en systemspecifikation, vilken till exempel kan vara en överföringsfunktion eller en algoritm, får man lära sig att bryta ned problemet i mindre realiserbara system genom ett strukturerat systemtänkande. Konstruktion görs på chip eller med diskreta komponenter i analog, tidsdiskret och amplitudkontinuerlig eller digital teknik. Under utbildningens gång lokaliseras också de fällor en dålig konstruktör ofta faller i och man lär sig hur man själv kan undvika dessa. Det kan till exempel vara numeriska faktorer som leder till instabilitet i digitala filter, synkroniseringsproblem eller ett för lågt signal/brusförhållande. Elektroniken har stor betydelse inom IT-området, men även inom t.ex. energiteknik, medicinsk teknik och verkstadsindustrin inom områdena robotik och mätteknik. Profilen utgör en god bas för ett brett spektrum av arbetsuppgifter inom en mycket intressant sektor av arbetsmarknaden. Varje år utförs ett stort antal examensarbeten inom industrin eller vid LiTH. Flera forskarstuderande för teknisk licentiat- och doktorsexamen antas också årligen inom området Profilansvarig: Atila Alvandpour, atila@isy.liu.se Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 hp A 4 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 hp A 4 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 hp A 4 Digitala integrerade kretsar 6 hp A 4 Digital kommunikation 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analog konstruktion 6 hp G2 4 Analoga filter 6 hp A 4 Datorstödd elektronikkonstruktion (ej 2015) 6 hp A 5 Datorteknik ett datorsystem på ett chip 6 hp A 5 Digital aritmetik 6 hp A 4 Digitala filter 6 hp A 5 Effektelektronik 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4/5 Konstruktion av digitala system 6 hp A 5 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 hp A 5 Konstruktion av radiotranceivers 6 hp A 5 Lågeffektselektronik 6 hp A 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Utvärdering av IC-krets 6 hp A CDIO-projekt (1 måste väljas) 4 VLSI-konstruktion 12 hp A 5 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system 12 hp A 5 Systemkonstruktion 12 hp A 12

13 Kommunikation (KOM) Profilen Kommunikation är skapad för att tillmötesgå det ökade kravet från industrin och forskningssamhället på en bred utbildning inom kommunikationsområdet. I profilen ingår kurser i transmission och kodning av information, radioteknik, ljud-, bild- och signalbehandling, datornätverk och Internet, samt hårdvara för kommunikation. Tillämpningar finns inom många vitt skilda områden: mobiltelefoni, Internet, trådlösa datornätverk, GPS, sensornätverk, satellitkommunikation, krypterad och robust kommunikation. Det moderna samhället förlitar sig mer och mer på infrastruktur för kommunikation och teknikområdet uppvisar en massiv expansion. Ett exempel är antalet mobiltelefonanvändare i världen som ökar med runt 50 miljoner människor varje månad (!) av vilka många inte tidigare haft tillgång till någon form av telefoni. Internet uppvisar en liknande, imponerande utveckling. Kommunikationsprofilen ger grunderna för att kunna bidra till teknik- och välfärdsutvecklingen i såväl dessa som många andra relaterade områden. Studenter som läser profilen kan se fram mot en bred arbetsmarknad som växer både globalt, nationellt och lokalt i Östergötland. En del anställs av storföretagen i branschen, men många studenter rekryteras även av mindre företag som funnit sin egen nisch inom området. Några söker sig till avknoppningsföretagen runt LiTH och några blir forskarstuderande. Profilansvarig: Erik G. Larsson, erik.larsson@isy.liu.se Totalt ska 48 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Digital kommunikation 6 hp A 4 Digital kommunikation fk 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A Valbara profilkurser 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 4 Datakompression 6 hp A 4 Datornät 6 hp G2 4 Digital signalbehandling 6 hp A 5 Felrättande koder 6 hp A 4 Informationsnät 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4 Internetteknik 6 hp A 4 Nätverk: modeller, algoritmer och tillämpningar 6 hp G2 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Kryptoteknik 6 hp A 4 Radiokommunikation 6 hp A 4 Trådlösa system 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Kommunikationssystem 12 hp A 13

14 Mekatronik (MEK) Profilen syftar till att förbereda för ledande industriell utveckling eller forskning inom styrsystem. Profilen är en bra förberedelse för arbete inom flera systemtillverkande industrier. Några exempel på produktområden är styrsystem för industriell automation, bilar, flygplan, industrirobotar eller processindustri såsom pappersindustri och stålindustri. Inom dessa tillämpningar är elektronik/data och styrteknik nödvändiga kunskaper för att få god prestanda, säkerhet, energisnålhet och miljövänlighet egenskaper som givetvis är av central betydelse för många företag. Optimering av dessa parametrar är uppgifter som typiskt passar en Y-are. Man kan till och med säga att stora delar av Y-programmet är direkta förberedelser för att på bästa sätt kunna angripa denna typ av problem. Vill man fungera väl i ovanstående typ av projekt (utveckling eller forskning) är det snarast en fråga om vad som bör komplettera det man redan har från obligatoriet. Minst 12 hp ur vardera av blocken Systemteknik och De styrda systemen ska väljas. Profilansvarig: Lars Nielsen, lars@isy.liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A Valbara profilkurser Systemteknik: 4 Diagnos och övervakning 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Industriell reglerteknik 6 hp A 4 Modellbygge och simulering 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 5 Optimal styrning 6 hp A De styrda systemen: 4 Elektriska drivsystem 6 hp G2 4 Flerkroppsmekanik och robotik 6 hp A 4 Flygmekanik Y 6 hp A 4 Fordonsdynamik med reglering 6 hp A 4 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6 hp A 5 Analytisk mekanik 6 hp A 5 Fordonsframdrivningssystem 6 hp A 5 Tillämpad termodynamik och strömningslära 6 hp G2 CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 14

15 Signal- och bildbehandling (SBB) Kunskaper inom området dator bild efterfrågas av många företag och organisationer, ett flertal av dem i Linköping. Tillämpningarna ligger ofta inom det medicinska området, men det finns ett flertal företag och organisationer som behöver profilkompetensen inom så vitt skilda områden som rymd- och satellitteknik, väg- och trafikteknik, produktionsteknik, avsyning, säkerhet, bildsensorer, underhållning, spel och media. Ett annat sätt att motivera en specialisering som denna profil innebär är att konstatera att kameror blir allt mindre och billigare och därmed vanligare i vår vardag. De finns i våra mobiltelefoner, i våra datorer, i trafiken och i ökad omfattning överallt där människor rör sig. Samtidigt blir kamerorna mer och mer avancerade och kan användas i fler och fler tillämpningar för att mäta, avläsa eller detektera. Det kan röra sig om att mäta volymen av ett organ i kroppen, avläsa en registreringsskylt på en bil eller detektera att en person går in genom en dörr. Samtidigt har datorhårdvara blivit mindre, billigare och snabbare varför mer avancerade beräkningsproblem går att lösa i standardplattformar som PC eller mobiltelefoner. Denna profil är skräddarsydd för att arbeta med de beräkningsproblem som uppstår i detta möte mellan bilder och datorer. Inom profilen läser man både signal- och bildbehandlingskurser samt datakurser. Stor vikt läggs vid effektiva metoder för analys och behandling av två-, tre- och flerdimensionella signaler samt teorin bakom detta. Informations- och bildbehandling har en mycket stark ställning vid LiTH, både inom utbildning och forskning. En betydande del av verksamheten vid institutionen för systemteknik utgörs av utvecklingen av effektiva metoder för hantering av olika typer av en- eller flerdimensionell information, t.ex. bilder och bildsekvenser. Profilansvarig: Klas Nordberg, klas@isy.liu.se Totalt ska 48 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Bildsensorer 6 hp A 4 Digital bildbehandling grundkurs 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Multidimensionell signalanalys 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A Valbara profilkurser 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 4 Datorgrafik 6 hp A 4 Datakompression 6 hp A 4 Datorseende 12 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A 5 Multicore- och GPU-Programmering 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 5 Teknik för avancerade datorspel 6 hp A 5 Vetenskaplig visualisering 6 hp A 5 VR-teknik 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Bilder och grafik 12 hp A 15

16 Styr- och informationssystem (SIS) Det informationsteknologiska samhället är en realitet, produkter och företag med starka informationsteknologiska profiler kommer under överskådlig framtid att vara centrala för Sverige. Det handlar om att utnyttja systemtekniskt kunnande i samverkan med de möjligheter som ny program- och maskinvara öppnar. Självständiga övervakningssystem, autonoma farkoster, intelligenta och integrerade system för styrning, övervakning och reglering i processindustrin, avancerad bilelektronik, robotik, automatiska fabriker, computer integrated manufacturing (CIM) och så vidare har blivit viktiga nyckelord. Krav på säkerhet och ren miljö ökar betydelsen av genomtänkta och intelligenta system för styrning, reglering och övervakning i vid mening. Det är en spännande tid för svensk industri som måste hävda sin konkurrenskraft under denna utveckling. Det kommer att ställas höga krav på ingenjörskunskaper över ett brett fält. Profilen syftar till att ge kunskaper som är centrala för allmänt systemteknisk och informationstekniskt arbete. Viktiga delar av profilen behandlar metoder att konstruera matematiska modeller av industriella (men även andra) processer, att använda sådana modeller för att beräkna hur processer skall styras och regleras samt att förverkliga styrning/reglering/övervakning av datorsystem. Realtidsaspekter är naturligtvis också centrala. Profilen Styr- och informationssystem svarar därmed upp mot det vida fält av arbetsuppgifter som väntar civilingenjören i det informationsteknologiska samhället. Arbetsmarknaden för civilingenjörer med kunskaper i profilens ämnen är mycket god både vad gäller stora och mindre företag. Profilansvarig: Martin Enqvist, maren@isy.liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Industriell reglerteknik 6 hp A 4 Modellbygge och simulering 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A Samt en av dessa kurser (båda räknas som valbara): 4 Databasteknik 6 hp G2 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A Valbara profilkurser, minst 12 hp 4 Diagnos och övervakning 6 hp A 4 Fordonsdynamik med reglering 6 hp A 4 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6 hp A 4 Progr. av parallelldatorer, metoder och verktyg 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 5 Datornät 6 hp G2 5 Optimal styrning 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 16

17 System on chip (SOC) Modern elektronik baseras på den explosiva utvecklingen inom området integrerade kretsar ("kiselchips"), som i sin tur är grunden för IT-tekniken. Denna utveckling fortsätter kontinuerligt och innebär idag att allt större delar av elektroniksystemen byggs på ett chip, ett System-On-Chip. För att bidra till denna process behövs breda kunskaper i elektronik, systemkonstruktion, dator- och signalbehandlingsarkitekturer samt programvara. Profilen Socware avser ge denna breda kunskap. Målet är att ge teknologen sådana kunskaper och färdigheter att han/hon kan specificera, konstruera och verifiera elektroniksystem på chip, primärt för applikationer inom fälten kommunikation och media. Profilen är en del av det nationella initiativet Socware, som har som målsättning att skapa en stark utbildning och forskning inom området konstruktion av system på chips i Sverige. Vid LiTH är målet att utnyttja den breda kompetens som byggts upp vid högskolan inom området, för att erbjuda en utbildning som täcker hela konstruktionsprocessen, från systemspecifikation till kiselimplementering. Profilansvarig: Kent Palmkvist, kentp@isy.liu.se Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Datorarkitektur 6 hp A 4 Digitala integrerade kretsar 6 hp A 4 Konstruktion av digitala system 6 hp A 4 Systemkonstruktion och metodik 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 hp A 4 Analoga filter 6 hp A 4 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 hp A 4 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 hp A 4 Datornät 6 hp G2 4 Datorstödd elektronikkonstruktion 6 hp A 5 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 hp A 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A 5 Digital aritmetik 6 hp A 4 Digitala filter 6 hp A 4 Digital kommunikation 6 hp A 4 Halvledarteknik 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4 Intellectual property rights 4 hp G1 5 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 hp A 5 Lågeffektselektronik 6 hp A 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Utvärdering av IC-krets 6 hp A CDIO-projekt (1 måste väljas) 4 VLSI-konstruktion 12 hp A 5 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system 12 hp A 5 Systemkonstruktion 12 hp A 17

18 Teknisk matematik (TMT) Profilen Teknisk matematik syftar till att ge en god teoretisk grund för olika tillämpningar samt förmåga att analysera och strukturera problem för att kunna behandla dem med matematiska metoder. Den vänder sig till den som är intresserad av matematik och som gärna letar efter en teoretisk kärna i olika praktiska problem. Profilen erbjuder stor valfrihet. Detta ger goda möjligheter att inrikta studierna mot ett eget ämnesområde, exempelvis ren eller tillämpad matematik, fysik, reglerteori, datatransmission, informationsteori, datasäkerhet eller hållfasthetslära. Profilen ger en god förmåga att utföra ett teoretiskt eller tillämpat examensarbete. Det kan göras på något industriföretag, offentligt institut eller inom Linköpings tekniska högskola. Profilansvarig: Bengt-Ove Turesson, bengt-ove.turesson@liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Funktionalanalys 6 hp A 4 Numerisk linjär algebra 6 hp A 4 Optimeringslära fortsättningskurs 6 hp G2 4 Stokastiska processer 6 hp A Valbara profilkurser 4 Abstrakt algebra 6 hp G2 4 Analytisk mekanik 6 hp A 5 Finansiell optimering 6 hp A 4 Finansiell värderingsmetodik 6 hp A 4 Fourier- och waveletanalys (jämna år) 6 hp A 4 Fysikens matematiska metoder 6 hp A 4 Matematisk optimering (jämna år) 6 hp A 5 Mekanikmodeller 6 hp A 4 Optimering av stora system 6 hp A 4 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 hp G2 4 Partiella differentialekvationer (udda år) 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A 5 Relativistisk kvantmekanik (udda år) 6 hp A 5 Relativitetsteori (jämna år) 6 hp A 4 Sannolikhetslära, fortsättningskurs (jämna år) 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 18

19 Finansiell matematik (TMF) I profilen mot finansiell matematik tillvaratas din kunskap inom matematik och förmåga att implementera matematiska beräkningar för att lösa finansiella problemfrågeställningar. Finansiell matematik handlar om att arbeta med stokastiska modeller för finansiella marknader. Modellerna kan användas för att bestämma optimala investeringar för fonder och pensionsförvaltare eller för att hantera valuta och ränterisker. Finansiella modeller är även grunden för att bestämma det korrekta priset på finansiella värdepapper. De används dessutom för att bestämma risken i investeringar och för att utvärdera förvaltning. I profilen lär du dig dels den matematik som är vanlig på finansiella marknader, och dels hur finansiella marknader fungerar. Vad kan du jobba med när du är färdig? Först och främst finns det ett stort behov av den kombinerade kunskapen finans och matematik på företag, och de har därför redan i dagsläget många ingenjörer som arbetar med finans. När du är färdig kan du antingen arbeta på bank eller på företags huvudkontor med att hantera finansiella risker, eller så kan du arbeta på IT-företag som utvecklar systemen som används på de finansiella marknaderna. Profilansvarig: Jörgen Blomvall, jorgen.blomvall@liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Corporate Finance 6 hp G2 4 Finansiell värderingsmetodik 6 hp A 4 Numerisk linjär algebra 6 hp A 4 Stokastiska processer 6 hp A 4 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 hp A 5 Finansiell optimering 6 hp A Valbara profilkurser 4 Finansiella marknader och instrument 6 hp A 4 Finansiell riskhantering 6 hp A 4 Funktionalanalys 6 hp A 4 Matematisk optimering (jämna år) 6 hp A 4 Optimeringslära fortsättningskurs 6 hp G2 4 Sannolikhetslära, fortsättningskurs (jämna år) 6 hp A 5 Portföljförvaltning 6 hp A CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 19

20 Medicinsk teknik (MED) Ny teknik introduceras nu i en allt snabbare takt inom sjukvården. Decennier av stora framsteg inom elektronik och informationsteknologi har möjliggjort helt nya diagnostik- och behandlingsmetoder. Utvecklingen har inneburit att vi numera kan diagnostisera och behandla långt fler sjukdomstillstånd än tidigare. Med en fortsatt forskning och utveckling inom bl.a. områdena elektronik, informationsteknologi och optik kommer nya möjligheter att ges inom många medicinska områden. Medicinsk teknik är tvärvetenskaplig till sin natur, vilket också återspeglas i forskningsinriktningarna på institutionen för medicinsk teknik med inriktning mot fysiologisk mätteknik, medicinsk informatik, biomedicinsk instrumentteknik och biomedicinsk modellering och simulering. Specialisering mot hälso- och sjukvårdsområdet görs oftast med utgångspunkt från kunskaper i bl.a. elektronik, mätteknik, teknisk fysik, datalogi, informatik och ekonomi. Kunskaper om medicin och medicinsk teknologi är i högsta grad väsentliga vid arbete med informationsteknik, hälso- och sjukvårdsorganisation, bioteknik, arbetsmiljöfrågor och trafikmedicin. Utbildning inom medicinsk teknik och informatik ger dessutom uppenbara fördelar i tal- och skriftkommunikation med sjuk- och hälsovården, som ingenjören kan utnyttja och som företagen värdesätter i sina relationer till sjukvården. Studieprofilen medicinsk teknik ger en mycket god grund för att också bli certifierad medicinsk ingenjör/civilingenjör. För denna certifiering, som är ägnad för ingenjörer verksamma i sjukvården, krävs medicintekniska grund- och vidareutbildningskurser om totalt 20 poäng samt 3 års yrkesverksamhet inom sjukvården. Kurserna inom profilen medicinsk teknik ges av IMT som ligger på Universitetssjukhuset (US). Detta gör att man som student får en bra kontakt med användarna, dvs sjukvården, dess personal och deras tekniska frågeställningar, vilket är värdefullt och ofta nödvändigt vid projekt- eller examensarbeten. Då ämnet medicinsk teknik är starkt tvärvetenskapligt kommer kurserna vid IMT att ge studenten tillfälle att använda och fördjupa sina kunskaper från tidigare studier samt tillägna sig specifik kunskap inom områdena medicinsk teknik, medicinsk informatik, biooptik, medicinska modeller och simulering samt medicinska material. Exempel på problemområden från kurserna är utveckling av mätsystem för fysiologiska parametrar, medicinsk bilddiagnostik och bildgenerering, mikro- och makroskopisk avbildning, mätning och tolkning av biologiska signaler, biologiska sensorer, datorbaserade journalsystem. Profilansvarig: Göran Salerud, goran.salerud@liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analys av bioelektriska signaler 6 hp A 4 Anatomi och fysiologi 6 hp G2 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Fysiologiska tryck och flöden 6 hp A Valbara profilkurser 4 Biokemi och cellbiologi 6 hp G2 4 Biomedicinsk modellering och simulering 6 hp A 4 Intensivvård och terapeutiska system 6 hp A 4 Medicinska informationssystem 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 5 Biomedicinsk optik 6 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A 5 Medicinskt beslutsstöd 6 hp A 5 Multivariat statistik 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12 hp A 20

21 Profiler för MED 21

22 Bildanalys och visualisering (BV) Målet med profilen bildanalys och visualisering är att ge god kunskap om hur olika typer av bilddata kan genereras, bearbetas och användas för att maximera nyttan av de många bildgivande undersökningar som görs inom modern hälso- och sjukvård. För att uppnå detta mål krävs en god teoretisk grund för hur dessa data kan beskrivas och representeras av matematiska modeller. Den inhämtade kunskapen avser ge god förmåga att iscensätta, strukturera, bearbeta och lösa generella medicintekniska problemställningar med ett speciellt fokus på analys och visualisering av multidimensionella data såsom bilder, volymer och volymsekvenser. Detta omfattar såväl förståelse av fysiska bildgivande enheter som utveckling av algoritmer, system och processer för att förbättra människors livskvalitet. Profilen ger en god grund för lära sig använda, föreslå och utvärdera tekniska verktyg och metoder samt identifiera och hantera de särskilda problem som uppkommer i samband med anskaffning, bearbetning och tolkning av inhämtade data. Profilen vänder sig till den som är intresserad av matematik, fysik, signalteori, optimering, tekniska beräkningar och lärande system. Profilansvarig: Hans Knutsson, hans.knutsson@liu.se Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Multidimensionell signalanalys 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 4 Analys av bioelektriska signaler 6 hp A 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Datorgrafik 6 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A Valbara profilkurser 4 Beräkningsmatematik 6 hp G1 4 Optimeringslära grundkurs 6 hp G1 4 Matematiska modeller i biologi 6 hp A 4 Bildsensorer 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Datorseende 6 hp A 4 Biomedicinsk modellering och simulering 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Fysiologiska tryck och flöden 6 hp A 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 5 Medicinska informationssystem 6 hp A 5 Multivariat statistik 6 hp A 5 Biomedicinsk optik 6 hp A 5 Vetenskaplig visualisering 6 hp A 5 Digital bildbehandling grundkurs 6 hp A 5 VR-teknik 6 hp A CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12 hp A 22