SLUTTÄCKNINGEN AV HAGFORS KOMMUNALA DEPONI: MATERIALUNDERSÖKNINGAR I LABORATORIESKALA & FÄLTEXPERIMENT
|
|
- Gunnel Britta Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTTÄCKNINGEN AV HAGFORS KOMMUNALA DEPONI: MATERIALUNDERSÖKNINGAR I LABORATORIESKALA & FÄLTEXPERIMENT Delrapport III Inga Herrmann Lale Andreas
2
3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING MATERIAL OCH METODER LABORATORIEFÖRSÖK Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Stålslagg Test på hydraulisk konduktivitet Lakningsförsök skyddsskiktsmaterial Två-stegs skaktest Kolonntest MATERIAL OCH METODER FÄLTFÖRSÖK Design fältförsök Provtagning RESULTAT LABORATORIEFÖRSÖK Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Lakförsök på skyddsskiktsmaterialet Två-stegs skaktest Kolonntest RESULTAT FÄLTFÖRSÖK (PROVYTA 1) Lakvatten, dränvatten, nederbörd Gas sammansättning ovan och nedanför tätskiktet DISKUSSION Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Lakförsök på skyddsskiktsmaterialet Två-stegs skaktest Kolonntest SLUTSATSER Hydraulisk konduktivitet i laboratorieförsök Lakningsförsök skyddsskiktsmaterial Fältförsök PÅGÅENDE FÖRSÖK Lakning från skyddsskiktsmaterialet i försöksmodell Mineralomvandling i stålslagg Geoteknisk stabilitet: enaxligt tryckförsök REFERENSER... 18
4
5 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 1 1 INLEDNING Hagfors kommunala deponi ska delvis sluttäckas. I täckningen ska flera alternativa material användas. Uddeholm Tooling AB tillverkar stålslagg som ska användas i tätoch dräneringsskiktet. I skyddsskiktet ska en blandning av avloppsslam, aska och schaktmassor användas. I denna rapport redovisas (delvis preliminära) resultat av laboratorieförsöken som har genomförts eller genomförs på Luleå Tekniska Universitet. Dessutom redovisas preliminära resultat från fältförsöket i Hagfors. 2 MATERIAL OCH METODER LABORATORIEFÖRSÖK 2.1 Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Test på hydraulisk konduktivitet av olika blandningar av stålslagg från Uddeholm Tooling AB hade redan tidigare utförts vid LTU. Blandningarna bestod då av högst 55 % grovkornig slagg. Eftersom den hydrauliska konduktiviteten visade sig vara mycket låg, uppstod frågan om en blandning med en större andel grovkornigt material också skulle visa en tillräckligt låg hydraulisk konduktivitet. Därför testades en blandning med 65 % grovt material Stålslagg Stålslaggerna som undersöks är 3 ljusbågsugnsslagger och en skänkslagg som är producerade vid Uddeholm Tooling AB i Hagfors. Slaggernas produktion har beskrivits närmare i delrapport 1 (Herrmann, Hamberg, et al., 2006). Ljusbågsugnsslaggerna (electric arc furnace slags) betecknas sedan tidigare med EAF 1, EAF 2 och EAF 4. Skänkslaggen (ladle slag) betecknas med LS. EAF 1 och EAF 2 är mycket likt varandra varför de liksom i tidigare försök sammanblandades. EAF 4 har liknande egenskaper som LS så att även dessa två slagger blandades. Andelarna i blandningarna bestämdes efter fallande mängder på Uddeholm Tooling AB: EAF 1+2 blandades samman enligt kvoten 2,6:1 och EAF4+LS enligt kvoten 1:1,6. Sedan blandades dessa blandningar till tätskiktsmaterialet enligt följande: 65 % EAF 1+2, 35 % EAF 4+LS. EAF 1+2 siktades 8 mm, EAF 4 och LS 20 mm Test på hydraulisk konduktivitet Hydraulisk konduktivitet testades enligt svensk standard (SIS, 1989). Proverna kompakterades med en energimängd som motsvarar tung laboratoriestampning enligt
6 2 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi svensk standard (SIS, 1994) och med en vattenhalt av 9 vikt-% a. Tre replikater utfördes. Vattenmängden som perkolerar genom provet vägs var fjärde dag eller oftare och den hydrauliska konduktiviteten beräknas enligt Darcys lag (SIS, 1989): k = Q A t I där k = hydraulisk konduktivitet [m s -1 ] Q = genomströmmande vattenmängd under tiden t [m 3 ] A = provets tvärsnittsarea [m 2 ] t = tid för genomströmning av vattenmängd Q [s] I = gradient = h H där H = tryckhöjd från vattenbehållaren [m] h = provets höjd [m]. Gradienten sattes till ungefär 8,2 ± 0,6 dvs. vatten perkolerar genom kolonnerna med ganska hög tryck. I praktiken är gradienten på tätskiktet mycket mindre. I laboratoriet väljer man högre gradient för att påskynda vattengenomströmningen. Försöket har bedrivits i nästan 3 månader (start: ) och kommer att pågå ännu längre för att kunna bedöma långtidsstabiliteten. 2.2 Lakningsförsök skyddsskiktsmaterial Till skyddsskikt ska en blandning av jord (schaktmassor), avloppsslam och aska testas. Blandningen består av 80 vikt-% TS b jord, 10 vikt-% TS slam och 10 vikt-% TS aska. Lakningsförsök genomförs för att kunna bedöma om, hur mycket och hur länge materialen lakar farliga ämnen. Två-stegs skaktest har genomförts för att jämföra med EU-gränsvärden för deponier. Kolonntest har genomförts för att kunna bedöma lakningsbeteendet över tiden samt för att jämföra med EU gränsvärden Två-stegs skaktest Tvåstegs skaktest utfördes enligt standarden SS-EN (SIS, 2003) vid LS c 2 och 8 vilket sammanlagt blir LS 10. Aska-slam-blandningar har testats tidigare på avdelningen enligt en annan standard på bara LS 10. För att kunna jämföra med dessa tidigare resultat utfördes en test på enbart LS 10 (enligt standarden SS-EN ) Kolonntest mängd vatten ( g) a vattenhalt (%) = 100 mängd torrt material( g) b TS: torrsubstans c LS: liquid to solid ratio
7 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 3 Kolonntest genomfördes enligt standarden SIS-CEN/TS 14405:2004 (SIS, 2005). Tre replikater utfördes. Prover togs och analyserades vid LS 0,3, LS 2, LS 5, LS 8 och LS 10. Egentligen skulle första provet tas vid LS 0,1 men detta var inte möjligt därför att materialet hade så hög utgångsvattenhalt att LS 0,1 var redan överskriden från början. Första provet togs när ungefär 50 ml provvätska hade samlats i flaskorna och analyserades enbart på metaller (pga av provmängden var så liten). Proverna analyserades på klorid, sulfat, DOC a, IC b, TC c, totalhalt kväve, ammonium-kväve och metaller. Pga. kostnaderna analyserades metaller enbart vid LS 0,3, LS 2 och LS 8. Lakning i försöksmodell beskrivs i kapitel 8. 3 MATERIAL OCH METODER FÄLTFÖRSÖK 3.1 Design fältförsök Fältförsöket genomförs i tre etapper. Provyta 1A byggdes i sommaren 2005 på ca 800 m 2. I augusti 2006 utökades ytan med yta 1B. Storleken av yta 1B är okänd hittills men ska mätas in. Provyta 2 är planerad till våren 2007 på en yta av 1500 m 2. Täckskiktets design och materialen som användes/ska användas redovisas i Figur 1. Provyta 1 Provyta 2 växtskikt kompost kompost skyddsskikt Kompost Aska Slam Jord (schaktmassor) Aska Slam Jord (schaktmassor) 1,7 m dränering geotextil Ljusbågsugnsslagg 1+2 (8-60mm) Ljusbågsugnsslagg 1+2 (35-60mm) 0,3 m tätskikt 50 % ljusbågsugnsslagg 1+2 (<8 mm) 50 % skänkslagg (<20 mm) 65 % ljusbågsugnsslagg 1+2 (<35mm) 35 % ljusbågsugnsslagg 4+skänkslagg 0,7 m geotextil utjämning Schaktmassor, gatsopningssand Avfall Schaktmassor, gatsopningssand Avfall ca. 0,5 m Figur 1 Design av provyta 1 (till vänster) och provyta 2 (till höger), procentuppgifter i vikt-% a DOC: dissolved organic carbon (löst organiskt kol) b IC: inorganic carbon (inorganiskt kol) c TC: total carbon (totalhalt kol)
8 4 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi Provytorna instrumenteras med 10 lysimetrar var, som ligger under tätskiktet och är till för att mäta mängden lakvatten som perkolerar genom tätskiktet. Under tätskiktet läggs dessutom tre horisontala sonder och i skyddsskiktet tre vertikala sonder. Varje sond innehåller tre temperaturmätpunkter. Temperaturen registreras med hjälp av logger så att temperaturförloppet kan uppföljas via Internet. Till varje sond fästas en gasslang så att gasprover kan tas. Installering av utrustning för mätning av sättningar är planerad. En noggrannare beskrivning av fältexperimentet finns i delrapport 2 (Andreas, Herrmann, et al., 2006). 3.2 Provtagning Vid två provtagningstillfällen togs gas- och lakvattenprover. Den första provtagningen skedde i augusti 2006, den andra i december RESULTAT LABORATORIEFÖRSÖK 4.1 Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Under den första månaden minskade den hydrauliska konduktiviteten, därefter blev den relativt stabil (omkring m s -1 ), se figur 1. Medelvärde för varje prov beräknades från tidpunkten då den hydrauliska konduktiviteten hade blivit relativt stabil, vilket inträdde ca 26 dagar efter försöksbörjan. Medelvärdet av de tre parallella proverna beräknades till 9, m s -1, med en standardavvikelse av 2, m s -1 och en variationskoefficient a av 24 %. a variationskoefficient = standardavvikelse / medelvärde (dimensionslös)
9 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 5 1,00E Hydraulisk konduktivitet [m/s] 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E Kumulativ vattenmängd [ml] 1,00E Tid [dagar] 0 Prov 1 Prov 2 Prov 3 Kumulativ vattenmängd [ml] Figur 1 Hydraulisk konduktivitet på tre prover och genomströmmande vattenmängd (kumulativt) över tiden 4.2 Lakförsök på skyddsskiktsmaterialet Två-stegs skaktest Resultat från skaktesterna som utfördes vid LS 2 och 8 samt vid LS 10 redovisas i Tabell 1.
10 6 Tabell 1 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi Resultat på batch testerna (n = 3) samt EU gränsvärden för inert avfall (EU, 2002)och LS 10 skaktest på ett liknande material från Tveta återvinningsanläggning för jämförelse SS-EN SS-EN SS-EN EU gränsvärden Tveta LS 10 unit LS2 LS8 LS 10 LS2 LS 8 LS 10 conductivity temperature 25,27 22,60 25,90 - ph 8,50 8,66 8,28 11,56 redox potential ,7 chloride mg/kg 129,41 136,88 40, NH4-N mg/kg 128,85 85,75 13,69 93 TOT-N mg/kg 179,88 154,91 294,70 178,33 TOC mg/kg 379,78 549,62 811,39 IC mg/kg 0,96 3,35 1,74 Sulfat ia a ia ia Järn, Fe mg/kg 1,04 3,54 1,17 0,07 Kadmium, Cd µg/kg 1,28 1,60 1, ,38 Kalcium, Ca mg/kg 107,79 173,10 582,75 398,07 Kalium, K mg/kg 873,99 713, ,63 152,5 Kobolt, Co µg/kg 26,80 23,70 41,76 14,8 Koppar, Cu µg/kg 250,54 255,65 330, Krom tot, Cr µg/kg 47,20 20,37 126, ,08 Kvicksilver, Hg µg/kg 0,17 0,80 0, <0,02 Litium, Li µg/kg 5,77 8,52 21,37 Magnesium, Mg mg/kg 19,23 39,15 116,55 <0,2 Mangan, Mn µg/kg 54,19 202,39 359,36 1,59 Tallium, Tl µg/kg 1,75 7,99 9,71 Molybden, Mo µg/kg 256,37 274,29 524, Natrium, Na mg/kg 159,07 114,51 223,39 266,74 Nickel, Ni µg/kg 103,13 98,53 135, ,50 Tenn, Sn µg/kg 15,56 7,99 20,40 Selen, Se µg/kg 12,82 26,63 58, Silver, Ag µg/kg 1,75 7,99 9,71 Strontium, Sr µg/kg 349,60 447, ,13 Titan, Ti µg/kg 68,75 181,09 174,83 Uran, U µg/kg 15,85 26,36 32,05 Vanadin, V µg/kg 22,14 109,18 67,02 Zink, Zn µg/kg 63,51 157,12 145, ,35 Aluminium, Al µg/kg 2913, , ,89 0,00 Antimon, Sb µg/kg 9,32 26,63 29, Arsenik, As µg/kg 16,26 35,15 41, ,8 Barium, Ba µg/kg 157,32 207,72 631, Beryllium, Be µg/kg 1,75 7,99 9,71 Bly, Pb µg/kg 4,02 14,11 8, <2 Bor, B µg/kg 1445, , ,76 a ia: inte analyserat
11 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi Kolonntest Mätningarna på lakvatten från kolonntestet redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Gränsvärden för nickel och molybden är överskridna (Tabell 2). Fluorid, klorid, DOC, TC, IC, NH4-N och TOT-N analyserades inte (därför att mängden provvätska var för liten vid LS 0,3) och kan därför inte jämföras med gränsvärden. Förloppet av lakningen redovisas i Tabell 3, Figur 2 och Figur 3.
12 8 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi Tabell 2 Analysresultat på lakvatten från kolonntestet vid LS 0,3 (n = 3) jämfört med EU-gränsvärden för inert avfall Analysresultat EU gränsvärden på lakvatten vid för inert avfall a LS 0,3 ph innan filtrering 8,0 - ph efter filtrering 8,0 - Temperatur( C) 22,2 - Elektrisk konduktivitet (ms/cm) 7,5 - Redoxpotential (mv) 274,5 - Flourid (mg/l) inte analyserat 2,5 Klorid (mg/l) inte analyserat 460 DOC (mg/l) inte analyserat 0,3 TC (mg/l) inte analyserat - IC (mg/l) inte analyserat - NH 4 -N (mg/l) inte analyserat - TOT-N (mg/l) inte analyserat - Sulfat SO 4 2- (mg/l) inte analyserat 1500 Beryllium, Be (µg/l) <1 - Kadmium, Cd (µg/l) 0,49 20 Arsenik, As (µg/l) 12,63 60 Vanadin, V (µg/l) 8,27 - Silver, Ag (µg/l) <1 - Koppar, Cu (µg/l) 96,33 - Aluminium, Al (µg/l) 152,33 - Zink, Zn (µg/l) Mangan, Mn (µg/l) 323,33 - Barium, Ba (µg/l) 203, Krom tot, Cr (µg/l) 20, Antimon, Sb (µg/l) 5, Bly, Pb (µg/l) 1,9 150 Litium, Li (µg/l) 9,13 - Bor, B (µg/l) 706,67 - Molybden, Mo (µg/l)o 226, Tallium, Tl (µg/l) 1 - Uran, U (µg/l) 21,83 - Kobolt, Co (µg/l) 32, Kvicksilver, Hg (µg/l) < Strontium, Sr (µg/l) 1333,33 - Nickel, Ni (µg/l) 370, Selen, Se (µg/l) a gränsvärden för kolonntest vid LS 0,1 (EU, 2002)
13 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 9 Tabell 3 Analysresultat på lakvatten från kolonntestet (n = 3) vid olika LS jämfört med gränsvärden uppsatt för Tveta återvinningsanläggningen i Södertälje, nd: not detected (inte analyserat) LS Tveta riktvärden 0,3 2,2 5,2 8,2 10,5 - ph innan filtrering 8,0 8,3 8,1 8,1 7,9 - ph efter filtrering 8,0 8,2 8,2 8,1 8,0 - Temperatur( C) 22,2 20,7 21,0 20,2 20,4 - Elektrisk 7,5 0,8 0,4 0,2 0,2 - konduktivitet (ms/cm) Redoxpotential (mv) 274,5 214,4 260,3 264,6 209,1 - Flourid (mg/l) - Klorid (mg/l) nd 11,40 2,33 1,93 1,93 - DOC (mg/l) nd 151,16 67,33 36,36 31, TC (mg/l) nd 184,44 105,77 51,54 43,90 - IC (mg/l) nd 33,29 38,22 15,35 12,58 - NH 4 -N (mg/l) nd 5,60 4,62 3,03 2,31 5 TOT-N (mg/l) nd 5,70 5,42 3,42 2,50 50 Sulfat SO 2-4 (mg/l) nd 516,67 15,33 2,67 <2 - Beryllium, Be (µg/l) <1 <1 nd <1 nd - Kadmium, Cd (µg/l) 0,49 0,27 nd 0,11 nd 7 g/år Arsenik, As (µg/l) 12,63 9,33 nd 3,87 nd 350 g/år Vanadin, V (µg/l) 8,27 8,00 nd 2,63 nd - Silver, Ag (µg/l) <1 <1 nd <1 nd - Koppar, Cu (µg/l) 96,33 22,67 nd 8,33 nd 210 g/år Aluminium, Al (µg/l) 152,33 503,33 nd 576,67 nd - Zink, Zn (µg/l) 250,00 91,00 nd 388,33 nd - Mangan, Mn (µg/l) 323,33 65,67 nd 106,00 nd - Barium, Ba (µg/l) 203,33 63,67 nd 9,63 nd - Krom tot, Cr (µg/l) 20,67 5,73 nd 3,17 nd 350 g/år Antimon, Sb (µg/l) 5,33 2,00 nd <1 nd - Bly, Pb (µg/l) 1,90 1,23 nd 0,80 nd 70 g/ år Litium, Li (µg/l) 9,13 1,70 nd 1,70 nd - Bor, B (µg/l) 706,67 816,67 nd 366,67 nd - Molybden, Mo 226,67 216,67 nd 22,00 nd - (µg/l)o Tallium, Tl (µg/l) 1,00 <1 nd <1 nd - Uran, U (µg/l) 21,83 5,27 nd 1,33 nd - Kobolt, Co (µg/l) 32,33 14,00 nd 3,83 nd - Kvicksilver, Hg <0.10 <0.13 nd <0.13 nd - (µg/l) Strontium, Sr (µg/l) 1333,33 106,67 nd 48,00 nd - Nickel, Ni (µg/l) 370,67 46,00 nd 9,03 nd 1,05 kg/år Selen, Se (µg/l) 34,00 4,67 nd <3 nd 3 kg/år
14 10 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi ph DOC NH4-N TC TOT-N 1000,0 DOC, TC, TOT-N, NH4-N (mg/l), ph (-) 100,0 10,0 1, LS (l/kg) Figur 2 ph och lakningsbeteende av DOC, TC, TOT-N, NH 4 -N mätt i kolonnförsöket 1000 As V Cu Al Zn Cr Mo Ni Koncentration ( μg/l) LS (l/kg) 9 Figur 3 Lakningsbeteende av några metaller i kolonntestet 5 RESULTAT FÄLTFÖRSÖK (PROVYTA 1) 5.1 Lakvatten, dränvatten, nederbörd Resultat på analyser av lakvattenproverna redovisas i Tabell 4.
15 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 11 Tabell 4 Mätningar på lakvattnet från lysimetrarna vid två provtagningstillfällen, Lys: Lysimeter Lys 1 Lys 2 Lys 3 Lys 4 Lys 5 Lys 6 Lys 7 Lys 8 Lys 9 Provtagning /31 Mängd lakvatten l 0,21 0,1 0,64 0 2,3-15,3 9,6-7,8 Temperatur C 18 18, ,8 ph ,3-8,3-12,5 11,4-11,5 Elektrisk ms/c konduktivitet m 1,569 1,097 0,235-0,161-3,39 0,774-0,758 Järn, Fe mg/l 0,36 0,4-0,15 - <0.06 <0.05-0,07 Kadmium, Cd µg/l 0,2 0,14-0,15-0,81 0,81-0,84 Kalcium, Ca mg/l ,8-9,2 Kalium, K mg/l 26 7,4-4, ,6 Kobolt, Co µg/l 4,6 1,3-0,27-0,88 1,7-1,1 Koppar, Cu µg/l 7,6 7,8-4, Krom tot, Cr µg/l 2,2 1,8 - <0.5-3,7 1,3-0,6 Kvicksilver, Hg µg/l <0.1 <0.1 - <0.1 - <0.1 <0.1 - <0.1 Litium, Li µg/l 14 2,7-1,9 - <1 <1 - <1 Magnesium, Mg mg/l 33 3,7-3,1 - <0.1 <0.1-0,2 Mangan, Mn µg/l ,7 9,7-3,6 Tallium, Tl µg/l <1 <1 - <1 - <1 <1 - <1 Molybden, Mo µg/l Natrium, Na mg/l 22 7, Nickel, Ni µg/l , Tenn, Sn µg/l 7,2 11-2,7-5,3 6,7-13 Selen, Se µg/l 4 < Silver, Ag µg/l <1 <1 - <1 - <1 <1 - <1 Strontium, Sr µg/l Titan, Ti µg/l Uran, U µg/l ,7-0, Vanadin, V µg/l 5,6 1,3 - < Zink, Zn µg/l Aluminium, Al µg/l Antimon, Sb µg/l < Arsenik, As µg/l 2,1 11-9,9-4, Barium, Ba µg/l Beryllium, Be µg/l <1 <1 - <1 - <1 <1 - <1 Bly, Pb µg/l 2,2 3,5-2,4-1,2 1,5-0,8 Bor, B µg/l Klorid, Cl- mg/l 15,5 19,4-13,1-13,2 11,3-12,1 NH4-N mg/l 1,33 5,22-0,659-6,03 4,60-3,91 TOT-N mg/l ,1-12,7-27,9 35,9-34,8 TOC mg/l IC mg/l 0,163 12,5-0,013-0,015 0,641-23,6 Provtagning Mängd lakvatten l 1,5 0,4 0,32 1,35 30, ,02 10 Temperatur C 10 9,5 9 9, , ,5 ph ,8 8 12,4 12,4-12,5-12,3 12,3 Elektrisk ms/c konduktivitet m 0,719 1,084 0,239 3,87 3,44-4,13-2,63 2,31 Lys 10
16 12 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi Dränvattenmängderna (vatten från dräneringsskiktet som samlas i en brunn i hörnet av provytan) är väldigt låga jämfört med lakvattenmängderna (Figur 4). Mätningar av nederbördsmängder och omgivningstemperatur finns tillgängliga i Hagfors. I dagsläget har bara datat fram till 31/8 skickats till Luleå som redovisas i Figur 4. Temperatur Lys 1 Lys 2 Lys 3 Lys 4 Lys 5 Lys 7 Lys 8 Lys 9 Lys 10 Nederbörd Dränvatten Temperatur Vattenmängd (l/m 2 ) Figur 4 Temperatur och nederbörd i Hagfors (maj - augusti 2006) och lakvattenmängder i lysimetrarna vid två olika provtagningstillfällen, Lys: Lysimeter 5.2 Gas sammansättning ovan och nedanför tätskiktet 100 H2 O2 N2 CH4 CO2 Gassammansättning (%) A1aug A1dec A2aug A2dec A3aug A3dec B1aug B1dec B2aug B2dec B3aug B3dec C1aug C1dec C2aug C2dec C3aug C3dec Figur 5 Gassammansättning under tätskiktet (sonder A, B, C)
17 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 13 H2 O2 N2 CH4 CO AV1aug AV1dec AV2aug AV2dec AV3aug AV3dec Gassammansättning (%) BV1aug BV1dec BV2aug BV2dec BV3aug BV3dec Figur 6 Gassammansättning i skyddsskiktet (sonder AV, BV) 6 DISKUSSION 6.1 Hydraulisk konduktivitet av stålslagg Den uppmätta hydraulisk konduktivitet kan anses som låg. Svensk lagstiftning föreskriver att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte ska överskrida 50 liter per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall (Miljödepartementet, 2001) vilket innebär att kravet som ställs till tätskiktets hydrauliska konduktivitet är tillnärmelsevis 1, m s -1. Detta värde beräknades för ett 0,7 m tjockt tätskikt under antagandet att 10 cm vatten permanent står ovanpå tätskiktet vilket skulle resultera i en 0,7m*0,1m gradient av I = = 1,14. 0,7m Den testade materialblandningen uppfyller kravet med god marginal. Vid användning av materialet i fält finns dock risk för sprickbildning pga. t ex ojämna sättningar från hushållsavfallet. Materialet måste följaktligen testas i storskaligt fältförsök för att kunna bekräfta laboratorieresultatet. Den genomsnittliga kumulativa vattenmängden som har strömmat igenom kolonnerna inom 83 dagar summeras till 103,6 ml (figur 1). Mängden torrt material i kolonnerna var ungefär 1590 g. L/S kvoten (liquid to solid ratio) som uppnåddes i kolonnerna är därmed ungefär 0,07 l kg -1. Tätskiktet inom provyta 1 på Hagfors deponi är 0,7 m tjockt. Med en hydraulisk konduktivitet av 9, m s -1 är den årliga L/S kvoten som uppfylls per m 2 0,002 l kg -1. I fält skulle det alltså ta ungefär 35 år att uppfylla LS kvoten som uppmättes i laboratoriet hittills. Detta betyder att den hydrauliska konduktiviteten i tätskiktet förmodligen kommer att vara relativt stabil under de närmaste 35 åren. Denna uppskattning är dock inte tillräckligt noggrant därför att den är en jämförelse mellan laboratorie- och fältförhållanden vilka skiljer sig åt. Följaktligen behövs resultat från fältförsöket för att kunna verifiera laboratorieförsöket.
18 14 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 6.2 Lakförsök på skyddsskiktsmaterialet Två-stegs skaktest Jämförelsen av resultaten med EU gränsvärdena för inert avfall (Tabell 1) visar att materialet klarar dessa gränsvärden och kan anses som inert avfall. Sulfat har inte analyserats och kan därför inte jämföras med gränsvärdena. Slammet som ska ingå i skyddsskiktsmaterialet är känt för höga Zn halter men även Zn klarar gränsvärdet. Skaktestet på LS 10 genomfördes för att jämföra med ett liknande material som hade undersökts på Tveta återvinningsanläggningen i Södertälje. Jämfört med Tveta materialet visar Hagfors materialet högre halter i Zn, Al och Mn (Tabell 1) Kolonntest De olika LS stegen i försöket kan beräknas motsvara ett visst antal år på Hagfors kommunala deponi (Figur 7). Det tar t.ex. ungefär 73 år att uppnå LS 10,5 under antagandet att omkring 2 l m -2 år -1 perkolerar genom skyddsskiktet. Utgångshalterna av Mo och Ni överskrider EU gränsvärden för inert avfall (Tabell 2). Gränsvärdet för Mo och Ni är 200 och 120 μg/l. Materialet klarar detta värde vid LS 2,4 och 1 (Figur 3) vilket motsvarar 17 och 7 år i Figur 7. På detta sätt kan uppskattas att dränvattnet som perkolerar igenom skyddsskiktet kommer att behöva behandlas i 17 respektive 7 år med hänsyn till Mo respektive Ni. Detta är dock en grov uppskattning eftersom laboratorieresultat överförs till fält med reservation. T.ex. kan faktorerna som påverkar lakningen se annorlunda ut i fält än i laboratoriet. Tid (år) LS (l/kg) Figur 7 Tiden de olika LS stegen i försöket motsvarar på deponin På Tveta återvinningsanläggningen i Södertälje finns det provisoriska föreskrifter för halten respektive mängden föroreningar i behandlat lakvatten före utsläpp i lokal recipient (Tabell 3). Om dessa riktvärden används på Hagfors deponin så överskrids varken halten eller mängden föroreningar. Detta beror delvis på att provytan på Hagfors deponin är så liten som 1200 m 2. Riktvärdena från Tveta går alltså inte att använda på Hagfors deponin. Resultaten från kolonntestet borde jämföras och bedömas under användning av Hagfors riktvärden. Lakningen av kväve och organsikt kol blir mindre med tiden medan ph värdet är relativt konstant (Figur 2). Eftersom kväve och organiskt kol inte har analyserats i det första lakvattnet (LS 0,3) är det inte möjligt att jämföra med gränsvärdena. Lakning av
19 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 15 klorid och fluorid är också svårt att bedöma eftersom det inte har analyserats i det första lakvattnet. Deras halter i lakvattnet minskar dock kraftigt med tiden (Tabell 3). 7 SLUTSATSER 7.1 Hydraulisk konduktivitet i laboratorieförsök - Den hydrauliska konduktiviteten av stålslaggsblandningen som innehöll 65 % EAF1/2 och 35 % EAF4/LS bestämdes till 9, m s -1, med en standardavvikelse av 2, m s -1 och en variationskoefficient av 24 %. - Den testade materialblandningen uppfyller genomsläpplighetskravet enligt svensk lagstiftning. - En beräkning beträffande stabiliteten visade att den hydrauliska konduktiviteten i tätskiktet troligtvis inte kommer att öka inom de närmaste 35 åren. Beräkningen baserar dock på resultat från laboratoriet och behöver verifieras i fält. 7.2 Lakningsförsök skyddsskiktsmaterial Enligt kolonnförsöket överskrider materialet gränsvärden för inert avfall med avseende på Mo och Ni. Dräneringsvattnet behöver behandlas i ungefär 17 respektive 7 år innan det skulle klara dessa gränsvärden. Analysresultaten från kolonntestet borde jämföras med riktvärden för behandlat lakvatten på Hagfors deponi. Enligt två-stegs skaktestet klarar materialet EU grändvärdena för inert avfall. Pga. att materialet är organsikt kan dock kväve eller DOC lakning vara problematisk 7.3 Fältförsök Hittills ligger vattenmängderna som tränger igenom tätskiktet mindre än 50 l m -2 år -1. För att mera pålitligt kunna bedöma slaggernas prestanda behövs dock en längre mätningsperiod. 8 PÅGÅENDE FÖRSÖK 8.1 Lakning från skyddsskiktsmaterialet i försöksmodell Om en blandning av slam, aska och schaktmassor (se kapitel 2.2) används som skyddsskiktsmaterial, är det risk för utlakning av t.ex. kväve och tungmetaller. Materialblandningen testas i stora kolonner (Figur 8). Tre replikater utförs. Varje kolonn bevattnas med 5 l destillerat vatten per vecka. Försöket pågår ett år. På slutet av året uppnås på så sätt en LS av 4,4 vilket på Hagfors deponin skulle uppnås i ca. 30 år. Vid några provtagningar som fördelas över året analyseras lakvattnet på metaller, sulfat, klorid, kväve, totalt kol och organsikt kol. På detta sätt kan materialets lakningsbeteende bedömas. Försöket liknar kolonntestet som har genomförts (se kapitel 2.2.2) med är i mycket större skala vilket resulterar i mera realitetsnära resultat. Dessutom pågår försöket under en mycket längre tid för att ta hänsyn till kemiska och biologiska
20 16 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi omsättningar i materialet. De föregående lakningstesterna har dessutom visat att lakning av metall inte är problematiskt. Därför ska detta försök fokusera på lakning av kväve och organiska ämnen. Figur 8 Lakningsförsök på skyddsskiktsmaterialet i stora kolonner 8.2 Mineralomvandling i stålslagg När stålslagg används i tätskiktskonstruktioner är det viktigt att ha en uppfattning om långtidsbeteendet av slaggerna. Det är möjligt att mineralomvandlingar i materialet leder till antingen högre eller lägre genomsläpplighet med tiden. Långtidsbeteendet undersöks med ett faktorförsök där olika faktorers påverkan på mineralbildningen testas. Under användning av modeller som kan skapas t.ex. med multipel linjär regression, kan mineralomvandlingen i stålslagg i tätskikt förutsägas (baserat på försöksresultatet). Sen är det möjligt att bedöma om slaggerna är lämpliga för användning i tätskikt med avseende på långtidsbeteendet. Faktorerna dess påverkan på mineralomvandlingar testas samt deras nivåer redovisas i Tabell 5. Faktorerna och deras inställningar valdes utifrån möjliga situationer i fält. Försökets design illustreras i Figur 9. Försöket startades i början av december 2006.
21 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 17 Proverna består av 50 % ljusbågsugnsslagg 1+2 och 50 % skänkslagg som kompakterades direkt i ett rör med en vattenhalt på 10 %. Proverna har en diameter av 50 mm och en höjd av ca 40 mm. 32 prover framställdes som fick härda i ca en månad under vattenmättad atmosfär innan de sattes i lådorna (Figur 9). 4 lådor står i en ugn vid 60 C, de andra 4 står i ett kylskåp vid 5 C. Den höga relativa luftfuktigheten åstadkoms genom att leda luften resp. CO 2 genom vatten (Figur 9) medan den låga relativa fuktigheten försöks nås med hjälp av en övermättad saltlösning (Figur 9). CO 2 halten styrs genom att pumpa antingen luft (låg halt CO 2 ) eller ren CO 2 genom lådorna (hög halt CO 2 ). CO 2 -gasen leds från gasflaskan i gaspåsar innan den pumpas i lådorna. Proverna ska undersökas med röntgendiffraktion och infraröd spektroskopi efter 1 månad, 6 månader och 1 år. På detta sätt ska undersökas om och hur mineralbildningen och omvandlingen förändras med tiden. Tabell 5 De undersökta faktorerna och deras nivåer Faktorer lågnivå högnivå Relativ luftfuktighet 30 % 100 % CO 2 halt i luften 0,03 % 100 % Temperatur 5 C 60 C Tid a 1 månad 1 år a prover ska också tas och analyseras efter 6 månader vilket ger en centrumpunkt för denna faktor Låda med 4 prov pump CO 2 eller luft Vatten (används bara till prover som ska stå vid hög luftfuktighet) Figur 9 Försöksarrangemang 8.3 Geoteknisk stabilitet: enaxligt tryckförsök Sjuvhållfastheten i stålslagg bestäms i enaxligt tryckförsök på en blandning av 50 % LS, EAF 1 och EAF 2. Vattenhalten var 10 %. Proverna (5 replikater) kompakterades och fick härda under vattenmättad atmosfär i mer än en månad innan testet utfördes. I samma försök bestäms elasticiteten i materialet. Resultat förväntas innan jul 06.
22 18 Sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi 9 REFERENSER Andreas, L., Herrmann, I., Larsson, M. L. and Lagerkvist, A. (2006) Användning av stålslagg i sluttäckning av Hagfors kommunala deponi: Byggrapport provyta 1, Delrapport II , MiMeR (Minerals and Metals Recycling Research Centre), Luleå. EU (2002) "Council Decision establishing criteria and procedures for the acceptance of waste at landfills pursuant to Article 16 and Annex II of Directive 1999/31/EC." Document ENV 682. Council of the European Union, Brussels. Herrmann, I., Hamberg, R., Andreas, L. and Larsson, M. L. (2006) Användning av stålslagg i sluttäckningen av Hagfors kommunala deponi: materialundersökningar i laboratorieskala, Delrapport 1 (Use of steel slag in the top cover of the municipal landfill in Hagfors: Material testing on laboratory scale, Report No 1) (in Swedish). Report No , MiMeR (Minerals and Metals Recycling Research Centre), Luleå. Miljödepartementet (2001) Förordning (2001:512) om deponering av avfall (Ordinance on the landfilling of waste), SFS nr: 2001:512. Stockholm, Sweden. SIS (1989) Svensk standard (Swedish Standard) SS , Geotekniska provningsmetoder - Bestämning av permeabilitet (Geotechnical tests - Determination of permeability) (in Swedish). Stockholm. SIS (1994) Swedish Standard SS , Geotechnical tests-compaction properties- Laboratory compaction (in Swedish). SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige, Stockholm. SIS (2003) SS-EN , Karaktärisering av avfall - Laktest - Kontrolltest för utlakning från granulära material och slam - Del 3: Tvåstegs skaktest vid L/S 2 l/kg och L/S 8 l/kg för material med hög fastfashalt och med partikelstorlek mindre än 4 mm (utan eller med nedkrossning). Swedish Standards Institute, Stockholm. SIS (2005) Karaktärisering av avfall - Bestämning av lakegenskaper - Uppströms perkolationstest (under bestämda förhållanden). Swedish Standards Institute, Stockholm.
Avfall, deponier och laktester Eva Lidman
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs mer2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125
Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merUtvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merUtvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas
Läs merFörnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010
Höganäs AB Höganäs Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2011-03-31 Datum: 2011-03-31 Uppdragsledare: Cecilia Toomväli Handläggare: Cecilia Toomväli
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merStabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Läs merLaktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag
Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merUtvärdering av Ekobackens deponi
Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Läs merUPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf
PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merProvtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merSäker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Läs merBehandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB
Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merVad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI
Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merFörteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Läs merFörteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Läs merSamrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun
Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter... 1 2 Vad ska genomföras... 2 3 Lokalisering... 2 4 Planerad verksamhet... 3 5 Järnsand...
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merUrlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)
Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall
Läs merFörteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merDenna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.
RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Läs merAckrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merHur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm
Läs merInledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Läs merÖversättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik
Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten
216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi
Läs merÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Läs merLaboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A
Ackediteingens omfattning Laboatoie AB Sandvik Mateials Technology Sandviken Ackediteingsnumme 1636 Analyslaboatoiet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikomåde Paamete Metod Mätpincip Mätomåde Povtyp
Läs merLadugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06
Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall; Utkom från
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merResultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål
UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten
Läs merVarudeklaration gummiklipp, 2010-06-15
VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merSpillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Läs merEkvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
151/2013 11 Bilaga 1 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Vid bestämningen av totalkoncentrationen i fråga om dioxiner och furaner ska koncentrationerna av följande dibenso-p-dioxiner
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs mer