Förord. Studienämnden Y 14/15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Studienämnden Y 14/15"

Transkript

1 Förord Denna andra del av Y-arens Guide till Galaxen innehåller information om profilerna på Y-sektionens program samt information om de flesta kurser man kan läsa efter sitt profilval. Innehållet kommer huvudsakligen från studiehandboken och institutionernas egna kursidor, men även tips och utvärderingar från studenter som har läst kurserna. Kurserna är grupperade institutionsvis och sorterade efter kurskod, längst bak hittar du ett register där kurserna är listade efter kursnamn. Guiden uppdateras av oss i Studienämnden inför varje läsår, och exemplaret i din hand är baserat på de kursplaner som är fastslagna för hela Kurser kan dock ändras efter Guidens tryck, och därför ber vi er att alltid kontrollera kursdata mot studiehandboken (www.lith.liu.se/sh) eller kurssidan för respektive kurs. Detta gäller speciellt saker som schemablock, period och profilkrav! I varje kursbeskrivning framgår vilka profiler som har kursen som obligatorisk eller valbar kurs, så en bra taktik inför profilvalet kan vara att leta efter kurser man tycker verkar intressanta och sedan se vilken profil som passar bäst med de kurser man fastnat för. Under kursrubriken innebär svartmarkerade profilförkortningar att kursen är obligatorisk för profilen och gråmarkerade profilförkortningar att den är valbar. Finns en profilförkortning inte med räknas kursen som frivillig för den profilen. I vissa profiler finns det dock mer komplicerade krav, t.ex. att välja två kurser av fem olika eller liknande. Sådana kurser markeras som valbara i Guiden. Tänk även på att vissa kurser bara ges vartannat år, de har en liten symbol bredvid sin period på följande vis: Jämna år - Ht 2 J och udda år - Vt 1 U. Lycka till! Studienämnden Y 14/15 Jonas Hartman Simon Karlsson Karl Holmquist Ordförande (Y) Vice ordförande (µ) Vice ordförande (Yi) Johanna Karlsson Evelina Hansson Rasmus Vilhelmsson Sekreterare Kandidatledamot Masterledamot Martin Hultman Guidenredaktör Jessica Fritzen Arbetsmiljöombud 1

2 Tack... Y-arens guide till galaxen har funnits i flera år. Initiativtagare är Magnus Albinsson och Magnus Andersson som 92/93 framställde den ursprungliga varianten med hjälp av alla klassrepresentanter. Anders Karlsson och Anna Wik fick den i tryck för första gången följande år. Niklas Rauk Hellgren gjorde omslaget. Björn Knuthammar och Jonas Larsson stod för 94/95-års uppdatering. Fredrik Svahn, Rickard Elg, Lotta Janzon och Mårten Waldenfjord uppdaterade Guiden 95/96. Magnus Andersson, Gunnar Wärnfeldt, Anders Englund och Christian Karlsson uppdaterade Guiden 96/97. David Ranner, Richard Fahlquist, Anders Weitman och Zandra Jansson uppdaterade Guiden 97/98. Anders Brun, Anna-Karin Sundquist, Camilla Borgelin och Rikard Andersson uppdaterade Guiden 98/99. Rikard Andersson, Michael Öster, Mia Karlsson och Jonas Gustavsson uppdaterade Guiden 99/00. Jens Näsström, Katrin Karlsson, Linda Rattfält och Martin Sjökvist uppdaterade Guiden 00/01. Åsa Wiklund, Niklas Svenzén, Regina Rosander och Peter Holmqvist uppdaterade Guiden 01/02. Johan Gunnar, Andreas Jerhammar, Elin Eklund och Karl Andersson uppdaterade Guiden 02/03. Johan Kinnander, Peter Steneteg, Malin Jeppsson, Anders Nordlund och Erika Ödlund uppdaterade Guiden 03/04. Carl Wernhoff, Hanna Svensson, Jan Betshammar, Maria Pihl och Ida Johnsson uppdaterade Guiden 04/05. Richard Mannerbro, Henrik Salomonsson, Hanna Fager, Johan Midbjer och Martin Ranlöf uppdaterade Guiden 05/06. Peter Rosander, Kim Andersson, Niclas Wahlström, Nils Nedfors och Johanna Rost uppdaterade Guiden 06/07. Daniel Eriksson, Niclas Lerede, Viola Tomasson, Axel Landgren och Ylva Jung uppdaterade Guiden 07/08. Pontus Stenberg, Majda Dzidic, Peter Jason, Carl-Fredrik Arndt och Per Sundström uppdaterade Guiden 08/09. Sara Örn, Patrik Åkesson, Marija Kljajic, Bo Lü och Johan Jönsson uppdaterade Guiden 09/10. Li Sandsveden, Karl Berggren, Amanda Berg, Gustav Jagbrant, Nora Björklund och Carl Jönsson uppdaterade Guiden 10/11. Johan Högdahl, Claudia Nohlgård, Måns Klingspor, Patrik Hallsjö, Victoria Alsén, Mikaela Ivars, Josef Högberg och Nikolaus West uppdaterade Guiden 11/12. Erik Hedberg, Martin Lindfors, Andreas Svensson, Karl Linderhed, Johan Berneland, Alexander Börjesson, Oskar Kleback och Fredrik Kvillborn uppdaterade Guiden 12/13 Rasmus Andersson, Jonas Hartman, Mikael Walter, Tobias Grundström, Magnus Johansson, Pernilla Petersson, Tobias Norlund, Linnea Norvall och Daniel Brattgård uppdaterade Guiden 13/14 Studienämnden tackar dessa föregångare för allt nedlagt arbete och givetvis alla studenter som bidragit med åsikter om kurserna. Vi vill även tacka alla som på något sätt bidragit med nytt material till Guiden, så som SNY 13/14. Dessutom vill vi också tacka alla de studierektorer, profilansvariga och examinatorer m.fl. som tålmodigt svarat på våra frågor om kursförändringar. Omslaget till Guiden 14/15 är gjort av Martin Hultman. Tack! 2

3 Innehåll Förord 1 Tack... 2 Examenskrav 8 Profiler Examensarbete Särskilda kurskrav Profiler för Y och Yi 9 Teknisk Fysik - Teori, modellering och visualisering (TMV) Teknisk Fysik Material och Nanofysik (MEF) Elektronik (ELE) Kommunikation (KOM) Mekatronik (MEK) Signal- och bildbehandling (SBB) Styr- och informationssystem (SIS) System on chip (SOC) Teknisk matematik (TMT) Finansiell matematik (TMF) Medicinsk teknik (MED) Profiler för MED 21 Bildanalys och visualisering (BV) Medicintekniska modeller (MOD) Medicintekniska material (MAT) Institutionen för datavetenskap 25 TDDC17 Artificiell intelligens TDDC78 Programmering av parallelldatorer metoder och vertyg TDDC88 Programutvecklingsmetodik TDDD12 Databasteknik TDDD38 Avancerad programmering i C TDDD49 Programmering i C# och.net Framework TDDD56 Multicore och GPU-programmering TDDD74 Databaser för bioinformatik TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv TDTS01 Datorstödd elektronikkonstruktion TDTS06 Datornät TDTS07 Systemkonstruktion och metodik TDTS08 Datorarkitektur Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 36 TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs TEAE05 Resursteori TEIE44 Intellectual property rights

4 TEIE95 Affärsrätt I TEII18 Teknisk kommunikation på japanska III TEIK18 Teknisk kommunikation på kinesiska III TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter THEN18 Engelska THFR18 Teknisk kommunikation på franska III THSP18 Teknisk kommunikation på spanska III THTY18 Teknisk kommunikation på tyska III TKMJ10 Industriell ekologi TKMJ15 Miljömanagement TKMJ24 Miljöteknik TKMJ29 Resurseffektiva produkter TMES09 Industriella energisystem TMHL03 Hållfasthetslära lätta konstruktioner TMIA11 Arbetsvetenskaplig grundkurs TMKM90 Materialmekanik deformation och brott TMME55 Flygmekanik Y TMMS07 Biomekanik TMMS11 Mekanikmodeller TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik TMMV01 Aerodynamik TMMV03 Tillämpad termodynamik och strömningslära TMMV18 Fluidmekanik TMMV54 Värmeöverföring TPPE17 Corporate Finance TPPE29 Finansiella marknader och instrument TPPE32 Finansiell riskhantering TPPE33 Portföljförvaltning TPPE53 Finansiell värderingsmetodik TPPE61 Finansiell optimering Institutionen för fysik, kemi och biologi 59 TFFM08 Experimentell fysik TFFM40 Materialtekniska analysmetoder TFFY54 Kvantmekanik TFFY70 Materiefysik TFKE52 Grundläggande kemi TFMT18 Moderna sensorsystem TFTB33 Mikrosystem och nanobiologi TFTB34 Biosensorteknik TFYA04 Materialoptik TFYA17 Projektlaborationer i fysik TFYA18 Fysikens matematiska metoder TFYA19 Kvantdatorer TFYA20 Ytfysik TFYA21 Materialvetenskap

5 TFYA25 Materiefysik TFYA27 Elementarpartikelfysik TFYA28 Kvantdynamik TFYA30 Supramolekylär kemi TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen TFYA37 Mjuka material TFYA38 Optoelektronik TFYA39 Halvledarteknik TFYA40 Analytisk mekanik TFYA41 Tunnfilmsfysik TFYA43 Nanoteknologi TFYA47 Ytor och gränsskikt TFYA50 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik, CDIO TFYA51 Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip, CDIO TFYA57 Relativistisk kvantmekanik TFYA60 Astronomi och geofysik TFYA71 Kosmologi TFYA77 Grunder i materialvetenskap TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar TFYY47 Halvledarfysik TFYY54 Nanofysik TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning Institutionen för medicinsk teknik 92 TBME03 Biokemi och cellbiologi TBME04 Anatomi och Fysiologi TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering TBMI01 Medicinskt beslutsstöd TBMI02 Medicinsk bildanalys TBMI19 Medicinska informationssystem TBMI26 Neuronnät och lärande system TBMT01 Analys av bioelektriska signaler TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO TBMT24 Intensivvård och terapeutiska system TBMT36 Biomedicinsk optik Institutionen för systemteknik 102 TGTU55 Forskning vid LiTH TSBB06 Multidimensionell signalanalys TSBB08 Digital bildbehandling, grundkurs TSBB09 Bildsensorer TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO TSBB15 Datorseende TSBK02 Bild och ljudkodning

6 TSBK03 Teknik för avancerade datorspel TSBK07 Datorgrafik TSBK08 Datakompression TSDT14 Signalteori TSDT16 Felrättande koder TSDT74 Radiokommunikation TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer TSEA44 Datorteknik ett datorsystem på ett chip TSEA81 Datorteknik och realtidssystem TSEK02 Radioelektronik TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO TSEK11 Utvärdering av IC-kretsar TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar TSEK38 Konstruktion av radiotranceivers TSFS02 Fordonsdynamik med reglering TSFS03 Fordonsframdrivningssystem TSFS04 Elektriska drivsystem TSFS06 Diagnos och övervakning TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor TSFS11 Energitekniska system TSIN01 Informationsnät TSIN02 Internetteknik TSIT02 Datasäkerhet TSIT03 Kryptoteknik TSKS01 Digital kommunikation TSKS03 Trådlösa system TSKS04 Digital kommunikation, fk TSKS05 Kommunikationssystem, CDIO TSKS11 Nätverk: modeller, algoritmer och tillämpningar TSRT07 Industriell reglerteknik TSRT08 Optimal styrning TSRT09 Reglerteori TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO TSRT14 Sensorfusion TSRT62 Modellbygge och simulering TSRT78 Digital signalbehandling TSTE06 Digitala filter TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar TSTE12 Konstruktion av digitala system TSTE14 Analoga filter TSTE16 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system, projektkurs CDIO TSTE17 Systemkonstruktion, CDIO TSTE18 Digital aritmetik TSTE19 Effektelektronik TSTE85 Lågeffektselektronik

7 TSTE86 Digitala integrerade kretsar TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar TSTE93 Analog konstruktion Matematiska instutitionen 142 TAMS17 Statistisk teori, fortsättningskurs TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller TAMS32 Stokastiska processer TAMS37 Markovkedjor och köteori TAMS38 Försöksplanering och biostatistik TAMS39 Multivariat Statistik TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs TANA02 Tekniska beräkningar TANA15 Numerisk linjär algebra TANA21 Beräkningsmatematik TAOP04 Matematisk optimering TAOP07 Optimeringslära grundkurs TAOP24 Optimeringslära, fortsättningskurs TAOP34 Optimering av stora system TAOP88 Optimering för ingenjörer TATA27 Partiella differentialekvationer TATA32 Diskret matematik TATA34 Analys, överkurs TATA53 Linjär algebra, överkurs TATA54 Talteori TATA55 Abstrakt algebra TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO TATA66 Fourier- och waveletanalys TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system TATA75 Relativitetsteori TATA78 Komplex analys fk TATM38 Matematiska modeller i biologi TATM85 Funktionalanalys Institutionen för teknik och naturvetenskap 164 TNM067 Vetenskaplig visualisering TNM079 Modellering och animering TNM086 VR-teknik Institutionen för TEMA 167 TGTU01 Teknik och etik TGTU04 Ledarskap TGTU49 Teknikhistoria TGTU76 Vetenskapsteori TGTU81 Informationssökning TGTU91 Retorik i teori och praktik

8 Examenskrav Grundkraven för att få en civilingenjörsexamen på 300 hp är: Godkänt resultat på alla obligatoriska kurser Följt en profils regelverk för profilkurser 90 hp på avancerad nivå, inklusive 30hp examensarbete 60 hp på avancerad nivå inom ett huvudområde (kurser + examensarbete) Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid LiTH Minst 45 hp på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik Profiler. En profil omfattar hp Profilen består av obligatoriska kurser, däribland en CDIO-projektkurs, samt valbara kurser Profilerna påbörjas termin 7 Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning De profiler som är aktuella varierar från år till år, i denna upplaga av Guiden finner du de profiler som finns med i 2015 års Studiehandbok. EF-nämnden kan även besluta om individuellt anpassade profiler, t.ex. vid utlandsvistelse. Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen är för: Y och Yi - teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik. MED - medicinsk teknik, teknisk fysik samt elektroteknik. Särskilda kurskrav. Minst 6 hp bland följande s.k. MTS-kurser (människa, teknik, samhälle): TKMJ24 Miljöteknik TKMJ15 Miljömanagement TGTU01 Teknik och etik TGTU49 Teknikhistoria TFYA64 Teknik för förnybara energikällor Minst 6 hp bland följande kurser om företags- och affärsmässiga villkor: TEAE01 Industriell ekonomi TEAE04 Industriell ekonomi och organisation TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter Kommunikation på främmande språk, genom antingen: examensarbetet skrivet på engelska (eller annat främmande språk) engelska 6 hp utlandsstudier inom programmet under minst ett halvår utanför Skandinavien Av kurser som inte ingår i programplanen kan maximalt 18 hp (för Yi gäller 12 hp) inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen räknas med i examen. För antagna före 2009 finns möjligheten att ta examen enligt de krav som då gällde, se programplanen i studiehandboken för mer information. Från och med 2013 för MED och 2014 för Y ingår ett obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6. För Yi kommer det kravet inte att gälla, då det är svårt att garantera möjlighet till kandidatarbete utomlands. Vill man göra ett kandidatprojekt och eventuellt ta ut en kandidatexamen före 2014 får vända sig till studievägledaren för planering av hur detta skall göras. Möjlighet finns även att under termin 6 avsluta programmet med en kandidatexamen. 8

9 Profiler för Y och Yi 9

10 Teknisk Fysik - Teori, modellering och visualisering (TMV) Att kunna göra modeller av verkliga system är till stor nytta i många situationer, i allt från att förutse utvecklingen inom finansmarknaden till att beskriva komplexa fysikaliska förlopp. Alla modeller bygger på en teori och även om denna profil naturligtvis är fokuserad på fysikalisk teoribildning så ger det kursutbud som vi kan erbjuda också en allmänn färdighet i att omsätta teorier i simuleringar. I profilen har vi valt att även bygga på med kurser inom visualisering. Med utvecklingen av snabb grafikhårdvara och den satsning som Linköpings universitet gjort inom detta område kan vi erbjuda mycket avancerad utbildning inom detta område. Profilens kursutbud inleds med grundläggande kurser som analytisk mekanik och kvantmekanik. Med dessa kurser som bas bygger vi på med ett antal valbara kurser som stakar ut en specialinriktning: elektromagnetiska fält, materialfysik, beräkningsfysik och datorgrafik. Vi är också stolta att kunna erbjuda breddningskurser som relativitetsteori, relativistik kvantmekanik och elementarpartikelfysik. Den nya fysiken representeras av kurser inom områdena kvantdatorer, nanofysik, kaos och icke-linjära fenomen med flera. Profilen kompletteras också av kurser med simuleringsinnehåll från andra instituioner. Arbetsmarknaden för de som går denna profil är mycket intressant. Beräkningar och simularingar görs idag som nämnts ovan inom många områden. Antennutveckling och utbredning av elektromagnetiska vågor är ett område där Linköpingsregionen är speciellt stark. Många teoretiska fysiker finns på Saab Avionics, Saab Dynamics och FOI. Materialutveckling är ett annat område där teori är nödvändig. Man hittar också personer med bakgrund inom så vitt skilda områden som försäkringsbranschen, finansmarknaden, oljeletning med mera. Teoretisk fysik med en inriktning mot modellering och visualisering är en utbildning som man väljer om man är intresserad av fysik och där man efter sin utbildning har stora valmöjligheter för sin yrkeskarriär. Naturligtvis är det också så att denna profil är en utmärkt start på en doktorandutbildning. Profilansvarig: Irina Yakimenko, Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analytisk mekanik 6 hp A 4 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6 hp A 4 Kvantdynamik 6 hp A 4 Kvantmekanik 6 hp A 4 Fysikens matematiska metoder 6 hp A Valbara profilkurser 4 Datorgrafik 6 hp A 4 Elementarpartikelfysik (ej 2015) 6 hp A 4 Grunder i materialvetenskap 6 hp G2 5 Halvledarfysik 6 hp A 4 Kaos och icke-linjära fenomen (ej 2015) 6 hp A 4 Kosmologi 6 hp A 4 Kvantdatorer 6 hp A 4 Materialvetenskap 6 hp A 4 Materiefysik 1 6 hp A 4 Materiefysik 2 6 hp A 5 Nanofysik 6 hp A 4 Nanoteknologi 6 hp G2 4 Partiella differentialekvationer 6 hp A 5 Projektlaborationer i fysik 6 hp A 4 Relativistisk kvantmekanik 6 hp A 4 Relativitetsteori (ej 2015) 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik 12 hp A 10

11 Teknisk Fysik Material och Nanofysik (MEF) Utvecklingen inom både teknik och samhälle är sedan länge driven av framställning, förståelse och utnyttjande av material. Olika tidsperioder delas exempelvis in efter detta (stenålder, bronsålder, osv ). Den viktiga rollen som materialutveckling har gäller i högsta grad även idag då praktiskt taget alla industrigrenars utveckling baseras på framtagning av nya material med förbättrade eller nya egenskaper. Denna studieprofil inom Teknisk Fysik ger en fast grund för en materialinriktad fysiker att, med såväl teoretiskt som praktiskt inriktade kurser, deltaga i och driva denna spännande utveckling vidare. Profilen inleds med grundläggande, breda kurser inom kvantmekanik, materialfysik och experimentell fysik. Därefter finns ett stort urval av kurser att välja mellan som ger verktyg för en yrkeskarriär inom ett flertal områden. Exempel här är kurser inom elektronik och optik, framställnings- och analysinriktade kurser, samt kurser inom den absoluta forskningsfronten, t.ex. nanoteknik. Företag som har stort behov av materialinriktade fysiker finner man inom allt från traditionell verkstadsindustri (Volvo, ABB, SKF, SAAB, Sandviken, etc.) till mindre och nystartade high-tech -företag t.ex. inom områdena medicinbioteknologi, elektronik-fotonik-kommunikation och energi-miljö. Materialområdet är ett nationellt prioriterat forskningsområde och våra studenter är eftertraktade kandidater till doktorandtjänster vid de flesta universitet och högskolor både inom och utanför Sveriges gränser. Många av profilens kurser ges av professorer med en stark och ofta industrinära forskningsverksamhet. Det ger studenterna möjlighet till kontakt med både etablerade och nystartade företag, t.ex. avknoppade företag från universitet, samt tillgång till modern laboratorieutrusning. Profilansvarig: Jens Birch, Total ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Experimentell fysik 6 hp A 4 Kvantmekanik 6 hp A 4 Materialtekniska analysmetoder 6 hp A 4 Materiefysik 1 6 hp A 5 Nanofysik 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analytisk mekanik 6 hp A 4 Grunder i materialvetenskap 6 hp G2 5 Halvledarfysik 6 hp A 4 Halvledarteknik 6 hp A 4 Materialoptik 6 hp A 4 Materialvetenskap 6 hp A 4 Materiefysik 2 6 hp A 4 Moderna sensorsystem 6 hp A 4 Nanoteknologi 6 hp G2 5 Projektlaborationer i fysik 6 hp A 4 Optoelektronik 6 hp A 4 Tunnfilmsfysik 6 hp A 4 Ytfysik 6 hp A CDIO projekt (1 måste väljas) 5 Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip 12 hp A 5 Projektkurs i fysik, beräkningsfysik 12 hp A 11

12 Elektronik (ELE) Elektronik är en profil för dig som tycker att ingenjörskunskaperna inte slutar vid fyrkantiga lådor i ett flödesschema. Utgående från en systemspecifikation, vilken till exempel kan vara en överföringsfunktion eller en algoritm, får man lära sig att bryta ned problemet i mindre realiserbara system genom ett strukturerat systemtänkande. Konstruktion görs på chip eller med diskreta komponenter i analog, tidsdiskret och amplitudkontinuerlig eller digital teknik. Under utbildningens gång lokaliseras också de fällor en dålig konstruktör ofta faller i och man lär sig hur man själv kan undvika dessa. Det kan till exempel vara numeriska faktorer som leder till instabilitet i digitala filter, synkroniseringsproblem eller ett för lågt signal/brusförhållande. Elektroniken har stor betydelse inom IT-området, men även inom t.ex. energiteknik, medicinsk teknik och verkstadsindustrin inom områdena robotik och mätteknik. Profilen utgör en god bas för ett brett spektrum av arbetsuppgifter inom en mycket intressant sektor av arbetsmarknaden. Varje år utförs ett stort antal examensarbeten inom industrin eller vid LiTH. Flera forskarstuderande för teknisk licentiat- och doktorsexamen antas också årligen inom området Profilansvarig: Atila Alvandpour, Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 hp A 4 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 hp A 4 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 hp A 4 Digitala integrerade kretsar 6 hp A 4 Digital kommunikation 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analog konstruktion 6 hp G2 4 Analoga filter 6 hp A 4 Datorstödd elektronikkonstruktion (ej 2015) 6 hp A 5 Datorteknik ett datorsystem på ett chip 6 hp A 5 Digital aritmetik 6 hp A 4 Digitala filter 6 hp A 5 Effektelektronik 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4/5 Konstruktion av digitala system 6 hp A 5 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 hp A 5 Konstruktion av radiotranceivers 6 hp A 5 Lågeffektselektronik 6 hp A 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Utvärdering av IC-krets 6 hp A CDIO-projekt (1 måste väljas) 4 VLSI-konstruktion 12 hp A 5 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system 12 hp A 5 Systemkonstruktion 12 hp A 12

13 Kommunikation (KOM) Profilen Kommunikation är skapad för att tillmötesgå det ökade kravet från industrin och forskningssamhället på en bred utbildning inom kommunikationsområdet. I profilen ingår kurser i transmission och kodning av information, radioteknik, ljud-, bild- och signalbehandling, datornätverk och Internet, samt hårdvara för kommunikation. Tillämpningar finns inom många vitt skilda områden: mobiltelefoni, Internet, trådlösa datornätverk, GPS, sensornätverk, satellitkommunikation, krypterad och robust kommunikation. Det moderna samhället förlitar sig mer och mer på infrastruktur för kommunikation och teknikområdet uppvisar en massiv expansion. Ett exempel är antalet mobiltelefonanvändare i världen som ökar med runt 50 miljoner människor varje månad (!) av vilka många inte tidigare haft tillgång till någon form av telefoni. Internet uppvisar en liknande, imponerande utveckling. Kommunikationsprofilen ger grunderna för att kunna bidra till teknik- och välfärdsutvecklingen i såväl dessa som många andra relaterade områden. Studenter som läser profilen kan se fram mot en bred arbetsmarknad som växer både globalt, nationellt och lokalt i Östergötland. En del anställs av storföretagen i branschen, men många studenter rekryteras även av mindre företag som funnit sin egen nisch inom området. Några söker sig till avknoppningsföretagen runt LiTH och några blir forskarstuderande. Profilansvarig: Erik G. Larsson, Totalt ska 48 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Digital kommunikation 6 hp A 4 Digital kommunikation fk 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A Valbara profilkurser 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 4 Datakompression 6 hp A 4 Datornät 6 hp G2 4 Digital signalbehandling 6 hp A 5 Felrättande koder 6 hp A 4 Informationsnät 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4 Internetteknik 6 hp A 4 Nätverk: modeller, algoritmer och tillämpningar 6 hp G2 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Kryptoteknik 6 hp A 4 Radiokommunikation 6 hp A 4 Trådlösa system 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Kommunikationssystem 12 hp A 13

14 Mekatronik (MEK) Profilen syftar till att förbereda för ledande industriell utveckling eller forskning inom styrsystem. Profilen är en bra förberedelse för arbete inom flera systemtillverkande industrier. Några exempel på produktområden är styrsystem för industriell automation, bilar, flygplan, industrirobotar eller processindustri såsom pappersindustri och stålindustri. Inom dessa tillämpningar är elektronik/data och styrteknik nödvändiga kunskaper för att få god prestanda, säkerhet, energisnålhet och miljövänlighet egenskaper som givetvis är av central betydelse för många företag. Optimering av dessa parametrar är uppgifter som typiskt passar en Y-are. Man kan till och med säga att stora delar av Y-programmet är direkta förberedelser för att på bästa sätt kunna angripa denna typ av problem. Vill man fungera väl i ovanstående typ av projekt (utveckling eller forskning) är det snarast en fråga om vad som bör komplettera det man redan har från obligatoriet. Minst 12 hp ur vardera av blocken Systemteknik och De styrda systemen ska väljas. Profilansvarig: Lars Nielsen, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A Valbara profilkurser Systemteknik: 4 Diagnos och övervakning 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Industriell reglerteknik 6 hp A 4 Modellbygge och simulering 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 5 Optimal styrning 6 hp A De styrda systemen: 4 Elektriska drivsystem 6 hp G2 4 Flerkroppsmekanik och robotik 6 hp A 4 Flygmekanik Y 6 hp A 4 Fordonsdynamik med reglering 6 hp A 4 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6 hp A 5 Analytisk mekanik 6 hp A 5 Fordonsframdrivningssystem 6 hp A 5 Tillämpad termodynamik och strömningslära 6 hp G2 CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 14

15 Signal- och bildbehandling (SBB) Kunskaper inom området dator bild efterfrågas av många företag och organisationer, ett flertal av dem i Linköping. Tillämpningarna ligger ofta inom det medicinska området, men det finns ett flertal företag och organisationer som behöver profilkompetensen inom så vitt skilda områden som rymd- och satellitteknik, väg- och trafikteknik, produktionsteknik, avsyning, säkerhet, bildsensorer, underhållning, spel och media. Ett annat sätt att motivera en specialisering som denna profil innebär är att konstatera att kameror blir allt mindre och billigare och därmed vanligare i vår vardag. De finns i våra mobiltelefoner, i våra datorer, i trafiken och i ökad omfattning överallt där människor rör sig. Samtidigt blir kamerorna mer och mer avancerade och kan användas i fler och fler tillämpningar för att mäta, avläsa eller detektera. Det kan röra sig om att mäta volymen av ett organ i kroppen, avläsa en registreringsskylt på en bil eller detektera att en person går in genom en dörr. Samtidigt har datorhårdvara blivit mindre, billigare och snabbare varför mer avancerade beräkningsproblem går att lösa i standardplattformar som PC eller mobiltelefoner. Denna profil är skräddarsydd för att arbeta med de beräkningsproblem som uppstår i detta möte mellan bilder och datorer. Inom profilen läser man både signal- och bildbehandlingskurser samt datakurser. Stor vikt läggs vid effektiva metoder för analys och behandling av två-, tre- och flerdimensionella signaler samt teorin bakom detta. Informations- och bildbehandling har en mycket stark ställning vid LiTH, både inom utbildning och forskning. En betydande del av verksamheten vid institutionen för systemteknik utgörs av utvecklingen av effektiva metoder för hantering av olika typer av en- eller flerdimensionell information, t.ex. bilder och bildsekvenser. Profilansvarig: Klas Nordberg, Totalt ska 48 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Bildsensorer 6 hp A 4 Digital bildbehandling grundkurs 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Multidimensionell signalanalys 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A Valbara profilkurser 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 4 Datorgrafik 6 hp A 4 Datakompression 6 hp A 4 Datorseende 12 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A 5 Multicore- och GPU-Programmering 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 5 Teknik för avancerade datorspel 6 hp A 5 Vetenskaplig visualisering 6 hp A 5 VR-teknik 6 hp A CDIO projekt (obligatoriskt) 5 Bilder och grafik 12 hp A 15

16 Styr- och informationssystem (SIS) Det informationsteknologiska samhället är en realitet, produkter och företag med starka informationsteknologiska profiler kommer under överskådlig framtid att vara centrala för Sverige. Det handlar om att utnyttja systemtekniskt kunnande i samverkan med de möjligheter som ny program- och maskinvara öppnar. Självständiga övervakningssystem, autonoma farkoster, intelligenta och integrerade system för styrning, övervakning och reglering i processindustrin, avancerad bilelektronik, robotik, automatiska fabriker, computer integrated manufacturing (CIM) och så vidare har blivit viktiga nyckelord. Krav på säkerhet och ren miljö ökar betydelsen av genomtänkta och intelligenta system för styrning, reglering och övervakning i vid mening. Det är en spännande tid för svensk industri som måste hävda sin konkurrenskraft under denna utveckling. Det kommer att ställas höga krav på ingenjörskunskaper över ett brett fält. Profilen syftar till att ge kunskaper som är centrala för allmänt systemteknisk och informationstekniskt arbete. Viktiga delar av profilen behandlar metoder att konstruera matematiska modeller av industriella (men även andra) processer, att använda sådana modeller för att beräkna hur processer skall styras och regleras samt att förverkliga styrning/reglering/övervakning av datorsystem. Realtidsaspekter är naturligtvis också centrala. Profilen Styr- och informationssystem svarar därmed upp mot det vida fält av arbetsuppgifter som väntar civilingenjören i det informationsteknologiska samhället. Arbetsmarknaden för civilingenjörer med kunskaper i profilens ämnen är mycket god både vad gäller stora och mindre företag. Profilansvarig: Martin Enqvist, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Industriell reglerteknik 6 hp A 4 Modellbygge och simulering 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A Samt en av dessa kurser (båda räknas som valbara): 4 Databasteknik 6 hp G2 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A Valbara profilkurser, minst 12 hp 4 Diagnos och övervakning 6 hp A 4 Fordonsdynamik med reglering 6 hp A 4 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6 hp A 4 Progr. av parallelldatorer, metoder och verktyg 6 hp A 4 Sensorfusion 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 5 Datornät 6 hp G2 5 Optimal styrning 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 16

17 System on chip (SOC) Modern elektronik baseras på den explosiva utvecklingen inom området integrerade kretsar ("kiselchips"), som i sin tur är grunden för IT-tekniken. Denna utveckling fortsätter kontinuerligt och innebär idag att allt större delar av elektroniksystemen byggs på ett chip, ett System-On-Chip. För att bidra till denna process behövs breda kunskaper i elektronik, systemkonstruktion, dator- och signalbehandlingsarkitekturer samt programvara. Profilen Socware avser ge denna breda kunskap. Målet är att ge teknologen sådana kunskaper och färdigheter att han/hon kan specificera, konstruera och verifiera elektroniksystem på chip, primärt för applikationer inom fälten kommunikation och media. Profilen är en del av det nationella initiativet Socware, som har som målsättning att skapa en stark utbildning och forskning inom området konstruktion av system på chips i Sverige. Vid LiTH är målet att utnyttja den breda kompetens som byggts upp vid högskolan inom området, för att erbjuda en utbildning som täcker hela konstruktionsprocessen, från systemspecifikation till kiselimplementering. Profilansvarig: Kent Palmkvist, Totalt ska 54 hp av följande kurser läsas. Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Datorarkitektur 6 hp A 4 Digitala integrerade kretsar 6 hp A 4 Konstruktion av digitala system 6 hp A 4 Systemkonstruktion och metodik 6 hp A Valbara profilkurser 4 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 hp A 4 Analoga filter 6 hp A 4 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 hp A 4 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 hp A 4 Datornät 6 hp G2 4 Datorstödd elektronikkonstruktion 6 hp A 5 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 hp A 4 Datorteknik och realtidssystem 6 hp A 5 Digital aritmetik 6 hp A 4 Digitala filter 6 hp A 4 Digital kommunikation 6 hp A 4 Halvledarteknik 6 hp A 4 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 hp A 4 Intellectual property rights 4 hp G1 5 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 hp A 5 Lågeffektselektronik 6 hp A 4 Radioelektronik 6 hp A 5 Utvärdering av IC-krets 6 hp A CDIO-projekt (1 måste väljas) 4 VLSI-konstruktion 12 hp A 5 Blandade analoga och digitala signalbehandlade system 12 hp A 5 Systemkonstruktion 12 hp A 17

18 Teknisk matematik (TMT) Profilen Teknisk matematik syftar till att ge en god teoretisk grund för olika tillämpningar samt förmåga att analysera och strukturera problem för att kunna behandla dem med matematiska metoder. Den vänder sig till den som är intresserad av matematik och som gärna letar efter en teoretisk kärna i olika praktiska problem. Profilen erbjuder stor valfrihet. Detta ger goda möjligheter att inrikta studierna mot ett eget ämnesområde, exempelvis ren eller tillämpad matematik, fysik, reglerteori, datatransmission, informationsteori, datasäkerhet eller hållfasthetslära. Profilen ger en god förmåga att utföra ett teoretiskt eller tillämpat examensarbete. Det kan göras på något industriföretag, offentligt institut eller inom Linköpings tekniska högskola. Profilansvarig: Bengt-Ove Turesson, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Funktionalanalys 6 hp A 4 Numerisk linjär algebra 6 hp A 4 Optimeringslära fortsättningskurs 6 hp G2 4 Stokastiska processer 6 hp A Valbara profilkurser 4 Abstrakt algebra 6 hp G2 4 Analytisk mekanik 6 hp A 5 Finansiell optimering 6 hp A 4 Finansiell värderingsmetodik 6 hp A 4 Fourier- och waveletanalys (jämna år) 6 hp A 4 Fysikens matematiska metoder 6 hp A 4 Matematisk optimering (jämna år) 6 hp A 5 Mekanikmodeller 6 hp A 4 Optimering av stora system 6 hp A 4 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 hp G2 4 Partiella differentialekvationer (udda år) 6 hp A 4 Reglerteori 6 hp A 5 Relativistisk kvantmekanik (udda år) 6 hp A 5 Relativitetsteori (jämna år) 6 hp A 4 Sannolikhetslära, fortsättningskurs (jämna år) 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 5 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12 hp A 18

19 Finansiell matematik (TMF) I profilen mot finansiell matematik tillvaratas din kunskap inom matematik och förmåga att implementera matematiska beräkningar för att lösa finansiella problemfrågeställningar. Finansiell matematik handlar om att arbeta med stokastiska modeller för finansiella marknader. Modellerna kan användas för att bestämma optimala investeringar för fonder och pensionsförvaltare eller för att hantera valuta och ränterisker. Finansiella modeller är även grunden för att bestämma det korrekta priset på finansiella värdepapper. De används dessutom för att bestämma risken i investeringar och för att utvärdera förvaltning. I profilen lär du dig dels den matematik som är vanlig på finansiella marknader, och dels hur finansiella marknader fungerar. Vad kan du jobba med när du är färdig? Först och främst finns det ett stort behov av den kombinerade kunskapen finans och matematik på företag, och de har därför redan i dagsläget många ingenjörer som arbetar med finans. När du är färdig kan du antingen arbeta på bank eller på företags huvudkontor med att hantera finansiella risker, eller så kan du arbeta på IT-företag som utvecklar systemen som används på de finansiella marknaderna. Profilansvarig: Jörgen Blomvall, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Corporate Finance 6 hp G2 4 Finansiell värderingsmetodik 6 hp A 4 Numerisk linjär algebra 6 hp A 4 Stokastiska processer 6 hp A 4 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 hp A 5 Finansiell optimering 6 hp A Valbara profilkurser 4 Finansiella marknader och instrument 6 hp A 4 Finansiell riskhantering 6 hp A 4 Funktionalanalys 6 hp A 4 Matematisk optimering (jämna år) 6 hp A 4 Optimeringslära fortsättningskurs 6 hp G2 4 Sannolikhetslära, fortsättningskurs (jämna år) 6 hp A 5 Portföljförvaltning 6 hp A CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12 hp A 19

20 Medicinsk teknik (MED) Ny teknik introduceras nu i en allt snabbare takt inom sjukvården. Decennier av stora framsteg inom elektronik och informationsteknologi har möjliggjort helt nya diagnostik- och behandlingsmetoder. Utvecklingen har inneburit att vi numera kan diagnostisera och behandla långt fler sjukdomstillstånd än tidigare. Med en fortsatt forskning och utveckling inom bl.a. områdena elektronik, informationsteknologi och optik kommer nya möjligheter att ges inom många medicinska områden. Medicinsk teknik är tvärvetenskaplig till sin natur, vilket också återspeglas i forskningsinriktningarna på institutionen för medicinsk teknik med inriktning mot fysiologisk mätteknik, medicinsk informatik, biomedicinsk instrumentteknik och biomedicinsk modellering och simulering. Specialisering mot hälso- och sjukvårdsområdet görs oftast med utgångspunkt från kunskaper i bl.a. elektronik, mätteknik, teknisk fysik, datalogi, informatik och ekonomi. Kunskaper om medicin och medicinsk teknologi är i högsta grad väsentliga vid arbete med informationsteknik, hälso- och sjukvårdsorganisation, bioteknik, arbetsmiljöfrågor och trafikmedicin. Utbildning inom medicinsk teknik och informatik ger dessutom uppenbara fördelar i tal- och skriftkommunikation med sjuk- och hälsovården, som ingenjören kan utnyttja och som företagen värdesätter i sina relationer till sjukvården. Studieprofilen medicinsk teknik ger en mycket god grund för att också bli certifierad medicinsk ingenjör/civilingenjör. För denna certifiering, som är ägnad för ingenjörer verksamma i sjukvården, krävs medicintekniska grund- och vidareutbildningskurser om totalt 20 poäng samt 3 års yrkesverksamhet inom sjukvården. Kurserna inom profilen medicinsk teknik ges av IMT som ligger på Universitetssjukhuset (US). Detta gör att man som student får en bra kontakt med användarna, dvs sjukvården, dess personal och deras tekniska frågeställningar, vilket är värdefullt och ofta nödvändigt vid projekt- eller examensarbeten. Då ämnet medicinsk teknik är starkt tvärvetenskapligt kommer kurserna vid IMT att ge studenten tillfälle att använda och fördjupa sina kunskaper från tidigare studier samt tillägna sig specifik kunskap inom områdena medicinsk teknik, medicinsk informatik, biooptik, medicinska modeller och simulering samt medicinska material. Exempel på problemområden från kurserna är utveckling av mätsystem för fysiologiska parametrar, medicinsk bilddiagnostik och bildgenerering, mikro- och makroskopisk avbildning, mätning och tolkning av biologiska signaler, biologiska sensorer, datorbaserade journalsystem. Profilansvarig: Göran Salerud, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Analys av bioelektriska signaler 6 hp A 4 Anatomi och fysiologi 6 hp G2 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Fysiologiska tryck och flöden 6 hp A Valbara profilkurser 4 Biokemi och cellbiologi 6 hp G2 4 Biomedicinsk modellering och simulering 6 hp A 4 Intensivvård och terapeutiska system 6 hp A 4 Medicinska informationssystem 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 5 Biomedicinsk optik 6 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A 5 Medicinskt beslutsstöd 6 hp A 5 Multivariat statistik 6 hp A CDIO-projekt (en obligatorisk) 5 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12 hp A 20

21 Profiler för MED 21

22 Bildanalys och visualisering (BV) Målet med profilen bildanalys och visualisering är att ge god kunskap om hur olika typer av bilddata kan genereras, bearbetas och användas för att maximera nyttan av de många bildgivande undersökningar som görs inom modern hälso- och sjukvård. För att uppnå detta mål krävs en god teoretisk grund för hur dessa data kan beskrivas och representeras av matematiska modeller. Den inhämtade kunskapen avser ge god förmåga att iscensätta, strukturera, bearbeta och lösa generella medicintekniska problemställningar med ett speciellt fokus på analys och visualisering av multidimensionella data såsom bilder, volymer och volymsekvenser. Detta omfattar såväl förståelse av fysiska bildgivande enheter som utveckling av algoritmer, system och processer för att förbättra människors livskvalitet. Profilen ger en god grund för lära sig använda, föreslå och utvärdera tekniska verktyg och metoder samt identifiera och hantera de särskilda problem som uppkommer i samband med anskaffning, bearbetning och tolkning av inhämtade data. Profilen vänder sig till den som är intresserad av matematik, fysik, signalteori, optimering, tekniska beräkningar och lärande system. Profilansvarig: Hans Knutsson, Obligatoriska kurser Åk Kursnamn Poäng Nivå 4 Multidimensionell signalanalys 6 hp A 4 Signalteori 6 hp A 4 Analys av bioelektriska signaler 6 hp A 4 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 hp A 4 Datorgrafik 6 hp A 5 Medicinsk bildanalys 6 hp A Valbara profilkurser 4 Beräkningsmatematik 6 hp G1 4 Optimeringslära grundkurs 6 hp G1 4 Matematiska modeller i biologi 6 hp A 4 Bildsensorer 6 hp A 4 Digital signalbehandling 6 hp A 4 Datorseende 6 hp A 4 Biomedicinsk modellering och simulering 6 hp A 4 Neuronnät och lärande system 6 hp A 4 Fysiologiska tryck och flöden 6 hp A 4 Bild- och ljudkodning 6 hp A 5 Medicinska informationssystem 6 hp A 5 Multivariat statistik 6 hp A 5 Biomedicinsk optik 6 hp A 5 Vetenskaplig visualisering 6 hp A 5 Digital bildbehandling grundkurs 6 hp A 5 VR-teknik 6 hp A CDIO-projekt (obligatorisk) 5 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12 hp A 22

Kandidatprogrammet i matematik

Kandidatprogrammet i matematik Kandidatprogrammet i matematik Pågående utvecklingsarbete EF-nämndens möte 2011-09-09 Innehåll 1. Förstahandssökande till kandidatprogram i matematik a) Ansökningstal b) Orsaker till minskning vid LiU

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef

Läs mer

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:

Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida: Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning

Läs mer

Profilen Kommunikation

Profilen Kommunikation Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)

Läs mer

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

Att välja kurser på Datateknik år 4-5 Att välja kurser på Datateknik -5 Inledning På D-programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det är alla kurser valfria. Det skapar möjligheter för dig att sätta din egen prägel på utbildningen

Läs mer

Miljö bioteknik inriktning. Uno Wennergren Professor teoretisk biologi

Miljö bioteknik inriktning. Uno Wennergren Professor teoretisk biologi Miljö bioteknik inriktning Uno Wennergren Professor teoretisk biologi Biologi på I Utgångspunkt En I:ares behov av kunskaper i biologi. I en organisation, verksamhet, företag som har biologisk processer

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni

Läs mer

Utskrift Kurser - enkel lista

Utskrift Kurser - enkel lista TADI03 Diskret matematik Data&Me Matematik Naturvetenskap 4 TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska Data&Me Matematik Naturvetenskap 6 TAMS27 Matematisk statistik Data&Me Matematik Naturvetenskap 6 TAMS36

Läs mer

Profilinformation - Systemteknologi

Profilinformation - Systemteknologi Profilinformation - Systemteknologi Erik Frisk frisk@isy.liu.se Institutionen för teknik Linköpings universitet 10 mars, 2015 1 / 17 D-profil Inom vilka områden behövs personer med D-bakgrund som ledande

Läs mer

Signal och bildbehandling SBB. Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg

Signal och bildbehandling SBB. Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg Signal och bildbehandling SBB Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg Panoramabilder 3D rekonstruktion Autonoma farkoster WITAS

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Emil Björnson Docent, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Profilansvarig: Emil Björnson Civilingenjör i Teknisk matematik, LTH, 2007

Läs mer

Signal och bildbehandling SBB

Signal och bildbehandling SBB Signal och bildbehandling SBB Panoramabilder Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg 3D rekonstruktion Autonoma farkoster WITAS

Läs mer

Programinformation inför VT15

Programinformation inför VT15 Programinformation inför VT15 Agenda 15:15 Programinformation 15:30 Bioteknik- Uno Wennergren 15:45 Energiteknik- Joakim Wren/Elin Ledskog 16:00 Rast 16:15 Maskinteknik- Erik Sundin/Lina Grännö 16:30 Systemteknik-

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Mobiltelefoni: Världens största maskin Tekniska utmaningar: Bandbredd

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Mobiltelefoni: Världens största maskin Tekniska utmaningar: Bandbredd

Läs mer

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp Master of Science in Electronics Engineering, 300 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

VI TENTAMENSSCHEMA FÖR 2000

VI TENTAMENSSCHEMA FÖR 2000 VI TENTAMENSSCHEMA FÖR 2000 Teckenförklaring: x) Förstagångstentamen *) Kursen har upphört, sista tentamenstillfället **) Kursen har upphört, näst sista tentamenstillfället TENTAMENSSCHEMA FÖR PERIODEN

Läs mer

Grundutbildning vid EIT. Lunds universitet

Grundutbildning vid EIT. Lunds universitet Grundutbildning vid EIT Lunds universitet Organisatoriskt 431 helårsstudenter i uppdrag 2010 71 kurser under 2010/2011 19 heltidsekvivalenter lärare (fördelat på totalt 93 lärare) 3 kursadministratörer

Läs mer

Industriell ekonomi åk 2 VT15. Inriktningen Systemteknik

Industriell ekonomi åk 2 VT15. Inriktningen Systemteknik Industriell ekonomi åk 2 VT15 Inriktningen Systemteknik Systemteknik: Du lär dig hantera modern teknik och hur man sätter samman den till välfungerande system. Svenska företag är bra på att utnyttja systemtekniskt

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences

Läs mer

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp Dnr G 2015/309 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Matematiska vetenskaper, masterprogram,

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik infromation Matematik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-12-16 av Enhetschef för utbildnings- och forskningsenheten.

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK SPECIALISATION: ELECTRONIC ENGINEERING 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2. GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor Program in Mathematics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik 4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik 4.7.1 Beskrivning av programmet Kurserna inom programmet är på avancerad nivå. Efter genomgånget program kan studenten avlägga Masterexamen i matematik.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Allmänna studieplaner för forskarutbildningsämnen vid Institutionen för systemteknik

Allmänna studieplaner för forskarutbildningsämnen vid Institutionen för systemteknik Allmänna studieplaner för forskarutbildningsämnen vid Institutionen för systemteknik Studieplanerna består av en gemensam del och en ämnesspecifik del. Gemensamt för alla studieplaner vid ISY Utbildningens

Läs mer

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS

Läs mer

Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16.

Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16. Hans Thunberg april 2015 KTH Matematik Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16. Allmänt om matematikkurserna på CL CL är ett av de mest matematikintensiva

Läs mer

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier 1 (6) Utbildningsplan för: Datateknik, 180 hp Computer Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDATG Grundnivå 2007/127 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning Ansvarig

Läs mer

Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin)

Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin) Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin) Inriktning inom TB åk 4 och 5 7 mars 2013 Karin Enander Lektor; avd för molekylär fysik, IFM TB-ansvarig inom programnämnd KB e-mail:

Läs mer

En liten guide till ditt profilval

En liten guide till ditt profilval Studienämndsutskottet presenterar: En liten guide till ditt profilval Detta dokument är till för dig som har börjat fundera över dina valbara kurser i de högre årskurserna. Som du kanske redan vet finns

Läs mer

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Ämnen för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för medicinsk teknik: Biomedicinsk instrumentteknik

Läs mer

Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen?

Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen? Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen? Ett miniprojekt inom ramen för kursen Att utbilda blivande ingenjörer 7 presenterad vid ett seminarium i Manchester 1999-05-20-25 Owe

Läs mer

Information om examensarbete och krav för examen. Siv Söderlund Studievägledare DM-nämnden

Information om examensarbete och krav för examen. Siv Söderlund Studievägledare DM-nämnden Information om examensarbete och krav för examen Siv Söderlund Studievägledare DM-nämnden VAD ÄR ETT EXJOBB? Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng på A-nivå Tre moment ingår i examensarbetet *Genomförande,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för

Läs mer

Mekatronik Masterprofil på M

Mekatronik Masterprofil på M Mekatronik Masterprofil på M Mekatronikern = Systembyggaren Lars Eriksson Associate Professor Division of Vehicular Systems Department of Electrical Engieering Vad blir man efter Mekatronik Ingenjör i

Läs mer

Civilingenjör Maskinteknik, 270hp (180 p) (antagna H04 o tidigare) Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B samt Kemi A.

Civilingenjör Maskinteknik, 270hp (180 p) (antagna H04 o tidigare) Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B samt Kemi A. 1 (6) Utbildningsplan civilingenjör Maskinteknik Utbildningens benämning Fastställande Civilingenjör Maskinteknik, 270hp (180 p) (antagna H04 o tidigare) Läsår 2007/08 Fastställt datum Fastställt av Reviderat

Läs mer

Valinformation för IT2

Valinformation för IT2 Välkommen till Valinformation för IT2 inför valet av valbara kurser till nästa läsår måndag 7 april kl 15.15-16.00 i HB3 Välkomna! Wolfgang Ahrendt Anette Järelöw Börje Johansson Programansvarig Studievägledare

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits Dnr: 1026/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng Master programme in Mathematics and Modelling,

Läs mer

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod

Läs mer

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng.

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng. Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT10. Utbildningens mål Programmet är

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik information Byggnadsteknik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I BYGGNADSTEKNIK

Läs mer

Automationsingenjör, 180 hp

Automationsingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng

Läs mer

Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet

Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet Reglerteknik Masterprofil på M Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet 2014-03-24 Lars Eriksson (larer@isy.liu.se) Reglerteknik 2014-03-24

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Datavetenskapliga programmet, 180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 1 Beslut om att anordna utbildningsprogrammet Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7) Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007 Sida 1 (7) PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 180 ECTS Utbildningsplanen är inrättad

Läs mer

Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin)

Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin) Devices and Materials in Biomedicine (Sensorer och material i biomedicin) Inriktning inom TB åk 4 och 5 22 mars 2012 Karin Enander Lektor; avd för molekylär fysik, IFM TB-ansvarig inom programnämnd KB

Läs mer

Elektronikprofilen. Profilansvarig: Dr. J Jacob Wikner (ISY)

Elektronikprofilen. Profilansvarig: Dr. J Jacob Wikner (ISY) Elektronikprofilen Profilansvarig: Dr. J Jacob Wikner (ISY) Title/Lecturer Profilansvarig Dr. J Jacob Wikner Elektroniska kretsar och system, ISY Vid café Java Disputerade 2001, docent 2014 Ericsson/Infineon

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng Programinformation för Automationsteknik, 120 högskolepoäng (Automation, 120 ECTS credits) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av Sektionen för ingenjörsvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola 2012

Läs mer

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D 4.2 Årskurs 1 Studierna inleds med en frivillig introduktion till utbildningen omfattande två veckor. Därefter enligt nedanstående lista. Period Kurskod Kursnamn Poäng Nivå Ämne 11 1MA316 Introduktionskurs

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F)

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F) IH Kurs Hp Nivå (G, A, F) A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) HU nämt i mål HU nämt i innehåll Litteratur med HU HU examineras Nära kontakter med samhället Affärssystem/Applikationer 7,5

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik Programschema för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Programkod: Gäller för läsåret 2014/2015 Programschemat är beslutat av utbildsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och

Läs mer

Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng

Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng Utbildningsplan Programmet för medicinsk informatik, 160 poäng Study Programme in Medical Informatics, 160 credits (240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2001-05-29 Senast reviderad

Läs mer

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Examensstruktur för kandidatexamen Gemensamma studier 60 sp Akademiska studiefärdigheter 5 sp Grundstudier i huvudämnet 25 sp Biämne 25 sp Språk och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektroteknik TEEITF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektroteknik TEEITF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektroteknik TEEITF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2013-03-22 och senast ändrad 2014-03-10 (Dnr

Läs mer

Programschemat är granskat av utbildningsledare och godkänt av akademichef vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation,

Programschemat är granskat av utbildningsledare och godkänt av akademichef vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Programschema för Analytical Finance, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2016/2017 Programschemat är granskat av utbildningsledare och godkänt av akademichef vid akademin för utbildning, kultur och

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Dnr: HL/2009 0168 Utbildningsplan Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Datateknik, högskoleingenjör, 180 högskolepoäng Computer Engineering

Läs mer

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/217 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 higher education credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-06-08 av Rektor. Denna utbildningsplan

Läs mer

Maskinteknik 180hp Campus Lindholmen

Maskinteknik 180hp Campus Lindholmen Maskinteknik 180hp Campus Lindholmen Maskinteknik 180hp Maskinteknik 180hp Programmet kännetecknas av: Yrkesrollen poängteras! En maskiningenjörsutbildning skall grundas på en stark bas av tekniska grunder,

Läs mer

45 hp 90 hp 120 hp. - cellbiologi och genetik - ekologi.

45 hp 90 hp 120 hp. - cellbiologi och genetik - ekologi. Bilaga till utbildningsplan för KPU: naturvetenskapliga antagningsämnen Ämnesspecifika behörighetskrav, omfattning och innehåll, för 45 hp, 90 hp och 120 hp, för naturvetenskapliga antagningsämnen till

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag

Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2008, urval 1 Sorterat efter lärosäte Till många utbildningar används andra urvalsgrupper än de nationella. Här har dock alla dessa fått

Läs mer

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Studiefordringar för undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 13 Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, Studiefordringar för

Läs mer

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7 9 som motsvarar

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

Civilingenjör i datateknik, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i datateknik, 300 hp Master of Science in Engineering - Computer Engineering, 300 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Sida 1 (6) KPU HT 2015 Beslut 2015-02-05 Dnr: 2015/322-3.1.1 Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne

Läs mer

Paragrafer: 1-9. Ordförande: Tomas Wahnström. Justeringsperson:

Paragrafer: 1-9. Ordförande: Tomas Wahnström. Justeringsperson: 1 Tid: Kl. 13.00 Plats: Högskolan i Borås, Allégatan 1, Tornrummet Närvarande ledamöter: Tomas Wahnström ordförande Agnes Nagy ledamot via Skype Malin Bengtsson ledamot Britt-Lis Johnsson sekreterare Paragrafer:

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-design Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-design Study programme in IT-Design Affärssystem och ekonomi (AFEK) Programvarudesign

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1 Dnr 540-820-97 EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1. Fastställande Denna examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i Teknisk biologi vid Umeå universitet

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: -

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: - Dnr: HS 2014/146 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan IT-design Programkod: SGITD Beslut om fastställande: - - Programmets benämning: IT-design Study programme in IT-Design Högskolepoäng:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 19 juni 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

Systemteknik INSTITUTIONEN FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET

Systemteknik INSTITUTIONEN FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET Systemteknik INSTITUTIONEN FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR Systemteknik vid Linköpings tekniska högskola, Linköpings universitet, är central inom olika ingenjörsutbildningar både vad gäller

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2013-10-29 av enhetschef Utbildning och

Läs mer

Masterprogram, systemteknik och robotik Master's Programme, Systems, Control and Robotics, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, systemteknik och robotik Master's Programme, Systems, Control and Robotics, 120 credits 120,0 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram, systemteknik och robotik Master's Programme, Systems, Control and Robotics, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT14. Utbildningens

Läs mer

Programschema för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp. Gäller för läsåret 2012/2013. Programschema för 2012/2013 CCV20.

Programschema för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp. Gäller för läsåret 2012/2013. Programschema för 2012/2013 CCV20. Programschema för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Programkod: Gäller för läsåret 2012/2013 Programschemat är beslutat av bitr utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation,

Läs mer

Y:arens Guide till Galaxen, eller Guiden som den också kallas, innehåller information om de flesta kurser man kan läsa på Y-, Yi- och µ-programmen.

Y:arens Guide till Galaxen, eller Guiden som den också kallas, innehåller information om de flesta kurser man kan läsa på Y-, Yi- och µ-programmen. Förord Y:arens Guide till Galaxen, eller Guiden som den också kallas, innehåller information om de flesta kurser man kan läsa på Y-, Yi- och µ-programmen. Denna första del, del 1, av Guiden inleds med

Läs mer

Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng

Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 2012-09-27 Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01.

Läs mer