Personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar Författare Susanna Bobeck Emilia Kedhammar Handledare Åsa Andersén Examinator Ulrika Pöder Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. Nyckelord Flyktingar, Sjukvårdspersonal, Primärvård och Transkulturell kommunikation. I

3 ABSTRACT Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality. Keywords Refugees, Health care professionals, Primary care and Transcultural communication. II

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 5 Flyktingar inom hälso- och sjukvård... 5 Kulturella olikheter... 6 Mötet mellan sjukvårdspersonal och flyktingar... 7 Vårdmottagning för flyktingar... 8 Applicering av teoretiskt ramverk i praktiken... 9 Problemformulering Syfte METOD Design Urval Kontext Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Bearbetning och analys Forskningsetiska överväganden RESULTAT Arbetsuppgifter Särskild kompetens i mottagningsarbetet jämfört med övrig primärvård Känslomässiga upplevelser i arbetet Personalens upplevelser av patienternas förtroende Personalens uppfattning om verksamheten Resurser DISKUSSION Resultatdiskussion III

5 Metoddiskussion Slutsats REFERENSER BILAGA 1. INTERVJUGUIDE BILAGA 2. INFORMATIONSBREV IV

6 BAKGRUND Att ansöka om asyl i Sverige är det samma som att söka skydd, ofta på grund av förföljelse eller av fara för sitt liv. Det är Migrationsverket som bedömer vem som har tillräckliga skäl att beviljas uppehållstillstånd. Under tiden då ärendet behandlas räknas den som lämnat in ansökan som asylsökande och ska därmed erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning inom primärvården (Migrationsverket, 2013). Erbjudandet om hälsoundersökning är frivilligt och syftet är att fånga upp såväl psykisk som fysisk ohälsa hos den asylsökande samt att utreda om eventuell smittorisk och behov av vaccination föreligger. Vid behov av vård som den aktuella vårdgivaren inte kan tillgodose, ska den asylsökande enligt lag erbjudas remiss till annan lämplig vårdenhet (SOSFS 2011:11). Tillståndslös är den flykting som antingen fått avslag på sin asylansökan eller som aldrig ansökt om asyl men ändå vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Enligt lag (SFS 2008:344) har både asylsökande och tillståndslösa som minimum rätt till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning. Utöver denna vård är det upp till landstinget att avgöra om ytterligare vård kan erbjudas. Barn under 18 år har dock rätt till exakt samma vård som vem som helst som är bosatt inom landstinget. Utöver denna lag omfattas asylsökande och tillståndslösa, såväl vuxna som barn, av Hälso- och Sjukvårdslagen 1982:763 (SFS 2008:344). Flyktingar inom hälso- och sjukvård År 2012 ansökte närmare människor om asyl i Sverige (Migrationsverket, 2012). Detta antal innebär en stor patientgrupp med särskilda behov vilket ställer höga krav på svensk sjukvård. Arbetet med denna patientgrupp ställer även krav på sjukvårdspersonalen, som bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos människor i kris (Hultsjö & Hjelm, 2005). Flyktingar lider ofta i högre utsträckning av fysisk och psykisk ohälsa jämfört med andra grupper av invandrare. Ohälsan bottnar bland annat i den ofta bristfälliga tillgången till sjukvård i hemlandet, traumat som flykten inneburit samt den utsatthet det innebär att komma till ett främmande land (Suurmond, Seeleman, Rupp, Goosen & Stronks, 2010; Asgary & Smith, 2013). Avsaknad av socialt nätverk, fattigdom och rädsla för att bli utvisad är några faktorer som gör att flyktingar sällan söker sjukvård. Utöver psykisk ohälsa 5

7 lider många flyktingar av obehandlade somatiska åkommor, vanligtvis diabetes, hjärtsvikt, njursvikt och infektioner som HIV eller tuberkulos. Det är viktigt att flyktingar får hjälp att söka nödvändig vård för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Vårdpersonal som möter flyktingar bör vara medvetna om att människor som genomlidit tortyr och svåra missförhållanden kan ha svårt att återge sin egen bakgrund och vad denne blivit utsatt för, bland annat på grund av minnesförlust, förnekelse, undvikande och av rädsla (Asgary & Smith, 2013). Att dela in populationen i kulturella grupper kan inom hälso- och sjukvård vara ett sätt att synliggöra skillnader i hälsa bland människor som lever i samma land, samt att utreda vilka riskfaktorer som tycks förekomma inom olika kulturella grupper som ger sämre hälsa. Social bakgrund, utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och etnisk bakgrund är sådana faktorer som ofta utgör indelningen av kulturella grupper. Genom en ökad medvetenhet för hur kulturella olikheter påverkar människors hälsa kan hälso- och sjukvården effektiviseras (Kreuter & McClure, 2004). Kulturella olikheter Patienters fysiska och psykiska ohälsa har visat sig förvärras då patienten har en annan kulturell bakgrund än majoritetssamhället, talar ett främmande språk och upplever diskriminering. I det transkulturella vårdmötet kategoriseras många patienter med annan etnisk bakgrund in i vårdsystemet efter rådande svensk normalitet. Ett exempel är då en patient med annan etnisk och kulturell bakgrund söker vård med oklara medicinska symtom och vårdpersonalen väljer att fokusera på kroppsliga besvär och ger som råd att leva ett hälsosamt liv. Liknade fenomen beskrivs då kvinnor, med annan kulturell bakgrund, söker vård för oklar smärta och blir diagnostiserade med psykosociala besvär men där smärtan senare har visat sig ha en kroppslig, ofta arbetsrelaterad orsak. Vidare kan man se att många av de sjukdomssymtom som män, med etnisk bakgrund av minoritet, söker vård för ofta leder till långa sjukskrivningar vilket har visats sig förvärra och förlänga lidandet (Svenberg, 2011). Forskning visar att patienter tillhörande en etnisk minoritetsgrupp löper större risk att få bristfällig information och ett mindre empatiskt bemötande. Detta kan leda till att patient och läkare inte kommer överens om behandling och vårdplanering. Faktorer som beskrivs som 6

8 betydelsefulla i det transkulturella mötet mellan sjukvårdspersonal och patient är tillgång till kompetent tolk, att tillräckligt med tid är avsatt för patienten och att tydlig information ges. Det är dessutom av största vikt att patienten är införstådd med läkarens ordination och att patienten följer denna (Svenberg, 2011). Mötet mellan sjukvårdspersonal och flyktingar Enligt svenska vetenskapliga studier (Dellenborg, Skott & Jakobsson, 2012; Hultsjö & Hjelm, 2005) framkommer det att sjukvårdspersonal upplever vården av asylsökande som problematisk. Personalen menar att asylsökande ibland beter sig oväntat i sitt uttryck, vilket kan vara relaterat till kulturella skillnader och språkförbistringar. Därmed kan det upplevas vara svårt för personalen att tolka patientens individuella behov av vård (Dellenborg et al., 2012; Hultsjö & Hjelm, 2005). En ökad medvetenhet bland sjukvårdspersonal om kulturella olikheter kan tänkas underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Dock visar en svensk studie att en generell attityd hos allmänläkare är att kulturella olikheter inte är av större betydelse än andra olikheter individer emellan (Brorsson, Troein & Wachtler, 2005). Studier visar att sjuksköterskor som möter flyktingar ofta arbetar efter personligt utvecklade strategier snarare än professionella strategier, samtidigt som det belyses att just ett professionellt utarbetat förhållningssätt är att föredra vid vård av flyktingar (Suurmond et al., 2010). Kunskaper som lyfts fram som värdefulla hos sjuksköterskor som vårdar flyktingar är kunskap om den politiska och humanitära situationen i berörda länder, kunskap om epidemiologi och om hur vanligt förekommande sjukdomar yttrar sig samt kännedom om hur ett liv på flykt påverkar hälsan. Eftersträvansvärt är också en medvetenhet om hur individers beteenden och tankesätt formas av kulturella kontexter samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar. Sjuksköterskan bör besitta förmåga att skapa en tillitsfull relation till patienten, att våga ställa frågor om känsliga ämnen, att kunna vara flexibel och kreativ i oväntade situationer samt att, på ett för patienten anpassat sätt, ge adekvat utförlig information rörande hälso- och sjukvård (Suurmond et al., 2010). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) innefattar bland annat förmåga att på ett respektfullt och lyhört sätt kunna kommunicera med patienter och 7

9 närstående, samt att kunna identifiera och förebygga ohälsa. För att möjliggöra detta även då språkförbistringar och kulturella olikheter föreligger, som i fallet med asylsökande, är specialistkompetens nödvändig (Socialstyrelsen, 2005). Tidigare forskning visar att flyktingar i Storbritannien och i USA själva anser att språkförbistringar är en betydande faktor som gör det problematiskt att söka sjukvård och få rätt behandling (Bhatia & Wallace, 2007; Carroll, Epstein, Fiscella, Gipson, Volpe & Jean- Pierre, 2006). Det framgår att flyktingar i Storbritannien erfarit att professionell tolk inte alltid finns att tillgå och att patienten därmed tvingas rätta sig efter när tolk finns tillgänglig, vilket kan resultera i långa väntetider. Att ofta tvingas byta husläkare i och med myndighetsbeslut beskrivs som en faktor som gör det svårt för flyktingar att bygga en personlig och tillitsfull relation till läkaren, och en önskan om kontinuitet inom sjukvården lyfts fram (Bhatia & Wallace, 2007). Vidare visar brittisk forskning att flyktingar inte alltid upplever sig bli ordentligt lyssnade på när de söker sjukvård och att de inte alltid upplever sig bli tagna på allvar (Bhatia & Wallace, 2007). Att bli bemött med respekt, att läkaren är vänligt inställd och har tillräckligt med tid avsatt för patienten lyfts fram som viktiga faktorer för att sjukvården ska upplevas som god av flyktingar i USA. Att som kvinna ha möjlighet att bli undersökt och behandlad av en kvinnlig läkare, samt möjlighet att erbjudas kvinnlig tolk, framhäves också som betydelsefullt (Carroll et al., 2006). Vårdmottagning för flyktingar Den första kontakten med svensk sjukvård blir för många flyktingar i form av ett hälsosamtal med sjuksköterska, kort efter ankomsten till Sverige. Samtalet sker enskilt med hjälp av tolk och vikt läggs vid att ge information om det svenska hälso-, tand- och sjukvårdsystemet. Vidare får patienten berätta om sin fysiska, psykiska och sociala livssituation. Hälsosamtalet syftar till att ge sjuksköterskan en inblick i vilka individuella behov patienten har, vilka vårdinsatser som krävs och vilka eventuella vidare vårdkontakter som bör förmedlas (SOSFS 2011:11). Detta arbetssätt gör att patienten slipper slussas runt mellan olika instanser och minimerar risken för långa väntetider (Nationella temagruppen asyl & integration, 2005). 8

10 Applicering av teoretiskt ramverk i praktiken Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska all vård som bedrivs se till alla människors lika värde, med respekt för enskilda människors värdighet, integritet och självbestämmande (HSL 1982:763). Att självständigt kunna applicera vetenskap och beprövad erfarenhet ingår i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor. Ett sätt för sjukvårdspersonal att säkerställa att detta efterföljs kan vara att applicera en omvårdnadsteori eller omvårdnadsmodell som ramverk för omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen, 2005). En omvårdnadsmodell som kan tänkas applicerbar i föreliggande examensarbete är Betty Neumans systemmodell (Ume-Nwagbo, DeWan, & Lowry, 2006). Modellen innebär ett holistiskt synsätt där man utgår från att patienten fungerar som ett öppet system och påverkas såväl fysiskt som psykiskt av yttre stressorer. Modellen utgår från att individen består av en inre grundstruktur, den inre cirkeln, som skyddas av ett antal yttre cirklar. Den inre cirkeln innefattar och reglerar de mänskliga fysiologiska förutsättningarna som blodtryck, kroppstemperatur och homeostas. De yttre cirklarna står för de mänskliga motståndskrafternas funktion i form av det fysiologiska immunsystemet och yttre försvar som kan tänkas finnas kring en individ, exempelvis social bakgrund, livsstil och miljö. Dessa yttre cirklar skapar tillsammans ett skyddsnät mot de stressorer som påverkar människan i olika utsträckning. Att identifiera dessa stressorer, som kan vara olika typer av påfrestningar och utsatthet i en människas liv, hör till sjuksköterskans uppgift samt att finna sätt och verktyg för att hantera dessa. Enligt Neumans systemmodell, ingår i sjuksköterskans uppgift, att arbeta förebyggande genom att främst identifiera och minimera riskfaktorer, men även att stötta patienten till att på egen hand finna balans och stabilitet samt bibehålla detta tillstånd (Ume-Nwagbo et al., 2006). Betty Neumans systemmodell kan vara applicerbar i arbetet på vårdmottagningen för asylsökande och tillståndslösa. Detta då denna typ av vård innefattar arbete med patienter som befinner sig i en utsatt livssituation, som en flykt från sitt hemland kan tänkas innebära, och som därmed kan stå under stark påverkan av stressorer. Ett holistiskt synsätt, en medvetenhet och kunskap om hur yttre omständigheter påverkar individens inre välbefinnande och hälsa, kan tänkas ingå i det förhållningssätt som personalen på vårdmottagningen arbetar utifrån. 9

11 Problemformulering I och med att det i Sverige finns ett stort antal flyktingar krävs att det finns sjukvårdsresurser som kan tillgodose behoven för denna patientgrupp. Studier visar att specifik kännedom om transkulturell kommunikation hos sjukvårdspersonal är önskvärd (Dellenborg, Skott & Jakobsson, 2012; Hultsjö & Hjelm, 2005). Vidare visar studier att denna kompetens saknas på många håll inom svensk sjukvård, vilket försvårar vården av flyktingar (Suurmond et al., 2010). I och med föreliggande examensarbete är förhoppningen att öka förståelsen och förhoppningsvis finna verktyg som kan tänkas vara applicerbara vid vård av den aktuella patientgruppen inom övrig primärvård. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. METOD Design Deskriptiv kvalitativ studie med intervju som datainsamlingsmetod. Urval Urvalsgruppen var samtliga i sjukvårdspersonalen som är verksamma vid en vårdmottagning för asylsökande och tillståndslösa i en stad i Mellansverige. För att säkerställa att tillräcklig information inhämtades och för att kunna uppfylla studiens syfte, gjordes ett strategiskt urval (Danielsson, 2012). Urvalet bestod av samtlig verksam sjukvårdspersonal på vårdmottagningen, innefattande distriktsläkare, distriktssjuksköterska, barnmorska, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast samt kurator. Av de sju tillfrågade deltog sex personer i undersökningen. Då det framkom att kuratorn endast arbetar på konsultbasis en gång i månaden och alltså inte ingår i den ordinarie personalgruppen, blev denne ett bortfall. Kontext Den utvalda vårdmottagningen för flyktingar, med specialistkompetens inom flyktingmedicin, startade år 2000 på uppdrag av landstinget i en stad i Mellansverige. Verksamheten vänder sig i 10

12 första hand till asylsökande och tillståndslösa som tillhör länet, både för hälsosamtal vid ankomsten till Sverige och för fortsatt vårdkontakt. På vårdmottagningen arbetar läkare, barnmorska, sjuksköterskor, undersköterska och sjukgymnast. På konsultbasis har verksamheten en kurator från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt en psykiater att tillgå. Utmärkande för personalen, på vårdmottagningen för asylsökande och tillståndslösa, är att de besitter specifik kunskap om vård av människor i kris (Nationella temagruppen asyl & integration, 2005). Datainsamlingsmetod Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes enskilt med varje deltagare. Samtliga intervjuer genomfördes på vårdmottagningen i intervjudeltagarnas egna arbetsrum. En intervjuguide innehållande sex stycken öppna intervjufrågor (se bilaga 1), i enlighet med studiens syfte, låg till grund för samtalet. Intervjufrågorna behandlade personalens upplevelser av arbetsuppgifterna, arbetsupplägget, utmaningar i arbetet, skillnader i arbetet gentemot övrig primärvård, sin egen kompetens, samarbete med tolk samt om personalens uppfattningar om verksamheten. Datainsamlingsmetoden ansågs lämplig då det gav intervjuledaren möjlighet att vara flexibel och möjlighet att kunna anpassa följdfrågorna efter vad som framkommer av svaren under intervjuernas gång (Danielsson, 2012). Tillvägagångssätt Godkännande för genomförande av studien inhämtades från verksamhetschefen vid vårdmottagningen för asylsökande och tillståndslösa samt från FFoU-enheten i det berörda länet. Verksamhetschef och vårdpersonal kom att tillhandahålla ett informationsbrev (se bilaga 2) där studiens syfte tydligt framgick, med information om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avslutas på egen begäran, samt att all insamlad data skulle behandlas konfidentiellt. En pilotintervju genomfördes för att säkerställa att intervjufrågorna öppnade upp för svar som gav tillräcklig information. Efter den genomförda pilotintervjun gjordes inga korrigeringar i intervjuguiden då detta inte ansågs nödvändigt och pilotintervjun kunde därmed användas i resultatet. Intervjuerna genomfördes i vårdmottagningens lokaler och närvarande under varje 11

13 enskilt intervjutillfälle var intervjudeltagaren, intervjuledaren och en observatör som förde anteckningar. Rollen som intervjuledare och observatör byttes av vid varje intervju. Muntlig information gavs vid varje enskilt intervjutillfälle, och intervjudeltagarna gavs möjlighet att ställa eventuella frågor. Intervjuerna spelades in med diktafon och varje enskild intervju varade i minuter. Bearbetning och analys De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys (2004). Denna innehållsanalys ansågs lämplig för att på ett korrekt sätt kunna tolka den data som insamlats och för att kunna synliggöra datainnehållets likheter och olikheter (Danielsson, 2012). I enlighet med analysmodellen (Graneheim & Lundman, 2004) identifierades meningsbärande enheter i form av citat. Vidare kondenserades de meningsbärande enheterna till kärnan i vad som sagts, översatt till korrekt skriftligt språk. Dessa kondenserade enheter märktes därefter med koder för att tydliggöra enheternas innehåll, samt åskådliggöra innehållets likheter och olikheter. Koderna delades in i kategorier som utarbetades med stöd av frågorna i intervjuguiden samt utifrån de återkommande teman som framkom av analysen (Granheim & Lundman, 2004). Se exempel i tabell 1. Tabell 1. Exempel på innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kod Kategori #3) jag kan ju inte göra någonting åt saken. Det är ju det, va. Jag har ju liksom ingenting att erbjuda. Jag kan inte göra något åt saken, jag har ingenting att erbjuda. Känsla av otillräcklighet Känslomässiga upplevelser i arbetet #1) Och sedan berättar vi också om asylsjukvården, hur den fungerar, vilka rättigheter man har och det här med närakuten och att man ska söka vårdcentral i första hand och så... Vi berättar om hur asylsjukvården fungerar, vilka rättigheter man har, om närakut och vårdcentral. Sjukvårdsinformation Arbetsuppgifter 12

14 Forskningsetiska överväganden Enligt Codex regler och riktlinjer för forskning (2013) ska människor som involveras i empiriska studier informeras om undersökningens syfte, metod samt om hur resultatet kommer att användas. Vidare ska de tillfrågade informeras om att deltagande är frivilligt och att det när som helst under projektets gång kan avbrytas. Således gavs, i enlighet med Codex regler och riktlinjer för forskning (2013), muntlig och skriftlig information till verksamhetschefen, som i sin tur vidarebefordrade den skriftliga informationen till samtliga i personalgruppen. Inför varje enskilt intervjutillfälle gavs muntlig information och intervjudeltagarna gavs möjlighet att ställa eventuella frågor. Vidare behandlades all insamlad data konfidentiellt och hanterades enbart av studiegruppen, vilket deltagarna informerades om. Inga personuppgifter publicerades i studiens resultat. RESULTAT Innehållsanalysen resulterade i följande sex kategorier: Arbetsuppgifter, särskild kompetens i mottagningsarbetet jämfört med övrig primärvård, känslomässiga upplevelser i arbetet, personalens upplevelser av patienternas förtroende, personalens uppfattning om verksamheten samt resurser. Resultatet presenteras efter dessa kategorier. Arbetsuppgifter Mottagningsarbetet beskrevs främst innebära ordinärt primärvårdsarbete, så som undersökningar, provtagning och rådgivning. Arbetet beskrevs vara mer tidskrävande jämfört med övrig primärvård, då dels tolk används vid så gott som varje patientkontakt och för att mycket arbete och tid läggs åt dokumentation, då tidigare journalanteckningar ofta saknas. Vidare beskrevs mottagningsarbetet som oförutsägbart, i och med att patienter ofta kan dyka upp oanmälda och ibland med frågor och funderingar som inte bara rör hälso- och sjukvård. Här kommer ju folk bara upp, det kan vara lite hipp som happ, huset kan vara fullt utav... Ja men som sist då, då var det sju somalier och när jag öppnar dörren så ligger en och ber på golvet bakom min dörr och... Jag tycker det är lite roligt. Det är lite mer oförutsägbart här, så att säga. (Intervjudeltagare #1) 13

15 Vidare berättade personalen om hur stor del av deras arbete som utgörs av hälsosamtal, där det gäller att skapa sig en helhetsbild av den asylsökandes fysiska och psykiska hälsotillstånd. Personalen berättade att de själva upplever ett stort behov av information och kunskap hos de asylsökande och tillståndslösa om hur Sveriges hälso- och sjukvårdssystem är uppbyggt och fungerar. Detta upptar mycket tid av hälsosamtalen. Utifrån hälsosamtalet kan sjuksköterskan avgöra om behov av stödsamtal finns och i så fall erbjuda detta. Hälsosamtalen och stödsamtalen beskrevs som delvis tuffa uppgifter som ibland kan innebära att personalen får ta del av svåra berättelser. Stödsamtalen erbjuds av sjuksköterskorna själva då verksamheten inte har någon ordinarie verksamhetsförlagd kurator att tillgå, vilket sjuksköterskorna ibland kunde uppleva som övermäktigt. Det kan vara i flera år (stödsamtalen). Och de som är svåra... Väldigt traumatiserade, försöker jag träffa en gång i veckan. I början, och sedan varannan var tredje vecka och sedan en gång i månaden sådär... (Intervjudeltagare #3) Särskild kompetens i mottagningsarbetet jämfört med övrig primärvård Ett personcentrerat bemötande, att visa respekt och empati och att arbeta efter ett holistiskt synsätt var centralt i det som personalen själva lyfte fram som sin särskilda kompetens i arbetet med asylsökande och tillståndslösa. Personalen gav uttryck för att de, jämfört med övrig primärvård, besitter större kännedom om asylsökande och tillståndslösa som patientgrupp i och med att de träffar dessa människor dagligen och själva har ett personligt intresse för asylfrågor. Personalen berättade att de ofta i sitt arbete stöter på fördomar från kollegor på andra vårdinstanser och som de själva tror bottnar i okunskap och ovana. Vidare menade personalen att deras särskilda kompetens inom området inte ligger i formella utbildningar och meriter utan snarare i deras gemensamma intresse och nyfikenhet för människor och transkulturella relationer. Vi är mer vana vid trauman, vi vågar ta i det, vi vågar lyssna. Vi vågar titta på ärren. (Intervjudeltagare #3) 14

16 Personalen beskrev att de med tiden blivit vana vid att samarbeta med tolk och därmed blivit skickliga på detta. De beskriver att i de allra flesta fall flyter samarbetet med tolk på bra och att patienterna uppskattar att ha en tolk på plats. En del utmaningar i samarbetet med tolk kan dock förekomma, bland annat beskrevs tolk per telefon som krångligt och icke fungerande ibland. En annan svårighet i samarbetet med tolk, som ställer krav på personalen, beskrevs kunna vara då den asylsökande tillhör en minoritetsgrupp och riskerar att dela socialt nätverk med tolken, eller då en kvinnlig patient inte känner sig bekväm med manlig tolk. Personalen gav uttryck för att de är lyhörda och flexibla i samarbetet med tolk och att de därmed själva kan avgöra när ett samtal inte blir bra. Detta hanteras genom att boka in ett nytt samtal med en annan tolk. Känslomässiga upplevelser i arbetet Arbetet på vårdmottagningen beskrevs av samtlig personal som ett roligt och givande arbete, framför allt tack vare all uppskattning som patienterna ger. Arbetet i team beskrevs som väl fungerande och mycket värdefullt då personalen drar nytta av varandras olika erfarenheter och kunskaper. Omfattningen av samarbetet över professionsgränserna upplevdes av personalen på vårdmottagningen vara större än inom övrig primärvård. Detta ansågs vara både positivt och nödvändigt, både för deras egen skull och för patienternas. Det framgick av intervjuerna att många gånger då en patient genomgår en sjukgymnastisk behandling, som innebär fysisk beröring, kan obearbetade känslor och minnen komma fram. Personalen på vårdmottagningen kan då hjälpa patienten i samarbete över professionsgränserna och samtidigt få stöd av varandra. Och vi har fått en sjukgymnast! Och det var en jättelättnad... För här värks det i kroppen utav själsliga sår. (Intervjudeltagare #3) Känslomässiga svårigheter i mötet med asylsökande som identifierades var bland annat att dagligen få ta del av patienternas traumatiska bakgrund, exempelvis tortyr, flykt och utsatthet. Personalen gav uttryck för en känsla av otillräcklighet då patienterna många gånger är i behov av mycket mer än bara sjukvård, så som bostad, sysselsättning, språkundervisning och juridisk rådgivning. 15

17 Det som är svårare, vad jag kan uppleva, det är situation många gånger vuxna människor som har haft ett väldigt bra liv och helt plötsligt rycks man från det livet man är van vid å leva och helt plötsligt blir man som ett ingenting i världen och flyr. (Intervjudeltagare #6) Till sin hjälp att hantera känslomässiga svårigheter i arbetet har personalen handledning med en psykolog en gång i månaden, vilket samtliga i personalen upplevde vara till stor hjälp. Vidare beskrev personalen att det dagliga teamarbetet och den goda sammanhållningen i arbetsgruppen gav viktigt utrymme för ventilering och reflektion med varandra. När det är extra tungt i arbetet här, då går vi ju in och skvätter hos varandra (i personalen) vid slutet av dagen... (Intervjudeltagare #3) Personalens upplevelser av patienternas förtroende Intervjudeltagarna gav uttryck för att både asylsökande och tillståndslösa tycks ha ett stort förtroende för personalen på vårdmottagningen. Bland annat nämndes att före detta patienter kommit fram till personalen på gatan och uttryckt sin tacksamhet över den vård och det bemötande de givits. Det har också hänt att asylsökande kommit upp spontant till vårdmottagningen med frågor som inte alls rör hälso- och sjukvård eller ibland bara för att få prata av sig en stund. Personalen var eniga om att det är viktigt att alltid försöka ta sig tid att svara på frågor oavsett vad det gäller och att försöka finnas till som medmänniska då det behövs. Det har hänt flera gånger till exempel att man har kommit upp och knackat på dörren här när man sitter här så här har du tid några minuter och så har man varit ute och man vet inte vem man ska vända sig till och vem man ska fråga och så kommer man ihåg att när jag va här uppe så sa jag kanske att du får komma upp om det är något du undrar över så Det bjuder vi på. (Intervjudeltagare #2) 16

18 Det goda förtroendet för personalen på vårdmottagningen, hos både asylsökande och tillståndslösa, uppgav intervjudeltagarna att de tror kan ha att göra med att patienterna oftast besöker mottagningen flera gånger och då ofta träffar en och samma person. Därmed lär de känna personalen. Det nämndes att namnet som vårdmottagningen går under skulle kunna förknippas med Migrationsverket och där med vara avskräckande för den som fått avslag på sin asylansökan och som tvingas leva gömd. Dock menade personalen att verksamhetens goda rykte nog ofta överväger och gör att även de tillståndslösa vågar söka till vårdmottagningen. Detta förtroende beskrevs som mycket viktigt för personalen och de uttryckte tydligt att de värnar starkt om sekretessen och att se till alla människors lika värde. Ja, för att ofta har de (som lever gömda) ju gått här hos oss innan de fick avslag... Eller också så har de liksom... Hört om oss från någon annan. Så jag tror de känner att de kan komma till oss. (Intervjudeltagare #1) Personalens uppfattning om verksamheten Gällande verksamhetens storlek var personalen eniga om att vid en eventuell utökning av personaltjänster och lokaler så är det viktigt att inte mista känslan av att vara en liten sammansvetsad enhet, både för personalens och för patienternas skull. Känslan av att vara ett team var något som många uttryckte som mycket viktigt för verksamhetens grund. Att i så stor utsträckning som möjligt kunna erbjuda vård inom samma lokaler var något som nämndes som viktigt för att skapa trygghet för patienterna. Många i personalen menade att verksamheten är bra organiserad så som den ser ut idag. Jag tycker att det känns bra organiserat, alltså att allt finns på ett ställe... (Intervjudeltagare #1) I övrigt belystes att behovet av den här typen av verksamhet som bedrivs på vårdmottagningen är mycket stort i länet. Detta märks bland annat i samtal från övrig primärvård som ringer till vårdmottagningen med frågor och funderingar kring asylsökande och tillståndslösa. Personlig erfarenhet av att själv ha kommit till Sverige som invandrare framhölls också som argument 17

19 för vetskapen om att en sådan här typ av mottagning är mycket önskvärd för den här patientgruppen. Det skulle jag önskat (när jag själv kom hit som flykting) att det skulle ha funnits (en liknande verksamhet). Nånting som visste lite om invandrarbakgrund, vilka man är och vilka språk det finns i världen. (Intervjudeltagare #6) Resurser Personalen berättade att för de vuxna patienter med allvarligare psykiatriska problem, så som posttraumatisk stress och schizofreni och som söker vård på mottagningen, finns en psykiatrikerkonsult att tillgå en gång i månaden. När det handlar om barn med psykiska problem som kräver mer avancerad vård, än den som finns att erbjuda på vårdmottagningen, tar personalen hjälp av en kurator från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), som också finns att tillgå en gång i månaden. Personalen uttryckte att de är tacksamma för denna hjälp men att det finns ett stort behov av att dessa tjänster utökas. Vidare uttryckte personalen ett behov av en kurator eller psykolog, som skulle ansvara för en del av stödsamtalen, på vårdmottagningen. Men det kanske finns en del patienter som behöver mer Eh... KBT, mer terapi. Då skulle det nog vara bra, med en utbildad. En terapeut eller beteendevetare. Det är väl det vi saknar. (intervjudeltagare #5) Ytterligare behov av resurser som personalen på mottagningen uttryckte var utökad läkartjänst och underskötersketjänst. Dock påpekade personalen att det kan vara svårt att veta hur stort behovet är av vissa tjänster då det står i proportion till asyltillströmningen som av naturliga skäl är varierande. Vidare beskrev personalen behovet av större och bättre lokaler då dessa i dagsläget inte räcker till. Ja vi har ju mycket tyngre patienter. Patienter som har varit med om mycket mer, som är sjukare som inte har fått sina sjukdomar behandlade... (Intervjudeltagare #5) 18

20 Personalen belyste även samarbetet med andra instanser som värdefullt. Som exempel kan mottagningen hänvisa våldutsatta kvinnor till Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för stödsamtal med personal som är utbildad inom området. Röda Korset är en ideell verksamhet som mottagningen kan hänvisa till för traumabearbetning, psykologkontakter och inlärning av det svenska språket. Dock betonades att det ibland upplevs problematiskt att inte veta vad som finns att erbjuda patienterna, främst gällande sysselsättning och språkinlärning. Det framkom också att det vore önskvärt om mer resurser fanns att tillgå inom landsting och kommun. Ja... Det är framförallt det att de inte har samma rätt som vi. Jag skulle ju vilja att de fick börja skolan till exempel... Det fanns ju SFI även för asylsökanden förut, men det är ju borttaget. (Intervjudeltagare #3) DISKUSSION Resultatet visade att personalen upplever arbetet på vårdmottagningen som mer tidskrävande och mer oförutsägbart jämfört med övrig primärvård. Stor del av arbetet utgörs av hälsosamtal som syftar till att utreda patientens fysiska och psykiska hälsotillstånd samt att synliggöra eventuella behov av vård. Den särskilda kompetens som personalen på vårdmottagningen gav uttryck för att de själva besitter var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med asylsökande och tillståndslösa samt vana att samarbeta med tolk. Arbetet på vårdmottagningen beskrevs som roligt och givande, dels tack vare stor uppskattning från patienterna och det goda teamarbetet. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger har behov av mycket mer än bara sjukvård. Det framgick att patienternas behov av stödsamtal många gånger är större än resurserna räcker till. En önskan om utökade tjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten förblir en samlad enhet. Resultatdiskussion Att vårdmötet med asylsökande och tillståndslösa kräver mer avsatt tid är något som uppmärksammas i tidigare forskning (Svenberg, 2011) och överensstämmer med vad personalen på vårdmottagningen uttryckte. Faktorer som nämndes i intervjuerna som 19

21 tidskrävande var samarbetet med tolk och det faktum att tidigare journal- och personuppgifter är ofullständiga eller inte finns att tillgå. Dessa faktorer kan tänkas göra vårdmötet än mer tidskrävande och många gånger problematiskt, för personal på vårdmottagningar som inte är vana vid detta. Vidare uttrycker flyktingar själva att något som är önskvärt för att sjukvårdsbesök i ett främmande land ska upplevas som bra är att läkaren har tillräckligt med tid avsatt för patienten (Carroll et al., 2007). Hälsosamtalen, som utgör en stor del av arbetet på vårdmottagningen, ska enligt lag (SOSFS 2011:11) bland annat innefatta information om hur svensk hälso- och sjukvård är uppbyggd och fungerar. Personalen uttryckte att behovet av denna typ av information är mycket stort hos patientgruppen och att detta upptar mycket tid av hälsosamtalen. Att ge tillräcklig information, på ett för patientgruppen anpassat sätt och att hinna med detta på avsatt tid kan tänkas vara utmanande för personal på andra vårdmottagningar, där mötet med asylsökande vanligtvis inte ingår i det vardagliga arbetet. Detta styrks av studier som visar att asylsökande och tillståndslösa löper stor risk att få bristfällig information och ett mindre empatiskt bemötande inom hälso- och sjukvård (Svenberg, 2011). Personalen på vårdmottagningen beskrev arbetet som oförutsägbart men att detta upplevdes som något positivt. En kompetens som i tidigare forskning beskrivs som önskvärd hos sjuksköterskor som möter flyktingar är just att kunna arbeta flexibelt och kreativt i oväntade situationer (Suurmond et al., 2010). En annan faktor som i tidigare forskning benämns som viktig vid vård av flyktingar är ett väl fungerande samarbete med tolk (Svenberg, 2011). Detta är något som personalen på vårdmottagningen själva uttryckte som en av sina största styrkor, i och med dess långa erfarenheten av att samarbeta med tolk. Personalen berättade att det ibland kan uppstå svårigheter i samarbetet med tolk men att detta är något som de i de allra flesta fall kan lösa i och med sitt flexibla och lyhörda arbetssätt. För personal inom övrig primärvård som möter flyktingar kan just samarbetet med tolk tänkas vara en större utmaning då de antagligen har mindre erfarenhet av detta i sitt arbete. Språkförbistringar lyfts i tidigare forskning fram av patienterna själva som en betydande faktor som gör det svårare för flyktingar att söka vård och få rätt behandling, samt att bristande 20

22 tillgång till professionell tolk kan resultera i långa väntetider (Bhatia & Wallace, 2007; Carrol et al., 2007). Att professionell tolk finns att tillgå vid behov och att sjukvårdspersonal tränas i att samarbeta med dessa skulle därmed kunna anses vara en förutsättning för att flyktingar ska erbjudas så god vård som möjligt. Det framgår i tidigare forskning att sjukvårdspersonal över lag kan uppleva vårdmötet med flyktingar som problematiskt (Dellenborg, Skott & Jakobsson, 2012; Hultsjö & Hjelm, 2005). Dock framkommer av intervjuerna med personalen på vårdmottagningen att så inte är fallet för dem. Förklaringen till detta kan vara att personalen på vårdmottagningen besitter en stor kännedom om patientgruppen jämfört med sjukvårdspersonal som inte dagligen möter flyktingar i sitt arbete. Personalen på vårdmottagningen är dessutom mer vana vid att möta människor i kris, har större erfarenhet av traumabearbetning samt har ett personligt intresse för asylfrågor. Fördomar gentemot patientgruppen var något som personalen på vårdmottagningen uttryckte att de tror bottnar i okunskap. Forskning visar också att det är viktigt att sjuksköterskor besitter en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar (Suurmond et al., 2010). Studier har visat att flyktingar ofta i hög utsträckning lider av fysisk och psykisk ohälsa (Suurmond, Seeleman, Rupp, Goosen & Stronks, 2010; Asgary & Smith, 2013). Personalen på vårdmottagningen var medvetna om att patienterna de möter många gånger lider av större ohälsa jämfört med patienter inom övrig primärvård. Vidare berättade personalen att de många gånger träffar på både fysiska och psykiska sjukdomstillstånd som är helt obehandlade. Forskning belyser att sjukvårdspersonal, som utreder flyktingars hälsotillstånd, bör ha kännedom om hur ohälsa kan yttra sig hos människor som genomlidit kris och trauma (Asgary & Smith, 2013). Detta är viktigt för att denna särskilt utsatta patientgrupp ska få så god vård som möjligt och för att undvika att fel diagnoser ställs (Svenberg, 2011). I och med de hälsosamtal som ges på vårdmottagningen av personal som besitter särskild kunskap om patientgruppen, möjliggörs en grundlig utredning av patienternas hälsotillstånd vilket kan tänkas minimera risken för feldiagnostisering. Forskning belyser att det kan vara en fördel att dela in ett lands population i kulturella grupper, 21

23 för att åskådliggöra skillnader i hälsa. Viktigt är också att sjukvårdspersonal är medvetna om hur kulturella olikheter kan utgöra dessa skillnader. Faktorer som vanligtvis avgör indelningen är social bakgrund, utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och etnisk bakgrund (Kreuter & McClure, 2004). Det kan tänkas att asylsökande och tillståndslösa tillsammans utgör en kulturell grupp trots deras olika bakgrund. Detta i och med att många av dem, oavsett tidigare levnadsförhållanden, vid sin ankomst till Sverige saknar socialt nätverk, varken talar eller förstår det svenska språket och många gånger tvingas leva i fattigdom (Asgary & Smith, 2013). Vidare berättade personalen på vårdmottagningen att just denna patientgrupp är särskilt utsatt då de många gånger har andra behov än bara sjukvård som exempelvis bostad, sysselsättning och språkundervisning. Enligt Socialstyrelsen är specialistkompetens nödvändig för att sjukvårdspersonal ska kunna identifiera och förebygga ohälsa i de fall där språkförbistringar och kulturella olikheter förekommer (Socialstyrelsen, 2005). Forskning belyser också att specifika kunskaper om flyktingars situation och utsatthet är önskvärd hos sjuksköterskor som möter denna patientgrupp (Suurmond et al., 2010). Personalen på vårdmottagningen för asylsökande och tillståndslösa beskrev själva att deras särskilda kompetens inte främst ligger i formella utbildningar och meriter inom området, utan snarare i deras erfarenhet av att dagligen möta asylsökande och tillståndslösa, deras respektfulla och empatiska förhållningssätt och framför allt deras personliga intresse för patientgruppen. Just att bemöta patienten med respekt och vänlighet kan tyckas vara en självklarhet, men flyktingar menar i tidigare forskning att så inte alltid är fallet när de söker sjukvård (Bhatia & Wallace, 2007). Vad detta beror på framgår ej i studien men det skulle rimligtvis kunna bero på fördomar som bottnar i okunskap hos sjukvårdspersonal som sällan möter flyktingar i sitt arbete. Tänkvärt är också att det skulle kunna bero på kulturella olikheter som gör att sjukvårdspersonal och patienter missförstår varandra. Personalen på vårdmottagningen gav uttryck för att patientgruppens storlek och behov ibland överskrider de resurser som finns att tillgå. Det framgick av intervjuerna att i och med att kurator och psykiater finns att tillgå endast en gång i månaden nyttjas dessa specifikt för de patienter som lider av svårare psykisk ohälsa. Samtidigt uttrycktes behovet av stödsamtal vara 22

24 mycket omfattande för de patienter som lider av lindrigare psykiska besvär. En stor del av mottagningsarbetet utgörs därmed av stödsamtal. Personalen gav uttryck för att samtalen med patienterna och berättelserna de därmed får ta del av, kan upplevas som svåra att hantera. Dock poängterades att personalen alltid försöker ta sig tid att lyssna, att de inte är rädda för att lyssna och att patienterna därmed vågar öppna upp och berätta om vad de varit med om och blivit utsatta för. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, gällande förmågan att kommunicera med patienter på ett respektfullt och lyhört sätt (Socialstyrelsen, 2005). En önskan uttrycktes om en utökning av både personaltjänster och lokaler, men det poängterades att detta i så fall inte får leda till att känslan av att tillhöra ett team och att utgöra en samlad enhet går förlorad. Det framgick tydligt av intervjuerna att det är tack vare den goda sammanhållningen och det täta samarbetet i arbetsgruppen, personalen känner att de kan ventilera svårigheter med och finna stöd i varandra. Att enheten känns liten och sammanhållen uttryckte personalen som viktigt även för patienterna, i och med att detta inger en känsla av trygghet. Just förmågan att kunna skapa en tillitsfull relation till patienten lyfts fram i forskning som eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som möter flyktingar (Suurmond et al., 2010). Ett holistiskt synsätt är något som personalen på vårdmottagningen explicit uttryckte att de arbetar efter, vilket överensstämmer med Neumans systemmodell (Ume-Nwagbo et al., 2006). Stressorer som kan identifieras utifrån resultatet ovan och som kan tänkas försvaga patientens försvarscirklar är; tidigare trauman som upplevts, den påfrestning som asylprocessen kan innebära, fråntagandet av tidigare identitet, att inte förstå språket, avsaknad av socialt nätverk, att tillhöra en minoritetsgrupp i samhället, upplevelse av diskriminering samt fysisk och psykisk ohälsa. Dessa stressorer tycktes personalen på vårdmottagningen identifiera främst genom hälsosamtal. När stressorer har identifierats ska dessa enligt Neumans systemmodell behandlas och förebyggas (Ume-Nwagbo et al., 2006). Det kan antas att personalen kan tillämpa relevanta och lämpliga behandlingsmetoder, i och med personalens kunskap och erfarenhet om patientgruppen. Det blir tydligt av resultatet, som behandlats ovan, att dessa insatser inte alltid innebär klinisk behandling utan istället insatser som stärker patientens psykosociala tillvaro och välbefinnande. Dessa har i intervjuerna benämnts vara språkträning, 23

25 fysisk aktivitet, sysselsättning och samvaro med andra. I och med detta är det tänkbart att patientens försvarscirklar kan stärkas, i enlighet med Betty Neumans systemmodell (Ume- Nwagbo et al., 2006). Metoddiskussion Författarna av examensarbetet tydliggjorde redan i informationsbrevet som skickades ut att de hade en positiv inställning till verksamheten och att intervjuundersökningen inte skulle vara av kritiskt granskande karaktär. Författarna hade sedan tidigare ett intresse för asylfrågor och viss kunskap om flyktingars utsatta situation inom hälso- och sjukvård. Detta utgör en av studiens styrkor på så vis att det kan tänkas ha underlättat för intervjudeltagarna att öppet besvara frågorna och berätta om sina upplevelser. Dock kan trovärdigheten i resultatet ur samma aspekt ha påverkats negativt då resultatet kan ha formats av författarnas förförståelse om att verksamheten som bedrivs på den undersökta vårdmottagningen är viktig. Ytterligare kan en av studiens styrkor anses vara intervjuernas semistrukturerade karaktär med öppna frågor, som inte var ledande utan som istället gav utrymme för intervjudeltagarna att fritt berätta och reflektera över sina upplevelser. Resultatet kan därmed antas vara trovärdigt. Vidare analyserades och tolkades all insamlad data utifrån en beprövad vetenskaplig innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004), vilket kan antas ha minimerat risken för feltolkningar i resultatet och som därmed förhöjer resultatets tillförlitlighet. Innehållsanalysens process står väl beskriven i metodavsnittet och vidare har resultatets tillförlitlighet stärkts med citat från intervjuerna. Mängden insamlad data blev mycket omfattande, som inte alltid relaterade till studiens syfte, och därför exkluderades en del material. Därmed föreligger en risk att viktig information gått förlorad. Detta problem hade kunnat undvikas om intervjuledarna hade haft studiens syfte ännu mer i åtanke och ställt mer ledande följdfrågor utifrån detta, under intervjuernas gång. Att så inte skedde kan tänkas bero på intervjuledarnas ringa erfarenhet av intervjumetodik och då tidsramen för examensarbetet varit begränsad har det inte funnits utrymme för träning i detta. Resultatet av studien kan inte generaliseras men det är tänkbart att resultatet av examensarbetet 24

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Ett kunskapscentrum för hälso- och sjukvårds- samt tandvårdspersonal om kultur, migration, asyl- och flyktingfrågor Transkulturellt Centrum STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Mötet mellan

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling PAPPERSLÖSA I VÅRDEN Svenska Röda korsets Vårdförmedling 2018-10-02 Innehåll Kort om Rödakorsets vårdförmedling Vem är papperslös Livsvillkor Hinder till vård och samspelet med livsvillkor Svenska Röda

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation Sidan 1(5) BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation 1 Mål och inriktning Ett mål med verksamheten

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika

Läs mer

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn

Läs mer

Bilaga V Artikelmatris

Bilaga V Artikelmatris Bilaga V Artikelmatris 1. Van Loenen, T., Van den Muijsenbergh, M., Hofmeester, M., Dowrick, C., Van Ginneken, N., Aggelos Mechili, E... Lionis, C. (2017). The European Journal of Public Health, 28(1)

Läs mer

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom Efter migrationen - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom elin.linden@redcross.se http://www.redcross.se/rkcstockholm Röda Korsets Center för torterade flyktingar & Landa-projektet

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se DN 150426 http://www.manskligarattigheter.se/ http://www.unhcr.org/

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal

Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG-projektet) - Landsting i samverkan, maj 2014 Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal

Läs mer

Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård. till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36).

Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård. till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36). 2012-11-08, Till Socialdepartementet, 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.fs@social.ministry.se Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46319 Fastställandedatum: 2016-01-11 Giltigt t.o.m.: 2018-01-11 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Kjell Norman Bemötande - Hälso- och sjukvård

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion:

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion: SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a T R A N S K U L T U R E L L p s y k i a t r i layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01 00 Oktober 2006 Transkulturell psykiatri Transkulturell

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Andreas Falk TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 1 (4) HSN 2017-1967 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för

Läs mer

Student Portfolio. Vad är en Student Portfolio? Hur används en Student Portfolio?

Student Portfolio. Vad är en Student Portfolio? Hur används en Student Portfolio? Akademin för hälsa, vård och välfärd Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för logopeder med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för logopeder med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för logopeder med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för logopeder utbildade

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 25 pia.landgren@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-07 Dnr 1100466 1 (3) Regionfullmäktige Policy och riktlinjer gällande vård för personer från

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa Mona Lindqvist Fil.dr, leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare Bup asylpsykiatriska enhet mona.lindqvist@sll.se Barn i familj Ensamkommande och

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra

Läs mer

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts

Läs mer

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer