Nytt från Swerea SWECAST

Transkript

1 Nytt från Swerea SWECAST Gjuterinytt Nytt från från Swerea SWECAST FOKUS PÅ PÄR GUTH BÖRJADE PÅ SWEREA SWECAST 2007 (första gången) SPECIALOMRÅDE Skadeutredningar, järn, stål, aluminium och magnesium INTRESSEN UTANFÖR JOBBET Familjen, sportfiske och prylar ( allt som rör sig ). KONTAKT par.guth@swerea.se TRE FRÅGOR TILL PÄR [1] Vad jobbar du med just nu? Jag jobbar framför allt med uppdrag kring skadeutredningar, samt metallografi inom projekt. Ofta handlar det om att ta reda på varför någonting har gått sönder. För kunden är det givetvis viktigt att veta om skadan beror på någonting i tillverkningen eller om komponenten har använts felaktigt. Det kan också handla om en felaktig konstruktion eller design. För att ta reda på felorsaken tar jag hjälp av goda kollegor liksom den utrustning vi har här, exempelvis vårt svepelektronmikroskop. Jag hoppar också ibland in som gjutare vid försöken som pågår i vårt gjuteri liksom vid den kemiska provtagningen på smältorna. Det är kul omväxling till mikroskopijobben. [2] Hur kom du hit till Swerea SWECAST? Första gången kom jag hit var 2007 när jag och min fru flyttade från Göteborg till Värnamo. Via kolleger på mitt dåvarande arbete på Volvo hörde jag talas om Swerea SWECAST och jag sökte mig därför hit. Det jag tyckte var spännande här var framför allt den typen av intressant labmiljö som finns, där man är flera som jobbar och stöttar varandra med likartade frågeställningar. Sedan dess har jag varit iväg och arbetat på Husqvarna under en period men är nu tillbaka här sedan i februari. [3] Vad är det bästa med ditt arbete? Som sagt så uppskattar jag verkligen kollegiet här. Jag gillar också att varva det teoretiska med det praktiska, som när jag är med vid försöksgjutningar. Det är väldigt kul att vi har tillgång till ett eget gjuteri och att vi nu dessutom snabbt kan skriva ut formar med hjälp av 3D-printern i vår testoch demonstrationsanläggning. KRÖNIKA NY ORGANISATION MED ÖKAT KUNDFOKUS Den 1 mars trädde Swerea SWECAST:s nya organisation i kraft. Det var slutet på en lång process av tankearbete och diskussioner. Alla som har varit inblandade i förändringsarbete vet att slutet på en process samtidigt innebär startskottet för en annan. EN NY ORGANISATION innebär inte lösningen på alla de frågeställningar och vardagliga problem som alltid finns i en verksamhet. För att strukturen ska upplevas som rätt måste dessutom styrning och samverkan utvecklas och anpassas så att det blir en förändring som återspeglas i vårt dagliga agerande. Med den nya organisationsstrukturen förväntar jag mig ett effektivare arbetssätt där vi får bättre förutsättningar att göra rätt saker både på kort och på lång sikt samtidigt som vi möjliggör fruktbara samarbeten såväl internt som externt. SWEREA SWECAST SKA vara ett innovativt företag som sätter kunden och branschen i främsta rummet. Vi ska fånga de frågeställningar som är viktiga för industrin och sedan omsätta det i konkreta projektidéer eller erbjudanden. För att möta det behovet har vi tillsatt särskilda teknikområdesledare i vår nya organisation. Dessa kommer att arbeta tvärvetenskapligt med fokus på branschens viktigaste problemställningar. I rollen ingår att skapa och utveckla nätverk, att vara en ambassadör för respektive teknikområde, kunna bygga upp spännande projektportföljer och dessutom vara visionär kring vart branschen och den globala industrin är på väg. Swerea SWECAST AB, Box 2033, Jönköping TELEFON E-POST swecast@swerea.se HEMSIDA PETER SEMBERG VD peter.semberg@swerea.se

2 Swerea SWECAST:s tre teknikområdesledare: Johan Dahlström, Anders Gotte och Marie Fredriksson. NYA ROLLER GER SKARPARE FOKUS PÅ FORSKNING Sedan drygt tre månader tillbaka har Swerea SWECAST tre teknikområdesledare som var och en ska utveckla forskningen inom de strategiska plattformarna Zero Defects, High Performance och Resource Efficiency. Det här ger oss en tydligare röd tråd i vår forskning, säger Marie Fredriksson, teknikområdesledare för High Performance. Sedan den 1 mars har Swerea SWECAST en ny organisation. Bland annat innebär det att forskningsinstitutet numera har tre teknikområdesledare som arbetar horisontellt inom organisationen för att driva forskningen inom respektive teknikplattform framåt. Det gör att vi kan få ett mer fokuserat arbetssätt. Det blir tydligare vilka projekt vi ska driva och blir lättare att få en röd tråd i projekten samtidigt som vi får synergier mellan projekten, säger Anders Gotte, som är ledare för plattformen Zero Defects. De övriga två är High Performance som leds av Marie Fredriksson och Resource Efficiency som leds av Johan Dahlström. Förenklat kan man säga att Zero Defects handlar om processerna med fokus på kvalitet, High Performance om material och Resource Efficiency om företagens egna drivkraft att få ut mer funktion med mindre resurser i kombination med samhällets krav på en högre resurseffektivitet inom industrin. Samtidigt är det svårt att prata om dessa tre områden var för sig. De är väldigt sammanlänkande. Målet är att vi ska kunna tillverka komponenter där egenskaperna bestäms av materialet och inte av processvariationer. Dessutom ska vi göra det utan att använda mer resurser än nödvändigt, fortsätter Anders Gotte. DET FINNS OCKSÅ tekniker som är viktiga inom alla plattformar. Johan Dahlström nämner additiv tillverkning som ett sådant exempel. Marie Fredriksson håller med sina kolleger och säger att man får se plattformarna som tre cirklar som går in i varandra. Hon tror att det nya sättet att organisera teknikutveckling och forskning kommer att skapa nytta för både kunder och samarbetspartners. Vi är nu tre personer som tillsammans med vår forskningschef har full koll på de projekt vi driver. Vi tar dessutom fram road maps inom varje plattform som sedan kommer att genomsyra hela vår verksamhet. Det kommer att ge ett mer fokuserat arbetssätt kring vår forskning med ökad tydlighet kring vilja projekt som vi ska driva, säger Marie Fredriksson. Alla tre teknikområdesledarna lyfter fram hur viktigt det är att idéer om nya forskningsprojekt ska komma utifrån de behov som gjuteribranschen och dess kunder har. Industrins behov och frågeställningar är vår agenda och den måste vi hålla ständigt aktuell. På den bygger vi vår grund för hur vi genomför vår forskning och vilka tjänster vi erbjuder, säger Johan Dahlström. TEXT OCH FOTO: FREDRIK LIND MARIE FREDRIKSSON marie.fredriksson@swerea.se JOHAN DAHLSTRÖM johan.dahlstrom@swerea.se ANDERS GOTTE anders.gotte@swerea.se

3 TEKNIKOMRÅDESLEDARNA BERÄTTAR HIGH PERFORMANCE MARIE FREDRIKSSON Väldigt mycket handlar om lättvikt, att du behöver få till bättre egenskaper i materialet för att kunna ta fram lättare produkter. Sedan finns det även exempel på andra områden där det är viktigt att kunna använda material med specifika egenskaper, exempelvis som klarar av påfrestning under extrema förhållanden. Inom plattformen jobbar vi övergripande med alla gjutna material och även med multimaterial. Ofta finns det ett kostnadsdriv kring materialfrågor. Det går att få fram material med superbra egenskaper men då kostar det också därefter. Därför handlar det ofta om att hitta kostnadseffektiva lösningar. EXEMPEL PÅ FORSKNINGSPROJEKT: Triple A. Det är ett projekt där vi dels arbetar både med en ny aluminiumlegering och en konventionell, återvunnen aluminiumlegering för att förbättra de mekaniska egenskaperna vid förhöjda användningstemperaturer. RESOURCE EFFICIENCY JOHAN DAHLSTRÖM Användning av energi och material kostar pengar och påverkar både produktens lönsamhet och samhället. Vi vill hjälpa industrin att öka lönsamheten genom att mäta och värdera energi- och materialanvändning under produktens livscykel. Om man vet vad man är bra på men också vad, var och hur mycket produkten kan förbättras kan företaget utveckla nya eller förbättrade produkter, tjänster och affärsmodeller. Resurseffektiv produktdesign och tillverkning är andra områden som kraftigt kan bidra till ökad resurseffektivitet. Där ingår automatisering, digitalisering och robotisering som centrala frågor för ökad konkurrenskraft i svensk industri och därmed för Swerea SWECAST. En annan utmaning är att samhället inte har råd att hela tiden förädla material till nya produkter för att sedan bara återvinna eller deponera materialen. För att lösa den problematiken kommer vi att hjälpa industrin att ta fram så kallade cirkulära affärsmodeller. EXEMPEL PÅ FORSKNINGSPROJEKT: ENVIROMAN. Där har vi arbetat fram fungerande lösningar så att gjuteriernas restprodukter blir andra företags råvaror. ZERO DEFECTS ANDERS GOTTE Målet för Zero Defects är inte nödvändigtvis ett gjutgods helt utan defekter utan det är att vi ska tillverka gjutgods utan oönskade defekter. Man kan till exempel tänka sig att vi flyttar en viss defekt i ett gjutgods till en del av komponenten där det inte längre spelar någon roll att det finns en defekt. Kravställarna för detta är industrin och drivkraften är i mångt och mycket lättvikt. Forskningsområdet utgår från de behov som finns men inte bara hos dem som i dag använder gjutgods utan också från dem som använder sig av andra tillverkningsmetoder för komponenter till kritiska applikationer för att det i dagsläget inte är möjligt att tillverka deras produkter genom gjutning. Vi vill kunna kombinera den höga geometriska komplexiteten hos en gjuten komponent med konsekventa egenskaper. EXEMPEL PÅ FORSKNINGSPROJEKT: ThinC. Där jobbar vi mot flygindustrin för att nå högre egenskaper för tunnväggigt gjutgods. Detta är ett utdrag 3 - Gjuteriet ur tidskriften Nr. 3 Gjuteriet 2016 Nr

4 Nytt från Swerea SWECAST SÅ KAN CDC UTVECKLAS När Swerea SWECAST anordnade FAKTA workshop om den framtida utvecklingen av Casting Demonstration Centre var ÖNSKEMÅL CDC diskussionerna livliga. Under workshopen framkom en rad synpunkter och önskemål på hur framtidens CDC kan utvecklas och användas, bland annat som forum/plattform för: Materialutveckling Processutveckling Finansiering av ny teknik och utrustning Nätverksbyggande Det var väldigt roligt att det var sådan blandning på deltagarna och att vi fick in många idéer, säger verksamhetsledare Åsa Lauenstein. Under våren bjöd Swerea SWECAST in industrin för att lämna synpunkter på den framtida utvecklingen av test- och demonstrationsanläggningen Casting Demonstration Centre, Jimmy Wikström, Norrlandsgjuteriet. CDC. En blandning av leverantörer, gjuterier och gjutgodsköpare kom till workshopen, något som avspeglade sig i att det kom fram många olika idéer. En förhoppning bland deltagarna i workshopen var att skapa en arena för gemensamma investeringar eller utrustningar som kan användas eller lånas ut till olika gjuterier. Som exempel på detta nämndes 3D-skanning, 3D-printning av verktygsstål och olika analyser som sandprovning, termisk analys eller bildanalys. Jag hoppas att CDC ska innebära att gjutning inte ses som en gammal stelbent teknik. Per Ytterell, Smålands Stålgjuteri Per Ytterell, Smålands Stålgjuteri. Fortsatt utveckling av befintlig 3D-printer för sand för snabbare prototyptillverkning var Vi vill gärna använda CDC för att hitta ett vanligt önskemål vid workshopen. nya vägar till mer automatisering även om vi Det är något annat att kunna visa upp inte har så långa serier, sa Jimmy Wikström, en gjuten produkt istället för en plastprintad Norrlandsgjuteriet. prototyp, sa Simon Bolmgren, Skeppshults Simon Bolmgren, Skeppshults gjuteri. gjuteri. DET FRAMKOM OCKSÅ önskemål om att CDC ska bli en plats där ny teknik och nya produkter kan testas och att det ska finnas utrymme Åsa Lauenstein från Swerea SWECAST Nästa steg blir att koppla diskussionen för utveckling av nya processer och material. till de olika utvecklingsprojekt som bedrivs All teknik kan givetvis inte finnas på ett ställe idag för att hitta samarbetsmöjligheter på men då kan samarbete med andra organisa- kort och lång sikt. Vi hoppas också att de tioner och nätverksbyggande i branschen vara deltagande företagen tar med sig diskus- en del i framtidens CDC. sionen hem och återkommer med ytterligare Jag hoppas att CDC ska innebära att synpunkter. gjutning inte ses som en gammal stelbent teknik, sa Per Ytterell, Smålands Stålgjuteri. var nöjd med workshopen. TEXT OCH FOTO: MARTIN WÄNERHOLM ÅSA LAUENSTEIN asa.lauenstein@swerea.se STEFAN GUSTAFSSON LEDELL stefan.gustafsson-ledell@swerea.se

5 FAKTA FORUM FÖRNYELSE Forum Förnyelse pågår under tre år och kommer att innehålla en mängd aktiviteter riktade mot företag i Jönköpings län. Initiativtagare till projektet är en grupp forskare vid forskningscentret CEnSE (Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics) vid Jönköping International Business School. Projektet drivs i samarbete med Swerea SWECAST och Handelskammaren Jönköpings län. Projektbudgeten är totalt på drygt nio miljoner kronor, varav den allra största delen kommer från EU:s regionalfond. Resterande del kommer från Region Jönköpings län samt de tre organisationer som deltar i projektet. Jonas Ekeroth, vd Handelskammaren Jönköpings län, Sara Johansson, JIBS och Conny Gustafsson, Swerea SWECAST. FOKUS PÅ FÖRNYELSE I NYTT REGIONALT PROJEKT Forum Förnyelse ska få företagen i Jönköpings län att bli mer innovativa genom mer samverkan och ökad mångfald. Det här projektet skapar ytterligare en viktig arena för företagen att utvecklas och bredda sina kontaktnät, sa Swerea SWECAST:s Conny Gustavsson när projektet lanserades i april. Samverkan och mångfald. Det är två nycklar för företag som vill hitta nya innovativa lösningar och produkter. Det visar forskning vid Jönköping International Business School vid Jönköping University. Genom att jobba med jämställdhet, mångfald och vilja till förändring skapar man en hitte-på-anda och framtidens produkter för företaget, sa forskaren och projektledaren Sara Johansson när projektet Forum Förnyelse lanserades i april. Forum Förnyelses främsta syfte är just att föra ut forskningsresultaten om samarbetets och mångfaldens betydelse till företagen i Jönköpings län. Innovation kräver en hel del kunskap och erfarenhet, men det är inte bara mängden av kunskap och erfarenheter som är av betydelse. Det kanske är ännu viktigare hur man kombinerar olika typer av kunskaper. Kombinationsmöjligheterna ökar med mångfald. Mångfald i utbildningsbakgrund, i erfarenhetsbakgrund, i yrkestillhörighet, i könssammansättning, i nationellt ursprung allt sådant är av central betydelse för att stimulera fram innovativa miljöer. LANSERINGEN AV PROJEKTET hölls högst uppe i Jönköpings nya landmärke, en sexton våningar hög och nybyggd fastighet i Munksjöområdet. Där, i stadens första skybar hade så många intresserade samlats så att knappt en stol var ledig när projektet presenterades. Swerea SWECAST deltar också i projektet, och vid lanseringen var forskningschef Stefan Gustafsson Ledell inbjuden för att tala om lättviktsprojektet LIGHTer, som är en viktig innovationsarena. På plats fanns också Swerea SWECAST:s Conny Gustavsson som ingår i styrgruppen för Forum Förnyelse. Vi tyckte redan från början att det här projektet var jättespännande, och vi tvekade inte att hoppa på det, sa han när han deltog i en paneldebatt under lanseringen. I debatten deltog även Jonas Ekeroth, vd för Handelskammaren Jönköpings län, som också är en av deltagarna i projektet. Han sa att ingenting är så bra så att det inte kan bli bättre men betonade också att det är varje företag som självt får välja sin väg. Vi har engagerat oss i den här plattformen för att det visar på möjligheter och idéer som man kan ta till sig, men man behöver inte göra det. Det är det som är så spännande med det här projektet, att det sker i en möjlighetsinriktad anda utan pekpinnar. TEXT OCH FOTO: FREDRIK LIND CONNY GUSTAVSSON conny.gustavsson@swerea.se Detta är ett utdrag 5 - Gjuteriet ur tidskriften Nr. 3 Gjuteriet 2016 Nr

6 CLLEFE GER MÖJLIGHET TILL FORTSATT LÄRANDE Nu startar ett internationellt projekt för att vidareutbilda certifierade gjuterioperatörer och gjuterigesäller. Ett smörgåsbord av kurser ska finnas att välja på som grund för ett livslångt lärande. Det saknas individanpassade utbildningsresurser för den som har utbildat sig till certifierad gjuterioperatör eller gjuterigesäll och sedan vill fortsätta utvecklas. För att möta det behovet inleds nu EU-projektet CLLEFE som på sikt ska ta fram en distansbaserad utbildning för att möjliggöra ett livslångt lärande för gjuteribranschens anställda. Upplägget påminner mycket om Gjutmagistern, det magisterprogram inom det gjuteritekniska området som Jönköping University tar fram i samarbete med bland annat Swerea SWECAST, men CLLEFE siktar in sig på en lägre nivå i utbildningstrappan. Här skapar vi en distansutbildning med inspelade kurser och utbildningsmaterial. Beroende på vilken funktion man ska ha i företaget kan man plocka ihop de kursdelar man behöver, säger Johan Dahlström som är projektledare hos Swerea SWECAST. Det viktigaste är att vi hjälper industrin tillhandahålla rätt kompetens. Johan Dahlström, Swerea SWECAST För att skapa en hög kvalitet i utbildningen genomförs projektet som ett samarbete med flera aktörer i Europa där varje deltagande part tillför det de är bäst på. Det ska bli en stor bredd på de kurser som kan väljas. Johan Dahlström ser stora fördelar med att ha ett internationellt projekt. Det ökar samarbetet i dessa frågor inom Europa och det i sig är också bra. DEN NYA UTBILDNINGEN är helt i linje med den strategiska forsknings- och innovationsagenda som togs fram för några år sedan av Swerea SWECAST, Svenska Gjuteriföreningen, Jönköpings University och ett antal gjuterier. I denna fastslogs att en av svensk industris absolut viktigaste konkurrensfördelar är personalens kompetens. Det viktigaste är att vi hjälper industrin tillhandahålla rätt kompetens och använda de människor man har i verksamheten, säger Johan Dahlström. Projektet är nu i en uppstartsfas och om ett par år kommer den färdiga utbildningen att finnas på plats. TEXT: MARTIN WÄNERHOLM FOTO: FREDRIK LIND FAKTA CLLEFE CLLEFE står för Concept for Lifelong Learning for European Foundry Employees. Följande parter är med: Swerea SWECAST Volvo GTO Bruzaholms bruk Lundbergs pressgjuteri Bergsskolan Jönköping University Tecnalia, Spanien Österreichisches Gießerei-Institut. Instytut Metali Niezeaznych, Polen Akademia Górniczo-Hutnicza, Polen JOHAN DAHLSTRÖM johan.dahlstrom@swerea.se Projektet CLLEFE ska öka förutsättningarna för gjuterioperatörer att vidareutbilda sig på distans.

7 FAKTA INDUSTRIELLA REVOLUTIONER Definitionerna på de olika industriella revolutionerna varierar beroende på källa. Enligt en artikel på World Economic Forums webbplats inleddes den första industriella revolution 1784 med ångkraft och mekaniska produktionsanläggningar. Den andra industriella revolutionen inleddes 1870 med elektricitetens intåg, arbetsdelning och massproduktion påbörjades den tredje industriella revolutionen med hjälp av elektronik, IT och automation. Nu är det alltså dags för den fjärde industriella revolutionen. Stefan Gustafsson Ledell, forskningschef på Swerea SWECAST, leder ett nytt digitaliseringsprojekt. 3D-TEKNIK I FOKUS FÖR DIGITALISERINGSPROJEKT Swerea SWECAST leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i vårt eget Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell. Digitaliseringen innebär en genomgripande förändring av hur vi producerar och konsumerar varor och tjänster. Förändringen förväntas bli så stor så att digitaliseringen redan nu kallas för den fjärde industriella revolutionen. För att Sverige ska ligga i framkant i den utvecklingen har Vinnova fått ett uppdrag av regeringen att främja digitaliseringen av svensk industri. Inom ramen för det uppdraget har åtta olika pilotprojekt beviljats anslag på totalt strax över 20 miljoner kronor. ETT AV PROJEKTEN leds av Swerea SWECAST:s forskningschef Stefan Gustafsson Ledell och fokuserar på additiv tillverkning. Stefan Gustafsson Ledell säger att additiv tillverkning per definition är en digitaliserad produktionsmetod. Samtidigt finns det flera steg där insatser måste göras manuellt. Det kan handla om att den konkreta informationen i exempelvis CAD-filer behöver handpåläggning för att föras över till printern men också om att delar i produktionskedjan i dagsläget kräver fysiska insatser som efterbearbetning eller vid kvalitetskontroll. Vi vill se hur det här flödet kan göras rent automatiskt från ritning till färdig produkt genom att integrera de här processerna. Vi ska identifiera vilka svårigheter som finns i sådana flöden och vad det är som inte fungerar idag. Sedan kommer vi att arbeta med ett utvecklingsspår där vi försöker att lösa de utmaningarna, säger Stefan Gustafsson Ledell. PROJEKTET KOMMER ATT se över 3D-printing både av metall och av sand för gjutformar. Flera olika demonstratorer ska användas, bland annat Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan och Swerea SWECAST:s eget Casting Demonstration Centre. I projektet finns en rad framstående aktörer inom digitalisering och additiv tillverkning. Från industrin finns GKN Aerospace med som jobbar mycket med additiv tillverkning. Vi har också med Saab som är väldigt duktiga på digitalisering samt Siemens som har kommit väldigt långt på båda dessa områden. Det är ett av få företag i Sverige som arbetar med additiv tillverkning som produktionsmetod, säger Stefan Gustafsson Ledell. Övriga deltagare i projektet är Swerea IVF, Swerea KIMAB, Chalmers och Jernkontoret. TEXT: FREDRIK LIND FOTO: PATRIK SVEDBERG STEFAN GUSTAFSSON LEDELL stefan.gustafsson-ledell@swerea.se STEN FARRE sten.farre@swerea.se Detta är ett utdrag 7 - Gjuteriet ur tidskriften Nr. 3 Gjuteriet 2016 Nr

8 Nytt från Swerea SWECAST Foto: Patrik Svedberg NOTISER LÄS VÅRT NYHETSBREV DIGITALT Nytt från Swerea SWECAST är en del av tidskriften Gjuteriet, men nyhetsbrevet finns också att bläddra i digitalt. Den som vill prenumerera på det digitala utskicket kan gå in via vår hemsida och klicka på nyhetsbrev och därefter fylla i sina uppgifter. För mer information kontakta Fredrik Lind, fredrik.lind@swerea.se. STUDENT FRÅN BOLOGNA PÅ SWEREA SWECAST LÄR DIG GRUNDERNA I GJUTERITEKNIK Varje höst arrangerar Swerea SWECAST en introduktionskurs i gjuteriteknik under fyra dagar. Målet med kursen är att ge en inblick i hela tillverkningskedjan från tacka eller metallskrot till färdigt gjutgods. I kursinnehållet finns bland annat moment som konstruktion av gjutna komponenter, gjuteribranschens miljöfrågor och produktionsteknik. Studiebesök på gjuterier och praktiska övningar i Swerea SWECAST:s försöksgjuteri i Jönköping är några uppskattade inslag i kursen. Kursen är också en mötesplats där intressanta diskussioner och erfarenhetsutbyten kan ske mellan deltagarna. För många kan kursen vara det första steget mot att etablera ett yrkesnätverk. Kursen vänder sig till den som antingen är nyanställd vid ett gjuteri, är anställd i en befattning utanför den direkta produktionen (kvalitet, marknadsföring, ekonomi med mera) eller arbetar med inköp eller försäljning av gjutgods. Datum: september. Sista anmälningsdag: 23 augusti. För mer information om denna kurs samt övrigt utbildningsutbud se eller kontakta utbildning.swecast@swerea.se. LIGHTer INTRODUCERAR PODCAST OM LÄTTVIKT Lättviktsarenan LIGHTer har introducerat Lättviktspodden en diskussionsplats kring allt som rör lättvikt och lättviktsutveckling. Poddens andra avsnitt handlar om kompositutveckling. I podden samtalar Stefan Gustafsson Ledell, Swerea SWECAST, och Cecilia Ramberg, Swerea IVF, med Oxeons Andreas Martsman. Företaget utvecklar, producerar och säljer bandvävd armering till kunder som arbetar med avancerade kompositer för att sänka vikten och öka prestandan på sina produkter. Du hittar Lättviktspodden genom att söka på namnet i Itunes, Podomatic, Podcast Addict eller andra webbplatser/appar för att lyssna på podradio. För mer information om LIGHTer kontakta Stefan Gustafsson Ledell, stefan.gustafsson-ledell@swerea.se. Lorentzo Morin är utbytestudent från universitetet i Bologna och har tillbringat tre månader på Jönköping University. Under en vecka var han också hos Swerea SWECAST och arbetade med termisk analys och aluminium. Hans arbete är en del i ett projekt för att se om systemet ATAS som använts länge inom järngjutning även kan anpassas till aluminium. Jag tror att ATAS-systemet ska gå att använda för aluminium i framtiden. Det verkar lovande. Efter månaderna i Sverige återvänder han till sina studier i mekanik i Bologna. Det har varit trevligt att vara här, jag har tyckt om både stan och projektet. Här på Swerea SWECAST har alla varit vänliga och gett bra support.